FÖRSTAINSTANSRÄTTENS DOM (ensamdomare)
den 12 juni 2002
Mål T-187/01
Arnaldo Mellone
mot
Europeiska gemenskapernas kommission
”Tjänstemän — Betygsrapport — Talan om ogiltigförklaring — Skadeståndstalan”
Fullständig text på franska II-389
Saken:
Talan om dels ogiltigförklaring av beslut av den 10 juli 2000 av generaldirektören för generaldirektoratet ”Sysselsättning och sociala frågor” att slutgiltigt fastställa sökandens betygsrapport för perioden den 1 juli 1995 till den 30 juni 1997 och, vid behov, av betygsrättelsen av den 18 juli 2000, samt av beslutet av den 24 april 2001 av kommissionens vicepresident enligt vilket sökandens klagomål avslogs, dels en begäran om att förstainstansrätten skall fastställa att sökandens betygsrapport för åren 1995-1997 inte är slutgiltigt fastställd och att den skall avlägsnas från hans personalakt, dels en talan om ersättning för försämrade karriärmöjligheter och ideell skada på 10 000 euro.
Avgörande:
Talan ogillas. Vardera parten skall bära sin rättegångskostnad.
Sammanfattning av domen
Tjänstemän – Talan – Syfte – Föreläggande till administrationen – Avvisning
(Tjänsteföreskrifterna, artikel 91)
Tjänstemän – Betygssättning – Betygsrapport – Andring av bedömningen jämfört med den tidigare betygsättningen – Motiveringsskyldighet – Räclcvidd
(Tjänsteföreskrifterna, artikel 43)
Tjänstemän – Betygssättning – Betygsrapport – Beskrivning av den betygsatta personens arbetsuppgifter – Chefsadministratör som tjänstgjort som tillförordnad avdelningschef
(Tjänsteföreskrifterna, artikel 43)
Tjänstemän – Betygssättning – Betygsrapport – Domstolsprövning – Gränser
(Tjänsteföreskrifterna, artikel 43)
Tjänstemän – Talan – Skadeståndstalan – Ursprung – Anställningsförhållande – Rättslig grund
(Artikel 236 EG; tjänsteföreskrifterna, artiklarna 90 och 91)
Tjänstemän – Betygssättning – Betygsrapport – Upprättande – Dröjsmål – Fel i tjänsten
(Tjänsteföreskrifterna, artikel 43)
Det ankommer inte på gemenskapsdomstolen att ge administrationen förelägganden eller att fastställa rättigheter och skyldigheter inom ramen för den kontroll av lagligheten som skall göras enligt artikel 91 i tjänsteföreskrifterna.
En sökande som begär att förstainstansrätten skall fastställa att hans betygsrapport inte slutgiltigt har upprättats och att den inte skall finnas med i hans personalakt utan skall avlägsnas yrkar att rättigheter och skyldigheter skall fastställas eller att administrationen skall ges ett föreläggande.
(se punkterna 16 och 17)
Hänvisning till förstainstansrätten den 5 november 1996 i de förenade målen T-21/95, T-186/95, Mazzocchi-Alemanni mot kommissionen, REGP 1996, s. I A-501 och s. II-1377, punkt 44
Administrationen är skyldig att ge en tillräcklig och detaljerad motivering i betygsrapporten och att ge den berörda personen tillfälle att yttra sig över denna motivering. Iakttagandet av dessa krav är ännu viktigare då betygen är sämre än i föregående betygsrapport. De bedömningar enligt vilka tjänstemannen inte har visat en sådan förmåga att snabbt anpassa sig, en sådan flexibilitet och en sådan kreativitet som krävs inom det område som hör till den avdelning där han var anställd och i tjänsten som tillförordnad avdelningschef på denna avdelning, med beaktande av hans tjänstegrad, och enligt vilka hans uppförande i arbetet på avdelningen ansågs alltför hierarkiskt för att det skulle överensstämma med avdelningens arbetsmetoder, är tillräckligt preciserade och motiverade.
Eftersom betygsrapporten är tillräckligt motiverad, kan det krävas att betygssättaren i överklagade ärenden ger kompletterande förklaringar avseende skälen till att denne inte följt rekommendationerna från den partssammansatta kommittén endast om detta rådgivande organ påpekat särskilda omständigheter som kan föranleda ett ifrågasättande av huruvida den ursprungliga bedömningen är giltig eller välgrundad och det därför krävs att betygssättaren i överklagade ärenden gör en specifik bedömning avseende eventuella konsekvenser som skall dras av dessa omständigheter.
