61997C0236

A - Inledning

1 I detta mål har Østre Landsret begärt att domstolen skall tolka rådets direktiv 69/335/EEG av den 17 juli 1969 om indirekta skatter på kapitalanskaffning(1) (nedan kallat direktiv 69/335). Målet rör närmare bestämt frågan huruvida den skatt som vid den i målet relevanta tidpunkten, i enlighet med dansk rätt togs ut på överlåtelse av aktier, är förenlig med direktiv 69/335. I förevarande fall såldes aktierna inte på börsen. Det är därför sökanden i målet vid den nationella domstolen inte anser sig vara skyldig att betala skatten, eftersom denna, enligt den danska versionen av direktivet, endast skall utgå på börstransaktioner.

2 Frågan har uppkommit i en tvist mellan det danska skatteministeriet och Aktieselskabet Forsikringsselskabet Codan (nedan kallad svaranden). Svaranden ingick i juni 1990 ett avtal med tre brittiska bolag som ägde hela aktiekapitalet i Fjerde Sø A/S om att köpa samtliga aktier i sistnämnda bolag. Det är ostridigt mellan parterna att värdet på de överlåtna aktierna uppgick till 850 004 134 DKR.

3 Enligt den nationella domstolen beslutade svaranden vid en extra bolagsstämma att öka sitt aktiekapital. Ökningen av aktiekapitalet motsvarade värdet på de förvärvade aktierna i Fjerde Sø. Den nationella domstolen har vidare uppgett att de nyemitterade aktierna användes som betalning för aktiekapitalet i Fjerde Sø, som förvärvades direkt från de tre brittiska bolagen.

4 Till följd av ökningen av svarandens aktiekapital var denna tvungen att betala en skatt på kapitaltillskott i enlighet med den danska lagen nr 284. Svaranden betalade visserligen skatten på kapitaltillskott, men gjorde dock gällande att den inte samtidigt och på samma belopp skulle betala skatt enligt lagen om skatt på överlåtelse av aktier. Tull- och skattemyndigheterna beslutade emellertid att skatten på överlåtelse av aktier även skulle erläggas. Enligt svaranden strider detta mot direktiv 69/335.

5 Syftet med direktiv 69/335, som införlivats i dansk rätt genom lag nr 284, är att harmonisera skatten på kapitaltillskott, både i fråga om dess struktur och dess skattesatser.(2) Enligt sjätte övervägandet i direktivet förutsätter tanken på en gemensam marknad med en inre marknads egenskaper att skatten på kapitaltillskott endast kan tas ut på bolags kapital en gång inom den gemensamma marknaden och att denna skatt, för att den inte skall störa den fria rörligheten för kapital, skall vara lika hög i samtliga medlemsstater. Vidare anges det i övervägandena i direktivet att bibehållande av andra skatter med samma kännetecken som skatten på kapitaltillskott eller stämpelskatten på värdepapper strider mot de mål som eftersträvas genom direktivet. Av dessa skäl skall dessa indirekta skatter avskaffas.(3)

6 De transaktioner som enligt detta direktiv är underkastade skatt på kapitaltillskott räknas upp i artikel 4. Det är bland annat fråga om bildande av kapitalassociationer och ökning av kapitalet i sådana associationer genom tillskott av vad slag det än må vara.

7 Enligt artikel 10 får medlemsstaterna, utöver skatten på kapitaltillskott, inte ta ut någon annan skatt eller avgift på vissa transaktioner. Detta gäller bland annat de transaktioner som nämns i artikel 4.

8 Slutligen föreskrivs följande i artikel 11:

"Medlemsstaterna skall från all beskattning undanta:

a) upprättande, utfärdande, börsregistrering, utsläppande på marknaden av eller handel med aktier, andelar ...

..."

9 I artikel 12 föreskrivs ett undantag från de ovannämnda förbuden mot beskattning. I detta sammanhang är artikel 12.1 a av särskild betydelse. Denna bestämmelse har följande lydelse:

"Utan hinder av artiklarna 10 och 11 kan medlemsstaterna uppbära

a) skatter på överlåtelse av värdepapper, oberoende av om dessa utgår med fast belopp eller inte,

...

c) avgifter på överlåtelse av egendom av alla slag som tillskjuts ett bolag, en sammanslutning eller en juridisk person med vinstsyfte då överföringen av denna egendom gottgörs på annat sätt än med andelar i bolaget,

..."

