Bryssel den 26.2.2026

COM(2026) 101 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

ProtectEU: Agenda för att förebygga och bekämpa terrorism












1.Inledning

Denna agenda, som tillkännagavs i meddelandet ProtectEU: Europeisk strategi för inre säkerhet 1 , markerar startpunkten för en förnyad insats för att bekämpa terrorism och våldsbejakande extremism som inte tar hänsyn till några gränser, varken fysiska eller digitala. Terrorism 2 och våldsbejakande extremism 3 förblir ett ständigt hot mot EU och dess medlemsstater. Växande kopplingar mellan terrorism och andra brottsområden, nätverk som är mer flytande, aktörer som är mindre ideologiskt motiverade och gråzonen mellan digitala och fysiska operationer gör det synnerligen svårt att definiera och identifiera terroristbrott. För att bemöta denna komplexa hotbild är den bästa strategin gemensamma åtgärder, och samtidigt som medlemsstaterna förblir ensamt ansvariga för nationell säkerhet 4 måste EU arbeta tillsammans med dem.

Även om EU har drabbats av färre storskaliga samordnade terroristattacker så har hotet inte undanröjts – det har utvecklats. Antalet terroristattacker mer än fördubblades mellan 2019 och 2023 (från 57 till 120), innan det sjönk till 58 under 2024 5 . Ensamagerande och små celler har huvudsakligen burit ansvaret för de senaste attackerna. Den övergripande hotnivån förblir hög, och den formas av drivkrafter bakom hot som ökar exponentiellt 6 . Även om jihadistisk terrorism fortfarande är det mest framträdande och det dödligaste terroristhotet 7 så drivs terrorister och våldsbejakande extremister av allt fler olika motiv, som inte alltid är kopplade till en viss ideologi, bland annat förkastande av europeiska demokratiska värden, antisemitism eller antimuslimskt hat 8 .

EU har redan vidtagit åtgärder för att ta itu med terrorism och våldsbejakande extremism, med 2020 års agenda för terrorismbekämpning för EU 9 som en färdplan mot ett säkrare EU. Under det årtionde som gått sedan vågen av fruktansvärda attacker i Europa, bland annat i Paris och Bryssel, har EU infört en omfattande rättslig ram för att kriminalisera terroristbrott, hantera terrorisminnehåll på nätet och begränsa tillgången till terrorismfinansiering, skjutvapen och sprängämnen. Vi har stärkt vår förmåga att upptäcka och stoppa resor för terrorismsyften vid de yttre gränserna med moderniserade system för säkerhet och gränsförvaltning, bättre informationsutbyte och närmare samarbete både inom EU och med länder utanför EU.

EU:s byråer har tillhandahållit operativt stöd och operativa verktyg till medlemsstaterna, och därmed gjort utredning och lagföring av terroristbrott effektivare, med över 2 000 gripanden och över 1 800 domar för terroristbrott 10 de senaste fem åren. Stödstrukturer på EU-nivå, till exempel EU:s kunskapsnav om förebyggande av radikalisering och det rådgivande säkerhetsskyddsprogrammet, har gjort det möjligt för medlemsstater att dra nytta av utbyten av praxis och sakkunskap, och ökat resiliensen i hela EU. För att bygga vidare på dessa resultat identifierar denna agenda – som har utarbetats i nära samarbete med medlemsstaterna och andra intressenter – de återstående luckorna och anger konkreta åtgärder för att ta itu med dem.

Den geopolitiska utvecklingen och externa konflikter leder till ökade risker och påverkar EU:s säkerhet. Hamasattackerna den 7 oktober 2023 och den efterföljande konflikten i Gaza har underblåst hatet och lett till att uppmaningar till våld har ökat över hela det ideologiska spektrumet. Jihadistiska aktörer har använt sig av dessa händelser genom spridning av felaktig information online och uttryckliga uppmaningar till våld. Liknande narrativ har också utnyttjats av vänster- och högerextremistiska aktörer. Detta bidrar till en ökad risk för attacker. Islamiska staten och dess bundsförvanter förblir ett av de största yttre hoten mot EU på grund av deras förmåga att uppvigla till attentat. Den instabila situationen i Syrien är ett säkerhetsproblem på grund av möjligheten att Islamiska statens organisation återuppstår och med tanke på den osäkra framtiden för utländska terroriststridande som befinner sig i förvar och läger i nordöstra Syrien. Terroristorganisationer riktar i allt högre grad in sig på humanitära insatser och biståndsarbetare med våld, hot och hinder.

Utöver detta har Ryssland, i samband med anfallskriget mot Ukraina, vidtagit ett växande antal sabotage- och hybridåtgärder mot EU. Dessa åtgärder kränker medlemsstaternas territoriella suveränitet, undergräver de demokratiska institutionernas integritet och utgör ett direkt hot mot civilbefolkningens trygghet och säkerhet. De har kombinerats med samordnade insatser för inflytande från aktörer med kopplingar till Ryssland, bland annat spridning av våldsbejakande extremistiska narrativ och andra splittrande narrativ i Europa. Konflikten har också belyst potentiella säkerhetsrisker i samband med att utländska frivilliga och ryska före detta stridande med stridserfarenhet återvänder.

EU har också utsatts för komplexa hot på uppdrag av såväl terroristgrupper som statliga och icke-statliga utländska aktörer. Fientliga aktörer har använt sig av terroristmetoder, exempelvis placering av improviserade brandbomber i flygfrakt, cyberattacker och sabotage av kritisk infrastruktur, samt användning av terrorister och våldsbejakande extremister som proxyaktörer. Opportunistiska kopplingar kvarstår mellan terrorism, organiserad brottslighet och it-brottslighet, där man använder sig av brott som en tjänst, gemensamma rekryteringspooler, kriminella marknadsplatser och illegala banknätverk. 11  De förstärkta kopplingarna mellan terrorism, it-brottslighet, fientlig utländsk påverkan och organiserad brottslighet skapar svårigheter med att utmäta straffrättsligt ansvar och med att samordna svar på nationell nivå och EU-nivå.

Antalet minderåriga som är inblandade i terrorism och våldsbejakande extremism har ökat kraftigt i hela Europa. År 2024 var nästan en tredjedel av misstänkta terrorister i EU under 20 år, och den yngsta var bara tolv år. De flesta av dessa minderåriga har kopplats till jihadistisk terrorism, även om den våldsbejakande högerextremismen har tilltagit, särskilt genom accelerationistiska nätverk, aktivklubbar 12 och extremistiska nätverk på nätet 13 som sprider våldsbejakande innehåll och tvingar utsatta minderåriga till självskadebeteende och andra våldshandlingar. De ensamagerande som utfört attentat har vägletts av olika ideologier präglade av en fascination för våld som det främsta motivet.  

Terrorister och våldsbejakande extremister utnyttjar i allt högre grad det digitala ekosystemet och ny teknik, sociala medier och spelplattformar för att dela skadligt innehåll, sprida desinformation, radikalisera, samla in pengar och rekrytera. Algoritmisk förstärkning av extremistiskt innehåll främjar ytterligare radikalisering. Terroraktörer samordnar sina planer på totalsträckskrypterade kommunikationsplattformar och finansierar sina nätverk och attacker med kryptovalutor, icke-fungibla digitala tillgångar och ”digitala hawala” 14 . Generativ AI missbrukas för att skapa bruksanvisningar för attentat. Teknik för 3D-printing (t.ex. för att tillverka skjutvapen) och ökad användning av obemannade luftfartygssystem (UAS/drönare) förvärrar hotet ytterligare.

Agendan bygger på omfattande samråd med berörda parter och rådets slutsatser om terrorism 15 , och den kombinerar viktiga pågående åtgärder med nya initiativ för att hålla jämna steg med hotbildens snabba utveckling. Den fastställer särskilda åtgärder för att föregripa hot, förebygga radikalisering, skydda människor både online och offline, säkerställa snabba, samordnade svar på attacker och stärka den globala kampen mot terrorism i linje med internationell rätt, inbegripet människorättslagstiftning och humanitär rätt.

Det effektivaste sättet att bemöta terrorism är att visa att vi står fast vid våra värden även när vi blir attackerade således grundar sig alla åtgärder på respekt för de grundläggande rättigheterna. För att komplettera och fullborda detta bemötande uppmanas medlemsstaterna att anta och regelbundet uppdatera nationella strategier i enlighet med den strategiska ram som beskrivs i denna agenda.

2.Pelare för att bekämpa terrorism och våldsbejakande extremism

2.1 Förutse hot

Säkerhet börjar med ett effektivt förutseende och framsyn. EU har byggt upp en stark kapacitet för situationsmedvetenhet i samband med terrorismbekämpning. EU:s gemensamma kapacitet för underrättelseanalys (SIAC) – som är den gemensamma kontaktpunkten för medlemsstaternas underrättelseinsatser – tillhandahåller snabba hotbedömningar, samtidigt som Europol utarbetar regelbundna trendrapporter baserade på uppgifter från brottsbekämpande myndigheter.

Den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik (höga representanten) kommer att prioritera en förstärkning av SIAC i fråga om resurser och kapacitet. Förutom lanseringen av säkra kommunikationskanaler och slutförandet av förhandlingarna om förslaget till en förordning om informationssäkerhet i unionens institutioner, organ och byråer så kommer kommissionen och den höga representanten att sträva efter att ytterligare stärka EU-personalens medvetenhet för att frambringa en kultur av behovsenlig delning, samtidigt som behovsenlig behörighet tillämpas för säkerhetsskyddsklassificerad information.

De nya hotens dynamiska och oförutsägbara karaktär kräver en stärkt kapacitet för förutseende brottsbekämpning. Såsom den europeiska strategin för inre säkerhet (ProtectEU) föreskriver kommer kommissionen att föreslå en förbättring av Europols analytiska stöd, inbegripet kapaciteten för underrättelseinhämtning genom öppna källor. Där så är möjligt kan Europols trendrapporter, situationsrapporter och tematiska analyser tillhandahållas i icke-säkerhetsskyddsklassificerade format för att öka allmänhetens medvetenhet om framväxande trender till stöd för insatser för tidig upptäckt och förebyggande. Dessutom kommer de hotanalyser som kommissionen håller på att ta fram i enlighet med den europeiska strategin för inre säkerhet (ProtectEU) också att bidra till att identifiera framväxande hot och politiska åtgärder för att bekämpa terrorism och våldsbejakande extremism. 

