61995C0295

1 Circuit Court, County of Dublin, har med tillämpning av artikel 3 i protokollet av den 3 juni 1971(1) begärt att domstolen skall meddela ett förhandsavgörande, vilket ger domstolen ytterligare ett tillfälle att ta ställning till innebörden av ett av de begrepp som förekommer i konventionen av den 27 september 1968 om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område(2), i dess ändrade lydelse enligt i synnerhet konventionen om tillträde av år 1978(3) (nedan kallad konventionen).

2 Frågan gäller tolkningen av begreppet "underhållsberättigad" i artikel 5.2 i konventionen, vilket ännu inte har bestämts av domstolen. Detta begrepp gör det möjligt att identifiera den som har rätt att göra gällande de särskilda behörighetsregler som föreskrivs i artikel 5.2 och tjänar således till att inskränka valmöjligheterna i fråga om behörighetsregler. I detta syfte har domstolen ombetts att i huvudsak klargöra om begreppet "underhållsberättigad" skall tolkas på så sätt att det omfattar varje person som begär underhåll eller endast den person som genom ett domstolsavgörande har förklarats som underhållsberättigad.

I- De särskilda behörighetsreglerna i Brysselkonventionen av den 27 september 1968

3 De bestämmelser i konventionen som har gett upphov till frågan finns under rubriken "Domstols behörighet" i avdelning II i konventionen.

4 Den grundläggande behörighetsregeln i konventionen framgår av artikel 2 första stycket som lyder enligt följande:

"Om inte annat föreskrivs i denna konvention, skall talan mot den som har hemvist i en konventionsstat väckas vid domstol i den staten, oberoende av i vilken stat han har medborgarskap."

5 I artikel 5 i konventionen föreskrivs särskilda behörighetsregler för olika områden. Dessa regler utgör alternativ till principen att talan skall väckas i den stat där svaranden har sitt hemvist. Artikeln innehåller bland annat följande bestämmelser:

"Talan mot den som har hemvist i en konventionsstat kan väckas i en annan konventionsstat

...

2. om talan avser underhållsskyldighet, vid domstolen i den ort där underhållsberättigad har sin hemvist eller vanliga vistelseort eller, om talan har samband med frågan om någons rättsliga status, vid den domstol som enligt sin egen lag är behörig att pröva denna fråga, såvida inte behörigheten endast grundar sig på den ena partens medborgarskap."(4)

6 Underhållsberättigad har således rätt att välja mellan olika behörighetsregler, enligt vilka denne kan väcka talan antingen vid domstolarna i den ort där svaranden har sitt hemvist eller där underhållsberättigad har sitt eget hemvist eller sin vistelseort.

II - Bakgrund och förfarande

7 Av begäran om förhandsavgörande framgår att sökanden i det aktuella målet, Jackie Farrell, är en ensamstående 28-årig kvinna med hemvist i Dalkey (Irland) och mor till ett barn fött den 3 juli 1988. Jackie Farrell har gjort gällande att svaranden, James Long, som är gift och har sin vanliga vistelseort i Brügge (Belgien) där han även är yrkesverksam, är far till barnet.

8 Sökanden väckte talan vid District Court med yrkande om att James Long skulle betala underhållsbidrag. Svaranden bestred yrkandet på den grunden att han inte ansåg sig vara far till barnet.

9 Den 11 februari 1994 avvisade District Court talan på grund av bristande behörighet. Jackie Farrell överklagade till Circuit Court, County of Dublin, och gjorde gällande att irländsk domstol var behörig med stöd av artikel 5.2 i konventionen. James Long hävdade att begreppet "underhållsberättigad" enbart syftade på en person som redan erhållit ett rättsligt avgörande avseende underhållsbidrag och inte en person som, i likhet med sökanden, har framfört ett yrkande om ett sådant avgörande.

10 Till följd av detta överklagande har Circuit Court, County of Dublin, ställt följande fråga till domstolen:

"Krävs det enligt artikel 5.2 i konventionen om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område, undertecknad i Bryssel den 27 september 1968, att en sökande med hemvist i Irland, för att kunna väcka talan om utgivande av underhållsbidrag vid irländsk domstol mot en svarande med hemvist i Belgien, först måste ha erhållit en dom enligt vilken svaranden förpliktas utge underhållsbidrag till sökanden ('order for maintenance')?"

