61995J0038

1 Gemensamma tulltaxan - Tulltaxenummer - Fisk som vanligtvis benämns långa (med det vetenskapliga namnet "Molva molva") - Omfattas inte av undernumren 03.02 A I b och 03.02 A II a som avser torsk som är torkad, saltad eller i saltlake - Klassificering i undernumren 03.02 A I f och 03.02 A II d - Omfattas inte av tullfrihet

(Rådets förordning nr 3796/81, artikel 20, bilaga VI)

2 Europeiska gemenskapernas egna medel - Uppbörd i efterhand av import- och exporttullar - Villkor för att tillämpa artikel 5.2 i förordning nr 1697/79 - Misstag av myndigheterna som "gäldenären inte rimligen kunde ha upptäckt" - Bedömningskriterier

3 Tulltaxenumren 03.02 A I b och 03.02 A II a i gemensamma tulltaxan som avser torsk som är hel, utan huvud eller i saltlake och torskfilé som är torkad, saltad eller i saltlake, enligt dess lydelse till följd av de ändringar som infördes genom förordning nr 3796/81 om den gemensamma organisationen av marknaden för fiskeriprodukter, skall med tillämpning av punkt 1 i de allmänna bestämmelserna för tolkning av nomenklaturen i gemensamma tulltaxan tolkas på så sätt att den lista över arter vars vetenskapliga namn anges inom parentes efter begreppet torsk är uttömmande. Detta innebär att långa, vars vetenskapliga namn är "Molva molva", inte omfattas av dessa tulltaxenummer utan i stället skall klassificeras i tulltaxenumren 03.02 A I f och 03.02 A II d, vilket får till följd att import av långa inte är befriad från tullar enligt artikel 20 i förordningen.

4 För att kunna bedöma om det misstag de behöriga myndigheterna har begått utgör ett misstag som "gäldenären inte rimligen kunde ha upptäckt" i den mening som avses i artikel 5.2 i förordning nr 1697/79 om uppbörd i efterhand av import- eller exporttullar, som inte har utkrävts av gäldenären, för varor som hänförts till ett tullförfarande som medför skyldighet att betala sådana tullar, skall hänsyn bland annat tas till misstagets art, den berörda näringsidkarens yrkeserfarenhet samt den noggrannhet denne har visat prov på. De relevanta uppgifter som skall beaktas för att kunna bedöma misstagets art omfattar den osäkerhet som kan uppstå på grund av de termer som används, det förhållandet att en ändring i en förordning är svår att upptäcka och den tid som den behöriga myndigheten själv har tagit på sig för att notera denna ändring. Det åligger den nationella domstolen att med stöd av denna tolkning bedöma om misstaget som har lett till att tullarna inte har tagits ut kunde ha upptäckts av gäldenären.

I mål C-38/95,

angående en begäran enligt artikel 177 i EG-fördraget, från Corte d'appello di Ancona (Italien), att domstolen skall meddela ett förhandsavgörande i det vid den nationella domstolen anhängiga målet mellan

Ministero delle Finanze

och

Foods Import Srl,

angående tolkningen av rådets förordning (EEG) nr 3796/81 av den 29 december 1981 om den gemensamma organisationen av marknaden för fiskeriprodukter (EGT nr L 379, s. 1; vid översättningen fanns ingen svensk version att tillgå) och artikel 5.2 i rådets förordning (EEG) nr 1697/79 av den 24 juli 1979 om uppbörd i efterhand av import- eller exporttullar, som inte har utkrävts av gäldenären, för varor som hänförts till ett tullförfarande som medför skyldighet att betala sådana tullar (EGT nr L 197, s. 1; vid översättningen fanns ingen svensk version att tillgå),

meddelar

DOMSTOLEN

(första avdelningen)

sammansatt av avdelningsordföranden L. Sevón (referent) samt domarna P. Jann och M. Wathelet,

generaladvokat: N. Fennelly,

justitiesekreterare: avdelningsdirektören D. Louterman-Hubeau,

med beaktande av de skriftliga yttranden som har inkommit från:

