Nr	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvantitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
1	1.1.1.r. ett hållbart transportsystem	Milstolpe	Samordnad strategi för planering, beställning och organisation av persontransporter i storstadsområdet Riga	En samordnad strategi har genomförts för planering, beställning och organisation av persontransporter i storstadsområdet Riga.	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 4	2023	Slutförande av de åtgärder som krävs för att genomföra en samordnad strategi. Detta inbegriper bland annat följande: — inrättande av en arbetsgrupp för samordning av planeringen av kollektivtrafiken i Rigas storstadsområde. — Kollektivtrafikplanen för storstadsområdet Riga har antagits i linje med utvecklingen av persontrafiken på järnväg i Lettland.
2	1.1.1.r. ett hållbart transportsystem	Milstolpe	Hållbar kollektivtrafikreform	Rättsakten/rättsakterna har trätt i kraft och rapporten/rapporterna har godkänts	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 3	2026	— Kollektivtrafikrådets godkännande av översynen av det nationella transportvägsnätet. Ikraftträdande av en eller flera rättsakter som reglerar den enhetliga rabattpolicyn för kollektivtrafik på nationell nivå. — Ikraftträdande av en eller flera rättsakter som reglerar den harmoniserade tidtabellen för regionala buss- och tåglinjer i Rigas storstadsområde, inbegripet en enhetlig taxa och ett enhetligt biljettsystem för kollektivtrafik. — Genomförande av ett pilotprojekt om en enda biljett för kollektivtrafik och tåg i Riga kommun.
3	1.1.1.i. förbättring av transportinfrastrukturen i Rigas storstadsområde	Milstolpe	Transportprojekt	Transportprojekt	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 3	2026	-100 km elektrifierade järnvägslinjer och uppgraderad järnvägsinfrastruktur. -17 elbussar levererade. -7 laddningsstationer för bussar har byggts. -En transportknutpunkt har byggts. -Åtta rörlighetspunkter har byggts. -2,2 km spårvagnslinje anlagd. -0,3 km trådbusslinje anlagd. -52 km nybyggd eller renoverad cykelinfrastruktur i Riga och Pieriga.
4	1.1.1.i. förbättring av transportinfrastrukturen i Rigas storstadsområde	Milstolpe	Undertecknande av kontrakt för Rigas centrala järnvägsstation	Undertecknade avtal	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 1	2025	Undertecknande av kontrakt för byggnadsarbeten och för övervakning av byggnadsarbeten i den södra delen av Rigas centrala järnvägsstation. Byggarbetena i den södra delen av Rigas centrala järnvägsstation omfattar takläggning, fasad, tak till plattformens tak, slutarbeten, infrastruktur för passagerarnas tillträde, mekaniska och elektriska arbeten samt VVS-arbeten.
4a	1.1.1.i. förbättring av transportinfrastrukturen i Rigas storstadsområde	Milstolpe	Rigas centrala järnvägsstation	Utförda byggnadsarbeten	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 3	2026	Bygg- och anläggningsarbeten som utförts i den södra delen av Rigas centrala järnvägsstation i samband med takläggning, fasad, tak till plattformens tak, slutbehandling, infrastruktur för passagerarnas tillträde, mekaniska och elektriska arbeten samt VVS-arbeten.
7	1.2.1.1.i. förbättrad energieffektivitet i flerfamiljshus	Milstolpe	Ikraftträdande av stödprogram för förbättrad energieffektivitet i bostadshus	Ikraftträdande av stödprogram för förbättrad energieffektivitet i bostadshus	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 1	2022	Ikraftträdande av stödprogram för att förbättra energieffektiviteten i bostadshus med kriterier för stödberättigande som återspeglar kraven i det tillämpliga insatsområdet ”025a – Energieffektivitetsrenovering av befintliga bostäder, demonstrationsprojekt och stödåtgärder som uppfyller energieffektivitetskriterierna” i bilaga VI till förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens.
8	1.2.1.1.i. förbättrad energieffektivitet i flerfamiljshus	Måltavla	Undertecknade kontrakt	INGEN	EURO	0	40 097 400	FRÅGA 3	2024	Kontrakt som undertecknats av ALTUM och som uppgår till minst 40 097 400 EUR.
9	1.2.1.1.i. förbättrad energieffektivitet i flerfamiljshus	Måltavla	Minskning av primärenergianvändningen i flerfamiljshus	INGEN	MWh/ Året	0	14 423	FRÅGA 3	2026	Minskning av primärenergianvändningen i flerfamiljshus som visas genom energicertifikat på förhand och i efterhand.
10	1.2.1.2.i) ökad energieffektivitet i företag i form av ett kombinerat finansiellt instrument	Milstolpe	Ikraftträdande av stödprogrammet för entreprenöriell energieffektivitet	Förordningens ikraftträdande	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 1	2022	Ikraftträdande av en förordning som godkänts av ministerrådet och som stöder genomförandet av program för att förbättra företagens energieffektivitet. Stödprogrammen ska genomföras i form av ett kombinerat finansieringsinstrument, som är ett återbetalningspliktigt lån och en kapitalrabatt. Som kriterier för stödberättigande för att återspegla kraven i det tillämpliga insatsområdet ”024.b – Energieffektivitet och demonstrationsprojekt i små och medelstora företag eller stora företag och stödåtgärder som uppfyller energieffektivitetskriterierna [3]” i bilaga VI till förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens ska stödvillkoren fastställa en lägsta primärenergibesparing på 30 % för energieffektivitetsprojekt i byggnader och för utrustning, minst 30 % av de genomsnittliga primärenergibesparingarna i projektportföljen för åtgärden inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens (varav minst 25 % för energieffektivitetsutrustning). För att säkerställa att resultaten uppnås ska villkoren innehålla en minimitröskel för energibesparingar per euro av den offentliga finansiering som investerats som ett kriterium för stödberättigande för projektet. Villkoren ska omfatta kriterier för stödberättigande för att säkerställa överensstämmelse med principerna om att inte orsaka betydande skada i linje med riktlinjerna för att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) och med relevant EU-lagstiftning och nationell lagstiftning. Stöd ska ges genom konkurrensutsatt upphandling för projekt med de högsta förväntade energibesparingarna per investerad euro.
11	1.2.1.2.i) ökad energieffektivitet i företag i form av ett kombinerat finansiellt instrument	Måltavla	Planerade minskningar av växthusgasutsläpp	INGEN	Ton CO2-ekvivalenter/år	0	11 498	FRÅGA 3	2026	Planerade minskningar av växthusgasutsläpp, i ton CO2-ekvivalenter per år.
12	1.2.1.2.i) ökad energieffektivitet i företag i form av ett kombinerat finansiellt instrument	Måltavla	Undertecknade kontrakt	INGEN	EURO	0	101 000 000	FRÅGA 3	2026	Undertecknade kontrakt till ett värde av minst 101 000 000 EUR.
13	1.2.1.3.i förbättrad energieffektivitet i kommunala byggnader	Milstolpe	Ikraftträdande av den rättsliga ramen för ett stödprogram för att förbättra energieffektiviteten i kommunal infrastruktur, som stöder projekt med en planerad minskning av primärenergi eller CO2 med minst 30 %	Regeringsförordningen träder i kraft	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 4	2022	Ikraftträdande av regeringsförordningen om fastställande av genomförandevillkor för förbättring av lokala myndigheters byggnader och infrastruktur, främjande av övergången till användning av teknik för förnybar energi och förbättring av energieffektiviteten, med kriterier för stödberättigande som återspeglar kraven i det tillämpliga insatsområdet ”026a – Energiåtervinning eller energieffektivitetsåtgärder för offentlig infrastruktur, demonstrationsprojekt och stödåtgärder som uppfyller energieffektivitetskriterierna” i bilaga VI till förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens.
14	1.2.1.3.i förbättrad energieffektivitet i kommunala byggnader	Måltavla	Tilldelning av kontrakt	INGEN	EURO	0	27 838 800	FRÅGA 4	2024	Meddelande om tilldelning av kontrakt till ett värde av minst 27 838 800 EUR.
15	1.2.1.3.i förbättrad energieffektivitet i kommunala byggnader	Måltavla	Minskning av primärenergiförbrukningen i kommunala byggnader	INGEN	KWh/år	0	4 544 563	FRÅGA 4	2025	Minskning av primärenergianvändningen i kommunala byggnader, vilket visas genom energicertifikat på förhand och i efterhand.
16	1.2.1.4.i. förbättrad energieffektivitet i offentliga byggnader	Milstolpe	Ikraftträdande av stödprogram för att förbättra energieffektiviteten i nationella och historiska byggnader	Ikraftträdande av stödprogram för att förbättra energieffektiviteten i nationella och historiska byggnader som godkänts av ministerrådet	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 1	2022	Ikraftträdande av ett stödprogram för att förbättra energieffektiviteten i nationella och historiska byggnader, med kriterier för stödberättigande som återspeglar kraven i tillämpligt insatsområde 026a – Energiåtervinning eller energieffektivitetsåtgärder för offentlig infrastruktur, demonstrationsprojekt och stödåtgärder som uppfyller energieffektivitetskriterierna i bilaga VI till förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens.
18	1.2.1.4.i. förbättrad energieffektivitet i offentliga byggnader	Måltavla	Minskning av primärenergiförbrukningen i offentliga byggnader	INGEN	MWh/år	0	3 875	FRÅGA 3	2026	Minskning av primärenergianvändningen i offentliga byggnader beräknad på grundval av energicertifikat.
19	1.2.1.5.i modernisering av överförings- och distributionsnäten för el	Måltavla	Meddelande om tilldelning av kontrakt till projekt som godkänts för 80 000 000 EUR	INGEN	EURO	0	80 000 000	FRÅGA 1	2023	Meddelande till stödmottagare om tilldelning av kontrakt till projekt som godkänts för 80 000 000 EUR.
20	1.2.1.5.i modernisering av överförings- och distributionsnäten för el	Måltavla	Anslutningspunkter för laddning av elfordon och anläggningar för småskalig energiproduktion	INGEN	Antal	0	2 060	FRÅGA 3	2026	2 060 etablerade anslutningspunkter för laddning av elfordon och anläggningar för småskalig energiproduktion.
21	1.2.1.5.i modernisering av överförings- och distributionsnäten för el	Milstolpe	Ikraftträdande av en eller flera rättsakter om vindkraft på offentlig mark	Rättsakten/rättsakterna har trätt i kraft	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 2	2024	Ikraftträdande av rättsakt (er): a) Fastställa villkoren för beviljande av byggrätter på offentlig mark för uppförande av vindkraftparker och ålägga överlåtaren av byggrätter att offentliggöra information om oexploaterad mark som ska auktioneras ut. b) Om den statliga miljömyndigheten beslutar att tillämpa en miljökonsekvensbedömning, ge elproducenten möjlighet att lämna information om planerade ytterligare begränsningsåtgärder för att förebygga eller minska verksamhetens negativa miljöpåverkan och begära att den inledande bedömningen görs på nytt.
22	1.3.1.r katastrofhanteringssystem, anpassning till klimatförändringar, räddningstjänster och snabbinsatstjänster	Milstolpe	Offentliggörande av en rapport om genomförandet av systemet för katastrofriskhantering	Offentliggörande av en informationsrapport om genomförandet av det system för katastrofriskhantering som godkänts av ministerrådet	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 1	2022	I samförstånd med de institutioner som deltar i katastrofhanteringssystemet ska inrikesministeriet offentliggöra en informativ rapport till ministerrådet om byggplatserna för katastrofcentrum, byggområden och kostnader på varje byggplats, samt en vägledande tidsplan för genomförandet av de katastrofhanteringsplaner som ska införas på varje plats och om ingåendet av byggkontrakt, inbegripet i rapporten. Rapporten ska också innehålla en övergripande lägesrapport om reformerna och en genomförandeplan för följande reformkomponenter: i) teknisk kapacitetsuppbyggnad (särskilt när det gäller uppgradering av specialiserade insats- och räddningsfordon), ii) tidsplanen för genomförandet av relaterade IKT-lösningar för katastrofhantering och iii) framsteg med genomförandet av utbildning och förebyggande åtgärder.
23	1.3.1.1.i. ökning av räddningstjänstens kapacitet	Milstolpe	Centrum för katastrofhantering	Godkännandehandling (ar) för ibruktagande	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 1	2026	Lag (ar) om godkännande att ta i bruk undertecknad (e) för uppförande av åtta katastrofhanteringscentrum för nära-nollenergiförbrukning.
24	1.3.1.r katastrofhanteringssystem, anpassning till klimatförändringar, räddningstjänster och snabbinsatstjänster	Milstolpe	Rättsakt om det nationella systemet för tidig varning	Rättsakten har trätt i kraft	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 1	2025	En rättsakt ska träda i kraft som innehåller skyldigheter för operatörer av elektronisk kommunikation när det gäller kompatibilitet och driftskompatibilitet mellan deras nät och det nationella systemet för tidig varning.
25	1.3.1.2.i investeringar i infrastruktur för minskning av översvämningsrisker	Måltavla	Undertecknade bygg- och anläggningskontrakt	INGEN	Antal	0	15	FRÅGA 4	2024	15 bygg- och anläggningskontrakt undertecknades för projekt som skyddar mot översvämningsrisker.
26	1.3.1.2.i investeringar i infrastruktur för minskning av översvämningsrisker	Milstolpe	Projekt som skyddar mot översvämningsrisker	Intyg om ifyllande undertecknat	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 3	2026	Intyg om slutförande undertecknat för 21 byggprojekt som skyddar mot översvämningsrisker, enligt följande: ·Åtta pumpstationer. ·Tolv skyddsvallar. ·En kanal.

B. KOMPONENT 2: DIGITAL OMSTÄLLNING

Komponenten tar itu med de viktigaste digitala utmaningarna – brist på grundläggande och avancerade digitala färdigheter och låg digital integration av företagen. Dessutom tar komponenten upp alla aspekter av den digitala omställningen – den offentliga och privata sektorn, kompetens och konnektivitet. Investeringarna är främst inriktade på infrastruktur och tjänster.

Syftet med komponenten är att bidra till den digitala omvandlingen av samhället och ekonomin, inbegripet återhämtningen från covid-19-krisen, genom att utveckla nödvändig infrastruktur, kapacitet och kompetens, förbättra effektiviteten, de digitala processerna och datahanteringen inom den offentliga förvaltningen. ge stöd till företagens digitala omställning och förbättra konnektiviteten.

Komponenten tar upp de landsspecifika rekommendationerna om kompetens och vuxenutbildning (landsspecifik rekommendation 2, 2019, landsspecifik rekommendation 2, 2020). Den ska särskilt bidra till att öka utbildningens kvalitet och effektivitet med fokus på digitala färdigheter. Åtgärder för omskolning och kompetenshöjning för arbetstagare och arbetslösa ingår, dock utan inriktning på lågutbildade (landsspecifik rekommendation 2, 2019). Investeringar i den digitala omställningen är inriktade på de investeringsrelaterade landsspecifika rekommendationerna (de landsspecifika rekommendationerna 3, 2019 och 3, 2020) – investeringar planeras i den offentliga sektorns it-system, grundläggande och avancerade digitala färdigheter, digital anpassning av företag och konnektivitet.

Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01).

B.1 Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform: 2.1.1.r modernisering av nationella processer och tjänster samt digital omvandling

Syftet med åtgärden är att modernisera den offentliga förvaltningen och dess tjänster genom digital omvandling, med fokus på viktiga funktioner, processer och tjänster inom den offentliga förvaltningen som ännu inte har omvandlats digitalt, håller på att utvecklas eller stärkas avsevärt.

Reformen består i att bygga upp den gemensamma IKT-konceptuella arkitekturen för offentliga förvaltningstjänster och deras förvaltningsstöd samt fastställa kvalitativa och kvantitativa mått på tjänster. Genomförandet av reformen ska samordnas och förvaltas av den nationella IKT-styrningsorganisationen, medan genomförandet av de särskilda uppgifterna att genomföra reformen ska utföras av den myndighet som ansvarar för varje uppgift.

Reformen ska genomföras senast den 30 juni 2022.

Investeringarna: 2.1.1.1.i modernisering av förvaltningen och digital omvandling av tjänster

Syftet med åtgärden är att omvandla offentliga förvaltningstjänster och deras leveransprocesser för den digitala omvandlingen av ekonomin.

Åtgärden består av tillhandahållande av IKT-system eller IKT-lösningar.

Reform: 2.1.2.r att öka effektiviteten och interoperabiliteten vid användningen av nationella IKT-resurser

Syftet med reformen är att omvandla strategin för tillhandahållande av IKT inom den offentliga förvaltningen genom att centralisera tillhandahållandet av enhetliga IKT-tjänster till kompetenscentrum som stöder flera institutioner.

Reformen består av utveckling av centrala system och plattformar för offentlig förvaltning och konsolidering av datorinfrastrukturtjänster, vilket möjliggör automatisering och effektivitet i leveransprocesserna, säkerställer gränsöverskridande tillgång till offentliga förvaltningstjänster och konsolidering av den offentliga förvaltningens dator- och datalagringsinfrastrukturtjänster.

Reformen ska genomföras senast den 30 juni 2022.

Investeringarna: 2.1.2.1.i centraliserade plattformar, lösningar eller system

Syftet med åtgärden är att stödja förvaltningens funktion som en enda organisation genom att införa standardiserade stödfunktioner.

Åtgärden består av leverans av centraliserade IKT-plattformar, IKT-lösningar eller IKT-system.

Investeringarna: 2.1.2.2.i molntjänster

Syftet med åtgärden är att tillhandahålla infrastruktur och tjänster för databehandling och datahantering.

Åtgärden består av tillhandahållande av molntjänster till offentliga myndigheter.

Reform: 2.1.3.r utveckling av den nationella ekonomin för ekonomiska data och digitala tjänster

Syftet med reformen är att säkerställa tillgången till och delningen av offentliga och privata data och tjänster genom att lägga grunden för data- och plattformsekonomins utveckling och interoperabilitet med europeiska dataområden och genom att säkerställa datadelning inom EU.

Reformen består i att utveckla den offentliga sektorns kapacitet att hantera, dela och offentliggöra dataset som den förfogar över för upprepad användning.

Reformen ska genomföras senast den 31 december 2023.

Investeringarna: 2.1.3.1.i tillgång till, utbyte och analys av data

Syftet med åtgärden är att möjliggöra datadelning inom den offentliga sektorn och mellan den offentliga och den privata sektorn.

Åtgärden består i att göra dataset tillgängliga på plattformar.

Reform: 2.2.1.r skapande av hela cykeln av stöd till digital omställning av företag med regional täckning

Syftet med reformen är att inrätta en europeisk digital innovationsknutpunkt, säkerställa dess regionala närvaro genom regionala kontaktpunkter och skapa ett gemensamt och samordnat stödekosystem för att underlätta den digitala omvandlingen av kommersiell verksamhet.

Reformen består i att inrätta europeiska digitala innovationsknutpunkter, en gemensam plattform/ett gemensamt ekosystem som stöder den digitala omställningen som en gemensam kontaktpunkt, inrätta ett testsystem för digital mognad, säkerställa att de regionala kontaktpunkterna tillhandahåller följande nya stödfunktioner för den digitala omställningen: tester av den digitala mognaden i regionerna. tillgång till testning och pilotverksamhet. mentorskap och utbildning i digitala färdigheter. De europeiska digitala innovationsknutpunkterna kan få finansiering från andra EU-fonder, däribland programmet för ett digitalt Europa, för att utföra sin verksamhet.

Reformen ska genomföras senast den 30 september 2022.

Investeringarna: 2.2.1.1.i) stöd till inrättandet av digitala innovationsknutpunkter och regionala kontaktpunkter

Syftet med åtgärden är att förbättra den digitala omställningen av enheter och erbjuda skräddarsydda stödåtgärder som tillgodoser identifierade digitaliseringsbehov.

Investeringen består i att ge stöd till driften av europeiska digitala innovationsknutpunkter. Driften av de europeiska digitala innovationsknutpunkterna ska struktureras i arbetspaket. Stödet från faciliteten för återhämtning och resiliens ska inte avse arbetspaket för vilka europeiska digitala innovationsknutpunkter får stöd inom ramen för programmet för ett digitalt Europa.

Investeringarna: 2.2.1.2.i digitalisering av enheter

Syftet med åtgärden är att skapa ett större mervärde i de enheter som får stöd.

Åtgärden består i att förbättra entiteternas tester av digital mognad.

Investeringarna: 2.2.1.3.i) stöd till införande av produkter och tjänster i näringslivet

Syftet med åtgärden är att stödja skapandet av digitala produkter och tjänster.

Åtgärden består av bidragsavtal för att stödja projekt för forskning om produkter eller tjänster.

Investeringarna: 2.2.1.4.i finansiellt instrument för att underlätta den digitala omvandlingen av ekonomiska aktörer

Syftet med åtgärden är att öka produktiviteten och produktionsprocesseffektiviteten genom att stödja investeringar i verktyg för digital omställning.

Åtgärden består av låneavtal för att stödja projekt för digital omställning.

Investeringarna: 2.2.1.5.i) främjande av den digitala omvandlingen av medieföretag

Syftet med åtgärden är att underlätta den digitala omvandlingen av mediesektorn.

Åtgärden består av ett stödsystem för investeringar i digitala färdigheter inom mediesektorn och leverans av tre plattformar eller it-lösningar.

Reform: 2.3.1.r utveckling av en hållbar och socialt ansvarsfull stödram för vuxenutbildning

Syftet med åtgärden är att öka deltagandet i vuxenutbildning och stödet till vuxenutbildning.

Åtgärden består i att öka stödet till utbildning av anställda och bedöma metoden med individuella utbildningskonton.

Investeringarna: 2.3.1.1.i) tillhandahållande av digitala färdigheter

Syftet med åtgärden är att öka antalet specialister med digitala färdigheter.

Åtgärden består i att utforma moduler för digitala färdigheter för studieprogram inom högre utbildning.

Investeringarna: 2.3.1.2.i) utveckling av digitala färdigheter

Syftet med åtgärden är att höja nivån på de digitala färdigheterna.

Åtgärden består i att delta i utbildning i digitala färdigheter.

Investeringarna: 2.3.1.5.i. digitala färdigheter via plattformen för individuella utbildningskonton

Syftet med åtgärden är att stödja förvärvandet av digitala färdigheter.

Åtgärden består i att tillhandahålla utbildning i digitala färdigheter genom plattformen för individuella utbildningskonton.

Reform: 2.3.2.r. digitala färdigheter för den digitala omvandlingen av samhället och förvaltningen

Syftet med åtgärden är att öka andelen invånare med grundläggande och avancerade digitala färdigheter.

Åtgärden består av ikraftträdandet av en gemensam ram för bedömning av grundläggande digitala färdigheter, identifiering och planering av utbildningsbehov och ändringar av nationella standarder för högre utbildning.

Investeringarna: 2.3.2.1.i) digitala färdigheter för människor, inklusive ungdomar

Syftet med åtgärden är att öka ungdomars digitala och tekniska kompetens utanför den formella utbildningen.

Åtgärden består i att bedriva verksamhet med anknytning till det digitala ungdomsarbetssystemet i kommunerna.

Investeringarna: 2.3.2.2.i) utveckling av statliga och lokala myndigheters färdigheter och kapacitet för digital omvandling

Syftet med åtgärden är att öka de digitala färdigheterna hos anställda inom den offentliga förvaltningen.

Åtgärden består i att utveckla en ram för digitala färdigheter och delta i utbildningar.

Investeringarna: 2.3.2.3.i) överbrygga den digitala klyftan för socialt utsatta elever och utbildningsinstitutioner

Syftet med åtgärden är att ge tillgång till lärandeinnehåll och göra det möjligt att delta i distansundervisning, särskilt för elever från socialt utsatta grupper.

Åtgärden består av inköp av informations- och kommunikationsteknikutrustning för allmän utbildning, bland annat för att stödja elever från socialt utsatta grupper.

Reform: 2.4.1.r utveckling av bredbandsinfrastruktur

Målen med reformen är att främja uppkopplad automatiserad körning och stödja hållbar mobilitet, bland annat genom att förbättra trafiksäkerheten genom innovation.

Reformen består av antagandet av tekniska krav för uppkopplad och automatiserad körning och antagandet av en gemensam modell för utvecklingen av den ”sista kilometern”.

Reformen ska genomföras senast den 31 december 2021.

Investeringarna: 2.4.1.1.i [utgår]

Investeringarna: 2.4.1.2.i utveckling av infrastruktur för bredband eller nät med mycket hög kapacitet ”sista kilometern”

Syftet med åtgärden är att skapa möjligheter till regional utveckling och stimulera efterfrågan på nya digitala tjänster.

Åtgärden består i att ge hushåll och socioekonomiska drivkrafter, t.ex. företag, skolor och sjukhus, tillgång till bredbandsnät med mycket hög kapacitet.