11 Svaranden har i sitt yttrande(5) hävdat att talan om underhållsbidrag är av accessorisk karaktär i förhållande till frågan om faderskapet och att sökanden följaktligen inte kan åberopa den första delen av artikel 5.2. Endast artikel 5.2 andra meningen skulle således vara tillämplig.

12 Eftersom tolkningsfrågans relevans på detta sätt har ifrågasatts skall denna omständighet först undersökas innan jag går in på en bedömning av det omtvistade begreppet.

III - Tillämpligheten av bestämmelserna i artikel 5.2

13 Det framgår såväl av tolkningsfrågan som av beslutet om hänskjutande(6) att den nationella domstolens fråga avser den första delen av artikel 5.2, som är tillämplig i förfaranden beträffande utgivande av underhållsbidrag, och inte den andra delen av bestämmelsen, som inskränker sig till yrkanden avseende någons rättsliga status, vilka är av accessorisk karaktär i förhållande till talan om underhållsskyldighet.

14 Den nationella domstolen anser således att frågan måste besvaras för att tvisten skall kunna lösas.

15 Det framgår emellertid av domstolens fasta rättspraxis att "[d]e överväganden som kan ha väglett en nationell domstol i valet av dess frågor liksom den relevans som den avser att tillmäta dem inom ramen för en tvist som hänskjutits till den för avgörande, förblir undantagna från EG-domstolens bedömning".(7)

16 Domstolen har preciserat att "... när en nationell domstol begär en tolkning av en bestämmelse i gemenskapsrätten skall detta uppfattas som att denna domstol anser att en tolkning är nödvändig för att kunna lösa tvisten" och att "EG-domstolen således inte kan kräva att den nationella domstolen uttryckligen skall intyga att den bestämmelse som den vill få tolkad är tillämplig".(8)

17 Enligt min mening skall följaktligen den nationella domstolens fråga besvaras, oberoende av om den är relevant för den aktuella tvisten, och detta svar förutsätter en tolkning av begreppet "underhållsberättigad".

IV - Begreppet "underhållsberättigad"

18 Enligt den nationella domstolen finns de relevanta rättsliga bestämmelserna beträffande behörighet i det aktuella förfarandet i Jurisdiction of Courts and Enforcement of Judgements (European Communities) Act 1988 (nedan kallad lagen av år 1988). Genom denna lag gäller konventionen som lag i Irland.

19 Även om begreppet "underhållsberättigad" i den mening som avses i artikel 5.2 i konventionen fordrar en tolkning, förefaller emellertid innebörden av detta begrepp vara mindre oklar i den irländska lag som angetts av den nationella domstolen.

20 För det första föreskrivs i artikel 1 i lagen av år 1988 följande: "Med termen 'underhållsberättigad' ('maintenance creditor') avses i samband med ett beslut om utgivande av underhåll ('maintenance order') den person som har rätt till de bidrag som fastslås genom beslutet."(9)

21 I artikel 20 i District Court (Jurisdiction of Courts and Enforcement of Judgements (European Communities) Act 1988) Rules 1988, som reglerar förfarandet för att väcka talan vid District Court, hänvisas för det andra till talan som väckts med stöd av artikel 5.2 i konventionen "i syfte att erhålla en ändring av en 'maintenance order'".

22 Efter att ha konstaterat skillnaden mellan konventionens och den irländska lagens lydelse har den nationella domstolen påpekat att "... det är möjligt att den irländska lagens lydelse inte helt korrekt återger syftet och målet med konventionen".(10)

23 Frågan om tolkningen av begreppet "underhållsberättigad" synes därför vara av avgörande betydelse.

24 De olika begrepp som förekommer i konventionen kan ha en innebörd som skiljer sig från en konventionsstat till en annan. Domstolen har inom ramen för sin tolkningsuppgift haft anledning att ta ställning till om dessa rättsliga begrepp skall anses som autonoma och således tolkas enhetligt i samtliga konventionsstater eller om de skall tolkas utifrån nationell rätt.