- Foods Import Srl, genom advokaten Giuseppe Celona, Milano, och advokaten Riccardo Stecconi, Ancona,

- Italiens regering, genom professor Umberto Leanza, chef för avdelningen för diplomatiska tvister vid utrikesministeriet, i egenskap av ombud, biträdd av Ivo M. Braguglia, avvocato dello Stato,

- Europeiska gemenskapernas kommission, genom Antonio Aresu, rättstjänsten, i egenskap av ombud,

med hänsyn till förhandlingsrapporten,

efter att muntliga yttranden har avgivits vid sammanträdet den 27 juni 1996 av: Foods Import Srl, företrätt av Giuseppe Celona, Italiens regering, företrädd av Maurizio Fiorilli, avvocato dello Stato, och kommissionen, företrädd av Antonio Aresu,

och efter att den 19 september 1996 ha hört generaladvokatens förslag till avgörande,

följande

Dom

1 Corte d'appello di Ancona har genom beslut av den 19 oktober 1994, som inkom till domstolens kansli den 16 februari 1995, begärt att domstolen enligt artikel 177 i EG-fördraget skall meddela ett förhandsavgörande avseende tre frågor om tolkningen av rådets förordning (EEG) nr 3796/81 av den 29 december 1981 om den gemensamma organisationen av marknaden för fiskeriprodukter (EGT nr L 379, s. 1.) och artikel 5.2 i rådets förordning (EEG) nr 1697/79 av den 24 juli 1979 om uppbörd i efterhand av import- eller exporttullar, som inte har utkrävts av gäldenären, för varor som hänförts till ett tullförfarande som medför skyldighet att betala sådana tullar (EGT nr L 197, s. 1).

2 Frågorna har uppkommit i en tvist mellan Ministero delle Finanze och Foods Import Srl (nedan kallat Foods Import).

3 Det framgår av handlingarna i målet vid den nationella domstolen att Foods Import är specialiserad på att importera klippfisk (baccalà), en saltad och eventuellt lufttorkad fisk av typen torsk. Genom skrivelse av den 23 april 1985 informerades Foods Import av tullmyndigheten i San Benedetto del Tronto att det hade inletts ett granskningsförfarande beträffande beskattningen av torskimport från Norge som genomförts mellan juni 1982 och april 1985. Genom ett meddelande av den 15 maj 1985 krävde denna tullmyndighet att Foods Import skulle betala tullar som uppgick till 508 260 820 LIT med ett tillägg på 4 046 331 800 LIT för varusmuggling samt 80 925 900 LIT för skattebedrägeri. Enligt skattemyndigheten har Gemensamma tulltaxan (nedan kallad GTT) ändrats genom förordning nr 3796/81 så, att tullfrihet endast gäller för vissa torskarter, dock inte den art som Foods Import importerar (långa, vars vetenskapliga namn är Molva molva).

4 I artikel 17 i rådets förordning (EEG) nr 100/76 av den 19 januari 1976 om den gemensamma organisationen av marknaden för fiskeriprodukter (EGT nr L 20, s. 1; vid översättningen fanns ingen svensk version att tillgå), senare ändrad och kompletterad, föreskrevs ett system för total tullfrihet i GTT för vissa produkter, bland annat torsk och torskfilé, vilka definieras under nummer 03.02 A I b och 03.02 A II a i GTT, vars lydelse har ändrats enligt följande i bilaga V:

"03.02 Fisk, torkad, saltad, i saltlake eller rökt (även varmrökt):

A. torkad, saltad eller i saltlake:

I. Hel, utan huvud eller rensad:

...

b) Torsk

...

II. Filé:

a) Av torsk."