B.2 Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Nr	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvantitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
27	2.1.1.r. Modernisering av nationella processer och tjänster och digital omställning	Milstolpe	Inrättande av en ram för enhetlig styrning av IKT-utvecklingsverksamhet inom offentlig förvaltning	Ikraftträdande av den rättsliga ramen	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 1	2022	Ministerrådets förordningar om gemensamma förfaranden för övervakning av IKT-utvecklingsverksamhet trädde i kraft. För att de nya förordningarna ska vara tillämpliga på all IKT-utvecklingsverksamhet som omfattas av åtgärderna i Lettlands återhämtnings- och resiliensplan (inklusive kommuner) ska tillämpningsområdet för lagen om statliga informationssystem utvidgas. Om antagandet av lagändringarna försenas utfärdas en tillfällig förordning för att komplettera den särskilda normativa ramen för särskilda förordningar för respektive IKT-projektverksamhet.
28	2.1.1.r. Modernisering av nationella processer och tjänster och digital omställning	Milstolpe	Inrättande av en normativ ram för att få stöd på området digital omvandling av processer och tjänster inom offentlig förvaltning	Ikraftträdande av den rättsliga ramen	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 2	2022	Ministerrådets förordning om beviljande av stöd på området digital omvandling av processer och tjänster inom offentlig förvaltning trädde i kraft.
29	2.1.1.1.i modernisering av förvaltningen och digital omvandling av tjänster	Måltavla	Beskrivningar av utvecklad och harmoniserad verksamhet för utveckling av IKT-lösningar	INGEN	Antal	0	11	FRÅGA 3	2023	Konceptmodellerna för beskrivning av IKT-lösningar (IKT-system) ska utvecklas i enlighet med den antagna rättsliga ramen för IKT-styrning. I beskrivningarna definieras IKT-utvecklingsverksamhet för att utveckla eller modernisera IKT-lösningar på minst följande 4 områden: 1) inrikes frågor, inbegripet civilskydd, brandsäkerhetstillsyn och allmän säkerhet. 2) kultursektorn, inbegripet ansamling av kulturarv från arkiv, bibliotek, museer, kulturmonument och medieinnehåll, 3) förvaltning av hamnlogistiktjänster. 4) stöd till IKT-förvaltningsprocesser.
30	2.1.1.1.i modernisering av förvaltningen och digital omvandling av tjänster	Måltavla	IKT-lösningar eller IKT-system	INGEN	Antal	0	11	FRÅGA 3	2026	IKT-lösningar eller IKT-system ska tillhandahållas till exempel på områdena inrikes frågor, kultur, förvaltning av hamnlogistiktjänster och IKT-förvaltningsprocesser.
31	2.1.2.r. Öka effektiviteten och interoperabiliteten i användningen av nationella IKT-resurser	Milstolpe	Inrättande av en rättslig ram för att få stöd på området utveckling av centrala system och plattformar för offentlig förvaltning och konsolidering av datorinfrastrukturtjänster	Ikraftträdande av den rättsliga ramen	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 2	2022	Ikraftträdande av den rättsliga ramen för beviljande av stöd på området utveckling av centrala it-system och plattformar för offentlig förvaltning och konsolidering av datorinfrastrukturtjänster.
32	2.1.2.1.i Centraliserade plattformar, lösningar eller system	Måltavla	Godkännande av utvecklingsplaner för inrättande, omvandling eller införande av centraliserade IKT-funktioner och delade tjänster	INGEN	Antal	0	15	FRÅGA 1	2023	Före investeringar i utveckling av centraliserade funktioner eller delade tjänster ska det ansvariga institutet utarbeta och få godkännande av den centraliserade IKT-funktionen eller utvecklingsplanen för delade tjänster (även när det gäller finansiering av tjänster).
33	2.1.2.1.i Centraliserade plattformar, lösningar eller system	Måltavla	Godkännande av harmoniserade beskrivningar av utvecklingen av centraliserade IKT-lösningar	INGEN	Antal	0	15	FRÅGA 3	2023	Harmoniserade beskrivningar ska godkännas för att definiera IKT-utvecklingsverksamhet för centraliserade plattformar och system. IKT-lösningarna (IKT-systemen) ska utvecklas i enlighet med den antagna rättsliga ramen för IKT-styrning.
34	2.1.2.1.i Centraliserade plattformar, lösningar eller system	Måltavla	Centraliserade IKT-plattformar, IKT-lösningar eller IKT-system	INGEN	Antal	0	15	FRÅGA 3	2026	Centraliserade IKT-plattformar, IKT-lösningar eller IKT-system ska tillhandahållas, till exempel för att stödja offentliga tjänster, administrativa funktioner eller lokal styrning.
36	2.1.2.2.i Molntjänster	Måltavla	Molntjänster som tillhandahålls offentliga myndigheter	INGEN	Antal	0	6	FRÅGA 3	2026	Molntjänster ska tillhandahållas 6 offentliga myndigheter.
37	2.1.3.r. Utveckling av den nationella ekonomin för ekonomiska data och digitala tjänster	Milstolpe	Ikraftträdande av den rättsliga ramen för att få stöd på området omvandling av ekonomisk datahantering	Ikraftträdande av den rättsliga ramen	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 2	2022	Ikraftträdande av den rättsliga ram för beviljande av stöd på området för omvandling av ekonomisk datahantering som harmoniserats av ministerrådet.
38	2.1.3.r. Utveckling av den nationella ekonomin för ekonomiska data och digitala tjänster	Milstolpe	Rättslig ram för hur den nationella plattformen för spridning av uppgifter ska fungera	Ikraftträdande av den rättsliga ramen	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 4	2023	Ett framgångsrikt genomförande av reformen ska säkerställas genom att den rättsliga ram som specificerar följande aspekter av den nationella plattformen träder i kraft: 1.hantering av datadelning, inbegripet processen för datautbyte på den centrala plattformen för datautbyte. 2.de deltagande institutionernas rättigheter och skyldigheter när det gäller delning och spridning av data inom den centrala plattformen för datautbyte. 3.enhetlig och förenklad behandling av personuppgifter inom den centrala plattformen för datautbyte.
39	2.1.3.1.i Tillgång till, utbyte och analys av data	Måltavla	Tillgång till dataset på plattformar	INGEN	Antal	0	10	FRÅGA 3	2026	10 dataset från offentlig förvaltning ska göras tillgängliga på plattformar, till exempel på områdena näringsliv, vetenskap, miljö, finans, offentlig upphandling, hälso- och sjukvård, veterinärmedicin och jordbruk.
40	2.2.1.r. Skapa en fullständig cykel av stöd till företagens digitala omställning med regional täckning	Milstolpe	Den europeiska digitala innovationsknutpunkten har inrättats	Den europeiska digitala innovationsknutpunkten har inrättats	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 2	2022	De europeiska digitala innovationsknutpunkterna ska vara i drift i linje med prioriteringarna i programmet för ett digitalt Europa och ingå i nätverket av en gemensam europeisk digital innovationsknutpunkt. Den ska fungera som en enda kontaktpunkt för samordningen av den digitala omvandlingen av företag. Syftet är att säkerställa en gemensam strategi och informationsutbyte mellan regionala företagscentrum, test av digital mognad och statligt stöd.
41	2.2.1.r. Skapa en fullständig cykel av stöd till företagens digitala omställning med regional täckning	Milstolpe	Regionala stödcentrum för företag tillhandahåller nya stödfunktioner för digital omställning	Regionala stödcentrum för företag tillhandahåller stödfunktioner för digital omställning	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 3	2022	De regionala stödcentrumen för företag ska ha börjat tillhandahålla följande nya stödfunktioner för digital omställning: 1.Tester av den digitala mognaden i regionerna. 2.Tillgång till testning och pilotverksamhet. 3.Mentorskap och utbildning i digitala färdigheter.
42	2.2.1.r. Skapa en fullständig cykel av stöd till företagens digitala omställning med regional täckning	Milstolpe	Inrättande av ett testsystem för digital mognad för enheter för att identifiera de åtgärder som enheterna behöver och det statliga stödet	Testsystem för digital mognad har införts	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 2	2022	Ett testsystem för digital mognad för enheter ska inrättas. Testet av digital mognad är ett digitalt verktyg som finns tillgängligt på den europeiska digitala innovationsknutpunktens webbplats, som bedömer en enhets digitala mognad i olika aspekter och kan fyllas i av enheten självständigt eller med hjälp av en konsult.
44	2.2.1.1.i Stöd till inrättandet av digitala innovationsknutpunkter och regionala kontaktpunkter	Måltavla	Färdplaner för den digitala omställningen	INGEN	Antal	0	2 000	FRÅGA 2	2026	Antal färdplaner för digital omställning som de europeiska digitala innovationsknutpunkterna utfärdat till enheter.
44a	2.2.1.1.i Stöd till inrättandet av digitala innovationsknutpunkter och regionala kontaktpunkter	Milstolpe	De europeiska digitala innovationsknutpunkternas stöd till den digitala omställningen av enheter	Arbetspaketen för de europeiska digitala innovationsknutpunkterna har slutförts	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 2	2026	Alla arbetspaket för europeiska digitala innovationsknutpunkter ska slutföras, med undantag för dem som finansieras genom programmet för ett digitalt Europa.
46	2.2.1.2.i Digitalisering av enheter	Måltavla	Förbättring av entiteternas test av digital mognad	INGEN	Antal	0	200	FRÅGA 2	2026	Förbättring av testresultatet med 200 enheter observeras i det upprepade testet av digital mognad.
48	2.2.1.3.i Stöd till införande av produkter och tjänster i näringslivet	Måltavla	Undertecknade bidragsöverenskommelser och åtaganden för privat finansiering	INGEN	Antal	0	43	FRÅGA 2	2026	Bidragsavtal för att stödja 43 projekt för forskning om digitala produkter eller tjänster ska undertecknas, inbegripet ett anslag på 4 860 000 EUR i privat finansiering till projekt som får stöd.
51	2.2.1.4.i Finansieringsinstrument för att underlätta den digitala omvandlingen av ekonomiska aktörer	Måltavla	Undertecknade låneavtal och beviljad privat finansiering	INGEN	Antal	0	65	FRÅGA 2	2026	Antal låneavtal som undertecknats mellan ALTUM och ekonomiska aktörer för att stödja projekt för digital omställning, inklusive tilldelning av 45 300 000 EUR i privat finansiering till projekt som får stöd.
53	2.2.1.5.i Främja den digitala omvandlingen av medieföretag	Måltavla	Plattformar eller it-lösningar	INGEN	Antal	0	3	FRÅGA 2	2025	Tre plattformar eller it-lösningar inom mediesektorn ska levereras.
54	2.2.1.5.i Främja den digitala omvandlingen av medieföretag	Milstolpe	Inrättande av ett stödsystem	Undertecknade kontrakt	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 2	2026	Ett stödsystem för investeringar i digitala färdigheter inom mediesektorn ska inrättas, och 10 avtal ska undertecknas mellan centrumet för kommersiell utbildning och enheter inom detta stödsystem.
57	2.3.1.r. Utveckling av en hållbar och socialt ansvarsfull stödram för vuxenutbildning	Milstolpe	Ökat stöd till utbildning av anställda	Rättsakter har trätt i kraft	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 4	2023	Följande rättsakter har trätt i kraft: 1) införa en mer förmånlig skattemässig behandling i lagen om personlig inkomstskatt av kursavgifter som betalas av arbetsgivare för anställdas högre utbildning, 2) ändra arbetsrätten för att utvidga arbetstagarnas rätt att delta i utbildning som rör arbetsuppgifter, 3) anta ministerrådets instruktioner för att standardisera utarbetandet av stödåtgärder för arbetsgivare för att utbilda anställda.
60	2.3.1.r. Utveckling av en hållbar och socialt ansvarsfull stödram för vuxenutbildning	Milstolpe	Utveckling av metoden med individuella utbildningskonton	Ministerrådets förordningar trädde i kraft	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 4	2023	Ikraftträdande av förordningar som specificerar metoden för utveckling av det individuella utbildningskontot, inbegripet a) Fastställande av behörighetskriterier, b) Fastställande av kriterier för urval av utbildningsanordnare.
61	2.3.1.r. Utveckling av en hållbar och socialt ansvarsfull stödram för vuxenutbildning	Milstolpe	Metod med individuella utbildningskonton	Bedömning offentliggjord av ministeriet för utbildning och vetenskap	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 3	2026	Ministeriet för utbildning och vetenskap ska offentliggöra en bedömning av metoden med individuella utbildningskonton, inbegripet en analys av en oberoende revisor.
62	2.3.1.1.i Digitala färdigheter	Måltavla	Moduler utformade för studieprogram inom högre utbildning	INGEN	Antal	0	20	FRÅGA 3	2026	20 moduler, till exempel inom högpresterande datorsystem, kvantteknik och språkteknik, ska utformas för studieprogram inom högre utbildning.
64	2.3.1.2.i) utveckling av digitala färdigheter	Måltavla	Utbildning i digitala färdigheter	INGEN	Antal	0	2 080	FRÅGA 2	2026	Antal utbildningar i digitala färdigheter som har genomförts.
68a	2.3.1.5.i. digitala färdigheter via plattformen för individuella utbildningskonton	Måltavla	Utbildning i digitala färdigheter	INGEN	Antal	0	25 319	FRÅGA 3	2026	25 319 utbildningar i digitala färdigheter tillhandahålls via plattformen för individuella utbildningskonton.
69	2.3.2.r. Digitala färdigheter för den digitala omvandlingen av samhället och förvaltningen	Milstolpe	Den normativa ramen stärker och genomför en gemensam ram för bedömning av grundläggande digitala färdigheter, identifiering och planering av utbildningsbehov och bedömning	Regelverket har trätt i kraft	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 4	2022	Lagstiftningsakter om fastställande av en gemensam ram för bedömning av grundläggande digitala färdigheter, identifiering och planering av utbildningsbehov och bedömning på grundval av DigiComp 2.1 har trätt i kraft.
70	2.3.2.r. Digitala färdigheter för den digitala omvandlingen av samhället och förvaltningen	Milstolpe	Ändringar har trätt i kraft av normativa rättsakter om nationella standarder för högre utbildning som syftar till att uppnå resultat från studier av digital kompetens på motsvarande nivåer i den lettiska referensramen för kvalifikationer.	Det ändrade regelverket har trätt i kraft	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 4	2022	Ändringar av nationella standarder för högre utbildning (statlig standard för högre akademisk utbildning och nationell standard för högre yrkesutbildning) har trätt i kraft. De ska fastställa de resultat som ska uppnås vid förvärv av digital kompetens och säkerställa att de tillämpas vid utveckling, licensiering och ackreditering av program för högre utbildning, förutsatt att studieprogram som utarbetas, licensieras och ackrediteras efter det att regelverket har trätt i kraft innehåller sådana uppnåeliga studieresultat och lämpliga kurser eller moduler för att uppnå dem.
73	2.3.2.1.i Digitala färdigheter för människor, inklusive ungdomar	Milstolpe	Digitalt system för ungdomsarbete i kommunerna	Bokstavsbeteckning (ar) för ifyllande	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 3	2026	Skrivelse (ar) om slutförande som utfärdats av det centrala finansierings- och upphandlingsorganet (CFCA) om det digitala systemet för ungdomsarbete i 42 kommuner i samband med ett avtal med byrån för internationella ungdomsprogram (AIYP).
74	2.3.2.2.i Utveckling av statliga och lokala myndigheters digitala omvandlingsfärdigheter och kapacitet	Milstolpe	Ram för digital kompetens inom offentlig förvaltning har utvecklats	Ramen för digitala färdigheter finns tillgänglig i det statliga förvaltningsskolsystemet och har godkänts genom en intern rättsakt från den statliga förvaltningsskolan.	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 2	2023	En ram för digital kompetens inom offentlig förvaltning, inklusive läroplaner, ska utvecklas.
76	2.3.2.2.i Utveckling av statliga och lokala myndigheters digitala omvandlingsfärdigheter och kapacitet	Måltavla	Deltagande i utbildning	INGEN	Antal	0	62 900	FRÅGA 3	2026	Antal utbildningar som man deltagit i, till exempel under 1) hantering och utveckling av digitalisering, 2) skapande av digitalt innehåll, 3) cybersäkerhet, 4) kommunikation och samarbete, 5) informations- och datakompetens. 6) övergripande färdigheter.
77	2.3.2.3.i Överbrygga den digitala klyftan för socialt utsatta elever och utbildningsinstitutioner	Milstolpe	Ikraftträdande av ett regelverk som fastställer förfaranden för organisation och genomförande av lärande på distans	Ikraftträdande av ett regelverk som fastställer förfaranden för organisation och genomförande av lärande på distans	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 4	2021	Ministerrådets förordningar om kriterier och villkor för anordnande och genomförande av distanslärande träder i kraft för att säkerställa att distanslärande organiseras och genomförs vid alla lettiska utbildningsinstitutioner och på alla lettiska utbildningsnivåer (utom förskolenivå). Utbildningsanstalten ska i sina interna regler inkludera en ram för organisation och genomförande av distanslärande, inbegripet 1.Det förfarande genom vilket utbildningsanstalten ska fastställa huruvida de studerande har tillgång till tekniska hjälpmedel för tillhandahållande av distansundervisning samt förfarandena för tillhandahållande av dessa tekniska hjälpmedel om de inte är tillgängliga för de studerande. 2. förfarandet för registrering av studenters deltagande i distanslärande och utförandet av de tilldelade uppgifterna. 3. i fall där elevens deltagande i distansutbildning inte är möjligt eller hindras av tekniska skäl, 4. förfarandena för att säkerställa överensstämmelse med säkerhetskraven under distansundervisning och förfarandena för kommunikation med elevens rättsliga företrädare i händelse av säkerhets- eller hälsorisker, 5. Det förfarande genom vilket de studerande använder utbildningsinstitutionernas resurser och infrastruktur (lokaler, bibliotek osv.) som en del av distanslärandet.
79	2.3.2.3.i Överbrygga den digitala klyftan för socialt utsatta elever och utbildningsinstitutioner	Måltavla	Antal IKT-utrustningsenheter för målgruppen (studerande)	INGEN	Antal	0	26 620	FRÅGA 4	2023	Antal IKT-utrustningsenheter som köpts in och levererats till kommuner eller direkt till utbildningsinstitutioner för allmän utbildning.
80	2.4.1.r. Utveckling av bredbandsinfrastruktur	Milstolpe	Antagande av tekniska krav för uppkopplad och automatiserad körning	Antagande av gemensamma tekniska krav	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 4	2021	SJSC ”Latvian State Radio and Television Centre” identifierar de gemensamma tekniska kraven för operatörer inom elektronisk kommunikation för att möjliggöra uppkopplad och automatiserad körning. Detta ska ta hänsyn till operatörernas behov i samarbete med företrädare för Estland, Litauen och Polen för att underlätta utvecklingen av en uppkopplad och automatiserad körkorridor längs Via Baltica-spåret. Därefter antas gemensamma tekniska krav av upphandlingskommittén.
81	2.4.1.r. Utveckling av bredbandsinfrastruktur	Milstolpe	Antagande av en gemensam modell för utvecklingen av den sista kilometern	Antagande av en gemensam modell för utvecklingen av den sista kilometern	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 4	2021	1. På grundval av genomförda studier ska transportministeriet upprätta en utvecklingsplan för sektorn för elektronisk kommunikation, som ska innehålla ett utkast till modell. 2. Resultatet av det offentliga samrådet ska leda till ett slutligt beslut om modellen, som ska antas och genomföras.
83	2.4.1.2.i Utveckling av infrastruktur för bredband eller nät med mycket hög kapacitet ”sista kilometern”	Milstolpe	Tillgång till bredbandsnät med mycket hög kapacitet	Bokstavsbeteckning (ar) för ifyllande	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 3	2026	Brev om slutförande utfärdat av Centrala finansierings- och upphandlingsorganet för projekt som rör tillgång till bredband med mycket hög kapacitet för hushåll och socioekonomiska drivkrafter, t.ex. företag, skolor och sjukhus.

C. KOMPONENT 3: MINSKAD OJÄMLIKHET

Det allmänna målet för denna del av Lettlands återhämtnings- och resiliensplan är att ta itu med utmaningarna med territoriell och social ojämlikhet i Lettland, som förvärrats av covid-19-pandemin. Komponenten syftar till att minska ojämlikheten genom att skapa fler arbetstillfällen i regionerna, förbättra den regionala konnektiviteten och tillgången till tjänster av god kvalitet, tillhandahålla mer överkomliga bostäder, förbättra skolinfrastrukturen, bidra till kompetenshöjning och omskolning av arbetstagare och arbetslösa, stärka det sociala skyddsnätet, förbättra tillgängligheten till byggnader för personer med funktionsnedsättning och nya inrättningar för långvarig vård och omsorg för äldre. Alla åtgärder i komponenten stöder någon av de två övergripande reformerna – den pågående administrativa territoriella reformen och minimiinkomstreformen.

Delen stöder de landsspecifika rekommendationerna om social utestängning, särskilt för att förbättra minimiinkomstförmånernas, minimiålderspensionernas och inkomststödets tillräcklighet för personer med funktionsnedsättning och om utbildningens kvalitet och effektivitet, med fokus på lågutbildade arbetstagare och arbetssökande (landsspecifik rekommendation 2, 2019). Komponenten stöder också rekommendationen att inrikta den investeringsrelaterade ekonomiska politiken på att tillhandahålla bostäder till överkomlig kostnad, med beaktande av regionala skillnader (landsspecifik rekommendation 3, 2019). Slutligen stöder komponenten rekommendationen att stärka det sociala skyddsnätet och mildra krisens effekter på sysselsättningen, bland annat genom förbättrade aktiva arbetsmarknadsåtgärder och kompetens (landsspecifik rekommendation 2, 2020).

C.1 Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform: 3.1.1.r administrativ territoriell reform

Det allmänna målet med denna reform är att förbättra kvaliteten på tjänsterna för invånarna i Lettland och förbättra det lokala företagsklimatet genom att minska antalet administrativa enheter och öka effektiviteten och tillgängligheten i tillhandahållandet av tjänster. De åtgärder som beskrivs nedan (renovering och återuppbyggnad av statliga regionala och lokala vägar, kapacitetsuppbyggnad i lokala kommuner och planeringsregioner för att säkerställa effektivare offentliga tjänster, utveckling av infrastruktur för industriparker, bostäder till överkomliga priser, utveckling av skolinfrastruktur och skolbussar) är kopplade till och stöder denna reformåtgärd.

Åtgärden omfattar ikraftträdandet av en ny kommunallag som ser över de lokala myndigheternas funktioner och uppgifter. Den nya lagen ska säkerställa bättre styrning på kommunal nivå, en tydligare åtskillnad och fördelning av befogenheter mellan beslutsfattande och verkställande befogenheter samt öka medborgarnas deltagande i lokalsamhällenas beslutsfattande.

Även om den övergripande administrativa territoriella reformen kan fortsätta efter tidsramen för faciliteten för återhämtning och resiliens ska genomförandet av den specifika reformen vara slutfört senast den 31 december 2023.

Investeringarna: 3.1.1.1.i förbättring av nätet av regionala och lokala vägar

Syftet med åtgärden är att säkerställa konnektiviteten i de nya kommunerna och förbättra medborgarnas tillgång till arbetstillfällen och tjänster.

Åtgärden består av renovering eller ombyggnad av regionala och lokala vägar.

Investeringarna: 3.1.1.2.i) stärka kommunernas kapacitet att förbättra tjänsternas effektivitet och kvalitet

Syftet med åtgärden är att förbättra de kommunala tjänsternas kvalitet och effektivitet efter omorganisationen av de lokala förvaltningarna.

Åtgärden består av antagandet av en regeringsförordning som fastställer omfattningen och parametrarna för kapacitetsuppbyggnadsåtgärderna i kommunerna, en kommunal bedömning av offentliga tjänster och kapacitetsuppbyggnad av kommunal personal.

Investeringarna: 3.1.1.3.i investeringar i offentlig infrastruktur för att utveckla industriparker i regionerna

Syftet med åtgärden är att stödja infrastrukturen i industriområden och locka investerare och företag till Lettlands regioner utanför Riga.

Åtgärden består i att stödja utvecklingen av industriparker och industriområden i regionerna. När det gäller faciliteten för återhämtning och resiliens slutförs åtgärden med byggnadsarbetena för industriparkerna och territorierna.

På grundval av investeringen från faciliteten för återhämtning och resiliens syftar investeringen till att stimulera investeringar på 85 000 000 EUR från industriparksoperatörer och/eller potentiella investerare.

Investeringarna: 3.1.1.4.i) inrättande av en finansieringsfond för byggande av bostäder med låg hyra

Syftet med åtgärden är att stimulera bostadsutbudet, tillhandahålla bostäder till överkomliga priser, bidra till regional arbetskraftsrörlighet och bidra till att locka till sig och behålla kvalificerad arbetskraft i regionerna.

Åtgärden består av ikraftträdandet av en ny rättslig ram för hyror, antagandet av en strategi för överkomliga bostäder och stöd till bostadsbyggande.

Investeringarna: 3.1.1.5.i utveckling av utbildningsinstitutionernas infrastruktur och utrustning

Syftet med åtgärden är att höja kvaliteten på de regionala skolorna.

