61984J0044

1. Begäran om förhandsavgörande - domstolens behörighet - 1972 års anslutningsakt - artikel 3 - gränser

(artikel 177 i EEG-fördraget, artikel 150 i Euratomfördraget, artikel 1.3 i 1972 års anslutningsfördrag, artikel 3 i 1972 års anslutningsakt)

2. Nya medlemsstaters anslutning till gemenskaperna - 1972 års anslutningsakt - artikel 3 - räckvidd - verkningar

(artikel 3 i 1972 års anslutningsakt)

3. Medlemsstater - skyldigheter - artikel 5 i EEG-fördraget - räckvidd

(artikel 5 i EEG-fördraget)

4. Medlemsstater - skyldigheter - begränsning av behörigheten att beskatta lönerna till lärarna vid Europaskolorna - direkt effekt - föreligger inte

(artikel 5 i EEG-fördraget)

5. Gemenskapsrätten - principer - likabehandling - diskriminering på grund av nationalitet - förbud - räckvidd

(artikel 7 i EEG-fördraget)

1. Enligt artikel 1.3 i 1972 års anslutningsfördrag är domstolen behörig att meddela ett förhandsavgörande angående tolkningen av artikel 3 i akten om anslutningsvillkoren. Inom ramen för denna behörighet får domstolen tolka de rättsakter som avses i sistnämnda bestämmelse endast för att fastställa bestämmelsens räckvidd, men inte för att bestämma medlemsstaternas skyldigheter enligt sådana rättsakter.

2. Artikel 3.3 i 1972 års anslutningsakt skall tolkas på så sätt att den bestämmelsen är tillämplig på det beslut om den skatterättsliga ställningen för lärarna vid Europaskolan som fattades den 25-27 januari 1957 av företrädarna för de sex ursprungliga medlemsstaterna i EKSG, vilka konstituerat sig som styrelse för Europaskolan i Luxemburg. Därigenom utökas dock inte beslutets rättsliga betydelse.

3. De skyldigheter som medlemsstaterna åläggs genom artikel 5 i EEG-fördraget - vilken artikel i sig själv endast är ett uttryck för den mer allmänna regel som ålägger medlemsstaterna och gemenskapsinstitutionerna ömsesidiga förpliktelser till lojalt samarbete och bistånd - föreligger inom ramen för fördraget och kan inte tillämpas på särskilda avtal mellan medlemsstaterna som ligger utanför denna ram. Det skulle förhålla sig annorlunda om tillämpningen av en bestämmelse i fördragen eller i den ur fördragen härledda rätten eller gemenskapsinstitutionernas funktion hindrades av en åtgärd för att genomföra ett sådant avtal som ingåtts mellan medlemsstaterna utanför fördragets räckvidd. I ett sådant fall skulle åtgärden i fråga kunna anses strida mot de skyldigheter som följer av artikel 5 andra stycket.

4. Medlemsstaterna kan inte utan att bryta mot artikel 5 i EEG-fördraget göra de löner som Europaskolorna betalar sina lärare till föremål för nationell beskattning, om bördan av sådan beskattning drabbar gemenskapens budget. Denna skyldighet skapar dock ingen direkt effekt som kan åberopas i förbindelserna mellan medlemsstaterna och enskilda.

5. Den i artikel 7 i EEG-fördraget angivna principen om förbud mot diskriminering kan inte tillämpas i sådana helt och hållet interna situationer i en medlemsstat som inte har någon som helst anknytning till de förhållanden som avses i gemenskapsrätten. Så är fallet beträffande lärare som är medborgare i en medlemsstat och som av denna stat har avdelats till en Europaskola som är belägen på dess territorium. Artikel 7 kan därför inte åberopas för att förbjuda en medlemsstat att underkasta lärarna vid en Europaskola på dess territorium en skattemässig behandling som är

mindre gynnsam för dess egna medborgare än för medborgarna i de andra medlemsstaterna.

I mål 44/84

har Commissioners for the special purposes of the Income Tax Acts ("Special Commissioners") till domstolen gett in en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 177 i EEG-fördraget och artikel 150 i Euratomfördraget i det mål som pågår vid den domstolen mellan

Derrick Guy Edmund Hurd

och

Kenneth Jones (Her Majesty's Inspector of Taxes).

Begäran avser tolkningen av vissa bestämmelser i gemenskapsrätten, särskilt artikel 3 i akten om anslutningsvillkoren och anpassningarna av fördragen som utgör bilaga till fördraget om Konungariket Danmarks, Irlands, Konungariket Norges och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands anslutning till Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen samt artiklarna 5 och 7 i EEG-fördraget, beträffande nationell beskattning av de löner som Europaskolan i Culham i Förenade kungariket betalar sina brittiska lärare.

1 Genom beslut av den 14 februari 1984, som inkom till domstolen den 17 februari 1984, har Commissioners for the special purposes of the Income Tax Acts i London (nedan kallade Special Commissioners) ställt frågor enligt artikel 177 i EEG-fördraget om tolkningen av ett flertal av gemenskapsrättens bestämmelser och allmänna principer, särskilt artikel 3 i akten om anslutningsvillkoren och anpassningarna av fördragen (nedan kallad anslutningsakten), som utgör bilaga till fördraget om Danmarks, Irlands och Förenade kungarikets anslutning till Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen (nedan kallat anslutningsfördraget), samt artiklarna 5 och 7 i EEG-fördraget. Syftet med dessa frågor är att få avgjort om en viss del av lönerna till lärarna vid Europaskolorna kan underkastas nationell inkomstbeskattning.

