1. EEG - lagstiftningsbefogenheter - medlemsstaternas överföring av befogenheter innebär att de avstår från dessa - förbud för medlemsstaterna att ändra gemenskapsförordningarnas räckvidd eller att göra tillägg till bestämmelserna i dessa
(artikel 189 i EEG-fördraget)
2. Jordbruk - den gemensamma organisationen av marknaden - fjäderfäkött - medlemsstaternas anpassning av sin nationella lagstiftning till gemenskapsrätten - förbud att påverka dennas räckvidd
(artikel 14 i rådets förordning EEG nr 22/62)
3. Jordbruk - den gemensamma organisationen av marknaden - fjäderfäkött - uppräkning i artikel 1 i rådets förordning EEG nr 22 av varor som omfattas av Gemensamma tulltaxan - tillämpning av denna beteckning - förbud för medlemsstaterna att utfärda bindande tolkningsregler
4. Jordbruk - den gemensamma organisationen av marknaden - tulltaxeklassificering - allmänna klassificeringsregler - varor av motsvarande slag - motsvarighetskriterier
(punkt 5 i tolkningsreglerna i rådets förordning EG nr 950/68)
1. I den mån medlemsstaterna har överfört lagstiftningsbefogenheter till gemenskapen inom ett visst område, upphör medlemsstaternas lagstiftningsbefogenheter inom detta område. Eftersom gemenskapens förordningar är direkt tillämpliga i samtliga medlemsstater, är det, om inte annat föreskrivs, uteslutet att medlemsstaterna i syfte att säkerställa tillämpningen av förordningarna vidtar åtgärder för att ändra deras räckvidd eller att göra tillägg till bestämmelserna i dessa.
2. Artikel 14 i Europeiska ekonomiska gemenskapens råds förordning nr 22 av den 4 april 1962 skall tolkas på så sätt att medlemsstaterna är förpliktade att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att undanröja sådana hinder för förordningens tillämpning som kan härröra från deras lagstiftning, utan att de dock har rätt att anta inhemska bestämmelser som påverkar själva förordningens räckvidd.
3. Artikel 1 i Europeiska ekonomiska gemenskapens råds förordning nr 22 av den 4 april 1962, som innehåller en uppräkning av varor som omfattas av Gemensamma tulltaxan, ger inte medlemsstaternas nationella myndigheter befogenhet att utfärda bindande tolkningsregler för tillämpningen av dessa beteckningar.
4. Enligt en allmän regel för tulltaxeklassificering skall varor, som inte omfattas av något tulltaxenummer klassificeras under det nummer som avser närmast motsvarande varor. Varornas motsvarighet skall bedömas på grundval av inte endast deras fysiska särdrag, utan även av deras användning och handelsvärde. Förutom i särskilda fall, utgörs en varas handelsvärde av dess marknadspris.