Framsyn är likaså väsentligt för att identifiera de risker och möjligheter som uppstår med ny teknik 16 . Det gemensamma forskningscentrumets arbete kommer att fortsätta att vägleda säkerhetsforskningen. För att dra nytta av den nya teknikens potential för brottsbekämpning och se till att den inte missbrukas av terrorister och våldsbejakande extremister kommer kommissionen att stärka säkerhetsforskningen inom ramen för Horisont Europa och finansieringen av inre säkerhet genom riktade ansökningsomgångar år 2026 och framåt. Forskningen kommer bland annat att prioritera kapacitet för tidig upptäckt och teknisk innovation, såsom AI, hantering av extremisters användning av onlineplattformar, nya finansieringsmetoder av terrorism (t.ex. kryptotillgångar), skydd av allmänheten och offentliga platser mot hot i form av sprängämnen, drönare och 3D-printade vapen, samt fordonsattacker och användning av blankvapen. För att säkerställa att resultaten från forskningen sprids kommer kommissionen också att stödja testning och införande av EU-finansierade lösningar för att utrusta brottsbekämpande myndigheter med toppmoderna verktyg och metoder för att effektivt förebygga, upptäcka och agera mot terrorism och våldsbejakande extremism.

CENTRALA ÅTGÄRDER

Kommissionen kommer att göra följande:

·Stödja införandet av säkra kommunikationskanaler mellan EU:s institutioner, organ och byråer.

·Förstärka säkerhetsforskningen inom ramen för Horisont Europa och finansieringen av inre säkerhet.

·Stödja testningen och införandet av EU-finansierade lösningar för att utrusta brottsbekämpande myndigheter med toppmoderna verktyg.

Den höga representanten kommer att göra följande:

·I första hand stärka SIAC i linje med den höga representantens och medlemsstaternas gemensamma rapport.

Europol kommer att göra följande:

·Förbättra kapaciteten för analytiskt stöd och underrättelseinhämtning genom öppna källor.

Europaparlamentet och rådet uppmanas att göra följande:

·Slutföra förhandlingarna om förslaget till en förordning om informationssäkerhet i unionens institutioner, organ och byråer.

2.2 Förebygga radikalisering  

Att förebygga radikalisering innebär att angripa källorna till problemet innan de fått fäste. Det kräver ett samhälleligt helhetsgrepp, som involverar intressenter inom utbildning, sociala, kulturella och ungdomsrelaterade tjänster, brottsbekämpande myndigheter, fängelser och skyddstillsynsenheter, lokalsamhällen, det civila samhällets organisationer och onlinemiljöer. Genom att inrätta av EU:s kunskapsnav om förebyggande av radikalisering (kunskapsnavet) 17  i juni 2024 och tilldela 60 miljoner euro under en period på fyra år skedde en skarp förändring av EU:s förebyggande politik.

Kunskapsnavet förbinder över 6 000 beslutsfattare, forskare och yrkesverksamma i hela Europa och utarbetar vägledning för beslutsfattare och yrkesverksamma, praktiska verktyg, utbildning och skräddarsydda stödtjänster. Det drivs inom ramen för de strategiska riktlinjer 18  som fastställts av medlemsstaterna och som kommer att uppdateras under 2027. Denna agenda fastställer konkreta uppgifter för kunskapsnavet och säkerställer att det fullgör sitt uppdrag fullt ut genom att omsätta detta till operativt stöd till medlemsstaterna, hjälpa dem att föregripa framväxande risker och identifiera landsspecifika åtgärder mot radikalisering.

2.2.1 Utveckla en verktygslåda med förebyggande åtgärder för minderåriga

Konsekvenserna av minderårigas inblandning i radikalisering och terrorism är långtgående och påverkar inte bara de berörda minderåriga, utan också hela samhället. För att hantera det alarmerande antal minderåriga som blir radikaliserade i hela Europa kommer kommissionen att bygga vidare på kunskapsnavets verksamhet och tillhandahålla en strategisk vägledning om att förhindra radikalisering av minderåriga. Den kommer att fokusera på tidig upptäckt, stärkande av skyddsfaktorer, resiliens genom utbildning 19 och social integration, särskilt för sårbara minderåriga, stöd till familjer och lokalsamhällen, säkert deltagande online och samarbete mellan sektorer, samt även bygga vidare på arbetet i Safer Internet Centres befintliga nätverk i medlemsstaterna och kandidatländerna.

Kommissionen tillstår att problem med den psykiska hälsan kan göra minderåriga mer sårbara för extremistiska narrativ, våld och rekrytering. Den kommer därför att främja ett närmare samarbete mellan förebyggande aktörer och psykiatriska vårdtjänster i en integrerad strategi för att skydda barn 20 . I samma anda uppmanas medlemsstaterna att integrera psykosocial expertis och psykosocialt stöd i sina förebyggande ramar.

2.2.2    Bygga resilienta samhällen

För att stärka lokalsamhällens resiliens lanserar kommissionen Community Engagement and Empowerment Programme (CEEP, programmet för lokalsamhällens engagemang och egenmakt), där fem miljoner euro anslås för att förse det civila samhället och yrkesverksamma med digitala färdigheter för effektiva insatser på nätet och för att förstärka rösterna från unga som deltar i förebyggande arbete.

Att skydda alla trossamfund från hat, diskriminering och våld förblir ett centralt europeiskt åtagande. Kommissionen kommer att påskynda genomförandet av EU:s strategi för att bekämpa antisemitism och främja judiskt liv 21 och bygga upp ett nätverk för att motverka antisemitisk hatpropaganda på nätet. I linje med denna strategi kommer SIAC fortsatt att inkludera analyser av särskilda hot mot judiska människor, gemenskaper och andaktslokaler i sina regelbundna hotbedömningar. Medlemsstaterna uppmanas att följa rekommendationerna från det projektbaserade samarbetet om antisemitism för förebyggande och motverkande av våldsbejakande extremism 22 .

För att på EU-nivå stärka den straffrättsliga hanteringen av alla former av hat, inbegripet ökat antimuslimskt hat, överväger kommissionen ett lagstiftningsinitiativ för att harmonisera definitionen av hatbrott som begås på nätet 23 . Kommissionen kommer att samarbeta med Europol för att förbättra AI-assisterad upptäckt av extremistiskt innehåll, gemensamma hotindikatorer och snabbare samarbete mellan plattformar, brottsbekämpande myndigheter och forskare för att identifiera AI-genererad propaganda och samordnade radikaliseringskampanjer.

2.2.3 Bemöta radikalisering i fängelser och hos personer som frigetts från fängelser och hantera återvändande utländska terroriststridande och deras familjemedlemmar

Eftersom intagna som har avtjänat sina straff men som har radikaliserats 24 kan frisläppas är det nödvändigt med starkare samordning och skräddarsydda återanpassningsåtgärder. Medlemsstaterna bör stärka informationsutbytet mellan fängelse, skyddstillsyn och brottsbekämpande myndigheter och genomföra evidensbaserade program för avståndstagande och återanpassning.

Kunskapsnavet kommer att stödja dessa insatser genom att utveckla verktyg för att bedöma och hantera risker i fasen före frigivande, medan kommissionen kommer att ge vägledning för att stödja nationella strategier för radikaliserade personer som frigetts från fängelser.

För att hantera den komplexa problematiken i samband med återvändande utländska terroriststridande och deras familjer uppmanas medlemsstaterna att fortsätta att förhindra avresor till konfliktområden och att sträva efter effektiv lagföring av återvändande utländska terroriststridande. Kunskapsnavet kommer att stödja medlemsstaterna med verktyg för att bedöma risker och hantera återvändande på ett säkert sätt samt med utbildning om rehabilitering och återanpassning, med fokus på skydd av barn för barnets bästa.

2.2.4 Stödja terrorismens offer

Terrorismens offer drabbas av långvariga konsekvenser och behöver specialiserat stöd. Medlagstiftarna har nyligen nått en överenskommelse om den föreslagna översynen av direktivet om brottsoffers rättigheter 25  som kommer att stärka skyddet av rättigheterna för terrorismens offer, kompletterat med en ny EU-strategi för brottsoffers rättigheter. Kommissionen kommer också att förstärka synligheten för den europeiska minnesdagen för terrorismens offer och att stödja brottsofferorganisationer genom att främja deras aktiva roll i brottsförebyggande program.

CENTRALA ÅTGÄRDER

Kommissionen kommer att, i samarbete med EU:s kunskapsnav, göra följande:

·Utveckla en verktygslåda med förebyggande åtgärder för minderåriga, inklusive en föräldravägledning om att skydda unga från radikalisering i digitala miljöer och praktiska modeller för jourtelefoner och teletjänstcentraler för att rapportera och agera mot tecken på radikalisering.

·Utveckla standardiserade förfaranden och en gemensam riskbedömningsmetod för radikaliserade personer som avtjänar fängelsestraff i fasen före frigivande.

Kommissionen kommer att göra följande:

·Lansera Community Engagement and Empowerment Programme tillsammans med denna agenda.

·Utarbeta rekommendationer om förebyggande av radikalisering av minderåriga och personer som frigetts från fängelser.

·Lägga fram en ny EU-strategi för brottsoffers rättigheter.

·Samarbeta med Europol för att med stöd från AI förbättra detektering av innehåll i extremist- och radikaliseringskampanjer.

Medlemsstaterna uppmanas att göra följande:

·Integrera förebyggande av radikalisering inom utbildnings- och idrottväsendet, med hjälp av de rekommendationer och verktyg och den goda praxis som har utvecklats på EU-nivå.

·Stärka strategiska kommunikations- och upplysningskampanjer, med stöd från EU:s kunskapsnav.

·Stärka informationsutbyte och genomföra program för avståndstagande och återanpassning för personer som frigetts från fängelser.

·Förhindra avresor till konfliktområden och lagföra återvändande utländska terroriststridande.

2.3 Skydda människor online

Under de senaste åren har EU byggt upp ett av världens mest avancerade regelverk för att motverka terroristverksamhet online, vilket kompletteras av frivilligt samarbete mellan medlemsstaterna, onlineplattformar och Europol.

