61995J0144

Gemenskapsrätt - Principer - Rätten till försvar - Åsidosättande av nationella förfaranderegler tillämpliga på överträdelser av bestämmelser som inte omfattas av gemenskapsrätten - Domstolens bedömning - Omfattas inte

(EG-fördraget, artikel 177)

Domstolen är inte behörig att uttala sig, inom ramen för ett sådant förfarande för begäran om förhandsavgörande som föreskrivs i artikel 177 i fördraget, avseende ett eventuellt åsidosättande av principerna om skydd för rätten till försvar och ett kontradiktoriskt förfarande genom förfaranderegler som är tillämpliga på förseelser mot en nationell reglering som faller utanför tillämpningsområdet för gemenskapsrätten.

I mål C-144/95,

angående en begäran enligt artikel 177 i EG-fördraget, från Tribunal de police de Toulouse (Frankrike), att domstolen skall meddela ett förhandsavgörande i det vid den nationella domstolen anhängiga brottmålet mot

Jean-Louis Maurin,

angående tolkningen av principerna angående skydd för rätten till försvar och ett kontradiktoriskt förfarande,

meddelar

DOMSTOLEN

(tredje avdelningen)

sammansatt av avdelningsordföranden J.-P. Puissochet samt domarna J.C. Moitinho de Almeida (referent) och C. Gulmann,

generaladvokat: A. La Pergola,

justitiesekreterare: avdelningsdirektören D. Louterman-Hubeau,

med beaktande av de skriftliga yttranden som har inkommit från:

- Frankrikes regering, genom Catherine de Salins, sous-direcetur, utrikesministeriets rättsavdelning, och Romain Nadal, secrétaire adjoint des affaires étrangères, samma avdelning, båda i egenskap av ombud,

- Förenade kungarikets regering, genom Stephen Braviner, Treasury Solicitor's Department, i egenskap av ombud,

- Europeiska gemenskapernas kommission, genom Dominique Maidani, vid rättstjänsten, i egenskap av ombud,

med hänsyn till förhandlingsrapporten,

efter att muntliga yttranden har avgivits vid sammanträdet den 7 mars 1996 av: Jean-Louis Maurin, företrädd av advokaten Muriel Kramer, Paris, Frankrikes regering, företrädd av Romain Nadal, och kommissionen, företrädd av Dominique Maidani,

och efter att den 25 april 1996 ha hört generaladvokatens förslag till avgörande,

följande

Dom

1 Tribunal de police de Toulouse har genom beslut av den 4 april 1995, som har inkommit till domstolen den 10 maj samma år, begärt att domstolen enligt artikel 177 i fördraget skall meddela ett förhandsavgörande avseende tolkningen av principerna angående skydd för rätten till försvar och ett kontradiktoriskt förfarande.

2 Dessa frågor har uppkommit inom ramen för en talan i ett brottmål mot Jean-Louis Maurin, som står åtalad för att ha salufört livsmedel vilkas sista förbrukningsdatum redan gått ut och på så sätt ha överträtt bestämmelserna i dekret nr 84-1147 av den 7 december 1984 om tillämpningen av lagen av den 1 augusti 1905 om bedrägeri och förfalskning i fråga om varor eller tjänster angående märkning och förpackning av livsmedel (JORF av den 21 december 1984, s. 3925). Artikel 1.1 lyder:

"Om inte annat följer av de straff som föreskrivs i artikel 1-4 i lagen av den 1 augusti 1905 och i artikel 26 i ovan åsyftade dekret nr 71-636 av den 21 juli 1971, är det förbjudet att inneha för försäljning, saluföra, sälja eller gratis distribuera livsmedel som är märkta med sista förbrukningsdatum efter det att detta datum har gått ut."

3 Vid den hänskjutande domstolen har Jean-Louis Maurin åberopat att det protokoll som upprättades den 15 juni 1993 är ogiltigt, eftersom det inte undertecknats av den person som berörs av undersökningen, vilket strider mot bestämmelserna i dekret nr 86-1309 av den 29 december 1986 om fastställelse av tillämpningsbestämmelser för förordning nr 86-1243 av den 1 december 1986 om fri prissättning och konkurrens (JORF av den 30 december 1986, s. 15775) och mot bestämmelserna i Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna som avser skydd för rätten till försvar och ett kontradiktoriskt förfarande.

4 I detta avseende har den nationella domstolen angett att Jean-Louis Maurin står åtalad enligt ovannämnda dekret nr 84-1147 och att det i det förfarande som avser lagen av den 1 augusti 1905 om bedrägeri och förfalskning i fråga om varor eller tjänster (JORF av den 5 augusti 1905) inte finns någon bestämmelse i vilken det föreskrivs att protokoll skall undertecknas av den åtalade.