2 Dessa frågor har väckts i ett mål mellan Derrick Guy Edmund Hurd, rektor för Europaskolan i Culham, Oxfordshire, och inkomstskattemyndigheten. Tvisten gäller inkomsttaxeringen för beskattningsåren 1978-1979 och 1979-1980 beträffande de belopp som Europaskolan betalade till Hurd under dessa år.

3 Europaskolor har grundats på de olika orter där Europeiska gemenskapernas institutioner är belägna i Luxemburg, Belgien, Italien, Förbundsrepubliken Tyskland och Nederländerna samt, 1978, i Culham i Förenade kungariket. Syftet med skolorna är att tillhandahålla undervisning för barn till gemenskapernas tjänstemän och övriga anställda på deras modersmål. Grundandet av dessa skolor är baserat på två avtal, nämligen stadgan för Europaskolan av den 12 april 1957 (Recueil des traités des Nations unies, vol. 443, s. 129) varigenom den första Europaskolan inrättades i Luxemburg, och protokollet av den 13 april 1962 om grundande av Europaskolor, vilket protokoll upprättats med hänvisning till nämnda stadga (Receuil des traités, vol. 752, s. 267). Dessa två avtal ingicks mellan Europeiska gemenskapernas sex ursprungliga medlemsstater. Förenade kungariket anslöt sig till avtalen efter sin anslutning till Europeiska gemenskaperna.

4 Styrelsen, som bland annat består av de avtalsslutande parternas behöriga ministrar och en företrädare för gemenskaperna och som enligt de ovannämnda avtalen ansvarar för tillämpningen av avtalen när det gäller undervisnings-, förvaltnings- och budgetfrågor, har antagit bestämmelser beträffande rättigheter och skyldigheter för lärarna vid Europaskolorna. Dessa bestämmelser återfinns i aktuell version i tjänsteföreskrifter för lärarna och anställningsvillkor för timlärarna av den 4 och 5 december 1967 med senare ändringar (nedan kallad tjänsteföreskrifterna för lärarna).

5 Vad gäller finansieringen av skolorna föreskrivs i artikel 13 i stadgan för Europaskolan att styrelsen skall anta budgeten och enhälligt besluta om en rimlig fördelning av kostnaderna mellan de avtalsslutande parterna. I artikel 26 i stadgan för Europaskolan föreskrivs att den budget som fastställs av styrelsen skall finansieras bland annat genom bidrag från de avtalsslutande parterna på grundval av den kostnadsfördelning som styrelsen gör och med bidrag från de institutioner med vilka skolan har slutit avtal. Förhandling om ett sådant avtal med Europeiska gemenskaperna föreskrivs uttryckligen i artikel 27 i stadgan för Europaskolan och i artikel 4 i protokollet om grundande av Europaskolor. Det framgår av handlingarna i målet att medlemsstaterna, enligt de finansiella bestämmelser som antagits av styrelsen, lämnar ett bidrag som motsvarar de nationella lönerna till de lärare de avdelat och att Europeiska gemenskapernas kommission lämnar ett bidrag som täcker resten av budgeten, dock med beaktande av vissa andra inkomster som skolan har. Detta bidrag från gemenskapen är upptaget i Europeiska gemenskapernas budget under kommissionens administrativa anslag.

6 Lärarna vid Europaskolorna anställs av respektive nationella myndigheter och avdelas till Europaskolorna av dessa myndigheter. De uppbär dels lön från de nationella myndigheterna som beräknas enligt lönetabellerna i deras ursprungsland, dels ett belopp som betalas av Europaskolan och som nedan betecknas "Europatillägg". Detta Europatillägg motsvarar skillnaden mellan en nationell lön och en enhetlig lön som fastställs genom tjänsteföreskrifterna för lärarna på grundval av tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen i Europeiska gemenskaperna.

7 Frågan om nationell beskattning av lärarnas löner behandlas i ett beslut (nedan kallat 1957 års beslut), som återfinns i protokollet från ett sammanträde den 25-27 januari 1957 mellan företrädarna för Europeiska kol- och stålgemenskapens sex ursprungliga medlemsstater, vilka konstituerat sig som styrelse för den första Europaskolan i Luxemburg som då höll på att inrättas. I beslutet anges att

"Styrelsen beslutar att medlemmarna av lärarkåren skall betala skatt på den lön eller den del av lön som motsvarar deras nationella lön. De lönetillägg som följer av tillämpningen av artiklarna 3, 4, 5 och 9 i tjänsteföreskrifterna samt de ersättningar som betalas enligt artiklarna 6, 8, 9, 11 och 12 i tjänsteföreskrifterna skall däremot vara helt skattefria. Lärarnas löner skall under inga omständigheter dubbelbeskattas."

8 För att trots skillnaderna i den nationella inkomstbeskattningen i de olika medlemsstaterna säkerställa att nettolönerna till lärarna oavsett de senares ursprungsland blev enhetliga, föreskrev styrelsen 1966 att ett "utjämningstillägg" skulle betalas. I artikel 24.2 i tjänsteföreskrifterna för lärarna föreskrivs följande:

"Om det belopp som tas ut i skatt på lönen är högre än det belopp som skulle tas ut på den europeiska lönen enligt de föreskrifter för tjänstemännen i Europeiska ekonomiska gemenskapen som fastställer villkor och tillämpningsförfarande för skatt till förmån för gemenskapen, skall ett 'utjämningstillägg' beviljas som motsvarar skillnaden mellan de två ifrågavarande beloppen."

