Institutionernas rättsakter - Utarbetningsförfarandet - Korrekt samråd med parlamentet - Väsentligt formkrav - Räckvidd - Parlamentets underlåtenhet att uppfylla skyldigheten till lojalt samarbete mellan institutionerna - Verkan
Korrekt samråd med parlamentet i de fall som föreskrivs i fördraget utgör ett väsentligt formkrav vars åsidosättande medför den berörda rättsaktens ogiltighet. Parlamentets faktiska deltagande i gemenskapens lagstiftningsprocess enligt de förfaranden som föreskrivs i fördraget utgör nämligen en väsentlig del av den institutionella jämvikt som eftersträvas i fördraget. Denna befogenhet ger uttryck för en grundläggande demokratisk princip enligt vilken folket deltar i utövandet av makten genom en representativ församling.
Iakttagandet av kravet att samråda förutsätter att parlamentet yttrat sig och det kan inte anses uppfyllt genom en enkel begäran om yttrande från rådets sida. Vid brådska åligger det rådet att använda alla de möjligheter som erbjuds genom fördraget och parlamentets arbetsordning för att erhålla den sistnämnda institutionens yttrande.
Inom ramen för dialogen mellan institutionerna - till vilken i synnerhet förfarandet för samråd med parlamentet hör - gäller likväl samma ömsesidiga skyldigheter till lojalt samarbete som de som reglerar förhållandet mellan medlemsstaterna och gemenskapsinstitutionerna.
Man kan konstatera att parlamentet har underlåtit att uppfylla sin skyldighet till lojalt samarbete gentemot rådet i en situation där rådet anmodat parlamentet och det senare beslutat att behandla förslaget till förordning - om allmänna förmånstullar till förmån för varor med ursprung i vissa utvecklingsländer för det kommande året - enligt det brådskande förfarandet med hänsyn till gemenskapens särskilda relationer med utvecklingsländerna, liksom till svårigheterna som ett hastigt avbrott av tillämpningen av systemet med allmänna förmånstullar skulle innebära, men där parlamentet sedan beslutat att avbryta det sista plenisammanträdet under vilket förslaget kunde ha debatterats i tillräckligt god tid utan att ha fört någon debatt om detta. Denna underlåtenhet gör det omöjligt för parlamentet att resa invändningar mot rådet för att det inte inväntat parlamentets yttrande innan den ifrågasatta förordningen antogs.