Beslut meddelat av förstainstansrättens ordförande den 19 juni 1997. - Luis Manuel Chaves Fonseca Ferrão mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller). - Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) - Beslut från direktören för byrån beträffande överklagandenämndernas organisation - Fara i dröjsmål - Föreligger inte. - Mål T-159/97 R.
Rättsfallssamling 1997 s. II-01049
Interimistiskt förfarande - Uppskov med verkställigheten - Villkor för beviljande - Krav på skyndsamhet - Allvarlig och irreparabel skada - Begrepp - Bevisbörda
(EG-fördraget, artikel 185; förstainstansrättens rättegångsregler, artikel 104.2; rådets förordning nr 40/94)
Huruvida skyndsamhetskravet för interimistiska åtgärder är uppfyllt skall bedömas genom en prövning av om verkställigheten av de omtvistade rättsakterna innan gemenskapsdomstolen avgör tvisten rörande huvudsaken är av den arten att den skulle kunna medföra allvarlig och oåterkallelig skada för den part som ansöker om åtgärderna och denna skada inte kan gottgöras om det ifrågasatta beslutet ogiltigförklaras eller skadan, trots dess tillfälliga karaktär, inte skulle stå i proportion till svarandens intresse av att dess rättsakter verkställs, även då dessa är föremål för överklagande. Det ankommer på sökanden att visa att dessa villkor är uppfyllda.
En ansökan om uppskov med verkställigheten av ett beslut inom ramen för genomförande av förordning nr 40/94, genom vilket direktören för byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) fastställt regler för överklagandenämndernas organisation, skall avslås, eftersom sökanden inte har ingett något bevis till stöd för sina påståenden att en risk för allvarlig och irreparabel skada framgår av att den hierarkiska underordning av ledamöterna av byråns överklagandenämnder som åstadkommits genom det ifrågasatta beslutet riskerar att äventyra deras oavhängighet under hela deras mandatperiod.
Eftersom byrån inte har antagit någon rättsakt för genomförandet av det omtvistade beslutet som konkret äventyrar sökandens oavhängighet och denne inte har framfört någon omständighet som kan leda till antagandet att det finns en sådan risk, finns det inte något behov av att skyndsamt förordna om uppskov med verkställigheten av det omtvistade beslutet.