1. Konvention om domstols behörighet och om verkställighet av domar - Tillämpningsområde - Privaträttens område - Begreppet privaträttens område - Regresstalan som ett offentligt organ har väckt i syfte att av ett privat rättssubjekt återkräva belopp som utgivits såsom socialt bistånd till denna persons tidigare maka och till hans barn - Ingår - Undantag - Talan som har bestämmelser som ger det offentliga organet en särskild befogenhet
(Brysselkonventionen av den 27 september 1968, artikel 1 första stycket)
2. Konvention om domstols behörighet och om verkställighet av domar - Tillämpningsområde - Områden som inte omfattas - Social trygghet - Begrepp - Definition genom hänvisning till förordning nr 1408/71
(Brysselkonventionen av den 27 september 1968, artikel 1 andra stycket punkt 3; rådets förordning nr 1408/71)
3. Konvention om domstols behörighet och om verkställighet av domar - Tillämpningsområde - Områden som inte omfattas - Social trygghet - Begrepp - Regresstalan som ett offentligt organ har väckt för att från ett privat rättssubjekt återkräva belopp som erlagts såsom socialt bistånd till denna persons tidigare maka och till hans barn - Omfattas inte av begreppet
(Brysselkonventionen av den 27 september 1968, artikel 1 andra stycket punkt 3; rådets förordning nr 1408/71)
1. Artikel 1 första stycket i konventionen av den 27 september 1968 om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område, i dess lydelse enligt konventionen av den 9 oktober 1978 om Konungariket Danmarks, Irlands och Förenade konungarikets Storbritannien och Nordirland tillträde och enligt konventionen av den 25 oktober 1982 om Republiken Greklands tillträde skall tolkas så, att begreppet privaträttens område omfattar en regresstalan som ett offentligt organ har väckt mot ett privat rättssubjekt för att återfå belopp som det har erlagt såsom socialt bistånd till denne persons tidigare maka och till hans barn, såvida grunderna för talan och de närmare bestämmelserna om hur talan i fråga skall väckas och föras regleras genom allmänna bestämmelser om underhållsskyldighet.
I ett sådant fall är nämligen den offentliga myndighetens rättsliga situation gentemot den underhållsskyldige jämförbar med den situation i vilken en enskild befinner sig som, oavsett på vilken grund, har betalat någon annans skuld och som därmed inträder i den ursprunglige borgenärens ställe, eller jämförbar med situationen för den som har lidit en skada på grund av en till tredje man hänförlig handling eller underlåtenhet och som begär skadestånd för detta från denne.
Såvida regresstalan däremot väcks med stöd av bestämmelser genom vilka lagstiftaren har givit det offentliga organet en särskild befogenhet kan talan inte anses vara hänförlig till privaträttens område. Detta är fallet om de ifrågavarande bestämmelserna gör det möjligt för det offentliga organet att bortse från ett avtal som lagligen har slutits mellan makar eller tidigare makar och som har tvingande verkan dem emellan och kan åberopas gentemot tredje man, och därmed försätter det offentliga organet i en rättslig situation som skiljer sig från vad som gäller enligt rättsordningen i övrigt. Detta gäller a fortiori även då dessa bestämmelser gör det möjligt för det offentliga organet att bortse från ett avtal som har bekräftats genom ett rättsligt avgörande och som genom avgörandet i fråga har vunnit samma rättskraft som detta.
( se punkterna 34, 36 och 37, samt punkt 1 i domslutet )
2. Innebörden av begreppet social trygghet, i den mening som avses i artikel 1 andra stycket punkt 3 i konventionen av den 27 september 1968 om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område, i dess lydelse enligt konventionen av den 9 oktober 1978 om Konungariket Danmarks, Irlands och Förenade konungarikets Storbritannien och Nordirland tillträde och enligt konventionen av den 25 oktober 1982 om Republiken Greklands tillträde, omfattar det materiella tillämpningsområdet för förordning nr 1408/71, såsom detta definieras i artikel 4 i denna och såsom det har preciserats i domstolens rättspraxis.
( se punkt 45 )
3. Artikel 1 andra stycket punkt 3 i konventionen av den 27 september 1968 om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område, i dess lydelse enligt konventionen av den 9 oktober 1978 om Konungariket Danmarks, Irlands och Förenade konungarikets Storbritannien och Nordirland tillträde och enligt konventionen av den 25 oktober 1982 om Republiken Greklands tillträde, skall tolkas så, att begreppet social trygghet inte omfattar en regresstalan som ett offentligt organ i enlighet med allmänna bestämmelser har väckt mot ett privat rättssubjekt för att återfå belopp som det har erlagt såsom socialt bistånd till denna persons tidigare maka och till hans barn.
En sådan talan som har väckts mot en tredje man - som är ett privat rättssubjekt mot vilken talan väcks i hans egenskap av underhållsskyldig gentemot förmånstagarna - avser inte villkoren för att erhålla den ifrågavarande förmånen, utan återkrav av belopp som har erlagts såsom sådant bistånd, och har därför inte något samband med tillämpningen av förordning nr 1408/71.
( se punkterna 46, 47 och 49, samt punkt 2 i domslutet )