1. Institutionernas rättsakter - Direktiv - Medlemsstaternas genomförande - Direktiv som syftar till att skapa rättigheter för enskilda - Krav på klarhet och rättssäkerhet - Införlivande utan lagstiftning - Otillåtet - Genomförande genom administrativ praxis - Otillräckligt
(EG-fördraget, artikel 189 (nu artikel 249 EG))
2. Talan om fördragsbrott - Domstolens prövning av huruvida talan är välgrundad - Påstått fördragsbrott har inte medfört skadliga verkningar - Saknar relevans
(EG-fördraget, artikel 169 (nu artikel 226 EG))
3. Talan om fördragsbrott - Domstolens prövning av om talan är välgrundad - Situation som skall beaktas - Situationen vid utgången av den frist som angivits i det motiverade yttrandet
(EG-fördraget, artikel 169 (nu artikel 226 EG))
4. Medlemsstater - Skyldigheter - Skyldighet att beivra överträdelser av gemenskapsrätten - Omfattning
(EG-fördraget, artikel 5 (nu artikel 10 EG))
1. Varje medlemsstat har en skyldighet att genomföra direktiv på ett sätt som motsvarar de krav på tydlighet och säkerhet i rättsförhållanden som gemenskapslagstiftaren föreskrivit med hänsyn till berörda personer som är etablerade i medlemsstaterna. För att uppnå detta skall bestämmelser i ett direktiv genomföras med obestridligt bindande verkan samt på ett tillräckligt tydligt, precist och klart sätt.
Enbart administrativ praxis, som till sin art är sådan att den fritt kan ändras av myndigheten och som inte offentliggörs i tillräcklig utsträckning, kan inte anses som ett giltigt fullgörande av den skyldighet att införliva som åvilar de medlemsstater till vilka direktiven är riktade.
( se punkterna 27 och 28 )
2. Eftersom en underlåtenhet att uppfylla skyldigheter som följer av en gemenskapsrättslig bestämmelse i sig utgör ett fördragsbrott saknar det betydelse att denna underlåtenhet inte har medfört några negativa följder.
( se punkt 34 )
3. Inom ramen för en talan enligt artikel 169 i fördraget (nu artikel 226 EG) skall förekomsten av ett fördragsbrott bedömas mot bakgrund av den situation som rådde i medlemsstaten vid utgången av den frist som har angivits i det motiverade yttrandet, och domstolen skall inte beakta senare förändringar.
( se punkt 45 )
4. När det i gemenskapslagstiftning inte uttryckligen föreskrivs någon påföljd för överträdelser av bestämmelserna däri, eller det i detta hänseende hänvisas till nationella lagar och författningar, är medlemsstaterna enligt artikel 5 i fördraget (nu artikel 10 EG) skyldiga att vidta alla åtgärder som är ägnade att säkerställa gemenskapsrättens tillämplighet och verkan. För detta ändamål skall medlemsstaterna, som dock har möjlighet att välja påföljder, ombesörja att överträdelser av gemenskapsrätten beivras enligt regler motsvarande de materiella och processuella regler som gäller för överträdelser av liknande art och svårighetsgrad enligt nationell rätt. Påföljderna skall dock under alla omständigheter vara effektiva, stå i rimlig proportion till överträdelsen samt vara avskräckande.
( se punkt 46 )