Åtgärden består av ikraftträdandet av en rättslig ram som fastställer kvantitativa och kvalitativa kriterier för högstadie- och gymnasieskolor, antagandet av lokala myndigheters beslut om omorganisering av skolor och uppgradering av skolinfrastruktur.

Investeringarna: 3.1.1.6.i) inköp av elektriska skolbussar

Syftet med åtgärden är att underlätta elevernas rörlighet.

Åtgärden består av stöd till kommuner för leverans av eldrivna skolbussar.

Investeringarna: 3.1.1.7.i) lån till fastighetsutvecklare för uppförande av bostäder med låg hyra

Åtgärden ska bestå av en offentlig investering i en facilitet för att stimulera privata investeringar i och förbättra tillgången till finansiering för byggande av bostäder med låg hyra i Lettland. Faciliteten ska fungera genom att tillhandahålla lån direkt till den privata sektorn och till enheter inom den offentliga sektorn som bedriver liknande verksamhet. På grundval av investeringen från faciliteten för återhämtning och resiliens syftar faciliteten till att inledningsvis tillhandahålla minst 41 278 441 EUR i finansiering.

Denna investering ska förvaltas av ALTUM som genomförandepartner. Denna facilitet ska omfatta följande produktlinje: direkta lån till fastighetsutvecklare för att finansiera byggande av bostäder med låg hyra.

För att genomföra investeringen i faciliteten ska Lettland och ALTUM underteckna ett genomförandeavtal som ska innehålla följande:

1)Beskrivning av facilitetens beslutsprocess: Det slutliga investeringsbeslutet för investeringsanslaget ska fattas av en investeringskommitté eller annat motsvarande ledningsorgan och godkännas med en majoritet av rösterna av ledamöter som är oberoende i förhållande till regeringen.

2)Centrala krav i den tillhörande investeringspolicyn, som ska omfatta följande:

a.En beskrivning av den finansiella produkten och berättigade slutliga stödmottagare.

b.Kravet på att alla investeringar som får stöd ska vara ekonomiskt bärkraftiga.

c.Kravet att följa principen om att inte orsaka betydande skada i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). Investeringspolicyn ska särskilt utesluta följande verksamheter och tillgångar från stödberättigande: i) verksamheter och tillgångar med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning i senare led 1 , ii) verksamheter och tillgångar inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 2 , iii) verksamheter och tillgångar med anknytning till avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 3 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 4 . Dessutom ska investeringsstrategin kräva efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå för facilitetens slutliga stödmottagare.

d.Kravet att facilitetens slutliga stödmottagare inte får ta emot stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnader.

3) det belopp som omfattas av genomförandeavtalet, avgiftsstrukturen för genomförandepartnern och kravet att återinvestera eventuella återflöden i enlighet med investeringsfacilitetens investeringspolicy.

4) övervaknings-, revisions- och kontrollkrav, inbegripet följande:

a.En beskrivning av genomförandepartnerns övervakningssystem för att rapportera om de mobiliserade investeringarna.

b.En beskrivning av genomförandepartnerns förfaranden som ska säkerställa förebyggande, upptäckt och korrigering av bedrägerier, korruption och intressekonflikter.

c.Skyldigheten att kontrollera att varje insats är stödberättigande i enlighet med kraven i genomförandeavtalet innan den åtar sig att finansiera en insats.

d.Skyldigheten att utföra riskbaserade efterhandsrevisioner i enlighet med en revisionsplan från ALTUM. Vid dessa revisioner ska följande kontrolleras: i) att kontrollsystemen är effektiva, bland annat när det gäller att upptäcka bedrägerier, korruption och intressekonflikter, II) efterlevnad av principen om att inte orsaka betydande skada och reglerna för statligt stöd, dessa revisioner ska verifiera i) att kontrollsystemen är effektiva, inbegripet upptäckt av bedrägerier, korruption och intressekonflikter, II) Iakttagande av principen om att inte orsaka betydande skada och reglerna för statligt stöd. och iii) att kravet på att facilitetens slutliga stödmottagare inte har fått stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad respekteras. Revisionerna ska också kontrollera transaktionernas laglighet och att villkoren i det tillämpliga genomförandeavtalet följs.

Reform: 3.1.2.r tillgång till sociala tjänster och arbetsförmedlingar till stöd för minimiinkomstreformen

Det allmänna målet med denna reform är att minska ojämlikheten, förbättra det sociala skyddsnätet och främja social integration och inkludering i Lettland.

Åtgärden består av två huvudsteg. Det första steget är antagandet av en plan för förbättring av systemet för minimiinkomststöd för 2022–2024 för att stärka metoden för beräkning av minimiinkomsten. antagandet av riktlinjer för socialt skydd och arbetsmarknaden 2021–2027 för att främja social inkludering av befolkningen, minska inkomstskillnader och fattigdom, utveckla tillgängliga och skräddarsydda sociala tjänster och främja en hög sysselsättningsnivå i en arbetsmiljö av god kvalitet, antagandet av en utvecklingsplan för sociala tjänster 2021–2023 som syftar till att förbättra tillhandahållandet av samhällsbaserade tjänster, och antagandet av en plan för främjande av lika möjligheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2023, som syftar till att utveckla ett integrerat stödsystem som tillgodoser behoven hos personer med funktionsnedsättning. Det andra steget är att det nationella parlamentet träder i kraft lagändringar för att förbättra systemet för minimiinkomststöd, bland annat genom att fastställa en miniminivå för minimiinkomsten på minst 20 % av medianinkomsten och inrätta ett förfarande för årlig positiv indexering (från och med 2023).

Genomförandet av reformen ska vara slutfört senast den 31 december 2021.

Investeringarna: 3.1.2.1.i) åtgärder för att främja tillgången till offentliga tjänster och sysselsättning för personer med funktionsnedsättningar

Syftet med åtgärden är att underlätta tillgängligheten till byggnader för personer med funktionsnedsättningar och därigenom bidra till deras sociala delaktighet.

Åtgärden består i att anpassa statliga och lokala myndigheters byggnader och bostäder för personer med funktionsnedsättningar.

Investeringarna: 3.1.2.2.i utveckling av ett prognosverktyg

Syftet med åtgärden är att uppgradera modelleringskapaciteten för att bedöma det sociala trygghetssystemets långsiktiga hållbarhet.

Åtgärden består i att utveckla ett informationssystem för långsiktiga prognoser för social trygghet, inklusive pensioner.

Investeringarna: 3.1.2.3.i den långvariga sociala omsorgstjänstens motståndskraft och kontinuitet

Syftet med åtgärden är att möjliggöra en övergång från institutionell långvarig vård och omsorg till en mer samhällsbaserad vårdmodell.

Åtgärden består i att utveckla en standardutformning av nya inrättningar för långvarig vård och omsorg samt uppförande av inrättningar för långvarig vård och omsorg.

Investeringarna: 3.1.2.4.i) synergistisk utveckling av tjänster för social och yrkesinriktad rehabilitering för att främja motståndskraften hos personer med funktionsnedsättningar

Syftet med åtgärden är att förbättra den sociala integrationen och rehabiliteringen av personer med funktionsnedsättningar.

Åtgärden består av antagandet av en standard för yrkesinriktad rehabilitering för personer med funktionsnedsättningar och anpassningsarbeten för byggnader på två adresser.

Investeringarna: 3.1.2.5.i) deltagande på arbetsmarknaden för arbetslösa, arbetssökande och personer som riskerar att bli arbetslösa

Syftet med åtgärden är att göra det lättare för den statliga arbetsförmedlingens kunder att förvärva kompetens.

Åtgärden består i att utveckla ett erbjudande om omskolning och kompetenshöjning med fokus på digitala färdigheter och tillhandahållande av utbildning.

Investeringarna: 3.1.2.6.i) underlätta tillgången till tekniska hjälpmedel

Syftet med åtgärden är att förbättra tillgången till rörlighet, egenvård, ersättning eller återställande av funktioner och alternativa tekniska hjälpmedel för kommunikation för personer med funktionsnedsättningar.

Åtgärden består i att underlätta tillgången till tekniska hjälpmedel.

C.2 Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Nr	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvantitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
84	3.1.1.r administrativ territoriell reform	Milstolpe	Ikraftträdande av en ny ”kommunallag”	Ikraftträdande av den nya ”kommunallagen”	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 4	2023	Ikraftträdande av kommunallagen, som ska se över de lokala myndigheternas funktioner och uppgifter för att anpassa dem till resultatet av den administrativa territoriella reformen (som ersätter lagen om lokala myndigheter från 19.5.1994). Den ska säkerställa en förbättrad styrning efter den administrativa territoriella reformen av kommunerna, främja demokratisering och en tydligare åtskillnad mellan beslutsmakten och den verkställande makten, fastställa en tydlig fördelning av befogenheter och funktioner, minska koncentrationen av befogenheter och regelbundet öka lokalsamhällets deltagande.
85	3.1.1.1.i förbättring av nätet av regionala och lokala vägar	Måltavla	Renoverade eller ombyggda regionala och lokala vägar för säker tillgänglighet till länsstyrelserna och deras tjänster och arbetstillfällen och för att de nya kommunerna ska fungera fullt ut	INGEN	Km	0	70	FRÅGA 4	2022	De statliga regionala och lokala vägarna har renoverats eller byggts om för att de ska vara tillgängliga för länens administrativa centrum och deras tjänster och arbetstillfällen och för att de nya kommunerna ska fungera fullt ut. Vägbyggnadsarbeten ska omfatta investeringar som förbättrar trafiksäkerheten.
86	3.1.1.1.i förbättring av nätet av regionala och lokala vägar	Måltavla	Renoverade eller ombyggda regionala och lokala vägar	INGEN	Km	70	210	FRÅGA 4	2024	De statliga regionala och lokala vägarna har renoverats eller byggts om för att de ska vara tillgängliga för länens administrativa centrum och deras tjänster och arbetstillfällen och för att de nya kommunerna ska fungera fullt ut. Vägbyggnadsarbeten ska omfatta investeringar som förbättrar trafiksäkerheten.
89	3.1.1.2.i) stärka kommunernas kapacitet att förbättra tjänsternas effektivitet och kvalitet	Milstolpe	Den rättsliga grunden för att genomföra stöd till kapacitetsuppbyggnad av lokala myndigheter har antagits	Ministerrådets förordningar har antagits	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 4	2022	Regeringsförordningar har antagits för genomförandet av stöd till kapacitetsuppbyggnad hos lokala myndigheter, bland annat följande: a) Fastställa omfattningen av och parametrarna för kapacitetsuppbyggnadsåtgärderna i kommunerna. b) Utvärderingar av kommunala offentliga tjänster. c) Tillhandahållande av metodstöd och kapacitetsuppbyggnad. d) pilottesta sätt att planera och tillhandahålla kommunala offentliga tjänster.
90	3.1.1.2.i) stärka kommunernas kapacitet att förbättra tjänsternas effektivitet och kvalitet	Milstolpe	Bedömning av lokala myndigheters offentliga tjänster	Bedömningen slutförd	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 4	2024	Bedömningen av effektiviteten i tillhandahållandet av lokala offentliga tjänster har slutförts.
92	3.1.1.2.i) stärka kommunernas kapacitet att förbättra tjänsternas effektivitet och kvalitet	Måltavla	Utbildade personer	INGEN	Antal	0	1 300	FRÅGA 3	2026	Antal personer som har deltagit i kapacitetsuppbyggande verksamhet (t.ex. utbildning, studiebesök, utbyte av erfarenheter/god praxis, konferenser, workshoppar, forum).
93	3.1.1.3.i investeringar i offentlig infrastruktur för att utveckla industriparker i regionerna	Milstolpe	Antagande av ett stödprogram för utveckling av industriparker och industriområden i regionerna	Regeringsförordningar och samordnat stödprogram har antagits	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 4	2022	Ministerrådets förordningar om villkor och kriterier för stöd till industriområden har utarbetats och antagits. Urvalskriterierna ska säkerställa att de utvalda projekten uppfyller den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningsförteckning och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.
94	3.1.1.3.i investeringar i offentlig infrastruktur för att utveckla industriparker i regionerna	Milstolpe	Tilldelning av kontrakt för utveckling av industriparker i regionerna	Tilldelning av kontrakt för genomförandet av projekten	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 4	2023	Tilldelning av kontrakt för utveckling av industriparker i regionerna till stödmottagare inom den privata eller offentliga sektorn som har utvecklat en utvecklingsstrategi eller affärsplan för industriparker. Urvalskriterierna ska säkerställa att de utvalda projekten uppfyller den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningsförteckning och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.
96	3.1.1.3.i investeringar i offentlig infrastruktur för att utveckla industriparker i regionerna	Måltavla	Industriparker och territorier i regionerna	INGEN	Antal	0	4	FRÅGA 3	2026	Intyg om beredskap för drift av teknisk konstruktion eller byggnad som undertecknats för uppförande av minst fyra industriparker och territorier i regionerna, inklusive anslutningar (t.ex. till uppvärmning, vatten och avlopp, el), förnyelse eller installation av tillfartsvägar, och avsiktsförklaringar eller avtal som undertecknats av industriparksoperatörer och/eller potentiella investerare för att genomföra investeringar på 85 000 000 EUR.
98	3.1.1.4.i) inrättande av en finansieringsfond för byggande av bostäder med låg hyra	Milstolpe	Ikraftträdande av lagen om avvägning av hyresgästers och hyresvärders rättigheter	Ikraftträdande av lagen om uthyrning av bostäder	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 2	2021	Ikraftträdande av en ny rättslig ram för hyror för att säkerställa en rättvis balans mellan hyresgästens och hyresvärdens intressen och för att påskynda lösningen av tvister om hyrestiden och regleringen av hyror, vilket är särskilt viktigt för att främja byggandet av hyresbostäder och därmed underlätta överkomliga bostäder.
99	3.1.1.4.i) inrättande av en finansieringsfond för byggande av bostäder med låg hyra	Milstolpe	Antagande av en strategi för bostäder till överkomlig kostnad	Regeringen har antagit en strategi för bostäder till överkomliga priser	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 2	2022	Strategin för bostäder till överkomlig kostnad ska omfatta riktlinjer för åtgärder, politiska indikatorer och en uppsättning uppgifter för att främja tillgången till bostäder, tillhandahålla lösningar för att tillhandahålla stöd till överkomliga bostäder till hushåll av olika typer och inkomstnivåer, inbegripet hushåll med lägst inkomst, och att stödmekanismer och bestämmelser främjar både reparation av det befintliga bostadsbeståndet och utveckling av ett nytt bostadsbestånd.
100	3.1.1.4.i) inrättande av en finansieringsfond för byggande av bostäder med låg hyra	Milstolpe	Statsrådets förordning om byggande av bostäder med låg hyra	Ikraftträdande av regeringens förordning om byggande av bostäder med låg hyra	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 3	2022	Ministerrådets förordning om byggande av bostäder med låg hyra har trätt i kraft för att fastställa storlek, omfattning och typ av stöd samt kriterier för stödmottagare.
101	3.1.1.4.i) inrättande av en finansieringsfond för byggande av bostäder med låg hyra	Måltavla	Antal lägenheter inom godkända projekt	INGEN	Antal	0	300	FRÅGA 4	2024	Finansieringen ska ha godkänts av den nationella utvecklingsinstitutionen ALTUM för projekt med minst 300 lägenheter. Som en del av de godkända projekten ska bostäder tillhandahållas till låg hyra (preliminärt 4.40/m² EUR). De godkända projekten ska uppfylla höga kvalitetskrav: (1) byggnaden ska vara en nära-nollenergibyggnad. (2) lämpliga kvalitetstester (akustiska mätningar, provning av byggnadens luftgenomsläpplighet) ska utföras när byggnaden tas i bruk.
102	3.1.1.4.i) inrättande av en finansieringsfond för byggande av bostäder med låg hyra	Måltavla	Antal lägenheter	INGEN	Antal	300	467	FRÅGA 3	2026	Finansieringen ska ha godkänts av den nationella utvecklingsinstitutionen ALTUM för projekt med minst 467 lägenheter. De godkända projekten ska uppfylla följande kvalitetskrav: (1) byggnaden ska vara en nära-nollenergibyggnad. (2) kvalitetstester (akustiska mätningar, provning av byggnadens luftgenomsläpplighet) ska göras obligatoriska vid den tidpunkt då byggnaderna tas i bruk.
103	3.1.1.4.i) inrättande av en finansieringsfond för byggande av bostäder med låg hyra	Måltavla	Antal lägenheter klara för drift	INGEN	Antal	0	300	FRÅGA 3	2026	300 lägenheter ska vara klara för drift.
104	3.1.1.5.i utveckling av utbildningsinstitutionernas infrastruktur och utrustning	Milstolpe	Fastställande av kvalitativa och kvantitativa kriterier	Den rättsliga ramen har trätt i kraft	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 4	2021	Ikraftträdande av en rättslig ram som antagits av regeringen och som främjar tillhandahållandet av utbildning av hög kvalitet genom att främja ett omfattande utbud av utbildningsprogram på regional nivå samt genom att skapa ett nätverk av institutioner för allmän sekundärutbildning i linje med den demografiska situationen. Den rättsliga ramen ska fastställa kvantitativa och kvalitativa minimikriterier (såsom minsta antal studerande, tillgång till infrastruktur osv.) för högstadie- och gymnasieskolor.
105	3.1.1.5.i utveckling av utbildningsinstitutionernas infrastruktur och utrustning	Milstolpe	Kommunfullmäktiges beslut om omorganisation av minst 20 högstadie- och gymnasieskolor	Antagande av kommunfullmäktiges beslut	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 2	2022	Beslut om omorganisation (sammanslagningar, ändrad utbildningsnivå) av minst 20 allmänna högstadie- och gymnasieskolor som antagits av lokala myndigheter.
106	3.1.1.5.i utveckling av utbildningsinstitutionernas infrastruktur och utrustning	Måltavla	Uppgradera skolornas infrastruktur	INGEN	Antal	0	21	FRÅGA 3	2026	Uppgradering av 21 skolors infrastruktur som inrättats av lokala myndigheter (till exempel ventilationssystem, energieffektiv belysning, inköp av informationsteknik och utrustning för undervisning i naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap eller matematik).
107	3.1.1.6.i) inköp av elektriska skolbussar	Milstolpe	Ett stödprogram har antagits för lokala myndigheter för inköp av elbussar för utförandet av kommunala funktioner och tillhörande tjänster.	Ikraftträdande av regeringsföreskrifter	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 4	2022	Ikraftträdande av regeringsförordningar om fastställande av genomförandevillkor för att ge stöd till lokala myndigheter för inköp av elbussar för utförandet av kommunala funktioner och tillhörande tjänster.
108	3.1.1.6.i) inköp av elektriska skolbussar	Måltavla	Antal elektriska skolbussar inom ramen för kontrakt som tilldelats för inköp av elbussar för utförandet av kommunala funktioner och tillhörande tjänster	INGEN	Antal	0	15	FRÅGA 3	2023	Tilldelning av kontrakt för inköp av 15 elbussar för utförande av kommunala uppgifter och tillhörande tjänster.
109	3.1.1.6.i) inköp av elektriska skolbussar	Måltavla	Elektriska skolbussar	INGEN	Antal	0	15	FRÅGA 4	2025	Överlåtelselag (ar) för leverans av 15 eldrivna skolbussar till kommuner har utfärdats.
109a	3.1.1.7.i) lån till fastighetsutvecklare för uppförande av bostäder med låg hyra	Milstolpe	Genomförandeavtal och slutförande av investeringen	Ikraftträdande av genomförandeavtalet och överföringsintyget	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 2	2026	Genomförandeavtalet ska träda i kraft och Lettland ska överföra 41 278 441 EUR till ALTUM för faciliteten.
109b	3.1.1.7.i) lån till fastighetsutvecklare för uppförande av bostäder med låg hyra	Måltavla	Rättsliga avtal undertecknade med slutliga stödmottagare	INGEN	Procent	0 %	100 %	FRÅGA 2	2026	Altum ska ha ingått rättsliga finansieringsöverenskommelser med slutliga stödmottagare för ett belopp som är nödvändigt för att använda 100 % av investeringen från faciliteten för återhämtning och resiliens till faciliteten (med beaktande av förvaltningsavgifter).
110	3.1.2.r tillgång till sociala tjänster och arbetsförmedlingar till stöd för minimiinkomstreformen	Milstolpe	Antagande av den strategiska ramen för vidareutveckling av systemet för minimiinkomststöd	Den strategiska ramen för vidareutveckling av systemet för minimiinkomststöd har godkänts av ministerrådet	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 4	2021	Ministerrådet har utarbetat och godkänt en strategisk ram för vidareutveckling av systemet för minimiinkomststöd, som åtminstone ska omfatta följande: — Plan för förbättring av systemet för minimiinkomststöd för 2022–2024, i syfte att stärka metoden för beräkning av minimiinkomsten. — Riktlinjer för socialt skydd och arbetsmarknad 2021–2027 för att främja social inkludering av befolkningen, minska inkomstskillnader och fattigdom, utveckla tillgängliga och skräddarsydda sociala tjänster och främja en hög sysselsättningsnivå i en arbetsmiljö av god kvalitet. Utvecklingsplan för sociala tjänster 2021–2023, som syftar till att förbättra tillhandahållandet av samhällsbaserade tjänster. — Planen för främjande av lika möjligheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2023, som syftar till att utveckla ett integrerat stödsystem som tillgodoser behoven hos personer med funktionsnedsättning.
111	3.1.2.r tillgång till sociala tjänster och arbetsförmedlingar till stöd för minimiinkomstreformen	Milstolpe	Ikraftträdande av lagändringar för att förbättra systemet för minimiinkomststöd	Ikraftträdande av lagändringar för att förbättra systemet för minimiinkomststöd	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 1	2023	Ikraftträdande av lagändringar för att förbättra systemet för minimiinkomststöd, som ska omfatta följande: — ett lägsta tröskelvärde för minimiinkomst på minst 20 % av medianinkomsten. — förfarandet för översyn av minimiinkomsttrösklarna, som ska äga rum på årsbasis (från och med 2023), på grundval av förändringar i medianinkomsten och säkerställa att minimiinkomsttrösklarna inte ändras i händelse av en minskning av medianinkomsten.
112	3.1.2.1.i) åtgärder för att främja tillgången till offentliga tjänster och sysselsättning för personer med funktionsnedsättningar	Milstolpe	Val av statliga och lokala myndigheters byggnader där miljöanpassningar ska genomföras	Antagande av en förteckning över 63 utvalda offentliga och lokala myndigheters byggnader där investeringar för att anpassa miljön ska göras	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 1	2022	För genomförandet av åtgärder för miljömässig tillgänglighet ska 63 statliga och lokala myndigheters byggnader som tillhandahåller offentliga tjänster inom välfärdssektorn eller kommunala sociala tjänster väljas ut (dessa byggnader ska ingå i ministerrådets förordningar). Investeringen ska omfatta åtgärder för att genomföra en minimistandard för tillgänglighet: säkerställa tillgång till miljö och information för personer med funktionsnedsättningar och personer med funktionsnedsättning.
114	3.1.2.1.i) åtgärder för att främja tillgången till offentliga tjänster och sysselsättning för personer med funktionsnedsättningar	Måltavla	Anpassning av statliga och lokala myndigheters byggnader	INGEN	Antal byggnader	0	63	FRÅGA 2	2026	Anpassning av tillgängligheten till 63 statliga och lokala myndigheters byggnader.
115	3.1.2.1.i) åtgärder för att främja tillgången till offentliga tjänster och sysselsättning för personer med funktionsnedsättningar	Milstolpe	Val av målgrupp för anpassning av bostaden	Kommunernas beslut	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 1	2024	Kommunbeslut för 250 personer (vuxna med allvarliga eller mycket allvarliga funktionsnedsättningar eller barn med funktionsnedsättning) som valts ut för att anpassa sin bostad.
117	3.1.2.1.i) åtgärder för att främja tillgången till offentliga tjänster och sysselsättning för personer med funktionsnedsättningar	Måltavla	Anpassning av bostaden	INGEN	Antal personer,	0	228	FRÅGA 3	2026	Anpassning av tillgängligheten till bostäder för 228 personer.
118	3.1.2.2.i utveckling av ett prognosverktyg	Milstolpe	Ingående av avtal om utveckling av algoritmer för prognosmodellen, utveckling av tekniska specifikationer för informationssystem och övervakning av systemutveckling	Utarbetande av tekniska specifikationer och ingående av ett kontrakt för konsulttjänster med lettiska och utländska ekonometriska och matematiska modelleringsexperter	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 2	2022	Tilldelning av ett kontrakt efter ett uttagningsprov till -utveckla en ekonometrisk modell och en metod för långsiktig prognostisering av socialt stöd, inbegripet pensioner, -utarbeta tekniska specifikationer för utvecklingen av ett informationssystem, -övervaka utvecklingen av systemet. Det avtal som ingås ska innehålla en tidsplan för följande resultat: -en utvärderingsrapport om den nuvarande situationen. -en matematisk modell för pensionsprognoser. -utvärdering av det nuvarande prognosverktyget och dess potential. -tekniska specifikationer för utvecklingen av ett informationssystem. -övervakning av informationssystemets utveckling under hela projektet.
119	3.1.2.2.i utveckling av ett prognosverktyg	Milstolpe	Slutförande av tekniska specifikationer för informationssystemet för prognosverktyget för social trygghet	Tekniska specifikationer som godkänts av välfärdsministeriet och som är klara att lämnas in till utvecklaren av informationssystemet	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 3	2024	Färdigställande av tekniska specifikationer för ett nytt informationssystem för prognosverktyg för social trygghet. De tekniska specifikationerna ska omfatta — en utvärderingsrapport om det nuvarande prognosverktyget och dess alternativ och rekommendationer för utvecklingen av det nya prognosverktyget. — tekniska specifikationer för systemutveckling (den tekniska specifikationen ska också innehålla ett krav på tillämpning av Agile-metoden under systemutvecklingsfaserna).
120	3.1.2.2.i utveckling av ett prognosverktyg	Milstolpe	Utveckling av ett prognosverktyg	Informationssystem för långsiktig prognostisering av socialförsäkringssystemet	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 1	2026	Överlämningshandlingen mellan välfärdsministeriet och programvaruutvecklaren ska undertecknas för ett informationssystem för långsiktig prognostisering av socialförsäkringssystemet.
121	3.1.2.3.i den långvariga sociala omsorgstjänstens motståndskraft och kontinuitet	Milstolpe	Utveckling av standardiserad konstruktionskonstruktion	Krav på utformningsuppgift och standardkonstruktion som utvecklats för tillhandahållande av långvarig vård och omsorg nära familjemiljö	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 3	2022	En standardkonstruktion för uppförande av byggnader som är nödvändiga för att tillhandahålla långvarig vård och omsorg nära familjemiljön har antagits av välfärdsministeriet. Konstruktionskonstruktionen ska vara avsedd för konstruktion av mycket energieffektiva byggnader (nära-nollenergibyggnader). Kommunerna ska inneha ett standardbyggnadsprojekt som redan är färdigt, vilket minskar projektkostnaderna. Enklare projektgenomförande för kommuner ska minska risken för förseningar i projektgenomförandet.
122	3.1.2.3.i den långvariga sociala omsorgstjänstens motståndskraft och kontinuitet	Måltavla	Ingående av kontrakt om genomförande av projekt	INGEN	Antal kontrakt	0	6	FRÅGA 2	2023	Den centrala finansierings- och upphandlingsmyndigheten har ingått minst 6 avtal om inrättande av nya platser för tillhandahållande av långvarig vård och omsorg nära familjemiljön.
123	3.1.2.3.i den långvariga sociala omsorgstjänstens motståndskraft och kontinuitet	Måltavla	Tillhandahållande av platser för långvarig vård och omsorg	INGEN	Antal platser	0	312	FRÅGA 3	2026	Intyg om beredskap för uppförande av byggnader för att tillhandahålla 312 platser för långvarig vård och omsorg.
124	3.1.2.4.i) synergistisk utveckling av tjänster för social och yrkesinriktad rehabilitering för att främja motståndskraften hos personer med funktionsnedsättningar	Milstolpe	Beskrivning av den yrkesinriktade rehabiliteringstjänst som antagits	Antagande av en beskrivning av tjänsterna för yrkesinriktad rehabilitering	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 1	2023	Den rådgivande nämnden vid den statliga myndigheten för social integration har antagit och myndigheten för social integration har godkänt beskrivningen av en yrkesinriktad rehabiliteringstjänst som främjar bibehållande, förnyelse och förvärv av ny utbildning eller nya färdigheter för återanställning så snart som möjligt, vilket främjar kundernas säkerhet.
125	3.1.2.4.i) synergistisk utveckling av tjänster för social och yrkesinriktad rehabilitering för att främja motståndskraften hos personer med funktionsnedsättningar	Milstolpe	Anpassning av byggnader	Anpassning av byggnader på två adresser	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 1	2026	Anpassning av byggnader på två adresser, inklusive tillgänglighet och energieffektivitet. och leverans av utrustningen.
127	3.1.2.5.i) deltagande på arbetsmarknaden för arbetslösa, arbetssökande och personer som riskerar att bli arbetslösa	Milstolpe	Ett erbjudande om omskolning och kompetenshöjning, med fokus på digitala färdigheter, har upprättats för kunder (arbetslösa, arbetssökande, personer som riskerar att bli arbetslösa) vid den statliga arbetsförmedlingen för en återhämtning med ökad sysselsättning i ekonomin genom genomförande av aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder.	Antagande av ett nytt erbjudande om omskolning och kompetenshöjning (inklusive digitala färdigheter) för den statliga arbetsförmedlingens kunder	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 2	2023	Ett erbjudande om omskolnings- och kompetenshöjningsprogram till den lettiska arbetsförmedlingens kunder (arbetslösa, arbetssökande, personer som riskerar att bli arbetslösa) antogs vid mötet i den lettiska utbildningskommissionen i enlighet med åtgärderna för en aktiv arbetsmarknadspolitik för en återhämtning av den jobbvänliga ekonomin.
128	3.1.2.5.i) deltagande på arbetsmarknaden för arbetslösa, arbetssökande och personer som riskerar att bli arbetslösa	Milstolpe	Utveckling av ett digitalt verktyg för kompetensbedömning	Digitalt verktyg utvecklat och genomfört	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 4	2023	Den statliga arbetsförmedlingen har utvecklat och infört ett digitalt bedömningsverktyg för ett förbättrat kompetensprofileringssystem, som ska säkerställa bedömningen av de anställdas färdigheter och kompetens, för att slutföra ett lämpligt erbjudande om omskolning och förvärv av färdigheter, beroende på individens kunskaps- och färdighetsnivå. Den kundprofileringsmetod som för närvarande används av byrån ska kompletteras med ett verktyg för bedömning av digitala färdigheter (tester) och resultaten av testerna ska användas i processen för kundkarriärrådgivning och vid utarbetandet av det individuella utbildningserbjudandet.
130	3.1.2.5.i) deltagande på arbetsmarknaden för arbetslösa, arbetssökande och personer som riskerar att bli arbetslösa	Måltavla	Personer som deltar i utbildning	INGEN	Antal personer,	0	20 450	FRÅGA 4	2025	20 450 personer har deltagit i utbildning.
130a	3.1.2.6.i) underlätta tillgången till tekniska hjälpmedel	Måltavla	7,6 miljoner euro till NRC ”Vaivari” för att underlätta tillgången till tekniskt stöd	INGEN	Miljoner euro	0	7.6	FRÅGA 3	2026	En skrivelse från det centrala finansierings- och upphandlingsorganet med information om de betalningar som gjorts till mottagarna och en rapport från informationssystemet för förvaltning av sammanhållningsfonden som bekräftar det belopp som betalats ut av det centrala finansierings- och upphandlingsorganet.