9 De nationella lönerna till alla lärare vid de olika Europaskolorna är följaktligen underkastade nationell inkomstbeskattning i lärarnas ursprungsstater. De Europatillägg och utjämningstillägg som Europaskolorna i Luxemburg, Belgien, Italien, Nederländerna och förbundsrepubliken Tyskland betalar lärarna är oavsett dessas nationalitet till följd av olika rättsliga regleringar eller administrativ praxis på ett eller annat sätt undantagna från nationell inkomstbeskattning såväl i lärarnas ursprungsstater som i den stat där den ifrågavarande skolan är belägen.

10 I Förenade kungariket sker ingen inkomstbeskattning av de Europatillägg och utjämningstillägg som Europaskolan i Culham betalar lärare som inte är brittiska medborgare. Tvisten i målet vid den nationella domstolen avser frågan om dessa betalningar däremot får beskattas när det gäller brittiska medborgare.

11 Det framgår av handlingarna i målet att Hurd, som är brittisk medborgare, avdelades till Europaskolan i Culham av de brittiska myndigheterna. Skattemyndigheten beslöt att det Europatillägg som skolan betalade honom för beskattningsåren 1978-1979 och 1979-1980 skulle beskattas. Myndigheten fann att detta belopp, liksom motsvarande belopp till alla brittiska lärare vid Europaskolan i Culham, är skattepliktigt eftersom inget undantag föreskrivs i vare sig brittisk lagstiftning, stadgan för Europaskolan eller tjänsteföreskrifterna för lärarna. Hurd överklagade denna taxering till Special Commissioners, som är första instans i mål om inkomstskatter.

12 Hurd gjorde gällande att de lönetillägg som betalades av Europaskolan, enligt gemenskapsrätten måste vara undantagna från nationell beskattning. Han anförde att Förenade kungariket, eftersom detta land i enlighet med sin skyldighet på grund av artikel 3 i anslutningsakten anslutit sig till stadgan för Europaskolan, därigenom godtagit 1957 års beslut och var i samma situation som de ursprungliga medlemsstaterna vad gäller detta beslut. Dessutom var den brittiska regeringen enligt Hurd på grund av artikel 5 i EEG-fördraget skyldig att följa detta beslut; en underlåtenhet att tillämpa den artikeln på brittiska medborgare utgör en enligt artikel 7 i fördraget förbjuden diskriminering.

13 Special Commissioners fann att en rad frågor om tolkningen av gemenskapsrätten hade betydelse för dess avgörande. Special Commissioners har därför ställt följande tolkningsfrågor till domstolen:

1. a) Är domstolen, inom ramen för tolkningen av bestämmelserna i artikel 3 i den akt som utgör bilaga till fördraget den 22 januari 1972 om anslutning till Europeiska ekonomiska gemenskapen, behörig att meddela ett förhandsavgörande angående frågan huruvida en viss angelägenhet omfattas av formuleringarna "alla andra avtal som ingåtts av de ursprungliga medlemsstaterna och som rör gemenskapernas funktion eller hänger samman med deras verksamhet" (artikel 3.1) samt av formuleringarna "de förklaringar och resolutioner ... och de övriga ställningstaganden ... som rör Europeiska gemenskaperna och som antas genom ett gemensamt avtal mellan medlemsstaterna" (artikel 3.3)?

b) Är, om svaret blir ja, Förenade kungariket på grund av nyssnämnda artikel 3 gemenskapsrättsligt förpliktat att i sin nationella rätt genomföra ett särskilt beslut som fattats vid ett sammanträde i januari 1957 och enligt vilket lärarna vid Europaskolan skulle vara undantagna från all skatt på sina löner och ersättningar (bortsett från den del av lönerna som motsvarade deras nationella löner), mot bakgrund av de omständigheter under vilka detta beslut fattades, dess senare historia, de rättsakter som gäller för Europaskolorna och deras förvaltningsorgan samt de sex ursprungliga medlemsstaternas gensvar på detta beslut före tidpunkten för ikraftträdandet av det ovannämnda anslutningsfördraget (1. 1. 1973)?

2. I andra hand ställs frågan om Förenade kungariket enligt artikel 5 eller artikel 7 i EEG-fördraget (och enligt ovannämnda anslutningsfördrag) eller enligt någon annan bestämmelse i gemenskapsrätten (bortsett från artikel 3 i den akt som utgör bilaga till anslutningsfördraget) är gemenskapsrättsligt förpliktat att genomföra det nämnda beslutet i nationell rätt?

3. Om det för Förenade kungariket föreligger en sådan förpliktelse som anges i fråga 1 b eller fråga 2 ovan, får då (i avsaknad av genomförande av det ovannämnda beslutet i Förenade kungarikets nationella rätt) en lärare vid den Europaskola som inrättats i Förenade kungariket, enligt gemenskapsrätten åberopa beslutet vid domstolarna i Förenade kungariket?

Domstolens behörighet

14 Den första delen av den första frågan går i huvudsak ut på att få fastställt om domstolen är behörig att meddela ett förhandsavgörande enligt artikel 177 i EEG-fördraget och artikel 150 i Euratomfördraget om tolkningen av artikel 3 i anslutningsakten med avseende på rättsakterna om Europaskolorna och dessas lärare.

