EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 17.12.2025
COM(2025) 989 final
2025/0419(COD)
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
om ändring av förordning (EU) 2023/956 vad gäller en utvidgning av dess tillämpningsområde till varor i senare led och åtgärder mot kringgående
(Text av betydelse för EES)
{SEC(2025) 989 final} - {SWD(2025) 987 final} - {SWD(2025) 988 final} - {SWD(2025) 989 final}
MOTIVERING
1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET
•Motiv och syfte med förslaget
Förordning (EU) 2023/956 om inrättande av en mekanism för koldioxidjustering vid gränsen (CBAM-förordningen) 1 trädde i kraft den 1 oktober 2023. CBAM säkerställer att EU:s klimatambitioner inte undergrävs av koldioxidläckage, som inträffar när företag som är baserade i EU flyttar produktionen av koldioxidintensiva varor till tredjeländer med mindre sträng klimatpolitik. Det kan också inträffa när EU-produkter ersätts med billigare men mer koldioxidintensiv import. Koldioxidläckage leder därmed till att utsläpp flyttas från EU till tredjeländer i stället för att man uppnår den avsedda minskningen av de globala koldioxidutsläppen. CBAM hanterar denna risk genom att koldioxidintensiva varor som importeras till EU omfattas av ett koldioxidpris som motsvarar det som inhemska producenter ställs inför inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem 2 . Efter den övergångsperiod som tillämpats sedan oktober 2023 inleds nästa fas av CBAM i januari 2026, med en gradvis infasning av koldioxidprissättning på importerade inbäddade utsläpp.
Det övergripande målet med lagstiftningsförslaget är att stärka CBAM:s verkningsfullhet och på så sätt minska växthusgasutsläppen och bekämpa klimatförändringarna globalt.
För att säkerställa ett ändamålsenligt genomförande av CBAM går förslaget ut på att ändra CBAM-förordningen i syfte att hantera tre huvudfrågor. För det första utvidgas CBAM:s tillämpningsområde i syfte att hantera risken för koldioxidläckage för produkter i senare led i värdekedjan för de stål- och aluminiumprodukter som för närvarande ingår i CBAM:s tillämpningsområde. För det andra hanteras försök att undvika efterlevnad av CBAM-skyldigheten. För det tredje förbättras de tekniska reglerna för tillskrivning av utsläpp till el med målet att uppmuntra avkarbonisering av elimporten. Där det behövs innebär förslaget också ett antal mindre förenklingar och förbättringar av tillämpningen av mekanismen och en möjlighet att inrätta ett med Eftaländerna i EES integrerat CBAM-område.
CBAM tillämpas för närvarande på en begränsad uppsättning basmaterial som förtecknas i bilaga I till CBAM-förordningen (aluminium, cement, el, gödselmedel, vätgas samt järn och stål). Dessa basmaterial används ofta som insatsvaror i produktionen av varor i senare led i värdekedjan (produkter i senare led). EU:s producenter av dessa produkter i senare led står inför en dubbel kostnadshöjning, vilket skulle ge incitament till omlokalisering och därmed innebära att EU ”exporterar” sina utsläpp utomlands, vilket skulle omintetgöra verkningsfullheten i EU:s klimatpolitik. För det första väntas EU:s höjda klimatambitioner och den gradvisa utfasningen av gratis utsläppsrätter inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem höja kostnaderna för inhemskt anskaffade basmaterial 3 . För det andra väntas den gradvisa infasningen av CBAM höja kostnaderna för importerade basmaterial som ingår i dess tillämpningsområde. Till följd av denna dubbla kostnadshöjning uppstår en växande klyfta mellan de totala koldioxidkostnaderna för inhemska producenter i senare led och de koldioxidkostnader som producenter i tredjeländer står inför. Detta leder till en betydande risk för koldioxidläckage för vissa produkter i senare led.
Med tanke på denna risk ska kommissionen enligt artikel 30.3 i CBAM-förordningen identifiera produkter i senare led som löper risk för koldioxidläckage, med avseende på att eventuellt inkludera dem i CBAM:s tillämpningsområde. I kommissionens europeiska handlingsplan för stål och metaller 4 fastställs målet att utvidga CBAM:s tillämpningsområde, med fokus på stål- och aluminiumintensiva produkter i senare led. I linje med detta mål och utifrån en bedömning som identifierar de produkter i senare led som löper störst risk för koldioxidläckage och som innehåller en betydande andel CBAM-varor, utvidgar detta förslag CBAM:s tillämpningsområde till utvalda stål- och aluminiumintensiva produkter i senare led. En potentiell utvidgning till produkter i senare led inom andra CBAM-sektorer, nämligen de som rör cement, gödselmedel och vätgas, diskuteras i kommissionens översynsrapport enligt artikel 30.2 i CBAM-förordningen. Att utvidga CBAM till att omfatta dessa varor kommer att övervägas vid en framtida översyn av lagstiftningen.
I den europeiska handlingsplanen för stål och metaller betonades också vikten av att ta itu med risken för kringgående och undvikande av CBAM, vilket skulle kunna undergräva CBAM:s verkningsfullhet när det gäller att förebygga risken för koldioxidläckage. Den nuvarande ramen för kontroll av att CBAM efterlevs innehåller redan flera skyddsåtgärder mot kringgående, bland annat för att hantera risker för felklassificering och underdeklaration av varor. Under övergångsperioden har dock olika berörda parter (däribland nationella behöriga myndigheter, tullmyndigheter, näringslivsorganisationer samt enskilda företag) uttryckt oro över att CBAM-förordningen inte innehåller tillräckliga skyddsåtgärder mot risken för felaktiga deklarationer av utsläppsintensitet och risken för missbruk. Detta förslag innehåller bestämmelser som syftar till att hantera dessa risker.
Övergångsperiodens erfarenheter av att genomföra CBAM och återkopplingen från berörda parter har visat att reglerna för elimport är alltför strikta. I synnerhet beaktar den nuvarande ramen i otillräcklig mån de framsteg som elproducenter utanför EU har gjort när det gäller att avkarbonisera sin elproduktion, vilket avskräcker från handel med koldioxidsnål el och ger begränsade incitament för elproducenter i tredjeländer att minska utsläppen. Dessa brister orsakas av två huvudproblem. För det första återspeglar de standardiserade utsläppsvärdena för elimport 5 , i enlighet med CBAM-förordningen, endast elproduktion från fossila bränslen. Dessa standardiserade värden kan därför överskatta koldioxidinnehållet i el från tredjeländer som exporterar relativt ren energi till EU. För det andra har de villkor som måste uppfyllas för att deklarera faktiska utsläpp från el visat sig vara mycket svåra att uppfylla i praktiken. Detta förslag innehåller bestämmelser som syftar till att hantera dessa problem.
Slutligen innebär förslaget också små förbättringar av tillämpningen av mekanismen, såsom en utvidgad möjlighet för nationella behöriga myndigheter att begära en garanti, ett klargörande av att verksamhetsutövare får dela verifierade utsläppsdata med andra verksamhetsutövare och rationalisering av godkända CBAM-deklaranters dokumentationsskyldighet.
•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området
Förslaget, som syftar till att förbättra CBAM:s verkningsfullhet, bidrar till att säkerställa att unionen uppnår sina ambitiösa klimatmål. I den europeiska klimatlagen fastställs ett rättsligt bindande mål för EU att uppnå klimatneutralitet senast 2050 och minska växthusgasutsläppen med minst 55 % fram till 2030 jämfört med 1990 års nivåer 6 . Tidigare i år föreslog kommissionen dessutom ett mål om att minska nettoutsläppen av växthusgaser med 90 % fram till 2040. Den planerade minskningen av det totala antalet utsläppsrätter i EU:s utsläppshandelssystem kommer att höja det koldioxidpris som betalas för utsläpp i EU. Detta ökar behovet av ändamålsenliga och trovärdiga instrument för att hantera risken för koldioxidläckage. En ökad skillnad i koldioxidkostnader mellan inhemska producenter och producenter i tredjeländer ökar både risken för koldioxidläckage i senare led och risken för undvikande och kringgående.
Förslaget ingår i en bredare insats för att stärka CBAM:s verkningsfullhet. Det bygger på förordning (EU) 2025/2083 vad gäller att förenkla och stärka CBAM 7 genom att införa ytterligare förenklingar samtidigt som mekanismens miljömål upprätthålls. Exempelvis förbättrar detta förslag reglerna för att använda standardiserade värden för elimport, samtidigt som det blir lättare att deklarera faktiska värden för el.
Kommissionen gjorde också en bred översyn av CBAM i enlighet med artikel 30.2 i CBAM-förordningen. I denna översyn utvärderades hur mekanismen har fungerat hittills, med en bedömning av förbindelserna med och konsekvenserna för utvecklingsländerna, inbegripet de minst utvecklade länderna 8 , och möjliga nästa åtgärder att vidta. Vid översynen övervägdes också möjligheten till en framtida utvidgning av CBAM till andra sektorer som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem och som löper risk för koldioxidläckage samt produkter i senare led i andra sektorer (cement, gödselmedel och vätgas) 9 . Parallellt med detta antar kommissionen en rad genomförandeakter och delegerade akter som fastställer de tekniska reglerna för CBAM:s funktionssätt inom dess nuvarande tillämpningsområde 10 .
•Förenlighet med unionens politik inom andra områden
Det föreslagna initiativet är en del av given för en ren industri 11 och ligger nära målen i den kommande rättsakten om stimulanser i industrin.
2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN
•Rättslig grund
CBAM-förordningen grundas på artikel 192.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). I enlighet med artiklarna 191 och 192.1 i EUF-fördraget ska unionen bidra till att ett antal mål uppnås, bland annat att bevara, skydda och förbättra miljön och att främja åtgärder på internationell nivå för att lösa regionala eller globala miljöproblem, särskilt för att bekämpa klimatförändringen.
•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)
CBAM inrättar en gemensam och enhetlig ram för att säkerställa likvärdighet mellan den koldioxidprissättning som tillämpas på EU:s inre marknad och den som tillämpas på import. En enhetlig tillämpning av CBAM är avgörande för att undvika att relevanta varor som övergår till fri omsättning i unionen omfattas av CBAM. CBAM:s verkningsfullhet är beroende av en enhetlig prissignal för koldioxid som tillämpas konsekvent för de relevanta sektorerna i alla EU-medlemsstater. De föreslagna ändringarna av CBAM-förordningen kräver också en sådan enhetlig tillämpning.
Olika exponeringar för risken för koldioxidläckage ger inte tillräcklig motivering för åtgärder på nationell nivå. Mekanismen är inriktad på utsläpp utanför unionen och CBAM blir, i likhet med EU:s utsläppshandelssystem, effektivare när den tillämpas enhetligt i större skala.
•Proportionalitetsprincipen
Förslaget syftar till att stärka CBAM-förordningens verkningsfullhet i syfte att upprätthålla effektiviteten och integriteten i EU:s klimatpolitik. Samtidigt utformades policyalternativ i syfte att begränsa inverkan på den administrativa bördan för företag, myndigheter och andra berörda parter.
Den föreslagna utvidgningen av CBAM:s tillämpningsområde till stål- och aluminiumintensiva produkter i senare led bygger på logiken i den nuvarande CBAM-förordningen och EU:s utsläppshandelssystem, med fokus på de produkter och sektorer där inbäddade utsläpp och risken för koldioxidläckage är störst. Såsom beskrivs i avsnitt 8.1 i den konsekvensbedömning som åtföljer förslaget bedömdes dessutom policyalternativen med avseende på deras möjliga konsekvenser i form av komplexitet och administrativ börda. Detta utvärderades med hjälp av en uppsättning effektivitets- och proportionalitetsindikatorer, inbegripet de totala produktions- och importutsläppen per KN-nummer och en indikator som fångar upp materialsammansättningen hos produkter i senare led. Produkter med en högre andel basmaterial i sin vikt har mer inbäddade utsläpp i förhållande till produktens totala vikt och löper därför vanligtvis störst risk för läckage. Vidare användes indikatorer för att säkerställa att urvalet av varor också tar hänsyn till leveranskedjornas komplexitet. På grundval av detta utvidgar förslaget CBAM:s tillämpningsområde till utvalda stål- och aluminiumintensiva produkter i senare led på ett sätt som maximerar miljövinsterna genom att omfatta ytterligare utsläpp, samtidigt som den administrativa bördan och komplexiteten för importörer och verksamhetsutövare i tredjeländer begränsas i möjligaste mån.
Angående risken för kringgående och undvikande uppnås i förslaget också en balans mellan behovet av att säkerställa CBAM:s verkningsfullhet och av att begränsa mekanismens komplexitet och administrativa börda. En flexibel och riktad strategi, via genomförandeakter och delegerade akter, används för att identifiera import som riskerar att kringgås eller andra metoder som syftar till att undvika CBAM-skyldigheter, för vilka ytterligare villkor bör gälla för användningen av faktiska utsläpp.
Angående elimport förenklar förslaget villkoren för att deklarera faktiska utsläppsvärden. Detta förbättrar CBAM:s verkningsfullhet när det gäller att stimulera avkarbonisering i tredjeländer och samtidigt göra det mer genomförbart för alla berörda parter att använda faktiska utsläppsvärden. Ändringarna av metoden för standardiserade värden för elimport skapar inte någon ytterligare komplexitet för importörer eller verksamhetsutövare i tredjeländer.
•Val av instrument
Förslaget kräver en ändring av CBAM-förordningen. Det anges särskilda regler som krävs för att tillämpa CBAM-förordningen. Dessutom kräver denna förordning en enhetlig och konsekvent tillämpning och efterlevnadskontroll i hela unionen för att uppnå målen i artiklarna 32 (om en gemensam strategi för utrikespolitiken) och 207 i EUF-fördraget (om den gemensamma handelspolitiken).
Målen för detta förslag uppnås därför bäst genom en förordning. Detta säkerställer att dess bestämmelser är direkt tillämpliga.
3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR
•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning
Förslaget bygger på erfarenheterna från genomförandet av CBAM-förordningen sedan mekanismen började tillämpas under dess övergångsfas från och med den 1 oktober 2023.
•Samråd med berörda parter
Sedan CBAM började tillämpas under dess övergångsfas från och med den 1 oktober 2023 har kommissionens avdelningar kontinuerligt samrått med berörda parter i unionen och i tredjeländer via flera kommunikationskanaler. En inbjudan att lämna synpunkter och ett offentligt samråd genomfördes den 1 juli–26 augusti 2025 angående utvidgning av tillämpningsområdet till produkter i senare led, risken för kringgående och metoder som skulle kunna undergräva uppnåendet av CBAM:s mål och elektricitet. På grundval av resultaten av det offentliga samrådet anser de flesta berörda parter i senare led att det finns en risk för koldioxidläckage i sektorer i senare led på grund av CBAM. De instämmer till stor del i att en utvidgning av CBAM till produkter i senare led skulle minska denna risk för koldioxidläckage, stärka EU:s klimatpolitik, främja koldioxidsnål innovation och uppmuntra både EU:s konsumtion av koldioxidsnåla produkter och globala insatser för koldioxidprissättning. De flesta svarande uppgav att nuvarande CBAM riskerar att kringgås, vilket skulle kunna undergräva dess verkningsfullhet. De flesta svarande uppgav också att den nuvarande metoden för att beräkna standardiserade värden för el inte är lämplig, eftersom den inte tar hänsyn till el som produceras från icke-fossila energikällor. Dessutom uppgav de flesta svarande att villkoren för att tillämpa faktiska inbäddade utsläpp i importerad el behöver förenklas.
Utöver detta genomförde kommissionens avdelningar omfattande samråd med offentliga myndigheter inom EU och i tredjeländer samt med företrädare för industrin, företrädare för det civila samhället och internationella eller mellanstatliga organisationer. Detta skedde i form av bilaterala möten, diskussioner i CBAM-expertgruppen, intervjuer i samband med studier angående utvidgning av tillämpningsområdet till produkter i senare led och el samt enkätundersökningar hos nationella behöriga myndigheter och tullmyndigheter inom ramen för CBAM:s riskhanteringsram.
•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden
Förslaget utarbetades på grundval av ett antal studier och expertråd, där olika potentiella utformningar samt dess miljömässiga, sociala och ekonomiska konsekvenser analyserades.
En särskild kompletterande studie genomfördes inför utarbetandet av förslaget, med fokus på utvidgningen av CBAM:s tillämpningsområde till stål- och aluminiumintensiva varor i senare led. Utöver denna studie genomfördes särskilda modelleringar av socioekonomiska och miljömässiga effekter med stöd av Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum, medan omfattande skrivbordsundersökningar och djupgående statistiska analyser genomfördes av kommissionens avdelningar. Inom ramen för detta initiativ beaktades även den information som samlats in i samband med sektorsstudier, inbegripet en studie om el som en CBAM-vara.
Som underlag för ovanstående analys genomförde kommissionens avdelningar riktade samråd med berörda ekonomiska aktörer och medlemsstaterna och förde diskussioner med berörda parter genom CBAM-expertgruppen och vid särskilda möten med berörda parter. Kommissionens avdelningar analyserade också de data som samlats in genom den kvartalsvisa CBAM-rapport som deklaranterna lämnat in under övergångsperioden.
•Konsekvensbedömning
Nämnden för lagstiftningskontroll avgav ett positivt yttrande med reservationer angående konsekvensbedömningen, inklusive förslag till förbättringar. Konsekvensbedömningsrapporten reviderades ytterligare för att ta hänsyn till dessa förslag.
I konsekvensbedömningen beskrivs de övervägda policyalternativen för en utvidgning till senare led, för ytterligare skyddsåtgärder mot kringgående och metoder som skulle kunna undergräva uppnåendet av CBAM:s mål och för reviderade regler om villkoren för att tillämpa faktiska inbäddade utsläpp i importerad el. I bedömningen utvärderas alla alternativ med avseende på hur ändamålsenliga de är när det gäller att hantera de berörda frågorna. Dessutom beskrivs de möjliga policyalternativens inverkan på ekonomiska och sociala indikatorer samt på den administrativa bördan, innan en slutsats dras om vilket alternativ som rekommenderas. Policyalternativen jämförs med ett referensscenario som återspeglar CBAM enligt nuvarande lagstiftning. Referensscenariot innefattar också genomförandet av EU:s 55 %-paket med klimatåtgärder, inbegripet utfasningen av gratis utsläppsrätter inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem. I referensscenariot antas dessutom att den förenkling av CBAM som antogs i oktober 2025 genomförs, inbegripet det viktbaserade tröskelvärdet per importör och år på 50 ton CBAM-varor (för fyra kategorier av CBAM-varor).
