1. Talan om ogiltigförklaring – Fysiska och juridiska personer – Direkt eller personligen berörda av en rättsakt – Beslut om restriktiva åtgärder i syfte att bekämpa terrorism – Grupper eller enheter som omfattas av dessa åtgärder – Upptagande till sakprövning – Bedömning från fall till fall
(Artikel 230 fjärde stycket EG)
2. Förfarande – Talans upptagande till sakprövning – En prövning mot bakgrund av den situation som förelåg när ansökan ingavs – En rättsakt som har ersatt den omtvistade rättsakten under rättegången saknar betydelse
3. Talan om ogiltigförklaring – Fysiska och juridiska personer – Direkt eller personligen berörda av en rättsakt – Talan som väckts av en sammanslutning som tillvaratar en grupp fysiska och juridiska personers kollektiva intressen – Villkor – Talerätt för dess medlemmar var och en för sig – Beaktande av talerätten för tidigare medlemmar – Saknas
(Artikel 230 fjärde stycket EG)
4. Talan om ogiltigförklaring – Fysiska och juridiska personer – Direkt eller personligen berörda av en rättsakt – En rättsakt som har allmän giltighet – Begreppet personligen berörd av en bestämmelse som har allmän giltighet
(Artikel 230 fjärde stycket EG)
1. Vad beträffar reglerna om upptagande till sakprövning av en talan om ogiltigförklaring, när det är fråga om grupper eller enheter som omfattas av restriktiva åtgärder i syfte att bekämpa terrorism, skall de tolkas mot bakgrund av omständigheterna i det enskilda fallet. Det kan nämligen hända att dessa grupper eller enheter inte har någon rättslig ställning eller att de inte har kunnat iaktta de rättsregler som vanligtvis är tillämpliga på juridiska personer. Ett alltför formalistiskt synsätt skulle följaktligen innebära att det i vissa fall inte förelåg någon möjlighet att väcka talan om ogiltigförklaring trots att dessa grupper och enheter är föremål för restriktiva gemenskapsåtgärder.
(se punkt 28)
2. Enligt principen om god rättskipning krävs att sökanden inte skall tvingas väcka talan på nytt, för det fall den omtvistade rättsakten har ersatts under rättegången med en annan rättsakt som har samma föremål, utan att denne skall kunna utvidga eller anpassa den ursprungliga ansökan så att den omfattar den nya rättsakten. Frågan huruvida en talan kan tas upp till sakprövning skall dock avgöras genom en prövning av den situation som förelåg när ansökan ingavs. Även för det fall en sökandes yrkanden har anpassats till följd av att en ny rättsakt har antagits under rättegången, påverkas följaktligen inte sakprövningsförutsättningarna för talan, förutom vad gäller det fortsatta berättigade intresset av att få saken prövad, av en sådan anpassning. När det gäller frågan huruvida sökandens talan kan tas upp till sakprövning saknas följaktligen anledning att ge denne möjlighet att anpassa sina yrkanden med hänsyn till antagandet av ett nytt beslut.
(se punkterna 29–30)
3. En sammanslutning som har bildats för att tillvarata en grupp rättssubjekts kollektiva intressen kan inte anses personligen berörd, i den mening som avses i artikel 230 fjärde stycket EG, av en rättsakt som påverkar denna grupps allmänna intressen, och följaktligen kan en sådan sammanslutning inte väcka talan om ogiltigförklaring då dess medlemmar inte kan göra detta var för sig. Det kan inte godtas att en persons tidigare medlemskap i en sammanslutning ger sammanslutningen rätt att åberopa eventuella åtgärder som vidtagits av denna person. Att godta ett sådant resonemang skulle nämligen innebära att en sammanslutning gavs en slags evig talerätt, trots att sammanslutningen inte längre kan göra gällande att den företräder den tidigare medlemmens intressen.
(se punkterna 45 och 49)
4. En fysisk eller juridisk person kan göra anspråk på att vara personligen berörd av en rättsakt som har allmän giltighet endast om beslutet angår denne på grund av vissa egenskaper som är utmärkande för den personen eller på grund av en faktisk situation som särskiljer denne från alla andra personer. Den omständigheten att en rättsakt som har allmän giltighet kan få olika konkreta verkningar för de olika rättssubjekt som den är tillämplig på medför nämligen inte att dessa rättssubjekt särskiljs från alla andra berörda personer, när rättsakten är tillämplig i en objektivt bestämd situation.
Ett beslut om förbud mot att ställa penningmedel till förfogande för en grupp eller en sammanslutning, vilket riktar sig till alla rättssubjekt i Europeiska gemenskapen, är tillämpligt på objektivt bestämda situationer och medför rättsverkningar för en allmänt och abstrakt angiven personkrets.
En sammanslutning som är tvungen att iaktta förbudet som föreskrivs i beslutet på samma sätt som alla andra personer i gemenskapen skall inte anses vara personligen berörd av ett sådant beslut.
(se punkterna 51–52)