15 Enligt artikel 1.3 i anslutningsfördraget skall bestämmelserna om befogenheterna och behörigheten för institutionerna, såsom de fastställs i EEG-fördraget och Euratomfördraget, tillämpas på anslutningsfördraget, vilket bestämmelserna i den till fördraget fogade anslutningsakten utgör en del av. De befogenheter och den behörighet som den förstnämnda bestämmelsen syftar på innefattar domstolens behörighet att meddela förhandsavgöranden enligt artikel 177 första stycket i EEG-fördraget och artikel 150 första stycket i Euratomfördraget. Domstolen är alltså behörig att meddela ett förhandsavgörande angående tolkningen av artikel 3 i anslutningsakten.

16 Enligt Förenade kungarikets regerings uppfattning får dock domstolen vid tolkningen av artikel 3 i anslutningsakten inte uttala sig om huruvida sådana rättsakter som stadgan för Europaskolan och protokollet om grundande av Europaskolor samt bestämmelser som grundar sig på dessa rättsakter omfattas av denna artikel; domstolen är inte behörig att tolka dessa rättsakter och bestämmelser i och för sig och svaret på denna fråga förutsätter nödvändigtvis en tolkning av dem.

17 Även den danska regeringen anser att domstolens behörighet inte genom tolkningen av artikel 3 i anslutningsakten kan utsträckas till att omfatta tolkning av rättsakter som inte avses i artikel 177 i EEG-fördraget och artikel 150 i Euratomfördraget; domstolen kan dock avgöra om ett visst avtal eller en viss bestämmelse hör till de grupper av rättsakter som avses i artikel 3 i anslutningsakten.

18 Den irländska regeringen anser att domstolen är behörig att tolka artikel 3 i anslutningsakten och att den kan avgöra om denna bestämmelse omfattar en viss rättsakt; domstolen kan dock inte uttala sig om den rättsverkan som denna rättsakt har med avseende på den berörda medlemsstaten.

19 Enligt Hurd och kommissionen omfattar domstolens behörighet att tolka artikel 3 i anslutningsakten även att avgöra vilka skyldigheter medlemsstaterna har till följd av de rättsakter som omfattas av den artikeln. De anser att de funktionella, finansiella och organisatoriska anknytningarna mellan Europaskolorna och gemenskaperna är så nära, att stadgan för Europaskolan och det kompletterande protokollet från år 1962 samt den härledda Europaskolrätten utgör en del av den "kompletterande gemenskapsrätten" och som sådan omfattas av domstolens behörighet.

20 För att besvara denna fråga skall det först fastslås att grundandet av Europaskolorna inte baserar sig på fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna eller på rättsakter från gemenskapsinstitutionerna, utan på internationella avtal som ingåtts av medlemsstaterna, nämligen den ovannämnda stadgan för Europaskolan och det ovannämnda protokollet om grundande av Europaskolor. Dessa avtal, liksom de rättsakter och beslut som Europaskolornas organ antar på grundval av dem, ingår inte i någon av de grupper av rättsakter som avses i artikel 177 i EEG-fördraget och artikel 150 i Euratomfördraget. Enbart det faktum att dessa avtal har anknytning till gemenskapen och institutionernas funktion räcker inte för att betrakta dem som en integrerad del av gemenskapsrätten, vars enhetliga tolkning i hela gemenskapen omfattas av domstolens behörighet. Domstolen är alltså inte behörig att meddela förhandsavgörande enligt artikel 177 i EEG-fördraget och artikel 150 i Euratomfördraget angående tolkningen av dessa rättsakter.

21 För att avgöra vilken räckvidd artikel 3 i anslutningsakten har i förhållande till dessa rättsakter kan det dock vara nödvändigt att fastställa dessas rättsliga karaktär och följaktligen att granska dem i den mån detta krävs för det syftet. Detta kan dock inte, genom artikel 3 i anslutningsakten, ge domstolen full och oinskränkt behörighet att tolka de ifrågavarande rättsakterna när domstolen inte har denna behörighet enligt artikel 177 i EEG-fördraget och artikel 150 i Euratomfördraget.

22 Den första delen av den första frågan skall därför besvaras på följande sätt. Domstolen är behörig att tolka artikel 3 i anslutningsakten. Inom ramen för denna behörighet får domstolen tolka de rättsakter som avses i sistnämnda bestämmelse endast för att fastställa bestämmelsens räckvidd, men inte för att bestämma medlemsstaternas skyldigheter enligt sådana rättsakter.

Artikel 3 i anslutningsakten

23 Den andra delen av den första frågan går ut på om artikel 3 i anslutningsakten medför en skyldighet för de nya medlemsstaterna att i sin nationella rätt genomföra 1957 års beslut om undantag från nationell beskattning.

24 Hurd har hävdat att artikel 3 i anslutningsakten innebär en skyldighet för Förenade kungariket att genomföra 1957 års beslut och att undanta alla lärare vid Europaskolan i Culham från beskattning av Europatillägget. Stadgan för Europaskolan utgör enligt Hurd ett avtal i den mening som avses i punkt 1 i den artikeln. De skyldigheter som därav följer för en medlemsstat utgör en del av det gemenskapsrättsliga regelverk ("aquis communautaire") som de nya medlemsstaterna är skyldiga att acceptera. Trots att styrelsens beslut från januari 1957 antogs före undertecknandet av stadgan för Europaskolan i april 1957, blev det enligt Hurd bindande enligt stadgan när denna ratificerades. Beslutets giltighet och bindande verkan har dessutom erkänts genom långvarig praxis bland medlemsstaterna, vilka anser sig bundna av 1957 års beslut. Även Förenade kungariket har enligt Hurd delvis medgivit beslutets giltighet genom att genomföra det beträffande de lärare vid skolan i Culham som inte är brittiska medborgare.