När det gäller en möjlig utvidgning av tillämpningsområdet för stål- och aluminiumbasmaterial till produkter i senare led bedömdes produkternas risk för koldioxidläckage med hjälp av två huvudkriterier. För det första användes varors handelsintensitet 12 som en proxyvariabel för deras omsättningsbarhet. Varor som är mer omsättningsbara löper större risk för koldioxidläckage genom att produktionen flyttas eller ersätts med import från tredjeländer. För det andra fångar en kostnadshöjningsindikator upp hur mycket koldioxidkostnaden för CBAM-insatsvaror påverkar de totala kostnaderna för en vara i senare led jämfört med dess totala mervärde. För att säkerställa att endast produkter med störst klimatrelevans inkluderas uteslöts dessutom varor under ett angivet golv för totala inbäddade utsläpp på sektorsnivå från urvalet. Tillämpningen av olika tröskelvärden för dessa kriterier resulterade i tre representativa alternativ för en utvidgning till senare led. Alternativ 1 omfattar en riktad utvidgning som endast avser de varor som löper störst risk för koldioxidläckage och är mest utsläppsintensiva. Alternativ 2 omfattar en balanserad utvidgning med fokus på riskutsatta varor i senare led med hög utsläppsintensitet. Alternativ 3 omfattar en bred utvidgning till alla riskutsatta varor i senare led.
I konsekvensbedömningen dras slutsatsen att alternativ 2 är det rekommenderade alternativet, med tanke på målet att maximera miljövinsterna och samtidigt begränsa kostnaderna i form av ytterligare komplexitet och administrativ börda. Med detta alternativ är miljövinsterna sett till omfattade utsläpp, minskat koldioxidläckage och uppskattad utsläppsminskning betydligt större än enligt alternativ 1. Samtidigt liknar miljövinsterna med alternativ 2 dem i alternativ 3, medan de förväntade kostnaderna är mycket mer begränsade. Jämfört med alternativ 3 påverkar alternativ 2 färre importörer, innehåller färre nya KN-nummer och gäller i allmänhet varor där beräkningen av inbäddade utsläpp är mindre komplicerad.
För att ytterligare hantera risken för koldioxidläckage övervägdes två huvudalternativ när det gäller skrot. Alternativ 1 innebär att skrot före konsumentledet inkluderas i CBAM:s tillämpningsområde som en CBAM-prekursor. Alternativ 2 inkluderar skrot både före och efter konsumentledet som CBAM-prekursorer. I konsekvensbedömningen dras slutsatsen att alternativ 1 utgör den bästa övergripande strategin, eftersom det endast inriktas på högriskområden för att minimera onödiga administrativa bördor. Det ansågs särskilt att inkluderandet av skrot efter konsumentledet som CBAM-prekursor, såsom föreslås i alternativ 3, skulle kunna omintetgöra incitament för den cirkulära ekonomin och inte skulle vara förenligt med flera av EU:s strategier på detta område.
I fråga om kringgående som skulle kunna undergräva uppnåendet av CBAM:s mål övervägdes två policyalternativ, som båda har en gemensam uppsättning åtgärder.
Den gemensamma uppsättningen åtgärder består för det första i att ge kommissionen befogenhet att ytterligare specificera KN-nummer för att bättre fånga upp den specifika sammansättningen av de olika produkter som omfattas av ett visst KN-nummer inom CBAM:s tillämpningsområde. Med denna befogenhet blir det möjligt att fånga upp de relevanta sammansättningarna av produkter inom samma KN-nummer. För det andra ges kommissionen befogenhet att förena användningen av faktiska utsläpp för vissa KN-nummer/anläggningar i tredjeländer med ytterligare villkor i händelse av en hög risk för missbruk. Detta gör det möjligt att införa ytterligare villkor som ska uppfyllas för användning av faktiska verifierade värden för specifika fall av varor samt bevis som visar att missbruk inte har ägt rum. Dessa villkor och bevis bör utformas på ett proportionerligt sätt som inte i onödan belastar verksamhetsutövare och importörer.
I alternativ 1 föreslås att skrot av aluminium och stål före konsumentledet inkluderas som prekursor, vilket gör det möjligt att tillskriva skrot som prekursor utsläpp. Kommissionen får också befogenhet att begära ytterligare bevis för produktionsplatsen, vilket hanterar risken för felaktig deklaration av utsläppsintensiteter på grund av bristande spårbarhet. Kravet på att lämna ytterligare bevis skulle inriktas på import enligt specifika KN-nummer och från specifika ursprung, där risken för kringgående på grund av felaktig deklaration av utsläppsintensitet är som störst.
Alternativ 2 bygger på alternativ 1 men utvidgar tillämpningsområdet för dess åtgärder ytterligare. Utöver skrot före konsumentledet skulle detta alternativ också omfatta skrot efter konsumentledet som CBAM-prekursor. Kravet på att lämna bevis för produktionsplatsen skulle gälla för alla KN-nummer/ursprung. Det skulle därför beröra alla CBAM-deklarationer som bygger på faktiska utsläppsvärden.
Det rekommenderade alternativet är alternativ 1 till följd av dess balanserade och proportionella strategi som möjliggör en ändamålsenlig hantering av risken för kringgående.
För att åtgärda bristerna i behandlingen av elimport har fyra alternativ övervägts. Dessa alternativ skiljer sig åt när det gäller den metod som används för att beräkna emissionsfaktorn och villkoren för att deklarera faktiska värden. De omfattar olika kombinationer av två huvudalternativ: i) att behålla den nuvarande metoden för en CO2-emissionsfaktor baserad på fossila bränslen i exportlandet eller att övergå till en genomsnittlig nätemissionsfaktor i exportlandet, eller ii) att ändra kriteriet om överbelastning genom en hänvisning till avsaknaden av strukturell överbelastning eller helt ta bort det. Dessutom gäller två faktorer för alla alternativ. För det första finns det ett ändrat kriterium som klargör att energiköpsavtal endast omfattar fysiska energiköpsavtal och som även tillåter användning av indirekta energiköpsavtal. För det andra ändras villkoret om nominering av kapacitet, och det gäller endast vid explicit kapacitetstilldelning.
Det rekommenderade alternativet för elimport är att ändra till en genomsnittlig nätemissionsfaktor för exporterande länder och att ta bort kriteriet för användning av faktiska utsläppsvärden i samband med överbelastning. Den genomsnittliga nätemissionsfaktorn återspeglar bättre trenden för avkarbonisering i ursprungslandet, eftersom el som produceras från förnybara energikällor också kommer att redovisas. Tillsammans med ändringarna av villkoren för energiköpsavtal och nominering av kapacitet kommer avskaffandet av villkoret om avsaknad av överbelastning i nätet att ytterligare underlätta rapporteringen av faktiska värden.
•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling
Utvidgningen av CBAM:s tillämpningsområde till stål- och aluminiumintensiva produkter i senare led drar fördel av den förenkling av mekanismen som antogs i oktober 2025 13 . Det viktbaserade tröskelvärdet på 50 ton importerade CBAM-varor utesluter omkring 182 000 importörer från CBAM:s nuvarande tillämpningsområde, vilket minskar importörernas administrativa kostnader med uppskattningsvis 1,123 miljoner euro per år 14 . Det viktbaserade tröskelvärdet gynnar också importörer i senare led, eftersom mer än 90 % av de importörer som är verksamma inom sektorer som omfattas av utvidgningen enligt detta förslag är undantagna från CBAM-skyldigheterna samtidigt som över 99 % av utsläppen fortfarande ingår i tillämpningsområdet.
Konsekvenserna av alla policyalternativ som övervägts (enligt beskrivningen i avsnittet om konsekvensbedömning) har bedömts noggrant med avseende på deras inverkan på den administrativa bördan. Det åtgärdspaket som ingår i detta förslag har valts ut genom att miljövinsterna vägts mot behovet av att begränsa den ytterligare administrativa bördan och undvika att CBAM blir mer komplicerad. Detta beskrivs också i avsnittet om proportionalitet och sammanfattningen av konsekvensbedömningen i denna motivering.
Utvidgningen av CBAM till senare led har en måttlig inverkan på antalet importörer som är små och medelstora företag (och producenter som är små och medelstora företag i tredjeländer) och som inkluderas i CBAM, i det att omkring hälften av de nya importörer som inkluderas i CBAM är små och medelstora företag. Totalt leder detta till att omkring 3 800–3 900 ytterligare små och medelstora företag får CBAM-skyldigheter.
•Grundläggande rättigheter
Förslaget är förenligt med de grundläggande rättigheter och de principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Det bidrar särskilt till målet om en hög miljöskyddsnivå i enlighet med principen om hållbar utveckling i artikel 37 i stadgan.
4.BUDGETKONSEKVENSER
Utvidgningen till senare led syftar inte till att generera intäkter utan snarare till att stärka CBAM:s verkningsfullhet när det gäller att förebygga koldioxidläckage. Enligt konsekvensbedömningen beräknas förslaget generera omkring 0,58 miljarder euro i årliga intäkter fram till 2030. Efter 2030 torde intäkterna fortsätta att öka och uppgå till uppskattningsvis 0,69 miljarder euro fram till 2035, eftersom gratis tilldelning inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem fasas ut och CBAM fasas in. Effekterna på EU:s budget uppskattas till i genomsnitt 0,2 miljarder euro per år under perioden 2028–2034, i enlighet med kommissionens förslag till flerårig budgetram för 2028–2034.
De åtgärder som vidtas för att hantera risker för undvikande och kringgående bidrar till att säkerställa att de beräknade intäkterna realiseras i praktiken.
5.ÖVRIGA INSLAG
•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering
CBAM:s övergångsperiod är tillämplig fram till utgången av 2025, och den slutgiltiga fasen inleds 2026.
Före övergångsperiodens utgång, och i linje med artikel 30.2 i CBAM-förordningen, ska kommissionen rapportera till Europaparlamentet och rådet och lämna en omfattande översynsrapport om lärdomarna från övergångsperioden. Denna rapport kommer också att beskriva möjliga framtida åtgärder för ytterligare revideringar och utvidgningar av tillämpningsområdet. Dessutom förbereder kommissionen antagandet av en rad genomförandeakter och delegerade akter som fastställer de tekniska reglerna för CBAM:s funktionssätt inom dess nuvarande tillämpningsområde.
Kommissionen fortsätter att övervaka och utvärdera genomförandet av CBAM och kommer att rapportera om detta i linje med kraven i CBAM-förordningen.
•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget
Den här förordningen innebär följande ändringar av förordning (EU) 2023/956:
I artikel 1.1 klargörs tillämpningen av förordning (EU) 2023/956 när den införlivas i EES-avtalet, och kommissionen ges befogenhet att anta genomförandeakter för att ändra bilaga III till den förordningen i enlighet med detta.
I artikel 1.1 c och d föreskrivs möjligheten att erkänna ett införlivande av det relevanta regelverket för elmarknaden, vid en begäran om integrering av ett tredjelands elmarknad i unionens elmarknad via marknadskoppling, genom ett samförståndsavtal mellan kommissionen och tredjeländerna.
I artikel 1.1 e och 1.19 föreskrivs möjligheten att anta delegerade akter genom ett skyndsamt förfarande i syfte att lägga till ett tredjeland eller territorium i förteckningen över undantagna tredjeländer eller territorier i bilaga III till förordning (EU) 2023/956.
Artikel 1.1 e ger också unionen möjlighet att ingå avtal med tredjeländer för att beakta mekanismer för koldioxidprissättning och för ömsesidigt erkännande av ackrediteringsorgan.
Genom artikel 1.3, 1.5 a.2 och c och 1.8 b och c ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter som, i fall där det finns tillräckliga bevis som tyder på en hög risk för missbruk, för en undergrupp av KN-nummer och ursprung kräver att ytterligare bevis lämnas för att visa att sådant missbruk inte har ägt rum.
Artikel 1.2, 1.6 c och 1.21–1.23 b utvidgar tillämpningsområdet för förordning (EU) 2023/956 till vissa stål- och aluminiumintensiva varor i senare led och föreskriver en möjlighet att tillämpa ett infasat påslag för vissa av dessa varor.
Genom artikel 1.4 läggs ett krav till på att ett indirekt tullombud som ansöker om tillstånd i sin ansökan ska ange de företrädda importörernas Eori-nummer eller ett annat nationellt identifieringsnummer.
I artikel 1.5 a.1 och 1.8 a föreskrivs registrering av verksamhetsutövaren i CBAM-registret för fastställande av inbäddade utsläpp på grundval av faktiska verifierade utsläpp.
Enligt artikel 1.5 b och c ska den godkända CBAM-deklaranten i tillämpliga fall lämna bevis för plats och tidpunkt för produktion av de varor som deklareras på grundval av faktiska utsläpp.
I artikel 1.5 b klargörs att kommissionen har befogenhet att anta genomförandeakter om förfarandena för granskning av CBAM-deklarationer.
I artikel 1.6 a och 1.24 föreskrivs att insatsmaterial (prekursorer) ska inkluderas i metoden för fastställande av inbäddade utsläpp i varor.
Artikel 1.6 b, 1.8 d och 1.23 ger verksamhetsutövaren möjlighet att endast lämna ut en delmängd av de dataelement som krävs för rapportering, beräkning och verifiering av faktiska utsläpp till den godkända CBAM-deklaranten.
I artikel 1.7 klargörs att kommissionen har befogenhet att anta genomförandeakter om villkoren för att fastställa kvalifikationerna hos den oberoende person som ansvarar för certifieringen av det koldioxidpris som betalats, inbegripet beviljande av ackreditering av ett nationellt ackrediteringsorgan.
I artikel 1.7 b klargörs att kommissionen har befogenhet att anta genomförandeakter för redovisning av det koldioxidpris som betalas utomlands på grundval av likvärdighetsprincipen och med beaktande av de insatser som gjorts när det gäller koldioxidkrediter.
I artikel 1.8 c klargörs att en verksamhetsutövare får lämna ut information om verifiering av utsläpp som är inbäddade i insatsmaterial (prekursorer) till en annan verksamhetsutövare.
Enligt artikel 1.9 får de behöriga myndigheterna kräva att en garanti ställs i ytterligare fall och använda den, om den godkända CBAM-deklaranten inte överlämnar tillräckligt många CBAM-certifikat, för att återkräva eventuella utestående finansiella justeringar.
I artikel 1.10 klargörs att kommissionen har befogenhet att anta genomförandeakter för att fastställa de verifieringsförfaranden som kontrollörerna ska använda.
I artikel 1.11 klargörs att kommissionen eller den behöriga myndigheten, som en del av granskningen av CBAM-deklarationen, får begära att den godkända CBAM-deklaranten lämnar bevis för att de importerade varorna producerades i den deklarerade anläggningen och under den deklarerade produktionsperioden.
I artikel 1.12 föreskrivs en särskild beräkningsregel för priset på CBAM-certifikat om endast en auktion äger rum på auktionsplattformen.
I artikel 1.13 klargörs att kravet på godkända CBAM-deklaranter att säkerställa att antalet CBAM-certifikat på deras konto i CBAM-registret i slutet av varje kvartal motsvarar minst 50 % baseras på en årlig cykel, och därför bör certifikat som köpts under andra år än kalenderåret undantas från de kvartalsvisa beräkningarna.
Genom artikel 1.14 rationaliseras återköpsprocessen genom att kommissionens deltagande i återköpsprocessen tas bort.
I artikel 1.15 a klargörs CBAM-kontonumrets roll vid fastställandet av den person som är ansvarig för att fullgöra CBAM-skyldigheterna.
Enligt artikel 1.15 b och c får de behöriga myndigheterna begära en verifiering av att de relevanta tulldata och den relevanta tullinformation som lämnats via CBAM-registreringen är korrekta.
Artikel 1.15 a och d ger kommissionen befogenhet att anta genomförandeakter för identifiering av en varas materialsammansättning och kemiska sammansättning och tullmyndigheterna får vidarebefordra denna information till kommissionen.
I artikel 1.16 beskrivs en ny metod för kringgående som består i att på konstlad väg justera leveranskedjorna för varor för att dra nytta av ett lägre standardiserat värde.
Artikel 1.17 ger kommissionen befogenhet att anta delegerade akter för att undanta en vara från bilaga I vid allvarliga och oförutsedda omständigheter som orsakar allvarlig skada för unionens inre marknad.
Genom artikel 1.18 ändras de befogenheter som medlagstiftarna gett kommissionen att anta delegerade akter mot bakgrund av de ändringar som görs genom detta förslag.
I artikel 1.20 klargörs att rapporten om utvärdering av CBAM:s funktionssätt bör innehålla en bedömning av CBAM:s inverkan på sektorer som ska omfattas i framtiden, och att rapporten vid behov kan åtföljas av ett lagstiftningsförslag.
Genom artikel 1.22 ändras emissionsfaktorn för importerad el så att el som produceras från alla källor beaktas. Den ändrar också villkoren för att tillämpa faktiska inbäddade utsläpp i importerad el för att göra dem mer flexibla.
I artikel 2 anges bestämmelser om ikraftträdande och tillämpning av de föreslagna åtgärderna. För att de första CBAM-deklarationerna ska kunna lämnas in i tid senast den 30 september 2027 kommer ändringarna av metoden för att beräkna emissionsfaktorn för importerad el och av villkoren för att tillämpa faktiska inbäddade utsläpp i importerad el att tillämpas på import av el som äger rum från och med den 1 januari 2026. De ändringar som kräver genomförande i CBAM-registret eller ett inledande i början av kalenderåret, inbegripet en utvidgning av tillämpningsområdet till produkter i senare led, kommer att tillämpas från och med den 1 januari 2028.
2025/0419 (COD)
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
om ändring av förordning (EU) 2023/956 vad gäller en utvidgning av dess tillämpningsområde till varor i senare led och åtgärder mot kringgående
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 192.1,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 15 ,
efter att ha hört Regionkommittén 16 ,
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och
av följande skäl:
(1)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/956 17 utformades ursprungligen med ett begränsat tillämpningsområde omfattande de varor som löper störst risk för koldioxidläckage och som är mest koldioxidintensiva. Tillämpningsområdet för den förordningen bör gradvis utvidgas till att omfatta produkter i senare led i värdekedjan för de varor som förtecknas i bilaga I till den förordningen.
