Nyckelord
Sammanfattning

Nyckelord

1. EKSG — Konkurrensbegränsande samverkan — Förbud — Överträdelse — Bevis — Kommissionens bevisbörda — Undantag — Det undersökta företaget deltar i sammanträden med konkurrensbegränsande syfte — Omvänd bevisbörda

(EKSG-fördraget, artikel 65)

2. EKSG — Konkurrensbegränsande samverkan — Förbud — Överträdelse — Administrativt förfarande — Begäran om upplysningar — Rätten till försvar — Rätt att inte erkänna en överträdelse

(EKSG-fördraget, artikel 36 första stycket)

3. EKSG — Konkurrensbegränsande samverkan — Böter — Belopp — Bestämmande — Inga eller lägre böter för undersökta företag som har samarbetat — Större nedsättning vid erkännande av överträdelsen — Åsidosättande av rätten till försvar och särskilt rätten att inte erkänna en överträdelse — Föreligger inte

(EKSG-fördraget, artikel 65.5; kommissionens meddelande 96/C 207/04, punkt D)

Sammanfattning

1. Det åvilar det företag som, genom kommissionens bevisning, har befunnits ha deltagit i sammanträden med uppenbart konkurrensbegränsande syfte att anföra omständigheter som visar att företagets deltagande i nämnda sammanträden inte tjänade något som helst konkurrensbegränsande syfte, genom att styrka att bolaget förklarade för sina konkurrenter att det deltog i sammanträdena med en annan inställning än dessa.

(se punkt 46)

2. Även om kommissionen i ett förfarande som syftar till att visa att konkurrensreglerna har överträtts har rätt att ålägga ett företag att lämna alla nödvändiga upplysningar om de faktiska omständigheter som det kan ha kännedom om, kan den däremot inte tvinga detta företag att tillhandahålla svar genom vilka företaget tvingas erkänna förekomsten av en överträdelse, som det ankommer på kommissionen att bevisa.

(se punkterna 85–86)

3. Även om kommissionen inte kan tvinga ett företag att erkänna att det har deltagit i en överträdelse av konkurrensreglerna, kan den likväl, när den bestämmer böternas storlek, beakta huruvida det berörda företaget har hjälpt kommissionen att, med mindre svårighet, visa att en överträdelse har ägt rum, särskilt genom att erkänna att det har deltagit i överträdelsen. Kommissionen kan nedsätta böterna kraftigt för ett företag som lämnat stor hjälp och bara nedsätta böterna lite grann för ett företag som nöjt sig med att inte förneka de huvudsakliga faktiska omständigheter som kommissionen har grundat sitt meddelande om anmärkningar på.

Det är helt frivilligt för det berörda företaget att erkänna en överträdelse. Företaget är på intet sätt skyldigt att erkänna samverkan. Kommissionen har därför inte åsidosatt rätten till försvar genom att beakta i vilken grad det berörda företaget har samarbetat, bland annat i fråga om erkännande av överträdelsen, när den bedömde i vilken utsträckning som företagets böter skulle nedsättas.

Meddelandet om samarbete, särskilt del D, skall förstås så, att böterna inte bara kan nedsättas när det berörda företaget erkänner de faktiska omständigheterna, utan också om det erkänner att det har deltagit i överträdelsen.

(se punkterna 87–91)