10 Då det i artikel 12.1 a i den danska versionen av direktivet - i likhet med den tyska versionen - talas om "skatter på börstransaktioner", är det enligt svaranden inte tillåtet att beskatta den aktuella aktieöverlåtelsen, eftersom överlåtelsen inte skedde på börsen.

11 Det skall emellertid framhållas att i vart fall den franska, den engelska, den nederländska, den spanska, den portugisiska och den grekiska versionen av direktivet inte innehåller något uttryck som motsvarar "börs-" i artikel 12.1 a.

12 Svaranden anser emellertid att det i förevarande fall är den danska versionen av direktivet som skall tillämpas. Övriga parter i målet - sökanden, kommissionen, den franska, den finska och den österrikiska regeringen - är av en annan åsikt.

13 Då den hänskjutande domstolen anser det vara oklart huruvida artikel 12.1 a är tillämplig, oberoende av om aktieöverlåtelsen sker på börsen eller inte, har den hänskjutit följande fråga till domstolen:

"Skall artikel 12.1 a i rådets direktiv 69/335/EEG av den 17 juli 1969 om indirekta skatter på kapitalanskaffning tolkas på så sätt att det enligt denna bestämmelse är tillåtet att ta ut skatt på överlåtelse av aktier, oavsett om det företag som utställt dessa aktier är börsnoterat och oavsett om aktieöverlåtelsen sker på börsen eller direkt mellan överlåtaren och förvärvaren?"

B - Ställningstagande

14 Enligt svaranden är det enligt artikel 12.1 a, utöver skatten på kapitaltillskott, endast tillåtet att beskatta börstransaktioner i strikt mening, det vill säga endast värdepapperstransaktioner som sker på börsen eller som avser börsnoterade bolag. Medlemsstaterna har däremot inte längre rätt att ta ut en generell skatt på överlåtelse av aktier.

15 Även om svarandens uppfattning i förevarande fall - nämligen att artikel 12.1 a innebär ett förbud mot att uppbära en generell skatt på överlåtelser av aktier - skulle vara riktig, måste det undersökas hur omfattande ett sådant förbud skulle vara.

16 Kommissionen har i detta sammanhang hänvisat till domstolens rättspraxis. I domen i målet Bautiaa(4) uttalade domstolen följande:

"För att avgöra hur den omtvistade avgiften skall rubriceras vid en tillämpning av direktiv 69/335 och om avgiften kan anses vara förenlig med direktivet ... finns i första hand skäl att pröva om [de] transaktioner [som blivit föremål för skatten på kapitaltillskott] omfattas av direktiv 69/335 och hur dessa transaktioner i så fall skall rubriceras enligt direktivet."(5)

17 Detta betyder att endast transaktioner som omfattas av direktivets tillämpningsområde kan prövas på grundval av artikel 12. Domstolen har även påpekat följande i domen i målet Dansk Sparinvest: "Artikel 12 i direktivet skall därför tolkas på så sätt att den - vilket även framgår av en genomgång av artiklarna 10, 11 och 12 - innehåller en uttömmande lista över de skatter och avgifter, utöver skatten på kapitaltillskott, som kan påföras kapitalassociationer i samband med sådana transaktioner som avses i artiklarna 10 och 11".(6) Till stöd för denna slutsats hänvisade domstolen till sista övervägandet i ingressen till direktivet, enligt vilket bibehållande av andra skatter med samma kännetecken som skatten på kapitaltillskott eller stämpelskatten på värdepapper strider mot de mål som eftersträvas med direktivet, vilket medför att dessa skatter därför skall avskaffas.

18 Detta innebär att det, oberoende av tolkningen av artikel 12, inte alltid är förbjudet att ta ut skatt på överlåtelse av aktier. Förbudet gäller endast uttag av en sådan skatt eller avgift på transaktioner som omfattas av direktivets tillämpningsområde.

