Mål C-5/03
Republiken Grekland
mot
Europeiska gemenskapernas kommission
”EUGFJ – Undantag av vissa utgifter – Frukt och grönsaker – Apelsiner – Djurbidrag – Nötkreatur – Får och getter”
Förslag till avgörande av generaladvokat L.A. Geelhoed föredraget den 14 oktober 2004
Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 7 juli 2005
Sammanfattning av domen
1. Jordbruk — EUGFJ — Avslutande av räkenskaperna — Vägran att finansiera utgifter på grund av oegentligheter vid tillämpningen av gemenskapsbestämmelserna — Bestridande från berörd medlemsstat — Bevisbörda — Fördelning mellan kommissionen och medlemsstaten
(Rådets förordning nr 729/70)
2. Jordbruk — EUGFJ — Avslutande av räkenskaperna — Vägran att finansiera utgifter på grund av oegentligheter vid tillämpningen av gemenskapsbestämmelserna — Finansiella korrigeringar — Villkor — En betydande brist i tillämpningen av de uttryckliga gemenskapsrättsliga bestämmelserna utsätter EUGFJ för en verklig risk för förlust
(Rådets förordning nr 729/70)
1. I fråga om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken genom EUGFJ åligger det visserligen kommissionen, när denna har för avsikt att undanta vissa utgifter från gemenskapsfinansiering, att styrka att de gemenskapsrättsliga bestämmelserna har åsidosatts, men den är inte skyldig att styrka att en skada verkligen har uppstått eller att visa att de kontroller som de nationella myndigheterna utfört varit otillräckliga eller att de sifferuppgifter som dessa har inkommit med inte varit korrekta. Det är tillräckligt att den kan åberopa starka indicier på att skada har uppstått eller företer bevisning för att det föreligger skäl för allvarligt och rimligt tvivel beträffande dessa kontroller eller sifferuppgifter.
När kommissionen förebringar sådan bevisning åligger det därefter medlemsstaten att bevisa att kommissionen har dragit oriktiga slutsatser om de finansiella följderna av detta åsidosättande. Den berörda medlemsstaten kan inte vederlägga kommissionens konstateranden utan att stödja sina egna påståenden på omständigheter som visar att det föreligger ett tillförlitligt och funktionsdugligt kontrollsystem. Det åligger medlemsstaten att förebringa så detaljerad och fullständig bevisning som möjligt för att den har fullgjort sina kontroller eller att dess sifferuppgifter är riktiga samt, i förekommande fall, att kommissionens påståenden är felaktiga.
Detta lägre beviskrav förklaras av kompetensfördelningen mellan gemenskapen och medlemsstaterna inom jordbrukspolitiken och av den omständigheten att EUGFJ:s finansiering huvudsakligen administreras av de nationella myndigheterna, som skall övervaka att gemenskapsreglerna iakttas noga.
(se punkterna 36, 38–40, 46, 47, 62, 75 och 79)
2. I fråga om avslutande av räkenskaperna för EUGFJ motiverar den omständigheten att ett förfarande är möjligt att förbättra inte i sig en finansiell korrigering. Det måste föreligga en betydande brist i tillämpningen av de uttryckliga gemenskapsrättsliga bestämmelserna, och en sådan brist skall utsätta EUGFJ för en verklig risk för förlust eller oegentlighet.
(se punkt 51)
DOMSTOLENS DOM (tredje avdelningen)
den 7 juli 2005 (*)
”EUGFJ – Undantag av vissa utgifter – Frukt och grönsaker – Apelsiner – Djurbidrag – Nötkreatur – Får och getter”
I mål C‑5/03,
angående en talan om ogiltigförklaring enligt artikel 230 EG, som väckts den 3 januari 2003,
Republiken Grekland, företrädd av S. Charitaki och E. Svolopoulou, båda i egenskap av ombud, med delgivningsadress i Luxemburg,
sökande,
mot
Europeiska gemenskapernas kommission, företrädd av M. Condou-Durande, i egenskap av ombud, biträdd av N. Korogiannakis, dikigoros, med delgivningsadress i Luxemburg,
svarande,
meddelar
DOMSTOLEN (tredje avdelningen)
sammansatt av avdelningsordföranden A. Rosas (referent) samt domarna A. Borg Barthet, J.-P. Puissochet, J. Malenovský och U. Lõhmus,
generaladvokat: L.A. Geelhoed,
justitiesekreterare: avdelningsdirektören L. Hewlett,
efter det skriftliga förfarandet och förhandlingen den 15 september 2004,
och efter att den 14 oktober 2004 ha hört generaladvokatens förslag till avgörande,
följande
Dom
1 Republiken Grekland har yrkat att domstolen skall ogiltigförklara kommissionens beslut 2002/881/EG av den 5 november 2002 om undantagande från gemenskapsfinansiering av vissa utgifter som verkställts av medlemsstaterna inom ramen för garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ), (EGT L 306, s. 26), i den mån det avser finansiella korrigeringar med ett belopp på 2 438 896,91 euro för räkenskapsåren 1997–2001 beträffande frukt och grönsaker, ett belopp på 11 352 868 euro för räkenskapsåren 1999–2001 beträffande djurbidrag för nötkreatur, och ett belopp på 22 969 271 euro för räkenskapsåren 1998 och 1999 beträffande djurbidrag för får och getter.