(2)I sitt meddelande om en europeisk handlingsplan för stål och metaller 18 angav kommissionen målen att utvidga tillämpningsområdet för mekanismen för koldioxidjustering vid gränsen (CBAM) till vissa stål- och aluminiumintensiva produkter i senare led och att hantera risken för kringgående och metoder som skulle kunna undergräva uppnåendet av CBAM:s mål, inbegripet tredjeländers omdirigering av lågutsläppsintensiva varor till unionsmarknaden i avsaknad av insatser för att avkarbonisera hela sin produktion.
(3)Eftersom syftet med CBAM är att skapa incitament för verksamhetsutövare i tredjeländer att minska sina utsläpp är unionen fast besluten att arbeta tillsammans med och stödja låg- och medelinkomsttredjeländer i deras insatser för att avkarbonisera sina tillverkningsindustrier som en del av den europeiska gröna givens externa dimension 19 och i linje med Parisavtalet 20 . Unionen bör fortsätta att stödja dessa länder genom unionsbudgeten, särskilt de minst utvecklade länderna, för att bidra till att säkerställa att de anpassar sig till skyldigheterna enligt denna förordning. Unionen bör fortsätta att stödja åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringar i dessa länder, inbegripet deras insatser för avkarbonisering och omvandling av deras industrier, inom taket för den fleråriga budgetramen och det ekonomiska stöd som unionen beviljar internationell klimatfinansiering. Detta bekräftas ytterligare i EU:s globala klimat- och energivision 21 , som anger att EU kommer att samarbeta proaktivt med sina partner för att säkerställa bättre samstämmighet mellan EU:s interna och externa politik. Samtidigt som CBAM börjar tillämpas gradvis avser unionen att stärka partnerskapen och stödja bredare insatser för att begränsa klimatförändringarna, bland annat genom att ge ekonomiskt stöd till länders insatser för avkarbonisering.
(4)Vid införlivandet av förordning (EU) 2023/956 i EES-avtalet bör de Eftastater som tillämpar CBAM inte betraktas som tredjeländer vid tillämpningen av denna förordning och bör utgå ur dess bilaga III. Ett gemensamt CBAM-område skulle skapas där tröskelvärdet enligt artikel 2a i förordning (EU) 2023/956 skulle bli gemensamt tillämpligt på import till unionen och tullområdena i de Eftastater som tillämpar CBAM.
(5)Efter införlivandet av förordning (EU) 2023/956 i EES-avtalet bör den förordningen tillämpas på förädlade produkter från varor som förtecknas i bilaga I med ursprung i ett tredjeland och som är ett resultat av det förfarande för aktiv förädling som avses i artikel 256 i förordning (EU) nr 952/2013, när de återexporteras till tullområdet för en Eftastat som införlivat CBAM, förutsatt att de importerats till ett av dessa tullområden. Kommissionen bör tilldelas genomförandebefogenheter för att fastställa närmare villkor för tillämpningen av CBAM på sådana varor.
(6)Efter införlivandet av förordning (EU) 2023/956 i EES-avtalet bör det klargöras att den förordningen inte bör tillämpas på varor som tidigare övergått till fri omsättning i tullområdet för de Eftastater som införlivat CBAM, om tulldeklaranten i den efterföljande tulldeklarationen anger att varorna tidigare har övergått till fri omsättning inom Eftastaternas tullområde.
(7)Vid införlivandet av förordning (EU) 2023/956 i EES-avtalet bör de Eftastater som tillämpar CBAM inte betraktas som tredjeländer vid tillämpningen av denna förordning och bör utgå ur dess bilaga III. Ett gemensamt CBAM-område skulle skapas där tröskelvärdet enligt artikel 2a i förordning (EU) 2023/956 skulle bli gemensamt tillämpligt på import till unionen och tullområdena i de Eftastater som tillämpar CBAM.
(8)Elflöden från tredjeländer till följd av åtgärder som systemansvariga för överföringssystemet vidtar för att säkerställa en trygg och säker drift av sina nät, inbegripet hantering av nödsituationer och oplanerade flöden, bör inte omfattas av denna förordning.
(9)Ett vederbörligt erkännande av de framsteg som gjorts av berörda tredjeländer i riktning mot marknadskoppling av elsystemen säkerställer att alla tidsbegränsade undantag som föreskrivs i denna förordning är helt förenliga med unionens strategiska mål och dessa tredjeländers specifika resultat. En effektiv användning av befintlig elinfrastruktur och integrering av tredjeländers elmarknader i unionens inre elmarknad är avgörande för att minska kostnaderna för både medlemsstaterna och de berörda tredjeländerna samt för att säkerställa försörjningstryggheten. Ett sådant erkännande bör fastställas genom ett samförståndsavtal mellan kommissionen och de tredjeländer som fullt ut har införlivat det relevanta regelverket för elmarknaden, efter det att kommissionen har kontrollerat detta. Samförståndsavtalet bör fastställa en tidsplan för tillämpningen av det undantag som föreskrivs i förordning (EU) 2023/956, samtidigt som det beaktar efterlevnaden av relevanta marknadsregler och institutioner för systemansvariga för överföringssystemet i linje med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/943 22 och kommissionens förordning (EU) 2015/1222 23 samt de framsteg som de berörda länderna gjort avseende instrument för koldioxidprissättning som är likvärdiga med EU:s utsläppshandelssystem i fråga om elproduktion.
(10)För att säkerställa att det enda viktbaserade tröskelvärdet inte överstiger 1 % av de utsläpp som är inbäddade i importerade varor och bearbetade produkter efter utvidgningen av förordning (EU) 2023/956 till produkter i senare led, bör den årliga bedömningen under 2027 av tröskelvärdet utföras på grundval av importdata som omfattar de varor i senare led som omfattas av denna utvidgning.
(11)CBAM syftar till att hantera risken för koldioxidläckage genom att säkerställa att produkter, oavsett om de importeras eller produceras i unionen, omfattas av ett likvärdigt koldioxidpris. Så länge ett betydande antal av unionens internationella partner har en politik som inte uppnår samma ambitionsnivå för klimatet finns det dock en risk för koldioxidläckage, vilket leder till att de totala utsläppen blir högre än vad de skulle bli utan koldioxidläckage.
(12)Missbruk kan förekomma när aktörer utnyttjar möjligheten att använda faktiska utsläpp i syfte att på ett otillbörligt sätt och helt eller delvis undvika det finansiella ansvaret inom ramen för CBAM och därigenom undergräva CBAM:s verkningsfullhet när det gäller att hantera risken för koldioxidläckage i unionen och uppnåendet av unionens klimatpolitiska mål.
(13)Kommissionen bör övervaka CBAM:s inverkan på unionens inre marknad i syfte att bedöma risken för missbruk som undergräver CBAM:s verkningsfullhet och de potentiella effekterna för unionens inre marknad, bland annat genom en analys av tullimportdeklarationer och CBAM-deklarationer eller på grundval av relevanta informationskällor, inbegripet från medlemsstaterna genom utbyten i CBAM-expertgruppen eller andra relevanta utbyten.
(14)För att möjliggöra en snabb reaktion i händelse av bevis som tyder på en hög risk för missbruk bör kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter för att fastställa, vid användningen av faktiska utsläpp för en kombination av varor och ursprung, den information som ska deklareras samt de bevis som visar att sådant missbruk inte har skett. Om kommissionen konstaterar att det finns tillräckliga bevis som tyder på en hög risk för missbruk bör den vara skyldig att agera genom att anta delegerade akter inom tre månader efter konstaterandet. Dessa villkor och bevis bör utformas på ett proportionerligt sätt och bör inte lägga onödiga bördor på verksamhetsutövare och importörer.
(15)För att identifiera de importörer som företräds av ett indirekt tullombud bör ansökan om tillstånd innehålla registrerings- och identitetsnumret för ekonomiska aktörer (Eori-numret), eller någon annan typ av nationellt identifieringsnummer, för de importörer som företräds.
(16)För att hantera risken för felaktig deklaration av inbäddade utsläpp som fastställts på grundval av faktiska utsläpp bör kommissionen och den behöriga myndigheten ha rätt att begära att den godkända CBAM-deklaranten lämnar bevis för att de importerade varorna producerades i den deklarerade anläggningen och under den deklarerade produktionsperioden. För vissa varor, såsom de där utsläppsintensiteterna i högre grad är olikartade, eller endast i vissa fall, bör bevis krävas som en del av CBAM-deklarationen. Kommissionen bör ges befogenhet att anta genomförandeakter för att identifiera de varor för vilka sådana bevis bör krävas som en del av CBAM-deklarationen samt den specifika typ av bevis som ska lämnas.
(17)För att underlätta behandlingen av uppgifter om verksamhetsutövare i tredjeländer, minska den administrativa bördan för verksamhetsutövaren och den godkända CBAM-deklaranten och underlätta granskningen av CBAM-deklarationer bör en registrering av verksamhetsutövare vara ett nödvändigt steg för att fastställa inbäddade utsläpp på grundval av faktiska verifierade utsläpp.
(18)För att främja en harmoniserad strategi för granskning av CBAM-deklarationer bör det klargöras att kommissionen, som en del av genomförandeakten om CBAM-deklarationens standardformat, får fastställa förfaranden för granskning av CBAM-deklarationer.
(19)Utsläpp från produktion av skrot före konsumentledet i unionen omfattas av ett koldioxidpris eftersom utsläppen enligt EU:s utsläppshandelssystem mäts på anläggningsnivå. Eftersom aluminiumskrot före konsumentledet och stålskrot före konsumentledet enligt förordning (EU) 2023/956 tillskrivs nollutsläpp omfattas importerade varor som använder aluminiumskrot före konsumentledet och stålskrot före konsumentledet som insatsmaterial av ett lägre koldioxidpris jämfört med varor som produceras i unionen, vilket försvagar CBAM:s verkningsfullhet när det gäller att hantera risken för koldioxidläckage för varor som förtecknas i bilaga I.
(20)I syfte att stärka CBAM:s verkningsfullhet när det gäller att hantera risken för koldioxidläckage för varor bör utsläpp från aluminiumskrot före konsumentledet och stålskrot före konsumentledet beaktas vid beräkningen av inbäddade utsläpp från varor. Eftersom skrot före konsumentledet är en samprodukt som genereras oavsiktligt i produktionsprocessen för metallvaror och omedelbart kan återanvändas i en produktionsprocess anses det inte löpa risk för koldioxidläckage i sig. Därför bör utsläppen från aluminiumskrot före konsumentledet och stålskrot före konsumentledet endast beaktas när skrotet används som prekursor för varor som förtecknas i bilaga I till denna förordning. Kommissionen bör säkerställa att övervakning, rapportering och verifiering av utsläpp som är inbäddade i skrot före konsumentledet som används som insatsmaterial (prekursor) inte kringgås, inbegripet genom att felaktigt rapportera skrot före konsumentledet som skrot efter konsumentledet för att minska nivån på fastställda inbäddade utsläpp.
(21)För att underlätta tillämpningen av förordning (EU) 2023/956 får unionen inom ramen för genomförandeförordningen om redovisning av det koldioxidpris som betalas utomlands beakta koldioxidkrediter enligt artikel 6 i Parisavtalet.
(22)Det bör klargöras att verksamhetsutövaren, till följd av den kommersiellt känsliga karaktären hos vissa dataelement som krävs för rapportering, beräkning och verifiering av faktiska utsläpp, kan välja att lämna ut endast en sammanfattning av de element som är nödvändiga för att fastställa och verifiera de inbäddade utsläppen och för att tillämpa villkoren för att använda faktiska utsläpp för relevanta kombinationer av varor och ursprung. Den godkända CBAM-deklaranten bör endast vara skyldig att bevara dokumentation över den information som lämnas ut.
(23)Särskilda problem uppstår vid användningen av faktiska utsläpp som är inbäddade i varor i senare led som produceras med flera insatsmaterial (prekursorer) och när dessa material tillhör olika CBAM-sektorer eller sektorer som inte omfattas av denna förordning. Dessa varor har vanligtvis längre och mer komplexa globala värdekedjor och produktionen av dem omfattar flera produktionssteg. Det kommer att bli administrativt svårt att inhämta verifierad information om de faktiska utsläppen från deras insatsmaterial (prekursorer), vilket i sin tur skulle avskräcka från användning av faktiska utsläpp. För att bemöta dessa problem bör användningen av standardiserade värden för dessa specifika varor underlättas genom att påslaget inte tillämpas, utan att detta inverkar på CBAM:s miljöintegritet.
(24)Eftersom certifieringen av dokumentationen över koldioxidpriset kan ske före importen av varan till unionen är det inte lämpligt att kräva att den person som certifierar informationen i den dokumentationen är oberoende av den godkända CBAM-deklaranten.
(25)Eftersom avdraget av det koldioxidpris som faktiskt betalats i ett tredjeland kräver att de inbäddade utsläppen baseras på faktiska verifierade utsläpp, och eftersom certifieringen av dokumentationen över koldioxidpriset måste bygga på förhandsverifiering av inbäddade utsläpp, är verifieringen av inbäddade utsläpp och certifieringen av det koldioxidpris som betalas för dessa utsläpp nära kopplade till varandra och kan eventuellt utföras av samma person. Dessutom bör certifieringen av koldioxidpriset omfattas av en liknande kontroll och tillsyn som den som utförs för verifiering av utsläpp. Det bör därför klargöras att kommissionen ges befogenhet att anta genomförandeakter om villkoren för att fastställa kvalifikationerna hos den person som ansvarar för att via CBAM-registret certifiera informationen i dokumentationen över koldioxidpriset, inbegripet beviljande av ackreditering av ett nationellt ackrediteringsorgan, och dessa akter bör omfatta de certifieringsförfaranden och det informationsutbyte som krävs.
(26)För att underlätta verifieringen av inbäddade utsläpp när det gäller komplexa varor bör det klargöras att en verksamhetsutövare bör kunna dela information, inbegripet om verifieringen av utsläpp som är inbäddade i insatsmaterial (prekursorer), med en annan verksamhetsutövare.
(27)För att säkerställa en sökandes eller en godkänd CBAM-deklarants ekonomiska ställning bör de behöriga myndigheterna ha rätt att kräva att en garanti ställs i andra fall än där en sökande inte varit etablerad under de två räkenskapsår som föregår det år då ansökan lämnas in. För att säkerställa en korrekt uppbörd av intäkter bör också behöriga myndigheter kunna använda den garanti som ställts i de fall den godkända CBAM-deklaranten inte fullgör sin skyldighet att i slutet av varje kvartal ha ett antal CBAM-certifikat som motsvarar minst 50 % av de inbäddade utsläppen i de varor som denne har importerat till unionen sedan början av året.
(28)För att göra det möjligt för nationella ackrediteringsorgan, kommissionen och behöriga myndigheter att kontrollera och övervaka kontrollörer bör det klargöras att det är nödvändigt att fastställa de verifieringsförfaranden som kontrollörerna ska använda.
(29)För att upprätthålla CBAM-certifikatens ändamålsenlighet som en åtgärd för att förebygga koldioxidläckage beräknar kommissionen deras pris på grundval av veckogenomsnitt av de utsläppsrätter som auktioneras ut i unionens utsläppshandelssystem. För att säkerställa att priset på CBAM-certifikat alltid nära återspeglar priserna i utsläppshandelssystemet är det lämpligt att föreskriva en särskild beräkningsregel för de kalenderveckor då endast en auktion äger rum på auktionsplattformen.
(30)Från och med 2027 ska godkända CBAM-deklaranter som överskrider det enda viktbaserade tröskelvärdet säkerställa att antalet CBAM-certifikat på deras konto i CBAM-registret i slutet av varje kvartal motsvarar minst 50 % av de inbäddade utsläppen i de varor som importerats sedan början av året. Eftersom denna regel bygger på en årlig cykel, som återköpsgränsen för CBAM-certifikat bygger på, är det lämpligt att från antalet CBAM-certifikat som berörs av kvartalsberäkningen undanta certifikat som köpts under andra år än det berörda kalenderåret.
(31)För att rationalisera återköpsprocessen, öka processens effektivitet och minska den administrativa bördan, samtidigt som säkerhet, integritet och en robust tillsyn upprätthålls, bör en godkänd CBAM-deklarant tillåtas att få sina överskjutande CBAM-certifikat direkt återköpta av den behöriga myndigheten.
(32)För vissa varor, såsom klinkerinnehållet i cement, kvävehalten i gödselmedel eller legeringsämnena i stål, är varans materialsammansättning och kemiska sammansättning en viktig bestämmande faktor för de inbäddade utsläppen. För att hantera risken för felaktig deklaration av inbäddade utsläpp som fastställs på grundval av faktiska utsläpp för vissa varor där utsläppsintensiteterna i högre grad är olikartade, bör kommissionen ges befogenhet att anta genomförandeakter för identifiering av en varas materialsammansättning och kemiska sammansättning i tulldeklarationen.
(33)För att säkerställa att tullmyndigheterna till de behöriga myndigheterna och kommissionen lämnar all tullinformation och alla tulldata som krävs för genomförandet av förordning (EU) 2023/956 är det nödvändigt att specificera vilka relevanta styrkande handlingar, uppgifter och data, inbegripet avräkningsnotan, som tullmyndigheterna ska meddela.
(34)Det bör klargöras att det CBAM-kontonummer som angetts i tulldeklarationen, avräkningsnotan, mottagningsdeklarationen eller något annat relevant tulldokument vid den tidpunkt då varorna övergår till fri omsättning bör användas för att fastställa vilken person som är ansvarig för att fullgöra de skyldigheter som anges i denna förordning.
(35)För att säkerställa att de tulldata och den tullinformation som de behöriga myndigheterna har tillgång till i CBAM-registret är korrekta bör de behöriga myndigheterna ha rätt att begära att tullmyndigheterna eller kommissionen validerar denna information. Kommissionen bör ges befogenhet att anta genomförandeakter som fastställer uppgifternas omfattning samt periodicitet, tidpunkt och metoder när det gäller att lämna uppgifterna.
