1 Begäran om förhandsavgörande - Mål som anhängiggjorts vid EG-domstolen - Fråga huruvida beslutet om hänskjutande står i överensstämmelse med nationella bestämmelser om rättens sammansättning och arbetssätt, däribland de som rör internationell behörighet - Avgörande som inte ankommer på domstolen
(EG-fördraget, artikel 177; konvention av den 27 september 1968)
2 Begäran om förhandsavgörande - Domstolens behörighet - Gränser - Uppenbart irrelevanta frågor och hypotetiska frågor som ställts i ett sammanhang som utesluter ett ändamålsenligt svar - Domstolen prövar sin egen behörighet - Konstruerad rättstvist - Begrepp
(EG-fördraget, artikel 177)
3 Fri rörlighet för varor - Kvantitativa restriktioner - Åtgärder med motsvarande verkan - Enologisk kontroll av vin som importerats från en annan medlemsstat och som åtföljts av analysintyg som utfärdats i den medlemsstaten - Tillåten - Villkor - En analysmetod som anses överensstämma med de kriterier som fastställts i gemenskapslagstiftningen - Avgörande av den nationella domstolen
(EG-fördraget, artiklarna 30 och 36; rådets förordning nr 822/87, artikel 74.2 c)
4 Det ankommer inte på EG-domstolen att i ett förfarande enligt artikel 177 i fördraget pröva om beslutet om hänskjutande har fattats i enlighet med nationella regler om rättens sammansättning och arbetssätt. Samma sak gäller då det som i förevarande fall är fråga om att bedöma den internationella behörigheten med stöd av konventionen av den 27 september 1968 om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område, med undantag för de fall då bestämmelserna i denna konvention uttryckligen är föremål för begäran om förhandsavgörande.
5 Det ankommer enbart på de nationella domstolarna, som handlägger målen och ansvarar för att avgöra dem slutligt, att med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet bedöma såväl om ett förhandsavgörande är nödvändigt för att döma i saken som om de frågor som förs vidare till domstolen är av betydelse. Följaktligen är domstolen i princip skyldig att meddela ett förhandsavgörande när de frågor som har ställts avser tolkningen av gemenskapsrätten.
I synnerliga fall ankommer det emellertid på domstolen att för att pröva sin egen behörighet granska de förutsättningar under vilka den nationella domstolen fört frågorna vidare till domstolen. Det är inte möjligt för domstolen att avgöra en fråga som ställts av en nationell domstol annat än om det är uppenbart att den begärda tolkningen av gemenskapsrätten saknar samband med sakförhållandena eller med föremålet för tvisten vid den nationella domstolen eller då frågan är hypotetisk och domstolen inte förfogar över de uppgifter om faktiska eller rättsliga omständigheter som är nödvändiga för att frågorna skall kunna besvaras på ett ändamålsenligt sätt.
Enbart den omständigheten att parterna i målet vid den nationella domstolen, vilka har ett gemensamt intresse av att tvisten avgörs på ett visst sätt, har väckt talan vid en annan domstol än den som följer av bestämmelserna om internationell behörighet gör det emellertid inte möjligt att fastslå att begäran om förhandsavgörande skall avvisas. Av handlingarna i målet framgår inte någon annan omständighet som på ett uppenbart sätt tyder på att parterna i målet vid den nationella domstolen skulle ha samverkat för att utverka ett förhandsavgörande från domstolen på grundval av en konstruerad rättstvist.
6 Artiklarna 30 och 36 i fördraget skall tolkas så, att de inte hindrar att en medlemsstat utför en lämplig kontroll av det vin som producerats i en annan medlemsstat för att undersöka om det uppfyller villkoren i förordning nr 822/87 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin, även i det fall då detta vin åtföljs av vederbörliga analysdokument utfärdade av lagenligt auktoriserade forskningsinstitut i ursprungsmedlemsstaten, då dessa kontroller utförs på ett icke diskriminerande sätt, i enlighet med proportionalitetsprincipen och med särskilt beaktande av de kontroller som redan utförts i ursprungsmedlemsstaten.
I detta hänseende kan en andra analys eller en kompletterande analys vara motiverad då det skäligen kan antas att vinet inte uppfyller kraven i den ovannämnda gemenskapsregleringen eller då den kompletterande analysen syftar till att kontrollera de egenskaper som inte kontrollerats vid den analys som utförts i den medlemsstat där vinet producerats.
Därtill ankommer det på den nationella domstolen att enligt de processrättsliga regler som är tillämpliga i den medlemsstaten avgöra om den metod för analys av vin som benämns "bestämmande av det isotopiska förhållandet O16/O18 mellan vatten och vin" uppfyller kriterierna för noggrannhet, repeterbarhet och reproducerbarhet enligt artikel 74.2 c i den ovannämnda förordningen. I detta sammanhang bör den nationella domstolen även undersöka huruvida Internationella vinkontoret har erkänt den ifrågavarande metoden.