Ändå fortsätter hotet att utvecklas. Extremistiska nätverk anpassar sig snabbt, utnyttjar ny teknik och övergår från öppna plattformar till slutna chattar och krypterade tjänster. Detta kan gravt försvåra upptäckt och förebyggande av terrorismplaner, kartläggande av terroristnätverk och deras anhängare samt utredning och lagföring av terroristverksamhet. Dessutom sprids terrorismmaterial lättare, vilket innebär att det krävs smartare detektering för att säkerställa att identifierat terrorisminnehåll inte dyker upp igen någon annanstans. Kommissionen kommer att stärka tillämpningen av förordningen om digitala tjänster och stödja det faktiska genomförandet av förordningen om terrorisminnehåll online, täppa till återstående luckor och säkerställa snabbare, mer samordnade åtgärder för att hålla platser på nätet säkra och resilienta mot missbruk, samtidigt som respekten för de grundläggande rättigheterna värnas. Såsom tillkännagavs i den europeiska strategin för inre säkerhet (ProtectEU) kommer kommissionen också att lägga fram en handlingsplan för skydd av barn mot brottslighet, som kommer att omfatta åtgärder mot radikalisering och rekrytering till brottslighet både på och utanför nätet.

2.3.1 Till fullo utnyttja rättsliga ramar för att bekämpa terrorism och extremistiskt innehåll på nätet

Förordningen om terrorisminnehåll online har kraftigt bidragit till att motverka spridningen av terrorismmaterial och har gjort det möjligt att snabbt avlägsna terrorisminnehåll. Dess betydelse visade sig efter Hamas attacker mot Israel den 7 oktober 2023, då hundratals avlägsnandeorder utfärdades med hänsyn till terrorisminnehåll 26 .

I december 2025 hade medlemsstaternas myndigheter redan skickat 2 032 avlägsnandeorder och över 97 900 anmälningar för frivilligt avlägsnande 27 . För att ytterligare stödja genomförandet kommer Europol att utveckla en europeisk databas för hashdelning (databas med digitala fotavtryck (hashvärden)) för terrorisminnehåll och våldsbejakande extremistiskt innehåll. Detta kommer att göra det möjligt för medlemsstaterna och värdtjänstleverantörerna att på ett säkert sätt flagga, matcha och avlägsna innehåll från flera plattformar, inklusive innehåll som tagits bort enligt förordningen om terrorisminnehåll online.

Kommissionen kommer att slutföra utvärderingen av förordningen om terrorisminnehåll online senast i slutet av 2026. På grundval av utvärderingen kommer kommissionen att utforska ytterligare förstärkning av förordningen om terrorisminnehåll online för att upprätthålla dess ändamålsenlighet och att förenkla den där så är möjligt, samtidigt som skyddsåtgärderna bevaras för att effektivt skydda de grundläggande rättigheterna. Parallellt med detta kommer kommissionen att säkerställa en konsekvent tillämpning av annan relevant lagstiftning som skyddar digitala miljöer, såsom förordningen om digitala tjänster och direktivet om audiovisuella medietjänster.

Förordningen om terrorisminnehåll online och förordningen om digitala tjänster utgör en förstärkt och ömsesidigt stödjande struktur 28 för att motverka terroristverksamhet och våldsbejakande extremism online. Medan förordningen om digitala tjänster utgör en övergripande ram med krav på tillbörlig aktsamhet för mellanhänder på internet för att angripa olagligt innehåll online och algoritmisk förstärkning av detta och för att minska systemriskerna med deras tjänster, innehåller förordningen om terrorisminnehåll online sektorsspecifika krav om terrorisminnehåll och snabba operativa verktyg för att avlägsna sådant. Mycket stora onlineplattformar och sökmotorer har redan erkänt terrorism och våldsbejakande extremism online som systemrisker 29 . Kommissionen kommer att noga övervaka de genomförda riskreducerande åtgärderna och vid behov se till att förordningen om digitala tjänster följs.

Dessutom spelar europeiska nämnden för digitala tjänster en viktig roll för att säkerställa en effektiv och konsekvent tillämpning av förordningen om digitala tjänster i alla medlemsstater, inbegripet tjänsteleverantörernas skyldigheter att hantera olagligt radikaliserande och våldsbejakande extremistiskt innehåll. AI-förordningen 30  harmoniserar reglerna för AI, inbegripet för AI-verktyg med hög risk. Kommissionen kommer att anta riktlinjer för att hjälpa brottsbekämpande myndigheter och domstolar att upptäcka och förebygga hot med certifierade tillförlitliga AI-system för högriskanvändning, samtidigt som de grundläggande rättigheterna respekteras. Strategin för AI-tillämpningar kommer att ytterligare stödja utvecklingen och användningen av AI-lösningar för inre säkerhet. Från och med augusti 2026 kommer AI-förordningens förbud att tillämpas, och därmed blir AI-system och chattbottar som manipulerar användare förbjudna på EU-marknaden, inklusive när sådan manipulering leder till radikalisering mot att begå terroristbrott eller att orsaka annan betydande skada. Om stora generativa AI-modeller förstärker skadlig manipulering som leder till att användare radikaliseras kommer leverantörerna dessutom att behöva bedöma och reducera sådana risker, och Europeiska AI-byrån kommer att samarbeta med dem för att hantera sådana problem.

2.3.2    Arbeta med industrin

Frivilligt samarbete med leverantörer av tjänster på nätet är oumbärligt för att reagera på framväxande trender och en föränderlig hotbild på nätet. I detta syfte är EU:s internetforum kommissionens främsta kommunikationsväg, och det kommer att stärkas ytterligare. Forumet är ett utmärkt exempel på privat-offentligt samarbete som sammanför EU-medlemsstaternas ministerier, brottsbekämpande myndigheter, det civila samhället och leverantörer av tjänster på nätet, inklusive sociala medieplattformar. Detta möjliggör ett utbyte av prioriteringar och stöder samordnade och heltäckande åtgärder när det gäller att motverka radikalisering och begränsa spridningen av terrorisminnehåll och våldsbejakande extremistiskt innehåll.

Kommissionen kommer också att samarbeta med europeiska nämnden för digitala tjänster, tillsammans med berörda parter och företag inom brottsbekämpning, för att stärka insatserna mot spridningen av terrorisminnehåll och våldsbejakande extremistiskt innehåll samt radikalisering på nätet enligt förordningen om digitala tjänster. Detta kan vid behov inbegripa särskilda åtgärder till stöd för leverantörer av tjänster på nätet för att följa och tillämpa förordningen om digitala tjänster. Sådana åtgärder kan innefatta fastställande av effektiva riskreducerande åtgärder mot systemrisker, utarbetandet och genomförandet av frivilliga riktlinjer och uppförandekoder eller ramar för frivilligt samarbete. De kan också omfatta utfärdande av rekommendationer eller råd till samordnarna för digitala tjänster för att stödja samordnade åtgärder på nationell nivå, särskilt med hänsyn till tjänster som inte kan definieras som mycket stora onlineplattformar eller sökmotorer. De kan också vara inriktade på att förbättra och effektivisera utbytet av relevant information om trender och framväxande risker i samband med de tjänster som tillhandahålls av mellanhänder på internet.

Konspirationsteorier, extremistiska narrativ, extremt våldsbejakande innehåll och gråzonsinnehåll spär på radikalisering och polarisering. Inom ramen för EU:s internetforum kommer Europol att underlätta samarbetet med leverantörer av tjänster på nätet för att förbättra hanteringen av sådant innehåll när det är införlivat i narrativ som uppmuntrar till eller rekryterar till terrorism 31 , samtidigt som de grundläggande rättigheterna upprätthålls.

Terrorister och extremistiska aktörer utnyttjar i allt högre grad onlinespel för att sprida propaganda, minska känsligheten för våld och rekrytera anhängare, även bland minderåriga. För att motverka detta kommer EU:s internetforum att främja samarbete mellan spelsektorn och brottsbekämpande myndigheter med fokus på att skydda minderåriga och att undersöka möjligheterna att ta fram vägledning för att förhindra rekrytering i dessa miljöer. Europol kommer att utveckla en särskild kapacitet för att övervaka och analysera sådant missbruk. Kommissionen kommer dessutom att ta upp säkerhetsaspekterna av onlinespel i sin övergripande strategi för tv- och datorspel, som kommer att offentliggöras under 2026.

Samtidigt kommer kommissionen att övervaka att leverantörer av tjänster på nätet fullgör sina åtaganden enligt uppförandekoden för att motverka olaglig hatpropaganda på nätet+.

2.3.3    Säkerställa effektiv och samordnad krishantering på nätet

EU:s krisprotokoll utgör en frivillig ram för samarbete mellan brottsbekämpande myndigheter och leverantörer av tjänster på nätet efter en terroristattack som får betydande effekter på nätet. Det kommer att omformas till en EU-ram för krishantering på nätet som medlemsstaterna kommer att kunna använda när en incident leder till utökad attackrelaterad aktivitet på nätet, samt förankras i förordningen om digitala tjänster så att ett samordnat svar som drar full nytta av krisbestämmelserna i den förordningen säkerställs. Europol kommer att underlätta operativ krishantering genom en teknisk plattform som möjliggör snabb samordning. Kommissionen kommer också att ta fram vägledning för brottsbekämpande myndigheter och leverantörer av tjänster på nätet om hantering av videoinspelningar som gjorts av personer som befann sig i närheten av ett terrorattentat, för att skydda offrens värdighet.

Europeiska nämnden för digitala tjänster arbetar med praktisk rådgivning för att hjälpa samordnare för digitala tjänster att övervaka efterlevnaden av relevanta skyldigheter. Dessa skyldigheter innebär att värdtjänstleverantörer utan dröjsmål måste varna brottsbekämpande eller rättsliga myndigheter. Detta gäller när leverantörerna får kännedom om information som väcker misstankar om att ett brott som innebär ett hot mot människors liv eller säkerhet äger rum, har ägt rum eller sannolikt kommer att äga rum. Sådana brott kan även omfatta former av terrorism och olaglig våldsbejakande extremism.

CENTRALA ÅTGÄRDER

Kommissionen kommer att göra följande:

·Utforska översynen av förordningen om terrorisminnehåll online, på grundval av utvärderingen av denna.

·Fortsätta att övervaka och öka efterlevnaden av skyldigheterna för mycket stora onlineplattformar och sökmotorer enligt förordningen om digitala tjänster för att reducera systemrisker med anknytning till spridningen av terrorisminnehåll och våldsbejakande extremistiskt innehåll.

·Underlätta ett närmare samarbete mellan europeiska nämnden för digitala tjänster och brottsbekämpande myndigheter och företag för att bekämpa terrorism och våldsbejakande extremism online.

·Utveckla ett nytt arbetsflöde i EU:s internetforum för att stärka de leverantörer av tjänster på nätets användarstöd och positiva insatser för att förebygga radikalisering på nätet.

·Integrera EU:s ram för krishantering på nätet i förordningen om digitala tjänster.

·Ta fram vägledning om hantering av videoinspelningar som gjorts av personer befann sig i närheten av terrorattentat.