19 Den finska regeringen är av samma uppfattning. Den har påpekat att kommissionen i sina förslag till direktiv alltid har gjort skillnad mellan indirekta skatter på kapitalanskaffning och indirekta skatter på överlåtelse av värdepapper. Det är i förevarande fall fråga om ett direktiv om skatt på kapitalanskaffning som inte har till syfte att harmonisera skatter på överlåtelse av aktier. Om direktivet även innefattade ett förbud mot uttag av skatt på överlåtelse av aktier, hade kommissionen inte behövt utarbeta förslag om undantag för denna form av skatt.

20 Dessutom skulle ett generellt förbud i gemenskapsrätten mot skatter på överlåtelse av värdepapper utgöra en vidsträckt lagstiftningsåtgärd som inte skulle kunna genomföras utan en klart motiverad regel som uttryckligen förbjöd denna form av beskattning.

21 Vidare skulle kommissionens förslag till rådets direktiv om indirekta skatter på handeln med värdepapper(7) sakna betydelse om en sådan skatt redan är generellt förbjuden enligt det i detta mål aktuella direktivet om skatt på kapitalanskaffning.

22 Således skulle det vara möjligt att ta ut skatt på överlåtelse av aktier i de fall som avser verksamhet som inte omfattas av direktivets tillämpningsområde. Om så är fallet beträffande de i detta mål aktuella transaktionerna är omtvistat. Detta beror först och främst på att förloppet i samband med aktieöverlåtelsen, som den hänskjutande domstolen har beskrivit, har tolkats på olika sätt. Svaret på ovan citerade fråga är avhängigt av detta.

23 I beslutet om hänskjutande uppges att svaranden ökade sitt aktiekapital för att finansiera aktieförvärvet. Det är därför lämpligt att göra skillnad mellan två olika transaktioner:

- förvärvet av aktier som inte ledde till en ökning av kapitalet, och

- finansieringen av aktieförvärvet genom en ökning av bolagets kapital.

Även Republiken Frankrike anser att det är fråga om två olika transaktioner som är självständiga i förhållande till varandra.

24 Å andra sidan har det danska ministeriet påpekat att aktieöverlåtelsen utgjorde grund för ökningen av kapitalet. Härav har det dragit slutsatsen att det i det aktuella fallet var fråga om en transaktion som bestod av tre led. För det första överläts aktierna i Fjerde Sø till Codan. Denna överlåtelse var förutsättningen och grunden för den andra transaktionen, nämligen ökningen av Codans kapital. Det tredje ledet var Codans överlåtelse av de nyemitterade aktierna till de brittiska säljarna av aktierna i Fjerde Sø. Dessa aktier utgjorde betalning för de ursprungligen överlåtna aktierna. Svaranden anser att det i förevarande fall först och främst är fråga om en ökning av kapitalet. Den anser emellertid att hela transaktionen skall anses utgöra en enda transaktion som inte skall beskattas två gånger.

25 Då domstolen i förevarande fall inte har tillräckligt med uppgifter för att kunna fastslå hur aktieöverlåtelsen exakt gick till och då detta är omtvistat, är det lämpligt - i likhet med vad kommissionen har gjort i sitt skriftliga yttrande(8) - att behandla båda dessa alternativ.

26 Om man utgår från att kapitalet enbart ökades för att finansiera aktieförvärvet, är det fråga om två transaktioner som genomfördes oberoende av varandra. Ökningen av kapitalet omfattas av direktivets tillämpningsområde och är underkastad skatten på kapitaltillskott. Detta är ostridigt. Den omtvistade frågan är däremot om även överlåtelsen av aktierna i Fjerde Sø till Codan skall beskattas.

27 Enligt kommissionen är detta möjligt, eftersom överlåtelsen av aktierna, som skall betraktas helt oavhängigt, inte omfattas av direktivets tillämpningsområde. Aktieöverlåtelsen medför inte en ökning av kapitalet och bidrar inte heller till att stärka bolagets ekonomiska kapacitet.

