(se punkterna 68, 74, 76, 112, 119, 124, 134, samt punkt 1 i domslutet)

(se punkterna 143–144, 148, samt punkt 2 i domslutet)

DOMSTOLENS DOM
den 11 december 2003(1)

Artiklarna 28 EG och 30 EG – Direktiven 92/28/EEG och 2000/31/EG – Nationella bestämmelser som innehåller restriktioner för försäljning av humanläkemedel via Internet från apotek i en annan medlemsstat – Krav på recept för att leverans skall kunna ske – Förbud mot reklam för distansförsäljning av läkemedel

I mål C-322/01,

angående en begäran enligt artikel 234 EG, från Landgericht Frankfurt am Main (Tyskland), att domstolen skall meddela ett förhandsavgörande i det vid den nationella domstolen anhängiga målet mellan

Deutscher Apothekerverband eV

och

0800 DocMorris NV, Jacques Waterval,

angående tolkningen av artiklarna 28 EG och 30 EG samt artiklarna 1.3, 1.4 , 2 och 3 i rådets direktiv 92/28/EEG av den 31 mars 1992 om marknadsföring av humanläkemedel (EGT L 113 , s. 13; svensk specialutgåva, område 15, volym 11, s. 40), jämförda med Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (”Direktiv om elektronisk handel”) (EGT L 178 , s. 1),meddelar

DOMSTOLEN,

sammansatt av ordföranden V. Skouris, avdelningsordförandena P. Jann, C.W.A. Timmermans, C. Gulmann, J.N. Cunha Rodrigues och A. Rosas samt domarna D.A.O. Edward (referent), A. La Pergola, J.-P. Puissochet, R. Schintgen, F. Macken, N. Colneric och S. von Bahr,

generaladvokat: C. Stix-Hackl
justitiesekreterare: avdelningsdirektören H.A. Rühl,

med beaktande av de skriftliga yttranden som har inkommit från:

–

Deutscher Apothekerverband eV, genom C. Dechamps, Rechtsanwalt, biträdd av J. Schwarze,

–

0800 DocMorris NV och Jacques Waterval, genom C. Koenig, professor,

–

Tysklands regering, genom W.-D. Plessing och B. Muttelsee-Schön, båda i egenskap av ombud,

–

Greklands regering, genom F. Georgakopoulos, D. Kalogiros och E.-M. Mamouna, samtliga i egenskap av ombud,

–

Frankrikes regering, genom G. de Bergues och R. Loosli-Surrans, båda i egenskap av ombud,

–

Irlands regering, genom D.J. O'Hagan, i egenskap av ombud, biträdd av N. Hyland, barrister,

–

Österrikes regering, genom C. Pesendorfer, i egenskap av ombud,

–

Europeiska gemenskapernas kommission, genom J.-C. Schieferer, i egenskap av ombud, biträdd av M. Núñez Müller, Rechtsanwalt,

efter att muntliga yttranden har avgivits vid förhandlingen den 10 december 2002 av: Deutscher Apothekerverband eV, företrätt av C. Dechamps, biträdd av J. Schwarze, 0800 DocMorris NV och J. Waterval, företrädda av C. Koenig, den tyska regeringen, företrädd av W.-D. Plessing, den grekiska regeringen, företrädd av D. Kalogiros och M. Apessos, i egenskap av ombud, den franska regeringen, företrädd av R. Loosli-Surrans, och kommissionen, företrädd av J.-C. Schieferer,

och efter att den 11 mars 2003 ha hört generaladvokatens förslag till avgörande,

följande

Dom

–

kan utgöra en direkt eller indirekt fara, även då de används på ett korrekt sätt, om patienten inte står under tillsyn av läkare,

–

ofta och i betydande omfattning används på ett felaktigt sätt och därigenom kan medföra direkt eller indirekt fara för människors hälsa,

–

innehåller substanser, eller beredningar av substanser, vilkas verkan och/eller sidoeffekter behöver undersökas ytterligare,

–

normalt förskrivs av läkare för att administreras parenteralt.”

–

läkemedelsreklam som riktas till allmänheten,

–

läkemedelsreklam som riktas till personer som är behöriga att förskriva eller lämna ut läkemedel,

–

besök av läkemedelsrepresentanter hos personer som är behöriga att förskriva läkemedel,

–

tillhandahållande av prover,

–

användning av åtgärder för att främja förskrivning eller leverans av läkemedel som innebär gåva av, eller erbjudande eller löfte om, varje slag av förmån eller bonus, i valuta eller in natura, såvida inte det verkliga värdet av vad som erbjuds är obetydligt,

–

sponsring av säljfrämjande sammankomster som besöks av personer som är behöriga att förskriva eller lämna ut läkemedel,

–

sponsring av vetenskapliga kongresser som besöks av personer som är behöriga att förskriva eller lämna ut läkemedel och särskilt betalning av deras kostnader för resa och uppehälle i samband med detta.