25 Enligt Förenade kungarikets regering omfattar varken artikel 3.1 eller artikel 3.3 i anslutningsakten 1957 års beslut. Detta var enligt den regeringen aldrig avsett att ha någon bindande rättslig verkan och styrelsen var för övrigt inte behörig att anta regler som var bindande för medlemsstaterna. Under alla omständigheter hade enligt den nämnda regeringen detta beslut, som fattades utan Förenade kungarikets medverkan, enligt folkrätten inga verkningar för Förenade kungariket.

26 Även den danska regeringen anser att en rättsakt som 1957 års beslut, som inte var avsett att ha bindande verkan för medlemsstaterna, inte utgör ett avtal i den mening som avses i artikel 3.1 i anslutningsakten.

27 Enligt kommissionen har 1957 års beslut, som fattades av regeringarnas företrädare i denna egenskap och inte såsom medlemmar av styrelsen, accessorisk karaktär i förhållande till stadgan för Europaskolan, vilken stadga å sin sida är ett avtal i den mening som avses i artikel 3.1 i anslutningsakten. Såsom ett nödvändigt villkor för förverkligandet av Europaskolans interna struktur, till vilken särskilt en enhetlig lönenivå för lärarna hör, blev beslutet enligt kommissionen bindande för Förenade kungariket i och med den statens anslutning till stadgan för Europaskolan.

28 Domstolen finner till en början att stadgan för Europaskolan och protokollet om grundande av Europaskolor i den mening som avses i artikel 3.1 andra meningen i anslutningsakten utgör avtal som ingåtts av de ursprungliga medlemsstaterna och som rör gemenskapernas funktion eller hänger samman med deras verksamhet samt att Förenade kungariket i enlighet med sin förpliktelse enligt den bestämmelsen har anslutit sig till dessa avtal. 1957 års avtal däremot, som fattades av medlemsstaternas företrädare, vilka konstituerat sig som styrelse för den första Europaskolan i Luxemburg som då höll på att inrättas, hade sekundär karaktär i förhållande till stadgan för Europaskolan och kan inte i sig självt betraktas som ett internationellt avtal i den mening som avses i artikel 3.1 i anslutningsakten.

29 Genom artikel 3.3 i anslutningsakten utsträcks det gemenskapsrättsliga regelverk som de nya medlemsstaterna är skyldiga att acceptera på grund av sin anslutning till gemenskaperna, till alla "förklaringar och resolutioner ... och de övriga ställningstaganden ... som rör Europeiska gemenskaperna och som antas genom ett gemensamt avtal mellan medlemsstaterna". 1957 års beslut, vilket fattades för att genomföra avtalet om stadgan för Europaskolan som ingicks med hänsyn till gemenskapernas funktion, är ett sådant ställningstagande som omfattas av artikel 3.3. Följaktligen är de nya medlemsstaterna beträffande 1957 års beslut i enlighet med artikel 3.3 "i samma situation som de ursprungliga medlemsstaterna".

30 Artikel 3.3 i anslutningsakten ger emellertid inte de rättsakter på vilka den bestämmelsen är tillämplig någon ytterligare rättsverkan. Bestämmelsen föreskriver endast att de nya medlemsstaterna "skall ... efterleva de principer och riktlinjer som framgår av dessa förklaringar, resolutioner eller andra ställningstaganden och vidta de åtgärder som behövs för att säkerställa genomförandet av dem". Syftet med bestämmelsen är alltså att för de nya medlemsstaterna skapa samma skyldigheter som de ursprungliga medlemsstaterna har till följd av de ifrågavarande rättsakterna, utan att en ny medlemsstat skall kunna åberopa den omständigheten att dessa rättsakter har antagits utan dess medverkan,

31 Kommissionen har vidare, särskilt under det muntliga förfarandet, gått in på frågan om 1957 års beslut kan ge upphov till bindande rättsliga verkningar i enlighet med stadgan för Europaskolan och mer allmänt enligt folkrättens regler och med beaktande av de befogenheter som medlemsstaterna hade gett sina företrädare i styrelsen för mötet i fråga. Som redan förklarats ovan omfattas denna fråga dock inte av domstolens behörighet inom ramen för ett förfarande för förhandsavgörande enligt artikel 177 i EEG-fördraget och artikel 150 i Euratomfördraget.

32 Svaret på den andra delen av den första frågan blir därför följande. Artikel 3.3 i anslutningsakten skall tolkas på så sätt att den bestämmelsen är tillämplig på det beslut som fattades den 25-27 januari 1957 av företrädarna för de sex ursprungliga medlemsstaterna i EKSG, vilka konstituerat sig som styrelse för Europaskolan i Luxemburg. Därigenom utökas dock inte beslutets rättsliga betydelse.

Artikel 5 i EEG-fördraget

33 Special Commissioners andra fråga går i första hand ut på om artikel 5 i EEG-fördraget skapar en skyldighet för medlemsstaterna att genomföra 1957 års beslut. Det framgår av beslutet om hänskjutande att frågan gäller om en medlemsstat är förpliktad att från nationell beskattning undanta Europatilläggen till sådana lärare vid Europaskolor på dess territorium som är medborgare i den medlemsstaten.