28 Enligt domstolens praxis är det avgörande kriteriet för om en transaktion genom vilken det tillförs kapital kan påföras skatt på kapitaltillskott huruvida det aktuella bolagets ekonomiska kapacitet stärks. Domstolen har i detta hänseende hänvisat till övervägandena i rådets direktiv 74/553/EEG av den 7 november 1974 om ändring av artikel 5.2 i direktiv 69/335/EEG om indirekta skatter på kapitalanskaffning.(9) (10) Då ett bolags förvärv av aktier inte i sig leder till en ökning av bolagets kapital och till att bolagets ekonomiska kapacitet stärks, omfattas inte denna transaktion av tillämpningsområdet för direktiv 69/335. Som redan nämnts ovan är en prövning på grundval av artikel 12 emellertid endast nödvändig beträffande transaktioner som omfattas av direktivets tillämpningsområde.

29 Till stöd för att det är fråga om två transaktioner som är helt oavhängiga av varandra har Republiken Frankrike påpekat att det fanns olika möjligheter att finansiera förvärvet av aktierna. Codan kunde således även ha betalt aktieposten kontant. Ökningen av kapitalet var därför endast en av flera möjligheter att finansiera aktieförvärvet. De två transaktionerna skall därför anses vara helt oavhängiga av varandra.

30 Av vad anförts följer att om ökningen av kapitalet var avsett att finansiera aktieförvärvet, kan aktieförvärvet påföras en skatt på överlåtelse av aktier. Att skatt på kapitaltillskott samtidigt skall utgå på ökningen av kapitalet har i detta sammanhang ingen betydelse.

31 Skatteministeriet och svaranden har emellertid hävdat att aktieöverlåtelsen utgjorde grunden för ökningen av Codans kapital. Svaranden har därför hävdat att det var fråga om en transaktion som inte skall beskattas två gånger.

32 En sådan dubbelbeskattning kan dock inte i sig anses vara otillåten. I artikel 12 i direktivet föreskrivs nämligen att medlemsstaterna, trots förbudet i artiklarna 10 och 11 mot uppbörd av andra indirekta skatter, kan ta ut vissa skatter "utan hinder av artiklarna 10 och 11". Frågan är endast om den skatt som togs ut av Skatteministeriet på aktieöverlåtelsen är en sådan skatt eller avgift som avses i artikel 12.

33 Svaranden anser att så inte är fallet. Enligt denna skall tvisten enbart lösas på grundval av den danska versionen av direktivet, enligt vilken skatt endast skall påföras börstransaktioner i strikt mening. Då transaktionen i detta fall - vilket är ostridigt - emellertid inte skedde på börsen, skall det enligt svarandens uppfattning inte heller tas ut en skatt på börstransaktioner. En generell skatt på överlåtelse av aktier är således enligt svaranden inte tillåten enligt artikel 12.1 a.

34 Det måste dock i detta hänseende beaktas att de olika språkversionerna av direktivet avviker från varandra. Enligt svarandens uppfattning kan, som redan nämnts, tvisten i detta fall endast lösas på grundval av den danska versionen. Den danska versionen är så tydlig att enskilda skall kunna åberopa denna. Enligt svaranden kan det i ett sådant fall inte krävas av den enskilde att han skall jämföra den danska versionen med andra språkversioner.

35 Det skall dock i detta hänseende hänvisas till domstolens rättspraxis. I domen i målet CILFIT påpekade domstolen att hänsyn skall tas till den omständigheten att gemenskapsrättens bestämmelser är avfattade på flera olika språk och att alla språkversioner är giltiga. Vid tolkningen av en gemenskapsbestämmelse måste således de olika språkversionerna jämföras.(11) Om de olika språkversionerna skiljer sig åt fastslog domstolen i domen i målet Rockfon att de olika språkversionerna av en gemenskapsbestämmelse skall tolkas enhetligt och att "bestämmelsen därför i händelse av skillnader mellan versionerna skall tolkas utifrån den allmänna uppbyggnaden av och syftet med det regelverk i vilket bestämmelsen ingår."(12) Då de olika språkversionerna i detta fall skiljer sig åt kan tvisten inte avgöras enbart på grundval av den danska versionen. Gemenskapsbestämmelsen skall tvärtom tolkas enhetligt, bland annat utifrån syftet med föreskrifterna.