25 Domstolen har redan fastslagit att "[i]nget av dessa två alternativ utesluter nödvändigtvis det andra, eftersom det lämpliga valet endast kan göras särskilt för varje bestämmelse i konventionen. Därvid skall dock konventionens fulla verkan i förhållande till målen i artikel 220 i fördraget säkerställas".(11)

26 Det är mot bakgrund av denna princip som innebörden av begreppet "underhållsberättigad" skall undersökas.

1) Ett autonomt begrepp

27 Även om begreppet "underhållsberättigad" ännu inte har varit föremål för domstolens tolkning, har andra begrepp som tjänar till att begränsa tillämpningsområdet för vissa särskilda behörighetsregler i artikel 5 i konventionen erhållit en autonom definition.

28 Detta gäller exempelvis begreppet "avtal" som används i artikel 5.1. Domstolen har preciserat att "med hänsyn till konventionens mål och allmänna systematik är det viktigt, för att i största möjliga utsträckning säkerställa jämställdhet och enhetlighet i fråga om de rättigheter och skyldigheter som följer av konventionen för konventionsstaterna och berörda personer, att detta begrepp inte tolkas som en enkel hänvisning till någon av de berörda staternas nationella rätt".(12)

29 Även de begrepp som förekommer i meningen "i fråga om tvist som hänför sig till verksamheten vid en filial, agentur eller annan etablering" är avgörande för den särskilda behörighet som avses i artikel 5.5.(13) I denna dom uttalade domstolen uttryckligen följande: "Med hänsyn till att en utökning av antalet behöriga domstolar för en och samma tvist inte är ägnad att främja rättssäkerheten och rättsskyddets effektivitet inom alla de territorier som gemenskapen består av, överensstämmer det med konventionens syfte att undvika en extensiv och mångskiftande tolkning av undantagen från den allmänna behörighetsregeln i artikel 2."(14)

30 Jag föreslår att domstolen skall följa den väg som har utstakats i dessa avgöranden och betrakta begreppet "underhållsberättigad" som ett autonomt begrepp.

31 Ett annat beslut skulle nämligen innebära ett godtagande av att det föreligger en valmöjlighet mellan olika behörighetsregler i en konventionsstat men inte i en annan, beroende på om de nationella myndigheterna har valt att inordna dessa i samma kategori eller tvärtom att skilja mellan dem i enlighet med kriterier som i sig kan variera från stat till stat.

32 I ingressen till konventionen har emellertid konventionsstaterna gett uttryck för sin vilja att stärka det rättsliga skyddet för personer som är bosatta i gemenskapen och att för detta ändamål fastställa de nationella domstolarnas internationella behörighet. Genom att använda sig av en gemensam norm har konventionsstaterna velat skapa en enhetlig samling behörighetsregler som enligt min mening inte är förenlig med att begreppen har varierande innebörd.

33 En sådan definition får inte endast diskriminerande återverkningar som är oberättigade med hänsyn till det i ingressen angivna målet att stärka det rättsliga skyddet. Den skulle dessutom vidmakthålla behörighetsreglernas komplexitet, vilken är ett resultat av mångfalden av bestämmelser i nationella lagstiftningar - en mångfald som konventionen syftar till att minska.

2) Innebörden av begreppet "underhållsberättigad"

34 Vid tillämpningen av de autonoma begrepp som förekommer i konventionen skall dessa, i enlighet med domstolens fasta rättspraxis, tolkas med beaktande av dels nämnda konventions systematik och mål, i syfte att säkerställa konventionens fulla verkan(15), dels de allmänna principer som följer av de olika nationella rättsordningarna.(16)