(se punkterna 27, 30, 31 och 33)
Hänvisning till domstolen den 6 februari 1986 i de förenade målen 173/82,157/83 och 186/84, Castille mot kommissionen, REG 1986, s. 497, punkt 27; förstainstansrättenden 16 juli 1992 i mål T-1/91, Della Pietra mot kommissionen, REG 1992, s. II-2145, punkterna 30 och 32; förstainstansrättenden 9 mars 1999 i mål T-212/97, Hubert mot kommissionen, REGP 1999, s. I-A-41 och s. II-185, punkt 79
I betygsrapporten avseende en chefsadministratör som tjänstgjort som tillförordnad avdelningschef, i vilken det förutom de uppgifter som denne var särskilt ansvarig av även nämns allmänna uppgifter på avdelningen i fråga, görs inte en felaktig beskrivning av den betygssatta personens arbetsuppgifter. Med beaktande av tjänstemannens tjänstegrad och ställning hade administrationen rätt att förvänta sig att denne, förutom att han utövade sina särskilda uppgifter, även utförde olika allmänna uppgifter på avdelningen och övervakade hur dessa genomfördes av underordnade tjänstemän och andra anställda.
(se punkterna 46 och 47)
Betygssättarna har ett mycket stort utrymme för skönsmässig bedömning i de avgöranden som avser arbete som utförts av de personer som de skall betygssätta. Det ankommer inte på förstainstansrätten, förutom i fall av uppenbara fel eller maktmissbruk, att kontrollera huruvida en bedömning som gjorts av administrationen avseende en tjänstemäns lämplighet för tjänsten är välgrundad när det innebär komplicerade värdeomdömen som är av en sådan art att de inte kan vara föremål för en objektiv kontroll.
(se punkt 51)
Hänvisning till domstolen den 1 juni 1983 i de förenade målen 36/81, 37/81 och 218/81, Seton mot kommissionen, REG 1983, s. 1789, punkt 23; förstainstansrättenden 9 mars 1999 i mål T-212/97, Hubert mot kommissionen, REGP 1999, s. I-A-41 och s. II-185, punkt 142
En tvist mellan en tjänsteman och den institution som denne tillhör eller tillhörde och som avser ersättning för en skada skall, då den har sin grund i ett anställningsförhållande mellan den berörda personen och institutionen, avgöras inom ramen för artikel 236 och artiklarna 90 och 91 och faller, särskilt avseende frågan huruvida den kan upptas till sakprövning, utanför tillämpningsområdet för artiklarna 235 EG och 288 EG.
(se punkt 74)
Hänvisning till domstolen den 22 oktober 1975 i mål 9/75, Meyer-Burckhardt mot kommissionen, REG 1975, s. 1171, punkt 7; förstainstansrättenden 12 december 1996 i de förenade målen T-177/94 och T-377/94, Altmann m.fl. mot kommissionen, REG 1996, s. II-2041, punkt 149
Administrationen skall tillse att det med jämna mellanrum upprättas betygsrapporter de datum som anges i tjänsteföreskrifterna och att de upprättas regelmässigt, både av hänsyn till en god förvaltning och för att säkerställa tjänstemännens intressen. Administrationen har en skälig tidsfrist, och varje överskridande av fristen skall rättfärdigas av särskilda omständigheter. Det dröjsmål som har uppstått vid upprättandet av betygsrapporterna är i sig av en sådan art att det skadar tjänstemannen endast eftersom hans karriärmöjligheter kan påverkas av den omständigheten att det inte finns någon sådan rapport vid den tidpunkt då de beslut som avser honom skall fattas. I avsaknad av särskilda omständigheter som rättfärdigar sådana förseningar, begår administrationen ett tjänstefel som kan medföra ansvar för denna.
(se punkterna 77 och 78)
Hänvisning till domstolen den 18 december 1980 i de förenade målen 156/79 och 51/80, Gratreau mot kommissionen, REG 1980, s. 3943, punkt 15; förstainstansrättenden 28 maj 1997i mål T-59/96, Búrban mot parlamentet, REGP 1997, s. I-A-109och s. II-331, punkt 44