2 Inom området för frukt och grönsaker utgörs dessa finansiella korrigeringar av en punktkorrigering med tre procent beträffande försäkringspremier och en schablonmässig korrigering med två procent beträffande bristfällig kontroll. Inom området för djurbidrag för nötkreatur och för får och getter motsvaras den finansiella korrigeringen av schablonmässiga korrigeringar med 10 respektive 5 procent.
Tillämpliga bestämmelser
Gemenskapslagstiftningen i allmänhet om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken
3 Beträffande utgifter före den 1 januari 2000 utgörs den grundläggande lagstiftningen på området av rådets förordning (EEG) nr 729/70 av den 21 april 1970 om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken (EGT L 94, 1970, s. 13; svensk specialutgåva, område 3, volym 3, s. 23), i dess lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 1287/95 av den 22 maj 1995 (EGT L 125, s. 1) (nedan kallad förordning nr 729/70). När det gäller utgifter efter detta datum tillämpas rådets förordning (EG) nr 1258/99 av den 17 maj 1999 om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken (EGT L 160, s. 103).
4 Med stöd av artikel 1.2 b och artikel 3.1 i förordning nr 729/70 och artiklarna 1.2 b och artikel 2.2 i förordning nr 1258/99 finansieras sådana interventioner i syfte att stabilisera jordbruksmarknaden som företas i enlighet med gemenskapsbestämmelserna av EUGFJ:s garantisektion inom ramen för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaden.
5 Enligt artikel 5.2 c i förordning nr 729/70 och artikel 7.4 i förordning nr 1258/99 skall kommissionen besluta om vilka utgifter som inte skall omfattas av gemenskapsfinansiering om den finner att dessa utgifter inte har verkställts i överensstämmelse med gemenskapsbestämmelserna. Genom att göra en bedömning av de belopp som skall undantas skall kommissionen beakta överträdelsens art och betydelse samt den ekonomiska förlust som gemenskapen lidit.
6 I bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 1663/95 av den 7 juli 1995 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning nr 729/70 i fråga om förfarandet vid avslutande av räkenskaperna för garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) (EGT L 158, s. 6) förutses att utbetalningsställena verkställer utbetalningarna med check.
Gemenskapslagstiftningen om frukt och grönsaker: apelsiner
7 Rådets förordning (EG) nr 2200/96 av den 28 oktober 1996 rör den gemensamma organisationen av marknaden för frukt och grönsaker (EGT L 297, s. 1).
8 Genom rådets förordning (EG) nr 2202/96 av den 28 oktober 1996 om att inrätta ett system med stöd till producenter av vissa citrusfrukter (EGT L 297, s. 49) grundas detta system på avtal mellan producentorganisationer och bearbetningsföretag, och på kvantitativ och kvalitativ kontroll av dessa avtal av de berörda medlemsstaternas behöriga myndigheter.
9 I artikel 15.2 i kommissionens förordning (EG) nr 1169/97 av den 26 juni 1997 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 2202/96 (EGT L 619, s. 15) föreskrivs att producentorganisationen senast femton arbetsdagar efter mottagandet av stödet eller förskottet via bank- eller postöverföring till fullo skall utbetala de mottagna beloppen till sina medlemmar.
Gemenskapslagstiftningen om djurbidrag beträffande nötkreatur
10 Rådets förordning (EEG) nr 805/68 av den 27 juni 1968 (EGT L 148, s. 24; svensk specialutgåva, område 3, volym 2, s. 63) rör den gemensamma organisationen av marknaden för nötkött.
11 I artikel 11.1 i rådets direktiv 92/102/EEG av den 27 november 1992 om identifikation och registrering av djur (EGT L 355, s. 32; svensk specialutgåva, område 3, volym 46, s. 90), föreskrivs att medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. Vad gäller kraven för nötkreatur skall detta genomföras så att nötkreatur från och med den 1 februari 1993 registreras enligt gällande nationella förfaranden och identifieras enligt de gällande bestämmelser som avses i direktivet.
12 Enligt artikel 22 andra stycket i rådets förordning (EG) nr 820/97 av den 21 april 1997 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur och om märkning av nötkött och nötköttsprodukter (EGT L 117, s. 1), som enligt nionde skälet antogs på grund av att genomförandet av direktiv 92/102 inte har varit helt tillfredsställande i detta hänseende, är denna förordning tillämplig från och med den 1 juli 1997.
13 I artikel 1.2 i denna förordning anges närmare att de bestämmelser i direktiv 92/102 som särskilt gäller nötkreatur inte längre skall tillämpas från och med den tidpunkt då dessa djur skall vara identifierade enligt avdelning I i denna förordning.
14 I artikel 3 i denna förordning föreskrivs att systemet för identifiering och registrering skall omfatta öronmärken, databaser, pass för djuren och individuella register som förs i alla anläggningar. I artikel 4–7 definieras mer utförligt var och en av dessa delar av systemet.
15 Enligt artikel 10 i kommissionens förordning (EG) nr 2629/97 av den 29 december 1997 om närmare föreskrifter för tillämpningen av rådets förordning nr 820/97 avseende öronmärken, register på anläggningarna samt pass, inom ramen för systemet för identifiering och registrering av nötkreatur (EGT L 354, s. 19), är denna förordning tillämplig från och med den 1 januari 1998. I denna förordning förtydligas en del av bestämmelserna i förordning nr 820/97.