35 När det gäller medlemsstaternas rättsordningar kan flera olika rättssystem urskiljas.

36 I flertalet av medlemsstaternas lagstiftning används inte begreppet "underhållsberättigad" för att definiera en nationell behörighetsregel (engelsk, österrikisk, belgisk, dansk, finsk, grekisk, italiensk, nederländsk och svensk rätt). Inte heller i tysk rätt nämns begreppet "underhållsberättigad", även om det finns en behörighetsregel i fråga om underhållsskyldighet. I fransk rätt kan sökanden väcka talan om underhållsbidrag vid domstolen i den ort där underhållsberättigad är bosatt. Bestämmelsen innehåller emellertid ingen definition av vad som skall förstås med underhållsberättigad, och domstolarna har inte heller klargjort innebörden av detta begrepp. Begreppet "underhållsberättigad" förekommer i spansk rätt, men det framgår varken av doktrin eller rättspraxis vilken innebörd begreppet har. Samma sak gäller i fråga om skotsk rätt. I luxemburgsk rätt däremot förekommer begreppet den berättigade i bestämmelsen om domstols behörighet i talan om underhållsskyldighet, och detta syftar uttryckligen på "talan om utgivande eller ändring av underhållsbidrag". I Irland kvarstår tveksamheten om huruvida lagen av år 1988 är begränsad till att reglera verkställighet i Irland av avgöranden i fråga om underhåll som meddelats i andra stater, eller om dessa bestämmelser samtidigt utgör regler för irländska domstolars nationella och internationella behörighet i fråga om fastställelse eller ändring av underhållsbidrag.

37 Det framgår således klart att ingen allmän princip kan utläsas ur de olika nationella rättssystemen som skulle kunna underlätta tolkningen av begreppet "underhållsberättigad". I majoriteten av dessa rättssystem förekommer nämligen inte begreppet. Dess innebörd är inte med säkerhet bestämd i andra medlemsstater. Följaktligen skall tolkningen av konventionsbestämmelsen i första hand i så stor utsträckning som möjligt följa konventionens mål och systematik.

38 Innebörden av begreppet "underhållsberättigad" kan klarläggas genom att man undersöker tre möjliga betydelser av begreppet, från den mest inskränkta till den vidaste.

39 För det första är "underhållsberättigad" - såsom svaranden till viss del anser(17) - den som i en dom tillerkänns rätt att få underhållsbidrag. Detta antagande innebär att den person som har erhållit ett sådant rättsligt avgörande som meddelats i en annan medlemsstat, och som vill erhålla ett kompletterande avgörande i den stat där han har sitt hemvist, eller sin vanliga vistelseort, enligt artikel 5.2 har möjlighet att välja mellan olika behörighetsregler.

40 För det andra kan begreppet "underhållsberättigad" beteckna en person vars rätt till underhållsbidrag inte har fastställts, men som på grund av personens status - i synnerhet den anknytning denne har till den person till vilken begäran om underhåll har riktats - lagenligen kan göra anspråk på utbetalning av en summa pengar.

41 Slutligen kan begreppet i dess vidaste betydelse omfatta varje person som begär att få underhållsbidrag.

42 Tillämpningsområdet för artikel 5.2 skulle vara synnerligen begränsat om det antagandet godtas att en underhållsberättigad är den till vars förmån en domstol har meddelat ett avgörande, särskilt om man försöker identifiera de olika kategorier av tvister där en särskild behörighetsregel har ansetts befogad.

43 Det kan direkt bortses från de fall där underhållsberättigad vid domstolen i den ort där han har sitt hemvist eller sin vanliga vistelseort har yrkat att ett domstolsavgörande skall erkännas eller verkställas. Artikel 5 ingår nämligen i avdelning II i konventionen som avser domstols behörighet. Den ingår inte i tillämpningsområdet för avdelning III, som gäller regler om erkännande och verkställighet av avgöranden och som således är avsedda att tillämpas på sådana yrkanden.

44 Två andra tänkbara kategorier tvister återstår: talan om bestämmande av det belopp underhållsbidraget skall uppgå till för det fall det första avgörandet endast utgör en fastställelse av att underhållsskyldighet föreligger och talan om ändring av det ursprungligen bestämda beloppet för underhållsbidraget.

