Frihet att tillhandahålla tjänster - Restriktioner - Nationell lagstiftning enligt vilken en offentligrättslig förening har ensamrätt att till begagnande hålla penningautomater - Invändning - Skydd för konsumenterna och för ordningen i samhället
(EG-fördraget, artikel 59 (nu artikel 49 EG i ändrad lydelse))
$$En sådan nationell lagstiftning enligt vilken en enda offentligrättslig förening har ensamrätt att till begagnande hålla penningautomater inom det nationella territoriet och som således hindrar aktörer från andra medlemsstater från att direkt eller indirekt själva mot betalning hålla penningautomater till begagnande för allmänheten utgör ett hinder för friheten att tillhandahålla tjänster, även om den tillämpas utan åtskillnad.
Emellertid kan detta hinder, i den mån den ifrågavarande lagstiftningen inte innebär någon diskriminering på grund av nationalitet, vara berättigat för att skydda konsumenterna och ordningen i samhället. Även om nämnda lagstiftning inte förbjuder användningen av penningautomater, utan förbehåller en offentligrättslig förening ensamrätten att bedriva spelverksamhet med dessa, har de nationella myndigheterna ett utrymme för skönsmässiga bedömningar när det gäller att fastställa hur omfattande skydd som skall säkerställas inom det nationella territoriet. Det är nämligen deras sak att bedöma om det i förhållande till det eftersträvade syftet finns anledning att helt eller delvis förbjuda verksamheter av detta slag eller endast begränsa dem och i detta syfte föreskriva mer eller mindre strikta kontrollåtgärder. Under dessa omständigheter kan endast den omständigheten att en medlemsstat har valt ett annat skyddssystem än en annan medlemsstat inte påverka bedömningen av om de beslut som har fattats på området är nödvändiga och proportionerliga. Besluten skall endast bedömas med hänsyn till de ändamål som de nationella myndigheterna i den berörda medlemsstaten eftersträvar och den skyddsnivå som de avser att säkerställa.