34 Enligt Hurd innebär artikel 5 på grund av den nära anknytningen mellan Europaskolorna och gemenskapsinstitutionerna en skyldighet för medlemsstaterna att avstå från åtgärder som är till skada för Europaskolornas funktion. Det är därför enligt honom nödvändigt att säkerställa att det vid Europaskolorna inte förekommer någon diskriminering mellan lärarna beträffande lönenivåer. En kompensation från Europaskolorna till följd av den nationella beskattningen av Europatillägget skulle dessutom inte bara belasta Europaskolornas budget utan även gemenskapens och är därför till direkt skada för gemenskapen. I detta avseende har Hurd bl.a. hänvisat till artikel 24.2 i de ovannämnda tjänsteföreskrifterna för lärarna och till de budgetmässiga konsekvenserna av beviljandet av det utjämningstillägg som där föreskrivs.

35 Förenade kungarikets regering har anfört att en beskattning av Europatillägget inte äventyrar att gemenskapens mål uppnås och inte skadar Europaskolan i Culham. Med hänvisning till domstolens dom av den 15 september 1981 i mål 208/80 Lord Bruce of Donington (Rec. s. 2205) har den nämnda regeringen gjort gällande att bedömningen i det målet inte kan tillämpas i det här målet, eftersom inte någon institutions interna funktion hindras i förevarande fall.

36 Domstolen finner att stadgan för Europaskolan och protokollet om grundande av Europaskolor hör till en rad avtal, beslut och andra rättsakter varigenom medlemsstaterna samarbetar och samordnar sin verksamhet för att bidra till gemenskapsinstitutionernas goda funktion och underlätta genomförandet av dessa institutioners uppgifter. Såsom framgår av första stycket i ingressen till stadgan för Europaskolan grundades dessa skolor, eftersom närvaron av tjänstemän från medlemsstaterna vid gemenskapsinstitutionernas tjänsteställen gör det nödvändigt att organisera en undervisning för tjänstemännens barn på dessas modersmål. Enligt artikel 1 första stycket i protokollet om grundande av Europaskolor är syftet med dessa skolor att säkerställa gemensam utbildning och undervisning för barn till personalen vid Europeiska gemenskaperna.

37 Ett sådant samarbete mellan medlemsstaterna och reglerna som gäller för detta samarbete har emellertid inte sin rättsliga grund i fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och är inte en del av den av gemenskaperna skapade och ur fördragen härledda rätten. Fördragens bestämmelser är alltså inte tillämpliga på stadgan för Europaskolan eller på de beslut som antas på grundval av denna.

38 Vad särskilt gäller artikel 5 i fördraget skall det anmärkas att denna artikel i första stycket andra meningen ålägger medlemsstaterna en skyldighet att underlätta att gemenskapens uppgifter fullgörs och i andra stycket förpliktar medlemsstaterna att avstå från varje åtgärd som kan äventyra att fördragets mål uppnås. Som domstolen särskilt framhållit i sin dom av den 10 februari 1983 i mål 230/81, Luxemburg mot parlamentet (Rec. s. 255) är denna bestämmelse ett uttryck för den mer allmänna regel som ålägger medlemsstaterna och gemenskapsinstitutionerna ömsesidiga förpliktelser till lojalt samarbete och bistånd. Dessa förpliktelser, som föreligger inom ramen för fördragen, kan inte tillämpas på särskilda avtal mellan medlemsstaterna som ligger utanför denna ram, vilket är fallet med stadgan för Europaskolan.

39 Det skulle förhålla sig annorlunda om tillämpningen av en bestämmelse i fördragen eller i den ur fördragen härledda rätten eller gemenskapsinstitutionernas funktion hindrades av en åtgärd för att genomföra ett sådant avtal som ingåtts mellan medlemsstaterna utanför fördragens räckvidd. I ett sådant fall skulle åtgärden ifråga kunna anses strida mot de skyldigheter som följer av artikel 5 andra stycket i EEG-fördraget.

40 Det är ur denna synvinkel som det skall bedömas om, såsom Hurd har gjort gällande, beskattningen av Europatilläggen till lärarna vid en Europaskola skadar gemenskapsinstitutionernas funktion på grund av den ovan beskrivna regleringen i artikel 24.2 i tjänsteföreskrifterna för lärarna.

41 Enligt upplysningar från parterna beviljar Europaskolan i enlighet med artikel 24.2 i tjänsteföreskrifterna för lärarna ett utjämningstillägg för att kompensera den nationella skatt som tas ut på lärarnas löner, i den mån som beloppet av denna skatt överstiger det belopp som skulle tas ut på dessa löner enligt de bestämmelser som gäller för Europeiska gemenskapens tjänstemän. Om en medlemsstat beskattar Europatilläggen ersätter därför skolan lärarna för skattebeloppet genom ett utjämningstillägg, som i sin tur kan beskattas. Detta skulle i teorin kunna upprepas i oändlighet. I förevarande fall tillåter visserligen den nationella lagstiftningen, såsom den brittiska regeringen har framhållit, att en sådan upprepning undviks genom en förenklad beräkning.