Europol kommer att göra följande:

·Utveckla en europeisk databas för hashdelning för terrorisminnehåll och extremistiskt innehåll.

·Underlätta samarbetet på EU-nivå med leverantörer av tjänster på nätet för att förbättra hanteringen av olika sorters olagligt innehåll med anknytning till terrorism och annat skadligt innehåll.

·Övervaka extremisters missbruk av spelplattformar och tillhandahålla regelbundna bedömningar.

·Inrätta en krishanteringsplattform.

Medlemsstaterna uppmanas att göra följande:

·Säkerställa ett verkligt genomförande och tillämpning av förordningen om terrorisminnehåll online och förordningen om digitala tjänster.

Leverantörer av tjänster på nätet uppmanas att göra följandeː

·Regelbundet se över och uppdatera sina villkor för att återspegla framväxande hot.

·Stärka sin övervakning för att upptäcka och snabbt avlägsna terrorisminnehåll.

·Utöka samarbetet med nationella myndigheter och Europol för att säkerställa snabba utbyten och samordnade insatser.

2.4 Skydda människor i den fysiska miljön

Under de senaste åren har det gjorts betydande framsteg i hela EU för att skydda människor, offentliga platser och kritisk infrastruktur från terroristattacker. EU ger praktiskt stöd genom EUːs säkerhetsrådgivare, som kan ge råd om sårbarheter och specifika rekommendationer om förbättringar. Samtidigt har EU:s program mot drönare 32 byggt upp en kapacitet för brottsbekämpning för att hantera det hot som icke-samarbetsvilliga drönare utgör. Antagandet av direktivet om kritiska entiteters motståndskraft 33 år 2022 var ett viktigt steg, som flyttade EUːs strategiska fokus från ”skydd” till ”motståndskraft”.

Emellertid har terrorister fortsatt att utveckla sina medel för att genomföra attacker, från ny teknik som drönare och 3D-printade vapen till osofistikerade lågkostnadsmetoder som blankvapen och fordonsattacker. Tillgången till sådana medel som attacker genomförs med måste begränsas ytterligare, och verktygen för att skydda offentliga platser och kritisk infrastruktur måste utökas. För att ta itu med terrorismresor och utländska terroriststridandes potentiella återvändande måste vi samtidigt uppgradera de befintliga EU-åtgärderna för att säkra de yttre gränserna och förhindra terrorismresor.

2.4.1 Förhindra terrorismresor

Ett starkt skydd av de yttre gränserna är EU:s första försvarslinje mot terrorismresor. När de nya storskaliga informationssystemen på EU-nivå är i full drift, särskilt in- och utresesystemet, EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias), det reviderade informationssystemet för viseringar (VIS) och interoperabilitetsramen, kommer de att förse medlemsstaterna med viktig information om personer från tredjeländer som reser in i EU. Dessa system kommer också att hjälpa nationella myndigheter att stoppa individer som utgör säkerhetsrisker, inbegripet misstänkta terrorister.

Att identifiera utländska terroriststridande och misstänkta terrorister vid gränserna kräver också tillgång till uppgifter i tid. I detta syfte kommer kommissionen att tillsammans med Europol stärka sitt samarbete med betrodda tredjeländer för att erhålla personuppgifter och biometriska uppgifter om personer som kan utgöra ett terroristhot, för att införa dessa i Schengens informationssystem (SIS) i full överensstämmelse med tillämpliga rättsliga ramar på EU-nivå och nationell nivå. För att stärka detta informationsflöde planeras informationsregistreringar i SIS 34 att tas i drift under 2026. På Europols förslag och baserat på information från tredjeländer kommer medlemsstaterna att kunna lägga in relevanta registreringar i SIS, så att information om terrorister och misstänkta terrorister blir tillgänglig för gränsmyndigheter och brottsbekämpande myndigheter 35 .  

Till följd av rådets senaste slutsatser om framtida prioriteringar för att stärka de gemensamma insatserna för terrorismbekämpning 36 kommer kommissionen i samband med den övergripande utvärderingen av Schengens informationssystem att föreslå en väg framåt för förfarandet efter en träff för att ytterligare dela träffar på terrorismrelaterade varningar med frivilliga medlemsstater. Den kommer också att bedöma tillämpningen av registreringar om nekad inresa 37  och vid behov uppdatera SIS-handboken. Dessutom kommer kommissionen att ha ett nära samarbete med medlemsstaterna för att främja samarbete och informationsutbyte om personer som potentiellt utgör ett hot med koppling till terrorism eller våldsbejakande extremism (Gefährder) 38 .

Som det tillkännagavs i den europeiska strategin för inre säkerhet (ProtectEU) så kommer kommissionen att utvärdera åtgärder för att förbättra informationsutbytet för brottsbekämpande ändamål och gränsförvaltning med betrodda tredjeländer. För säkerhets- och gränsförvaltningssyften skulle detta kunna genomföras genom en teknisk lösning för att möjliggöra ett kontrollerat och begränsat utbyte av en utvald delmängd av data från EU:s databaser, på grundval av ett internationellt avtal och på ett ömsesidigt sätt. För brottsbekämpande ändamål skulle detta kunna genomföras genom att EU:s ram för automatiskt utbyte av uppgifter för polissamarbete (Prüm) och Schengens informationssystem (SIS) utvidgas till att omfatta betrodda tredjeländer, så att gränsöverskridande utredningar förstärks samtidigt som de grundläggande rättigheterna, EU:s skydd av personuppgifter och säkerhetsstandarder upprätthålls fullt ut.

Det nya screeningförfarandet 39 , som träder i kraft i juni 2026, kommer att underlätta identifieringen av tredjelandsmedborgare som har passerat de yttre gränserna olagligt eller vistas olagligt på medlemsstaternas territorium utan att ha genomgått inresekontroller. Systematiska kontroller måste utföras för att bedöma om de utgör en säkerhetsrisk. För personer som utgör ett terroristhot kan straffrättsliga förfaranden och förfaranden för utlämning inledas. Kommissionen kommer att främja ett effektivt återvändande för personer som utgör en säkerhetsrisk genom att underlätta ett snabbt antagande av hårdare regler i förslaget till återvändandeförordning 40 och genom återvändandesamordnarens arbete och arbetet i högnivånätverket för återvändande. Kommissionen uppmanar också medlemsstaterna att fortsätta att stärka samarbetet och samordningen mellan myndigheter för bekämpning av terrorism och migrations- och asylmyndigheter.

Dessutom är förhandsinformation om resor (såsom förhandsinformation om passagerare (API-uppgifter) och passageraruppgifter (PNR-uppgifter)) oumbärlig för att de brottsbekämpande myndigheterna ska kunna ändamålsenligt planera och effektivt genomföra insatser mot terrorism både vid de yttre gränserna och inom EU:s territorium. Den nuvarande EU-ramen är begränsad till kommersiell flygtransport, vilket ger upphov till rättsliga och operativa kryphål som terrorister kan utnyttja för att förflytta sig genom EU. Kommissionen undersöker, i nära samordning med medlemsstaterna och transportindustrin, alternativ för att utvidga den nuvarande ramen till andra transportsätt, som sjöfart och landtransporter, och till privata flygningar, och för att stärka PNR-direktivet, med förbehåll för utvärderingen av detta 41 .

2.4.2 Begränsa tillgången till medel som används för att genomföra attacker

Att ytterligare begränsa tillgången till medel som används för att genomföra attacker är väsentligt. Den senaste tidens beslag, bland annat av 3D-printade skjutvapen, pekar på en ihållande tillgång till vapen, särskilt bland högerextrema terrorister och våldsbejakande extremister 42 . Kommissionen kommer att lägga fram ett lagstiftningsförslag för att harmonisera kriminaliseringen av olaglig handel med skjutvapen och andra brott som rör skjutvapen i början av 2026, bland annat om olaglig framställning, olagligt innehav och olaglig spridning av skisser för tillverkning av 3D-printade skjutvapen.

Terrorister och våldsbejakande extremister fortsätter också att visa intresse för hemmagjorda sprängämnen, vilket framgår av manualer och instruktionsmaterial som cirkulerar online. För att ta itu med dessa problem ser kommissionen över EU:s förordning om sprängämnesprekursorer 43 . I den nyligen avslutade utvärderingen av direktivet om pyrotekniska artiklar 44 konstaterades brister i den allmänna säkerheten, särskilt den allmänna tillgången till professionella högriskfyrverkerier för obehöriga användare. Kommissionen håller på att utvärdera alternativ, bland annat en eventuell översyn av direktivet.

Kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära (CBRN) risker är mindre sannolika i samband med terrorism men kan få stora konsekvenser, för vilka EU-omfattande beredskap är avgörande. Kommissionen kommer att presentera en ny handlingsplan för beredskap och insatser på CBRN-området under 2026. Den kommer bland annat att föreslå ett mer robust program på EU-nivå för utbildning och övningar och undersöka möjligheterna att ta itu med missbruk av ny teknik såsom nukleinsyrasyntes och AI-baserad bioteknik. Samtidigt kommer EU:s strategi för beredskapslager och EU:s strategi för medicinska motåtgärder att främja hälso- och sjukvårdens beredskap för att mildra effekterna av CBRN-risker.  

2.4.3 Bemöta hotet från drönare

EU måste också vara förberett på att hantera hoten som uppstår genom användning av ny och framväxande teknik, såsom terroraktörers skadliga användning av drönare. Drönare (oavsett om det rör sig om luftburna, maritima, eller markbundna drönare, eller undervattensdrönare ) utgör betydande utmaningar i fråga om att skydda kritisk infrastruktur och offentliga platser. Kommissionen lade nyligen fram en heltäckande, sektorsövergripande EU-handlingsplan för drönar- och antidrönarsäkerhet som bygger vidare på 2023 års meddelande om bekämpning av potentiella hot från drönare 45 samt på drönarstrategin 2.0 46 . Den nya handlingsplanen kommer ytterligare att stärka kapaciteten hos brottsbekämpande myndigheter och gräns- och kustbevakningsmyndigheter för att motverka hot från drönare genom specialiserad utbildning i drönarbekämpning, möjlig utveckling av en plattform för drönarincidenter samt sammanslagning och delning av resurser.

