1. Bestämmelser om skatter och avgifter - Harmonisering av lagstiftning - Omsättningsskatt - Gemensamt system för mervärdesskatt - Ekonomisk verksamhet i den mening som avses i sjätte direktivet - Begrepp - Köp av fordringar och övertagande av kreditrisken - Omfattas
(Rådets direktiv 77/388, artiklarna 2, 4 och 17)
2. Bestämmelser om skatter och avgifter - Harmonisering av lagstiftning - Omsättningsskatt - Gemensamt system för mervärdesskatt - Undantag från skatteplikt som föreskrivs i sjätte direktivet - Banktransaktioner som avses i artikel 13 B d 3 - Inkasso omfattas inte - Begrepp - Köp av fordringar och övertagande av kreditrisken - Omfattas
(Rådets direktiv 77/388, artikel 13 B d 3)
1. Sjätte direktivet 77/388 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter skall tolkas så, att en näringsidkare som köper fordringar och övertar kreditrisken, och som i gengäld tar ut en kommissionsavgift av sina kunder (äkta factoring), utövar en ekonomisk verksamhet i den mening som avses i artiklarna 2 och 4 i samma direktiv, och är därmed skattskyldig och har således rätt till avdrag enligt artikel 17 i sagda direktiv.
Ett factoringföretag tillhandahåller otvivelaktigt kunden en tjänst som i huvudsak går ut på att avlasta kunden indrivning av fordringar och betalningsrisken. Kunden måste i gengäld för den sålunda erhållna tjänsten betala factoringföretaget ett vederlag som motsvarar skillnaden mellan de till factoringföretaget överlåtna fordringarnas nominella belopp och det belopp som factoringföretaget betalar till kunden för fordringarna.
( se punkterna 49, 59, samt punkt 1 i domslutet )
2. En ekonomisk verksamhet, varigenom en näringsidkare köper fordringar och övertar kreditrisken och i gengäld tar ut en kommissionsavgift av sina kunder (äkta factoring), utgör inkasso i den mening som avses i artikel 13 B d 3 in fine i sjätte direktivet 77/388 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter, och omfattas därmed inte av det undantag från skatteplikt som fastställs i denna bestämmelse.
Factoring har, med hänsyn till sin objektiva karaktär, som huvudsakligt ändamål att driva in fordringar från tredje man. Factoring skall därför, oavsett på vilket sätt det tillämpas, enbart anses som en variant av det mer allmänna begreppet inkasso.
( se punkterna 77, 80, samt punkt 2 i domslutet )