(36)För att förhindra metoder som skulle kunna undergräva uppnåendet av CBAM:s mål bör kommissionen kontinuerligt på unionsnivå övervaka metoder för kringgående som består i att på konstlad väg justera leveranskedjan för varor för att undvika de skyldigheter som fastställs i förordning (EU) 2023/956.
(37)För att möjliggöra en snabb reaktion vid allvarliga och oförutsedda konsekvenser av att en vara inkluderas i CBAM:s tillämpningsområde vilket leder till allvarlig skada för unionens inre marknad, bör kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter för att undanta en vara från tillämpningsområdet för förordning (EU) 2023/956.
(38)För att säkerställa bättre överensstämmelse med den kombinerade nomenklatur (KN) som fastställs i rådets förordning (EEG) nr 2658/87 24 bör beskrivningen av vissa KN-nummer i bilaga I till förordning (EU) 2023/956 förtydligas.
(39)I och med den gradvisa utfasningen av gratis tilldelning av utsläppsrätter under en övergångsperiod enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG 25 , som inrättar ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen (EU:s utsläppshandelssystem), och den gradvisa infasningen av CBAM, kommer risken för koldioxidläckage sannolikt att flyttas från de sektorer i tidigare led som för närvarande omfattas av CBAM till produkter i senare led. För att CBAM:s mål fortfarande ska kunna uppnås på ett verkningsfullt sätt är det därför nödvändigt att utvidga tillämpningsområdet för förordning (EU) 2023/956 till att omfatta produkter i senare led i värdekedjan.
(40)I enlighet med den europeiska handlingsplanen för stål och metaller bör utvidgningen av tillämpningsområdet för förordning (EU) 2023/956 inriktas på de metallsektorer och varor som innehåller en betydande andel CBAM-produkter. Förordningen bör därför omfatta sådana stål- och aluminiumintensiva varor i senare led som importeras mest till unionen sett till antal, värde och volym och som löper störst risk för koldioxidläckage. För stål- och aluminiumsektorerna är också beräkningen av faktiska utsläpp som är inbäddade i varor som mest genomförbar i tekniskt hänseende.
(41)Urvalet av stål- och aluminiumintensiva varor i senare led bör baseras på tydligt definierade kriterier och tröskelvärden som återspeglar risken för koldioxidläckage för respektive produkt, inbegripet deras andel inbäddade utsläpp, deras klimatrelevans och den tekniska genomförbarheten av att inkludera dem i tillämpningsområdet för förordning (EU) 2023/956. Risken för koldioxidläckage bör bedömas utifrån både möjligheten att omsätta produkten och en jämförelse mellan den koldioxidkostnad som är inbäddad i produktens insatsmaterial (prekursorer) och produktens totala mervärde. På grundval av samma kriterier bör kommissionen i framtiden granska en utvidgning av tillämpningsområdet för den förordningen till ytterligare varor i senare led och lägga fram sina slutsatser i en rapport till Europaparlamentet och rådet.
(42)Enligt de principer och beräkningsmetoder som är tillämpliga på andra varor bör inbäddade utsläpp i varor i senare led beräknas på grundval av faktiska utsläpp som verifierats av en kontrollör, eller genom en hänvisning till standardiserade värden som beräknats och gjorts tillgängliga av kommissionen. Eftersom systemgränserna för produktionsprocesser är begränsade till systemgränserna för produktionsprocesser som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem bör tillskrivningen av utsläpp som är inbäddade i varor i senare led begränsas till de utsläpp som ingår i insatsmaterial (prekursorer). Insatsmaterial (prekursorer) i varor i senare led som inte förtecknas i bilaga II till förordning (EU) 2023/956 bör beaktas vid beräkningen av inbäddade utsläpp.
(43)För ett begränsat antal varor i senare led kan de inbäddade utsläppen, beroende på varans materialsammansättning, vara helt undantagna från CBAM:s tillämpningsområde. Det är därför nödvändigt att specificera att varor i senare led som uteslutande är framställda av material som inte omfattas av CBAM inte bör omfattas av bilaga I till förordning (EU) 2023/956.
(44)Särskilda problem uppstår vid användningen av faktiska utsläpp som är inbäddade i varor i senare led som produceras med flera insatsmaterial (prekursorer) och när dessa material tillhör olika CBAM-sektorer eller sektorer som inte omfattas av denna förordning. Dessa varor har vanligtvis längre och mer komplexa globala värdekedjor och produktionen av dem omfattar flera produktionssteg. Det kommer att bli administrativt svårt att inhämta verifierad information om de faktiska utsläppen från deras insatsmaterial (prekursorer), vilket i sin tur skulle avskräcka från användning av faktiska utsläpp. För att bemöta dessa problem bör användningen av standardiserade värden för dessa specifika varor underlättas genom att påslaget inte tillämpas, utan att detta inverkar på CBAM:s miljöintegritet.
(45)Särskilda problem uppstår vid användningen av faktiska utsläpp som är inbäddade i varor i senare led som omfattas av sektorerna ”Järn och stål”, ”Aluminium” och ”Kombinerade metallprodukter” enligt bilaga I till förordning (EU) 2023/956. På grund av problem med datainsamlingen längs leveranskedjan för vissa av komponenterna i dessa varor bör de specifika inbäddade utsläppen från alla varor som omfattas av dessa avsnitt beräknas som en funktion av de inbäddade utsläppen från de insatsmaterial (prekursorer) som ingår i varorna.
(46)Metoden för att beräkna emissionsfaktorn för importerad el bör ändras så att den tar hänsyn till el som produceras från alla källor, inklusive icke-fossila bränslekällor. Till följd av detta bör reviderade standardiserade värden för importerad el beräknas och göras tillgängliga av kommissionen.
(47)För att säkerställa en konsekvent metodstrategi för de standardiserade värden som tillämpas för indirekta utsläpp bör det klargöras att de alternativa standardiserade värden för indirekta utsläpp som av ett tredjeland eller en grupp av tredjeländer visas vara lägre än de som fastställts av kommissionen bör baseras på samma beräkningsmetod som de standardiserade värden för indirekta utsläpp som fastställs av kommissionen.
(48)För att underlätta fastställandet av inbäddade utsläpp från el på grundval av faktiska utsläpp bör villkoren för att tillämpa faktiska inbäddade utsläpp i importerad el bli mer flexibla. Det bör klargöras att vissa energiköpsavtal som ingås mellan mellanhänder får användas. Mot bakgrund av de praktiska svårigheterna med att visa att det inte finns någon fysisk överbelastning i nätet vid någon punkt i nätet vid tidpunkten för importen bör dessutom detta kriterium samt det alternativa kriteriet för att bevisa den direkta anslutningen till unionens överföringssystem tas bort. Slutligen bör det inte vara nödvändigt att visa en tydlig nominering för den tilldelade sammanlänkningskapaciteten om överföringskapaciteten tilldelas genom implicit kapacitetstilldelning.
(49)På grund av den kommersiellt känsliga karaktären hos vissa dataelement som ligger till grund för verifieringen av inbäddade utsläpp bör verifieringsrapporten endast innehålla den information som behövs för att fastställa varornas inbäddade utsläpp. Information om utsläpp från anläggningen eller om varor som inte omfattas av denna förordning bör inte ingå i verifieringsrapporten, även om den granskas av kontrollören.
(50)I syfte att ändra vissa icke väsentliga delar av förordning (EU) 2023/956 bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på att vid behov undanta varor från tillämpningsområdet för bilaga I på grund av allvarlig skada för unionens inre marknad som orsakas av allvarliga och oförutsedda omständigheter, och till dess att dessa allvarliga och oförutsedda omständigheter har upphört. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter bör Europaparlamentet och rådet erhålla alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter bör ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.
(51)Eftersom målen för denna förordning, nämligen att utvidga den mekanism som unionen har antagit för att förebygga risken för koldioxidläckage och därmed minska de globala koldioxidutsläppen och att hantera risken för kringgående och metoder som skulle kunna undergräva uppnåendet av CBAM:s mål, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av åtgärdens omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
(52)Förordning (EU) 2023/956 bör därför ändras i enlighet med detta.
(53)När det gäller fastställandet av inbäddade utsläpp från el och för att de första CBAM-deklarationerna på grundval av denna förordning ska kunna lämnas in senast den 30 september 2027 bör ändringarna av metoden för att beräkna emissionsfaktorn för importerad el och av villkoren för att tillämpa faktiska inbäddade utsläpp i importerad el tillämpas på import av el som äger rum från och med den 1 januari 2026. För att skapa tillräcklig förutsägbarhet bör utvidgningen av tillämpningsområdet för bilaga I till förordning (EU) 2023/956 och till insatsmaterial (prekursorer) som förtecknas i bilaga VIII tillämpas från och med den 1 januari 2028.
(54)Förordning (EU) 2023/956 bör därför ändras i enlighet med detta.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Ändringar av förordning (EU) 2023/956
Förordning (EU) 2023/956 ska ändras på följande sätt:
(1)Artikel 2 ska ändras på följande sätt:
a)Följande punkt ska införas som punkt 2a:
”2a. När förordningen införlivats i EES-avtalet ska den också tillämpas på förädlade produkter från varor som förtecknas i bilaga I med ursprung i ett tredjeland och som är ett resultat av det förfarande för aktiv förädling som avses i artikel 256 i förordning (EU) nr 952/2013, när de återexporteras till Norges eller Islands tullområde, förutsatt att de importerats till dessa länder.
Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa närmare villkor för tillämpningen av CBAM på sådana produkter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 29.2 i denna förordning.”
b)I punkt 4 ska följande stycke läggas till:
”När denna förordning införlivats i EES-avtalet ska den, genom undantag från punkterna 1 och 2, inte tillämpas på varor med ursprung i tredjeländer som tidigare övergått till fri omsättning i tullområdet för de Eftastater som införlivat CBAM, förutsatt att tulldeklaranten i den efterföljande tulldeklaration som inges i unionens tullområde anger att varorna tidigare har övergått till fri omsättning i dessa Eftastaters tullområde och förutsatt att tulldeklaranten på begäran av tullmyndigheten tillgängliggör dokumentation eller information som styrker att varorna tidigare har övergått till fri omsättning inom respektive Eftastaters tullområde. Tulldeklaranten ska ansvara för att dessa bevis finns tillgängliga vid den tidpunkt då tulldeklarationen inges.”
c)Följande punkt ska införas som punkt 7a:
”Om ett tredjeland har begärt att få integrera sin elmarknad med unionens elmarknad genom marknadskoppling i enlighet med ett internationellt avtal, får kommissionen, när den fastställt att det berörda tredjelandet fullt ut har införlivat elmarknadens regelverk, ingå ett samförståndsavtal med det tredjelandet.
Det samförståndsavtal som avses i första stycket ska fastställa en tidsplan för tillämpningen av det undantag som föreskrivs i artikel 2.7 och en tidsplan för genomförandet av ett instrument för koldioxidprissättning som är likvärdigt med EU:s utsläppshandelssystem i fråga om elproduktion.”
d)Punkt 8 ska ersättas med följande:
”Ett tredjeland eller territorium som uppfyller alla villkor i punkt 7 ska förtecknas i punkt 2 i bilaga III. Vid bedömningen av huruvida villkoren i punkt 7 i denna artikel är uppfyllda ska kommissionen beakta framsteg i enlighet med den tidsplan som fastställs i ett samförståndsavtal enligt artikel 2.7a.”
e)Punkterna 11 och 12 ska ersättas med följande:
”11. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 28 för att ändra förteckningarna över tredjeländer eller territorier i punkt 1 eller 2 i bilaga III genom att lägga till eller ta bort ett tredjeland eller territorium, beroende på om de villkor som fastställs i punkt 6, 7 eller 9 i den här artikeln är uppfyllda för det tredjelandet eller territoriet eller till följd av att CBAM införlivats i EES-avtalet. Om det, i samband med att ett tredjeland läggs till i förteckningen över tredjeländer eller territorier i punkt 2 i bilaga III, är nödvändigt på grund av tvingande skäl till skyndsamhet, ska det förfarande som anges i artikel 28a tillämpas på delegerade akter som antas enligt den här punkten.
Unionen får ingå avtal med tredjeländer eller territorier om beaktande av mekanismer för koldioxidprissättning i sådana länder eller territorier vid tillämpningen av artikel 9 och om ett ömsesidigt erkännande av de ackrediteringsorgan i tredjeländer som ansvarar för ackreditering av juridiska personer som kontrollörer i enlighet med artikel 18.”
(2)I artikel 2a.3 ska följande stycke läggas till:
”För sin bedömning under 2027 som ska lämnas in senast den 30 april 2027 ska kommissionen använda importdata för varor som anges i bilaga I till denna förordning och i bilaga I till förordning (EU) XX/XX [ändringsförordningen].”
(3)I artikel 3 ska följande punkt läggas till som punkt 35:
”35. missbruk: metoder som tillämpas av en aktör i syfte att uppnå en fördel genom att på ett otillbörligt sätt och helt eller delvis undvika det finansiella ansvaret inom ramen för CBAM och därigenom undergräva CBAM:s verkningsfullhet när det gäller att hantera risken för koldioxidläckage i EU.”
(4)I artikel 5.5 ska led h ersättas med följande:
”h) Eori-nummer eller ett annat nationellt identifieringsnummer för, namn på och kontaktuppgifter för de personer på vars vägnar sökanden agerar, i tillämpliga fall.”
(5)Artikel 6 ska ändras på följande sätt:
a)Punkt 2 ska ändras på följande sätt:
(1)Led b ska ersättas med följande:
”b) De totala inbäddade utsläppen i de varor som avses i led a i denna punkt, uttryckta i ton CO2e-utsläpp per megawattimme för el eller, för andra varor, i ton CO2e-utsläpp per ton av varje typ av vara, beräknade i enlighet med artikel 7 och, om de inbäddade utsläppen fastställs på grundval av faktiska utsläpp som meddelats av verksamhetsutövaren via CBAM-registret i enlighet med artikel 10, verifierade i enlighet med artikel 8.”
(2)Följande led ska läggas till som leden e och f:
”e) I tillämpliga fall och för att hantera risken för felaktig deklaration till följd av bristande spårbarhet i leveranskedjan, bevis för att de varor som importerades under det föregående kalenderåret producerades i den deklarerade anläggningen och vid den faktiska produktionstidpunkt som avses i CBAM-deklarationen.
f) Om de inbäddade utsläppen, i enlighet med en delegerad akt som antagits i enlighet med punkt 7, fastställs på grundval av faktiska utsläpp för en kombination av varor och ursprung som löper hög risk för missbruk, bevis som styrker att den höga risken för missbruk inte har förverkligats.”
b)I punkt 6 ska första meningen ersättas med följande:
”Kommissionen ges befogenhet att anta genomförandeakter med avseende på CBAM-deklarationens standardformat, inbegripet detaljerade uppgifter för varje anläggning, ursprungsland eller annat tredjeland och varutyp som ska rapporteras till stöd för de totala mängder och antal som avses i punkt 2 i denna artikel, särskilt vad gäller inbäddade utsläpp, det betalda koldioxidpriset, det standardiserade koldioxidpriset vid tillämpning av artikel 9.4, förfarandet för inlämning av CBAM-deklarationen via CBAM-registret, inbegripet förfarandena för granskning av CBAM-deklarationer i enlighet med artikel 19, och arrangemangen för överlämnande av de CBAM-certifikat som avses i punkt 2 c i den här artikeln i enlighet med artikel 22.1, särskilt vad gäller processen för och den godkända CBAM-deklarantens urval av vilka certifikat som ska överlämnas.”
c)Följande punkter ska läggas till som punkterna 6a och 7:
”6a. Kommissionen ges befogenhet att anta genomförandeakter med avseende på identifiering av varor eller kombinationer av varor och ursprung för vilka bevis ska ingå i CBAM-deklarationen i enlighet med punkt 2 e samt den särskilda typ av bevis som ska lämnas. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 29.2.
7. Kommissionen ska på unionsnivå övervaka CBAM:s inverkan på unionens inre marknad. Om kommissionen, med beaktande av relevant information, inbegripet från tulldeklarationer för import och CBAM-deklarationer, konstaterar att det finns tillräckliga bevis som tyder på en hög risk för missbruk för en kombination av varor och ursprung, får den informera importörer och godkända CBAM-deklaranter om dessa risker och informera behöriga myndigheter och tullmyndigheter om dessa risker i syfte att deras kontrollnivå ska höjas, och den ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 28 för att komplettera denna förordning genom att fastställa metoderna för identifiering av kombinationer av varor och ursprung, den information som ska deklareras för användning av faktiska utsläpp för dessa kombinationer av varor och ursprung samt de bevis som ska lämnas för att visa att inget missbruk har ägt rum.
Kommissionen ska anta de delegerade akter som avses i första stycket inom tre månader efter det att den har konstaterat att det finns tillräckliga bevis som tyder på en hög risk för missbruk.”
(6)Artikel 7 ska ändras på följande sätt:
a)Följande punkt ska införas som punkt 2a:
”2a. Inbäddade utsläpp i insatsmaterial (prekursorer) som förtecknas i bilaga VIII ska beaktas vid fastställandet av inbäddade utsläpp i varor.”
b)Punkt 5 ska ersättas med följande:
”5. Den godkända CBAM-deklaranten ska bevara dokumentation över de uppgifter som lämnas ut i enlighet med artikel 10.7 och som krävs för att beräkna de inbäddade utsläppen i enlighet med kraven i bilaga V. Denna dokumentation ska vara tillräckligt detaljerad för att kommissionen och den behöriga myndigheten ska kunna granska CBAM-deklarationen i enlighet med artikel 19.2.”
c)I punkt 7 ska följande stycke läggas till:
”De genomförandeakter som avses i första stycket får ange en förteckning över varor i senare led för vilka, på grund av leveranskedjans komplexitet och utan att det inverkar på CBAM:s miljöintegritet, inget påslag ska tillämpas.”
(7)Artikel 9 ska ändras på följande sätt:
a)Punkt 2 ska ändras på följande sätt:
(1)Tredje meningen ska ersättas med följande:
”Den information som ingår i den dokumentationen ska certifieras av en person som är oberoende i förhållande till myndigheterna i tredjelandet.”