45 Det framgår emellertid inte av någon bestämmelse i konventionen att det skall göras en uppdelning av tvister om underhåll i dels mål om fastställelse av att underhållsskyldighet föreligger, dels mål om bestämmande av det belopp som underhållsbidraget skall uppgå till. En sådan reglering skulle för övrigt inte vara förenligt med de krav på en förenkling av formaliteterna och ett snabbt förfarande, enligt vilka man i fördraget och konventionen avser att underlätta ömsesidiga erkännanden och verkställighet av medlemsstaternas rättsliga avgöranden.(18) För övrigt har varken kommissionen, parterna eller någon av de intervenerande staterna föreslagit en sådan tolkning.

46 Det finns därför anledning att fråga sig varför möjligheten att välja mellan olika behörighetsregler endast finns för en så begränsad kategori tvister som de som avser ändring av redan av domstol fastställd underhållsskyldighet. Inte heller framgår klart skälen till varför de särskilda behörighetsreglerna inte skulle vara tillämpliga på den ursprungliga talan om underhållsbidrag.

47 Det är riktigt att det föreligger en risk för att den som presumeras vara underhållsskyldig får bära huvudbördan då en obefogad talan väcks i utlandet, vilket skulle kunna motivera att möjligheten att välja vilka behörighetsregler som skall tillämpas enbart skall tillkomma dem som väcker talan efter det att deras rätt till underhållsbidrag har fastställts.

48 Om denna omsorg verkligen var skälet till en sådan gränsdragning inom ramen för de särskilda behörighetsreglerna är det förvånande att detta inte nämns alls, vare sig i artikel 5.2 i konventionen eller i de rapporter som utarbetats av P. Jenard(19) och professor Schlosser.(20)

49 Tvärtom preciseras i Jenard-rapporten följande:

"Det är domstolen där underhållsberättigad har sitt hemvist som bäst kan avgöra om han är i behov av underhåll och bestämma storleken på detsamma.

För att bringa konventionen i överensstämmelse med Haagkonventionen föreskrivs i artikel 5.2 emellertid även att domstolen i den ort där underhållsberättigad vanligen vistas är behörig. Detta ytterligare kriterium är motiverat i mål om underhållsbidrag, eftersom det gör det möjligt för i synnerhet en maka som har övergetts av sin make att väcka talan mot denne om utgivande av underhållsbidrag vid domstolen i den ort där hon själv vanligen vistas, och inte vid domstolen där hon formellt sett har sitt hemvist."(21)

50 P. Jenard har inte gjort någon skillnad mellan den ursprungliga talan och talan om bestämmande eller ändring av bidragsbeloppet, utan det framgår av hans förklaringar att den aktuella bestämmelsen är av allmän beskaffenhet och tillämplig i samtliga tvister rörande underhållsskyldighet.

51 Skälet till bestämmelsen i artikel 5.2 i konventionen, nämligen den ifrågavarande domstolens förmåga att bedöma förekomsten och omfattningen av underhållsberättigads behov, är inte begränsat till en viss kategori underhållstvister, utan gäller fullt ut även för den ursprungliga talan om utgivande av underhållsbidrag. Vidare framgår det klart av exemplet med makan som överges av sin make, vilket författaren har använt för att visa på behovet av att använda underhållsberättigads vanliga vistelseort som ytterligare kriterium för behörighet, att det är fråga om en ursprunglig talan om utgivande av underhållsbidrag. Detta följer även av själva ordalydelsen (väcka talan om "utgivande" av underhållsbidrag och inte om "bestämmande", "omprövning", eller "ändring" av underhållsbidrag).

52 Svarandens ombud har för övrigt under sammanträdet hänvisat till en definition av skuld som fastslagits i Storbritannien år 1883, enligt vilken "en skuld är en summa pengar som skall återbetalas nu eller i framtiden på grundval av en gällande överenskommelse". Ombudet har av detta dragit slutsatsen att i föreliggande fall är "rätten till utbetalning av denna summa pengar ännu inte fastställd så länge frågan om faderskapet inte har avgjorts", vilket medför att den fråga som har ställts blir beroende av problemet med den ifrågavarande personens rättsliga status.