16 Enligt artikel 6 i kommissionens förordning (EG) nr 2630/97 av den 29 december 1997 om närmare föreskrifter för tillämpningen av rådets förordning nr 820/97 när det gäller miniminivån för de kontroller som skall utföras (EGT L 354, s. 23), är denna förordning tillämplig från och med den 1 januari 1998. I förordningen föreskrivs att kontrollerna enligt systemet för identifiering och registrering av nötkreatur skall uppfylla vissa miniminivåer. Enligt artikel 2.3 i denna förordning skall urvalet av de företag som skall kontrolleras av den behöriga myndigheten närmare bestämt göras på grundval av en riskanalys. De omständigheter som skall beaktas vid denna riskanalys räknas upp i den följande punkten.
17 Genom rådets förordning (EEG) nr 3508/92 av den 27 november 1992 upprättas ett integrerat system för administration och kontroll av vissa stödsystem inom gemenskapen (EGT L 355, s. 1; svensk specialutgåva, område 3, volym 46, s. 78). Enligt artikel 1 i kommissionens förordning (EEG) nr 3887/92 av den 23 december 1992 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för det integrerade administrations- och kontrollsystemet för vissa av gemenskapens stödsystem (EGT L 391, s. 36; svensk specialutgåva, område 3, volym 47, s. 107), i dess lydelse från den 1 januari 1999 enligt kommissionens förordning (EG) nr 1678/98 av den 29 juli 1998 (EGT L 212, s. 23) (nedan kallad förordning nr 3887/92), påverkar tillämpningen av denna förordning inte de särskilda bestämmelser som antagits i de förordningar som omfattar de individuella stödsystemen.
18 I artikel 6.2 i förordning nr 3887/92 föreskrivs en administrativ kontroll som skall inbegripa dubbelkontroller av de djur som anmälts för att säkerställa att stöd inte beviljas två gånger. Från och med ändringen från den 1 januari 1999 och när den elektroniska databasen är fullt fungerande i enlighet med artikel 5 i rådets förordning (EG) nr 820/97, föreskrivs i artikel 6.2 b även dubbelkontroller för att säkerställa att gemenskapsstöd endast lämnas för nötkreatur vars födslar, förflyttningar och dödsfall har anmälts i vederbörlig ordning av den som ansöker om gemenskapsstöd till den behöriga myndigheten. I punkt 4 i samma artikel föreskrivs att de ansökningar som utvalts skall omfattas av kontroll på plats på grundval av en riskanalys i vilken omständigheterna som förtecknas i punkten skall beaktas.
Gemenskapslagstiftningen om djurbidrag beträffande får och getter
19 I första skälet i kommissionens förordning (EEG) nr 2700/93 av den 30 september 1993 om tillämpningsföreskrifter för bidrag till får- och getköttsproducenter (EGT L 245, s. 99; svensk specialutgåva, område 3, volym 52, s. 212), i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EEG) nr 279/94 av den 8 februari 1994 (EGT L 37, s. 1; svensk specialutgåva, område 3, volym 56, s. 34) (nedan kallad förordning nr 2700/93), erinras om att i enlighet med kommissionens förordning nr 3887/92 tillämpas regler för ansökningar om stöd och integrerade kontrollsystem på bidrag för tackor och hongetter från och med regleringsåret 1994.
20 I artikel 1.3 i förordning nr 2700/93 föreskrivs en djurhållningsperiod under vilken producenten förbinder sig att hålla så många tackor eller getter på sitt jordbruksföretag som han sökt bidrag för. I andra stycket i denna punkt föreskrivs följande:
”Innan alla eller en del av de tackor och/eller getter för vilka bidrag söks inhysts på bete under djurhållningsperioden skall de berörda djuren identifieras … och … plats och, i förekommande fall, tidsperiod för hållande av djur anges i bidragsansökan … .”
21 Enligt artikel 4.1 i samma förordning skall kontroller på plats utföras i enlighet med artikel 6 i förordning nr 3887/92, och systemet för löpande registrering av förändringar i djurbesättningarna skall överensstämma med reglerna i artikel 4 i direktiv 92/102.
22 I artikel 10.5 i förordning nr 3887/92 i den ursprungliga versionen – nu, från och med den 1 januari 1999, artikel 10.11 – föreskrivs att om jordbrukaren på grund av naturliga omständigheter inte kan fullfölja sitt åtagande, att hålla de djur som anmälts för bidrag under hela den obligatoriska djurhållningsperioden, skall han vara berättigad till bidrag för det antal bidragsberättigade djur som faktiskt hållits under perioden, förutsatt att han skriftligen har underrättat den behöriga myndigheten inom 10 arbetsdagar från det att minskningen av antalet djur konstaterades.