(2)Följande stycke ska läggas till:
”Den oberoende person som avses i första stycket får vara en juridisk person som ackrediterats av ett nationellt ackrediteringsorgan för det relevanta ackrediteringsområdet.”
b)Punkt 5 ska ändras på följande sätt:
(1)Första stycket ska ersättas med följande:
”Kommissionen ges befogenhet att anta genomförandeakter, baserade på principen om likvärdighet, med avseende på omräkningen av det årliga genomsnittliga koldioxidpris som faktiskt betalats i enlighet med punkt 1 i denna artikel och av de årliga standardiserade koldioxidpriser som fastställts i enlighet med punkt 4 i denna artikel till en motsvarande minskning av det antal CBAM-certifikat som ska överlämnas. Dessa akter ska också reglera omräkningen till euro av koldioxidpriset uttryckt i utländsk valuta till den årliga genomsnittliga växelkursen, den bevisning som krävs för den faktiska betalningen av koldioxidpriset, exempel på de eventuella rabatter eller andra former av kompensation som avses i punkt 1 i denna artikel, kvalifikationerna hos den oberoende person som avses i punkt 2 i denna artikel och villkoren för att fastställa den personens kvalifikationer och oberoende. De kvalifikationer som nämns i föregående mening ska innefatta beviljande av ackreditering av ett nationellt ackrediteringsorgan, specificering av certifieringsförfaranden och lämpligt informationsutbyte mellan den oberoende personen, de nationella ackrediteringsorganen, Europeiska kommissionen och de behöriga myndigheterna. Kommissionen ges också befogenhet att reglera villkoren för att dra av koldioxidkrediter enligt artikel 6 i Parisavtalet. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 29.2.”
(2)Följande stycke ska läggas till:
”De kvalifikationer som avses i första stycket ska innefatta beviljande av ackreditering av ett nationellt ackrediteringsorgan, specificering av certifieringsförfaranden och lämpligt informationsutbyte mellan den oberoende personen, de nationella ackrediteringsorganen, kommissionen och de behöriga myndigheterna.”
(8)Artikel 10 ska ändras på följande sätt:
a)Punkt 1 ska ersättas med följande:
”1. För att möjliggöra verifiering av inbäddade utsläpp på grundval av faktiska utsläpp samt fastställande, i tillämpliga fall, av det koldioxidpris som betalats i ett tredjeland ska kommissionen, på begäran av en verksamhetsutövare för en anläggning som är belägen i ett tredjeland, registrera informationen om den verksamhetsutövaren och dennes anläggning i det CBAM-register som avses i artikel 14.”
b)I punkt 5 ska följande led läggas till som led e:
”e) säkerställa, i tillämpliga fall i enlighet med artikel 6.7, att de villkor som fastställts för användning av faktiska utsläpp för relevanta kombinationer av varor och ursprung är uppfyllda.”
c)I punkt 7 ska första meningen ersättas med följande:
”En verksamhetsutövare får lämna ut information om villkoren för användning av faktiska utsläpp för de relevanta kombinationerna av varor och ursprung i enlighet med artikel 6.7, verifieringen av inbäddade utsläpp och om det koldioxidpris som betalats i ett tredjeland enligt vad som avses i punkt 5 i den här artikeln till en godkänd CBAM-deklarant eller till en annan verksamhetsutövare.”
d)Andra meningen i punkt 7 ska ersättas med följande:
”Verksamhetsutövaren får lämna ut endast en sammanfattning av informationen enligt punkt 5 a, b, c och e till den godkända CBAM-deklaranten. Den godkända CBAM-deklaranten ska ha rätt att använda den utlämnade informationen för att fullgöra den skyldighet som avses i artikel 8.
Om den godkända CBAM-deklaranten väljer att lämna in CBAM-deklarationen på grundval av denna utlämnade information ska denne förbli ansvarig för överlämnandet av det korrekta antalet CBAM-certifikat i enlighet med artikel 22.1.”
(9)Artikel 17 ska ändras på följande sätt:
a)Följande punkt ska införas som punkt 5a:
”5a. Genom undantag från punkt 5 får den behöriga myndigheten, om den konstaterar att sökanden eller den godkända CBAM-deklaranten inte har visat sin ekonomiska förmåga att fullgöra sina skyldigheter enligt denna förordning, inbegripet genom att inte uppfylla kravet i artikel 22.2, kräva att en garanti ställs.
Den behöriga myndigheten ska fastställa garantibeloppet till ett belopp beräknat som det sammanlagda värdet av det antal CBAM-certifikat som den godkända CBAM-deklaranten skulle behöva överlämna i enlighet med artikel 22 med avseende på något av följande:
a) Importen av varor som rapporterats i enlighet med artikel 5.5 g.
b) Mängden importerade varor som deklarerats i tulldeklarationen och annan relevant information som den behöriga myndigheten har tillgång till från de två föregående kalenderåren.
c) En uppskattning som om det enda viktbaserade tröskelvärdet överskreds med ett genomsnitt som motsvarar de relevanta sektorer som omfattas av denna förordning.
Den ställda garantin ska vara en bankgaranti som ska betalas på första anfordran av ett finansinstitut som är verksamt i unionen eller en annan form av garanti som ger likvärdig säkerhet.”
b)Punkt 7 ska ersättas med följande:
”7. I de fall en garanti krävts i enlighet med punkt 5 ska den behöriga myndigheten frisläppa garantin omedelbart efter den 30 september det andra året då den godkända CBAM-deklaranten har överlämnat CBAM-certifikat i enlighet med artikel 22.
I de fall en garanti krävts i enlighet med punkt 5a ska den behöriga myndigheten frisläppa garantin omedelbart efter den 30 september det andra året då den godkända CBAM-deklaranten har överlämnat CBAM-certifikat i enlighet med artikel 22. Trots vad som sägs ovan får den behöriga myndigheten besluta att förlänga garantins löptid om en sådan förlängning är vederbörligen motiverad.
Om den godkända CBAM-deklaranten inte överlämnar tillräckligt många CBAM-certifikat i enlighet med artikel 22 och efter ett beslut i enlighet med artikel 19.5 ska den behöriga myndigheten använda den ställda garantin för att återkräva den utestående finansiella justeringen.
Den behöriga myndigheten ska fastställa det belopp som ska återkrävas på grundval av det antal certifikat som borde ha överlämnats och priset på certifikaten den dag då beslutet fattades.”
(10)I artikel 18.3 ska följande mening läggas till:
”Dessa delegerade akter ska också specificera de verifieringsförfaranden som kontrollörerna ska använda.”
(11)I artikel 19 ska följande punkt införas som punkt 2a:
”2a. Om de inbäddade utsläppen fastställs på grundval av faktiska utsläpp får kommissionen eller den behöriga myndigheten i den medlemsstat där CBAM-deklaranten är etablerad, som en del av granskningen av CBAM-deklarationen, begära att den godkända CBAM-deklaranten lämnar bevis för att de importerade varorna producerades i den anläggning som avses i CBAM-deklarationen.”
(12)Artikel 21 ska ändras på följande sätt:
a)I punkt 1 ska andra stycket ersättas med följande:
”För de kalenderveckor då ingen auktion äger rum på auktionsplattformen ska priset på CBAM-certifikat motsvara genomsnittet av slutpriserna för utsläppsrätter inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem för den sista vecka då auktioner ägde rum på auktionsplattformen. För de kalenderveckor då endast en auktion ägde rum på auktionsplattformen ska priset på CBAM-certifikat motsvara genomsnittet av det slutpriset och slutpriserna för den sista vecka då flera auktioner ägde rum på auktionsplattformen.”
b)I punkt 2 ska första meningen ersättas med följande:
”Kommissionen ska offentliggöra priset på CBAM-certifikat på sin webbplats eller på annat lämpligt sätt den första arbetsdagen i påföljande kalendervecka.”
(13)I artikel 22.2 ska följande stycke läggas till:
”Från och med 2028 ska den beräkning som avses i första stycket endast baseras på CBAM-certifikat som köpts av den godkända CBAM-deklaranten under samma år.”
(14)I artikel 23.1 andra stycket ska första meningen ersättas med följande:
”De överskjutande CBAM-certifikaten ska återköpas via den gemensamma centrala plattform som avses i artikel 20.”
(15)Artikel 25 ska ändras på följande sätt:
a)Punkt 2 ska ersättas med följande:
”2. Tullmyndigheterna ska regelbundet och automatiskt, i synnerhet genom den övervakningsmekanism som inrättats enligt artikel 56.5 i förordning (EU) nr 952/2013, till kommissionen lämna specifika uppgifter om de varor som deklarerats för import. Dessa uppgifter ska omfatta importörens eller den godkända CBAM-deklarantens Eori-nummer, eller den form av identifikation som deklareras i enlighet med artikel 6.2 i delegerad förordning (EU) 2015/2446, samt den godkända CBAM-deklarantens CBAM-kontonummer, varornas åttasiffriga KN-nummer, mängd, ursprungsland, tulldeklarationsdatum och tullförfarande, samt alla andra data som är relevanta för efterlevnaden av denna förordning, inbegripet i tillämpliga fall avräkningsnotor, deklarationer om återexport och likvärdig tulldokumentation. Om importören inte har ett Eori-nummer ska tullmyndigheterna även meddela kommissionen importörens namn, adress och, om sådana finns tillgängliga, kontaktuppgifter.
Det CBAM-kontonummer som anges i tulldeklarationen eller något annat relevant dokument när varor som förtecknas i bilaga I eller förädlade produkter som framställts av sådana varor deklareras för import ska avgöra vilken godkänd CBAM-deklarant som ska fullgöra de skyldigheter som anges i denna förordning.”
b)I punkt 3 ska följande stycke läggas till:
”Om den behöriga myndigheten anser att uppgifterna är felaktiga eller oriktiga får den behöriga myndigheten begära att tullmyndigheterna eller kommissionen kontrollerar att uppgifterna är korrekta eller riktiga.”
c)I punkt 6 ska första meningen ersättas med följande:
”Kommissionen ges befogenhet att anta genomförandeakter som fastställer uppgifternas omfattning samt periodicitet, tidpunkt och metoder när det gäller att lämna uppgifterna enligt punkterna 2 och 3 i denna artikel.”
d)Följande punkt ska läggas till som punkt 7:
”7. Kommissionen ges befogenhet att anta genomförandeakter för identifiering av materialsammansättningen och den kemiska sammansättningen hos varor som förtecknas i bilaga I. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 29.2.”
(16)I artikel 27.2 ska följande läggas till som led c:
”c) en konstlad justering av leveranskedjor för att få varorna att omfattas av lägre standardiserade värden.”
(17)Följande artikel ska införas som artikel 27a:
”Artikel 27a
Allvarliga och oförutsedda omständigheter
Kommissionen ska bevaka situationen på unionsnivå i syfte att övervaka CBAM:s inverkan på unionens inre marknad. Om kommissionen, med beaktande av relevanta bevis, anser att inkluderingen av en vara i bilaga I orsakar allvarlig skada för unionens inre marknad på grund av allvarliga och oförutsedda omständigheter relaterade till inverkan på varors priser, ges den befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 28 för att undanta denna vara från bilaga I till dess att dessa allvarliga och oförutsedda omständigheter har upphört.”
(18)Artikel 28 ska ändras på följande sätt:
a)Punkterna 2 och 3 ska ersättas med följande:
”2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 2.10, 2.11, 2a.3, 6.7, 18.3, 20.5a, 20.6, 27.6 och 27a ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med den [dag då denna ändringsförordning träder i kraft]. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med ytterligare perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.
3. Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 2.10, 2.11, 2a.3, 6.7, 18.3, 20.5a, 20.6, 27.6 och 27a får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet.”
b) Punkt 7 ska ersättas med följande:
”7. En delegerad akt som antas enligt artiklarna 2.10, 2.11, 2a.3, 6.7, 18.3, 20.5a, 20.6, 27.6 och 27a ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.”
(19)Följande artikel ska införas som artikel 28a:
”Artikel 28a
Skyndsamt förfarande
1. Delegerade akter som antas enligt denna artikel ska träda i kraft utan dröjsmål och ska tillämpas så länge ingen invändning görs i enlighet med punkt 2. Delgivningen av en delegerad akt till Europaparlamentet och rådet ska innehålla en motivering till varför det skyndsamma förfarandet tillämpas.
2. Såväl Europaparlamentet som rådet får invända mot en delegerad akt i enlighet med det förfarande som avses i artikel 28.7. I ett sådant fall ska kommissionen upphäva akten omedelbart efter det att Europaparlamentet eller rådet har delgett den sitt beslut om att invända.”
(20)I artikel 30.6 ska andra stycket ersättas med följande:
”Före den 1 januari 2028 och därefter vartannat år ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av denna förordning och CBAM:s funktionssätt. Denna rapport får vid behov åtföljas av ett lagstiftningsförslag eller genomförandeakter eller delegerade akter som antas i enlighet med denna förordning. Rapporten ska åtminstone innehålla följande:
a) En bedömning av CBAM:s inverkan på
i) koldioxidläckage, inbegripet i samband med export,
ii) de sektorer som omfattas,
iii) konsekvenser för den inre marknaden samt ekonomiska och territoriella konsekvenser i hela unionen,
iv) inflation och råvarupriser,
v) effekten på industrier som använder varor som förtecknas i bilaga I,
vi) internationell handel, inklusive resursförflyttning, och
vii) MUL.
b) En bedömning av
i) systemet för förvaltning, inbegripet en bedömning av genomförandet och administrationen av garantier och godkännande av CBAM-deklaranter från medlemsstaternas sida,
ii) denna förordnings tillämpningsområde, inbegripet möjligheten att utvidga denna förordnings tillämpningsområde till ytterligare varor som löper risk för koldioxidläckage,
iia) lämpligheten hos genomförandeakter och delegerade akter som antas enligt denna förordning,
iib) lämpligheten hos metoderna för att fastställa standardiserade värden och det påslag som tillämpas på standardiserade värden,
iii) metoder för kringgående,
iv) tillämpningen av sanktioner i medlemsstaterna,
v) tillämpningen av det enda viktbaserade tröskelvärdet, inbegripet möjligheten att höja detta tröskelvärde och att införa ett kompletterande tröskelvärde baserat på enskilda sändningar.
c) Resultaten av utredningar och påförda sanktioner.
d) Aggregerad information om utsläppsintensiteten för varje ursprungsland för de olika varor som förtecknas i bilaga I.”
(21)Bilaga I ska ändras i enlighet med bilaga I till denna förordning.
(22)Bilaga IV ska ändras i enlighet med bilaga II till denna förordning.
(23)I bilaga VI ska punkt 2 ändras på följande sätt:
a)Leden g–j ska utgå.
b)Följande led ska införas som led ka:
”ka) Materialsammansättning hos varje vara i senare led.”
(24)En ny bilaga VIII, enligt lydelsen i bilaga III till denna förordning, ska läggas till.
Artikel 2
Ikraftträdande och tillämpning
Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Punkterna 1 och 6 i bilaga II ska tillämpas från och med den 1 januari 2026.
Artikel 1.6 a, artikel 1.8 a, b och c, artikel 1.21, artikel 1.23 och artikel 1.24 samt punkt 2 i bilaga II ska dock tillämpas från och med den 1 januari 2028.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den
På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar
Ordförande Ordförande
FINANSIERINGS- OCH DIGITALISERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT
1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET3
1.1Förslagets eller initiativets titel3
1.2Berörda politikområden3
1.3Mål3
1.3.1Allmänt/allmänna mål3
1.3.2Specifikt/specifika mål3
1.3.3Verkan eller resultat som förväntas3
1.3.4Prestationsindikatorer3
1.4Förslaget eller initiativet avser4
1.5Grunder för förslaget eller initiativet4
1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet4
1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.4
1.5.3Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder4
1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument5
1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning5
1.6Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser6
1.7Planerad(e) genomförandemetod(er)6
2.FÖRVALTNING8
2.1Regler om uppföljning och rapportering8
2.2Förvaltnings- och kontrollsystem8
2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås8
2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna8
2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)8
2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter9
3.FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER10
3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten10
3.2Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen12
3.2.1Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen12
3.2.1.1Anslag i den antagna budgeten12
3.2.1.2Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål17
3.2.2Beräknad output som finansieras med driftsanslag22
3.2.3Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen24
3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten24
3.2.3.2Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål24
3.2.3.3Totala anslag24
3.2.4Beräknat personalbehov25
3.2.4.1Finansierat med den antagna budgeten25
3.2.4.2Finansierat med externa inkomster avsatta för särskilda ändamål26
3.2.4.3Totalt personalbehov26
3.2.5Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar28
3.2.6Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen28
3.2.7Bidrag från tredje part28
3.3Beräknad inverkan på inkomsterna29
4.Digitala inslag29
4.1Krav med digital relevans30
4.2Data30
4.3Digitala lösningar31
4.4Interoperabilitetsbedömning31
4.5Åtgärder till stöd för digitalt genomförande32
1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET
1.1Förslagets eller initiativets titel
Mekanism för koldioxidjustering vid gränsen
1.2Berörda politikområden
Klimatpolitik
1.3Mål
1.3.1Allmänt/allmänna mål
Mot bakgrund av EU:s ökade klimatambitioner har införandet av CBAM det övergripande målet att ta itu med klimatförändringarna genom att minska växthusgasutsläppen i EU och globalt.
Syftet med ändringsförslaget är att stärka CBAM:s verkningsfullhet när det gäller att hantera risken för koldioxidläckage.
1.3.2Specifikt/specifika mål
Det övergripande målet att ta itu med klimatförändringarna uttrycks ytterligare i ett antal specifika mål, nämligen att i) ta itu med risken för koldioxidläckage inom ramen för EU:s ökade ambition, ii) bidra till att tillhandahålla en stabil och säker policyram för investeringar i teknik med låga eller inga koldioxidutsläpp, iii) se till att inhemsk produktion och import omfattas av liknande koldioxidprissättning, iv) uppmuntra producenter i tredjeländer som exporterar till EU att införa teknik med låga koldioxidutsläpp, v) se till att åtgärden är verkningsfull, minimera risken för kringgående och på så sätt uppnå miljöintegritet, vi) säkerställa en proportionerlig administrativ börda för företag och offentliga myndigheter vid tillämpningen av åtgärden.