2.4.4 Skydda offentliga platser

Offentliga platser är fortfarande de främsta målen för terroristattacker. Det är därför viktigt att anta inbyggd säkerhet som princip vid planering av stadsområden, offentliga platser och andaktslokaler i hela Europa 47 . Inbyggd säkerhet bör vara ett gemensamt ansvar och bygga på ett starkt offentlig-privat samarbete. Kommissionen kommer därför att utvärdera och undersöka alternativ för att införa ett ”åtagande att skydda” för dem som sköter offentliga platser (t.ex. idrottsanläggningar, konsertsalar och andaktslokaler) genom att genomföra riskbaserade säkerhetsåtgärder mot potentiella terroristhot på offentliga platser.

Parallellt med detta investerar kommissionen 30 miljoner euro i projekt som syftar till att förbättra den övergripande säkerheten på offentliga platser, med fokus på andaktslokaler för alla trosuppfattningar, CBRN-risker, olaglig handel med skjutvapen, sprängämneshundar och icke-samverkande drönare. Fem miljoner euro därav är öronmärkta för att skydda judiska andaktslokaler, med projekt som planeras ge resultat senast 2027 48 . Kommissionen kommer att fortsätta att stödja skyddet av andaktslokaler som en del av den föreslagna tredubblingen av finansieringen av politiken för inrikes frågor inom ramen för nästa fleråriga budgetram 49 .

För att ytterligare stärka det offentlig-privata samarbetet kommer kommissionen att uppgradera EU-forumet om skyddet av offentliga platser 50 för att inrätta ett rådgivande organ till stöd för beslutsfattandet. Tillsammans med forumet kommer kommissionen att uppdatera EU:s riktlinjer för offentlig-privata partnerskap för att skydda offentliga platser och medlemsstaternas bästa praxis för skyddsåtgärder för offentliga platser, med ett särskilt fokus på att skydda andaktslokaler, med utgångspunkt i resultaten av EU-finansierade projekt på detta område.

Det rådgivande säkerhetsskyddsprogrammet har varit avgörande för att bygga upp kapacitet för att genomföra sårbarhetsanalyser av offentliga platser och kritisk infrastruktur, och mer än 50 rådgivande säkerhetsskyddsuppdrag har genomförts sedan 2022. För att tillgodose medlemsstaternas växande efterfrågan kommer kommissionen att utvärdera programmet under 2026 och avser stärka det både ekonomiskt och operativt inom ramen för den nya fleråriga budgetramen.

I enlighet med kommissionens rekommendationer för röntgenutrustning och metalldetektorer 51 kommer kommissionen tillsammans med medlemsstaterna att vidareutveckla frivilliga prestandakrav för detekteringsutrustning utanför luftfarten och införa frivilliga verifierings- och certifieringssystem för detektering av kemikalier, sprängämnen och skjutvapen, samt för sprängämneshundar.

2.4.5 Resiliens hos kritiska entiteter samt säkerhet för transport och leveranskedjor

Medlemsstaterna rapporterade endast fyra attacker som klassificerades som terroristattacker mot kritisk infrastruktur år 2024 52 , men det finns en växande oro för incidenter kopplade till hybridkampanjer och potentiella sabotagehandlingar av fientliga statliga aktörer och deras proxyaktörer. För att förstärka resiliensen bör alla medlemsstater skyndsamt införliva och genomföra direktivet om kritiska entiteters motståndskraft och NIS2-direktivet 53 . I samarbete med medlemsstaterna kommer övningar att anordnas på EU-nivå för att testa den fysiska och digitala resiliensen hos kritisk infrastruktur vid signifikanta gränsöverskridande incidenter. För att stödja ett effektivt genomförande av direktivet om kritiska entiteter och stärka den gränsöverskridande och sektorsövergripande resiliensen hos kritisk infrastruktur när det gäller mänskliga hot kommer kommissionen att ställa 15 miljoner euro till förfogande för projekt och anta riktlinjer för att stödja kritiska entiteter som identifierats av medlemsstaterna i deras åtgärder för att förstärka resiliensen. Dessutom har kommissionen föreslagit att ytterligare stärka skyddet av och resiliensen hos kritiska entiteter inom ramen för Fonden för ett sammanlänkat Europa och Europeiska konkurrenskraftsfonden i nästa fleråriga budgetram.

Transporter förblir ett framträdande mål, och hotet förväntas fortsatt utvecklas med olika metoder för att genomföra attacker. På grundval av den omfattande kartläggningen av riskerna för luftfartsskydd kommer kommissionen att utveckla en ny framtidssäkrad EU-baslinje för luftfartsskydd, bland annat genom en förstärkning av lagstiftningen om luftfartsskydd 54 för att möjliggöra omedelbara svarsåtgärder samtidigt som området med en enda säkerhetskontroll på EU:s flygplatser bibehålls. Kommissionen har också föreslagit att ett EU-rapporteringssystem för incidenter som rör luftfartsskydd inrättas för att underlätta informationsutbyte om säkerhetsrelaterade händelser och incidenter, med utgångspunkt i befintliga mekanismer, och att en EU-beredskapsmekanism som omfattar flera organ utvecklas för att bemöta potentiella framväxande kriser i transport- och leveranskedjor.

På grund av flygfraktsincidenter har EU:s säkerhetsregler för civil luftfart ändrats 55 för att förstärka resiliensen hos och skyddet av leveranskedjorna för flygfrakt och flygpost. För att motverka attacker och sabotage riktade mot järnvägar kommer kommissionen och Europeiska unionens järnvägsbyrå (ERA) att stärka trafikstyrningssystemet för tåg för att säkerställa fortsatt drift vid systemomfattande fel.

Inom ramen för EU:s hamnstrategi kommer kommissionen att ytterligare stärka lagstiftningen om sjöfartsskydd för att hantera framväxande hot effektivt, förbättra säkerheten i EU:s leveranskedjor och bedöma införandet av bakgrundskontroller för hamnarbetare. Kommissionen kommer också att samarbeta med brottsbekämpande myndigheter och tullmyndigheter, internationella organisationer, tredjeländer och den privata sektorn för att minska CBRN-hot i sjöfartens leveranskedjor.

CENTRALA ÅTGÄRDER

Kommissionen kommer att göra följande:

·Föreslå en väg framåt för förfarandet efter en träff i SIS-utvärderingen.

·Stödja idrifttagandet av informationsregistreringar i SIS.

·Utforska alternativ för att stärka och utvidga EU:s ram för reseinformation (API-/PNR-uppgifter).

·Lägga fram ett lagstiftningsförslag för att harmonisera kriminaliseringen av brott som rör skjutvapen.

·Göra en översyn av förordningen om sprängämnesprekursorer.

·Presentera en ny handlingsplan för beredskap och insatser på CBRN-området. 

·Genomföra EU:s handlingsplan för drönar- och drönarbekämpningssäkerhet.

·Bedöma och undersöka alternativ för att införa ett ”åtagande att skydda” för aktörer som sköter offentliga platser.

·Uppgradera det rådgivande säkerhetsskyddsprogrammet i den nya fleråriga budgetramen.

Kommissionen kommer tillsammans med Europol att göra följande:

·Stärka samarbetet med betrodda tredjeländer för att erhålla uppgifter av tillräcklig kvalitet (personuppgifter, biometriska uppgifter och kontextuella uppgifter) om personer som kan utgöra ett terroristhot.

Medlemsstaterna bör göra följande:

·Dra full nytta av befintliga gränsförfaranden och system för säkerhet och gränsförvaltning.

·Förbättra de biometriska kontrollerna och genomföra obligatoriska systematiska kontroller vid EU:s yttre gränser.

·Införa in- och utresesystemet i dess helhet och påskynda förberedelserna för idrifttagandet av Etias.

·Genomföra rekommendationerna från Schengenregelverkets utvärderings- och övervakningsmekanism.

·Snabbt införliva och genomföra direktivet om kritiska entiteters motståndskraft och NIS 2-direktivet.

2.5 Besvara hot och attacker

Europol och Eurojust erbjuder värdefullt operativt stöd och värdefull expertis till medlemsstaterna i fråga om utredningar och lagföring av terroristbrott. För att säkerställa snabba och samordnade insatser mot terroristhot och terroristattacker måste de brottsbekämpande och de straffrättsliga svarsåtgärderna dock stärkas ytterligare i hela Europa. Dessutom krävs ytterligare insatser för att täppa till återstående luckor för att förhindra finansiering av terrorism. EU står fast vid sitt åtagande att inte låta några offentliga medel användas till att främja extremism och terrorism.

2.5.1 Bekämpa finansiering av terrorism och våldsbejakande extremism

Hotet från finansiering av terrorism utvecklas snabbt och gynnas av utvidgade finansieringsmöjligheter genom kryptotillgångar, digitala hawala och onlinebaserade betaltjänster. Samtidigt kräver den globala karaktären hos finansiella tjänster ett dynamiskt europeiskt bemötande av finansiering av terrorism. EU har infört en omfattande ram för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism, som senast uppdaterades 2024. Medlemsstaterna uppmanas med kraft att införliva det sjätte penningtvättsdirektivet senast den 10 juli 2027, i god tid innan EU:s penningtvättsförordning börjar tillämpas. Sammankopplingen av bankkontoregister senast 2029 kommer ytterligare att stärka denna ram. Sedan 2010 har avtalet mellan EU och Förenta staterna om programmet för att spåra finansiering av terrorism (TFTP) dessutom gjort det möjligt för medlemsstaterna, Europol och Eurojust att begära att det amerikanska finansdepartementet söker efter uppgifter om finansiella betalningsmeddelanden, vilket ger värdefulla ledtrådar för att identifiera terrorister och deras finansiärer.

För att täppa till befintliga luckor i spårningen av finansiering av terrorism kommer kommissionen att inleda en studie i början av 2026 för att bedöma och identifiera de åtgärder som krävs för att så småningom upprätta ett nytt EU-omfattande system för att hämta finansiella uppgifter i syfte att spåra finansiering av terrorism och vinning av organiserad brottslighet. Detta system bör upprättas senast 2030 och sträva efter att täcka transaktioner inom EU och transaktioner inom det gemensamma eurobetalningsområdet (Sepa), överföringar av kryptotillgångar, internetbetalningar och elektroniska överföringar.

Nätverket av finansiella utredare mot terrorism tillhandahåller en plattform för utbyten om utredningar och bästa praxis för ett brett spektrum av metoder för finansiering av terrorism och framväxande trender, såsom användning av kryptotillgångar, missbruk av ideella organisationer och sociala medieplattformar, hawala och andra informella banksystem. Nätverket bygger upp partnerskap med offentliga och privata intressenter och partnerländer utanför EU, och strävar efter att systematiskt bidrag från Europols offentlig-privata partnerskap mellan finansunderrättelseenheter.