Finansiell korrigering beträffande frukt och grönsaker
Punktkorrigering med tre procent
Parternas argument
23 Den grekiska regeringen har bestridit den punktkorrigering med tre procent som motsvarar det avdrag för försäkringspremier som producentorganisationerna har gjort, artikel 15.2 i förordning nr 1169/97 till trots. De nationella bestämmelserna och cirkulären visar att den grekiska lagstiftningen inte avviker från gemenskapsbestämmelserna och att de grekiska myndigheterna aldrig har antagit rättsakter som står i strid med de senare. De har inte heller upprättat en praxis att rättsstridigt innehålla försäkringspremiebeloppen. De få eventuella överträdelser som inte omedelbart har uppmärksammats av dessa myndigheter utgör en mindre viktig företeelse som rör tillämpningen av de kontroller som krävs, och skulle under alla omständigheter inte pågå längre än till slutet av mars 1999, då kommissionen genomförde sin kontroll.
24 Kommissionen har fastställt att den grekiska regeringen varken har ifrågasatt avdraget på tre procent av bidraget för försäkringspremier och inte heller att denna praxis står i strid med artikel 15.2 i förordning nr 1169/97. Eftersom överträdelsen inte kan hänföras till genomförandet eller typen av kontroller, kan den inte inräknas i den schablonmässiga korrigeringen med anledning av otillräckliga kontroller. Dessutom framgår det av såväl kommissionens som revisionsrättens kontroller att de grekiska myndigheterna har godtagit det ifrågavarande förfarandet åtminstone fram till den 31 december 2000.
Domstolens bedömning
25 Enligt lydelsen i artikel 15.2 i förordning nr 1169/97 skall ”[p]roducentorganisationen … till fullo utbetala de mottagna beloppen till sina medlemmar”.
26 Det är ostridigt att vissa producentorganisationer inte till fullo har utbetalat mottagna stödbelopp. Tre procent av stödbeloppet har innehållits för försäkringspremier.
27 Producentorganisationernas utbetalningar gjordes således inte i överensstämmelse med gemenskapsbestämmelserna. Kommissionen har följaktligen med rätta undantagit motsvarande belopp från gemenskapsfinansiering.
28 Den grekiska regeringen har hävdat att punktkorrigeringen under alla omständigheter inte kan tillämpas på utgifter som uppkommit senare än den 31 mars 1999.
29 Kommissionen har, genom att hänvisa till nationella åtgärder som vidtagits fram till juli 1999 samt till kontroller som genomförts av gemenskapsinstitutionerna under år 2000, hävdat att detta avdrag kvarstod åtminstone fram till den 31 december 2000.
30 Den grekiska regeringen har emellertid inte åberopat någon omständighet som motsäger kommissionens ståndpunkt.
31 Mot bakgrund av vad som ovan anförts kan den grekiska regeringens argument mot en punktkorrigering med tre procent, vilket motsvarar producentorganisationernas avdrag för försäkringspremier, inte godtas.
Schablonmässig korrigering med två procent
Parternas argument
32 Den grekiska regeringen har bestridit den schablonmässiga korrigeringen med två procent. Bestridandet motiveras med att den omständigheten att betalning skett med check inte innebar någon risk för förlust för EUGFJ, att producentorganisationen som inte utbetalade stödbeloppen till sina medlemmar inom tidsfristen utgör ett undantag som inte är representativt och att den omständigheten att lastning av en fruktlast vägrades under kommissionens kontroll på grund av att fruktens kvalitet inte var fullgod visar att de gemenskapsrättsliga bestämmelserna tillämpas korrekt och inte tvärtom. Regeringen har även hävdat att, eftersom det inte enligt bestämmelserna i gemenskapsrätten krävs att vägningsdokumentet skall sparas, kommissionen således inte kan klandra den grekiska regeringen för att inte ha sparat detta.
33 Kommissionen har gjort gällande att den grekiska regeringen medgett att utbetalningar har gjorts med check i strid med artikel 15.2 i förordning nr 1169/97 och att de fyra producenterna inte utbetalade stödbeloppen inom den föreskrivna tidsfristen. Påståendena som har lämnats av de tjänstemän som utförde kontrollen, att en tolerans med fem procent för krossad frukt och en procent för fördärvad frukt har tillämpats, styrks av omständigheten att endast två laster har vägrats under hela regleringsåret i fråga, varav en under samma dag som kommissionens kontroll genomfördes. I detta sammanhang utgör vägningsdokumentet ett värdefullt redskap för att förbättra kontrollerna. Emellertid utgör samtliga dessa omständigheter endast en liten risk för förlust för EUGFJ, varför den schablonmässiga korrigeringen har begränsats till två procent.
Domstolens bedömning
34 När det gäller de två första invändningarna, som avser producentorganisationerna, erinrar domstolen om att enligt ordalydelsen i artikel 15.2 i förordning nr 1169/97 skall ”[p]roducentorganisationen … senast femton arbetsdagar efter mottagandet av stödet eller förskottet via bank- eller postöverföring till fullo utbetala de mottagna beloppen till sina medlemmar”.
35 Det är ostridigt att utbetalningarna verkställdes med check och att fyra producenter inte utbetalade stödbeloppen inom den föreskrivna tidsfristen.
36 Utgifterna i fråga har således inte verkställts i överensstämmelse med gemenskapsbestämmelserna. Kommissionen har följaktligen med fog undantagit motsvarande belopp från gemenskapsfinansiering.