42 Den ekonomiska bördan till följd av denna ordning faller helt på gemenskapens budget, eftersom, såsom ovan utvecklats, gemenskapen ersätter skillnaden mellan å ena sidan summan av skolans egna inkomster och lärarnas nationella löner och å den andra Europaskolans hela budget. Varje ytterligare utbetalning som skolan gör i enlighet med artikel 24.2 i tjänsteföreskrifterna för lärarna belastar alltså direkt gemenskapens budget.

43 För att bedöma den skadliga karaktären hos de följder som uppkommer för gemenskapen genom ett sådant förfarande från en medlemsstats sida, är det inte tillräckligt att endast ta hänsyn till fallet med Hurd eller de brittiska lärarna vid Europaskolan i Culham. Det är också nödvändigt att bedöma det läge som skulle uppkomma om andra medlemsstater handlade på liknande sätt.

44 Om den inställning som de brittiska myndigheterna har intagit i Hurds fall skulle bli allmän, skulle detta medföra en formlig överföring av medel från gemenskapens budget till den nationella budgeten och på det ekonomiska planet ha direkt skadliga följder för gemenskapen. En medlemsstat skulle på så sätt ensidigt kunna inkräkta på det system som antagits för finansiering av gemenskapen och fördelning av ekonomiska bördor mellan medlemsstaterna.

45 Sådana följder kan inte godtas. Ett förhållningssätt som medför dessa följder strider mot den förpliktelse till lojalt samarbete och bistånd som åligger medlemsstaterna gentemot gemenskapen och som kommer till uttryck i skyldigheten enligt artikel 5 i fördraget att underlätta att gemenskapens uppgifter fullgörs och att inte äventyra att fördragets mål uppnås.

46 I detta sammanhang vill Special Commissioners med sin tredje fråga veta om förbudet till följd av artikel 5 i EEG-fördraget mot att ta ut nationell skatt på Europatilläggen till lärarna vid en Europaskola kan ha direkt effekt i de rättsliga förbindelserna mellan medlemsstaterna och enskilda och om Hurd följaktligen kan åberopa förbudet vid domstolarna i Förenade kungariket.

47 För att en bestämmelse skall kunna ha direkt effekt i förbindelserna mellan medlemsstaterna och enskilda, måste den enligt domstolens fasta rättspraxis vara klar och ovillkorlig och inte beroende av någon genomförandeåtgärd med utrymme för skönsmässig bedömning.

48 Detta villkor är inte uppfyllt när det gäller den skyldighet som det är fråga om i detta fall, nämligen skyldigheten till följd av artikel 5 i EEG-fördraget att avstå från alla ensidiga åtgärder som skulle inkräkta på det system som antagits för finansiering av gemenskapen och fördelning av ekonomiska bördor mellan medlemsstaterna. De skillnader som finns i detta hänseende mellan medlemsstaternas praxis beträffande närmare föreskrifter och förfaranden för att undanta lärarna från skatt visar att innehållet i denna skyldighet inte är tillräckligt precist. Det tillkommer varje berörd medlemsstat att själv avgöra på vilket sätt den skall undvika att dess praxis vid beskattning av lärare vid Europaskolorna får skadliga verkningar på systemet för finansiering av gemenskapen och fördelning av ekonomiska bördor mellan medlemsstaterna.

49 Svaret på den andra frågans första del och den tredje frågan blir alltså följande. Den förpliktelse till lojalt samarbete och bistånd som åligger medlemsstaterna gentemot gemenskapen och som kommer till uttryck i skyldigheten enligt artikel 5 i EEG-fördraget att underlätta att gemenskapens uppgifter fullgörs och att inte äventyra att fördragets mål uppnås, förbjuder medlemsstaterna att göra de löner som Europaskolorna betalar sina lärare till föremål för nationell beskattning, om bördan av sådan beskattning drabbar gemenskapens budget. Denna skyldighet skapar ingen direkt effekt som kan åberopas i förbindelserna mellan medlemsstaterna och enskilda.

Artikel 7 i EEG-fördraget och gemenskapsrättens allmänna principer

50 Special Commissioners andra fråga går vidare ut på om artikel 7 i EEG-fördraget eller någon annan bestämmelse i gemenskapsrätten medför en skyldighet för en medlemsstat att utsträcka det undantag från nationell inkomstbeskattning som den beviljar sådana lärare vid Europaskolan som är medborgare i en annan medlemsstat, till lärare som är medborgare i den egna staten och närmare bestämt att tillämpa 1957 års beslut på dessa lärare.

51 Hurd har hävdat att den omständigheten att Förenade kungariket undantar lärare av andra nationaliteter men inte brittiska lärare från skatt, utgör en diskriminering på grund av nationalitet som strider mot artikel 7 i EEG-fördraget.

52 Förenade kungarikets regering anser att artikel 7 inte är tillämplig, eftersom det ifrågavarande spörsmålet ligger utanför EEG-fördragets tillämpningsområde. Enligt den regeringen kräver för övrigt inte den artikeln att medlemsstaterna behandlar de egna medborgarna på samma sätt som medborgare i andra medlemsstater.

53 Här skall först anmärkas att det är ostridigt att lönerna till sådana lärare vid Europaskolan i Culham som inte är brittiska medborgare är undantagna från brittisk beskattning. Det ankommer inte på domstolen att avgöra den mellan parterna tvistiga frågan om denna skillnad i behandling omfattas av bestämmelser i nationell rätt eller av dubbelbeskattningsavtal och vilka bestämmelser det i förekommande fall rör sig om. Den av den nationella domstolen ställda frågan skall därför besvaras på grundval av antagandet att frågan gäller en medlemsstat vars lagstiftning faktiskt föreskriver en sådan skillnad i behandling beroende på nationaliteten hos lärarna vid en Europaskola som är belägen på dess territorium.