Kommissionen kommer också att stödja ett närmare samarbete och informationsutbyte mellan finansunderrättelseenheter, brottsbekämpande myndigheter, finansinstitut, finansteknikföretag och leverantörer av tjänster på nätet. I synnerhet kräver hanteringen av olämplig utländsk finansiering 56 ett närmare samarbete mellan finansunderrättelseenheter och andra underrättelsetjänster, med utgångspunkt i befintliga protokoll för informationsutbyte. Medlemsstaterna bör se till att finansunderrättelseenheterna har mandatet och kapaciteten att upptäcka och utbyta information om olämplig utländsk finansiering. Nationella riskbedömningar av risker avseende bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism bör också omfatta olämplig utländsk finansiering, så att finansunderrättelseenheterna kan upptäcka och hantera denna på ett konsekvent sätt.

EU:s budget får aldrig missbrukas för att finansiera projekt som främjar radikala eller extremistiska åsikter. I och med den reviderade budgetförordningen 57 utgör deltagandet i allt felaktigt agerande som leder till ”uppmaning till diskriminering, hat eller våld” en tydlig grund för uteslutning från EU-finansiering. Kommissionen kommer att säkerställa ett effektivt genomförande, bland annat genom att öka medvetenheten, inrätta ett internt nätverk för informationsutbyte och stärka förfarandena för att ta hänsyn till information från medlemsstaterna och andra källor om den kan användas för att bedöma stödmottagarnas och projektens respekt för EU:s värden.

Ett effektivt skydd av EU:s budget förutsätter också att medlemsstaterna aktivt bidrar med information för att stödja kommissionens insatser. Resultatet av 2026 års översyn av strukturen för bedrägeribekämpning kommer att stärka tillsynen och ansvarsskyldigheten för att säkerställa ett effektivare skydd av unionens ekonomiska intressen. 

2.5.2 Stärka de brottsbekämpande svarsåtgärderna

Såsom tillkännagavs i den europeiska strategin för den inre säkerheten kommer kommissionen att föreslå en ambitiös översyn av Europols mandat som kommer att stärka dess roll som det centrala navet för information, teknik och innovation för brottsbekämpning, för att erbjuda ett starkare stöd till medlemsstaterna på både den operativa och den kriminaltekniska sidan.

Med förbehåll för översynen av Europols mandat bör Europols europeiska centrum mot terrorism konsolidera och vidareutveckla operativ information om terrorismbekämpning för brottsbekämpning inom sitt centrala informationsnav om terrorismbekämpning. Detta nav skulle också kunna möjliggöra informationsutbyte i realtid mellan brottsbekämpande myndigheter och främja samarbete mellan brottsbekämpande myndigheter och den privata sektorn. På den kriminaltekniska sidan kommer europeiskt centrum mot terrorism, tillsammans med Europols innovationslaboratorium, Europeiska it-brottscentrumet och andra relevanta centrum att förstärka det operativa, analytiska och tekniska stödet till medlemsstaterna. De kommer att bygga upp kapaciteten för att behandla stora och komplexa dataset och utveckla verktyg för att upptäcka och störa terrorisminnehåll och extremistiskt innehåll online samt finansiering av terrorism.

Kommissionen kommer att fortsätta att stödja europeiska nätverk för brottsbekämpning 58 . Den kommer också att ha ett nära samarbete med medlemsstaterna för att uppdatera rådets rekommendation om operativt brottsbekämpande samarbete 59 , för att underlätta operativt bistånd i gränsöverskridande scenarier, inbegripet förflyttning av operativa grupper och utrustning för övningar, inte bara under kriser.

2.5.3 Förstärka det rättsliga samarbetet

För att motverka hotet från terrorism och våldsbejakande extremism i denna digitala tidsålder är laglig tillgång till uppgifter för brottsbekämpande och rättsliga myndigheter avgörande. Genomförandet av 2025 års färdplan för laglig och ändamålsenlig tillgång till uppgifter för brottsbekämpning 60 kommer att bidra till att hantera de främsta problemen som hindrar framgångsrika utredningar och åtal. EU:s regler om gränsöverskridande tillgång till elektroniska bevis 61 kommer att bli tillämpliga i augusti 2026 och då göra det möjligt för rättsliga myndigheter att bevara och erhålla bevis direkt från tjänsteleverantörer som erbjuder sina tjänster i EU. Med utgångspunkt i det EU-finansierade Sirius-projektet 62 och det framtida ikraftträdandet av FN:s konvention mot it-brottslighet och det andra tilläggsprotokollet till Europarådets konvention om it-brottslighet kommer det internationella samarbetet för att erhålla elektroniska bevis att stärkas genom särskild utbildning och informationsutbyte.

Rättsligt samarbete och informationsutbyte i terrorismärenden är väsentligt för att hantera terroristhotet i den förebyggande fasen och i fasen med svarsåtgärder. För att underlätta identifieringen av gränsöverskridande kopplingar mellan terrorismärenden kommer Eurojust att uppgradera det rättsliga terrorismbekämpningsregistret på grundval av ett nytt, toppmodernt ärendehanteringssystem som kommer att införas före den 1 december 2027. Medlemsstaterna uppmanas med kraft att i god tid överföra information om terrorismärenden till Eurojust. Översynen av Eurojusts mandat kommer att bidra till att stärka dess analyskapacitet och möjliggöra ett närmare samarbete med Europol, vilket kommer att stärka stödet till gränsöverskridande utredningar och lagföring av terrorism. Dessutom kommer 2016 års direktiv om rättssäkerhetsgarantier för barn 63 fortsätta att erbjuda riktat stöd och riktade skyddsåtgärder för barn i det straffrättsliga systemet. Bevis från stridszoner är avgörande för att kunna väcka åtal mot återvändande utländska terroriststridande. Uppgifter som utvunnits ur bevis från stridszoner bidrar, när de förts in i SIS, också till att upptäcka utländska terroriststridande vid EU:s gränser. Nedläggningen av FN:s utredningsgrupp för ansvarsutkrävande av brott begångna av Daish (Unitad) begränsar tillgången till bevis från stridszoner. Kommissionen kommer tillsammans med Eurojust att utforska om och hur information som samlats in av de irakiska myndigheterna och Unitad kan göras tillgänglig för medlemsstaterna genom ett fördjupat samarbete mellan Eurojust och National Centre for International Judicial Cooperation of Iraq (Iraks nationella centrum för internationellt straffrättsligt samarbete) och huruvida information med anknytning till enskilda fall skulle kunna lagras i Eurojusts databas över bevis för de allvarligaste internationella brotten.

CENTRALA ÅTGÄRDER

Kommissionen kommer att göra följande:

·Bedöma och identifiera de åtgärder som krävs för att upprätta ett EU-system för att hämta finansiella uppgifter i syfte att spåra finansiering av terrorism och vinning från organiserad brottslighet.

·Stärka systemet som skyddar EU:s budget mot missbruk, bland annat genom översynen av EU:s struktur för bedrägeribekämpning.

·Föreslå revideringar av Europols och Eurojusts mandat, för att stärka deras roll i brottsbekämpningen och i rättsliga svarsåtgärder mot terrorism.

Kommissionen kommer att, tillsammans med medlemsstaterna och Europol, göra följande:

·Stärka samarbetet och informationsutbytet mellan finansunderrättelseenheter, brottsbekämpande myndigheter, finansinstitut, finansteknikföretag, leverantör av tjänster på nätet och sociala medieplattformar.

·Genomföra åtgärderna i färdplanen om laglig och ändamålsenlig tillgång till uppgifter för brottsbekämpning.

Europol kommer att göra följande:

·Konsolidera och vidareutveckla sitt centrala informationsnav om terrorismbekämpning.

·Förbättra det operativa, analytiska och tekniska stödet till medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheters insatser mot terrorism.

Tillsammans med kommissionen kommer Eurojust att göra följande:

·Utforska sätt att göra information som samlats in av Unitad och de irakiska myndigheterna tillgänglig för medlemsstaterna.

2.6Samarbete med internationella partner

De yttre och inre dimensionerna av terrorism och våldsbejakande extremism är nära förbundna med varandra 64 . Kommissionen kommer i samarbete med den höga representanten och EU:s samordnare för kampen mot terrorism att stärka det internationella samarbetet inom alla pelare i denna agenda, med ett människorättsbaserat tillvägagångssätt som ledstjärna.

2.6.1 Restriktiva åtgärder mot terrorism

Förteckningen över personer, grupper och enheter som omfattas av EU:s restriktiva åtgärder för att bekämpa terrorism 65 (EU:s terroristförteckning) är fortfarande ett mycket viktigt verktyg för att störa terroristnätverk. EU:s terroristförteckning bör uppdateras kontinuerligt för att återspegla och hantera framväxande hot genom att störa finansiella flöden och förhindra stöd till terroristverksamheter. Den höga representanten och EU:s medlemsstater bedömer hur EU:s terroristförteckning kan göras mer effektiv, funktionsduglig och flexibel. Utvidgningen av systemets tillämpningsområde och ett närmare samarbete med likasinnade tredjeländer kommer att bidra till dess funktionalitet.   

2.6.2 Befrämja internationella avtal

Kommissionen kommer att föreslå att på EU:s vägnar underteckna och ingå det nya protokollet om ändring av definitionen av terroristbrott i Europarådets konvention om förebyggande av terrorism. När denna ram väl har trätt i kraft kommer den att tillhandahålla en gemensam paneuropeisk definition av terroristbrott åt mer än 40 länder.

Kommissionen avser stärka Europols och Eurojusts externa samarbete om terrorismbekämpning ytterligare genom internationella avtal om utbyte av personuppgifter med tredjeländer och internationella organisationer, med fokus på centrala regioner.

2.6.3 Fördjupning av bilateralt och regionalt samarbete

Samarbetet med utvidgningspartnerna kommer att stärkas för att underlätta den påskyndade integreringen av dem i EU:s säkerhetsordning och för att främja anpassningen av deras rättsliga och strategiska ramar till EU:s regelverk och standarder. När så är möjligt kommer de att integreras gradvis i EU:s åtgärder, såsom kunskapsnavet om förebyggande av radikalisering och Europols, Eurojusts och Cepols verksamheter, och de kommer att dra nytta av de verktyg, den vägledning och den kapacitetsuppbyggnad som medlemsstater åtnjuter. 

Den nya gemensamma handlingsplanen för att förebygga och bekämpa terrorism och våldsam extremism på västra Balkan 2025–2030 stöder också deras anpassning till EU:s regelverk, främjar det operativa samarbetet och stärker kapaciteten hos våra partner i regionen. Kandidatländer och potentiella kandidatländer kommer att gynnas ytterligare av särskilt tekniskt bistånd, kapacitetsuppbyggnad och EU-finansiering av projekt, till exempel för skydd av offentliga platser och kritisk infrastruktur eller gränsförvaltning.