37 Den grekiska regeringen har bestridit att EUGFJ har utsatts för en risk för förlust på grund av att utbetalningen gjordes med check. Denna regering har i detta avseende hänvisat till förordning nr 1663/95, enligt vilken betalning med check tillåts när det gäller EUGFJ:s utbetalningar till utbetalningsställen i medlemsstaterna.
38 Enligt fast rättspraxis åligger det kommissionen att styrka att de gemenskapsrättsliga bestämmelserna har åsidosatts. När detta åsidosättande styrkts, åligger det därefter medlemsstaten att bevisa att kommissionen har dragit oriktiga slutsatser om de finansiella följderna av detta åsidosättande (se, för ett liknande resonemang, domstolens dom av den 12 juli 1984 i mål 49/83, Luxemburg mot kommissionen, REG 1984, s. 2931, punkt 30, och av den 7 oktober 2004 i mål C‑153/01, Spanien mot kommissionen, REG 2004, s. I‑0000, punkt 67).
39 Kommissionen är dessutom inte skyldig att styrka att en skada verkligen har uppstått, utan det är tillräckligt att den kan åberopa starka indicier på att skada har uppstått (se domen i det ovannämnda målet Spanien mot kommissionen, punkt 66). Detta lägre beviskrav förklaras av kompetensfördelningen mellan gemenskapen och medlemsstaterna inom jordbrukspolitiken (se, för ett liknande resonemang, domstolens dom av den 10 november 1993 i mål C‑48/91, Nederländerna mot kommissionen, REG 1993, s. I‑5611, punkt 17, och av den 1 oktober 1998 i mål C‑238/96, Irland mot kommissionen, REG 1998, s. I‑5801, punkt 29).
40 EUGFJ:s finansiering administreras nämligen huvudsakligen av de nationella myndigheterna, som skall övervaka att gemenskapsreglerna iakttas noga (se domen i det ovannämnda målet Irland mot kommissionen, punkt 30).
41 Såsom det anges i punkterna 34–36 i förevarande dom, har betalningen med check skett i strid med artikel 15.2 i förordning nr 1169/97. Kommissionen har gjort gällande att denna bestämmelse har till syfte att säkerställa att betalningsmottagarna personligen mottar det stödbelopp som de beviljats. Kommissionen har vidare hävdat att samma underskrift har förekommit för flera personer, vilket visar att betalningsmottagarna inte personligen har mottagit stödbeloppet i fråga och att det förelegat en risk för förlust för EUGFJ.
42 Den grekiska regeringens hänvisning till att denna typ av betalning tillåts i andra sammanhang räcker inte för att vederlägga kommissionens konstaterande att en risk för förlust sannolikt förelegat för EUGFJ.
43 Denna regerings två första invändningar kan följaktligen inte godkännas.
44 Den tredje och den fjärde invändningen rör bearbetningsföretagen och syftar till att konstatera att kommissionen felaktigt har fastställt att det grekiska kontrollsystemet för frukt och grönsaker inte är tillförlitligt eller effektivt samt felaktigt har undantagit de tillkommande utgifterna från gemenskapsfinansiering.
45 Genom sin tredje invändning har den grekiska regeringen klandrat kommissionen för att denna inte har grundat sig på ett rättsstridigt godkännande av en last vars kvalitet inte stämde överens med bestämmelserna på området. Kommissionen har tvärtom, med tillämpning av nämnda bestämmelser, grundat sig på en vägran att ta emot en sådan last.
46 Såsom anges i punkt 38 i förevarande dom ankommer det på kommissionen att styrka att de gemenskapsrättsliga bestämmelserna har åsidosatts (se, för ett liknande resonemang, även domstolens dom av den 19 februari 1991 i mål C‑281/89, Italien mot kommissionen, REG 1991, s. I‑347, punkt 19, och av den 28 oktober 1999 i mål C‑253/97, Italien mot kommissionen, REG 1999, s. I‑7529, punkt 6).
47 Det framgår av fast rättspraxis att kommissionen inte på ett uttömmande sätt behöver visa att de kontroller som de nationella myndigheterna har utfört var otillräckliga eller att de sifferuppgifter som dessa har inkommit med inte är korrekta, utan det är tillräckligt att den företer bevisning för att det föreligger skäl för allvarligt och rimligt tvivel beträffande dessa kontroller eller sifferuppgifter (se, för ett liknande resonemang, domen i det ovannämnda målet Nederländerna mot kommissionen, punkt 17, och dom av den 4 mars 2004 i mål C‑344/01, Tyskland mot kommissionen, REG 2004, s. I‑2081, punkt 58).
48 Följaktligen skall det prövas huruvida kommissionen har företett uppgifter om ett antal samstämmiga omständigheter, av vilka detta allvarliga och rimliga tvivel framgår. I förevarande fall föreligger rimliga tvivel för det första på grund av att endast två laster frukt vägrades under regleringsåret (den andra vägrades närmare bestämt när två av kommissionens granskare var närvarande), och för det andra på grund av påståenden från företrädare för den grekiska regeringen att en tolerans med fem respektive en procent tillämpats för krossad frukt respektive fördärvad frukt.