D. KOMPONENT 4: HÄLSA

Denna del av Lettlands återhämtnings- och resiliensplan bidrar till att ta itu med utmaningarna i samband med hälso- och sjukvårdssystemets och dess personals resiliens, tillgänglighet, kvalitet och kostnadseffektivitet. Tillgången till hälso- och sjukvård i rätt tid och på lika villkor är begränsad, särskilt för utsatta grupper. Lettland rapporterar stora icke tillgodosedda vårdbehov och betydande patientavgifter. En ohälsosam livsstil är en annan viktig orsak till de dåliga hälsoresultaten. Bristen på hälso- och sjukvårdspersonal hindrar tillhandahållandet av offentlig hälso- och sjukvård och hotar hälso- och sjukvårdsreformernas framgång. Dessa utmaningar har förvärrats särskilt av den kris som orsakats av covid-19-pandemin.

Syftet med komponenten är att förbättra hälso- och sjukvårdens resiliens och tillgänglighet genom att i) utveckla en ram och nödvändig infrastruktur för tillhandahållandet av integrerade hälso- och sjukvårdstjänster, säkerställa hälso- och sjukvårdsinstitutionernas kapacitet att anpassa sig till krissituationer, ii) utveckla förbättrade modeller för tillhandahållande av tjänster och iii) förbättra tillhandahållandet av mänskliga resurser och systemet för yrkesmässig utveckling för hälso- och sjukvårdspersonal.

Delen stöder de landsspecifika rekommendationerna om att stärka hälso- och sjukvårdssystemets resiliens och tillgänglighet, bland annat genom att tillhandahålla ytterligare mänskliga och ekonomiska resurser (landsspecifik rekommendation 1, 2020) och att öka hälso- och sjukvårdssystemets tillgänglighet, kvalitet och kostnadseffektivitet (landsspecifik rekommendation 2, 2019).

D.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform: 4.1.1.r hållbarhet och resiliens i ett människocentrerat, heltäckande och integrerat hälso- och sjukvårdssystem

Syftet med åtgärden är att gå mot ett människocentrerat, heltäckande och integrerat hälso- och sjukvårdssystem och säkerställa dess hållbarhet och resiliens.

Åtgärden består i att anta en strategi för digital hälsa, utveckla en integrerad modell för tillhandahållande av hälso- och sjukvård, fastställa en genomreferens och införa ny metodologisk hantering inom onkologi.

Investeringarna: 4.1.1.1.i stöd till folkhälsoforskning

Syftet med åtgärden är att se över folkhälsopolitiken.

Åtgärden består av ikraftträdande av rättsakter och offentliggörande av rekommendationer om folkhälsopolitik samt offentliggörande av studier om antimikrobiell resistens, om skäl till att inte vaccinera sig och om infektionssjukdomar.

Investeringarna: 4.1.1.2.i stöd till sjukhusens infrastruktur eller utrustning

Syftet med åtgärden är att öka hälso- och sjukvårdssektorns resiliens och tillgången till tjänster.

Åtgärden består av investeringar i sjukhusinfrastruktur eller sjukhusutrustning.

Faciliteten för återhämtning och resiliens ska stödja en del av kostnaderna för investeringar i sjukhus, som också kan få stöd från andra unionsprogram eller unionsinstrument för kostnader som inte stöds av faciliteten för återhämtning och resiliens.

Investeringarna: 4.1.1.3.i. stöd till infrastruktur eller utrustning för tillhandahållare av sekundära öppenvårdstjänster

Syftet med åtgärden är att stärka infrastrukturen eller utrustningen hos tillhandahållare av sekundära öppenvårdstjänster.

Åtgärden består av investeringar i infrastruktur eller utrustning för tillhandahållare av sekundära öppenvårdstjänster.

Reform: 4.2.1.r tillhandahållande av mänskliga resurser och kompetenshöjning

Syftet med åtgärden är att se över personalförvaltningen och stödja kompetenshöjning inom hälso- och sjukvårdssektorn.

Åtgärden består av utveckling av en personalstrategi, införande av en ny ersättningsmodell för hälso- och sjukvårdspersonal och antagande av en modell för att förutse behovet av hälso- och sjukvårdspersonal.

Investeringarna: 4.2.1.1.i) stöd till genomförandet av systemet för utveckling av mänskliga resurser

Syftet med åtgärden är att införa en gemensam strategi för kontinuerlig utbildning i hälsa och att införa en simuleringsstrategi i hälso- och sjukvårdsutbildningssystemet.

Åtgärden består av inrättandet av en samordningsmekanism för förvaltningen av fortbildningsprocessen och godkännandet av en strategi för införande av simuleringar i medicinsk utbildning.

Reform: 4.3.1.r hälso- och sjukvårdens hållbarhet och effektiv användning av hälso- och sjukvårdsresurser

Syftet med åtgärden är att effektivisera tillhandahållandet av statligt finansierade hälso- och sjukvårdstjänster.

Åtgärden består i att inrätta en samordningsenhet och testa nya modeller för tillhandahållande av hälso- och sjukvårdstjänster.

Investeringarna: 4.3.1.1.i) stöd för att bedöma och förbättra kvaliteten på och tillgången till sekundär hälso- och sjukvård utanför sjukhus

Syftet med åtgärden är att identifiera de svaga punkterna i tillhandahållandet av statligt finansierad sekundär hälso- och sjukvård utanför sjukhus.

Åtgärden består i att genomföra en studie om sekundära hälso- och sjukvårdstjänster utanför sjukhus och ändringar av rättsakter som rör folkhälsopolitik och offentliggörande av rekommendationer och planeringsdokument för tillhandahållande av tjänster.

D.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Nr:	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvantitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
131	4.1.1.r. Hållbarhet och resiliens i ett människocentrerat, heltäckande och integrerat hälso- och sjukvårdssystem	Milstolpe	Antagande av en strategi för digital hälsa	Strategi för digital hälsa antagen av hälsoministeriet	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 3	2022	Delmålet ska anses vara uppnått efter det att strategin för digital hälsa har godkänts av hälsoministeriet. Strategin ska utvecklas i linje med riktlinjerna för folkhälsa 2021–2027 och riktlinjerna för digital omställning 2021–2027. Strategin ska innehålla en handlingsplan och en övervakningsram. Strategin ska omfatta sådana aspekter som hälso- och sjukvård, användning av data för forskning, gemensam användning av data, datahantering, it-system och it-lösningar inom den offentliga hälso- och sjukvårdssektorn, privata it-system, gränsöverskridande datautbyte och digitala färdigheter.
132	4.1.1.r. Hållbarhet och resiliens i ett människocentrerat, heltäckande och integrerat hälso- och sjukvårdssystem	Milstolpe	Utveckling av en människocentrerad, heltäckande och integrerad modell för tillhandahållande av hälso- och sjukvård genom utveckling av en investeringsstrategi och rekommendationer för utveckling av integrerad och epidemiologiskt säker hälso- och sjukvård	Modelldokument för integrerad hälso- och sjukvård godkända av hälsoministeriet	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 4	2022	Den integrerade hälso- och sjukvården ska inrättas när följande dokument har utarbetats och godkänts av hälsoministeriet: 1) en investeringsstrategi för infrastrukturinvesteringar för tillhandahållande av offentligt finansierade hälso- och sjukvårdstjänster, inbegripet en kartläggning av sjukhus, ska inkluderas för att säkerställa att reformen av sjukhusnätverket fortsätter, inbegripet med beaktande av bedömningen av sjukhusnivåerna. 2) rekommendationer för genomförandet av strategin för integrerad vård, 3) en uppsättning rekommendationer för epidemiologiska krav
133	4.1.1.r. Hållbarhet och resiliens i ett människocentrerat, heltäckande och integrerat hälso- och sjukvårdssystem	Milstolpe	Den lettiska populationens genomreferens	Fastställd genomreferens	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 1	2024	Dokumentationen om utformningen av genomet som visar fastställandet av den lettiska populationsgenomreferensen ska godkännas av hälsoministeriet.
134	4.1.1.r. Hållbarhet och resiliens i ett människocentrerat, heltäckande och integrerat hälso- och sjukvårdssystem	Milstolpe	Metodologisk hantering inom onkologi	Metoddokument godkända	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 3	2026	Dokument som inför ny metodologisk hantering på onkologiområdet ska godkännas.
135	4.1.1.1.i Stöd till forskning om folkhälsa	Milstolpe	Antagande av en metod för tre studier för att förbättra planeringen och genomförandet av folkhälsopolitiken på området antimikrobiell resistens, vaccinering och infektionssjukdomar	Hälsoministeriets antagande av metoden	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 3	2022	Delmålet ska anses ha uppnåtts efter det att en underordnad institution inom hälsoministeriet har utarbetat och hälsoministeriet har antagit en harmoniserad metod för forskning på områdena antimikrobiell resistens, vaccinering och infektionsminskning.
137	4.1.1.1.i Stöd till forskning om folkhälsa	Milstolpe	Folkhälsopolitik och folkhälsostudier	Ikraftträdande av rättsakter och offentliggörande av rekommendationer som rör folkhälsopolitiken	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 3	2026	Ikraftträdande av rättsakter och offentliggörande av rekommendationer som rör folkhälsopolitiken. Studier om antimikrobiell resistens, om skäl till att inte vaccinera sig och om infektionssjukdomar ska offentliggöras.
138	4.1.1.2.i Stöd till sjukhusens infrastruktur eller utrustning	Måltavla	Antal projekt som fått ett positivt yttrande från teknikkommissionen om utrustningens stödberättigande för tillhandahållande av relevanta statligt finansierade tjänster	INGEN	Antal	0	10	FRÅGA 4	2022	Målet ska anses vara uppnått med hälsoministeriets positiva beslut om harmonisering av förvärv av medicinsk teknik i vart och ett av de tio projekten till stöd för universitetens och de regionala sjukhusens hälso- och sjukvårdsinfrastruktur. Detta beslut ska utarbetas för alla projekt. Om sådana förvärv inte planeras krävs ett beslut om detta. Om ett projekt omfattar inköp av medicinsk teknik krävs ett positivt yttrande från teknikkommissionen.
140	4.1.1.2.i Stöd till sjukhusens infrastruktur eller utrustning	Milstolpe	Sjukhusinfrastruktur eller sjukhusutrustning	Brev om ifyllande	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 3	2026	Skrivelser om slutförande som utfärdats av den centrala finansierings- och upphandlingsbyrån för projekt som slutförts på 15 sjukhus, avseende infrastruktur och utrustning, som motsvarar kontrakt som finansieras av faciliteten för återhämtning och resiliens.
141	4.1.1.3.i Stöd till infrastruktur eller utrustning för tillhandahållare av sekundära öppenvårdstjänster	Måltavla	Tillhandahållare av sekundära öppenvårdstjänster	INGEN	Antal	0	20	FRÅGA 4	2024	Skrivelser om slutförande som utfärdats av den centrala finansierings- och upphandlingsmyndigheten för projekt som slutförts av 20 leverantörer av sekundära öppenvårdstjänster, avseende infrastruktur och utrustning.
142	4.1.1.3.i Stöd till infrastruktur eller utrustning för tillhandahållare av sekundära öppenvårdstjänster	Måltavla	Tillhandahållare av sekundära öppenvårdstjänster	INGEN	Antal	20	40	FRÅGA 3	2026	Skrivelser om slutförande som utfärdats av den centrala finansierings- och upphandlingsmyndigheten för projekt som slutförts av 20 leverantörer av sekundära öppenvårdstjänster, avseende infrastruktur och utrustning.
143	4.2.1.r. Tillhandahållande av mänskliga resurser och kompetenshöjning	Milstolpe	Strategi för utveckling av mänskliga resurser	De lettiska myndigheterna har antagit en omfattande strategi för hälso- och sjukvårdspersonal, som omfattar modeller för livslångt lärande och planering av hälso- och sjukvårdspersonal.	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 2	2023	En strategi för utveckling av mänskliga resurser har antagits, i samråd med arbetsmarknadens parter och andra berörda parter, i enlighet med ministerrådets arbetsordning. Strategin för hälso- och sjukvårdspersonal ska tillhandahålla en ram för utveckling av en mekanism för planering av hälso- och sjukvårdspersonal, inbegripet behov av studieplatser för studenter och forskarstuderande, ett robust informationssystem som ska innehålla aktuell information på individuell nivå om utvecklingen av läkares färdigheter och kompetens under karriären och en effektiv planering och ledning av livslångt lärande. Strategin ska också innehålla principerna för ersättningsmodellen för hälso- och sjukvård.
144	4.2.1.r. Tillhandahållande av mänskliga resurser och kompetenshöjning	Milstolpe	Antagande av kartläggning av mänskliga resurser inom hälso- och sjukvården	Kartläggning av mänskliga resurser utarbetad och godkänd av hälsoministeriet	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 4	2023	Kartläggningen av personalresurser inom hälso- och sjukvården har slutförts. Kartläggningen ska innehålla detaljerad information om antalet hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar inom olika discipliner, inom den offentliga och den privata sektorn, på alla vårdnivåer. Kartläggningen ska också innehålla detaljerad information om hälso- och sjukvårdspersonalens arbetsbörda och om fortbildning, med betoning på kritikaliteten i de bedömda kvalifikationsnivåerna och beredskapen att hantera teknisk och organisatorisk innovation.
145	4.2.1.r. Tillhandahållande av mänskliga resurser och kompetenshöjning	Milstolpe	Ny ersättningsmodell för hälso- och sjukvårdspersonal	Ikraftträdande av rättsakt (er)	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 2	2024	Den nya ersättningsmodellen för hälso- och sjukvårdspersonal ska omfatta en transparent mekanism för löneberäkning och effektivisera lönerna inom statligt finansierad sluten hälso- och sjukvård i syfte att säkerställa rättvisa. Minimilönen för hälso- och sjukvårdspersonal ska höjas.
146	4.2.1.r. Tillhandahållande av mänskliga resurser och kompetenshöjning	Milstolpe	Antagande av en modell för planering av hälso- och sjukvårdspersonal	Antagande och införande av en modell för att förutse framtida behov av hälso- och sjukvårdspersonal	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 4	2024	En modell (it-verktyg) för att förutse framtida behov av hälso- och sjukvårdspersonal levererades och godkändes av hälsoministeriet. Modellen ska användas för planeringsändamål. Modellen ska ge uppskattningar, baserade på befolkningens prognostiserade hälso- och sjukvårdsbehov och organisationen av tillhandahållandet av hälso- och sjukvårdstjänster, av -Behovet av hälso- och sjukvårdspersonal, uppdelat efter specialisering och geografiskt område/plats för verksamheten. -Behovet av fortbildning för hälso- och sjukvårdspersonal, -Förväntade brister i tillgången på arbetskraft.
147	4.2.1.1.i Stöd till genomförandet av systemet för utveckling av mänskliga resurser	Milstolpe	Inrättande av en samordningsmekanism för utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal	En samordningsmekanism för kontinuerlig utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal som säkerställer samarbete mellan de berörda institutionerna, metodförvaltning och kvalitetskontroll som inrättats av hälsoministeriet.	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 4	2023	Inrättandet av en samordningsmekanism för förvaltningen av fortbildningsprocessen, vilket framgår av relevanta styrkande handlingar från hälsoministeriet (t.ex. förelägganden, beslut). Organisationsmodellen för fortbildning ska utvecklas, med fokus på utbildningens innehåll, utbildningsformen, nödvändiga anläggningar och nödvändig utrustning (t.ex. simuleringar, användning av virtuell verklighet osv.) samt samarbetsmekanismer mellan utbildningsinstitutioner, kliniska universitetssjukhus, regionala sjukhus och andra viktiga intressenter. Organisationsmodellen, en styrningsstruktur och en tydlig ansvarsfördelning och ansvarsskyldighet ska fastställas. Riktlinjer för upphandling av utbildningstjänster samt kvalitetsstandarder för utbildning och system för övervakning och utvärdering.
148	4.2.1.1.i Stöd till genomförandet av systemet för utveckling av mänskliga resurser	Milstolpe	Simuleringar inom medicinsk utbildning	Strategin godkänd	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 3	2026	Strategin för införande av simuleringar i medicinsk utbildning ska godkännas av hälsoministeriet.
149	4.3.1.r. Hållbar hälso- och sjukvård och effektiv användning av hälso- och sjukvårdsresurser	Milstolpe	Samordningsmekanism godkänd för att bedöma, utveckla och genomföra nya modeller för tillhandahållande av hälso- och sjukvårdstjänster	Samordningsmekanism för att bedöma och genomföra nya modeller för tillhandahållande av hälso- och sjukvårdstjänster som utvecklats och godkänts av hälsoministeriet	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 4	2022	Det finns en samordningsenhet inom hälsoministeriet eller dess underordnade organ. Den ska se till att företrädare för industrin deltar i utarbetandet av förslag som experter (t.ex. en arbetsgrupp eller en tillsynsnämnd). Enhetens syfte är att samordna arbetet med att utveckla, genomföra och bedöma nya modeller för tillhandahållande av hälso- och sjukvårdstjänster som syftar till att förbättra och effektivisera tillhandahållandet av statligt finansierade hälso- och sjukvårdstjänster på alla nivåer och säkerställa tjänsternas tillgänglighet och kvalitet genom att inrätta en mekanism för systemförändring för statligt betalda tjänster.
150	4.3.1.r. Hållbar hälso- och sjukvård och effektiv användning av hälso- och sjukvårdsresurser	Måltavla	Nya modeller för tillhandahållande av hälso- och sjukvårdstjänster	INGEN	Antal	0	10	FRÅGA 3	2026	För var och en av de tio nya modellerna för tillhandahållande av hälso- och sjukvårdstjänster ska en rapport utarbetas som visar att modellen har testats.
151	4.3.1.1.i Stöd för att bedöma och förbättra kvaliteten på och tillgången till sekundär hälso- och sjukvård utanför sjukhus	Milstolpe	Antagande av en metod för studien om kvaliteten på och tillgången till sekundär hälso- och sjukvård utanför sjukhus	Hälsoministeriets antagande av en metod	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 4	2022	Delmålet ska anses ha uppnåtts efter hälsoministeriets godkännande av en metod som krävs för att genomföra den studie som syftar till att bedöma hälso- och sjukvårdens kvalitet och tillgänglighet, inbegripet kartläggning av nivån på sekundära hälso- och sjukvårdstjänster utanför sjukhus och effekterna av den administrativa territoriella reformen.
152	4.3.1.1.i Stöd för att bedöma och förbättra kvaliteten på och tillgången till sekundär hälso- och sjukvård utanför sjukhus	Milstolpe	Studie om kvalitet, tillgänglighet och tillgång till sekundär hälso- och sjukvård utanför sjukhus	En studie om kvaliteten på och tillgången till sekundär hälso- och sjukvård utanför sjukhus, offentliggjord av hälsoministeriet.	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 4	2023	Studie som genomförts och offentliggjorts av hälsoministeriet och som omfattar en bedömning av kvaliteten på, tillgången till och tillgängligheten till sekundär vård utanför sjukhus, inbegripet kartläggning av nivån på den sekundära hälso- och sjukvården utanför sjukhus och effekterna av den administrativa territoriella reformen. Studien omfattar en bedömning av hälso- och sjukvårdssystemen och förslag till systemförbättringar.
153	4.3.1.1.i Stöd för att bedöma och förbättra kvaliteten på och tillgången till sekundär hälso- och sjukvård utanför sjukhus	Milstolpe	Folkhälsopolitik	Ikraftträdande av ändringar av rättsakter och offentliggörande av rekommendationer och planeringsdokument för tillhandahållande av tjänster	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 4	2024	På grundval av resultaten av forskningen om kvalitet, tillgänglighet och tillgänglighet när det gäller sekundärvård utanför sjukhus, ikraftträdande av ändringar av rättsakter som rör folkhälsopolitik och offentliggörande av rekommendationer för sjukhus och planeringsdokument för tillhandahållande av tjänster.

