INKLUDERING AV NORGE I EU:S STRATEGI FÖR ÖSTERSJÖOMRÅDET

1.Inledning

Den 14 december 2007 uppmanade Europeiska rådet i sina slutsatser från ordförandeskapet kommissionen att lägga fram en EU-strategi för Östersjöområdet. Efter denna uppmaning hade kommissionen omfattande samråd med berörda parter. Den 10 juni 2009 antog kommissionen meddelandet om EU:s strategi för Östersjöområdet 1 (strategin), EU:s första makroregionala strategi. Europeiska rådet godkände strategin i sina slutsatser av den 29–30 oktober 2009 2 och uppmanade ”alla berörda aktörer att agera snabbt och garantera ett fullständigt genomförande av strategin”.

Kommissionen offentliggjorde därefter en lägesrapport i juni 2011. I sina slutsatser av den 15 november 2011 uppmanade allmänna rådet kommissionen att se över strategin senast i början av 2012. Som svar på denna uppmaning antog kommissionen den 23 mars 2012 ett meddelande 3 , där man föreslog i) förbättringar i den strategiska inriktningen och i anpassningen av politik och finansiering, ii) klargörande av de olika berörda aktörernas ansvar och iii) bättre kommunikation.

Strategin genomförs av åtta medlemsländer (Danmark, Estland, Finland, Tyskland, Lettland, Litauen, Polen och Sverige) och är uppbyggd kring tre övergripande mål: rädda Östersjön, integrera Östersjöområdet och öka välståndet. Målen ringar in olika gemensamma och sammanlänkade utmaningar i Östersjöområdet, såsom anpassning till klimatförändringarna, sjösäkerhet, energi, transport, konnektivitet, konkurrenskraft och civilskydd.

För att uppnå målen med strategin har regeringarna i de deltagande länderna åtagit sig att anpassa sina nationella och regionala prioriteringar och mobilisera relevant EU-finansiering och nationell finansiering för att genomföra handlingsplanen. Sedan 2013 har strategins handlingsplan uppdaterats fyra gånger för att återspegla prioriteringar på regional nivå och EU-nivå samt framväxande behov. Den nuvarande handlingsplanen, som antogs i februari 2021 4 , anpassade strategin ytterligare till EU:s mål och effektiviserade dess struktur genom att minska antalet åtgärder och dela in dem i 14 politikområden. En särskild stödenhet inrättades även.

Strategin är inriktad på de medlemsländer som gränsar till Östersjön, men samarbete med angränsande länder utanför EU, inbegripet Norge, välkomnas. Den 7 november 2025 lämnade Norge in en formell begäran till det estniska ordförandeskapet för strategin om att ansluta sig till strategin som fullvärdig medlem. Den 28 november 2025 godkändes denna begäran av de åtta medlemsländer som deltar i strategin och som är företrädda i gruppen av nationella samordnare. Ordförandeskapet för strategin översände gruppens beslut om att inkludera Norge i strategin till kommissionen den 5 december 2025. Kommissionen lade därefter fram beslutet för rådet den 24 mars 2026 och uppmanade rådet att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att inkludera Norge i strategin som det nionde deltagande landet.

I sina slutsatser av den 5 maj 2026 välkomnade och godkände rådet denna begäran från de medlemsländer som deltar i strategin. Rådet uppmanade EU-kommissionen att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att inkludera Norge i EU:s strategi för Östersjöområdet, att ändra strategin i enlighet med detta och att lägga fram den reviderade strategin för rådet.

2.Inkludering av Norge i strategin

1.Politisk bakgrund

Norge är en långvarig partner i Östersjöområdet. Under årens lopp har landet bidragit till arbetet inom politikområdena och till flera projekt som drivs inom ramen för strategin. Norge deltar som observatör i gruppen av nationella samordnare – strategins högsta beslutsfattande organ – och i Interregprogrammet för Östersjöområdet, som är den främsta finansieringskällan. Interregprogrammet och strategin är nära kopplade till varandra, eftersom de verkar i samma geografiska område och ömsesidigt förstärker varandra. I strategin fastställs den strategiska ramen och målen, medan Interregprogrammet tillhandahåller finansiering för projekt som genomför målen och stöder styrningen av strategin.

Efter att Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina avbröts samarbetet med Ryssland och Belarus inom ramen för strategin, vilket ytterligare har förändrat det politiska och geopolitiska landskapet i regionen. Även om denna förändring i viss mån har begränsat möjligheterna att ta itu med gemensamma regionala utmaningar, såsom föroreningar, begränsning av klimatförändringarna, förlust av biologisk mångfald och riskhantering på havsområdet inom ramen för strategin, har de berörda parterna trots allt intensifierat sitt samarbete, även avseende praktiska dagliga kontakter på olika nivåer och inom olika politikområden.

I detta sammanhang och mot bakgrund av den betydande geopolitiska, miljömässiga och ekonomiska utvecklingen i Östersjöområdet samt Norges långvariga engagemang i strategin och landets ökade intresse för ett fördjupat samarbete inom makroregionen är det lämpligt att formalisera Norges deltagande på samma villkor som de åtta medlemsländer som redan genomför strategin.

2.Norges deltagande i strategin

I detta addendum till det ursprungliga meddelandet om EU:s strategi för Östersjöområdet av den 10 juni 2009 fastställs Norges roll och ansvar i flernivåstyrningen av strategin och landets förhållande till övriga deltagande länder.

Genom att inkluderas i strategin har Norge rätt att delta i alla styrningsstrukturer för strategin, inbegripet det årliga forumet, gruppen av nationella samordnare, styrgrupperna för politikområdena och andra styrande organ. Norge kommer även att axla rollen som samordnare för ett politikområde. I enlighet med strategins principer om flernivåstyre kommer Norge att samarbeta med berörda parter på olika nivåer (regionala och lokala myndigheter, det civila samhället, näringslivet och den akademiska världen).

3.Slutsatser