5 I artikel 20 i förordning nr 3796/81 bekräftas systemet avseende tullfrihet för torsk och torskfilé som anges under nummer 03.02 A I b och 03.02 A II a i GTT samtidigt som GTT ändras på det sätt som framgår av bilaga VI som har följande lydelse:

"03.02 Fisk, torkad, saltad, i saltlake eller rökt (även varmrökt):

A. torkad, saltad eller i saltlake:

I. Hel, utan huvud eller rensad:

...

b) Torsk (Gadus morrhua, Boreogadus saida, Gadus ogac)

...

II. Filé:

a) Av torsk (Gadus morrhua, Boreogadus saida, Gadus ogac)"

6 Dessa ändringar kvarstod i GTT av åren 1983, 1984 och 1985.

7 Efter att ha fått avslag på ett administrativt klagomål, väckte Foods Import talan mot Ministero delle Finanze vid Tribunale civile e penale di Ancona. Den domstolen fastslog genom beslut av den 18 juni 1991 att tullar inte skulle utgå, eftersom gemenskapens förordning stred mot Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT), i synnerhet mot lista XXVII som antagits genom protokollet i Annecy av den 10 oktober 1949. I denna lista återges de åtaganden som Republiken Italien har gjort gentemot andra stater som har anslutit sig till GATT, i synnerhet i fråga om fullständig tullfrihet för "fisk, saltad, torkad eller rökt: torsk eller liknande (rökt kolja, klippfisk, stockfisk)".

8 Ministero delle Finanze överklagade detta beslut till Corte d'appello di Ancona som har vilandeförklarat målet och ställt följande frågor till domstolen:

"1) Skall den lista i bilaga VI till rådets förordning (EEG) nr 3796/81 av den 29 december 1981, där kapitel 3 i Gemensamma tulltaxan återges, och där det under rubriken 03.02.A.I anges torsk och under rubriken 03.02.A.II torskfilé, som ytterligare specificerats som 'Gadus morrhua, Boreogadus saida, Gadus ogac', en lista som återges i rådets förordning (EEG) nr 3333/83 av den 4 november 1983, anses som uttömmande eller exemplifierande, och ingår således den torsk vars vetenskapliga namn är 'Molva' i denna lista eller inte?

2) Om domstolen skulle anse listan vara uttömmande, är då artikel 20 i rådets förordning nr 3796/81 av den 29 december 1981, i vilken det föreskrivs tullfrihet, endast tillämplig på de torskarter som anges i fråga 1 (Gadus morrhua, Boreogadus saida, Gadus ogac) och inte på andra arter av typen Molva?

3) Skall i varje fall artikel 5.2 i rådets förordning nr 1697/79 av den 24 juli 1979, enligt vilken gäldenären ges rätt (domstolens dom av den 22 oktober 1987, 314/85, Foto-Frost mot Hauptzollamt Lübeck-Ost, Rec. s. 4199) att undgå uppbörd i efterhand, tillämpas även i detta fall när tullmyndigheten på grund av försummelse inte har tagit ut tullarna, trots att den förmodade gäldenären hade följt samtliga bestämmelser i de gällande föreskrifterna avseende upprättande av tulldeklaration?"

De två första frågorna

9 Genom de två första frågorna, vilka bör behandlas i ett sammanhang, vill Corte d'appelo di Ancona i huvudsak att domstolen skall tolka tulltaxenummer 03.02 A I b och 03.02 A II a för att kunna fastställa om långa, vars vetenskapliga namn är "Molva molva", omfattas av dessa tulltaxenummer och följaktligen om import av långa är befriad från tullar i enlighet med artikel 20 i förordning nr 3796/81.