Mellanöstern och Nordafrika har en strategisk position i den globala kampen mot terrorismen. Inom ramen för pakten för Medelhavsområdet kommer EU:s stöd att inriktas på att förstärka gränsförvaltningen, brottsbekämpningen och det rättsliga samarbetet och på att förebygga våldsbejakande extremism och terrorism, med stöd av kunskapsnavet om förebyggande av radikalisering. En regional dialog om inre säkerhet kommer att bidra till att bekämpa grov och organiserad brottslighet och terrorism. 

EU kommer att fortsätta att stödja Syriens återhämtning i form av en fredlig och inkluderande övergång och försoning inom Syrien, samt den regionala återintegreringen av landet. Dessutom kommer EU att tillhandahålla ett ekonomiskt stödpaket på omkring 620 miljoner euro för 2026 och 2027, bland annat humanitärt bistånd, stöd för tidig återhämtning och bilateralt stöd, samtidigt som man fortsätter med krishanteringsinsatserna i nordöstra Syrien och i lägren. Kommissionen uppmanar också EU:s institutioner och medlemsstaterna att genomföra rådets slutsatser av den 23 juni 2025 om Syrien, samt rekommendationerna i handlingsplanen för att bekämpa det terroristhot som härrör från Syrien som utfärdats av EU:s samordnare för kampen mot terrorism.

I Afrika, särskilt Afrika söder om Sahara, växer flera olika terroristgruppers makt. Situationen i Central- och Sydasien, med ökande regionala spänningar och ökat inflytande från Islamiska staten i Khorasanprovinsen, behöver också övervakas noga. EU kommer att förstärka sina integrerade svarsåtgärder genom att införliva säkerhetshänsyn i Global Gateways 360-gradersstrategi och genom att stärka det direkta stödet för kapacitetsuppbyggnad. Programmen kommer att stärka gränssäkerheten, stödja det operativa samarbetet, stärka kapaciteten att upptäcka och störa olagliga finansiella flöden, bemöta extremistisk och våldsbejakande propaganda, motverka missbruk av ny teknik och den växande förbindelsen mellan terrorism och organiserad brottslighet i flera regioner, bygga upp samhällets resiliens mot radikalisering och rekrytering till terroristgrupper samt underlätta rehabilitering och återanpassning av tidigare stridande och deras familjer.

Samordningen av EU:s och medlemsstaternas yttre åtgärder i tredjeländer är särskilt viktig för att undvika överlappningar. Kommissionen kommer tillsammans med medlemsstaterna att regelbundet kartlägga projekt som finansieras av EU och medlemsstaterna, utveckla nya Team Europe-initiativ och främja synergier mellan EU:s åtgärder och uppdrag och insatser inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken i länder som är särskilt berörda av terrorism.

Dialogerna om terrorismbekämpning underlättar strategiska utbyten med tredjeländer och bör leda till tydliga och agerbara slutsatser som genomförs på ett effektivt sätt. EU:s nätverk av experter på terrorismbekämpning är centralt för informationsutbyte om säkerhetssituationen i tredjeländer. Den höga representanten kommer att sträva efter att stärka nätverket, säkerställa en bredare regional täckning och ett närmare samarbete, och ta itu med förbindelsen mellan terrorism och organiserad brottslighet, finansiering av terrorism och propaganda.

2.6.4 Stärka EU:s roll på den multilaterala arenan

Den höga representanten, kommissionen och EU:s samordnare för kampen mot terrorism kommer att säkerställa en nära EU-samordning och ett starkare EU-ledarskap i multilaterala forum. EU kommer att fortsätta att använda sitt medordförandeskap i det globala forumet för terrorismbekämpning för att sporra civilistledda åtgärder mot terrorism och för att verka för hållbara och samordnade multilaterala insatser.

EU kommer också att utnyttja sin ställning inom den globala koalitionen mot Daish för att stärka samordningen i regionen. EU och medlemsstaterna kommer att spela en viktig roll i översynen av FN:s globala strategi mot terrorism under 2026 för att främja EU:s värden och prioriteringar, och de kommer att fortsätta att bidra till FN:s pågående reformprocess, FN80-initiativet, som omfattar FN:s struktur för terrorismbekämpning.

Kontakterna med Europarådet, arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF), Interpol och Nato kommer att upprätthållas på tematisk grund. Genom att samarbeta med forum som arbetsgruppen för finansiella åtgärder och det globala forumet för terrorismbekämpning kommer EU också att hantera de sammankopplade problem som finansiering av terrorism, rekrytering och propaganda utgör, särskilt i sociala medier. Det globala internetforumet för terrorismbekämpning kommer också att fortsatt vara en central partner för kommissionen. Avslutningsvis kommer kommissionen också att fortsätta sina kontakter med Christchurch Call Foundation 66 .

CENTRALA ÅTGÄRDER

Kommissionen kommer att göra följande:

·Föreslå att underteckna och ingå protokollet om ändring av definitionen av terroristbrott i Europarådets konvention om förebyggande av terrorism.

·Rekommendera rådet att bemyndiga kommissionen att förhandla fram internationella avtal med ytterligare tredjeländer om samarbete med Eurojust och Europol.

·Stödja genomförandet av den gemensamma handlingsplanen för att förebygga och bekämpa terrorism och våldsam extremism på västra Balkan 2025–2030.

·Utvidga kunskapsnavets verksamhet till EU:s kandidatländer och Medelhavsområdet.

·Integrera säkerhetshänsyn i program inom ramen för Global Gateway och stärka det direkta stödet för kapacitetsuppbyggnad.

Kommissionen och EU:s medlemsstater kommer att göra följande:

·Regelbundet kartlägga projekt som finansieras av EU och medlemsstaterna och syftar till att bekämpa och förebygga terrorism och våldsbejakande extremism.

Den höga representanten kommer att göra följande:

·Tillsammans med kommissionen, EU:s samordnare för kampen mot terrorism och medlemsstaterna, ytterligare genomföra dialogerna mot terrorism.

·Stärka EU:s expertnätverk mot terrorism. 

·Tillsammans med kommissionen och EU:s samordnare för kampen mot terrorism, säkerställa en nära EU-samordning och ett starkt EU-ledarskap i multilaterala forum.

Den höga representanten och rådet bör göra följande:

·Regelbundet se över gemensam ståndpunkt 2001/931/Gusp (EU:s terroristförteckning).

3.Slutsats

Terrorism och våldsbejakande extremism är fortsatt ett hot mot Europas säkerhet. I denna agenda fastställs EU:s svar: ett kollektivt åtagande att möta dessa hot med förutseende, enighet och beslutsamhet. Den ger vägledning till alla våra insatser: att arbeta förebyggande innan våldet får fotfäste, att skydda människor där de är som mest utsatta och att utkräva ansvar av personer som är ute efter att göra skada.

Genom denna agenda kommer EU att stärka sin gemensamma förmåga att föregripa hot, förebygga radikalisering, skydda sina invånare såväl online som offline och reagera kraftfullt när attacker inträffar, för att på så vis effektivisera denna ansats inom och utanför EU:s gränser. Agendan kommer att leda till ambitiösa åtgärder inom alla pelare genom att prioritera ett flertal initiativ som tar itu med framväxande utmaningar, såsom

·en verktygslåda med förebyggande åtgärder för att motverka radikalisering av minderåriga,

·en möjlig förstärkning av förordningen om terrorisminnehåll online,

·ett förfarande efter en träff för att utbyta träffinformation om terroristrelaterade registreringar i Schengens informationssystem, och

·ett nytt EU-system för att hämta finansiella uppgifter.

Kommissionen kommer att verka för resultat inom alla pelare, spåra genomförandet, samt säkerställa att unionens instrument, lagstiftning och finansiering utnyttjas till fullo. Kommissionen kommer att informera och involvera Europaparlamentet, rådet, EU:s samordnare för kampen mot terrorism, medlemsstaterna, den privata sektorn och det civila samhället i genomförandet av denna agenda.

(1)

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén ProtectEU: Europeisk strategi för inre säkerhet, COM(2025) 148 final. Denna agenda kompletterar målen i EU:s strategi för en beredskapsunion, JOIN(2025) 130 final, Färdplan för försvarsberedskap 2030 – för att bevara freden  JOIN(2025) 27 final , och Europeiskt demokratiförsvar: att främja starka och motståndskraftiga demokratier  JOIN(2025) 791 final .

(2)

Terroristbrott definieras i artikel 3 i direktiv (EU) 2017/541 om bekämpande av terrorism som ”uppsåtliga gärningar, vilka till följd av sin art eller sitt sammanhang allvarligt kan skada ett land eller en internationell organisation” när de begås i terrorismsyfte.

(3)

Det finns ingen rättslig definition av våldsbejakande extremism på EU-nivå. Våldsbejakande extremisthandlingar når inte upp till den tröskel som fastställs i definitionen av terroristbrott, men de utgör ett allvarligt säkerhetshot. Ett projektbaserat samarbete om våldsbejakande högerextremism har utvecklat en arbetsdefinition .

(4)

Artikel 4.2 i fördraget om Europeiska unionen.

(5)

Europol, European Union Terrorism Situation and Trend Report 2025 (TE-SAT) (inte översatt till svenska).

(6)

Baserat på nyligen genomförda (konfidentiella) hotbedömningar från Europol TE-SAT och EU Intcen.

(7)

Europol, TE-SAT 2025.

(8)

Andra motiv inkluderar hat mot HBTQ+-personer, kvinnohat, rasism, systemfientliga ideologier, nihilism och ”accelerationism”, dvs. en rad ideologier som anser att samhällets nuvarande tillstånd är bortom räddning och att ”systemet” behöver tillintetgöras och ”startas om”.

(9)

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – En agenda för terrorismbekämpning för EU: förutse, förhindra, skydda, reagera COM(2020) 795 final .

(10)

Europol, TE-SAT-rapporter 2021–2025.

(11)

Europol, EU-Socta 2025 – Europeiska unionens hotbildsbedömning avseende grov och organiserad brottslighet 2025,  Beneath the Surface:  Terrorist and Violent Extremist Use of the Dark Web and Cybercrime-As-A-Service for Cyber-Attacks |(inte översatt till svenska), FN:s kontor för terrorismbekämpning .