49 Såsom generaladvokaten med fog har angett i punkt 30 i sitt förslag till avgörande följer det inte av dessa omständigheter, där inga uppgifter pekar på brister, att det föreligger tvivel beträffande hur noggranna och fullständiga de kontroller är som den berörda medlemsstaten har genomfört. Kommissionen har således inte uppfyllt sin skyldighet att visa att det föreligger allvarliga och rimliga tvivel beträffande kontrollerna.
50 Genom den fjärde invändningen har den grekiska regeringen bestridit att omständigheten att bearbetningsföretagen inte har sparat vägningsdokumentet för regleringsåret 1997/1998 har beaktats i bedömningen av risken för förlust för EUGFJ. Det föreskrivs inte i någon gemenskapsrättslig bestämmelse att ett sådant dokument skall sparas.
51 Att ett förfarande är möjligt att förbättra berättigar inte i sig en finansiell korrigering. Det måste föreligga en betydande brist i tillämpningen av de uttryckliga gemenskapsrättsliga bestämmelserna, och en sådan brist skall utsätta EUGFJ för en verklig risk för förlust eller oegentlighet (se, för ett liknande resonemang, domstolens dom av den 25 februari 2005 i mål C‑318/02, Nederländerna mot kommissionen, icke publicerad i rättsfallssamlingen, punkt 34).
52 I förevarande fall har kommissionen inte angett på vilket sätt omständigheten att vägningsdokumenten inte har sparats utgör en sådan väsentlig brist vid tillämpningen av de gemenskapsrättsliga bestämmelserna. Den har inte heller visat på vilket sätt det är nödvändigt för kontrollen i fråga att detta vägningsdokument bevaras.
53 Av vad ovan anförts följer att den grekiska regeringens två första invändningar inte kan godtas, och att den tredje och fjärde anmärkningen är välgrundad.
54 Enligt den sammanfattande rapporten AGRI-625-2002, punkt B.2.2.3.2, tillämpas en schablonmässig korrigering med två procent på utgifterna inom området för frukt och grönsaker för regleringsåren 1997/1998 och 1998/1999, på grund av att brister framkommit vid flera kontroller. Endast två av fyra av kommissionens yttranden visar på sådana brister. Således är den schablonmässiga korrigeringen grundad på en otillräcklig motivering.
55 Beslut 2002/881 skall således ogiltigförklaras i den mån två procent av utgifterna inom området för frukt och grönsaker undantas från gemenskapsfinansiering på grund av otillräcklig kontroll.
Finansiell korrigering beträffande djurbidrag för nötkreatur
Parternas argument
56 Den grekiska regeringen har bestridit den schablonmässiga korrigeringen med tio procent som kommissionen har tillämpat beträffande djurbidrag för nötkreatur, och har i detta hänseende åberopat tre argument.
57 Vad beträffar de allvarliga brister som kommissionen har påpekat i sina grundläggande kontroller – det vill säga att ändringar i det integrerade systemet för administration och kontroll vilka införts genom förordning nr 1678/98 och förordning nr 2804/99 inte har meddelats, att databaserna varit ofullständiga och att dubbelkontroller saknats, att register över nötkreatursbesättning inte har hållits i överensstämmelse med förordning nr 820/97, att brister förelegat i öronmärkningen av nötkreatur, särskilt beträffande nyfödda, och att pass utfärdats för djuren som inte stämmer överens med förordning nr 820/97 – anser den grekiska regeringen att dessa brister inte är tillräckligt allvarliga för att motivera en schablonmässig korrigering med tio procent, mot bakgrund av att det grekiska systemet varit föremål för övergångsbestämmelser och förbättringar.
58 När det vidare gäller de allvarliga brister som kommissionen har uppmärksammat i sina kompletterande kontroller beträffande avsaknaden av en fördelning av arbetsuppgifterna, otillräckligt samarbete mellan de behöriga myndigheternas veterinärtjänster, otillräcklig kontroll av jordbrukskooperativen, försenad behandling av ansökningar, en icke-datoriserad riskanalys och brister i statistiken, har den grekiska regeringen bestritt att kommissionens iakttagelser är välgrundade, och har erinrat om att den omständigheten att vissa kompletterande kontroller inte har iakttagits endast kan medföra en schablonmässig korrigering med högst två procent.
59 Den grekiska regeringen har slutligen åberopat att kommissionen har överskridit sitt utrymme för skönsmässig bedömning i den mån risken för förlust för EUGFJ inte kan berättiga en finansiell korrigering med tio procent.
60 Kommissionen har i huvudsak nöjt sig med att anmärka att den grekiska regeringen antingen uttryckligen har medgett eller i vart fall inte bestritt de konstateranden som ligger till grund för den schablonmässiga korrigeringen. Beträffande överskridandet av kommissionens utrymme för skönsmässig bedömning, har kommissionen hävdat att det som dess enheter konstaterat utgör allvarliga brister inom ramen för organisationen och verkställandet av ett system för grundläggande kontroller som, eftersom de senare inte har tillämpats eller är otillräckliga, utsätter EUGFJ för en betydande risk för förlust.
Domstolens bedömning
61 Beträffande de grundläggande kontrollerna anger domstolen, på samma sätt som kommissionen, att den grekiska regeringen uttryckligen har medgett vad kommissionen fastställt, förutom att de ändringar i bestämmelserna som gjordes den 1 januari 1999 respektive den 1 januari 2000 inte meddelades.
