1. Talan om fördragsbrott — Bevis för fördragsbrottet — Kommissionens bevisbörda — Presumtioner — Otillåtet
(Artikel. 226 EG)
2. Frihet att tillhandahålla tjänster — Utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster — Direktiv 96/71 — Arbets- och anställningsvillkor — Minimilön — Rekvisit — Nationell lagstiftning som inte beaktar sådana löneförhöjningar och lönetillägg som inte ändrar förhållandet mellan arbetstagarens prestation och det vederlag han uppbär — Otillåtet
(Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71, artikel 3)
1. Det åligger kommissionen att i mål om fördragsbrott bevisa det påstådda fördragsbrottet. Kommissionen skall förse domstolen med de uppgifter som den behöver för att kunna kontrollera om fördragsbrott föreligger och får därvid inte stödja sig på någon presumtion.
(se punkt 35)
2. En medlemsstat som inte – med undantag för den allmänna ersättningen till arbetstagare inom byggnadssektorn – anser att sådana löneförhöjningar och lönetillägg som inte ändrar förhållandet mellan arbetstagarens prestation och det vederlag han uppbär och som betalats ut av arbetsgivare som är etablerade i andra medlemsstater till deras anställda inom denna sektor som är utstationerade i Tyskland utgör en del av minimilönen underlåter att fullgöra sina skyldigheter enligt artikel 3 i direktiv 96/71 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster.
(se punkt 43 samt domslutet)