10 Foods Import har uppgett att termerna i gemenskapens lagtexter för att beteckna kabeljo eller torsk är otydliga, att långa är en fisk av familjen "Gadidae" i vilken torsk är den mest kända arten och, vad beträffar klippfisk eller baccalà, att det inte är den fiskart som används som är avgörande för kvalitén. Foods Import har även gjort gällande att det framgår av domstolens rättspraxis att produkter som skall klassificeras skall särskiljas på grundval av deras objektiva kännetecken och egenskaper vilka skall kontrolleras vid tullklarering. Detta villkor är inte uppfyllt i målet vid den nationella domstolen på grund av svårigheten att skilja mellan torkad och saltad fisk av olika arter. Foods Import anser slutligen att långa i enlighet med tolkningsbestämmelserna i GTT skall klassificeras under de nummer som skall tolkas i förevarande fall, eftersom numren avser den art som långa närmast kan liknas vid. Foods Import har för övrigt understrukit att klippfisk (baccalà) alltid har undantagits från importtullar, att ändringen av nomenklaturen endast kan förklaras av politiska skäl, att ändringen medför att liknande produkter diskrimineras, att det har varit fråga om maktmissbruk på grund av den manipulation som genomfördes för att skaffa sig argument i framtida förhandlingar i fråga om fiske och slutligen att en klassificering som innebär att importtullar återinförs strider mot GATT.

11 Den italienska regeringen och kommissionen anser däremot inte att arten "Molva molva" skall klassificeras under tulltaxenummer 03.02 A I b och 03.02 A II a, eftersom listan över de arter som tillhör dessa nummer är uttömmande. "Molva molva" är en helt annan art än de som anges under dessa nummer och den omständigheten att de inte klassificeras under samma nummer överensstämmer med de vetenskapliga klassifikationerna. Kommissionen har för övrigt understrukit att en del av de argument som Foods Import har fört fram avser lagenligheten av förordning nr 3796/81 och inte dess tolkning.

12 Det skall betonas att de allmänna bestämmelserna för tolkning av nomenklaturen i GTT finns i en rad förordningar från rådet som har medfört ändringar i förordning (EEG) nr 950/68 av den 28 juni 1968 om den gemensamma tulltaxan (EGT nr L 172, s. 1), nämligen i fråga om den omtvistade perioden, förordningarna (EEG) nr 3300/81 av den 16 november 1981 (EGT nr L 335, s. 1), nr 3000/82 av den 19 oktober 1982 (EGT nr L 318, s. 1), nr 3333/83 av den 4 november 1983 (EGT nr L 313, s. 1) och nr 3400/84 av den 27 november 1984 (EGT nr L 320, s. 1) [vid översättningen fanns ingen svensk version att tillgå av någon av dessa förordningar].

13 Enligt de allmänna bestämmelserna för tolkning av nomenklaturen av GTT, vilka anges i punkt 1, del I avsnitt I a i var och en av dessa förordningar, skall klassificeringen bestämmas enligt lydelsen av tulltaxenumren, av anmärkningarna till avdelningarna eller kapitlen och, om inte annat föreskrivs i tulltaxenumren eller i anmärkningarna, med ledning av följande bestämmelser. Den allmänna bestämmelsen i punkt 3 avser det fall då två eller flera nummer kan komma i fråga för en vara medan den allmänna bestämmelsen i punkt 4 avser det fall då en vara inte omfattas av något tulltaxenummer. I förevarande fall gäller det att avgöra om långa, med tillämpning av de tolkningsbestämmelser som anges i punkt 1, kan klassificeras enligt något tulltaxenummer eller om det är nödvändigt att tillämpa de andra tolkningsbestämmelserna för att kunna klassificera den.

14 Det framgår allmänt av en genomgång av tulltaxenumren i kapitel 3 om fisk, kräftdjur och blötdjur och i synnerhet av undernummer 03.02 om fisk, torkad, saltad eller i saltlake att dessa tulltaxenummer har benämnts enligt flera metoder. I vissa fall anges endast artens vanliga namn, medan i andra fall även ett eller flera vetenskapliga namn anges, på latin, inom parentes eller med kursiv stil, efter artens vanliga namn. I bland anges "fisk av arten" före namnet på arten. Vidare kan det vetenskapliga namnet efterföljas av uttrycket "sp. p" eller "spp" i kursiv stil, avseende det latinska begreppet "species" för att ange "art" (beträffande den sistnämnda förkortningen, se bland annat gemensamma tulltaxan i den version som ingår i förordning nr 3333/83).