62 Domstolen erinrar härvid om att, när kommissionen har förebringat bevisning för att det föreligger allvarligt och rimligt tvivel, den berörda medlemsstaten inte kan vederlägga kommissionens konstateranden utan att stödja sina egna påståenden på omständigheter som visar att det föreligger ett tillförlitligt och funktionsdugligt kontrollsystem. Det åligger följaktligen medlemsstaten att förebringa så detaljerad och fullständig bevisning som möjligt för att den har fullgjort sina kontroller eller att dess sifferuppgifter är riktiga samt, i förekommande fall, att kommissionens påståenden är felaktiga (se, för ett liknande resonemang, domstolens dom av den 24 februari 2005 i mål C‑300/02, Grekland mot kommissionen, REG 2005, s. I‑0000, punkterna 34–36).
63 Den grekiska regeringen har dessutom hävdat att ändringarna har meddelats i vederbörlig tid genom årliga informationsseminarier. Att cirkulär med detaljerad information om tillämpningen av bestämmelserna i fråga skickades till styrelsen i de olika länen med två respektive fyra månaders försening hindrade inte att dessa bestämmelser tillämpades under de kontroller som genomfördes år 1999 och 2000. Detta påstående är dock inte tillräckligt för att vederlägga kommissionens fastställande.
64 Beträffande de kompletterande kontrollerna är inte de omständigheter som den grekiska regeringen har åberopat för att bestrida kommissionens påståenden tillräckliga för att skingra de tvivel som kommissionen uttrycker beträffande kontrollerna i fråga.
65 Den grekiska regeringen har endast genom allmänna påståenden bestridit avsaknaden av en fördelning av arbetsuppgifterna och kontroll av jordbrukskooperativen. Den har endast nämnt ett enda cirkulär för att visa att ett lämpligt samarbete förevarit mellan de behöriga myndigheternas veterinärtjänster. Trots att den grekiska regeringen har medgett en försening i behandlingen av ansökningar, har den ändå gjort gällande att riskanalysen har gjorts manuellt i vederbörlig tid. Såsom generaladvokaten angett i punkt 53 i sitt förslag till avgörande är den grekiska regeringens påstående om felaktiga statistiska uppgifter dessutom svårt att förstå och det klargörs inte hur dessa uppgifter verifieras och rättas. Avsaknaden av tillförlitliga sifferuppgifter med avseende på kontrollen medför en stor risk för att EUGFJ åsamkas skada.
66 Vad slutligen gäller den grekiska regeringens påståenden att kommissionen överskridit sitt utrymme för skönsmässig bedömning, skall det, såsom generaladvokaten gjort i punkterna 57–59 i sitt förslag till avgörande, mot bakgrund av vad ovan anförts konstateras att dessa påståenden inte kan godtas.
67 Eftersom den grekiska regeringen inte har lyckats vederlägga kommissionens påståenden genom omständigheter som visar att ett tillförlitligt och funktionsdugligt kontrollsystem föreligger, skall de allvarliga brister som kommissionen har påtalat såväl i de grundläggande kontrollerna som i de kompletterande kontrollerna anses vara fastställda.
68 Följaktligen kan inte kommissionen klandras för att ha tillämpat en korrigering med tio procent i överensstämmelse med riktlinjerna i handling nr VI/5330/97, eftersom, då en eller flera grundläggande kontroller inte har genomförts eller om de har genomförts så dåligt eller så sällan att de inte är till någon nytta för att avgöra en ansökan eller för att förhindra felaktigheter, det är rimligt att anse att det föreligger en hög risk för betydande förluster för EUGFJ.
69 Mot bakgrund av vad ovan anförts kan inte det argument godtas som den grekiska regeringen har anfört mot den schablonmässiga korrigering med tio procent som har tillämpats på djurbidragen för nötkreatur.
Finansiell korrigering beträffande djurbidrag för får och getter
Parternas argument
70 Den grekiska regeringen har bestridit den schablonmässiga korrigering med fem procent som kommissionen har tillämpat på djurbidrag för får och getter. Denna korrigering har nämligen grundats på korrigeringen beträffande djurbidragen under åren 1995–1997 som också var fem procent. Med anledning av de förbättringar som den grekiska regeringen har genomfört beträffande tillämpningen av systemet under åren 1998 och 1999 borde korrigeringen sänkas till två procent.
71 Kommissionen har i huvudsak nöjt sig med att påpeka att de iakttagelser som ligger till grund för den finansiella korrigeringen inte har bestridits, det vill säga avsaknaden av registrering av förändringar i djurbesättningarna, bristen på tillförlitlig statistik från kontrollerna, förseningar i behandlingen av uppgifter, avsaknad av en riskanalys, oklar angivelse av platsen för djurbesättningarna och muntligen anmälda förluster. Eftersom det saknades tydliga förbättringar beträffande de fastställanden som resulterade i att en finansiell korrigering med fem procent tillämpades under åren 1995–1997 har samma procentsats tillämpats vid den finansiella korrigeringen för åren 1998 och 1999.
