1. Konkurrens - konkurrensbegränsande samverkan - påverkan på konkurrensen - bryggeriavtal - bedömningskriterier - marknadens tillgänglighet - det omtvistade avtalets bidrag till avskärmning av ställningarna på marknaden till följd av att det finns ett stort antal liknande avtal
(artikel 85.1 i EEG-fördraget)
2. Konkurrens - konkurrensbegränsande samverkan - påverkan på handeln mellan medlemsstater - bryggeriavtal - avtal som tillåter inköp av öl från andra medlemsstater - bedömningskriterier
(artikel 85.1 i EEG-fördraget)
3. Konkurrens - konkurrensbegränsande samverkan - förbud - gruppundantag - bryggeriavtal - krav på uppräkning i själva avtalet av de drycker som omfattas av det exklusiva inköpsavtalet - bestämning genom hänvisning till en av bryggeriet ensidigt framställd prislista - omfattas inte
(artikel 6.1 i kommissionens förordning nr 1984/83)
4. Konkurrens - konkurrensbegränsande samverkan - förbud - gruppundantag - bryggeriavtal - villkor ej uppfyllda - konsekvenser - ogiltighet - villkor och räckvidd
(artikel 85.1 och 85.2 i EEG-fördraget, artikel 8.2 b i kommissionens förordning nr 1984/83)
5. Konkurrens - gemenskapsbestämmelser - direkt effekt - de nationella domstolarnas tillämpning - gränser
(artiklarna 85 och 86 i EEG-fördraget, kommissionens förordning nr 1984/83)
1. Ett ölleveransavtal är förbjudet enligt artikel 85.1 i EEG-fördraget om det uppfyller två kumulativa villkor. Det krävs för det första att det, med hänsyn till det ekonomiska och rättsliga sammanhang där det omtvistade avtalet ingår, är svårt för konkurrenter som skulle kunna etablera sig på marknaden eller öka sin marknadsandel att få tillträde till den inhemska marknaden för försäljning av öl på serveringsställen. Den omständigheten att det omtvistade avtalet på den marknaden hör till ett antal liknande avtal som har en kumulativ verkan på konkurrensen är bara en av flera faktorer med ledning av vilka det skall bedömas om det verkligen är svårt att få tillträde till marknaden. För det andra måste det omtvistade avtalet i väsentlig mån bidra till den avskärmningsverkan som hela antalet avtal i sitt ekonomiska och rättsliga sammanhang har. I vilken omfattning det enskilda avtalet bidrar beror på avtalsparternas ställning på den relevanta marknaden och på avtalets varaktighet.
2. Ett ölleveransavtal som innehåller en tillträdesklausul, dvs. som tillåter återförsäljaren att köpa öl från andra medlemsstater, kan inte påverka handeln mellan medlemsstater, om tillståndet motsvaras av en reell möjlighet för en inhemsk eller utländsk leverantör att leverera öl från andra medlemsstater till återförsäljaren. Den möjligheten skall bedömas på grundval av klausulens ordalydelse, men även med hänsyn till den konkreta verkan av alla klausulerna i avtalet i deras ekonomiska och rättsliga sammanhang.
3. Ett ölleveransavtal uppfyller inte villkoren i artikel 6.1 i förordning nr 1984/83 för gruppundantag för denna typ av avtal, om de drycker som omfattas av den exklusiva inköpsskyldigheten inte är uppräknade i själva avtalstexten, utan det är avtalat att de skall framgå av bryggeriets eller dess dotterbolags vid varje tillfälle gällande prislista.
4. Det faktum att ett ölleveransavtal, som avser ett serveringsställe vilket leverantören hyr ut till återförsäljaren eller låter denne disponera och som innehåller ett inköpsåtagande för andra drycker än öl, inte får omfattas av gruppundantaget i förordning nr 1984/83 på grund av att avtalet inte uppfyller kravet i artikel 8.2 b i den förordningen att återförsäljaren skall ha frihet att köpa in dessa drycker av andra leverantörer i vissa fall, innebär inte nödvändigtvis att hela avtalet är ogiltigt i den mening som avses i artikel 85.2 i fördraget. Ett sådant avtal kan nämligen eventuellt omfattas av något annat undantag. Om ogiltighet föreligger gäller den bara de delar av avtalet som är förbjudna enligt artikel 85.1. Hela avtalet är ogiltigt bara om dessa delar inte kan särskiljas från själva avtalet.
5. Även om både artiklarna 85.1 och 86 i fördraget och bestämmelserna i undantagsförordningarna har direkt effekt i förhållandet mellan enskilda och direkt skapar rättigheter för de enskilda som det åligger de nationella domstolarna att skydda, medför detta varken att dessa
domstolar kan utvidga tillämpningsområdet för gruppundantaget enligt förordning nr 1984/83 till ölleveransavtal som inte uttryckligen uppfyller villkoren för undantag i den förordningen, eller att de kan förklara att artikel 85.1 i fördraget inte skall tillämpas på ett sådant avtal enligt punkt 3 i samma bestämmelse. De kan dock, efter att ha försäkrat sig om att avtalet inte kan bli föremål för ett beslut om undantag enligt artikel 85.3, fastställa att avtalet är ogiltigt enligt artikel 85.2. I annat fall har de alltid möjlighet att antingen begära ett förhandsavgörande enligt artikel 177 i fördraget eller kontakta kommissionen som, på grund av sin skyldighet att lojalt samarbeta med de domstolar i medlemsstaterna som har till uppgift att övervaka tillämpningen och efterlevnaden av gemenskapsrätten inom ramen för den nationella rättsordningen, skall lämna dessa domstolar den ekonomiska och rättsliga information som kommissionen kan förse dem med och som domstolarna behöver för att kunna avgöra där anhängiga mål.