E. KOMPONENT 5: EKONOMISK OMVANDLING OCH PRODUKTIVITETSREFORM

Denna del av Lettlands återhämtnings- och resiliensplan består av två delar som tar itu med de viktigaste utmaningarna inom innovation respektive högre utbildning. De viktigaste innovationsrelaterade utmaningarna är de låga innovationsinvesteringarna, särskilt i den privata sektorn, svaga kopplingar mellan vetenskap och näringsliv, bristen på högkvalificerade mänskliga resurser och fragmenteringen av styrningen av innovationssystemen. Den största utmaningen i samband med högre utbildning är ett fragmenterat landskap för högre utbildning, som består av ett relativt stort antal små institutioner vars finansiering är både otillräcklig och ineffektiv. Detta innebär att de flesta högre utbildningsanstalter saknar resurser för att tillhandahålla utbildning av god kvalitet och skapa en kritisk massa för forskning av hög kvalitet. Dessutom finns det en suboptimal modell för universitetsstyrning med en dålig representation av externa intressenter och en brist på attraktiva akademiska karriärmöjligheter, vilket begränsar personalresurserna för utbildning, forskning och innovation.

Syftet med komponenten är att öka produktiviteten genom större FoU-investeringar, öka konkurrenskraften och främja samarbete mellan den offentliga sektorn, företag, den akademiska världen och forskningsinstitutioner. Ändringarna av styrningen av innovationssystemet och de åtföljande stödsystemen för privata FoU-investeringar syftar till att skapa hållbara innovationsekosystem och därigenom främja högre totala investeringar i innovation. Den omfattande reformen av den högre utbildningen syftar till att öka den högre utbildningens kvalitet och effektivitet, stärka den lettiska forskningens konkurrenskraft och ge den lettiska befolkningen bättre kompetens på lång sikt.

Delen stöder de landsspecifika rekommendationerna om att inrikta den investeringsrelaterade ekonomiska politiken på innovation (landsspecifik rekommendation 3, 2019, landsspecifik rekommendation 3, 2020) och att öka utbildningens kvalitet och effektivitet (landsspecifik rekommendation 2, 2019).

E.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform: 5.1.r styrning av innovationssystem och motivation för privata investeringar i forskning och utveckling

Syftet med åtgärden är att införa en ekosystemansats i innovationsstyrningen. Syftet är att införa ett stödinstrument som ska möjliggöra ökad F & U-kapacitet i företag, främja sektorsövergripande samarbete, öka andelen innovativa företag och därigenom främja ökade privata investeringar i innovation.

Reformen består i att skapa en modell för innovationsstyrning som innebär att särskilda uppgifter tilldelas de berörda institutioner som företräder regeringen, industrin och den akademiska världen. Innovationssystemets viktigaste uppgifter ska vara att fastställa strategier, förvalta innovationsfonden, samla in uppgifter, mäta och övervaka resultat samt regelbundet göra en ny bedömning av styrningsmodellen.

Reformen ska genomföras senast den 31 december 2022.

Investeringarna: 5.1.1.1.i stöd till en fullfjädrad styrningsmodell för innovationssystem

Syftet med åtgärden är att stödja den nya modellen för styrning av innovationssystemet.

Åtgärden består i att utse personer för genomförandet av styrningsmodellen för innovationssystemet och offentliggöra övervakningsrapporter.

Investeringarna: 5.1.1.2.i stödinstrument för forskning och internationalisering

Syftet med åtgärden är att stimulera privata FoU-investeringar samt kunskapsöverföring inom ekonomin.

Åtgärden består av fyra program som rör i) kompetenscentrum, ii) forskning, iii) samarbetsnätverk och iv) deltagande i viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse.

Reform: 5.2.1.r reform av högre utbildning och vetenskaplig spetskompetens och styrning

Syftet med åtgärden är att öka de högre utbildningsanstalternas internationella konkurrenskraft.

Åtgärden består av en reform som kopplar finansieringen av universiteten till de uppnådda resultaten. utveckla en ny och enhetlig karriärmodell för akademisk personal. införande av en ny doktorandmodell. och en reform av styrningen av högre utbildningsanstalter.

Investeringarna: 5.2.1.1.i bidrag till forskning, utveckling och konsolidering

Syftet med åtgärden är att göra strukturella förändringar vid högre utbildningsanstalter och vetenskapliga institut genom att konsolidera dem.

Åtgärden består i att konsolidera fyra högre utbildningsanstalter eller vetenskapliga institutioner och underteckna bidragsavtal.

E.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Nr	Berörd åtgärd (reform eller investering)	Delmål/mål	Namn	Kvantitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning och tydlig definition av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
154	5.1.r styrning av innovationssystem och motivation för privata investeringar i forskning och utveckling	Milstolpe	Utveckling av en långsiktig nationell strategi för vart och ett av RIS3-områdena och inrättande av en strategisk styrelse för vart och ett av RIS3-områdena	Strategin har överenskommits med alla berörda parter och godkänts. De strategiska styrelserna för RIS3 har inrättats och deras företrädare har valts.	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 4	2022	Ändringar av relevant lagstiftning som ger de berörda institutionerna följande uppgifter ska träda i kraft: Lettlands investerings- och utvecklingsbyrå (LIDA) ska ansvara för följande: Utveckla långsiktiga strategier på nationell nivå inom vart och ett av RIS3-områdena. Utarbetande av årliga handlingsplaner för vart och ett av RIS3-områdena. — Inrättande av en strategisk styrelse för vart och ett av RIS3-områdena. — Ledning och samordning av etablerade råd. — Utveckla en metod för urval av värdekedjor för tillgångar, inbegripet fastställande av kvantitativa kriterier för eliminering av värdekedjor. Strategisk styrelse för varje RIS3-område: — Säkerställa att planerade investeringar är förenliga med specialiseringsstrategier för RIS3, nationella konkurrensfördelar, — ska bestå av viktiga privata och offentliga aktörer samt forskningsaktörer, — väljs av LIDA i samförstånd med de berörda ministerierna. Den strategiska styrelsen omväljs en gång om året. — Den strategiska styrelsen ska ansvara för att godkänna strategierna för specialiseringsområdena för RIS3. Ekonomiministeriet ska ansvara för följande: — utveckling av analys- och övervakningssystem för näringslivet inom RIS3-specialiseringsområden, utveckling av övervakningsrapporter.
155	5.1.1.1.i stöd till en fullfjädrad styrningsmodell för innovationssystem	Måltavla	Kontraktering eller utnämning av de personalresurser som behövs	INGEN	Antal personer	0	19	FRÅGA 4	2023	Ekonomiministeriet och Lettlands investerings- och utvecklingsbyrå ska ingå avtal med eller utse minst 19 personer för att säkerställa utförandet av de uppgifter som dessa institutioner tilldelas i samband med innovationsstyrningen.
156	5.1.1.1.i stöd till en fullfjädrad styrningsmodell för innovationssystem	Milstolpe	Övervakningsrapporter	Publicerade övervakningsrapporter	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 3	2026	Ekonomiministeriet ska offentliggöra — två rapporter om RIS3-områden, varav minst en även ska innehålla en utvärdering av innovationsstödprogrammet. — en rapport med en bedömning av prestationen hos de intermediärer som valts ut för stödprogrammet för forskning eller stödprogrammet för samarbetsnätverk samt en analys av modellen för innovationsstyrning.
157	5.1.1.2.i stödinstrument för forskning och internationalisering	Milstolpe	Ikraftträdande av en eller flera rättsakter som reglerar fyra stödprogram	Ikraftträdande av rättsakt (er)	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 1	2024	Den eller de rättsakter som reglerar i) stödprogrammet för kompetenscentrum, ii) stödprogrammet för forskning, iii) stödprogrammet för samarbetsnätverk och iv) stödprogrammet för deltagande i viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse ska träda i kraft och ska — inkludera indikatorer för att mäta de utvalda mellanhändernas resultat, till exempel attraherade privata FoU-investeringar, ökad export bland stödmottagarna, antal utvecklade produkter, och fastställa mellanhändernas ansvar för att samla in uppgifter från programmets slutliga stödmottagare. I rättsakten eller rättsakterna ska det fastställas att man vid urvalet av intermediärer för stödprogrammet för forskning och stödprogrammen för samarbetsnätverk ska beakta deras överensstämmelse med specialiseringsstrategin för RIS3.
158	5.1.1.2.i stödinstrument för forskning och internationalisering	Måltavla	Finansieringsåtagande	INGEN	EUR miljoner	0	98	FRÅGA 2	2025	Undertecknande av kontrakt som visar ett åtagande från det centrala finansierings- och upphandlingsorganet på minst 98 miljoner euro för projekt som rör forskning & utveckling, samarbete och internationalisering eller viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse.
159	5.2.1.r reform av högre utbildning och vetenskaplig spetskompetens och styrning	Milstolpe	Reform av styrningen av högre utbildningsanstalter	Lagändringar trädde i kraft i linje med reformen av styrningen av högre utbildningsanstalter	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 4	2022	Regelverket för att genomföra reformen av styrningen av systemet för högre utbildning har trätt i kraft, bland annat följande: — Universitetstyper och kriterier för att kvalificera sig för en viss typ. — förfarandet för inrättande och godkännande av universitetsråd, rådens befogenheter, samtidigt som senatens, rektorns och den konstitutionella församlingens befogenheter klargörs. — förfarandet för urval och godkännande av nya universitetsrektorer. — Fastställande av universitetens strategiska specialisering.
160	5.2.1.r reform av högre utbildning och vetenskaplig spetskompetens och styrning	Milstolpe	Reform av högre utbildning	Ikraftträdande av rättsakt (er)	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 3	2026	Ikraftträdande av en eller flera rättsakter som inför i) En reviderad doktorandmodell. II) Principer för anställning av akademisk personal. III) det cykliska institutionella ackrediteringssystemet, IV) Stipendier av högsta kvalitet, sociala stipendier och stipendier för studier på fältet. V) En ökning av volymen av prestationsfinansiering (pelare 2) och nya resultatindikatorer i pelare 1. vi) Koppling av offentlig finansiering till resultaten av den internationella utvärderingen av vetenskapliga institutioner.
161	5.2.1.r reform av högre utbildning och vetenskaplig spetskompetens och styrning	Måltavla	Konsolidering av högre utbildningsanstalter	INGEN	Antal	0	4	FRÅGA 2	2023	Konsolideringsplaner för institutioner för högre utbildning som godkänts av utbildningsministeriet, inbegripet följande: — en investeringsplan och ett konsolideringsbidrag. — villkor och tidsram för att uppnå en intern eller extern konsolidering av två eller flera institutioner för högre utbildning, inbegripet genom bildande av konsortier, om det är nödvändigt för genomförandet av extern konsolidering. Följande investeringar ska berättiga till finansiering genom konsolideringsbidrag: 1) bidrag till strukturomvandling, 2) avgångsvederlag för akademisk personal över 65 år. 3) digitalisering, teknisk utveckling, förbättring av forsknings- och utbildningsinfrastruktur (utom byggverksamhet). 4) inrättande av nya spetsforskningsprogram. Bedömningskriterierna för godkännande av konsolideringsplaner ska omfatta följande: — om det finns en gemensam utvecklingsstrategi, resursdelning, utveckling av studieprogram, inrättande av gemensamma plattformar. — huruvida det finns ett åtagande om intern eller extern konsolidering, bland annat genom bildandet av konsortier, med en tydlig tidsram.
162	5.2.1.r reform av högre utbildning och vetenskaplig spetskompetens och styrning	Måltavla	Förändringar i styrningen av offentliga universitet	INGEN	Antal	0	10	FRÅGA 3	2026	Styrdokument (t.ex. stadgar) för 10 offentliga universitet ska skapas eller uppdateras. De ska omfatta i) förfaranden för val av rektor och ii) ansvarsfördelning mellan interna styrande organ, inbegripet åtskillnad mellan akademiskt beslutsfattande och strategiskt beslutsfattande.
163	5.2.1.1.i bidrag till forskning, utveckling och konsolidering	Måltavla	Beslut om slutbetalning för konsolideringsplaner	INGEN	Antal beslut om slutbetalning för konsolideringsplaner	0	4	FRÅGA 3	2026	Beslut om slutbetalning som utfärdats av det centrala finansierings- och upphandlingsorganet för konsolidering av fyra högre utbildningsanstalter eller vetenskapliga institutioner.
164	5.2.1.1.i bidrag till forskning, utveckling och konsolidering	Måltavla	Undertecknade avtal om akademiska karriär- och forskningsbidrag	INGEN	Antal undertecknade akademiska karriär- och forskningsbidragsavtal	0	405	FRÅGA 3	2026	Högskolor eller forskningsinstitut har undertecknat 315 akademiska karriärbidragsavtal och 90 bidragsavtal för forskning.

F. KOMPONENT 6: RÄTTSSTATSPRINCIPEN

Denna del av Lettlands återhämtnings- och resiliensplan består av fyra delar som tar itu med de viktigaste utmaningarna när det gäller efterlevnad av skatteregler, brottsbekämpning som hanterar ekonomisk brottslighet, offentlig förvaltning och offentlig upphandling. De viktigaste utmaningarna när det gäller efterlevnad av skatteregler är odeklarerade löner och odeklarerat arbete, skattebedrägeri och smuggling. De största utmaningarna i samband med ekonomisk brottslighet är bristen på utredare, åklagare och domare med särskild kunskap om ekonomisk brottslighet. Viktiga utmaningar i samband med den offentliga förvaltningen är behovet av att stärka och förbättra dess kapacitet, effektivitet, öppenhet och ansvarsskyldighet. Även om Lettlands resultat på området offentlig upphandling på det hela taget är tillfredsställande finns det flera utmaningar som kräver ytterligare uppmärksamhet, nämligen behovet av att öka effektiviteten, transparensen och kvaliteten i förfarandena för offentlig upphandling, främja konkurrensen och stärka den mänskliga och analytiska kapaciteten, inbegripet upphandlarnas yrkeskvalifikationer.

Syftet med denna del är att minska den svarta ekonomin och främja ett rättvisare företagsklimat, förbättra rättssystemets kvalitet och effektivitet, särskilt när det gäller att bekämpa ekonomisk brottslighet, modernisera den offentliga förvaltningen samt förbättra den offentliga upphandlingens kvalitet, effektivitet och integritet.

Komponenten stöder arbetet med de landsspecifika rekommendationerna för att förbättra efterlevnaden av skattereglerna (landsspecifik rekommendation 1 2019), stärka den offentliga förvaltningens ansvarsskyldighet och effektivitet (landsspecifik rekommendation 4 2019) och fortsätta framstegen med ramen för bekämpning av penningtvätt (landsspecifik rekommendation 4 2020).

F.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform: 6.1.1.r stärka analyserna och utveckla datahanteringen på området skatteförvaltning och tull

Syftet med denna åtgärd är att förbättra kvaliteten och effektiviteten i hanteringen av efterlevnadsrisker och annan verksamhet som rör kampen mot den svarta ekonomin genom en bred uppsättning åtgärder, bland annat antagandet av en övergripande handlingsplan för att bekämpa den svarta ekonomin, införandet av ett nytt system för segmentering av skattebetalarna och anpassningen av revisions- och kontrollmetoderna för att bättre rikta in sig på risken för bristande efterlevnad. Åtgärden omfattar också investeringar i forskning om skattebetalares beteende som ska användas för att utforma effektivare politiska åtgärder mot skatteflykt och skatteundandragande.

Reformen består av följande: a) antagande av en nationell arbetsplan för att begränsa den svarta ekonomin för 2021–2022, b) inrättande av ett värderingssystem för skattebetalare och tillhörande optimering av revisioner och kontroller och anpassning av statliga intäktstjänster, c) utarbetande av en handbok för erkännande av risker för odeklarerade löner, d) beställning av forskning och politiska rekommendationer på området för den svarta ekonomin.

Reformen ska genomföras senast den 30 juni 2024.

Investeringarna: 6.1.1.1.i modernisering av befintliga analytiska lösningar

Syftet med åtgärden är att modernisera it-infrastrukturen inom skatteförvaltningen.

Åtgärden består i att ändra flera it-system.

Investeringarna: 6.1.1.2.i) utveckling av nya analyssystem

Syftet med åtgärden är att öka efterlevnaden av skattereglerna genom ökad transparens.

Åtgärden består i att skapa ett nytt system för segmentering av skattebetalare och integrera det med 360-graderssystemet för analys av skattebetalare.

Investeringarna: 6.1.1.3.i. personalutbildning för arbete med en analysplattform och konsulttjänster

Syftet med denna åtgärd är att tillhandahålla utbildning för SRS-specialister så att de kan arbeta med SAP HANA:s teknikplattform.

Investeringen består i att utbilda 50 SRS-specialister för att arbeta med SAP HANA-plattformen. Utbildningen ska vara inriktad på riskanalytiker och systemadministratörer.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2023.

Investeringarna: 6.1.2.1.i anslutning av järnvägsskannrar till BAXE och skapande av en plattform för analys av röntgenbilder

Syftet med åtgärden är att säkerställa förmågan att på distans analysera skannade bilder av järnvägsfrakt vid tullkontrollstationerna i Indra och Karsava.

Åtgärden består av a) anslutning av järnvägsskannrar vid tullkontrollstationerna i Indra och Karsava till informationssystemet BAXE och b) skapande av en plattform för röntgenbildanalys.

Investeringarna: 6.1.2.2.i kapacitetsuppbyggnad vid tullaboratoriet

Syftet med denna åtgärd är att göra det möjligt för tullen att mer effektivt kontrollera smuggling, förfalskade produkter och olagliga ämnen.

Investeringen består i att utrusta tullaboratoriet och tullkontrollstationen vid Rigas flygplats med en spektrofotometer.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2022.

Investeringarna: 6.1.2.3.i. förbättring av tullkontrollen av mottagna postförsändelser vid flygplatsens tullkontrollstation

Syftet med åtgärden är att effektivisera kontrollen av inkommande postförsändelser som tas emot vid tullkontrollstationen på Rigas flygplats.

Åtgärden består i att installera en linje för skanning och sortering av post på Rigas flygplats.

Investeringarna: 6.1.2.4.i) skapande av infrastruktur för utförande av kontrolltjänster i Kundziņsala

Syftet med åtgärden är att öka tullkontrollernas effektivitet, minska den administrativa bördan för användarna av kontrolltjänsterna och eliminera slöseri med tunga transporter mellan hamnen och kontrollanläggningarna.

Åtgärden består av uppförande av byggnadens bärande och inhägnade strukturer. och leverans av röntgenutrustning för lastkontroll.

Reform: 6.2.1.r modernisering av processen för att identifiera penningtvätt, utreda ekonomiska brott och rättsliga förfaranden

Syftet med denna åtgärd är att förbättra effektiviteten i systemet för rapportering av misstänkta transaktioner.

Reformen består av a) en ändring av lagen om förebyggande av penningtvätt och finansiering av terrorism och spridning för att undanröja parallell rapportering av misstänkta transaktioner till både finansunderrättelseenheten och den statliga skattemyndigheten och för att införa bestämmelser om ett nytt system för mottagande och analys av uppgifter, b) ministerrådets antagande av en förordning som föreskriver förfarande för och innehåll i rapporter om misstänkta transaktioner och deklarationer om tröskelvärden.

Reformen ska genomföras senast den 30 juni 2021.

Investeringarna: 6.2.1.1.i) inrättande av en innovationsknutpunkt för bekämpning av penningtvätt för att förbättra identifieringen av penningtvätt

Syftet med åtgärden är att underlätta forskning och informationsutbyte mellan de institutioner som deltar i kampen mot penningtvätt.

Åtgärden består av inrättandet av informationssystem, rum för kunskapsutbyte och samarbete, sammanlänkningar mellan system för datautbyte och infrastruktur för databehandling.

Investeringarna: 6.2.1.2.i) stärka kapaciteten att utreda ekonomisk brottslighet

Syftet med åtgärden är att öka tillgången till och kapaciteten hos tjänstemän inom brottsbekämpningen som arbetar med ekonomisk brottslighet.

Åtgärden består i att utbilda tjänstemän inom brottsbekämpningen i utredningar av penningtvätt och inköp av utrustning.

Investeringarna: 6.2.1.3.i inrättande av ett utbildningscentrum

Syftet med åtgärden är att höja kompetensen inom rättsväsendet.

Åtgärden består i att skapa ett utbildningscentrum och tio utbildningsmoduler.

Reform: 6.3.1.r modernisering av den offentliga förvaltningen

Syftet med åtgärden är att ta det första steget i moderniseringen av den offentliga förvaltningen, vilket innebär att göra den mer effektiv och innovativ och en mer attraktiv arbetsplats för att tillhandahålla bättre politik och tjänster till medborgarna samt ta itu med de nya utmaningar som har uppstått i samband med covid-19-krisen.

Åtgärden består av a) antagande av en plan för modernisering av den offentliga förvaltningen, b) utveckling av ett koncept och dess gradvisa genomförande av ett enda servicecentrum, med början i centraliseringen av stödfunktionerna för den offentliga förvaltningen, som är en del av moderniseringsplanen.

Reformen ska genomföras senast den 31 augusti 2026.

Investeringarna: 6.3.1.1.i öppen, transparent, rättvis och ansvarig offentlig förvaltning

Syftet med åtgärden är att öka de offentliga tjänstemännens kompetens på områdena etik, korruptionsbekämpning, förebyggande av bedrägerier och intressekonflikter.

Åtgärden består i att inrätta en kompetensram på områdena etik, korruptionsbekämpning, förebyggande av bedrägerier och intressekonflikter.

Investeringarna: 6.3.1.2.i en professionell, öppen och ansvarig offentlig förvaltning

Syftet med åtgärden är att öka de offentliga tjänstemännens kompetens.

Åtgärden består i att inrätta kompetensutvecklings- och utbildningsprogram och delta i utbildning på områden som kundservice, utveckling av ledarskap, grundläggande kompetens inom offentlig förvaltning, förvaltning av offentlig upphandling, mänskliga resurser, rättspraxis, politisk planering, etik, korruptionsbekämpning, förebyggande av bedrägerier och intressekonflikter.

Investeringarna: 6.3.1.3.i) utveckling av den offentliga förvaltningens innovationsekosystem

Syftet med åtgärden är att främja innovationskulturen och öka innovationsresultaten inom den offentliga förvaltningen.

Åtgärden består av a) godkännande av informationsrapporten och b) renovering av lokaler.

Investeringarna: 6.3.1.4.i) tillväxt av icke-statliga organisationer för att stärka den sociala trygghetens representation och övervaka allmänintresset

Syftet med åtgärden är att stödja offentliga initiativ och dialog på områdena social resiliens och främjande av allmänintresset.

Åtgärden består i att inrätta stöd till icke-statliga organisationer.

Reform: 6.4.1.r inrättande av ett register över offentliga upphandlingskontrakt

Syftet med denna åtgärd är att öka insynen i och tillgången till information om genomförandet och det faktiska fullgörandet av ingångna kontrakt och på så sätt förbättra upphandlares och leverantörers uppförande och minska risken för korruption under genomförandefasen av offentlig upphandling.

Reformen består av a) en ändring av lagen om offentlig upphandling som kräver offentliggörande av relevant ytterligare information och b) utveckling av en teknisk lösning för registret över offentliga upphandlingskontrakt och tillgängliggörande av det online.

Reformen ska genomföras senast den 31 december 2022.

Reform: 6.4.2.r förbättring av konkurrensmiljön

Syftet med denna åtgärd är att förbättra konkurrensen och minska intressekonflikter och risker för korruption i offentliga upphandlingar samt att göra kriterierna för valuta för pengarna mer allmänt använda vid offentlig upphandling.