53 Jag håller med om den föreslagna definitionen, men anser inte, som jag redan tidigare har påpekat,(22) att domstolen skall göra en bedömning av frågans relevans och av den nationella domstolens möjlighet att med hjälp av svaret lösa tvisten.

54 Om man kan enas om att en fordran är en förpliktelse som har uppkommit på grund av en omständighet - som kan vara en rättslig omständighet i strikt mening eller en rättslig handling - i enlighet med vilken fordringsägaren har rätt till betalning av gäldenären, står det klart att en fordringsägare, för att kunna göra anspråk på denna beteckning, inte har behov av ett rättsligt avgörande. Ett sådant avgörande utgör visserligen ett obestridligt bevis för dennes ställning som fordringsägare, men det är inget villkor för att denna ställning skall existera, eftersom den omständighet som gav upphov till förpliktelsen, det vill säga fordran, mycket väl kan ha inträffat före avgörandet (till exempel, lånet av en summa pengar ger upphov till återbetalningsplikt, och föräldrar har underhållsskyldighet för sina barn).

55 Följaktligen är enligt min mening förekomsten av ett rättsligt avgörande inte ett nödvändigt villkor för att en person skall tillerkännas ställning som underhållsberättigad, eftersom denna ställning kan fastställas utifrån andra kriterier.

56 Detta är fallet när det kan styrkas att det mellan den som begär underhållsbidrag och svaranden finns sådana familjeband att begäran om underhållsbidrag kan anses berättigad.

57 En sådan åtskillnad gör det möjligt att förbehålla den som presumeras vara underhållsberättigad möjligheten att välja behörighetsregel och neka andra personer detta, som utan att ha någon uppenbar rätt därtill begär underhållsbidrag. Med denna tolkning utgör bestämmelsen i artikel 5.2 ett skydd för dem som drabbas av obefogade ansökningar om underhållsbidrag och den orimliga börda som en talan i utlandet innebär.

58 Enligt min mening utgör emellertid de allmänna ordalagen i artikel 5.2 och det behov av enkla formföreskrifter som med stöd av ovannämnda artikel 220 har fastslagits i konventionen ännu ett hinder för en sådan distinktion.

59 Begreppet familjeband som kriterium för att avgöra om en person är underhållsberättigad kan nämligen tolkas på olika sätt.

60 I inskränkt betydelse är underhållsberättigad den som kan göra gällande förekomsten av ett rättsligt erkänt familjeband som förenar denne med svaranden. Denna tolkning innebär att exempelvis make, tidigare make eller barn, vars släktskap är styrkt på grund av att det är fött inom äktenskapet eller genom faderskapserkännande, har rätt att utnyttja möjligheten att välja behörighetsregel.

61 Fördelen med denna lösning är att den bygger på ett objektivt kriterium. Emellertid kan två invändningar riktas mot den: för att en så exakt distinktion skall kunna godtas borde den för det första framgå av artikel 5.2 i konventionen eller av de ovannämnda rapporterna(23), vilket dock inte är fallet. För det andra fjärmar den sig från definitionen av fordran, genom att personer som har rätt till underhållsbidrag, men som saknar rättslig status som styrker detta, inte har rätt att utnyttja möjligheten att välja behörighetsregel. En begäran om underhållsbidrag till förmån för exempelvis ett barn som inte har erkänts av föräldrarna, riktad till barnets biologiska föräldrar, skulle inte omfattas av tillämpningsområdet för artikel 5.2, enbart av det skälet att släktskapet har bestritts. Man kan emellertid inte på samma gång definiera en fordringsägare som den som har rätt till betalning av en summa pengar på grund av en viss omständighet och vägra den personen möjligheten att styrka denna omständighet - i förevarande fall föräldraskapet - vilket utgör grund för personens ställning som underhållsberättigad.

62 I vid betydelse är underhållsberättigad den person som för att kunna utnyttja möjligheten att välja behörighetsregel först styrker det familjeband som ligger till grund för hans fordran. I detta fall är emellertid kriteriet inte objektivt, eftersom domstolen skall bedöma från fall till fall om det påstådda familjebandet är sannolikt. Lösningarna riskerar därför att vara olika från en stat till en annan, eller till och med från en domstol till en annan, i strid med minimikraven på rättssäkerhet och enkla formföreskrifter. Man kan inte heller av samma skäl godta att bestämningen av en behörighetsregel är beroende av resultatet av en komplicerad debatt om sakfrågan.

