1 Talan om ogiltigförklaring - Parlamentets rätt att föra talan - Villkor för upptagande till sakprövning - Parlamentets tillvaratagande av sina befogenheter - Deltagande i lagstiftningsförfarandet - Talan som grundar sig på att den ifrågasatta rättsakten är otillräckligt motiverad - Avvisning - Åsidosättande genom ändring av direktiv som har antagits med stöd av bestämmelser i fördraget i vilka föreskrivs att parlamentet skall höras - Upptagande till sakprövning
(EG-fördraget, artiklarna 173 och 190)
2 Jordbruk - Gemensamma jordbrukspolitiken - Direktiv - Utarbetandeförfarande - Grunddirektiv och genomförandedirektiv - Genomförandedirektiv som har antagits utan att parlamentet hörts och som skiljer sig från de principer som har fastställts i grunddirektivet - Rådets direktiv 94/43 - Ändring av räckvidden av de skyldigheter som åläggs medlemsstaterna i direktiv 91/414 - Rättsstridighet
(Rådets direktiv 91/414, artikel 4, och direktiv 94/43)
3 Parlamentet har rätt att vid domstolen väcka talan om ogiltigförklaring mot en annan institutions rättsakt under förutsättning att talan syftar till att tillvarata dess befogenheter. Detta villkor är uppfyllt då parlamentet på ett relevant sätt har angivit innehållet i den befogenhet som skall tillvaratas och det påstådda åsidosättandet av denna.
Med tillämpning av dessa kriterier kan en talan inte tas upp till sakprövning i den mån den grundar sig på ett åsidosättande av artikel 190 i fördraget, då parlamentet, genom att hävda att de omtvistade bestämmelserna är otillräckligt eller felaktigt motiverade med hänsyn till föreskrifterna i den artikeln, inte på ett relevant sätt har angivit hur en sådan överträdelse, om den anses föreligga, skulle kunna innebära att dess befogenheter har åsidosatts. Eftersom rätten att bli hörd enligt en bestämmelse i fördraget utgör en av parlamentets befogenheter kan däremot om talan som parlamentet väcker mot ett direktiv tas upp till sak om den anmärkning som åberopas avser att det direktiv som institutionen inte har hörts om skall ha ändrat de skyldigheter som har ålagts medlemsstaterna genom andra direktiv, som grundar sig på bestämmelser i fördraget i vilka det föreskrivs att parlamentet skall höras.
4 Det kan inte krävas att varje detalj i förordningar eller direktiv angående den gemensamma jordbrukspolitiken skall fastställas av rådet enligt förfarandet i artikel 43 i fördraget. Bestämmelsen skall anses ha iakttagits när de väsentliga delarna av ämnet har fastställts i överensstämmelse med det förfarande som föreskrivs i artikeln och när genomförandebestämmelser till grundförordningar eller grunddirektiv kan antas enligt ett annat förfarande som fastslås i de förordningarna eller direktiven. Icke desto mindre skall i ett genomförandedirektiv, som har antagits utan att parlamentet har hörts, de bestämmelser som har fastställts i grunddirektivet, efter att parlamentet har hörts, iakttas.
Detta är inte fallet med rådets direktiv 94/43 om fastställande av bilaga VI till grunddirektiv 91/414 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden.
Genom grunddirektiv 91/414, som syftar till att förbättra jordbruksproduktionen genom användning av växtskyddsmedel, skall nämligen även enhetliga regler om villkoren och förfarandena för godkännande av sådana produkter inrättas mot bakgrund av de risker som användningen av medlen kan innebära för människor, djur och miljön. Således åläggs medlemsstaterna genom artikel 4.1 i sagda direktiv att säkerställa att ett växtskyddsmedel godkänns endast om vissa villkor är uppfyllda, genom att det i artikeln hänvisas till de "enhetliga principer" som avses i bilaga VI och vars innehåll skall fastslås av rådet. I artikel 4.1 b föreskrivs att medlemsstaterna skall godkänna ett växtskyddsmedel endast om det har fastställts, med tillämpning av ovannämnda enhetliga principer, att medlet inte har några direkt eller indirekt skadliga effekter på människors eller djurs hälsa eller på grundvattnet och att det inte påverkar miljön på ett oacceptabelt sätt, med särskild hänsyn till förorening av vatten, varvid ingen åtskillnad görs mellan sådant grundvatten som är avsett för dricksvatten och annat vatten.
Eftersom direktiv 94/43 dels endast omfattar skydd av vatten som är avsett för framställning av dricksvatten, varvid de effekter som växtskyddsmedel kan ha på allt slags grundvatten inte beaktas, dels medger att godkännande med förbehåll kan meddelas för en tid som kan uppgå till tio år för växtskyddsmedel vars förväntade halt överstiger den högsta tillåtna halt som fastslås i bestämmelser av referenskaraktär, påverkas genom direktivet räckvidden av de skyldigheter som medlemsstaterna har ålagts genom grunddirektivet utan att det förfarande tillämpas som föreskrivs i fördraget och som innebär att parlamentet hörs.
Direktivet skall följaktligen ogiltigförklaras. Den omständigheten att direktivet är bristfälligt endast i fråga om en av de principer som fastslås i grunddirektivet och inte går utöver ramen för genomförandet av principerna i fråga räcker inte för att den grund som avser att direktivet är rättsstridigt skall förkastas.