–

märkning av läkemedel och utformning av bipacksedlar, på vilket bestämmelserna i direktiv 92/27/EEG skall tillämpas,

–

sådan korrespondens, eventuellt åtföljd av material som saknar reklamkaraktär, som krävs för att besvara speciella frågor om vissa läkemedel,

–

faktamässiga och informativa meddelanden och referensmaterial som till exempel kan gälla förändringar av förpackningar, varningar för ogynnsamma reaktioner som ingår i de allmänna försiktighetsåtgärderna i fråga om läkemedel, produktkataloger och prislistor, förutsatt att de inte innehåller några påståenden om produkterna,

–

uttalanden som gäller människors hälsa och sjukdomar, förutsatt att ingen hänvisning, ens indirekt, görs till läkemedel.”

–

är receptbelagda, i enlighet med direktiv 92/26/EEG,

–

innehåller psykotropa eller narkotiska ämnen, i den mening som avses i internationella konventioner,

–

inte får marknadsföras till allmänheten enligt bestämmelserna i punkt 2.

–

skall främja en ändamålsenlig användning av läkemedlen genom en objektiv presentation som inte innehåller några överdrifter beträffande produkternas egenskaper,

–

får inte vara missledande.”

–

är receptbelagda, i enlighet med avdelning VI,

–

innehåller psykotropa eller narkotiska ämnen, i den mening som avses i internationella konventioner …,

–

inte får marknadsföras till allmänheten enligt bestämmelserna i punkt 2 andra stycket.

a) Åtgärderna skall

i)

vara nödvändiga av någon av följande anledningar:

–

…

–

skydd av folkhälsan,

ii)

vidtas med avseende på någon av informationssamhällets tjänster som är till förfång för de mål som avses i punkt i eller utgör en allvarlig risk för att dessa mål inte uppnås,

iii)

vara proportionerliga i förhållande till dessa mål.”

1.

för det fall de importeras från en annan av Europeiska gemenskapens medlemsstater eller från någon annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, mottagaren är ett farmaceutiskt företag, en grossist, en veterinär eller en person som driver ett apotek, eller

2.

...”

”1.

Utgör principen om fri rörlighet för varor i artikel 28 EG och följande artiklar hinder för nationella bestämmelser om förbud mot kommersiell import av humanläkemedel som endast får säljas på apotek, vilken import sker genom distansförsäljning från godkända apotek i andra medlemsstater på grundval av individuella beställningar som slutkonsumenter gjort via Internet?

a)

Utgör ett sådant nationellt förbud en åtgärd med motsvarande verkan i den mening som avses i artikel 28 EG?

b)

Om fråga 1 a besvaras jakande, skall artikel 30 EG då tolkas så, att förbudet är motiverat för att skydda människors liv och hälsa, om läkarrecept i original måste inges till det apotek som skickar försändelsen innan receptbelagda läkemedel levereras? Vilka krav avseende beställningskontroll, paketkontroll och mottagningskontroll kan i förekommande fall ställas på ett sådant apotek?

c)

Blir, mot bakgrund av artiklarna 28 EG och 30 EG, svaren på fråga 1 a och 1 b annorlunda om det rör sig om import av läkemedel som är godkända i importlandet och som ett apotek i en medlemsstat i Europeiska unionen tidigare har förvärvat från grossister i importstaten?

2.

Är det förenligt med artiklarna 28 EG och 30 EG att ett nationellt förbud mot reklam för distansförsäljning av läkemedel, som gäller såväl för receptbelagda humanläkemedel som för humanläkemedel som är godkända i ursprungsstaten men inte i importstaten och endast får säljas på apotek ges en så vid tolkning, att en webbplats som ett apotek i en medlemsstat har, på vilken, vid sidan av en ren presentation av företaget, enskilda läkemedel beskrivs under sina produktnamn med uppgifter om eventuell receptbeläggning, förpackningsstorlek och pris, och på vilken det samtidigt ges möjlighet att beställa dessa läkemedel genom ett beställningsformulär online, anses vara förbjuden reklam med följden att gränsöverskridande beställningar och leveranser av läkemedel via Internet i vart fall avsevärt försvåras?

a)

Skall enligt artiklarna 28 EG och 30 EG den ovan redovisade presentationen på Internet av ett apotek i en medlemsstat i Europeiska unionen, eller delar av denna presentation, med hänsyn till artikel 1.3 i direktiv 2000/31 … undantas från begreppet ‘reklam som riktas till allmänheten’ i den mening som avses i artiklarna 1.3 och 3.1 i direktiv 92/28 … för att det skall säkerställas att vissa av informationssamhällets tjänster också i praktiken skall kunna utbjudas?

b)

Kan en sådan inskränkning av begreppet reklam som under vissa omständigheter skall ske enligt artiklarna 28 EG och 30 EG motiveras med att beställningsformulär online, som endast innehåller de minimiuppgifter som krävs för att en beställning skall kunna göras, och/eller andra delar av en webbplats som ett apotek i en medlemsstat i Europeiska unionen har, skall jämställas med produktkataloger och/eller prislistor i den mening som avses i artikel 1.4 i direktiv 92/28/EEG?

3.

Om vissa delar av Internetpresentationen av ett apotek i en medlemsstat i Europeiska unionen strider mot de krav som gäller i fråga om reklam för läkemedel, följer det då av artiklarna 28 EG och 30 EG att den gränsöverskridande handel med läkemedel som sker med hjälp av en sådan presentation måste vara rättsligt tillåten ? trots den förbjudna reklamen ? för att principen om fri rörlighet för varor skall kunna genomföras på ett effektivare sätt?”

På dessa grunder beslutar

DOMSTOLEN