Beslut meddelat av förstainstansrättens ordförande den 22 november 1995. - Atlantic Container Line AB m. fl. mot Europeiska kommissionen. - Konkurrens - Sjötransport - Interimistiskt förfarande - Ansökan om interimistiska åtgärder i form av ett förebyggande beslut om uppskov med verkställighet a ett förväntat beslut - Villkor för upptagande till sakprövning. - Mål T-395/94 R II.
Rättsfallssamling 1995 s. II-02893
Interimistiska åtgärder - Uppskov med verkställighet - Interimistiska åtgärder - Begäran från företag som har anmält ett avtal, med avsikt att förhindra tillämpningen av ett förväntat beslut avseende återtagande av förmånen av befrielse från böter - Avvisning
(EG-fördraget, artiklarna 173 fjärde stycket, 185 och 186; förstainstansrättens rättegångsregler, artikel 104.1)
Enligt artikel 104.1 i förstainstansrättens rättegångsregler kan en ansökan om uppskov med verkställigheten av en åtgärd som vidtagits av en institution i enlighet med artikel 185 i fördraget upptas till sakprövning endast om sökanden har väckt talan mot åtgärden vid förstainstansrätten, och en ansökan om andra interimistiska åtgärder enligt artikel 186 i fördraget kan prövas endast om den inges av en part i ett mål som är anhängigt vid förstainstansrätten och har samband med nämnda mål.
På grund av detta är de företag som har anmält ett avtal åtminstone inte i princip behöriga att i förväg ansöka om uppskov med verkställigheten av ett beslut om att återta förmånen av befrielse från böter för överträdelse av fördragets konkurrensregler när ansökan avser anmälan, som kommissionen meddelat sig villig att göra, innan beslutet har fattats och innan de berörda har väckt talan om ogiltigförklaring av beslutet enligt artikel 173 fjärde stycket i fördraget.
En enkel förklaring har nämligen inte någon tvingande karaktär gentemot nämnda företag mot vilken dessa skulle vara berättigade att vilja skydda sig, och även om ett beslut verkligen fattas, skyddas företagens berättigade intresse genom möjligheten att väcka talan mot beslutet och samtidigt ansöka om att domstolen skall bevilja uppskov med dess verkställighet.
Det förhållandet att det anmälda avtalet avser förfaranden som redan föreskrivits i ett tidigare avtal som kommissionen förbjudit, genom ett beslut avseende vilket de berörda företagen har väckt talan om ogiltigförklaring och vars verkställighet har uppskjutits, kan inte avhjälpa den omständigheten att deras ansökan om interimistiska åtgärder är för tidigt väckt och således inte kan tas upp till sakprövning. Dels kan ansökan nämligen inte anknytas till den talan som väckts mot det beslut som avser det tidigare avtalet, eftersom ansökan syftar till ett eventuellt återtagande av förmånen av befrielse från böter till följd av anmälan av ett nytt avtal, eftersom beslutet avseende återtagande av förmånen av befrielse från böter har antagits efter ett särskilt förfarande och kan bli föremål för en talan om ogiltigförklaring. Dels är det så att det är först när beslutet som har lett till återtagandet av förmånen av befrielse från böter som prövningen av om detta är oförenligt med det uppskov med verkställigheten som företagen erhållit - vad gäller skyldigheten att upphöra med deras tidigare avtal - kan prövas inom ramen för talan, eventuellt åtföljd av en ansökan om uppskov med verkställigheten för vilket talan själv utgör föremålet.
Om ett beslut om återtagande av förmånen av befrielse från böter för övrigt fattades, vilket endast skulle kunna påverka tiden efter att det delgetts, skulle det inte kunna medföra några oåterkalleliga följder, i synnerhet tvinga de berörda företagen att, trots det uppskov med verkställigheten som de tidigare erhållit, omedelbart upphöra med sitt beteende för att undvika höga böter innan ett domstolsavgörande har fattats, så att något förebyggande ingripande från den domstol som behandlar begäran om interimistiska åtgärder inte behövs.