5 Med beaktande av det ovan angivna beslutade Tribunal de police de Toulouse att förklara målet vilande och ställa följande fråga till domstolen för förhandsavgörande:

"Står förfarandet avseende fastställelse av överträdelser enligt lagen av den 1 augusti 1905 om bedrägeri och förfalskning i fråga om varor eller tjänster angående märkning och förpackning av livsmedel och närmare bestämt det förhållandet att man inte hade sett till att den som berördes av undersökningarna hade undertecknat protokollet i överensstämmelse med de allmänna rättsprinciper som domstolen har utvecklat, såsom rätten till försvar och ett kontradiktoriskt förfarande?"

6 Den franska och den brittiska regeringen samt kommissionen har anfört att domstolen inte är behörig att besvara den fråga som har ställts, eftersom den nationella lagstiftningen enligt dem inte faller inom gemenskapsrättens tillämpningsområde. De har dessutom gjort gällande att den nationella domstolen inte har åberopat någon gemenskapsrättslig bestämmelse, vilket medför att denna inte har påpekat något problem avseende tolkningen eller giltigheten av gemenskapsrätten.

7 Det framgår av beslutet om hänskjutande att Jean-Louis Maurin har åtalats på grundval av artikel 18 i ovannämnda dekret nr 84-1147, i vilken det i synnerhet förbjuds att sälja livsmedel vars sista förbrukningsdatum har gått ut.

8 De gemenskapsrättsliga bestämmelser som förekom på området i fråga vid tidpunkten för de faktiska omständigheter som anförts mot Jean-Louis Maurin återfinns i rådets direktiv 79/112/EEG av den 18 december 1978 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning, presentation och reklam i fråga om livsmedel (EGT nr L 33, s. 1), ändrat genom rådets direktiv 89/395/EEG av den 14 juni 1989 (EGT nr L 186, s. 17, nedan kallat direktivet).

9 Som framgår i synnerhet av det första och det åttonde övervägandet i direktiv 79/112 utgör detta, som domstolen redan har påpekat, den första etappen i en harmoniseringsprocess som syftar till ett progressivt avskaffande av alla hinder - som följer av de skillnader som föreligger mellan medlemsstaternas bestämmelser i lagar och andra författningar avseende märkning av produkter - för den fria rörligheten för livsmedel (domstolens dom av den 14 juli 1994, Van der Veldt, C-17/93, Rec. s. I-3537, punkt 26).

10 Inom ramen för denna första harmoniseringsetapp föreskrivs i direktivet, bland annat i artiklarna 9 och 9a, att livsmedel skall märkas med datum för minsta hållbarhetstid eller, i fråga om livsmedel som från bakteriologisk synpunkt är lättfördärvliga, ett sista förbrukningsdatum. Dessutom föreskrivs i direktivet med tillämpning av artikel 22.1 att medlemsstaterna är skyldiga att förbjuda handel med produkter som inte överensstämmer med dessa bestämmelser.

11 Genom direktivet regleras dock inte försäljning av livsmedel som överensstämmer med de krav som ställs upp i direktivet avseende märkning, och medlemsstaterna åläggs således inte några skyldigheter när det är fråga om försäljning av produkter som överensstämmer med direktivet men vilkas sista förbrukningsdatum har gått ut, som i målet vid den nationella domstolen.

12 Av detta följer att den förseelse som förebrås Jean-Louis Maurin avser en nationell reglering som faller utanför tillämpningsområdet för gemenskapsrätten, vilket medför att domstolen inte är behörig att uttala sig avseende ett eventuellt åsidosättande av principerna om skydd för rätten till försvar och ett kontradiktoriskt förfarande genom förfaranderegler som tillämpas på en sådan förseelse (se i synnerhet domstolens dom av den 30 september 1987, Demirel, 12/86, Rec. s. 3719, punkt 28).

13 Den nationella domstolens fråga skall alltså besvaras så, att domstolen inte är behörig att uttala sig avseende ett eventuellt åsidosättande av principerna om skydd för rätten till försvar och ett kontradiktoriskt förfarande genom förfaranderegler som är tillämpliga på förseelser mot en nationell reglering som faller utanför tillämpningsområdet för gemenskapsrätten.

Rättegångskostnader

14 De kostnader som har förorsakats den franska och den brittiska regeringen samt Europeiska gemenskapernas kommission, som har inkommit med yttranden till domstolen, är inte ersättningsgilla. Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i målet vid den nationella domstolen utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den nationella domstolen att besluta om rättegångskostnaderna.

På dessa grunder beslutar

DOMSTOLEN

(tredje avdelningen)

- angående den fråga som genom dom av den 4 april 1995 förts vidare av Tribunal de police de Toulouse - följande dom:

Domstolen är inte behörig att uttala sig avseende ett eventuellt åsidosättande av principerna om skydd för rätten till försvar och ett kontradiktoriskt förfarande genom förfaranderegler som är tillämpliga på förseelser mot en nationell reglering som faller utanför tillämpningsområdet för gemenskapsrätten.