1. Statligt stöd – Återkrav av ett rättsstridigt stöd – Stöd som har beviljats i strid med förfarandereglerna i artikel 93 i fördraget (nu artikel 88 EG) – Eventuella berättigade förväntningar hos dem som åtnjuter stödet – Skydd – Villkor och gränser
(Artikel 93.3 i EG-fördraget (nu artikel 88.3 EG))
2. Överklagande – Grunder – Grund som åberopats för första gången i samband med överklagandet – Avvisning
(EG-stadgan för domstolen, artikel 58)
1. De företag som mottar stöd kan, med hänsyn till att den kontroll av statliga stöd som kommissionen utövar med stöd av artikel 93 i fördraget (nu artikel 88 EG) är av tvingande karaktär, i princip inte ha berättigade förväntningar på att stödet är rättsenligt, såvida det inte har beviljats i enlighet med förfarandet i nämnda artikel. En omdömesgill ekonomisk aktör skall normalt sett kunna avgöra om detta förfarande har följts. Om ett stöd har genomförts utan att det dessförinnan anmälts till kommissionen, och det således är rättsstridigt enligt artikel 93.3 i fördraget, kan mottagaren av stödet vid detta tillfälle inte ha berättigade förväntningar på att stödet är rättsenligt.
(se punkterna 44–45)
2. Om en part tillåts att för första gången vid domstolen åberopa en ny grund som han inte åberopat vid förstainstansrätten skulle det innebära att han vid domstolen, som har en begränsad behörighet i samband med ett överklagande, kan anhängiggöra en mer omfattande tvist än den som förstainstansrätten har prövat. Domstolen är inom ramen för ett överklagande endast behörig att pröva bedömningen av de grunder som har behandlats vid förstainstansrätten.
(se punkt 59)