Domstolens bedömning
72 Först och främst skall det anges att domstolen i dom av den 9 september 2004 (mål C‑332/01, Grekland mot kommissionen, REG 2004, s. I‑7699, punkt 99 och följande punkter) ogillade Republiken Greklands talan mot kommissionens beslut 2001/557/EG av den 11 juli 2001 om undantagande från gemenskapsfinansiering av vissa utgifter som verkställts av medlemsstaterna inom ramen för garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) (EGT L 200, s. 28), i den del det avser den schablonmässiga korrigeringen med fem procent som tillämpats på djurbidrag för får och getter beträffande åren 1995–1997.
73 Den finansiella korrigering som är i fråga i förevarande mål har tillämpats med anledning av att kommissionen har fastställt att allmänna underlåtelser förelegat för åren 1995–1997 och beträffande vilka kommissionens enheter inte har konstaterat några tydliga förbättringar under åren 1998 och 1999.
74 Följaktligen skall den bevisning som har företetts av den grekiska regeringen mot kommissionens iakttagelser undersökas för att utröna om eventuella avsteg föreligger i förhållande till den situation som rådde vid tiden för den föregående finansiella korrigeringen.
75 Domstolen erinrar om, på samma sätt som i punkt 62 i förevarande dom, att, när kommissionen har förebringat bevisning för att det föreligger allvarliga och rimliga tvivel beträffande kontrollsystemet i fråga, det därefter åligger medlemsstaten att så detaljerat och fullständigt som möjligt förebringa bevisning för att den har fullgjort sina kontroller eller att kommissionens påståenden är felaktiga.
76 I likhet med vad domstolen fastställde i dom av den 9 september 2004 i det ovannämnda målet Grekland mot kommissionen, har den grekiska regeringen medgett att registreringen av förändringar i djurbesättningen för de ifrågavarande åren inte har färdigställts, vilket står i strid med vad som föreskrivs i artikel 4.1 i förordning nr 2700/93. Den grekiska regeringen har för övrigt inte påtalat några omständigheter som visar de förbättringar som den hänvisar till.
77 Samma sak gäller för de muntligen anmälda förluster vilka den grekiska regeringen har medgett att dess myndigheter har godkänt i strid med artikel 10.5 i förordning nr 3887/92.
78 På grund av att den statistik som härletts från kontrollerna är föga tillförlitlig, har generaladvokaten med fog, i punkt 66 i sitt förslag till avgörande, ansett att hänvisningen till kontrollanternas goda kvalifikationer inte räcker som bevisning för att sammanräkningen av djuren varit riktig.
79 Vad gäller förseningen i behandling av uppgifterna och den riskanalys som föreskrivs i artikel 6.4 i den ovannämnda förordningen, skall det, i likhet med parterna i målet, hänvisas till vad som fastställts beträffande djurbidragen för nötkreatur (se punkterna 62 och 65 i förevarande mål). Således kan inte en medlemsstat vederlägga kommissionens iakttagelser utan att stödja sina egna påståenden på omständigheter som visar att det föreligger ett tillförlitligt och funktionsdugligt kontrollsystem. Endast en hänvisning till omständigheten att en sådan analys har gjorts manuellt är inte tillräcklig i detta hänseende (se domen i det ovannämnda målet av den 9 september 2004, Grekland mot kommissionen, punkterna 128 och 129).
80 När det gäller uppgifterna om var djuren hålls skall det, såsom domstolen fastställde i punkterna 133–137 i ovannämnda dom, anges att med hänsyn till systematiken i och målsättningen med artikel 5.1 fjärde strecksatsen i förordning nr 3887/92 skall dessa uppgifter vara så tydliga att kontrollmyndigheterna kan undersöka exakt var djuren hålls.
81 Således kan den grekiska regeringens argument mot en schablonmässig korrigering med fem procent beträffande djurbidrag för får och getter inte godtas.
82 Mot bakgrund av vad ovan anförts skall beslut 2002/881 ogiltigförklaras i den mån två procent undantas från gemenskapsfinansiering av utgifter som verkställts inom området för frukt och grönsaker. Republiken Greklands talan skall ogillas i övrigt.
Rättegångskostnader
83 Med stöd av artikel 69.2 i rättegångsreglerna skall tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om detta har yrkats. Enligt artikel 69.3 i samma rättegångsregler kan domstolen besluta att kostnaderna skall delas eller att vardera parten skall bära sin kostnad, om parterna ömsom tappar på en eller flera punkter. Eftersom Republiken Grekland är tappande part beträffande två av tre av kommissionens invändningar, skall Grekland i enlighet med kommissionens yrkande förpliktas att ersätta två tredjedelar av kommissionens rättegångskostnader. Eftersom Republiken Grekland inte framställt några yrkanden om rättegångskostnaderna skall vardera parten i övrigt bära sin kostnad.
På dessa grunder beslutar domstolen (tredje avdelningen) följande dom:
1) Kommissionens beslut 2002/881/EG av den 5 november 2002 om undantagande från gemenskapsfinansiering av vissa utgifter som verkställts av medlemsstaterna inom ramen för garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket ogiltigförklaras i den mån två procent undantas från gemenskapsfinansiering av utgifter som verkställts inom området för frukt och grönsaker.
2) Talan ogillas i övrigt.
3) Republiken Grekland skall ersätta två tredjedelar av kommissionens rättegångskostnader.
4) I övrigt skall vardera parten bära sin kostnad.
Underskrifter
* Rättegångsspråk: grekiska.