36 Syftet med direktiv 69/335 har domstolen beskrivit på följande sätt: "Såsom framgår av ingressen är syftet med direktiv 69/335 att främja den fria rörligheten för kapital som anses väsentlig för inrättandet av en ekonomisk union med egenskaper som de hos en inre marknad. Fullföljandet av ett sådant ändamål förutsätter - vad beträffar beskattningen av kapitaltillskott - att de indirekta skatter avskaffas som dittills gällt i medlemsstaterna och att det i stället för dem tillämpas en engångsskatt som är lika hög i alla medlemsstater inom den gemensamma marknaden."(13)

37 Det har i detta mål hävdats att det skulle leda till en särbehandling eller en snedvridning av konkurrensen om man i vissa medlemsstater endast tar ut en skatt på börstransaktioner medan man i andra medlemsstater generellt tar ut en skatt på överlåtelse av aktier.

38 Detta utgör ett skäl för att direktivet skall tolkas enhetligt. Hur denna tolkning skall se ut klargörs dock inte genom denna synpunkt. Det skall dessutom påpekas att det i själva direktivet föreskrivs olika möjligheter för att fastställa närmare bestämmelser. I artikel 12.1 föreskrivs nämligen att medlemsstaterna "kan" uppbära bland annat skatter på överlåtelse av värdepapper, avgifter på överlåtelse av egendom och så vidare. Eftersom det står medlemsstaterna fritt att utnyttja denna möjlighet, måste utgångspunkten vara att detta inte har reglerats enhetligt inom gemenskapen.

39 Å andra sidan skulle en sådan tolkning som svaranden har argumenterat för leda till en skillnad i behandling mellan börsnoterade och icke börsnoterade företag och en snedvridning av konkurrensen. Eftersom endast börstransaktioner i ett sådant fall skulle vara skattepliktiga, skulle detta vidare avhålla många företag från att låta sig börsnoteras. Härav kan slutsatsen dras att det skulle strida mot direktivets syfte att tolka artikel 12.1 a på så sätt att det endast var tillåtet att uppbära en skatt på börstransaktioner (i strikt mening) och inte en generell skatt på överlåtelse av aktier.

40 Svaranden har bestritt denna tolkning och påpekat att artikel 12 är en undantagsbestämmelse som skall tolkas restriktivt. Som jag emellertid redan har påpekat överensstämmer inte språkversionerna med varandra, vilket innebär att det skall göras en gemensam tolkning utifrån bestämmelsernas syfte.

41 Svaranden har vidare anfört att den danska versionen skall vara avgörande, eftersom det i detta fall är fråga om ett ärende där staten tar ut skatt. I ett sådant fall är domstolens rättspraxis enligt svaranden inte tillämplig. Eftersom bestämmelsen måste vara tillräckligt tydlig i ett sådant fall, är en gemensam tolkning utifrån bestämmelsernas syfte utesluten. Enligt svaranden kan det inte krävas av företagen att de skall jämföra de olika språkversionerna.

42 I denna fråga är det tillräckligt att hänvisa till domen i målet Henriksen - som också var ett skattemål - där domstolen inte endast lade vikt vid den aktuella språkversionen av bestämmelsen, utan även vid övriga språkversioner för att komma fram till en gemensam tolkning.(14)

43 Svaranden har slutligen gjort gällande att det saknas skäl att både uppbära en skatt på börstransaktioner och en generell skatt på överlåtelse av aktier. Den i artikel 12.1 a nämnda skatten på börstransaktioner är uteslutande en betalning för den verksamhet som börsen utövar. Svaranden kan inte se några skäl till att alla aktieöverlåtelser dessutom skall beskattas.