15 Mot bakgrund av dessa olika formuleringsmetoder kan slutsatsen dras att uppräkningen av de tre vetenskapliga namnen på latin vid sidan av namnet på arten "torsk" skall tolkas så, att det är fråga om en uttömmande uppräkning. Följaktligen kan endast de fiskarter vars vetenskapliga namn anges på latin inom parentes klassificeras enligt detta nummer. Om lagstiftaren hade haft en annan avsikt skulle han nämligen ha använt sig av uttrycket "fisk av arten" eller "sp. p" eller endast ha nämnt artens vanliga namn utan att göra en närmare precisering.

16 Denna slutsats stärks vid en granskning av de vetenskapliga verken avseende klassificering av fisk. "Molva molva" är, liksom de arter som anges i de tulltaxenummer som skall tolkas i förevarande fall, en fisk som tillhör familjen "Gadidae". Det är emellertid fråga om en väldigt omfattande familj som indelas i flera underfamiljer. Arten "Molva molva" tillhör underfamiljen "Lotinae" som skiljer sig väsentligt från underfamiljerna till familjen "Gadidae" till vilka fiskarna med det vetenskapliga namn som anges i ifrågavarande tulltaxenummer hör. Det är således ingen skillnad mellan klassificeringen i gemensamma tulltaxan och de erkända vetenskapliga klassificeringarna.

17 Denna slutsats strider för övrigt inte mot domstolens rättspraxis, enligt vilken det avgörande kriteriet vid tullklassificering av varor, av rättssäkerhetsskäl och för att underlätta kontroller i allmänhet, skall sökas mot bakgrund av deras objektiva kännetecken och egenskaper, såsom dessa anges enligt lydelsen av tulltaxenumren i GTT och anmärkningarna till avdelningarna eller till kapitlen (se bland annat dom av den 1 juni 1995, Thyssen Haniel Logistic, C-459/93, REG s. I-1381, punkt 8). Den art till vilken en fisk hör är nämligen en objektiv egenskap som definieras genom ordalydelsen i GTT. Vidare innebär inte kravet att produkternas objektiva kännetecken och egenskaper skall kunna kontrolleras vid tullklareringen (dom av den 8 februari 1990, Van de Kolk, C-233/88, Rec. s. I-265, punkt 12) att skillnaderna mellan produkterna skall vara uppenbara. Vissa kännetecken för en produkt kan endast upptäckas med hjälp av mikroskop (dom av den 17 mars 1983, Dinter, 175/82, Rec. s. 969) eller med hjälp av en sensorisk analys (den ovannämnda domen i målet Van de Kolk). För övrigt kan en produkts klassificering bero på produktens tillverkningsmetod eller vissa beståndsdelars geografiska ursprung, kännetecken som inte nödvändigtvis är uppenbara (dom av den 25 maj 1989, Weber, 40/88, Rec. s. 1395).

18 Eftersom långa ("Molva molva") inte kan klassificeras enligt det nummer som avser torsk och inte heller enligt de andra särskilda numren i underkapitel 03.02 fisk, torkad, saltad eller i saltlake, skall långa klassificeras enligt numren 03.02 A I f och 03.02 A II d "övriga".

19 Eftersom det med hjälp av den allmänna tolkningsbestämmelse som anges i punkt 1 är möjligt att klassificera långa ("Molva molva") enligt ett visst nummer i GTT, är det inte nödvändigt att tillämpa tolkningsbestämmelserna i punkterna 3 och 4, vilka avser de fall då flera eller inget nummer kan komma i fråga.

20 Beträffande de argument som Foods Import i övrigt har framfört, skall det konstateras att de hänför sig till frågan om huruvida förordning nr 3796/81 är giltig, en fråga som den nationella domstolen inte har fört vidare till domstolen. Dessa uppgifter är dock relevanta i samband med den tredje frågan som skall besvaras nedan.