Ändringsförslaget syftar till att stärka CBAM:s verkningsfullhet avseende skydd mot risken för koldioxidläckage genom att utöka tillämpningsområdet till produkter i senare led, införa ytterligare bestämmelser mot undvikande och förtydliga de regler som är tillämpliga på elimport.
1.3.3Verkan eller resultat som förväntas
Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.
Införandet av CBAM tänks leda till minskade växthusgasutsläpp både i EU-27 och i resten av världen inom de sektorer som omfattas av CBAM. CBAM förväntas också minska riskerna för koldioxidläckage och därmed gradvis ersätta gratis tilldelning av utsläppsrätter inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem.
När det gäller de ekonomiska effekterna visade den modellering som gjordes innan CBAM-förordningen antogs att införandet av CBAM och andra åtgärder som krävs för att uppnå EU:s ökade klimatambitioner skulle kunna leda till en BNP-minskning för EU-27 med 0,22 % till 0,23 % fram till 2030. Effekterna på investeringssidan är måttliga. På konsumtionssidan verkar CBAM ha en något starkare negativ effekt i förhållande till scenariot med ökad klimatambition och ingen CBAM.
Genom att på ett verkningsfullt sätt minska koldioxidläckaget leder införandet av CBAM till en minskad import till EU-27. Sammantaget är de sociala effekterna av CBAM begränsade.
Administrativa effekter förväntas för kommissionen, företag och nationella myndigheter. Sammantaget förväntas efterlevnadskostnaderna för företag och myndigheter, även om de är betydande, vara proportionerliga och hanterbara mot bakgrund av åtgärdens miljöfördelar.
Ändringsförslaget beräknas minska de årliga globala växthusgasutsläppen med cirka 0,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter fram till 2030. Det förväntas dessutom minska koldioxidläckaget ytterligare. Baserat på den modellering som gjorts av JRC uppskattas CBAM i sin nuvarande form minska nivån för koldioxidläckaget 26 med 43 % jämfört med ett scenario utan CBAM. Utvidgningen av tillämpningsområdet till utvalda stål- och aluminiumprodukter i senare led beräknas minska nivån för koldioxidläckaget ytterligare, med en total minskning jämfört med ett scenario utan CBAM på 76 %. De makroekonomiska effekterna av en utvidgning till senare led är försumbara och uppskattas ha en inverkan på EU:s BNP på mindre än 0,001 % och mindre effekter på handeln, produktionen och konsumentpriserna i EU totalt sett.
Utvidgningen till senare led syftar inte till att generera intäkter utan snarare till att stärka CBAM:s verkningsfullhet när det gäller att förebygga koldioxidläckage. Förslaget beräknas dock generera cirka 0,58 miljarder euro i årliga inkomster fram till 2030. Efter 2030, i takt med att gratis tilldelning inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem fasas ut och CBAM fasas in, bör inkomsterna fortsätta att öka och uppgå till uppskattningsvis 0,69 miljarder euro fram till 2035.
1.3.4Prestationsindikatorer
Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.
|
Mål |
Indikatorer |
Mätverktyg/datakällor |
|
Minska växthusgasutsläppen |
-Utsläppsnivå i EU -Global utsläppsnivå |
-Utsläppsstatistik -Sektorsstatistik -Tredjeländers uttalanden om huruvida CBAM gav incitament till egen koldioxidprissättning |
|
Uppmuntra renare produktionsprocesser i tredjeländer |
-Utveckling av faktiska utsläpp för CBAM-sektorer i tredjeländer -Elimportsnivå -Andel faktiska värden som rapporteras för el |
-Utsläppsnivåer som påvisats av producenter i tredjeländer som omfattas av CBAM -CBAM-register |
|
Förhindra koldioxidläckage |
-Som indikatorer för utsläpp ovan -Utsläppsnivå i EU i förhållande till globala utsläpp -Handelsflöden i CBAM-sektorer -Handelsflöden nedströms |
-Utsläppsstatistik -Handelsstatistik -Sektorsstatistik |
|
Säkerställa förenlighet med EU:s åtgärder |
-Importcertifikatens pris i linje med priset i EU:s utsläppshandelssystem |
-Statistik från EU:s utsläppshandelssystem och CBAM-myndigheter |
|
Begränsa den administrativa bördan |
-Rätt tid för kontroll av att CBAM efterlevs (t.ex. eventuellt avstämningsförfarande) -Exportörens kontroller av den faktiska utsläppsnivån |
-Återkoppling från näringslivet och offentliga myndigheter med ansvar för genomförandet av CBAM -Antal anställda som behövs för förvaltningen av CBAM |
1.4Förslaget eller initiativet avser
en ny åtgärd
en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 27
en förlängning av en befintlig åtgärd
en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd
1.5Grunder för förslaget eller initiativet
1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet
CBAM infördes från och med oktober 2023. Ett förenklat system för CBAM gäller fram till slutet av 2025. Närmare bestämt tillämpas i dag en övergångsperiod (förberedelse för datainsamling) för att underlätta ett smidigt införande av CBAM och göra det möjligt för handlare och importörer att anpassa sig.
Kommissionens avdelningar ansvarar för genomförande och kontroll av att CBAM efterlevs under övergångsperioden (2023–2025) och även under den slutgiltiga fasen (från och med 2026).
Under övergångsperioden innebar detta att samla in information från importörer av CBAM-varor i EU om varornas inbäddade växthusgasutsläpp och att analysera data.
Mekanismen för koldioxidjustering vid gränsen (CBAM) kräver ett successivt införande av de olika funktioner som behövs för att den ska kunna genomföras på ett ändamålsenligt sätt. För det första behövs ett antal rapporter och översyner för att underlätta införandet av den ekonomiska skyldigheten. Med hänsyn till det föreskrivs i CBAM-förordningen ett införande under två på varandra följande perioder: en övergångsperiod från och med oktober 2023 till och med slutet av 2025 och en slutgiltig period från och med början av 2026.
Under övergångsperioden är skyldigheten för importörer och EU-myndigheter (tullen) begränsad till att utöver importdeklarationerna lämna in CBAM-rapporter varje kvartal.
Ett informationshanteringssystem för övergångsperioden (CBAM TP – CBAM Transitional Period) infördes som stöd för inlämning och insamling av kvartalsrapporter samt för assimilering av data från varje rapport till en aggregerad databas för en ändamålsenlig analys för rapporteringsändamål, i enlighet med bestämmelserna i förordningen.
Under övergångsperioden har tullmyndigheterna dessutom till uppgift att informera tulldeklaranter om skyldigheten att rapportera information för att bidra både till insamlingen av information och till medvetenheten om behovet av att i tillämpliga fall begära status som godkänd deklarant (före första importen av CBAM-varor från och med den 1 januari 2026).
Den slutgiltiga perioden kommer att inledas den 1 januari 2026 för de centrala tjänster för CBAM-deklarationer och hantering av CBAM-certifikat som listas här och ett år tidigare för de behöriga myndigheternas registrering av godkända deklaranter och behandling av CBAM-godkännanden:
– Importörer har endast rätt att importera dessa varor efter att de har beviljats ett godkännande (förutom vid undantaget) av behöriga myndigheter, eller om de skulle utse ett ombud som är en godkänd CBAM-deklarant. Tullmyndigheterna bör inte tillåta import av CBAM-varor om någon godkänd CBAM-deklarant inte är involverad. Vidare får tullmyndigheterna utföra kontroller av varorna, inbegripet när det gäller identifiering av den godkända CBAM-deklaranten, de importerade varornas åttasiffriga KN-nummer, kvantitet och ursprungsland samt deklarationsdatum och tullförfarande. Kommissionen bör inkludera riskerna i samband med CBAM vid utformningen av de gemensamma riskkriterier och standarder som avses i artikel 50 i förordning (EU) nr 952/2013.
– CBAM bör baseras på ett deklarationssystem där en godkänd CBAM-deklarant, som kan agera för egen räkning eller företräda en eller flera importörer, årligen lämnar in en deklaration om de inbäddade utsläppen i de varor som importeras till unionens tullområde och överlämnar ett antal CBAM-certifikat som motsvarar de deklarerade utsläppen.
– En godkänd CBAM-deklarant bör tillåtas att begära en minskning av antalet CBAM-certifikat som ska överlämnas, motsvarande det koldioxidpris som redan faktiskt har betalats för dessa utsläpp i andra jurisdiktioner. I ändringsförordningen föreslås det att ett standardiserat koldioxidpris införs som skulle låta deklaranter begära ett avdrag när det inte kan visas att ett koldioxidpris faktiskt har betalats.
– De deklarerade inbäddade utsläppen bör verifieras av en person som ackrediterats av ett nationellt ackrediteringsorgan i EU när faktiska utsläpp deklareras.
– Det centrala CBAM-systemet bör göra det möjligt för verksamhetsutövare för produktionsanläggningar i tredjeländer att registrera sig i CBAM-registret och göra sina verifierade inbäddade växthusgasutsläpp från produktion av varor tillgängliga för godkända CBAM-deklaranter. Kommissionen bör sköta CBAM-registret med data om godkända CBAM-deklaranter, verksamhetsutövare och anläggningar i tredjeländer. I ändringsförordningen föreslås det att ackrediterade kontrollörer ska ges åtkomst till registret för att de utsläppsdata som verksamhetsutövare delar med deklaranter via registret ska bli mer tillförlitliga.
– För att minska risken för koldioxidläckage bör kommissionen vidta åtgärder för att ta itu med metoder för kringgående.
– En gemensam central plattform bör inrättas för försäljning och återköp av CBAM-certifikat. I syfte att övervaka transaktionerna på den gemensamma centrala plattformen bör kommissionen underlätta informationsutbyte och samarbete mellan behöriga myndigheter och mellan dessa myndigheter och kommissionen. Dessutom bör ett snabbt informationsflöde upprättas mellan den gemensamma centrala plattformen och CBAM-registret.
– Kommissionen bör utföra riskbaserade kontroller och granska innehållet i CBAM-deklarationerna i enlighet med detta. För efterlevnadskontrollen kan medlemsstaterna även granska enskilda CBAM-deklarationer. Slutsatserna från granskningarna av enskilda CBAM-deklarationer bör delas med kommissionen och bör göras tillgängliga för andra behöriga myndigheter i CBAM-registret.
– Medlemsstaterna bör ansvara för att korrekt fastställa och uppbära intäkter från tillämpningen av denna förordning.
Under den slutgiltiga perioden ökar därför antalet uppgifter som tilldelas kommissionen dramatiskt, vilket ökar personalbehovet. De uppgifter som genomförs av detta team kommer att innefatta tillsyn av det godkännande av CBAM-deklaranter som görs av behöriga myndigheter i medlemsstaterna, hantering av den centrala databasen och det centrala registret, samordning och informationsutbyte med medlemsstaternas behöriga myndigheter, granskning av deklarationer och övervakning av den externa plattformen samt uppgifter som kräver juridisk kompetens om bl.a. rättstvister och återbetalningskrav och övervakning av ekonomiskt ansvar. Teamets struktur definieras närmare nedan.
Under den slutgiltiga perioden kommer kommissionen att ansvara för huvuddelen av de uppgifter som följer av CBAM-förordningen.
Genom ändringsförslaget införs nya bestämmelser mot undvikande, vilket innebär att kommissionen ska utföra ytterligare uppgifter från och med 2027. Dessa inbegriper utveckling, genomförande och tillsyn av genomförandet av de nya bestämmelserna mot undvikande. Dessa åtgärder kommer i synnerhet att kräva ytterligare giltighetskontroller av den bevisning som lämnas av importörer, som förväntas kontrollera att den information som lämnas i CBAM-deklarationen är giltig.
På grund av de ändringar som föreslås uppstår dessutom ytterligare finansieringsbehov för att finansiera analytiska bidrag till kommissionen för genomförandet av viktiga uppgifter som ska utföras från och med 2027. Mer specifikt kommer kommissionen att behöva utveckla (och årligen uppdatera) standardiserade värden för de nya varor som läggs till i bilaga I till förordningen. Dessutom har dess ansvar för övervakning och upptäckt av kringgående och undvikande utökats, vilket kräver att man skaffar databaser och marknadsinformation för att bidra till ett robust system för riskanalys och upptäckt. Det uppskattas att detta kommer att kräva två miljoner euro för 2027 när det gäller icke it-relaterade utgifter, utöver de budgetbehov som fastställts i den finansierings- och digitaliseringsöversikt som åtföljer förslaget om att förenkla och stärka CBAM (+ två miljoner euro årligen).
It-budget för CBAM
Den CBAM-budget som ska avsättas för perioden 2023–2027 har bedömts uppgå till 120,69 miljoner euro. CBAM:s it-budget innefattar analys- och utvecklingstjänster, införandetjänster, drifttjänster, molntjänster och/eller lokal hårdvara och mjukvarulicenser för övergångssystemet och det slutgiltiga systemet för CBAM enligt beskrivningen nedan:
– Kapitalutgifterna har uppskattats baserat på den faktiska budgeten och den budget som godkänts av kommissionens it-styrning i form av godkända visionsdokument för GD Skatter och tullars följande tidigare it-projekt, till följd av deras likheter när det gäller it-arkitekturmodell: CDS, CRMS2, SURV3, REX, CSRD2, EBTI och det transeuropeiska hanteringssystem för tulldeklarationer som utvecklats och drivs av GD Skatter och tullar.
– Driftskostnaderna har bedömts utifrån GD Skatter och tullars aktuella årliga kostnader för infrastruktur och drift samt avsättningar för it-infrastruktur, it-support och stödtjänster för produktionssystemen som levererats för de projekt som listas ovan.
– Prissättningen bygger på den i de nuvarande ramavtalen.
Budgetposten för it-policy omfattar inte budgeten för den gemensamma upphandlingen av kommissionen och medlemsstaterna av plattformen för transaktioner för att köpa och sälja certifikat.
CBAM-teamet skulle 2027 bestå av 90 kommissionsanställda (inklusive 15 som är it-personal).
Fördelningen av det sammanlagda antalet anställda, inklusive it-personal, från 2023 till 2027 skulle vara följande:
|
År |
2023 |
2024 |
2025 |
2026 |
2027 |
|
Totalt antal resurser |
20 |
33 |
44 |
66 |
90 |
|
CBAM-teamet |
12 |
21 |
29 |
50 |
74 |
|
It-teamet för CBAM |
8 |
12 |
15 |
16 |
16 |
Den strategiska betydelsen och omfattningen av CBAM:s it-projekt och dess komplexitet kräver att ett särskilt it-team för CBAM inrättas för att hantera det övergripande genomförandet av projektet och den tillhörande verksamheten.
It-teamet för CBAM består av 16 personer med specialiserade it-profiler för att definiera och hantera it-systemarkitekturen, projektorganisationen och planeringen för CBAM, verksamheten avseende utveckling, införande och organisation av tjänstemodellen, hantering av drift och support för handel, kommissionens avdelningar, klimat- och tullmyndigheter, parallellt med it-systemen för CBAM för övergångsperioden och den slutgiltiga perioden.
Föreslagen plan för inrättande av it-teamet för CBAM:
|
År |
2023 |
2024 |
2025 |
2026 |
2027 |
|
Antal resurser |
8 |
12 |
15 |
15 |
15 |
|
AD |
4 |
5 |
5 |
5 |
5 |
|
CA |
4 |
7 |
10 |
10 |
10 |
Ytterligare extern personal (PXE) kommer att rekryteras med hjälp av CBAM:s it-budget efter behov.
1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.
Skäl för åtgärder på EU-nivå (ex ante): Minskade växthusgasutsläpp är i grunden en gränsöverskridande fråga som kräver verkningsfulla åtgärder i största möjliga skala. EU är en överstatlig organisation som har goda förutsättningar att inrätta en verkningsfull klimatpolitik i EU, så som man har gjort med EU:s utsläppshandelssystem.
Det finns redan ett harmoniserat koldioxidpris på EU-nivå. Detta består av det pris som följer av EU:s utsläppshandelssystem för de sektorer som omfattas av systemet. Det enda meningsfulla sättet att säkerställa likvärdighet mellan den koldioxidprissättning som tillämpas på EU:s inre marknad och den som tillämpas på import är att vidta åtgärder på unionsnivå.
Alla initiativ måste genomföras på ett sätt som ger importörerna, oavsett ursprungsland och ankomst- eller destinationshamn inom EU, enhetliga villkor och incitament för minskade växthusgasutsläpp som är likvärdiga med de som gäller för inhemska producenter. Det enda ändamålsenliga sättet att göra detta är att vidta åtgärder på EU-nivå.
Den föreslagna förenkling som införs genom ändringsförordningen genomförs bäst på EU-nivå för att säkerställa rättssäkerhet och konsekvens. På så sätt säkerställs lika villkor för de företag och myndigheter i EU som gynnas av den rationalisering av rapporteringskraven som detta förslag ska leda till.
Förväntat europeiskt mervärde (ex post): Parallellt med EU:s utsläppshandelssystem kan minskade växthusgasutsläpp och skydd mot risken för koldioxidläckage på EU:s inre marknad bäst åstadkommas på EU-nivå. Dessutom tillgodoses behovet av minimala administrativa kostnader bäst genom enhetliga regler för hela den inre marknaden, vilket ytterligare understryker mervärdet av en intervention på EU-nivå.
Det offentliga samrådet har bekräftat mervärdet av att vidta åtgärder för CBAM på EU-nivå. De berörda parterna håller i synnerhet med om att EU behöver CBAM på grund av befintliga skillnader i ambitionsnivå mellan EU och resten av världen och för att stödja de globala klimatinsatserna. Med tanke på EU:s ställning i den internationella handeln kommer dessutom miljöeffekten på de internationella klimatambitionerna, om CBAM införs, att vara mycket stark i form av ett möjligt exempel att följa.
Målet om utsläppsminskning och klimatneutralitet kräver därför – utan lika ambitiösa politikåtgärder på global nivå – åtgärder från Europeiska unionens sida.
1.5.3Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder
Ändringsförordningen bygger på erfarenhet från genomförandet av CBAM sedan mekanismen började gälla i sin övergångsfas den 1 oktober 2023.
1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument
Den 16 juli 2025 lade kommissionen fram sitt förslag till en ambitiös och dynamisk flerårig budgetram på nästan två biljoner euro. Kommissionen presenterade fem nya egna medel för att finansiera sina prioriteringar samtidigt som de medel som EU lånat inom ramen för NextGenerationEU återbetalas och de nationella bidragen till EU:s budget begränsas. De föreslagna nya egna medlen innefattar CBAM, som förväntas generera i genomsnitt cirka 1,45 miljarder euro per år (löpande priser) mellan 2028 och 2034.
