1. Statligt stöd – Förbud – Undantag – Stöd som kan anses förenligt med den gemensamma marknaden – Kommissionens utrymme för skönsmässig bedömning – Domstolsprövning – Gränser
(Artiklarna 87.3 EG och 88 EG)
2. Statligt stöd – Förbud – Undantag – Kommissionens meddelande om riktlinjerna för stöd till små och medelstora företag – Definition av begreppet små och medelstora företag – Tolkning av kriteriet om oberoende
(Kommissionens rekommendation 96/280/EG om definitionen på små och medelstora företag; kommissionens meddelande; gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till små och medelstora företag)
1. När fysiska eller juridiska personer som i rättsligt hänseende är separata utgör en ekonomisk enhet, skall de behandlas som ett enda företag med avseende på tillämpningen av gemenskapens konkurrensregler.
På området för statligt stöd uppkommer frågan huruvida en ekonomisk enhet föreligger särskilt när mottagaren av ett stöd skall identifieras. I detta avseende har kommissionen ett stort utrymme för skönsmässig bedömning för att fastställa om företag tillhörande en koncern skall betraktas som en ekonomisk enhet eller som rättsligt och ekonomiskt självständiga företag vid tillämpningen av statliga stödordningar. Kommissionens utrymme för skönsmässig bedömning innefattar att beakta och bedöma komplicerade ekonomiska förhållanden. Det ankommer inte på gemenskapsdomstolarna att ersätta beslutsfattarens bedömningar – särskilt inte de ekonomiska – med sina egna bedömningar. Förstainstansrätten skall således härvid begränsa sin prövning till att kontrollera att reglerna för handläggning och motivering har följts, att uppgifterna om de faktiska omständigheterna är materiellt riktiga, att bedömningen av dessa omständigheter inte är uppenbart oriktig och att det inte förekommit maktmissbruk. Det följer dessutom av ordalydelsen i artiklarna 87.3 EG och 88 EG att kommissionen ”kan” anse att det stöd som avses i den förstnämnda av dessa bestämmelser är förenligt med den gemensamma marknaden. Även om kommissionen alltid skall ta ställning till huruvida statligt stöd, över vilket den utövar sin kontroll, är förenligt med den gemensamma marknaden – även om stödet i fråga inte har anmälts till kommissionen – är kommissionen således inte skyldig att förklara att sådant stöd är förenligt med den gemensamma marknaden.
(se punkterna 50–53)
2. Kommissionen är bunden av de gemenskapsriktlinjer och de meddelanden som den antar beträffande kontroll av statligt stöd i den mån som de inte avviker från reglerna i fördraget och accepteras av medlemsstaterna.
Det framgår av punkt 1.2 i kommissionens meddelande 96/C 213/04 – Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till små och medelstora företag, offentliggjort år 1996, att kommissionens gynnsamma inställning vad avser stöd till små och medelstora företag är befogad med hänsyn till brister på marknaden som leder till att dessa företag måste klara av ett antal hinder som kan bromsa en socialt och ekonomiskt önskvärd utveckling av dessa och av punkt 3.2 i det ovannämnda meddelandet att tre villkor skall vara uppfyllda för att ett företag skall kunna definieras såsom ett litet eller medelstort företag i den mening som avses i dessa riktlinjer, nämligen kriteriet avseende antalet anställda, det finansiella kriteriet och kriteriet om oberoende. Beträffande det sistnämnda kriteriet föreskrivs i artikel 1.3 i bilagan till kommissionens rekommendation 96/280 om definitionen på små och medelstora företag att med ett oberoende företag avses ett företag i vilket ett enskilt företag eller flera företag gemensamt, som inte uppfyller definitionen på små och medelstora företag, inte innehar 25 procent eller mer av kapitalet eller rösträtten. I artikel 1.4 i den ovannämnda bilagan föreskrivs vidare att vid beräkning av de trösklar som avses i artikel 1.1 är det nödvändigt att lägga samman de relevanta siffrorna för mottagarföretaget och för alla företag som det direkt eller indirekt kontrollerar genom innehav av 25 procent eller mer av aktiekapitalet eller av rösträtten.
Beslutsdelen i en rättsakt kan inte skiljas från motiveringen, vilket innebär att beslutsdelen vid behov skall tolkas med beaktande av de skäl som föranledde att beslutet antogs.
I förevarande fall framgår det bland annat av artonde, nittonde och tjugonde skälen i den ovannämnda rekommendationen och av punkt 3.2 i meddelandet om riktlinjerna för små och medelstora företag att syftet med kriteriet om oberoende är att säkerställa att de åtgärder som vidtas för små och medelstora företag verkligen kommer de företag till godo, vars storlek utgör ett hinder och inte de företag som tillhör en koncern och som därmed har tillgång till finansiering och stöd som de konkurrenter inte har som är av samma storlek, men som inte tillhör en koncern. Det framgår även att juridiska enheter som består av små och medelstora företag, som bildar en gruppering vars ekonomiska makt i realiteten är större än ett litet eller medelstort företags, skall uteslutas för att endast de verkligt oberoende små och medelstora företagen skall återstå. Det skall vidare säkerställas att definitionen av små och medelstora företag inte kringgås av rent formella skäl.
Artikel 1.3 och 1.4 i bilagan till rekommendation 96/280 skall således tolkas mot bakgrund av detta syfte, varför uppgifter om ett företag, även om företaget till mindre än 25 procent ägs av ett annat företag, skall beaktas vid beräkningen av de tröskelvärden som anges i artikel 1.1 i bilagan till rekommendation 96/280 när företagen, trots att de formellt är åtskilda, utgör en ekonomisk enhet.
(se punkterna 54 och 56–63)