21 De två första frågorna skall följaktligen besvaras så, att tulltaxenummer 03.02 A I b och 03.02 A II a, som anges i artikel 20 i förordning nr 3796/81, skall tolkas på så sätt att den lista över arter som anges inom parentes är uttömmande och omfattar inte långa, vars vetenskapliga namn är "Molva molva", vilket innebär att import av långa inte är befriad från tullar.

Den tredje frågan

22 Genom den tredje frågan vill den nationella domstolen veta om artikel 5.2 i förordning nr 1697/79 skall tillämpas i de fall då tullmyndigheten på grund av försummelse inte har tagit ut tullar, samtidigt som den förmodade gäldenären hade följt samtliga bestämmelser i de gällande föreskrifterna avseende upprättande av tulldeklaration.

23 I artikel 5.2 första meningen i förordning nr 1697/79 anges att:

"De behöriga myndigheterna kan avstå från att inleda ett förfarande för uppbörd i efterhand av import- eller exporttullar som inte har tagits ut på grund av en försummelse från de behöriga myndigheternas sida vilket gäldenären inte rimligen kunde ha upptäckt, eftersom denne för sin del handlat i god tro och följt bestämmelserna i den gällande lagstiftningen i fråga om tulldeklarationen."

24 I denna bestämmelse föreskrivs tre kumulativa villkor för att myndigheterna skall ha rätt att avstå från att inleda ett förfarande för uppbörd i efterhand av importtull, nämligen: tull skall inte ha tagits ut på grund av ett misstag från de behöriga myndigheternas sida, gäldenären skall ha handlat i god tro, det vill säga han skall inte rimligen ha kunnat upptäcka det misstag de behöriga myndigheterna har begått och han skall ha följt samtliga bestämmelser i de gällande föreskrifterna avseende upprättande av tulldeklaration (dom av den 14 maj 1996, Faroe Seafood m.fl., C-153/94 och C-204/94, REG s. I-2465, punkt 83).

25 Det framgår av domstolens fasta rättspraxis att så snart dessa tre villkor är uppfyllda har gäldenären rätt till att ett uppbördsförfarande inte inleds (se dom av den 27 juni 1991, Mecanarte, C-348/89, Rec. s. I-3277, punkt 12, samt den ovannämnda domen i målet Faroe Seafood m.fl. punkt 84).

26 Den italienska regeringen anser att denna fråga skall avvisas, eftersom det saknas tillräckliga uppgifter för att kunna fastställa om villkoren för att tillämpa denna bestämmelse är uppfyllda.

27 I detta hänseende skall det påpekas att det åligger den nationella domstolen att tillämpa artikel 5.2 i förordning nr 1697/79 och således att kontrollera om de tre villkor som föreskrivs i artikeln är uppfyllda och således om Foods Import har rätt till att ett uppbördsförfarande inte inleds avseende de tullar som inte tagits ut. Domstolen är emellertid behörig att tolka denna bestämmelse genom att beakta de uppgifter som har inkommit till den.

28 Det framgår av de uppgifter som den nationella domstolen har lämnat att tullmyndigheten på grund av försummelse inte har tagit ut tullarna, trots att Foods Import hade följt samtliga bestämmelser i de gällande föreskrifterna avseende upprättande av tulldeklaration. Härav kan slutsatsen dras att begäran avser tolkningen av det andra villkoret, det vill säga om det misstag de behöriga myndigheterna har begått utgör ett misstag som "gäldenären inte rimligen kunde ha upptäckt".

29 Domstolen har vid ett flertal tillfällen fastslagit att vid bedömningen av om detta villkor är uppfyllt skall hänsyn bland annat tas till misstagets art, den berörda näringsidkarens yrkeserfarenhet samt den noggrannhet denne har visat prov på.