Ändringsförslaget utökar kommissionens uppgifter och ansvarsområden ytterligare när det gäller att säkerställa att CBAM genomförs på ett ändamålsenligt sätt och inte kringgås/undviks. Detta kräver ytterligare budgetstöd inom ramen för den nuvarande fleråriga budgetramen. Dessutom, och utan att det föregriper resultatet av förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram, måste lämpliga finansieringsmedel göras tillgängliga inom nästa fleråriga budgetram, eftersom de flesta uppgifter är återkommande.
1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning
Genomförandekostnaderna för CBAM kommer att finansieras genom EU:s budget.
1.6Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser
begränsad varaktighet
– verkan från och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ till och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ
– budgetkonsekvenser från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för åtagandebemyndiganden och från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för betalningsbemyndiganden.
obegränsad varaktighet
–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,
–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.
1.7Planerad(e) genomförandemetod(er)
Direkt förvaltning som sköts av kommissionen
– via dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;
– via genomförandeorgan
Delad förvaltning med medlemsstaterna
Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros
– tredjeländer eller organ som de har utsett
– internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)
– Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden
– organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen
– offentligrättsliga organ
– privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier
– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier
– organ eller personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den grundläggande akten
– organ som är etablerade i en medlemsstat och som omfattas av en medlemsstats privaträtt eller unionsrätten och som i enlighet med sektorsspecifika regler kan anförtros genomförandet av unionsmedel eller budgetgarantier, i den mån sådana organ kontrolleras av offentligrättsliga organ eller privaträttsliga organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter och har tillräckliga finansiella garantier i form av gemensamt och solidariskt ansvar från kontrollorganens sida eller likvärdiga finansiella garantier, som för varje åtgärd kan vara begränsad till det högsta beloppet för unionens stöd.
Anmärkningar
Ej tillämpligt
2.FÖRVALTNING
2.1Regler om uppföljning och rapportering
Kommissionen kommer att se till att det finns arrangemang för att övervaka och utvärdera hur CBAM fungerar och för att utvärdera den i förhållande till de viktigaste politiska målen.
Före slutet av övergångsperioden i slutet av 2025 och vartannat år därefter kommer kommissionen att offentliggöra omfattande bedömningar av hur CBAM, inklusive dess styrning, fungerar.
2.2Förvaltnings- och kontrollsystem
2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås
Ett i hög grad centraliserat upplägg möjliggör ett enhetligt och effektivt genomförande av CBAM i hela EU, inklusive i medlemsstater med mer begränsad administrativ kapacitet avseende klimatfrågor. Huvuddelen av funktionerna för genomförande och efterlevnadskontroll har lagts på kommissionens avdelningar. Dessa kommer även att kräva fler kontrollfunktioner för att säkerställa ett korrekt genomförande och en korrekt hantering av CBAM. Kommissionen har även planerat fler åtgärder för att förebygga bedrägerier.
Detta ändringsförslag innehåller ett antal bestämmelser för att minska risken för kringgående och undvikande så att CBAM blir mer verkningsfullt. Detta innebär i sin tur att kommissionen behöver ytterligare finansiering för att utföra dessa ytterligare uppgifter och utvidga CBAM-registret.
2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna
CBAM kommer att baseras på ett deklarationssystem, vilket innebär en risk för uteblivna eller felaktiga deklarationer. Risker för uteblivna respektive felaktiga deklarationer (t.ex. av utsläppsintensitet, importerade volymer eller produktionsplats för CBAM-varor) har identifierats.
Ett internt kontrollsystem håller på att införas för att integrera försvarslinjer där både automatiserade kontroller, expertkontroller och riskbedömningar tillämpas. Tekniker för dataanalys ska införas för att upptäcka sådana risker.
För att ta itu med risken för utebliven deklaration krävs ett godkännande före import av varor som omfattas av förordningen. Nationella tullmyndigheter kommer att ansvara för efterlevnaden av denna regel genom att förbjuda dessa varors övergång till fri omsättning så länge deklaranten inte är godkänd enligt denna förordning. Dessutom kommer kommissionens avdelningar också att under ett visst år regelbundet övervaka möjliga fall av importörer som inte har inlett ett godkännandeförfarande trots att de har nått eller kommit nära rapporteringströskeln för CBAM (även vid gränsöverskridande import).
För att hantera risken för felaktiga deklarationer kommer en riskbaserad metod som bygger på förutbestämda kriterier och slumpmässiga revisioner att införas. I det nuvarande förslaget om CBAM föreskrivs att kommissionens avdelningar ska ges befogenhet att begära bevis för att använda faktiska utsläpp för vissa KN-nummer eller ursprung. I förslaget föreskrivs också att ytterligare villkor ska ställas för användningen av faktiska utsläpp för vissa KN-nummer och/eller ursprung.
Ett avskräckande sanktionssystem kommer också att avstyra ett eventuellt kringgående. Granskning av CBAM-deklarationer kommer att utföras av de nationella myndigheterna och granskning av importdeklarationer av tullmyndigheterna.
2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)
Kommissionens avdelningar kommer att kontrollera att CBAM används korrekt, i synnerhet i fråga om överlämnande av CBAM-certifikat och en korrekt användning av det viktbaserade tröskelvärdet. Ett robust riskhanteringssystem kommer att användas för att säkerställa kostnadseffektiva kontroller och ta itu med riskerna för kringgående.
2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter
Unionens ekonomiska intressen bör skyddas genom proportionella åtgärder under hela utgiftscykeln, inbegripet förebyggande, upptäckt och utredning av oriktigheter, krav på återbetalning av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt, i tillämpliga fall, administrativa och ekonomiska sanktioner.
Effektiva bedrägeribekämpningsåtgärder kräver aktivt samarbete, inklusive kunskaps- och informationsutbyte, mellan tullmyndigheter och behöriga myndigheter, både på nationell nivå och på EU-nivå. De kan även kräva samarbete med tredjeländer. CBAM-förordningen föreskriver redan i sin nuvarande version stabila kanaler för samarbete mellan nationella behöriga myndigheter och tullmyndigheter. Ett nätverk för riskhantering inom ramen för CBAM har inrättats och redan börjat att arbeta med att motverka kringgående av CBAM, vilket i synnerhet inspirerade till det nuvarande förslaget med operativa förbättringar av CBAM-förordningen för att hantera riskerna för kringgående.
Ändringsförslaget innebär ytterligare förstärkning med avseende på de risker för kringgående som CBAM står inför, i synnerhet genom 1) förbättrad kapacitet för spårbarhetsövervakning som syftar till att ta itu med risken för felaktiga deklarationer av utsläppsintensitet, 2) mer noggrann rapportering av KN-nummers materialsammansättning och kemiska sammansättning, som syftar till att ta itu med risken för felaktiga deklarationer av utsläppsintensitet, och slutligen 3) åtgärder mot missbruk. Slutligen föreslås att skrot före konsumentledet ska ingå som en CBAM-prekursor, som har konstaterats vara en kanal för kringgående som använts för att på konstlad väg minska utsläppen från en produktionsprocess och därmed dess finansiella skuld inom ramen för CBAM.
Särskild uppmärksamhet bör ägnas opålitliga ekonomiska aktörer (t.ex. skalbolag och skenföretag) och gränsöverskridande handel inom EU. Det nätverk för riskhantering inom ramen för CBAM som nämns ovan kommer att syfta till att hantera sådana risker.
Snabba bedrägeribekämpningsåtgärder bör införas som svar på nya eller nyligen upptäckta bedrägeririsker. Ansvariga myndigheter bör rapportera och dela kunskap om mönster för bedrägerier. CBAM-registret införs med principer om kunskapsdelning och automatiserade kontroller samt utbyte av kontroller och information mellan berörda parter. Riskhanteringssystemet för CBAM kommer i synnerhet att bygga på väletablerade och fungerande kommunikationsgränssnitt med tullmyndigheter (CRMS2) för att meddela möjliga fall av kringgående.
När en godkänd CBAM-deklarant eller en importör inte uppfyller skyldigheterna enligt CBAM-förordningen ska sanktioner tillämpas. Vid upprepade överträdelser får den nationella behöriga myndigheten besluta att stänga av deklarantens konto.
3.FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER
3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten
·Befintliga budgetposter
Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd
|
Rubrik i den fleråriga budgetramen |
Budgetpost |
Typ av utgifter |
Bidrag |
|||
|
Nummer
|
Diff./Icke-diff. 28 |
från Efta-länder 29 |
från kandidatländer och potentiella kandidater |
från andra tredjeländer |
övriga inkomster avsatta för särskilda ändamål |
|
|
7 |
20 01 02 01 |
Diff./Icke-diff. |
NEJ |
JA/NEJ |
JA/NEJ |
JA/NEJ |
|
3 |
09 20 04 01 (CBAM) |
Diff. |
NEJ |
JA/NEJ |
JA/NEJ |
JA/NEJ |
·Nya budgetposter som föreslås
Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd
|
Rubrik i den fleråriga budgetramen |
Budgetpost |
Typ av utgifter |
Bidrag |
|||
|
Nummer
|
Diff./Icke-diff. |
från Efta-länder |
från kandidatländer och potentiella kandidater |
från andra tredjeländer |
övriga inkomster avsatta för särskilda ändamål |
|
|
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Diff./Icke-diff. |
JA/NEJ |
JA/NEJ |
JA/NEJ |
JA/NEJ |
3.2Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen
3.2.1Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen
– Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk
– Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:
Beloppen avseende programperioden 2028–2034 är preliminära och föregriper inte resultatet av de pågående förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram.
3.2.1.1Anslag i den antagna budgeten
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
|
Rubrik i den fleråriga budgetramen |
3 |
Naturresurser och miljö (it) |
|
GD: Skatter och tullar |
År |
År |
År |
År |
TOTALT Budgetram 2021–2027 |
|||||||||
|
2024 |
2025 |
2026 |
2027 |
|||||||||||
|
Driftsanslag |
||||||||||||||
|
Budgetpost 09 20 04 01 (CBAM) |
Åtaganden |
(1a) |
28,090 |
34,750 |
33,700 |
35,150 |
131,690 |
|||||||
|
Betalningar |
(2a) |
17,530 |
21,157 |
32,090 |
34,067 |
104,844 |
||||||||
|
Budgetpost |
Åtaganden |
(1b) |
|
|
|
|
0,000 |
|||||||
|
Betalningar |
(2b) |
|
|
|
|
0,000 |
||||||||
|
Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program |
||||||||||||||
|
Budgetpost |
|
(3) |
|
|
|
|
0,000 |
|||||||
|
TOTALA anslag för GD Skatter och tullar |
Åtaganden |
=1a+1b+3 |
28,090 |
34,750 |
33,700 |
35,150 |
131,690 |
|||||||
|
Betalningar |
=2a+2b+3 |
17,530 |
21,157 |
32,090 |
34,067 |
104,844 |
||||||||
|
|
År |
År |
År |
År |
TOTALT Budgetram 2021–2027 |
|||||||||
|
2024 |
2025 |
2026 |
2027 |
|||||||||||
|
TOTALA driftsanslag
|
Åtaganden |
(4) |
28,090 |
34,750 |
33,700 |
35,150 |
131,690 |
|||||||
|
Betalningar |
(5) |
17,530 |
21,157 |
32,090 |
34,067 |
104,844 |
||||||||
|
TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program |
(6) |
0,000 |
0,000 |
0,000 |
0,000 |
0,000 |
||||||||
|
TOTALA anslag för RUBRIK 3 |
Åtaganden |
=4+6 |
28,090 |
34,750 |
33,700 |
35,150 |
131,690 |
|||||||
|
i den fleråriga budgetramen |
Betalningar |
=5+6 |
17,530 |
21,157 |
32,090 |
34,067 |
104,844 |
|||||||
|
År |
År |
År |
År |
TOTALT Budgetram 2021–2027 |
||||
|
2024 |
2025 |
2026 |
2027 |
|||||
|
• TOTALA driftsanslag (alla driftsposter) |
Åtaganden |
(4) |
28,090 |
34,750 |
33,700 |
35,150 |
131,690 |
|
|
Betalningar |
(5) |
17,530 |
21,157 |
32,090 |
34,067 |
104,844 |
||
|
• TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program (alla driftsrelaterade rubriker) |
(6) |
0,000 |
0,000 |
0,000 |
0,000 |
0,000 |
||
|
TOTALA anslag för rubrikerna 1–6 |
Åtaganden |
=4+6 |
28,090 |
34,750 |
33,700 |
35,150 |
131,690 |
|
|
i den fleråriga budgetramen
|
Betalningar |
=5+6 |
17,530 |
21,157 |
32,090 |
34,067 |
104,844 |
|
|
År |
År |
År |
År |
År |
År |
År |
TOTALT Budgetram 2028–2034 |
||
|
2028 |
2029 |
2030 |
2031 |
2032 |
2033 |
2034 |
|||
|
• TOTALA driftsanslag (alla driftsposter) |
Åtaganden |
29,100 |
24,823 |
25,568 |
26,335 |
27,125 |
27,939 |
28,777 |
189,667 |
|
Betalningar |
18,042 |
15,142 |
15,852 |
16,064 |
25,769 |
26,542 |
31,367 |
148,778 |
|
|
• TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program (alla driftsrelaterade rubriker) |
|
|
|
||||||
|
TOTALA anslag för rubrikerna 1–3 |
Åtaganden |
29,100 |
24,823 |
25,568 |
26,335 |
27,125 |
27,939 |
28,777 |
189,667 |
|
i den fleråriga budgetramen
|
Betalningar |
18,042 |
15,142 |
15,852 |
16,064 |
25,769 |
26,542 |
31,367 |
148,778 |
* Siffrorna för den fleråriga budgetramen 2028–2034 i tabellen ovan är alla strikt preliminära i avvaktan på resultatet av förhandlingarna, som inte kan föregripas.
|
|
7 |
”Administrativa utgifter” |
||||||||
|
GD Skatter och tullar |
År |
År |
År |
År |
TOTALT Budgetram 2021–2027 |
|||||
|
2024 |
2025 |
2026 |
2027 |
|||||||
|
Personalresurser |
8,572 |
6,271 |
8,740 |
11,700 |
35,283 |
|||||
|
Övriga administrativa utgifter |
0,600 |
0,300 |
0,306 |
0,312 |
1,518 |
|||||
|
TOTALT GD Skatter och tullar |
Anslag |
9,172 |
6,571 |
9,046 |
12,012 |
36,801 |
||||
|
TOTALA anslag för RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen |
(summa åtaganden = summa betalningar) |
9,172 |
6,571 |
9,046 |
12,012 |
36,801 |
||||
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
|
GD Skatter och tullar |
År |
År |
År |
År |
År |
År |
År |
TOTALT Budgetram 2028–2034 |
|||
|
2028 |
2029 |
2030 |
2031 |
2032 |
2033 |
2034 |
|||||
|
Personalresurser |
13,293 |
13,293 |
13,293 |
13,293 |
13,293 |
13,293 |
13,293 |
93,051 |
|||
|
Övriga administrativa utgifter |
0,310 |
0,319 |
0,329 |
0,339 |
0,349 |
0,359 |
0,370 |
2,375 |
|||
|
TOTALT GD Skatter och tullar |
Anslag |
||||||||||
|
TOTALA anslag för RUBRIK 4 i den fleråriga budgetramen |
(summa åtaganden = summa betalningar) |
||||||||||
* Siffrorna för den fleråriga budgetramen 2028–2034 i tabellen ovan är alla strikt preliminära i avvaktan på resultatet av förhandlingarna, som inte kan föregripas.
|
ANTAGNA ANSLAG |
År
|
År
|
År
|
År
|
År 2028 |
År 2029 |
År 2030 |
År 2031 |
År 2032 |
År 2033 |
År 2034 |
TOTALT
|
|
RUBRIK 7 (programperioden 2021–2027) RUBRIK 4 (programperioden 2028–2034) |
||||||||||||
|
Personalresurser |
8,572 |
6,271 |
8,740 |
11,700 |
13,293 |
13,293 |
13,293 |
13,293 |
13,293 |
13,293 |
13,293 |
128,334 |
|
Övriga administrativa utgifter – tjänsteresor |
0,600 |
0,300 |
0,306 |
0,312 |
0,310 |
0,319 |
0,329 |
0,339 |
0,349 |
0,359 |
0,370 |
3,893 |
|
Totalt RUBRIK 7 (programperioden 2021–2027) RUBRIK 4 (programperioden 2028–2034) |
9,172 |
6,571 |
9,046 |
12,012 |
13,603 |
13,612 |
13,622 |
13,632 |
13,642 |
13,652 |
13,663 |
132,227 |
* Siffrorna för den fleråriga budgetramen 2028–2034 i tabellen ovan är alla strikt preliminära i avvaktan på resultatet av förhandlingarna, som inte kan föregripas.