Reformen består i att ändra reglerna om krav på intressekonflikter för upphandlingskommissioner, kräva en bredare användning av kvalitativa kriterier för tilldelning av kontrakt, kräva en bredare användning av marknadsundersökningar och bredda uteslutningskriterierna för anbudsgivare.

Reformen ska genomföras senast den 31 december 2021.

Reform: 6.4.3.r utarbetande och genomförande av en strategi för professionalisering

Syftet med åtgärden är att öka den offentliga upphandlingens kvalitet och effektivitet och samtidigt optimera de resurser som används genom att utveckla de offentliga upphandlarnas kompetens, färdigheter och kapacitet.

Åtgärden består av a) fastställande av standardiserade kvalifikationskrav för leverantörer av vissa tjänster, som ännu inte har specificerats, b) krav på användning av standardiserade dokument för godkännande och överföring vid byggupphandlingar, c) utveckling av ett enhetligt utbildningsprogram för offentliga upphandlare, d) fastställande av krav för upphandlingskommissionens kompetens vid upphandlingar som når en viss tröskel för kontraktspriser.

Reform: 6.4.4.r IUB IT och uppbyggnad av analytisk kapacitet

Syftet med åtgärden är att se över förebyggande åtgärder för att säkerställa att riskfylld offentlig upphandling identifieras i tid.

Åtgärden består i att a) fastställa kriterier för att identifiera riskfyllda marknadssektorer, kunder och inköp, och b) tillhandahålla ett system för hantering av publikationer.

F.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Nr	Berörd åtgärd (reform eller investering)	Delmål/mål	Namn	Kvantitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning och tydlig definition av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
166	6.1.1.r stärka analyserna och utveckla datahanteringen på området skatteförvaltning och tull	Milstolpe	Antagande av en arbetsplan för offentliga myndigheter för att stävja den svarta ekonomin 2021–2022	Antagande av de nationella myndigheternas arbetsplan för att begränsa den svarta ekonomin för 2021–2022	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 4	2022	De nationella institutionernas arbetsplan för att återställa skuggekonomin för 2021–2022 antas. Följande aktiviteter ingår: -Oregistrerad/olaglig ekonomisk verksamhet. -Odeklarerat arbete, -Oregistrerade transaktioner och olaglig förflyttning av varor. -Oregistrerade/okontrollerade förflyttningar av kontanta medel. -Skattebedrägeri. Den ska inriktas på ekonomiska sektorer med störst risk för den svarta ekonomin, såsom byggverksamhet, handel, tjänster, säkerhet, catering och hotell- och restaurangbranschen samt transport.
167	6.1.1.r stärka analyserna och utveckla datahanteringen på området skatteförvaltning och tull	Milstolpe	Idrifttagande av ett riskklassificeringssystem för skattebetalare, optimering av kontroller	Ikraftträdande av rättsakter	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 4	2022	Ikraftträdande av ändringar av rättsakterna, inbegripet — den rättsliga ramen för systemet för värdering av skattebetalare har inkluderats, vilket innebär att bedömningen av dem offentliggörs. optimerade typer av skattekontroller och skatteinspektioner för att förbättra skattekontrollernas och skatteinspektionernas effektivitet.
168	6.1.1.r stärka analyserna och utveckla datahanteringen på området skatteförvaltning och tull	Milstolpe	Idrifttagande av en korg av databaserade tjänster för varje segmenteringsgrupp av skattebetalare	Ändringar av skattemyndighetens interna regler och/eller plattformar för tillhandahållande av tjänster	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 2	2024	Idrifttagande av en databaserad korg av tjänster för varje segmenteringsgrupp av skattebetalare.
169	6.1.1.r stärka analyserna och utveckla datahanteringen på området skatteförvaltning och tull	Milstolpe	Offentliggörande av en handbok för hantering av efterlevnadsrisker	Ändringar av skattemyndighetens interna regler	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 3	2023	En handbok för metodologisk hantering av efterlevnadsrisker när det gäller odeklarerade löner har offentliggjorts, inklusive följande: riktlinjer för riskbedömning — aspekter av typindelningarna för ”rambetalare” aspekter av tillgängliga verktyg för förebyggande och kontroll — analys av domstolsavgöranden på området odeklarerade löner.
170	6.1.1.r stärka analyserna och utveckla datahanteringen på området skatteförvaltning och tull	Måltavla	Genomförande av det nationella forskningsprogrammet ”Minskning av den svarta ekonomin för att säkerställa en hållbar utveckling i landet”	INGEN	Antal undersökningsrapporter	0	5	FRÅGA 4	2022	Följande forskning på området efterlevnad av skatteregler ska genomföras: -Rapportera om de faktorer som påverkar den svarta ekonomin i Lettland, med fokus på de viktigaste sektorerna, -Rapportera om de avgörande faktorerna för enskilda personers skatteundandragande, inbegripet en analys av den svarta ekonomins inverkan på skattedisciplinen, -Rapportera med politiska rekommendationer om lagstiftningsmässiga, organisatoriska, tekniska och andra förbättringar för att förbättra efterlevnaden av skattereglerna, inbegripet en bedömning av de ekonomiska konsekvenserna av de föreslagna rekommendationerna, -En rapport med en bedömning av de uteblivna budgetintäkterna till följd av olaglig verksamhet, inbegripet lagstiftningsrekommendationer för att minska riskerna för spridning av olagliga pengar. -Utveckling av metoder för att mäta den svarta ekonomin med hjälp av en dynamisk modell med flera indikatorer och flera orsaker, inbegripet uppdelning efter skattetyper, företagsstorlek och sektorer.
171	6.1.1.r stärka analyserna och utveckla datahanteringen på området skatteförvaltning och tull	Milstolpe	Genomförande av forskningsresultaten	Offentliggjord utvärderingsrapport om den svarta ekonomin	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 4	2023	En första utvärderingsrapport om den svarta ekonomins storlek på grundval av den metod som utvecklades 2022 ska offentliggöras.
172	6.1.1.1.i modernisering av befintliga analytiska lösningar	Milstolpe	Ändringar av it-system	Riskanalyssystem har migrerats eller skapats	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 2	2024	Befintliga risksystem har flyttats till en enda analysplattform. Ett risksystem för enskilda skattebetalare har skapats. Systemet för hantering av risker i samband med punktskatter har skapats. ESKORT-systemet har överförts till SAP HANA-databasen.
173	6.1.1.2.i) utveckling av nya analyssystem	Milstolpe	System för segmentering av skattebetalare	Nytt it-system har skapats	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 2	2024	Ett it-system för segmentering av skattebetalare ska inrättas. Det nya systemet ska integreras med den skattskyldiges 360-gradersanalys.
174	6.1.1.3.i Personalutbildning med analysplattform och konsulttjänster	Måltavla	Utbildning av personal för att arbeta med analysplattformen	INGEN	Antal utbildningsbevis	0	50	FRÅGA 4	2023	50 SRS-specialister har utbildats för att arbeta med SAP HANA-plattformen. Utbildningen ska inriktas på de färdigheter som krävs för att arbeta med SAP HANA-ramen och praktiska färdigheter inom systemadministration.
176	6.1.2.1.i Anslutning av järnvägsskannrar till BAXE och skapande av en plattform för bildanalys med röntgenbilder	Milstolpe	Järnvägsskannrar anslutna till informationssystemet BAXE	Intyg om ifyllande undertecknat	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 1	2026	Intyg om ifyllande undertecknat för anslutning av järnvägsskannrar vid tullkontrollstationer i Indra och Karsava till informationssystemet BAXE.
177	6.1.2.1.i Anslutning av järnvägsskannrar till BAXE och skapande av en plattform för bildanalys med röntgenbilder	Milstolpe	Plattform för bildanalys med röntgenbilder	Intyg om ifyllande undertecknat	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 1	2026	Intyg om slutförande undertecknat för en automatisk plattform för röntgenbildanalys.
178	6.1.2.2.i Kapacitetsuppbyggnad vid tullaboratoriet	Milstolpe	Inköpt och installerad spektrofotometer för användning i tullaboratoriet	Godkännandehandling undertecknad	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 4	2022	En spektrofotometer ställs in och används vid tullaboratoriet.
179	6.1.2.2.i Kapacitetsuppbyggnad vid tullaboratoriet	Milstolpe	Inköpt och installerad spektrofotometer för användning vid flygplatsens tullkontrollstation	Godkännandehandling undertecknad	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 4	2022	En spektrofotometer ställs in och används vid flygplatsens tullkontrollstation.
180	6.1.2.3.i. förbättring av tullkontrollen av mottagna postförsändelser vid flygplatsens tullkontrollstation	Milstolpe	Skanning och sortering av post vid Rigas flygplats	Intyg om ifyllande undertecknat	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 1	2025	Intyg om ifyllande undertecknat för installation av en skannings- och sorteringslinje för post vid tullkontrollstationen vid Riga flygplats.
181	6.1.2.4.i Uppbyggnad av infrastruktur för utförande av kontrolltjänster i Kundziņsala	Milstolpe	Gemensam utformning – bygg- och anläggningskontrakt undertecknat	Bygg- och projekteringskontrakt undertecknat	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 3	2023	Ett kontrakt för projektering och uppförande av infrastruktur för kontrolltjänsterna vid Kundzinsala har undertecknats efter ett anbudsförfarande.
182	6.1.2.4.i Uppbyggnad av infrastruktur för utförande av kontrolltjänster i Kundziņsala	Milstolpe	Bygglov erhållet	Meddelande om beslut om godkännande av tillstånd	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 3	2024	Bygglov har erhållits från Byggstyrelsen.
183	6.1.2.4.i Uppbyggnad av infrastruktur för utförande av kontrolltjänster i Kundziņsala	Milstolpe	Bärande och inneslutna strukturer och utrustning	Bygg- och anläggningshandling (blankett 2 och blankett 3) utfärdad och undertecknad	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 3	2026	Bygglov (formulär 2 och formulär 3) utfärdas för uppförande av byggnadens bärande och inneslutna strukturer, inklusive taket. Faktura undertecknad för leverans av röntgenutrustning för lastkontroll.
184	6.1.2.4.i Uppbyggnad av infrastruktur för utförande av kontrolltjänster i Kundziņsala	Milstolpe	Upphandling och ingående av ett kontrakt för leverans och installation av röntgenutrustning för lastkontroll	Kontraktet undertecknat	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 3	2023	Ett kontrakt för leverans och installation av röntgenutrustning för lastkontroll har undertecknats efter ett anbudsförfarande.
186	6.2.1.r modernisering av processen för att identifiera penningtvätt, utreda ekonomiska brott och rättsliga förfaranden	Milstolpe	Ikraftträdande av ändringar av lagen om förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism och spridning av vapen	Ikraftträdande av ändringar av NILLTPGN-lagen	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 2	2021	Ändringar av lagen om förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism och spridning har trätt i kraft, bland annat följande: — införandet av en ny finansunderrättelseenhet (FIU) för att ta emot och analysera uppgifter och avskaffandet av ett parallellt rapporteringssystem för både FIU och den statliga skattemyndigheten (SRS), som endast föreskriver rapportering till FIU. Ministerrådets förordning om förfarandet för och innehållet i rapporter om misstänkta transaktioner och deklarationer om tröskelvärden har antagits.
187	6.2.1.1.i) inrättande av en innovationsknutpunkt för bekämpning av penningtvätt för att förbättra identifieringen av penningtvätt	Milstolpe	Samarbetsplattform för finansunderrättelser och kunskapsutbyte för identifiering av penningtvätt	Intyg om ifyllande eller undertecknad faktura	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 1	2025	Följande ska fastställas: a) 5 informationssystem på området penningtvätt, b) 3 rum för kunskapsutbyte och samarbete. c) 5 Systemanslutningar för datautbyte. d) Infrastruktur för databehandling baserad på 6 tekniska lösningar.
190	6.2.1.2.i) stärka kapaciteten att utreda ekonomisk brottslighet	Måltavla	Antal tjänstemän inom brottsbekämpning med ett intyg om utredning av penningtvätt	INGEN	Antal	0	30	FRÅGA 1	2025	Minst 30 tjänstemän inom brottsbekämpningen, certifierade av statspolisen, ska ha erhållit ett intyg om utredning av penningtvätt.
191	6.2.1.2.i) stärka kapaciteten att utreda ekonomisk brottslighet	Milstolpe	Utrustning för tjänstemän inom brottsbekämpningen	Faktura (ar)	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 1	2025	Fakturor som undertecknats för inköp av följande utrustning: -200 mobila arbetsstationer. -30 bärbara skrivare. -4 komponenter för storskaliga servrar. -utrustning för videokonferenser. -utbildning i ett it-verktyg för taligenkänning.
192	6.2.1.3.i inrättande av ett utbildningscentrum	Milstolpe	Rättsakt (er) som rör utbildningscentrumet	Ikraftträdande av rättsakt (er) för utbildningscentrumet	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 1	2025	Följande har trätt i kraft: — En lag om inrättande och drift av utbildningscentrumets institutionella modell (”rättsakademin”), inbegripet definitionen av rättsväsendets och det rättsliga rådets deltagande i utbildningsinnehåll och utbildningsmetoder. — Lag om statsbudgeten för 2025, med finansiering för att täcka utbildningscentrumets underhållskostnader, personalkostnader och kostnader för utbildningsinnehåll, inbegripet uppdatering av utbildningsprogram.
193	6.2.1.3.i inrättande av ett utbildningscentrum	Måltavla	Nya utbildningsprogram	INGEN	Antal	0	10	FRÅGA 4	2024	Tio nya utbildningsprogram för domare, domstolspersonal, åklagare, biträdande åklagare och utredare, bland annat om frågor som it-brottslighet, bedrägeri och skatteundandragande, korruption vid offentlig upphandling och penningtvätt, ska inrättas och godkännas. Programmen godkänns av tillsynsnämnden för projektet ”Judicial Academy”, där även rättsrådet är representerat.
195	6.2.1.3.i inrättande av ett utbildningscentrum	Milstolpe	Upprustade och utrustade utbildningscentrum	Renovering av lokaler och tillhandahållande av utrustning för utbildningscentrumet	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 4	2024	Ett utbildningscentrums lokaler (”rättsakademin”) renoveras och utrustas.
196	6.3.1.r modernisering av den offentliga förvaltningen	Milstolpe	Godkänd plan för modernisering av den offentliga förvaltningen	Plan för modernisering av den offentliga förvaltningen godkänd	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 4	2022	En plan för modernisering av den offentliga förvaltningen godkänns av ministerrådet. Planen omfattar följande prioriterade områden och inbegriper tidsramar för genomförandet: a) En öppen, transparent, rättvis och ansvarig offentlig förvaltning: integritetsprinciperna ses över och förbättras genom att ansvarsskyldighet gentemot varje offentlig förvaltning fastställs och genomförs samt genom att etiska principer och värderingar respekteras i den offentliga förvaltningens arbete. b) Enhetliga, centraliserade och standardiserade stödprocesser och stödsystem – införande av ett centraliserat resurshanteringssystem i offentliga förvaltningar, inbegripet redovisning och personalförvaltning. c) Strategisk personalförvaltning och personalutveckling, inbegripet urval, karriärplanering, utvärdering, lärande och utveckling. d) Tillgängliga, begripliga och relevanta tjänster – utveckling av riktlinjer för digital överföring och digitalisering av tjänster, samtidigt som man säkerställer att de är tillgängliga, åtkomliga och begripliga för alla medborgare, även de som inte använder digitala verktyg.
198	6.3.1.r modernisering av den offentliga förvaltningen	Milstolpe	Konceptet med ett gemensamt servicecentrum har godkänts som en förutsättning för tillhandahållandet av centraliserade tjänster	INGEN	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 4	2022	Konceptet med ett gemensamt servicecentrum har utvecklats och godkänts av ministerrådet. Konceptet ska beskriva hur en gradvis centralisering av stödfunktionerna för den offentliga förvaltningen (åtminstone bokföring och personalbokföring) ska ske.
200	6.3.1.1.i Öppen, transparent, rättvis och ansvarig offentlig förvaltning	Milstolpe	Tillgänglig kompetensram	Kompetensramen finns tillgänglig i det statliga förvaltningsskolsystemet och har godkänts genom en intern rättsakt från den statliga förvaltningsskolan, och den statliga budgetlagen för 2024 har antagits.	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 4	2023	En kompetensram har inrättats och gjorts tillgänglig på områdena etik, korruptionsbekämpning, förebyggande av bedrägerier och intressekonflikter. Den statliga budgetfinansieringen av de viktigaste utbildningsprogrammen för utveckling av den offentliga förvaltningen har säkerställts från och med 2024.
202	6.3.1.2.i en professionell, öppen och ansvarig offentlig förvaltning	Milstolpe	Tillgänglig kompetensram, inklusive utbildningsprogram	Kompetensramen finns tillgänglig i förvaltningssystemet för den statliga förvaltningens skolutbildning och har godkänts genom en intern rättsakt från den statliga förvaltningsskolan, och den statliga budgetlagen för 2024 har antagits.	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 4	2023	Det finns en kompetensram och utbildningsprogram på följande områden: -kundtjänst. -utveckling av ledarskap. -grundläggande kompetens inom offentlig förvaltning. -förvaltning av offentlig upphandling. -mänskliga resurser, -juridisk praxis, -planering och genomförande av politiken. Statlig budgetfinansiering för professionalisering av den offentliga förvaltningen har säkerställts från och med 2024.
203	6.3.1.2.i en professionell, öppen och ansvarig offentlig förvaltning	Måltavla	Deltagande i utbildning	INGEN	Antal	0	36 243	FRÅGA 4	2025	Antal utbildningar som har genomförts, till exempel inom kundservice, utveckling av ledarskap, grundläggande kompetens inom offentlig förvaltning, förvaltning av offentlig upphandling, mänskliga resurser, rättspraxis, politisk planering, etik, korruptionsbekämpning, förebyggande av bedrägerier och intressekonflikter.
204	6.3.1.3.i) utveckling av den offentliga förvaltningens innovationsekosystem	Milstolpe	Innovationslaboratorium	Godkännande av informationsrapporten och renovering av innovationslaboratoriet	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 2	2025	Informativ rapport om att stärka innovationskapaciteten inom den offentliga förvaltningen godkänns av ministerrådet. Innovationslabbets lokaler har renoverats och innovationssprutor har organiserats.
206	6.3.1.4.i Ökning av antalet icke-statliga organisationer för att stärka den sociala tryggheten och övervaka allmänhetens intressen	Milstolpe	Offentliggörande av ramen för stöd till icke-statliga organisationer på följande områden: social resiliens — främjande av allmänintresset	Offentliggörande av reglerna för stödprogrammet	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 4	2022	En öppen ansökningsomgång för finansiering för att stärka icke-statliga organisationers arbete på två områden – a) främjande av social resiliens och b) opinionsbildning i allmänhetens intresse har offentliggjorts. Ansökningsomgången ska innehålla villkor och kriterier för icke-statliga organisationers deltagande i stödprogrammet, en rapporteringsmekanism samt indikatorer och mål som ska uppnås inom programmet.
207	6.3.1.4.i Ökning av antalet icke-statliga organisationer för att stärka den sociala tryggheten och övervaka allmänhetens intressen	Måltavla	Stödmottagare inom stödprogrammet	INGEN	Antal stödmottagare (inklusive partner) inom stödprogrammet	0	30	FRÅGA 3	2026	Finansieringen ska gynna minst 30 icke-statliga organisationer. Målindikatorn anses vara uppfylld när ett kontrakt om genomförande av projektet har ingåtts mellan de icke-statliga organisationerna och Society Integration Foundation.
208	6.4.1.r. Inrättande av ett register över offentliga upphandlingskontrakt	Milstolpe	Ett register över offentliga upphandlingskontrakt som gjorts tillgängligt	Ändringar av lagstiftningen om offentlig upphandling och tekniska lösningar som utvecklats och är tillgängliga för produktion	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 4	2022	Ändringar av lagstiftningen om offentlig upphandling har trätt i kraft och föreskriver ett register över kontrakt som innehåller strukturerad information om ingångna upphandlingskontrakt och deras faktiska fullgörande (inklusive faktiska kostnader och tidsfrister eller skälet till uppsägning). En teknisk lösning för registret över offentliga upphandlingskontrakt har utvecklats och gjorts tillgänglig online.
209	6.4.2.r förbättring av konkurrensmiljön	Milstolpe	Ikraftträdande av regelverket för att förbättra konkurrensmiljön och minska korruptionsriskerna vid offentlig upphandling	INGEN	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 4	2021	Ikraftträdande av ändringar av lagen om offentlig upphandling, inbegripet bland annat följande ändringar: 1) upphandlingskommissionen ska inrättas för varje upphandling separat eller för en angiven tidsperiod. 2) upphandlingskommitténs sekreterare ska underteckna en förklaring om att det inte föreligger några intressekonflikter. 3) utvidga de fall där en leverantör kan uteslutas från anbud, 4) utvärderingskriterierna identifierar särskilda områden där livscykelkostnader och kvalitetskriterier ska bedömas utöver inköpspriset. 5) strängare krav för fall med endast ett anbud, 6) krav på marknadsundersökning för att undvika restriktiva tekniska specifikationer.
210	6.4.3.r utarbetande och genomförande av en strategi för professionalisering	Milstolpe	Antagande av en strategi för professionalisering av upphandlare	En strategi har antagits	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 1	2022	Antagande av en professionaliseringsstrategi som innehåller särskilda riktlinjer för upphandlarnas kompetens och för genomförandet av centraliserade upphandlingar.
211	6.4.3.r utarbetande och genomförande av en strategi för professionalisering	Milstolpe	Ändringar av relevanta rättsakter, förordningar och interna förfaranden	Ikraftträdande av ändringar av relevanta rättsakter, förordningar eller interna förfaranden	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 4	2022	Antagandet av följande har slutförts: (1) Standardiserade kvalifikationskrav per sektor (informations- och kommunikationsteknik, byggverksamhet, vägtransporter, mobila och fasta kommunikationstjänster), (2) standardiserade dokument för överföring av accepter vid upphandlingar av bygg- och anläggningsarbeten, (3) allmänhetens tillgång till metodmaterial, (4) ett enda utbildningsprogram för att säkerställa att upphandlarnas kompetens har utvecklats och genomförts, (5) ökade krav på upphandlingskommissionens kompetens vid upphandlingar som når en viss tröskel för kontraktspriser, t.ex. certifiering till upphandlingskommissionens ordförande, (6) förhandskontroll av upphandlingar säkerställer att upphandlingskommissionen offentliggör lämplig kvalitet på anbuden.
212	6.4.3.r utarbetande och genomförande av en strategi för professionalisering	Milstolpe	Centralisering av upphandlingen	Ministerrådets beslut träder i kraft	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 3	2026	Ikraftträdande av ministerrådets beslut om genomförande av centraliserade upphandlingar, till exempel på områdena fordon, transporttjänster och el.
213	6.4.4.r. IUB IT och uppbyggnad av analytisk kapacitet	Milstolpe	Antagande av kriterier för att identifiera riskfyllda marknadssektorer, kunder och inköp	INGEN	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 4	2021	Kriterier för identifiering av riskfyllda marknadssektorer, kunder och upphandlingsförfaranden har godkänts. De fastställda kriterierna bygger på indikatorer för offentliggörande av upphandling och kommissionens indikatorer för upphandling samt på god praxis från andra länder, såsom indexverktyget.
214	6.4.4.r. IUB IT och uppbyggnad av analytisk kapacitet	Milstolpe	System för hantering av publikationer	Uppgradering av det tillgängliga systemet för hantering av publikationer	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 4	2024	Det finns ett system för hantering av publikationer som säkerställer -tillgång online. -offentliggörande av e-formulär. -översikt över upphandlingsstatistik. -tillgång till kundprofiler. -modul för förfarandet för klagomål om upphandling. -modul för genomförande av förhandskontroller. -modul för administrativa överträdelseärenden.

G. KOMPONENT 7: REPowerEU

Målen i REPowerEU-kapitlet i Lettlands återhämtnings- och resiliensplan är följande:

-att öka andelen och påskynda utbyggnaden av förnybar energi genom att i) genomföra lösningar för förvaltning av smarta elnät både på överförings- och distributionsnivå, ii) öka nätkapaciteten för att möjliggöra en högre integrering av intermittent förnybar energi och iii) införa nya ramar för energigemenskaper och egenförbrukare.

-ta itu med energifattigdom genom att stödja och främja energigemenskaper,

-ta itu med interna och gränsöverskridande flaskhalsar i energiöverföringen och energidistributionen genom att digitalisera, modernisera och säkra de nationella elöverförings- och eldistributionsnäten och genom att införa bestämmelser om optimering av elnäten,

-att stödja ellagring och öka energitryggheten genom att investera i installation av ett batterienergilagringssystem och i cybersäkerhetslösningar för kritisk energiöverföringsinfrastruktur. och

-öka användningen av hållbar biometan genom att skapa en regional inmatningspunkt för biometan och genom att inrätta en rättslig ram för inmatning av hållbar biometan i det befintliga naturgasnätet.