63 Åberopandet av familjerättsliga band, i denna mening, för att avgöra huruvida en person är underhållsberättigad och därmed har rätt att välja behörighetsregel, kan således visa sig både svårt och godtyckligt samt vara en källa till tvister.

64 Det återstår en lösning som godtas av samtliga parter utom svaranden, vilken innebär att begreppet "underhållsberättigad" ges en vid tolkning. I denna mening skall varje person som väcker talan om underhållsbidrag betecknas som underhållsberättigad i den mening som avses i konventionen.(24)

65 Det ovan anförda är avsett att visa att denna innebörd är den som är mest förenlig med konventionens mål, nämligen enkelhet, skyndsamhet och rättssäkerhet.

66 Det kriterium enligt vilket en person har rätt att göra gällande möjligheten att välja behörighetsregel är klart och objektivt. Följaktligen minskar det risken för tvister som kan uppkomma på grund av en oklar gränsdragning, vilken i sig ger upphov till dröjsmål och omotiverade skillnader i behandlingen av dem som kan göra anspråk på denna valmöjlighet.

67 En talan som väcks i detta syfte kan gälla såväl det ursprungliga bestämmandet av ett underhållsbidrag som en omprövning av detta. Det är således inte nödvändigt att dela upp talan i olika mål, vilket knappast är förenligt med den eftersträvade effektiviteten.

68 Domstolen har slutligen fastslagit att "när det i artikel 5 föreskrivs särskilda regler för domstols behörighet som en sökande kan välja mellan, är det på grund av att det i vissa klart bestämda fall finns nära anknytning mellan en tvist och den domstol som kan komma att pröva tvisten i syfte att åstadkomma en effektiv processföring".(25)

69 Artikel 5.2 syftar till att underhållsberättigad inte skall behöva väcka talan i en avlägset belägen domstol. Det finns två huvudsakliga skäl till detta.

70 För det första kan det antas att den som begär underhållsbidrag är den av parterna i målet som i störst utsträckning saknar tillgångar - detta är oftast fallet i praktiken - vilket innebär att det synes rättvist att denne skall besparas kostnaderna för att väcka talan utomlands, inbegripet de kostnader som uppkommer första gången talan väcks.

71 För det andra är domstolen i den ort där sökanden har sitt hemvist eller vistelseort genom sin kännedom om dennes ekonomiska och sociala förhållanden bäst lämpad kompetent att avgöra om det verkligen föreligger ett sådant behov som har gjorts gällande och bedöma omfattningen av behovet. Denna domstol har således möjlighet att avgöra om ansökan är välgrundad samt bestämma bidragsbeloppet. Domstolens lämplighet förändras inte av om det är första gången talan väcks eller en ny talan inom ramen för samma tvist. Detta bekräftas i den ovannämnda Jenard-rapporten, i vilken det klargörs att domstolen där den underhållsberättigade har sitt hemvist är bäst lämpad att konstatera om denne har behov av underhållsbidrag samt avgöra omfattningen av detta.(26)

72 Denna definition av begreppet är enligt min mening förenlig med konventionens mål och systematik såsom domstolen redan har tolkat dessa för att klargöra de särskilda reglerna om domstols behörighet.

73 Ur denna synvinkel finns det inga skäl till varför den närhet som lagstiftaren har velat säkerställa mellan en part och den domstol som skall pröva talan inte även skulle gälla för dem som för första gången väcker talan om underhållsbidrag.

74 Det är således tydligt att konventionens mål inte är att skilja mellan olika slag av talan, utan att underlätta för sådana, ofta missgynnade, parter, som de som ansöker om underhållsbidrag, att väcka talan. För att fastställa en behörighetsregel kan det följaktligen konstateras att "underhållsberättigad", i den mening som avses i konventionen, är den person som gör anspråk på att inneha denna ställning.