54 För att besvara denna fråga måste det övervägas om en sådan situation, såsom artikel 7 i EEG-fördraget kräver, omfattas av "detta fördrags tillämpningsområde". Visserligen kan lärarna vid Europaskolorna anses vara arbetstagare i den mening som avses i artikel 48 i EEG-fördraget, vilka gör bruk av sin rätt till fri rörlighet inom gemenskapen när de anställs vid en skola i en annan medlemsstat. Det förhåller sig dock på annat sätt i fråga om en lärare som är medborgare i den medlemsstat där Europaskolan i fråga är belägen och som inte flyttat inom gemenskapen för att tillträda tjänsten vid den skolan.

55 Som domstolen redan funnit i sina domar av den 28 mars 1979 i mål 175/78 Saunders (Rec. s. 1129) och av den 27 oktober 1982 i förenade målen 35 och 36/82 Morson och Jhanjan (Rec. s. 3723), kan varken den i artikel 7 i EEG-fördraget angivna principen om förbud mot diskriminering eller det särskilda uttrycket för denna princip i artikel 48 tillämpas i sådana helt och hållet interna situationer i en medlemsstat som inte har någon som helst anknytning till de förhållanden som avses i gemenskapsrätten. Enbart den omständigheten att medborgare i en medlemsstat är anställda vid en Europaskola som är belägen på den medlemsstatens territorium är inte tillräcklig för att på dessa personer tillämpa gemenskapsreglerna om fri rörlighet för arbetstagare och för att begränsa den medlemsstatens befogenhet att med avseende på dem föreskriva mer restriktiva regler än de som tillämpas på andra medlemsstaters medborgare.

56 Därav följer att artikel 7 i EEG-fördraget inte kan åberopas för att förbjuda en medlemsstat att underkasta lärarna vid en Europaskola på dess territorium en skattemässig behandling som är mindre gynnsam för dess egna medborgare än för medborgarna i andra medlemsstater.

57 Hurd har vidare hänvisat till gemenskapsrättens allmänna principer och då särskilt till principen om skydd för berättigade förväntningar, estoppelprincipen och principen om gemenskapssolidaritet, av vilka principer det enligt honom följer att Förenade kungariket är skyldigt att följa 1957 års beslut.

58 I detta hänseende är det tillräckligt att anmärka att de av Hurd åberopade principerna inte i ett fall som det förevarande har självständig karaktär i förhållande till den skyldighet som artikel 5 i EEG-fördraget ålägger medlemsstaterna. Vad gäller berättigade förväntningar kan det konstateras att den ekonomiska bördan för Hurd till följd av beskattningen av Europatillägget är begränsad på grund av tillämpningen av artikel 24.2 i tjänsteföreskrifterna för lärarna.

59 Den andra frågan skall därför besvaras på följande sätt. Varken artikel 7 i EEG-fördraget eller gemenskapsrättens allmänna principer ålägger en medlemsstat att genomföra det ovannämnda beslutet från år 1957 och att från beskattning undanta lönerna till lärare vid en Europaskola som är belägen på dess territorium, när dessa lärare är medborgare i den medlemsstaten.

60 De kostnader som har förorsakats Danmarks, Irlands och Förenade kungarikets regeringar samt Europeiska gemenskapernas kommission, som har inkommit med yttrande till domstolen, är inte ersättningsgilla. Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i målet vid den nationella domstolen utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den domstolen att besluta om rättegångskostnaderna.

På dessa grunder beslutar

DOMSTOLEN

-angående de frågor som genom beslut av den 14 februari 1984 förts vidare av Commissioners for the special purposes of the Income Tax Acts - följande dom:

1) Domstolen är behörig att tolka artikel 3 i anslutningsakten. Inom ramen för denna behörighet får domstolen tolka de rättsakter som avses i den bestämmelsen endast för att fastställa bestämmelsens räckvidd, men inte för att bestämma medlemsstaternas skyldigheter enligt sådana rättsakter.

2) Artikel 3.3 i anslutningsakten skall tolkas på så sätt att den bestämmelsen är tillämplig på det beslut som fattades den 25-27 januari 1957 av företrädarna för de sex ursprungliga medlemsstaterna i EKSG, vilka konstituerat sig som styrelse för Europaskolan i Luxemburg. Därigenom utökas dock inte beslutets rättsliga betydelse.

3) Den förpliktelse till lojalt samarbete och bistånd som åligger medlemsstaterna gentemot gemenskapen och som kommer till uttryck i skyldigheten enligt artikel 5 i EEG-fördraget att underlätta att gemenskapens uppgifter fullgörs och att inte äventyra att fördragets mål uppnås, förbjuder medlemsstaterna att göra de löner som Europaskolorna betalar sina lärare till föremål för nationell beskattning, om bördan av sådan beskattning drabbar gemenskapens budget. Denna skyldighet skapar ingen direkt effekt som kan åberopas i förbindelserna mellan medlemsstaterna och enskilda.

4) Varken artikel 7 i EEG-fördraget eller gemenskapsrättens allmänna principer ålägger en medlemsstat att genomföra det ovannämnda beslutet från år 1957 och att från beskattning undanta lönerna till lärare vid en Europaskola som är belägen på dess territorium, när dessa lärare är medborgare i den medlemsstaten.