1 Begäran om förhandsavgörande - Upptagande till sakprövning - Nödvändigt att klargöra den faktiska och rättsliga bakgrunden för domstolen
(EG-fördraget, artikel 177 (nu artikel 234 EG))
2 Konkurrens - Gemenskapsbestämmelser - Materiellt tillämpningsområde - Kollektivavtal med socialpolitiska syften - Kollektivavtal varigenom en tjänstepensionsfond införs - Beslut av offentliga myndigheter att göra anslutningen till fonden obligatorisk - Omfattas inte
(EG-fördraget, artikel 3 g och 3 i (nu artikel 3.1 g och 3.1 j EG i ändrad lydelse), artiklarna 5 och 85.1 (nu artiklarna 10 EG och 81.1 EG) samt artiklarna 118 och 118b (artiklarna 117-120 i EG-fördraget har ersatts av artiklarna 136-143 EG))
3 Konkurrens - Gemenskapsbestämmelser - Företag - Begrepp - Pensionsfond som ansvarar för förvaltningen av ett kompletterande pensionssystem - Verksamhet enligt kapitaliseringsprincipen - Omfattas
(EG-fördraget, artikel 85 och följande artiklar (nu artikel 81 EG och följande artiklar))
4 Konkurrens - Offentliga företag och företag vilka medlemsstaterna tillerkänner särskilda eller exklusiva rättigheter - Företag som anförtrotts att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse - Pensionsfond som ansvarar för förvaltningen av ett kompletterande pensionssystem
(EG-fördraget, artiklarna 86 och 90 (nu artiklarna 82 EG och 86 EG))
1 Det krävs att den nationella domstolen klargör den faktiska och rättsliga bakgrunden till de frågor som ställs, eller att den åtminstone förklarar de faktiska omständigheter som ligger till grund för dessa frågor, eftersom det är nödvändigt att komma fram till en tolkning av gemenskapsrätten som är användbar för den nationella domstolen. Detta krav är av särskild betydelse på vissa områden, exempelvis konkurrensområdet, som kännetecknas av komplicerade faktiska och rättsliga förhållanden.
De uppgifter som lämnas i begäran om förhandsavgörande skall inte bara göra det möjligt för domstolen att lämna användbara svar utan skall också ge såväl medlemsstaternas regeringar som andra berörda parter möjlighet att avge yttranden i enlighet med artikel 20 i domstolens stadga. Det åligger domstolen att se till att denna möjlighet finns, eftersom det enligt nyss nämnda bestämmelse endast är begäran om förhandsavgörande som delges de berörda parterna.
2 Det framgår av en ändamålsenlig och sammanhängande tolkning av artiklarna 3 g och 3 i i fördraget (nu artikel 3.1 g och 3.1 j EG i ändrad lydelse), 85.1 i fördraget (nu artikel 81.1 EG), 118 och 118b i fördraget (artiklarna 117-120 i fördraget har ersatts av artiklarna 136-143 EG) att avtal som slutits inom ramen för kollektiva förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter i socialpolitiska syften, såsom att förbättra anställnings- och arbetsförhållanden, inte skall anses omfattas av artikel 85.1 i fördraget, på grund av deras beskaffenhet och syfte.
I det avseendet omfattas inte ett avtal som slutits i form av ett kollektivavtal och som inom en viss bransch inför ett kompletterande pensionssystem, som förvaltas av en pensionsfond som kan ha obligatorisk anslutning efter beslut av de offentliga myndigheterna, av artikel 85.1 i fördraget, på grund av dess beskaffenhet och syfte. Ett sådant system syftar som helhet till att garantera alla arbetstagare inom denna bransch en viss pensionsnivå och bidrar således direkt till att förbättra ett av arbetstagarnas arbetsförhållanden, nämligen deras lön.
Om de offentliga myndigheterna, på ansökan från parterna i avtalet, beslutar att göra anslutningen till en sådan fond obligatorisk, kan ett sådant beslut inte anses påbjuda eller befrämja konkurrensbegränsande samverkan som strider mot artikel 85 i fördraget eller förstärka effekterna av sådan samverkan, och utgör följaktligen inte en sådan lagstiftningsåtgärd som undergräver den ändamålsenliga verkan av artiklarna 3 g i fördraget, 5 i fördraget (nu artikel 10 EG) och 85 i fördraget.
Av detta följer att artiklarna 3 g, 5 och 85 i fördraget inte utgör hinder för de offentliga myndigheterna att, på ansökan från de organisationer som företräder arbetsgivarna respektive arbetstagarna i en viss bransch, besluta att göra anslutningen till en tjänstepensionsfond obligatorisk.
3 Begreppet företag, i den mening som avses i artiklarna 85 och följande artiklar i fördraget (nu artikel 81 EG och följande artiklar), omfattar varje enhet som bedriver ekonomisk verksamhet, oavsett dess rättsliga status och dess sätt att finansiera verksamheten.
En pensionsfond som ansvarar för förvaltningen av ett kompletterande pensionssystem, vilket införts genom ett kollektivavtal som slutits mellan de organisationer som företräder arbetsgivarna respektive arbetstagarna i en viss bransch och som de offentliga myndigheterna har gjort det obligatoriskt att ansluta sig till för alla arbetstagare i denna bransch och som sköts enligt kapitaliseringsprincipen och som bedriver ekonomisk verksamhet i konkurrens med försäkringsbolag, är ett företag i den mening som avses i dessa bestämmelser. Varken den omständigheten att det saknas vinstsyfte eller att ett socialt syfte eftersträvas är tillräckligt för att en sådan fond inte skall anses vara ett företag i den mening som avses i fördragets konkurrensregler.
4 Artiklarna 86 och 90 i fördraget (nu artiklarna 82 EG och 86 EG) utgör inte hinder för de offentliga myndigheterna att ge en pensionsfond ensamrätt att i en viss bransch förvalta ett kompletterande pensionssystem.
Ensamrätten för en tjänstepensionsfond att förvalta de kompletterande pensionerna i en viss bransch och den konkurrensbegränsning som följer av detta kan vara berättigade enligt artikel 90.2 i fördraget, såsom nödvändiga åtgärder för att fullgöra ett särskilt socialt åtagande av allmänintresse som fonden ansvarar för.