FÖRSTAINSTANSRÄTTENS DOM (fjärde avdelningen)

den 3 juni 1999

Mål T-295/97

Dimitrios Coussios

mot

Europeiska gemenskapernas kommission

”Tjänstemän — Beviljande av invaliditetspension — Förhållandet mellan förfarandena enligt artiklarna 73 och 78 i tjänsteföreskrifterna”

Fullständig text på grekiska   II-577

Saken:

Talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 12 mars 1997 om avslag på ansökan om invaliditetspension.

Avgörande:

Talan avvisas beträffande den första grunden, eftersom den inte kan tas upp till sakprövning, och ogillas såsom ogrundad beträffande den andra grunden. Vardera parten skall bära sin rättegångskostnad.

Sammanfattning

1. Tjänstemän – Olycksfalls- och arbetsskadeersättning – Invaliditetspension – Olika förmåner – Olika förfaranden

   (Tjänsteföreskrifterna, artiklarna 73 och 78; bilaga VIII)

2. Tjänstemän – Social trygghet – Olycksfalls- och arbesskadeförsäkring – Invaliditet – Inledande av ett förfarande om invaliditet – Villkor

   (Tjänsteföreskrifterna, artikel 78; bilaga VIII, artikel 13)

1.  De förmåner som anges i artiklarna 73 och 78 i tjänsteföreskrifterna är olika och fristående, och kan därför kumuleras. Vid tillämpningen av artikel 78 i fråga om invaliditetspension skall följaktligen såväl fastställelse av en bestående och total invaliditet som hindrar tjänstemannen från att utföra sina arbetsuppgifter som fastställelse av orsaken till denna invaliditet ske enligt de villkor och det förfarande som föreskrivs i reglerna om pensionssystemet i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna, och inte enligt reglerna om olycksfalls- och arbetsskadeförsäkringar.

   Av detta följer dels att erkännandet av en bestående invaliditetsgrad, även partiell, enligt artikel 73, inte automatiskt ger rätt till invaliditetspension enligt artikel 78, dels att handläggningen enligt det förfarande som anges i artikel 78 inte kan göras beroende av att handläggningen enligt artikel 73 först har avslutats.

   (se punkterna 30-35 och punkt 40)

   Hänvisning till domstolen den 15 januari 1981, 731/79, B. mot parlamentet, REG 1981, s. 107, punkt 9; domstolen den 12 januari 1983, 257/81, K. mot rådet, REG 1983, s. 1, punkt 11; förstainstansrätten den 27 februari 1992, 165/89, Plug mot kommissionen, REG 1992, s. II-367, punkterna 56, 57, 66 och 67

2.  Av den otvetydiga lydelsen av artikel 13 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna framgår att endast en tjänsteman som är tvingad att tillfälligt upphöra med sin tjänstgöring på grund av sin invaliditet kan vara föremål för ett förfarande om invaliditet.

   Av detta följer att en tjänsteman som sedan flera år har upphört med sin tjänstgöring och som drabbas av en sjukdom som medför att han inte längre skulle kunna utöva sin tjänstgöring om han fortfarande var i tjänst inte av detta skäl i sig har rätt att begära att ett förfarande om invaliditet skall inledas.

   (se punkterna 37 och 38)

   Hänvisning till domstolenden 17 maj 1984, 12/83, Bähr mot kommissionen, REG 1984, s. 2155, punkterna 12 och 13