Av de fyra åtgärderna i Lettlands REPowerEU-kapitel har två en gränsöverskridande dimension och effekt som omfattar flera länder. Investeringsåtgärden som omfattar installation av ett batterienergilagringssystem syftar just till att komplettera ett gränsöverskridande projekt som genomförs av Lettland, Litauen, Estland och Polen och som syftar till att säkerställa en fullständig synkronisering av de baltiska staternas elnät med det kontinentaleuropeiska nätet. Denna investering omfattar också kompletterande verksamhet som syftar till att förbättra cybersäkerheten för kritisk infrastruktur och säkerställa en stabil drift av överföringsnätet efter synkroniseringen, i syfte att öka integreringen av förnybara energikällor. Investeringen i uppgradering, digitalisering och säkring av överförings- och distributionsnäten för el har också en gränsöverskridande dimension och effekt som omfattar flera länder, eftersom den förväntas bidra till att undanröja flaskhalsar i energiflödena och underlätta integreringen av förnybara energikällor i näten.

De två investeringarna står för 99 % av de beräknade kostnaderna för kapitlet.

REPowerEU-kapitlet bidrar till att följa rekommendationerna om att minska det totala beroendet av fossila bränslen (landsspecifik rekommendation 4.1 2023) genom att påskynda utbyggnaden av förnybara energikällor (landsspecifik rekommendation 4.2 2023) och att säkerställa tillräcklig sammanlänkningskapacitet för att öka försörjningstryggheten och fortsätta synkroniseringen med EU:s elnät (landsspecifik rekommendation 4.3 2023).

Ingen åtgärd i denna del förväntas orsaka betydande skada för miljömål i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av de åtgärder och riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).

G.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform: 7.1.r omvandling av den nationella energisektorn

Syftet med åtgärden är att minska det totala beroendet av fossila bränslen och att främja Lettlands mål att bli ett exportland för grön energi.

Åtgärden består av i) ikraftträdande av rättsakter som fastställer villkor och förfaranden för registrering och drift av energigemenskaper och stöd till socialt missgynnade samhällsgrupper, II) införa ändringar av normerna för elhandel och elförbrukning för att främja egenförbrukare och energidelning, införande av en flexibel tjänst för överföringssystem.

Investeringarna: 7.2.i) trygg och stabil energiförsörjning och synkronisering med unionens nät

Syftet med åtgärden är att öka säkerheten och stabiliteten i energiförsörjningen och underlätta synkroniseringen av det nationella elnätet med det kontinentala Europas elnät.

Åtgärden består i idrifttagning av ett energilagringssystem.

Investeringarna: 7.3.i uppgradering, digitalisering och säkerställande av överförings- och distributionsnäten för el

Syftet med åtgärden är att bidra till omställningen till ren energi och öka elförsörjningstryggheten.

Åtgärden består av delinvesteringar som omfattar ytterligare elnätskapacitet och insatser för att uppgradera elnäten.

Investeringarna: 7.4.i) öka användningen av hållbar biometan

Syftet med åtgärden är att öka användningen av hållbar biometan.

Åtgärden består av investeringar för idrifttagning av en inmatningspunkt för biometan och leverans av tillhörande it-lösningar.

G.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Nr	Berörd åtgärd (reform eller investering)	Delmål/mål	Namn	Kvantitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning och tydlig definition av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
215	7.1.r omvandling av den nationella energisektorn	Milstolpe	Rättsakter om inrättande av en ram för registrering och drift av energigemenskaper	Rättsliga bestämmelser som anger rättsakternas ikraftträdande	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 4	2024	Ikraftträdande av rättsakter som ska -fastställa villkor och förfaranden för registrering och drift av energigemenskaper, -införa en skyldighet för lokala myndigheter att rikta en del av den el som produceras i energisamhället till socialt missgynnade grupper i samhället. -införa en skyldighet för elhandlare att erbjuda minst en produkt för inköp av el från energisamhällen.
216	7.1.r omvandling av den nationella energisektorn	Milstolpe	Lagstiftning om ändring av normer för elhandel och elförbrukning	Rättsliga bestämmelser som anger ikraftträdandet av lagstiftningen om ändring av normerna för elhandel och elförbrukning	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 1	2024	Ikraftträdande av ändringar av normerna för elhandel och elförbrukning, som ska införa -villkoret att energidelning ska vara möjlig utanför flerfamiljshuset utan att man behöver skapa en energigemenskap. -möjligheten att använda den mängd el som produceras i en elanvändares anläggning för att täcka förbrukningsbehoven i en annan anläggning som tillhör samma användare, oavsett var anläggningarna är belägna. De enda begränsningarna är att anläggningarna ska i) vara belägna på Republiken Lettlands territorium och ii) vara påslagna för det befintliga överförings- och distributionssystemet för el i Republiken Lettland. -elhandlarnas skyldighet att införa minst en produkt för inköp av el från egenförbrukare som driver en mikroproduktionsanläggning.
217	7.1.r omvandling av den nationella energisektorn	Milstolpe	Lagstiftning om optimering av elnät	Rättsliga bestämmelser som anger lagstiftningens ikraftträdande	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 4	2025	Ikraftträdande av lagstiftning som inför en flexibel överföringstjänst och ett tillfälligt fönster som gör det möjligt för elproducenter att begära återbetalning av den avgift som tidigare betalats för att reservera överföringskapacitet, om producenterna vill avbryta anslutningen eller minska den kapacitet som anges i de tekniska kraven.
219	7.2.i) trygg och stabil energiförsörjning och synkronisering med unionens nät	Milstolpe	Förordning om installation av ett batterienergilagringssystem	Rättsliga bestämmelser som anger förordningens ikraftträdande	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 4	2024	Ministerrådets förordning om den rättsliga ramen för investeringar i installation av ett batterienergilagringssystem i Rēzekne träder i kraft.
221	7.2.i) trygg och stabil energiförsörjning och synkronisering med unionens nät	Måltavla	Batteriets energilagringssystem (BESS)	INGEN	MW	0	60	FRÅGA 4	2025	Intyg om slutförande undertecknat för idrifttagande av ett 60 MW batterienergilagringssystem (BESS) i Rēzekne.
223	7.3.i uppgradering, digitalisering och säkerställande av överförings- och distributionsnäten för el	Milstolpe	Bestämmelser om investeringar i de nationella överförings- och distributionsnäten för el	Rättsliga bestämmelser som anger ikraftträdandet av bestämmelserna om investeringar i de nationella överförings- och distributionsnäten för el	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 4	2024	Ministerrådets förordningar om investeringar i ny elnätskapacitet, understationer, överföringsledningar och smart energidistribution träder i kraft.
224	7.3.i uppgradering, digitalisering och säkerställande av överförings- och distributionsnäten för el	Måltavla	Ytterligare elnätskapacitet	INGEN	MW	0	70	FRÅGA 2	2026	Teknisk (a) akt (er) som undertecknats för idrifttagande av ytterligare elnätskapacitet på totalt 70 MW.
225	7.3.i uppgradering, digitalisering och säkerställande av överförings- och distributionsnäten för el	Milstolpe	Omformarstationer	Intyg om ifyllande undertecknat	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 2	2026	1) intyg om slutförande undertecknat för idrifttagning av en digital understation i Kuldīga. 2) intyg om slutförande undertecknat för en renoverad understation i Carnikava.
226	7.3.i uppgradering, digitalisering och säkerställande av överförings- och distributionsnäten för el	Måltavla	Byggda kraftledningar	INGEN	Km	0	190	FRÅGA 2	2026	Teknisk (a) akt (er) som undertecknats för totalt 190 km byggda kraftledningar.
227	7.3.i uppgradering, digitalisering och säkerställande av överförings- och distributionsnäten för el	Milstolpe	Uppgraderingar av system för hantering av distributionsnät och kretsbrytare	Intyg om slutförande och teknisk (a) akt (er) som undertecknats	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 2	2026	— Intyg om slutförande undertecknat för uppgraderingar av två nätförvaltningssystem som drivs av den systemansvarige för distributionssystemet. — Teknisk (a) akt (er) undertecknad (e) för installation av minst 285 kretsbrytare.
229	7.4.i) öka användningen av hållbar biometan	Milstolpe	Regler för investeringar i biometansektorn	Rättsliga bestämmelser som anger ikraftträdandet av förordningarna om investeringar i biometansektorn	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 4	2024	Ministerrådets förordningar om den rättsliga ramen för investeringar i uppförandet av en regional inmatningspunkt för biometan och i inköp av en it-lösning för förvaltningen av inmatningspunkten träder i kraft.
231	7.4.i) öka användningen av hållbar biometan	Milstolpe	Insprutningspunkt för biometan	Intyg om ifyllande undertecknat	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 4	2025	Intyg om slutförande undertecknat för idrifttagning av en injektionspunkt för biometan. Biometan som injiceras via den nya punkten ska uppfylla de lagstadgade kraven avseende förnybara energikällors hållbarhet och kriterierna för minskade växthusgasutsläpp.
232	7.4.i) öka användningen av hållbar biometan	Milstolpe	It-lösningar för hantering av insprutningspunkten för biometan (BIP)	It-lösningar levererade	INGEN	INGEN	INGEN	FRÅGA 2	2026	Intyg om slutförande undertecknat för leverans av it-lösningar för hantering av insprutningspunkten för biometan (BIP). Ett intyg utfärdat av ett ackrediterat organ som visar att detektorer för läckage av metan och biometan har provats.

2. Beräknad total kostnad för återhämtnings- och resiliensplanen

Den totala kostnaden för Lettlands återhämtnings- och resiliensplan beräknas uppgå till 1 969 244 522 EUR.

Den beräknade totala kostnaden för REPowerEU-kapitlet uppgår till 141 555 190 EUR. De beräknade totala kostnaderna för de åtgärder som avses i artikel 21c.3 a i förordning (EU) 2023/435 uppgår till 0 EUR, medan kostnaderna för de andra åtgärderna i REPowerEU-kapitlet uppgår till 141 555 190 EUR.

AVSNITT 2: EKONOMISKT STÖD

1.Ekonomiskt stöd

De delbetalningar som avses i artikel 2.2 ska organiseras på följande sätt:

1.1.Första inbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer

Relaterad åtgärd
(Reform eller investering)

Hållpunkt/Mål

Namn

77

2.3.2.3.i) överbrygga den digitala klyftan för socialt utsatta elever och utbildningsinstitutioner

Milstolpe

Ikraftträdande av ett regelverk som fastställer förfaranden för organisation och genomförande av lärande på distans

80

2.4.1.r utveckling av bredbandsinfrastruktur

Milstolpe

Antagande av tekniska krav för uppkopplad och automatiserad körning

81

2.4.1.r utveckling av bredbandsinfrastruktur

Milstolpe

Antagande av en gemensam modell för utvecklingen av den sista kilometern

98

3.1.1.4.i) inrättande av en finansieringsfond för byggande av bostäder med låg hyra

Milstolpe

Ikraftträdande av lagen om avvägning av hyresgästers och hyresvärders rättigheter

104

3.1.1.5.i utveckling av utbildningsinstitutionernas infrastruktur och utrustning

Milstolpe

Fastställande av kvalitativa och kvantitativa kriterier

110

3.1.2.r tillgång till sociala tjänster och arbetsförmedlingar till stöd för minimiinkomstreformen

Milstolpe

Antagande av den strategiska ramen för vidareutveckling av systemet för minimiinkomststöd

186

6.2.1.r modernisering av processen för att identifiera penningtvätt, utreda ekonomiska brott och rättsliga förfaranden

Milstolpe

Ikraftträdande av ändringar av lagen om förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism och spridning av vapen

209

6.4.2.r förbättring av konkurrensmiljön

Milstolpe

Ikraftträdande av regelverket för att förbättra konkurrensmiljön och minska korruptionsriskerna vid offentlig upphandling

213

6.4.4.r IUB IT och uppbyggnad av analytisk kapacitet

Milstolpe

Antagande av kriterier för att identifiera riskfyllda marknadssektorer, kunder och inköp

Delbetalning, belopp

231 000 000 EUR

1.2.Andra inbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer

Relaterad åtgärd
(Reform eller investering)

Hållpunkt/Mål

Namn

7

1.2.1.1.i. förbättrad energieffektivitet i flerfamiljshus

Milstolpe

Ikraftträdande av stödprogram för förbättrad energieffektivitet i bostadshus

10

1.2.1.2.i) ökad energieffektivitet i företag i form av ett kombinerat finansiellt instrument

Milstolpe

Ikraftträdande av stödprogrammet för entreprenöriell energieffektivitet

13

1.2.1.3.i förbättrad energieffektivitet i kommunala byggnader

Milstolpe

Ikraftträdande av den rättsliga ramen för ett stödprogram för att förbättra energieffektiviteten i kommunal infrastruktur, som stöder projekt med en planerad minskning av primärenergi eller CO2 med minst 30 %

16

1.2.1.4.i. förbättrad energieffektivitet i offentliga byggnader

Milstolpe

Ikraftträdande av stödprogram för att förbättra energieffektiviteten i nationella och historiska byggnader

22

1.3.1.r katastrofhanteringssystem, anpassning till klimatförändringar, räddningstjänster och snabbinsatstjänster

Milstolpe

Offentliggörande av en rapport om genomförandet av systemet för katastrofriskhantering

27

2.1.1.r modernisering av nationella processer och tjänster samt digital omvandling

Milstolpe

Inrättande av en ram för enhetlig styrning av IKT-utvecklingsverksamhet inom offentlig förvaltning

28

2.1.1.r modernisering av nationella processer och tjänster samt digital omvandling

Milstolpe

Inrättande av en normativ ram för att få stöd på området digital omvandling av processer och tjänster inom offentlig förvaltning

31

2.1.2.r att öka effektiviteten och interoperabiliteten vid användningen av nationella IKT-resurser

Milstolpe

Inrättande av en rättslig ram för att få stöd på området utveckling av centrala system och plattformar för offentlig förvaltning och konsolidering av datorinfrastrukturtjänster

37

2.1.3.r utveckling av den nationella ekonomin för ekonomiska data och digitala tjänster

Milstolpe

Ikraftträdande av den rättsliga ramen för att få stöd på området omvandling av ekonomisk datahantering

40

2.2.1.r skapande av hela cykeln av stöd till digital omställning av företag med regional täckning

Milstolpe

Den europeiska digitala innovationsknutpunkten har inrättats

41

2.2.1.r skapande av hela cykeln av stöd till digital omställning av företag med regional täckning

Milstolpe

Regionala stödcentrum för företag tillhandahåller nya stödfunktioner för digital omställning

42

2.2.1.r skapande av hela cykeln av stöd till digital omställning av företag med regional täckning

Milstolpe

Inrättande av ett testsystem för digital mognad för enheter för att identifiera de åtgärder som enheterna behöver och det statliga stödet

69

2.3.2.r. digitala färdigheter för den digitala omvandlingen av samhället och förvaltningen

Milstolpe

Den normativa ramen stärker och genomför en gemensam ram för bedömning av grundläggande digitala färdigheter, identifiering och planering av utbildningsbehov och bedömning

70

2.3.2.r. digitala färdigheter för den digitala omvandlingen av samhället och förvaltningen

Milstolpe

Ändringar har trätt i kraft av normativa rättsakter om nationella standarder för högre utbildning som syftar till att uppnå resultat från studier av digital kompetens på motsvarande nivåer i den lettiska referensramen för kvalifikationer.

85

3.1.1.1.i förbättring av nätet av regionala och lokala vägar

Måltavla

Renoverade eller ombyggda regionala och lokala vägar för säker tillgänglighet till länsstyrelserna och deras tjänster och arbetstillfällen och för att de nya kommunerna ska fungera fullt ut

89

3.1.1.2.i) stärka kommunernas kapacitet att förbättra tjänsternas effektivitet och kvalitet

Milstolpe

Den rättsliga grunden för att genomföra stöd till kapacitetsuppbyggnad av lokala myndigheter har antagits

93

3.1.1.3.i investeringar i offentlig infrastruktur för att utveckla industriparker i regionerna

Milstolpe

Antagande av ett stödprogram för utveckling av industriparker och industriområden i regionerna

99

3.1.1.4.i) inrättande av en finansieringsfond för byggande av bostäder med låg hyra

Milstolpe

Antagande av en strategi för bostäder till överkomlig kostnad

100

3.1.1.4.i) inrättande av en finansieringsfond för byggande av bostäder med låg hyra

Milstolpe

Statsrådets förordning om byggande av bostäder med låg hyra

105

3.1.1.5.i utveckling av utbildningsinstitutionernas infrastruktur och utrustning

Milstolpe

Kommunfullmäktiges beslut om omorganisation av minst 20 högstadie- och gymnasieskolor

107

3.1.1.6.i) inköp av elektriska skolbussar

Milstolpe

Ett stödprogram har antagits för lokala myndigheter för inköp av elbussar för utförandet av kommunala funktioner och tillhörande tjänster.

112

3.1.2.1.i) åtgärder för att främja tillgången till offentliga tjänster och sysselsättning för personer med funktionsnedsättningar

Milstolpe

Val av statliga och lokala myndigheters byggnader där miljöanpassningar ska genomföras

118

3.1.2.2.i utveckling av ett prognosverktyg

Milstolpe

Ingående av avtal om utveckling av algoritmer för prognosmodellen, utveckling av tekniska specifikationer för informationssystem och övervakning av systemutveckling

121

3.1.2.3.i den långvariga sociala omsorgstjänstens motståndskraft och kontinuitet

Milstolpe

Utveckling av standardiserad konstruktionskonstruktion

131

4.1.1.r hållbarhet och resiliens i ett människocentrerat, heltäckande och integrerat hälso- och sjukvårdssystem

Milstolpe

Antagande av en strategi för digital hälsa

132

4.1.1.r hållbarhet och resiliens i ett människocentrerat, heltäckande och integrerat hälso- och sjukvårdssystem

Milstolpe

Utveckling av en människocentrerad, heltäckande och integrerad modell för tillhandahållande av hälso- och sjukvård genom utveckling av en investeringsstrategi och rekommendationer för utveckling av integrerad och epidemiologiskt säker hälso- och sjukvård

135

4.1.1.1.i stöd till folkhälsoforskning

Milstolpe

Antagande av en metod för tre studier för att förbättra planeringen och genomförandet av folkhälsopolitiken på området antimikrobiell resistens, vaccinering och infektionssjukdomar

138

4.1.1.2.i stöd till sjukhusens infrastruktur eller utrustning

Måltavla

Antal projekt som fått ett positivt yttrande från teknikkommissionen om utrustningens stödberättigande för tillhandahållande av relevanta statligt finansierade tjänster

149

4.3.1.r hälso- och sjukvårdens hållbarhet och effektiv användning av hälso- och sjukvårdsresurser

Milstolpe

Samordningsmekanism godkänd för att bedöma, utveckla och genomföra nya modeller för tillhandahållande av hälso- och sjukvårdstjänster

151

4.3.1.1.i) stöd för att bedöma och förbättra kvaliteten på och tillgången till sekundär hälso- och sjukvård utanför sjukhus

Milstolpe

Antagande av en metod för studien om kvaliteten på och tillgången till sekundär hälso- och sjukvård utanför sjukhus

154

5.1.r styrning av innovationssystem och motivation för privata investeringar i forskning och utveckling

Milstolpe

Utveckling av en långsiktig nationell strategi för vart och ett av RIS3-områdena och inrättande av en strategisk styrelse för vart och ett av RIS3-områdena

159

5.2.1.r reform av högre utbildning och vetenskaplig spetskompetens och styrning

Milstolpe

Reform av styrningen av högre utbildningsanstalter

166

6.1.1.r stärka analyserna och utveckla datahanteringen på området skatteförvaltning och tull

Milstolpe

Antagande av en arbetsplan för offentliga myndigheter för att stävja den svarta ekonomin 2021–2022

167

6.1.1.r stärka analyserna och utveckla datahanteringen på området skatteförvaltning och tull

Milstolpe

Idrifttagande av ett riskklassificeringssystem för skattebetalare, optimering av kontroller

170

6.1.1.r stärka analyserna och utveckla datahanteringen på området skatteförvaltning och tull

Måltavla

Genomförande av det nationella forskningsprogrammet ”Minskning av den svarta ekonomin för att säkerställa en hållbar utveckling i landet”

178

6.1.2.2.i kapacitetsuppbyggnad vid tullaboratoriet

Milstolpe

Inköpt och installerad spektrofotometer för användning i tullaboratoriet

179

6.1.2.2.i kapacitetsuppbyggnad vid tullaboratoriet

Milstolpe

Inköpt och installerad spektrofotometer för användning vid flygplatsens tullkontrollstation

196

6.3.1.r modernisering av den offentliga förvaltningen

Milstolpe

Godkänd plan för modernisering av den offentliga förvaltningen

198

6.3.1.r modernisering av den offentliga förvaltningen

Milstolpe

Konceptet med ett gemensamt servicecentrum har godkänts som en förutsättning för tillhandahållandet av centraliserade tjänster

206

6.3.1.4.i) tillväxt av icke-statliga organisationer för att stärka den sociala trygghetens representation och övervaka allmänintresset

Milstolpe

Offentliggörande av ramen för stöd till icke-statliga organisationer på följande områden: social resiliens, främjande av allmänintresset

208

6.4.1.r inrättande av ett register över offentliga upphandlingskontrakt

Milstolpe

Ett register över offentliga upphandlingskontrakt som gjorts tillgängligt

210

6.4.3.r utarbetande och genomförande av en strategi för professionalisering

Milstolpe

Antagande av en strategi för professionalisering av upphandlare

211

6.4.3.r utarbetande och genomförande av en strategi för professionalisering

Milstolpe

Ändringar av relevanta rättsakter, förordningar och interna förfaranden

Delbetalning, belopp

388 000 000 EUR

1.3.Tredje inbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer

Relaterad åtgärd
(Reform eller investering)

Hållpunkt/Mål

Namn

1

1.1.1.r. ett hållbart transportsystem

Milstolpe

Samordnad strategi för planering, beställning och organisation av persontransporter i storstadsområdet Riga

19

1.2.1.5.i modernisering av överförings- och distributionsnäten för el

Måltavla

Meddelande om tilldelning av kontrakt till projekt som godkänts för 80 000 000 EUR

29

2.1.1.1.i modernisering av förvaltningen och digital omvandling av tjänster

Måltavla

Beskrivningar av utvecklad och harmoniserad verksamhet för utveckling av IKT-lösningar

32

2.1.2.1.i centraliserade plattformar, lösningar eller system

Måltavla

Godkännande av utvecklingsplaner för inrättande, omvandling eller införande av centraliserade IKT-funktioner och delade tjänster

33

2.1.2.1.i centraliserade plattformar, lösningar eller system

Måltavla

Godkännande av harmoniserade beskrivningar av utvecklingen av centraliserade IKT-lösningar

38

2.1.3.r utveckling av den nationella ekonomin för ekonomiska data och digitala tjänster

Milstolpe

Rättslig ram för hur den nationella plattformen för spridning av uppgifter ska fungera

57

2.3.1.r utveckling av en hållbar och socialt ansvarsfull stödram för vuxenutbildning

Milstolpe

Ökat stöd till utbildning av anställda

60

2.3.1.r utveckling av en hållbar och socialt ansvarsfull stödram för vuxenutbildning

Milstolpe

Utveckling av metoden med individuella utbildningskonton

74

2.3.2.2.i) utveckling av statliga och lokala myndigheters färdigheter och kapacitet för digital omvandling

Milstolpe

Ram för digital kompetens inom offentlig förvaltning har utvecklats

79

2.3.2.3.i) överbrygga den digitala klyftan för socialt utsatta elever och utbildningsinstitutioner

Måltavla

Antal IKT-utrustningsenheter för målgruppen (studerande)

84

3.1.1.r administrativ territoriell reform

Milstolpe

Ikraftträdande av en ny ”kommunallag”

94

3.1.1.3.i investeringar i offentlig infrastruktur för att utveckla industriparker i regionerna

Milstolpe

Tilldelning av kontrakt för utveckling av industriparker i regionerna

101

3.1.1.4.i) inrättande av en finansieringsfond för byggande av bostäder med låg hyra

Måltavla

Antal lägenheter inom godkända projekt

108

3.1.1.6.i) inköp av elektriska skolbussar

Måltavla

Antal elektriska skolbussar inom ramen för kontrakt som tilldelats för inköp av elbussar för utförandet av kommunala funktioner och tillhörande tjänster

111

3.1.2.r tillgång till sociala tjänster och arbetsförmedlingar till stöd för minimiinkomstreformen

Milstolpe

Ikraftträdande av lagändringar för att förbättra systemet för minimiinkomststöd

119

3.1.2.2.i utveckling av ett prognosverktyg

Milstolpe

Slutförande av tekniska specifikationer för informationssystemet för prognosverktyget för social trygghet

122

3.1.2.3.i den långvariga sociala omsorgstjänstens motståndskraft och kontinuitet

Måltavla

Ingående av kontrakt om genomförande av projekt

124

3.1.2.4.i) synergistisk utveckling av tjänster för social och yrkesinriktad rehabilitering för att främja motståndskraften hos personer med funktionsnedsättningar