30 I förevarande fall är det möjligt att med hjälp av flera uppgifter bedöma misstagets art. Såsom generaladvokaten har påpekat i punkt 40 i sitt förslag till avgörande ger den omständigheten att myndigheterna har vidhållit sitt misstag under ungefär tre år en indikation på att ifrågavarande problem inte har varit lätt att lösa. Det kan i detta hänseende pekas på den terminologiska osäkerhet som uppkommer på grund av fiskarnas vanliga namn och i synnerhet den omständigheten att termerna "torsk", "stockfisk" eller "baccalà" i allmänhet inte beskriver den fastställda fiskarten utan arternas familjer eller också de konserveringsmetoder som används för vissa arter.

31 Trots att en gemensam klassificering för övrigt har gjorts under flera år av många olika underfamiljer till en art, ges det i förordning nr 3796/81 ingen indikation om att nomenklaturen har ändrats genom att det har lagts till en lista över vetenskapliga namn inom parentes vid sidan om artens vanliga namn. Det är för övrigt inte förrän flera år senare som den behöriga tullmyndigheten har noterat denna ändring.

32 Med beaktande av dessa uppgifter skall den tredje frågan besvaras så att, för att kunna bedöma om det misstag de behöriga myndigheterna har begått utgör ett misstag som "gäldenären inte rimligen kunde ha upptäckt" i den mening som avses i artikel 5.2 i förordning nr 1697/79, hänsyn skall tas till bland annat misstagets art, den berörda näringsidkarens yrkeserfarenhet samt den noggrannhet denne har visat prov på. De relevanta uppgifter som skall beaktas för att kunna bedöma misstagets art omfattar den osäkerhet som kan uppstå på grund av de termer som används, det förhållandet att en ändring i en förordning är svår att upptäcka och den tid som den behöriga myndigheten själv har tagit på sig för att notera denna ändring. Det åligger den nationella domstolen att med stöd av denna tolkning bedöma om misstaget som har lett till att tullarna inte har tagits ut kunde ha upptäckts av gäldenären.

Rättegångskostnader

33 De kostnader som har förorsakats den italienska regeringen och Europeiska gemenskapernas kommission, vilka har inkommit med yttranden till domstolen, är inte ersättningsgilla. Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i målet vid den nationella domstolen utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den nationella domstolen att besluta om rättegångskostnaderna.

På dessa grunder beslutar

DOMSTOLEN

(första avdelningen)

- angående de frågor som genom beslut av den 19 oktober 1994 förts vidare av Corte d'appello di Ancona - följande dom:

34 Tulltaxenummer 03.02 A I b och 03.02 A II a, som anges i artikel 20 i rådets förordning (EEG) nr 3796/81 av den 29 december 1981 om den gemensamma organisationen av marknaden för fiskeriprodukter, skall tolkas på så sätt att den lista över arter vars vetenskapliga namn anges inom parentes är uttömmande och omfattar inte långa, vars vetenskapliga namn är "Molva molva", vilket innebär att import av långa inte är befriad från tullar.

35 För att kunna bedöma om det misstag de behöriga myndigheterna har begått utgör ett misstag som "gäldenären inte rimligen kunde ha upptäckt" i den mening som avses i artikel 5.2 i rådets förordning (EEG) nr 1697/79 av den 24 juli 1979 om uppbörd i efterhand av import- eller exporttullar, som inte har utkrävts av gäldenären, för varor som hänförts till ett tullförfarande som medför skyldighet att betala sådana tullar, skall hänsyn bland annat tas till misstagets art, den berörda näringsidkarens yrkeserfarenhet samt den noggrannhet denne har visat prov på. De relevanta uppgifter som skall beaktas för att kunna bedöma misstagets art omfattar den osäkerhet som kan uppstå på grund av de termer som används, det förhållandet att en ändring i en förordning är svår att upptäcka och den tid som den behöriga myndigheten själv har tagit på sig för att notera denna ändring. Det åligger den nationella domstolen att med stöd av denna tolkning bedöma om misstaget som har lett till att tullarna inte har tagits ut kunde ha upptäckts av gäldenären.