44 Det skall i detta sammanhang hänvisas till kommissionens förslag till direktiv om harmonisering av indirekta skatter på överlåtelse av aktier, som både Republiken Finland och kommissionen har redogjort för. Förslaget har visserligen inte antagits men det framgår av detta att kommissionen anser att uttag av skatt på överlåtelse av aktier är oavhängigt av skatter på kapitaltillskott. Dessutom anges det i ovannämnda förslag till direktiv om indirekta skatter på handeln med värdepapper(15) att det utöver den föreslagna skatten kan uppbäras skatt på kapitaltillskott enligt direktiv 69/335.(16) Härav kan slutsatsen dras att tanken inte har varit att förbjuda uppbörd av skatt på överlåtelse av aktier genom artikel 12, utan att båda dessa skatteformer består vid sidan av varandra. Detta innebär även att det inte finns några skäl till att det i förevarande fall inte skulle vara möjligt att även beskatta aktieöverlåtelser inom ramen för artikel 12.

45 Även det faktum att det i det övervägande antalet språkversioner av direktivet inte talas om "börstransaktioner" tyder på att tanken var att skatt även kan tas ut på överlåtelser av icke börsnoterade akter.

46 Det skall dessutom nämnas att den österrikiska regeringen har anfört att man även enligt tysk skattepraxis - trots den uttryckligen motsatta formuleringen i den tyska versionen av direktivet - uppbär skatt på aktieöverlåtelser oberoende av om överlåtelsen sker på börsen eller inte.

47 Slutsatsen är därför att uppbörd av skatt på överlåtelse av aktier inte är utesluten enligt något av dessa två alternativ.

C - Förslag till avgörande

48 Av ovanstående skäl föreslår jag att den nationella domstolens fråga besvaras enligt följande:

Artikel 12.1 a i rådets direktiv 69/335/EEG av den 17 juli 1969 om indirekta skatter på kapitalanskaffning skall tolkas på så sätt att det enligt denna bestämmelse är tillåtet att ta ut skatt på överlåtelse av aktier, oavsett om det företag som utställt dessa aktier är börsnoterat och oavsett om aktieöverlåtelsen sker på börsen eller direkt mellan överlåtaren och förvärvaren.

(1) - EGT L 249, s. 25, som ändrats genom rådets direktiv 85/303/EEG av den 10 juni 1985 om ändring av direktiv 69/335/EEG om indirekta skatter på kapitalanskaffning (EGT L 156, s. 23).

(2) - Sjunde övervägandet i direktiv 69/335.

(3) - Åttonde övervägandet i direktiv 69/335.

(4) - Dom av den 13 februari 1996 i de förenade målen C-197/94 och C-252/94 (REG 1996, s. I-505).

(5) - Domen i målet Bautiaa (ovan fotnot 4), punkt 31.

(6) - Dom av den 2 februari 1988 i mål 36/86 (REG 1988, s. 409), punkt 9. Se även dom av den 20 april 1993 i de förenade målen C-71/91 och C-178/91, Ponente Carni och Cispadana Costruzioni (REG 1993, s. I-1915), punkt 24.

(7) - EGT C 133, 1976, s. 1.

(8) - Under den muntliga förhandlingen stödde sig kommissionen endast på Skatteministeriets uppfattning.

(9) - EGT L 303, s. 9.

(10) - Dom av den 5 februari 1991 i mål C-15/89, Deltakabel (REG 1991, s. I-241), punkterna 13 och 14.

(11) - Dom av den 6 oktober 1982 i mål 283/81 (REG 1982, s. 3415; svensk specialutgåva, volym 6, s. 513), punkt 18.

(12) - Dom av den 7 december 1995 i mål C-449/93 (REG 1995, s. I-4291), punkt 28, i vilken det hänvisas till dom av den 27 oktober 1977 i mål 30/77, Bouchereau (REG 1977, s. 1999; svensk specialutgåva, volym 3, s. 459), punkt 14.

(13) - Dom av den 11 juni 1996 i mål C-2/94, Denkavit m.fl (REG 1996, s. I-2827), punkt 16, och domen i målet Ponente Carni och Cispadana Costruzioni (ovan fotnot 6), punkt 19.

(14) - Dom av den 13 juli 1989 i mål 173/88 (REG 1989, s. 2763), punkt 10 och följande punkter.

(15) - Se fotnot 7.

(16) - Artikel 10.2 a i förslaget till direktiv.