(12)

Aktivklubbar är löst organiserade extremistnätverk som är inriktade på fitness eller kampsporter och fungerar som nav för ideologi, sammanhållning och rekrytering i våldsamma högerkretsar.

(13)

Kallas för ”764”- eller ”Com”-nätverk.

(14)

Digitala hawala är ett sätt att utföra gränsöverskridande, pseudoanonyma överföringar med hjälp av olika digitala metoder (blockkedjeteknik, mobila pengar osv.), som liknar hawalas fysiska informella nätverk, men med ett extra lager av säkerhet (TE-SAT 2025).

(15)

Rådets slutsatser av den 9 juni 2022 om att skydda européerna mot terrorism: resultat och nästa steg.

Rådets slutsatser av den 12 december 2024 om framtida prioriteringar för att stärka Europeiska unionens och dess medlemsstaters gemensamma insatser för terrorismbekämpning.

(16)

Se rapporten från kommissionens gemensamma forskningscentrum – Emerging risks and opportunities for EU internal security stemming from new technologies (2025) (inte översatt till svenska) EUR 40239 JRC139674.

(17)

  EU:s kunskapsnav om förebyggande av radikalisering .

(18)

  ”Strategic Orientations on a coordinated EU approach to prevention of radicalisation” (inte översatt till svenska).

(19)

För ytterligare åtgärder för att främja resiliens genom utbildning, inbegripet rörande mediekunnighet, digital kompetens och digitalt medborgarskap, se gemensamt meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Europeiskt demokratiförsvar: att främja starka och motståndskraftiga demokratier, JOIN(2025) 791 final . Europeiskt demokratiförsvar, JOIN(2025) 791 final.

(20)

I linje med kommissionens rekommendation (EU) 2024/1238 av den 23 april 2024 om utveckling och förstärkning av integrerade barnskyddssystem som utgår från barnets bästa.  

(21)

  EU:s strategi för att bekämpa antisemitism och främja judiskt liv (2021–2030) , COM(2021) 615.

(22)

  European Commission Set of Recommendations from the PBC Antisemitism in Preventing and Countering Violent Extremism (P/CVE) Mars 2025 (inte översatt till svenska). Som en uppföljning till dessa rekommendationer har EU:s kunskapsnav tagit fram en  handbok om centrala symboler, narrativ och rapporteringsmekanismer som kommer att offentliggöras.

(23)

På EU-nivå utgörs den nuvarande rättsliga ramen av rådets rambeslut om bekämpande av vissa former av och uttryck för rasism och främlingsfientlighet (rådets rambeslut 2008/913/RIF) och av  direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer (direktiv (EU) 2024/1385), men de omfattar bara hatbrott på rasistiska och främlingsfientliga grunder respektive uppmaning till våld eller hat på nätet på grund av kön.

(24)

Enligt Europols bedömningar (ej offentliga uppgifter).

(25)

  Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2012/29/EU om fastställande av miniminormer för brottsoffers rättigheter och för stöd till och skydd av dem samt om ersättande av rådets rambeslut 2001/220/RIF, COM(2023) 424 final.

(26)

Europol, siffror från databasen Point d’Entrée pour le Retrait de Contenus terroristes sur Internet (PERCI).

(27)

Ibid.

(28)

  ”Commission evaluates the Digital Services Act’s interaction with other EU laws and its designation threshold for VLOPs and VLOSEs” | Shaping Europe’s digital future .

(29)

  ”Digital Services Act report lays out landscape of systemic risks online” | Shaping Europe’s digital future.

(30)

  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1689 av den 13 juni 2024 om harmoniserade regler för artificiell intelligens och om ändring av förordningarna (EG) nr 300/2008, (EU) nr 167/2013, (EU) nr 168/2013, (EU) 2018/858, (EU) 2018/1139 och (EU) 2019/2144 samt direktiven 2014/90/EU, (EU) 2016/797 och (EU) 2020/1828 (förordning om artificiell intelligens).

(31)

Med konfliktlösning avses förfarandet att dubbelkontrollera operativ information och samordna utredningsverksamhet mellan behöriga myndigheter för att undvika att parallella utredningar överlappar eller påverkar varandra.

(32)

Inlett genom  meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om bekämpning av potentiella hot från drönare , COM(2023) 659 final.

(33)

  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2557 av den 14 december 2022 om kritiska entiteters motståndskraft och om upphävande av rådets direktiv 2008/114/EG , EUT L 333, 27.12.2022.

(34)

  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/1190 av den 6 juli 2022 om ändring av förordning (EU) 2018/1862 vad gäller införande av informationsregistreringar om tredjelandsmedborgare i unionens intresse i Schengens informationssystem (SIS) , EUT L 185, 12.7.2022.

(35)

 Ibid. 

(36)

Rådets slutsatser av den 12 december 2024 om framtida prioriteringar för att stärka Europeiska unionens och dess medlemsstaters gemensamma insatser för terrorismbekämpning.

(37)

Artikel 24 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1862 av den 28 november 2018 om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete , EUT L 312, 7.12.2018.

(38)

Not A från rådet resonerade omkring när en person bör betraktas som ett potentiellt hot med koppling till terrorism eller våldsbejakande extremism (Gefährder) ST 8807 2024 REV 1 – NOT.

(39)

  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1356 av den 14 maj 2024 om införande av screening av tredjelandsmedborgare vid de yttre gränserna , EUT L, 2024/1356, 22.5.2024.

(40)

  Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett gemensamt system för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i unionen och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG, rådets direktiv 2001/40/EG och rådets beslut 2004/191/EG , COM(2025) 101 final.

(41)

  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/681 av den 27 april 2016 om användning av passageraruppgiftssamlingar (PNR-uppgifter) för att förebygga, förhindra, upptäcka, utreda och lagföra terroristbrott och grov brottslighet EUT L 119, 4.5.2016.

(42)

Europol, TE-SAT 2025.

(43)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1148 av den 20 juni 2019 om saluföring och användning av sprängämnesprekursorer, om ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 och om upphävande av förordning (EU) nr 98/2013 EUT L 186, 11.7.2019.

(44)

  Arbetsdokument från kommissionens avdelningar om utvärdering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/29/EU av den 12 juni 2013 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av pyrotekniska artiklar (omarbetning) SWD(2025) 269 final.

(45)

  Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om bekämpning av potentiella hot från drönare , COM(2023) 659 final.

(46)

  Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – En drönarstrategi 2.0 för ett smart och hållbart ekosystem för obemannade luftfartyg i Europa , COM(2022) 652 final.

(47)

 Europeiska kommissionen Security by Design: Protection of public spaces from terrorist attacks (inte översatt till svenska) (2023) JRC131172.

(48)

Se projekt som finansieras inom ramen för ansökningsomgången för Fonden för inre säkerhet om skydd av offentliga platser: ISF-2024-TF2-AG-PROTECT .

(49)

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av unionsstödet för inre säkerhet för perioden 2028–2034.

(50)

EU:s forum om skydd av offentliga platser sammanför regionala och lokala myndigheter, privata aktörer som sköter offentliga platser, den privata sektorn och trosbaserade organisationer för att utbyta bästa praxis för skyddsåtgärder.

(51)

  Kommissionens rekommendation (EU) 2022/1341 av den 23 juni 2022 om frivilliga prestandakrav för röntgenutrustning som används på offentliga platser (utom luftfart) C(2022) 4179.

Kommissionens rekommendation (EU) 2023/1468 av den 10 maj 2023 om frivilliga EU-prestandakrav för metalldetektorer som används på offentliga platser (utanför luftfarten) C(2023) 3039.

(52)

Europol, TE-SAT 2025.

(53)

  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2555 av den 14 december 2022 om åtgärder för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen, om ändring av förordning (EU) nr 910/2014 och direktiv (EU) 2018/1972, och om upphävande av direktiv (EU) 2016/1148 (NIS 2-direktivet) , EUT L 333, 27.12.2022.

(54)

Arbetsdokument från kommissionens avdelningar Working towards an enhanced and more resilient aviation security policy: a stocktaking (inte översatt till svenska) SWD(2023) 37 final.

(55)

 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/920 av den 19 maj 2025; kommissionens genomförandebeslut (KÄNSLIGT) av den 19 maj 2025 – COM(2025) 3014 final.

(56)

Finansiella flöden från utländska statliga eller icke-statliga aktörer till fysiska eller juridiska personer som är verksamma i EU och som utövar eller avser att utöva skadlig påverkan på europeiska samhällen genom att underlätta verksamhet som går emot EU:s värden (icke rättsligt bindande definition som används av EU:s kunskapsnav om förebyggande av radikalisering).

(57)

Artikel 138.1 c vi och skäl 113 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 av den 23 september 2024 om finansiella regler för unionens allmänna budget (omarbetning) , EUT L, 2024/2509, 26.9.2024.

(58)

Airpol, Aquapol, Enlets, ESG, EIFS, HRSN, Raipol och Atlasnätverket.

(59)

  Rådets rekommendation (EU) 2022/915 av den 9 juni 2022 om operativt brottsbekämpande samarbete , EUT L 158, 13.6.2022.

(60)

  Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Färdplan för laglig och ändamålsenlig tillgång till uppgifter för brottsbekämpning, COM(2025) 349 final.

(61)

  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1543 av den 12 juli 2023 om europeiska utlämnandeorder och europeiska bevarandeorder för elektroniska bevis i straffrättsliga förfaranden och för verkställighet av fängelsestraff eller annan frihetsberövande åtgärd till följd av straffrättsliga förfaranden , EUT L 191, 28.7.2023.

(62)

 Det EU-finansierade Sirius-projektet fungerar som en central ingång för att erhålla elektroniska data från tjänsteleverantörer som är baserade i andra jurisdiktioner för över 8 000 medlemmar från 47 jurisdiktioner.

(63)

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/800 av den 11 maj 2016 om rättssäkerhetsgarantier för barn som är misstänkta eller tilltalade i straffrättsliga förfaranden , EUT L 132, 21.5.2016.

(64)

Rådets slutsatser om förstärkning av de externa och interna förbindelserna i kampen mot terrorism och våldsam extremism av den 16 december 2024.

(65)

  Rådets gemensamma ståndpunkt 2001/931/Gusp av den 27 december 2001 om tillämpning av särskilda åtgärder i syfte att bekämpa terrorism , EGT L 344, 28.12.2001.

(66)

 Christchurch Call Foundation är en icke-statlig organisation som initierats av Nya Zeeland och Frankrike som en reaktion på den fruktansvärda terroristattacken i Christchurch 2019 för att eliminera terrorism och våldsbejakande extremistiskt innehåll online.