Förslag till avgörande

75 Mot bakgrund av det ovan anförda föreslår jag att den nationella domstolens fråga skall besvaras enligt följande:

Artikel 5.2 i konventionen om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område, undertecknad i Bryssel den 27 september 1968, skall tolkas så, att en sökande med hemvist i Irland, som med stöd av denna bestämmelse väcker talan om underhållsbidrag vid irländsk domstol mot en svarande med hemvist i Belgien, inte först behöver utverka en dom enligt vilken samma svarande åläggs att utbetala underhållsbidrag.

Begreppet "underhållsberättigad" i första delen av denna bestämmelse skall tolkas på så sätt att det avser varje person som väcker talan om underhållsbidrag.

(1) - Protokoll om EG-domstolens tolkning av konventionen den 27 september 1968 om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område (EGT L 204, 1975, s. 28).

(2) - EGT L 299, 1972, s. 32.

(3) - Konvention av den 9 oktober 1978 om Konungariket Danmarks, Irlands och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands tillträde (EGT L 304, 1978, s. 1 samt den ändrade lydelsen av konventionen av den 27 september 1968, nämnd ovan, s. 77).

(4) - Min kursivering.

(5) - Punkt 1.5.

(6) - Se bland annat s. 11 i den franska översättningen av begäran om förhandsavgörande.

(7) - Domstolens dom av den 5 februari 1963 i mål 26/62, Van Gend & Loos (Rec. 1963, s. 1, 22).

(8) - Dom av den 5 oktober 1977 i mål 5/77, Tedeschi (Rec. 1977, s. 1555, punkt 17-19). Se även dom av den 23 februari 1995 i förenade målen C-358/93 och C-416/92, Bordessa m.fl. (REG 1995, s. I-361, punkt 10).

(9) - Sidan 6 i den franska översättningen av begäran om förhandsavgörande.

(10) - Ibidem, s. 11.

(11) - Dom av den 6 oktober 1976 i mål 12/76, Tessili Italiana Como (Rec. 1976, s. 1473, punkt 11).

(12) - Dom av den 22 mars 1983 i mål 34/82, Peters (Rec. 1983, s. 987, punkt 9) och av den 8 mars 1988 i mål 9/87, Arcado (Rec. 1988, s. 1539).

(13) - Dom av den 22 november 1978 i mål 33/78, Somafer (Rec. 1978, s. 2183, punkt 3 och följande punkter).

(14) - Ibidem, punkt 7, min kursivering.

(15) - Se ovannämnda domen i målet 9/87, Arcado (fotnot 12 ovan), punkt 11.

(16) - Dom av den 16 december 1980 i mål 814/79, Rüffer (Rec. 1980, s. 3807, punkt 7).

(17) - Punkt 4.7, s. 22 i den franska översättningen av svarandens yttrande.

(18) - Se artikel 220 i EG-fördraget och ingressen till Brysselkonventionen.

(19) - Rapport om konventionen av den 27 september 1968 om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område (EGT C 59, 1979, s. 1), den så kallade Jenard-rapporten [vid översättningen fanns ingen svensk version att tillgå].

(20) - Rapport om konventionen av den 9 oktober 1978 om Konungariket Danmarks, Irlands och Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirlands anslutning till konventionen om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område samt till protokollet om domstolens tolkning (EGT C 59, 1979, s. 71), den så kallade Schlosser-rapporten [vid översättningen fanns ingen svensk version att tillgå].

(21) - Jenard-rapporten, nämnd ovan, s. 25.

(22) - Se punkt 15 och följande punkter i det föreliggande förslaget till avgörande.

(23) - Se fotnoterna 19 och 20 ovan.

(24) - Se bland annat punkt 21 i kommissionens yttrande.

(25) - Se dom i mål 34/82, Peters (fotnot 12 ovan), punkt 11. Se även Jenard-rapporten (fotnot 19 ovan), s. 22 och Schlosser-rapporten (fotnot 20 ovan), punkt 92, s. 102.

(26) - Jenard-rapporten (fotnot 19 ovan), s. 25.