Milstolpe

Beskrivning av den yrkesinriktade rehabiliteringstjänst som antagits

127

3.1.2.5.i) deltagande på arbetsmarknaden för arbetslösa, arbetssökande och personer som riskerar att bli arbetslösa

Milstolpe

Ett erbjudande om omskolning och kompetenshöjning, med fokus på digitala färdigheter, har upprättats för kunder (arbetslösa, arbetssökande, personer som riskerar att bli arbetslösa) vid den statliga arbetsförmedlingen för en återhämtning med ökad sysselsättning i ekonomin genom genomförande av aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

128

3.1.2.5.i) deltagande på arbetsmarknaden för arbetslösa, arbetssökande och personer som riskerar att bli arbetslösa

Milstolpe

Utveckling av ett digitalt verktyg för kompetensbedömning

143

4.2.1.r tillhandahållande av mänskliga resurser och kompetenshöjning

Milstolpe

Strategi för utveckling av mänskliga resurser

144

4.2.1.r tillhandahållande av mänskliga resurser och kompetenshöjning

Milstolpe

Antagande av kartläggning av mänskliga resurser inom hälso- och sjukvården

146

4.2.1.r tillhandahållande av mänskliga resurser och kompetenshöjning

Milstolpe

Antagande av en modell för planering av hälso- och sjukvårdspersonal

147

4.2.1.1.i) stöd till genomförandet av systemet för utveckling av mänskliga resurser

Milstolpe

Inrättande av en samordningsmekanism för utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal

152

4.3.1.1.i) stöd för att bedöma och förbättra kvaliteten på och tillgången till sekundär hälso- och sjukvård utanför sjukhus

Milstolpe

Studie om kvalitet, tillgänglighet och tillgång till sekundär hälso- och sjukvård utanför sjukhus

155

5.1.1.1.i stöd till en fullfjädrad styrningsmodell för innovationssystem

Måltavla

Kontraktering eller utnämning av de personalresurser som behövs

161

5.2.1.r reform av högre utbildning och vetenskaplig spetskompetens och styrning

Måltavla

Konsolidering av högre utbildningsanstalter

168

6.1.1.r stärka analyserna och utveckla datahanteringen på området skatteförvaltning och tull

Milstolpe

Idrifttagande av en korg av databaserade tjänster för varje segmenteringsgrupp av skattebetalare

169

6.1.1.r stärka analyserna och utveckla datahanteringen på området skatteförvaltning och tull

Milstolpe

Offentliggörande av en handbok för hantering av efterlevnadsrisker

171

6.1.1.r stärka analyserna och utveckla datahanteringen på området skatteförvaltning och tull

Milstolpe

Genomförande av forskningsresultaten

174

6.1.1.3.i. personalutbildning med analysplattform och konsulttjänster

Måltavla

Utbildning av personal för att arbeta med analysplattformen

181

6.1.2.4.i) skapande av infrastruktur för utförande av kontrolltjänster i Kundziņsala

Milstolpe

Gemensam utformning – bygg- och anläggningskontrakt undertecknat

184

6.1.2.4.i) skapande av infrastruktur för utförande av kontrolltjänster i Kundziņsala

Milstolpe

Upphandling och ingående av ett kontrakt för leverans och installation av röntgenutrustning för lastkontroll

200

6.3.1.1.i öppen, transparent, rättvis och ansvarig offentlig förvaltning

Milstolpe

Tillgänglig kompetensram

202

6.3.1.2.i en professionell, öppen och ansvarig offentlig förvaltning

Milstolpe

Tillgänglig kompetensram, inklusive utbildningsprogram

219

7.2.i) trygg och stabil energiförsörjning och synkronisering med unionens nät

Milstolpe

Bestämmelser för installation av ett batterienergilagringssystem

223

7.3.i uppgradering, digitalisering och säkerställande av överförings- och distributionsnäten för el

Milstolpe

Bestämmelser om investeringar i de nationella överförings- och distributionsnäten för el

229

7.4.i) öka användningen av hållbar biometan

Milstolpe

Regler för investeringar i biometansektorn

Delbetalning, belopp

339 038 937 EUR

1.4.Fjärde inbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer

Relaterad åtgärd
(Reform eller investering)

Hållpunkt/Mål

Namn

8

1.2.1.1.i. förbättrad energieffektivitet i flerfamiljshus

Måltavla

Undertecknade kontrakt

14

1.2.1.3.i förbättrad energieffektivitet i kommunala byggnader

Måltavla

Tilldelning av kontrakt

21

1.2.1.5.i modernisering av överförings- och distributionsnäten för el

Milstolpe

Ikraftträdande av en eller flera rättsakter om vindkraft på offentlig mark

24

1.3.1.r katastrofhanteringssystem, anpassning till klimatförändringar, räddningstjänster och snabbinsatstjänster

Milstolpe

Rättsakt om det nationella systemet för tidig varning

25

1.3.1.2.i investeringar i infrastruktur för minskning av översvämningsrisker

Måltavla

Undertecknade bygg- och anläggningskontrakt

36

2.1.2.2.i molntjänster

Måltavla

Molntjänster som tillhandahålls offentliga myndigheter

44

2.2.1.1.i) stöd till inrättandet av digitala innovationsknutpunkter och regionala kontaktpunkter

Måltavla

Färdplaner för den digitala omställningen

46

2.2.1.2.i digitalisering av enheter

Måltavla

Förbättring av entiteternas test av digital mognad

48

2.2.1.3.i) stöd till införande av produkter och tjänster i näringslivet

Måltavla

Undertecknade bidragsöverenskommelser och åtaganden för privat finansiering

51

2.2.1.4.i finansiellt instrument för att underlätta den digitala omvandlingen av ekonomiska aktörer

Måltavla

Undertecknade låneavtal och beviljad privat finansiering

54

2.2.1.5.i) främjande av den digitala omvandlingen av medieföretag

Milstolpe

Inrättande av ett stödsystem

86

3.1.1.1.i förbättring av nätet av regionala och lokala vägar

Måltavla

Renoverade eller ombyggda regionala och lokala vägar

90

3.1.1.2.i) stärka kommunernas kapacitet att förbättra tjänsternas effektivitet och kvalitet

Milstolpe

Bedömning av lokala myndigheters offentliga tjänster

92

3.1.1.2.i) stärka kommunernas kapacitet att förbättra tjänsternas effektivitet och kvalitet

Måltavla

Utbildade personer

102

3.1.1.4.i) inrättande av en finansieringsfond för byggande av bostäder med låg hyra

Måltavla

Antal lägenheter

115

3.1.2.1.i) åtgärder för att främja tillgången till offentliga tjänster och sysselsättning för personer med funktionsnedsättningar

Milstolpe

Val av målgrupp för anpassning av bostaden

130

3.1.2.5.i) deltagande på arbetsmarknaden för arbetslösa, arbetssökande och personer som riskerar att bli arbetslösa

Måltavla

Personer som deltar i utbildning

133

4.1.1.r hållbarhet och resiliens i ett människocentrerat, heltäckande och integrerat hälso- och sjukvårdssystem

Milstolpe

Den lettiska populationens genomreferens

134

4.1.1.r hållbarhet och resiliens i ett människocentrerat, heltäckande och integrerat hälso- och sjukvårdssystem

Milstolpe

Metodologisk hantering inom onkologi

141

4.1.1.3.i. stöd till infrastruktur eller utrustning för tillhandahållare av sekundära öppenvårdstjänster

Måltavla

Tillhandahållare av sekundära öppenvårdstjänster

145

4.2.1.r tillhandahållande av mänskliga resurser och kompetenshöjning

Milstolpe

Ny ersättningsmodell för hälso- och sjukvårdspersonal

148

4.2.1.1.i) stöd till genomförandet av systemet för utveckling av mänskliga resurser

Milstolpe

Simuleringar inom medicinsk utbildning

153

4.3.1.1.i) stöd för att bedöma och förbättra kvaliteten på och tillgången till sekundär hälso- och sjukvård utanför sjukhus

Milstolpe

Folkhälsopolitik

157

5.1.1.2.i stödinstrument för forskning och internationalisering

Milstolpe

Ikraftträdande av en eller flera rättsakter som reglerar fyra stödprogram

172

6.1.1.1.i modernisering av befintliga analytiska lösningar

Milstolpe

Ändringar av it-system

173

6.1.1.2.i) utveckling av nya analyssystem

Milstolpe

System för segmentering av skattebetalare

182

6.1.2.4.i) skapande av infrastruktur för utförande av kontrolltjänster i Kundziņsala

Milstolpe

Bygglov erhållet

187

6.2.1.1.i) inrättande av en innovationsknutpunkt för bekämpning av penningtvätt för att förbättra identifieringen av penningtvätt

Milstolpe

Samarbetsplattform för finansunderrättelser och kunskapsutbyte för identifiering av penningtvätt

190

6.2.1.2.i) stärka kapaciteten att utreda ekonomisk brottslighet

Måltavla

Antal tjänstemän inom brottsbekämpning med ett intyg om utredning av penningtvätt

191

6.2.1.2.i) stärka kapaciteten att utreda ekonomisk brottslighet

Milstolpe

Utrustning för tjänstemän inom brottsbekämpningen

192

6.2.1.3.i inrättande av ett utbildningscentrum

Milstolpe

Rättsakt (er) som rör utbildningscentrumet

193

6.2.1.3.i inrättande av ett utbildningscentrum

Måltavla

Nya utbildningsprogram

195

6.2.1.3.i inrättande av ett utbildningscentrum

Milstolpe

Upprustade och utrustade utbildningscentrum

203

6.3.1.2.i en professionell, öppen och ansvarig offentlig förvaltning

Måltavla

Deltagande i utbildning

204

6.3.1.3.i) utveckling av den offentliga förvaltningens innovationsekosystem

Milstolpe

Innovationslaboratorium

207

6.3.1.4.i) tillväxt av icke-statliga organisationer för att stärka den sociala trygghetens representation och övervaka allmänintresset

Måltavla

Stödmottagare inom stödprogrammet

212

6.4.3.r utarbetande och genomförande av en strategi för professionalisering

Milstolpe

Centralisering av upphandlingen

214

6.4.4.r IUB IT och uppbyggnad av analytisk kapacitet

Milstolpe

System för hantering av publikationer

215

7.1.r omvandling av den nationella energisektorn

Milstolpe

Rättsakter om inrättande av en ram för registrering och drift av energigemenskaper

216

7.1.r omvandling av den nationella energisektorn

Milstolpe

Lagstiftning om ändring av normer för elhandel och elförbrukning

217

7.1.r omvandling av den nationella energisektorn

Milstolpe

Lagstiftning om optimering av elnät

Delbetalning, belopp

428 996 309 EUR

1.5.Femte inbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer

Relaterad åtgärd
(Reform eller investering)

Hållpunkt/Mål

Namn

2

1.1.1.r. ett hållbart transportsystem

Milstolpe

Hållbar kollektivtrafikreform

3

1.1.1.i. förbättring av transportinfrastrukturen i Rigas storstadsområde

Milstolpe

Transportprojekt

4

1.1.1.i. förbättring av transportinfrastrukturen i Rigas storstadsområde

Milstolpe

Undertecknande av kontrakt för Rigas centrala järnvägsstation

4a

1.1.1.i. förbättring av transportinfrastrukturen i Rigas storstadsområde

Milstolpe

Rigas centrala järnvägsstation

9

1.2.1.1.i. förbättrad energieffektivitet i flerfamiljshus

Måltavla

Minskning av primärenergianvändningen i flerfamiljshus

11

1.2.1.2.i) ökad energieffektivitet i företag i form av ett kombinerat finansiellt instrument

Måltavla

Planerade minskningar av växthusgasutsläpp

12

1.2.1.2.i) ökad energieffektivitet i företag i form av ett kombinerat finansiellt instrument

Måltavla

Undertecknade kontrakt

15

1.2.1.3.i förbättrad energieffektivitet i kommunala byggnader

Måltavla

Minskning av primärenergiförbrukningen i kommunala byggnader

18

1.2.1.4.i. förbättrad energieffektivitet i offentliga byggnader

Måltavla

Minskning av primärenergiförbrukningen i offentliga byggnader

20

1.2.1.5.i modernisering av överförings- och distributionsnäten för el

Måltavla

Anslutningspunkter för laddning av elfordon och anläggningar för småskalig energiproduktion

23

1.3.1.1.i. ökning av räddningstjänstens kapacitet

Milstolpe

Centrum för katastrofhantering

26

1.3.1.2.i investeringar i infrastruktur för minskning av översvämningsrisker

Milstolpe

Projekt som skyddar mot översvämningsrisker

30

2.1.1.1.i modernisering av förvaltningen och digital omvandling av tjänster

Måltavla

IKT-lösningar eller IKT-system

34

2.1.2.1.i centraliserade plattformar, lösningar eller system

Måltavla

Centraliserade IKT-plattformar, IKT-lösningar eller IKT-system

39

2.1.3.1.i tillgång till, utbyte och analys av data

Måltavla

Tillgång till dataset på plattformar

44a

2.2.1.1.i) stöd till inrättandet av digitala innovationsknutpunkter och regionala kontaktpunkter

Milstolpe

De europeiska digitala innovationsknutpunkternas stöd till den digitala omställningen av enheter

53

2.2.1.5.i) främjande av den digitala omvandlingen av medieföretag

Måltavla

Plattformar eller it-lösningar

61

2.3.1.r utveckling av en hållbar och socialt ansvarsfull stödram för vuxenutbildning

Milstolpe

Metod med individuella utbildningskonton

62

2.3.1.1.i) tillhandahållande av digitala färdigheter

Måltavla

Moduler utformade för studieprogram inom högre utbildning

64

2.3.1.2.i) utveckling av digitala färdigheter

Måltavla

Utbildning i digitala färdigheter

68a

2.3.1.5.i. digitala färdigheter via plattformen för individuella utbildningskonton

Måltavla

Utbildning i digitala färdigheter

73

2.3.2.1.i) digitala färdigheter för människor, inklusive ungdomar

Milstolpe

Digitalt system för ungdomsarbete i kommunerna

76

2.3.2.2.i) utveckling av statliga och lokala myndigheters färdigheter och kapacitet för digital omvandling

Måltavla

Deltagande i utbildning

83

2.4.1.2.i utveckling av infrastruktur för bredband eller nät med mycket hög kapacitet ”sista kilometern”

Milstolpe

Tillgång till bredbandsnät med mycket hög kapacitet

96

3.1.1.3.i investeringar i offentlig infrastruktur för att utveckla industriparker i regionerna

Måltavla

Industriparker och territorier i regionerna

103

3.1.1.4.i) inrättande av en finansieringsfond för byggande av bostäder med låg hyra

Måltavla

Antal lägenheter klara för drift

106

3.1.1.5.i utveckling av utbildningsinstitutionernas infrastruktur och utrustning

Måltavla

Uppgradering av skolornas infrastruktur

109

3.1.1.6.i) inköp av elektriska skolbussar

Måltavla

Elektriska skolbussar

109a

3.1.1.7.i) lån till fastighetsutvecklare för uppförande av bostäder med låg hyra

Milstolpe

Genomförandeavtal och slutförande av investeringen

109b

3.1.1.7.i) lån till fastighetsutvecklare för uppförande av bostäder med låg hyra

Måltavla

Rättsliga avtal undertecknade med slutliga stödmottagare

114

3.1.2.1.i) åtgärder för att främja tillgången till offentliga tjänster och sysselsättning för personer med funktionsnedsättningar

Måltavla

Anpassning av statliga och lokala myndigheters byggnader

117

3.1.2.1.i) åtgärder för att främja tillgången till offentliga tjänster och sysselsättning för personer med funktionsnedsättningar

Måltavla

Anpassning av bostaden

120

3.1.2.2.i utveckling av ett prognosverktyg

Milstolpe

Utveckling av ett prognosverktyg

123

3.1.2.3.i den långvariga sociala omsorgstjänstens motståndskraft och kontinuitet

Måltavla

Tillhandahållande av platser för långvarig vård och omsorg

125

3.1.2.4.i) synergistisk utveckling av tjänster för social och yrkesinriktad rehabilitering för att främja motståndskraften hos personer med funktionsnedsättningar

Milstolpe

Anpassning av byggnader

130a

3.1.2.6.i) underlätta tillgången till tekniska hjälpmedel

Måltavla

7.6 miljoner euro till NRC ”Vaivari” för att underlätta tillgången till tekniskt stöd

137

4.1.1.1.i stöd till folkhälsoforskning

Milstolpe

Folkhälsopolitik och folkhälsostudier

140

4.1.1.2.i stöd till sjukhusens infrastruktur eller utrustning

Milstolpe

Sjukhusinfrastruktur eller sjukhusutrustning

142

4.1.1.3.i. stöd till infrastruktur eller utrustning för tillhandahållare av sekundära öppenvårdstjänster

Måltavla

Tillhandahållare av sekundära öppenvårdstjänster

150

4.3.1.r hälso- och sjukvårdens hållbarhet och effektiv användning av hälso- och sjukvårdsresurser

Måltavla

Nya modeller för tillhandahållande av hälso- och sjukvårdstjänster

156

5.1.1.1.i stöd till en fullfjädrad styrningsmodell för innovationssystem

Milstolpe

Övervakningsrapporter

158

5.1.1.2.i stödinstrument för forskning och internationalisering

Måltavla

Finansieringsåtagande

160

5.2.1.r reform av högre utbildning och vetenskaplig spetskompetens och styrning

Milstolpe

Reform av högre utbildning

162

5.2.1.r reform av högre utbildning och vetenskaplig spetskompetens och styrning

Måltavla

Förändringar i styrningen av offentliga universitet

163

5.2.1.1.i bidrag till forskning, utveckling och konsolidering

Måltavla

Beslut om slutbetalning för konsolideringsplaner

164

5.2.1.1.i bidrag till forskning, utveckling och konsolidering

Måltavla

Undertecknade avtal om akademiska karriär- och forskningsbidrag

176

6.1.2.1.i anslutning av järnvägsskannrar till BAXE och utveckling av en plattform för röntgenbildanalys

Milstolpe

Järnvägsskannrar anslutna till informationssystemet BAXE

177

6.1.2.1.i anslutning av järnvägsskannrar till BAXE och skapande av en plattform för analys av röntgenbilder

Milstolpe

Plattform för bildanalys med röntgenbilder

180

6.1.2.3.i. förbättring av tullkontrollen av mottagna postförsändelser vid flygplatsens tullkontrollstation

Milstolpe

Skanning och sortering av post vid Rigas flygplats

183

6.1.2.4.i) skapande av infrastruktur för utförande av kontrolltjänster i Kundziņsala

Milstolpe

Bärande och inneslutna strukturer och utrustning

221

7.2.i) trygg och stabil energiförsörjning och synkronisering med unionens nät

Måltavla

Batteriets energilagringssystem (BESS)

224

7.3.i uppgradering, digitalisering och säkerställande av överförings- och distributionsnäten för el

Måltavla

Ytterligare elnätskapacitet

225

7.3.i uppgradering, digitalisering och säkerställande av överförings- och distributionsnäten för el

Milstolpe

Omformarstationer

226

7.3.i uppgradering, digitalisering och säkerställande av överförings- och distributionsnäten för el

Måltavla

Byggda kraftledningar

227

7.3.i uppgradering, digitalisering och säkerställande av överförings- och distributionsnäten för el

Milstolpe

Uppgraderingar av system för hantering av distributionsnät och kretsbrytare

231

7.4.i) öka användningen av hållbar biometan

Milstolpe

Insprutningspunkt för biometan

232

7.4.i) öka användningen av hållbar biometan

Milstolpe

It-lösningar för hantering av insprutningspunkten för biometan (BIP)

Delbetalning, belopp

582 209 276 EUR

AVSNITT 3: YTTERLIGARE ARRANGEMANG

1.Arrangemang för övervakning och genomförande av planen för återhämtning och resiliens

Genomförandet av planen ska samordnas av finansministeriet.

Finansministeriet ska utföra förvaltningsmyndighetens uppgifter. dessa ska vara åtskilda från dess övriga funktioner, inklusive revisionsmyndighetens.

Finansministeriet ansvarar i egenskap av förvaltningsmyndighet för utvecklingen av förvaltnings- och kontrollsystemet för planen och samordnar rapporteringsprocessen under genomförandet av planen (en halvårsrapport om planens sammanställning och framsteg) och andra funktioner. Det centrala finansierings- och upphandlingsorganet har utsetts till förmedlande organ med ansvar för genomförande, kontroll och övervakning av planen.

Revisionsmyndigheten, som är oberoende av finansministeriets övriga avdelningar när det gäller planering, revision, rapportering och yttrande, ska utarbeta en plan för revisionsstrategi och utarbeta en sammanfattning av de revisioner som utförts som ska åtfölja begäran om utbetalning. Sektorsministerierna och statskansliet ska ansvara för genomförandet av planen.

De administrativa resurser som krävs för att förvalta och övervaka planen ska tillhandahållas inom ramen för de ansvariga institutionernas befintliga resurser, med användning av de ytterligare personalresurser som behövs. Myndigheternas deltagande i genomförandet av planen sker inom den fastställda ramen för deras kärnverksamhet och kärnfunktioner. Finansieringen av sektorsministerierna för genomförandet av planen ska tilldelas i enlighet med relevanta nationella förfaranden för finansiering från statsbudgeten.

Ett separat budgetprogram för de finansiella flödena i samband med planen för återhämtning och resiliens tillhandahålls i statsbudgeten, vilket säkerställer att de finansiella flödena kan spåras och särskiljas.

2.Arrangemang för att ge kommissionen fullständig tillgång till uppgiftsunderlag

Finansministeriet är det centrala samordningsorganet för Lettlands återhämtnings- och resiliensplan och dess genomförande och ansvarar för den övergripande samordningen och övervakningen av planen. Uppgifter som rör genomförandet och övervakningen av planen ska lagras i det befintliga systemet för förvaltning och kontroll av EU-medel, KPVIS. KPVIS ska anpassas till kraven i förordning (EU) 2021/241 för datainsamling, lägesrapporter och betalningsansökningar, bland annat för att samla in indikatorer och annan information som krävs för att visa och rapportera att delmål och mål har uppnåtts. KPVIS ska användas av alla aktörer som deltar i genomförandet av planen, inbegripet stödmottagare och övervakningsmyndigheter mellan kontrollorganet, fackministerier och revisionsmyndigheten med flera. Sektorsministerierna ska kontinuerligt förvalta och uppdatera information i KPVIS om planens framsteg och resultat, om de kontroller som utförts, kontroller, inbegripet identifierade brister och alla korrigerande åtgärder som vidtagits.

I enlighet med artikel 24.2 i förordning (EU) 2021/241 ska Lettland, när de relevanta överenskomna delmålen och målen i avsnitt 2.1 i denna bilaga har uppnåtts, lämna in en vederbörligen motiverad ansökan till kommissionen om utbetalning av det ekonomiska bidraget. Lettland ska säkerställa att kommissionen på begäran har fullständig tillgång till de underliggande relevanta uppgifter som ligger till grund för ansökan om utbetalning, både för bedömningen av ansökan om utbetalning i enlighet med artikel 24.3 i förordning (EU) 2021/241 och för revisions- och kontrolländamål.

Löpnummer	Relaterad åtgärd (Reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn
77	2.3.2.3.i) överbrygga den digitala klyftan för socialt utsatta elever och utbildningsinstitutioner	Milstolpe	Ikraftträdande av ett regelverk som fastställer förfaranden för organisation och genomförande av lärande på distans
80	2.4.1.r utveckling av bredbandsinfrastruktur	Milstolpe	Antagande av tekniska krav för uppkopplad och automatiserad körning
81	2.4.1.r utveckling av bredbandsinfrastruktur	Milstolpe	Antagande av en gemensam modell för utvecklingen av den sista kilometern
98	3.1.1.4.i) inrättande av en finansieringsfond för byggande av bostäder med låg hyra	Milstolpe	Ikraftträdande av lagen om avvägning av hyresgästers och hyresvärders rättigheter
104	3.1.1.5.i utveckling av utbildningsinstitutionernas infrastruktur och utrustning	Milstolpe	Fastställande av kvalitativa och kvantitativa kriterier
110	3.1.2.r tillgång till sociala tjänster och arbetsförmedlingar till stöd för minimiinkomstreformen	Milstolpe	Antagande av den strategiska ramen för vidareutveckling av systemet för minimiinkomststöd
186	6.2.1.r modernisering av processen för att identifiera penningtvätt, utreda ekonomiska brott och rättsliga förfaranden	Milstolpe	Ikraftträdande av ändringar av lagen om förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism och spridning av vapen
209	6.4.2.r förbättring av konkurrensmiljön	Milstolpe	Ikraftträdande av regelverket för att förbättra konkurrensmiljön och minska korruptionsriskerna vid offentlig upphandling
213	6.4.4.r IUB IT och uppbyggnad av analytisk kapacitet	Milstolpe	Antagande av kriterier för att identifiera riskfyllda marknadssektorer, kunder och inköp
		Delbetalning, belopp	231 000 000 EUR