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
|
|
År |
År |
År |
År |
TOTALT Budgetram 2021–2027 |
||||||||||
|
2024 |
2025 |
2026 |
2027 |
||||||||||||
|
TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–7 |
Åtaganden |
37,262 |
41,321 |
42,746 |
47,162 |
168,491 |
|||||||||
|
i den fleråriga budgetramen |
Betalningar |
26,702 |
27,728 |
41,136 |
46,079 |
141645 |
|||||||||
|
|
År |
År |
År |
År |
År |
År |
År |
TOTALT Budgetram 2028–2034 |
|||||||
|
2028 |
2029 |
2030 |
2031 |
2032 |
2033 |
2034 |
|||||||||
|
TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–4 |
Åtaganden |
42,703 |
38,435 |
39,190 |
39,967 |
40,767 |
41,591 |
42,440 |
285,091 |
||||||
|
i den fleråriga budgetramen |
Betalningar |
29,892 |
26,904 |
26,257 |
26,778 |
39,136 |
39,928 |
44,986 |
233,881 |
||||||
* Siffrorna för den fleråriga budgetramen 2028–2034 i tabellen ovan är alla strikt preliminära i avvaktan på resultatet av förhandlingarna, som inte kan föregripas.
|
År
|
År
|
År
|
År
|
År 2028 |
År 2029 |
År 2030 |
År 2031 |
År 2032 |
År 2033 |
År 2034 |
TOTALT för finansierings- och digitaliseringsöversikten |
||||
|
TOTALA anslag för RUBRIK 1–7 i den fleråriga budgetramen |
Åtaganden |
37,262 |
41,321 |
42,746 |
47,162 |
42,703 |
38,435 |
39,190 |
39,967 |
40,767 |
41,591 |
42,440 |
453,584 |
||
|
Betalningar |
26,702 |
27,728 |
41,136 |
46,079 |
29,892 |
26,904 |
26,257 |
26,778 |
39,136 |
39,928 |
44,986 |
375,526 |
|||
3.2.2Beräknad output som finansierats med driftsanslag (ska inte fyllas i för decentraliserade byråer)
Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
|
Ange mål och output |
År
|
År
|
År
|
År
|
För in så många år som behövs för att redovisa hur länge resursanvändningen påverkas (jfr avsnitt 1.6) |
TOTALT |
|||||||||||||
|
OUTPUT |
|||||||||||||||||||
|
Typ 30 |
Genomsnittliga kostnader |
Antal |
Kostn. |
Antal |
Kostn. |
Antal |
Kostn. |
Antal |
Kostn. |
Antal |
Kostn. |
Antal |
Kostn. |
Antal |
Kostn. |
Totalt antal |
Total kostnad |
||
|
SPECIFIKT MÅL nr 1 31 … |
|||||||||||||||||||
|
- Output |
|||||||||||||||||||
|
- Output |
|||||||||||||||||||
|
- Output |
|||||||||||||||||||
|
Delsumma för specifikt mål nr 1 |
|||||||||||||||||||
|
SPECIFIKT MÅL nr 2… |
|||||||||||||||||||
|
- Output |
|||||||||||||||||||
|
Delsumma för specifikt mål nr 2 |
|||||||||||||||||||
|
TOTALT |
|||||||||||||||||||
3.2.3Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen
– Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk
– Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:
3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten
|
ANTAGNA ANSLAG |
År |
År |
År |
År |
TOTALT 2021–2027 |
|
2024 |
2025 |
2026 |
2027 |
||
|
RUBRIK 7 |
|||||
|
Personalresurser |
8,572 |
6,271 |
8,740 |
11,700 |
35,283 |
|
Övriga administrativa utgifter |
0,600 |
0,300 |
0,306 |
0,312 |
1,518 |
|
Delsumma för RUBRIK 7 |
9,172 |
6,571 |
9,046 |
12,012 |
36,801 |
|
Utanför RUBRIK 7 |
|||||
|
Personalresurser |
0,000 |
0,000 |
0,000 |
0,000 |
0,000 |
|
Andra utgifter av administrativ natur |
0,000 |
0,000 |
0,000 |
0,000 |
0,000 |
|
Delsumma utanför RUBRIK 7 |
0,000 |
0,000 |
0,000 |
0,000 |
0,000 |
|
|
|||||
|
TOTALT |
9,172 |
6,571 |
9,046 |
12,012 |
36,801 |
3.2.4Beräknat personalbehov
– Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk
– Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:
3.2.4.1Finansierat med den antagna budgeten
Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter 32
|
ANTAGNA ANSLAG |
År |
År |
År |
År |
Fleråriga budgetramen 2028–34 |
|
|
2024 |
2025 |
2026 |
2027 |
|||
|
Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda) |
||||||
|
20 01 02 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna) |
21 |
21 |
25 |
30 |
30 per år |
|
|
20 01 02 03 (EU:s delegationer) |
0 |
0 |
0 |
0 |
||
|
01 01 01 01 (indirekta forskningsåtgärder) |
0 |
0 |
0 |
0 |
||
|
01 01 01 11 (direkta forskningsåtgärder) |
0 |
0 |
0 |
0 |
||
|
Andra budgetposter (ange vilka) |
0 |
0 |
0 |
0 |
||
|
• Extern personal (heltidsekvivalenter) |
||||||
|
20 02 01 (kontraktsanställda och nationella experter finansierade genom ramanslaget) |
12 |
23 |
40 |
60 |
60 per år |
|
|
20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter och unga experter som tjänstgör vid EU:s delegationer) |
0 |
0 |
0 |
0 |
||
|
Post för admin. stöd
|
- vid huvudkontoret |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
|
- vid EU:s delegationer |
0 |
0 |
0 |
0 |
||
|
01 01 01 02 (kontraktsanställda och nationella experter – indirekta forskningsåtgärder) |
0 |
0 |
0 |
0 |
||
|
01 01 01 12 (kontraktsanställda och nationella experter – direkta forskningsåtgärder) |
0 |
0 |
0 |
0 |
||
|
Andra budgetposter (ange vilka) – rubrik 7 |
0 |
0 |
0 |
0 |
||
|
Andra budgetposter (ange vilka) – utanför rubrik 7 |
0 |
0 |
0 |
0 |
||
|
TOTALT |
33 |
44 |
65 |
90 |
90 per år |
|
Personal som behövs för att genomföra förslaget (heltidsekvivalenter):
|
Täcks av befintlig personal vid kommissionens avdelningar |
Särskild ytterligare personal* |
|||
|
Finansieras genom rubrik 7 eller forskning |
Finansieras genom BA-post |
Finansieras genom avgifter |
||
|
Tjänster i tjänsteförteckningen |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
|
Extern personal (kontraktsanställda, nationella experter, vikarier) |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Beskrivning av arbetsuppgifter:
|
Tjänstemän och tillfälligt anställda |
CBAM-förordningen förutsätter att kommissionen följer upp med flera delegerade akter och genomförandeakter efter att CBAM-förordningen har antagits. Kommissionspersonal kommer också att behövas för att se över och bedöma hur CBAM-systemet fungerar och för att genomföra it-systemet. Genom ändringsförslaget införs nya bestämmelser mot undvikande, vilket innebär att kommissionen ska utföra ytterligare uppgifter från och med 2027. Dessa åtgärder kommer i synnerhet att kräva ytterligare giltighetskontroller av den bevisning som lämnas av importörer, som förväntas kontrollera att den information som lämnas i CBAM-deklarationen är giltig. |
|
Extern personal |
Många uppgifter kan utföras av externa aktörer. Genom ändringsförslaget införs nya bestämmelser mot undvikande, vilket innebär att kommissionen ska utföra ytterligare uppgifter från och med 2027. Dessa åtgärder kommer i synnerhet att kräva ytterligare giltighetskontroller av den bevisning som lämnas av importörer, som förväntas kontrollera att den information som lämnas i CBAM-deklarationen är giltig. |
3.2.5Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar
Obligatoriskt: bästa skattning av de it-relaterade investeringar som förslaget/initiativet medför ska anges i tabellen nedan.
När så krävs för genomförandet av förslaget/initiativet ska i undantagsfall anslag under rubrik 7 anges på därför avsedd rad.
Anslagen under rubrikerna 1–6 ska redovisas som ”It-utgifter inom operativa program som inte omfattas av kommissionens administrativa självständighet och institutionella befogenheter”. Dessa utgifter avser den driftsbudget som tas i anspråk för att återanvända/köpa in/utveckla it-plattformar och it-verktyg med direkt koppling till initiativets genomförande, med tillhörande investeringar (t.ex. licenser, undersökningar och datalagring). Uppgifterna i den här tabellen bör vara förenliga med uppgifterna i avsnitt 4 ”Digitala inslag”.
|
TOTALT Anslag för digital teknik och it |
År |
År |
År |
År |
TOTALT Budgetram 2021–2027 |
|
2024 |
2025 |
2026 |
2027 |
||
|
RUBRIK 7 |
|||||
|
It-utgifter (centralt) |
0,000 |
0,000 |
0,000 |
0,000 |
0,000 |
|
Delsumma för RUBRIK 7 |
0,000 |
0,000 |
0,000 |
0,000 |
0,000 |
|
Utanför RUBRIK 7 |
|||||
|
It-utgifter inom operativa program som inte omfattas av kommissionens administrativa självständighet och institutionella befogenheter |
0,000 |
0,000 |
0,000 |
5,000 |
5,000 |
|
Delsumma utanför RUBRIK 7 |
0,000 |
0,000 |
0,000 |
5,000 |
5,000 |
|
|
|||||
|
TOTALT |
0,000 |
0,000 |
0,000 |
5,000 |
5,000 |
3.2.6Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen
Förslaget/initiativet
– kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen
– kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen
Ytterligare it-utgifter på tre miljoner euro för 2027 behövs för att täcka den it-utformning och utveckling som behövs för att anpassa CBAM-registret till den nya omfattningen och de nya modellerna, förbättra analysverktygen för riskhantering, integrera de ytterligare produkterna i senare led och tjänsterna mot undvikande/kringgående samt förbättra it-tjänsterna och stödet till den kapacitet som krävs, utvidgningen till senare led och funktioner som stöder riskhantering och upptäckt av kringgående och undvikande, som en del av CBAM-registret och/eller CBAM-datalabbutrymmet.
Dessutom behövs ytterligare två miljoner euro årligen från och med 2027, utan att det föregriper resultatet av förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram, för att utnyttja analytisk expertis som skulle göra det möjligt att utföra de uppgifter som tilldelats kommissionen enligt ändringsförslaget. Mer specifikt kommer kommissionen att behöva utveckla (och årligen uppdatera) standardiserade värden för de nya varor som läggs till i bilaga I till förordningen. Dessutom har dess ansvar för övervakning och upptäckt av kringgående och undvikande utökats, vilket kräver att man skaffar databaser och marknadsinformation för att bidra till ett robust system för riskanalys och upptäckt. Dessa kostnader täcktes inte av den föregående finansieringsöversikten och kommer att uppstå från och med 2027.
– kräver en översyn av den fleråriga budgetramen
3.2.7Bidrag från tredje part
Förslaget/initiativet
– innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter
– innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:
Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
|
År
|
År
|
År
|
År
|
Totalt |
|
|
Ange vilket organ som deltar i samfinansieringen |
|||||
|
TOTALA anslag som tillförs genom samfinansiering |
3.3
Beräknad inverkan på inkomsterna
– Förslaget/initiativet påverkar inte inkomsterna.
– Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:
– Påverkan på egna medel
– Påverkan på andra inkomster
– Ange om inkomsterna är avsatta för särskilda utgiftsposter
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
|
Inkomstposter i den årliga budgeten: |
Belopp som förts in för det innevarande budgetåret |
Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna 33 |
||||
|
År 2026 |
År 2027 |
År 2028 |
År 2029 |
År 2030 |
||
|
Artikel |
p.m. |
p.m. |
p.m. |
p.m. |
p.m. |
|
För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka utgiftsposter i budgeten som berörs.
09 20 04 01
Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).
Effekterna på de egna medlen anges som ”p.m.” på grund av kommissionens förslag COM(2025) 574 om ändring av beslutet om systemet för Europeiska unionens egna medel.
Effekterna på andra inkomster anges som ”p.m.” på grund av uppbörden av inkomster från avgifter (artikel 20) för finansiering av den gemensamma plattformen för CBAM, för vilken uppskattningen kommer att vara känd först efter att avgiftsmetoderna har fastställts.
4.Digitala inslag
Inga ändringar görs eftersom de digitala koncepten och den digitala arkitekturen har godkänts genom projektplanen för det slutgiltiga systemet för CBAM när det gäller digitala krav, data som används, digital lösning, återanvändbarhetsbedömning och åtgärder för att stödja digitalt genomförande.
Effekterna av det ökade antalet CBAM-varor (ytterligare 180 KN-nummer) – utvidgningen till produkter i senare led kommer att resultera i cirka 7 500 nya importörer. Riskhanteringen och övervakningen av kringgående analyserades, bedömdes och inkluderades i projektplanen och kommer nu att utökas till att omfatta ytterligare varor och tillhörande egenskaper. Det centrala målet för riskhanteringskomponenten är att stödja upptäckt av oriktigheter och minska risken för bedrägeri.
Dessutom måste ytterligare funktioner/processer som krävs för att hantera el som en CBAM-vara läggas till, men detta ändrar inte CBAM:s utformning.
Förenklingsändringarna leder inte heller till någon ändring av den digitala lösningens arkitektur, däremot krävs ytterligare budget för att genomföra ändringen och utökningen av de befintliga CBAM-processerna.
4.1Krav med digital relevans
|
Enligt diagrammet ovan får CBAM-registret importinformation för CBAM-varorna från tullsystemen i EU antingen från medlemsstaten eller via GD Skatter och tullar, tillsammans med importörernas tullidentifiering och tullklassificeringen av de importerade varorna. CBAM-systemet gör i sin tur CBAM-deklaranternas CBAM-godkännanden tillgängliga för de nationella tullimportsystemen för att säkerställa efterlevnad av CBAM-förordningen vid importklarering av CBAM-varor. CBAM-informationssystemet utbyter även riskhanteringsinformation med tullsystemen i EU. Gränssnittet med tullsystemen i EU är en viktig källa för användningen av CBAM eftersom hela tanken med CBAM är att undvika dubbel insamling av information genom att begära att CBAM-deklaranter kompletterar sin import med en rapport om utsläpp som uppkommit under produktionen i tredjeländer. ”Data lämnas en gång” är en av grundprinciperna för CBAM. CBAM kommer även att interagera med de nationella behöriga myndigheternas nya CBAM-mekanism (it-system eller andra medel) för att främja integrationen av de nationella processerna för att kontrollera efterlevnaden av CBAM i alla medlemsstater och de nationella processerna för insamling av information om sanktioner och återbetalningskrav. Ett annat viktigt nytt externt system för CBAM är den gemensamma centrala plattformen, det informationssystem som CBAM-deklaranter kommer att använda för att köpa CBAM-certifikat från medlemsstaterna. Priset på certifikaten kommer att fastställas på grundval av priset på utsläppsrätter i utsläppshandelssystemet. CBAM-deklaranterna kommer att behöva hålla sina CBAM-konton på en 50-procentig balans kvartalsvis för att säkerställa att de kan överlämna det antal certifikat som krävs för att kompensera för deras deklarerade utsläpp och de utsläppspriser som redan betalats i tredjeländer. Kommissionen kommer att återköpa övertaliga utsläppscertifikat från CBAM-deklaranter i medlemsstaternas namn. Kommissionen och medlemsstaterna måste gemensamt inrätta och förvalta denna plattform, vilken ligger utanför tillämpningsområdet för CBAM-registret. Gränssnittet med den gemensamma centrala plattformen är avgörande för att CBAM-deklaranterna ska kunna tillhandahålla de certifikat som krävs i deras CBAM-konton. Kontona och certifikaten kommer att vara mycket känslig information. Utsläppshandelssystemet kommer enbart att fastställa försäljningspriset för certifikaten. De huvudsakliga användarna av CBAM-registret är CBAM-deklaranterna. GD Skatter och tullar förväntar sig cirka 20 000 deklaranter 2026, efter antagandet av förenklingen, men vi planerar för 40 000 deklaranter för att ta hänsyn till ökningen till följd av utvidgningen av CBAM till varor i senare led. De kommer att använda CBAM-registret för att årligen deklarera utsläppen från produktionen av importerade varor (maj varje år), för att övervaka kvartalsbalansen på sina CBAM-konton med avseende på certifikat i förhållande till deklarerad import och för att interagera med de nationella tullmyndigheterna under granskningen av CBAM-deklarationerna. CBAM-deklaranterna kommer först att granskas av de nationella behöriga myndigheterna via CBAM-registret och sedan beviljas ett godkännande för att importera CBAM-varor och få ett CBAM-konto. CBAM-deklaranterna kommer sedan att kunna deklarera sina utsläpp årligen i CBAM-registret och överlämna de certifikat som krävs. Verksamhetsutövarna för de anläggningar som producerar CBAM-varorna i tredjeländerna kommer att registrera sig i CBAM-registret innan de för in uppgifterna för sina produkters utsläpp. CBAM-deklaranterna kommer att kunna hänvisa till verksamhetsutövarnas poster för att motivera sina rapporterade utsläpp. Detta är en viktig åtgärd för att minska efterlevnadsbördan för CBAM-deklaranterna och förbättra kvaliteten på CBAM-data. Det finns inget underlag som stöder en uppskattning i detta skede, men GD Skatter och tullar uppskattar antalet verksamhetsutövare till 20 000–50 000 år 2026. De nationella behöriga myndigheterna för CBAM kommer att använda CBAM-registret för att bevilja CBAM-deklaranterna åtkomst, för att hantera CBAM-godkännanden, för att övervaka CBAM-konton och CBAM-deklarationer och för att interagera med CBAM-deklaranter för att säkerställa att de efterlever CBAM-förordningen. De är den enda kontaktpunkten för CBAM-deklaranterna. Andra myndigheter kommer att beviljas åtkomst till CBAM-registret för att bidra till riskhanteringen och efterlevnadskontrollen inom sina respektive ansvarsområden. CBAM-registret kommer att samordna och stödja samarbetet mellan myndigheter för att främja efterlevnad. De nationella tullförvaltningarna kommer att validera CBAM-godkännandet vid kontroll av importdeklarationerna genom att använda replikerings- och valideringstjänsterna i CBAM-registret via EU CSW-CERTEX. Kommissionen kommer att tilldela CBAM-deklaranterna CBAM-konton, hålla dessa uppdaterade i CBAM-registret och kombinera information om import från de nationella tullförvaltningarna, utsläpp från de årliga deklarationerna, antalet certifikat, inköp av dem rapporterade via den gemensamma centrala plattformen, det årliga överlämnandet av dem bekräftat av CBAM-deklaranten och återköp av oanvända certifikat. Kommissionen kommer att använda CBAM-registret för att övervaka importerade varor och därmed förknippade utsläpp, för riskhantering och särskilt för risken för kringgående. CBAM-registret kommer också att erbjuda ett specifikt gränssnitt för systemet för tullriskhantering, CRMS2, för att dela CBAM-relaterade risker med tullområdet. CBAM-registret kommer också att tillhandahålla en ärendehanteringskomponent som gör det möjligt för myndigheterna att skapa, förfina, spåra och lösa ärenden, utbyta meddelanden och resultat samt övervaka en uppdaterad förteckning över alla ärenden i hela systemet. Åtkomst för alla aktörer till CBAM-registret sker via särskilda portaler som stöds av distribuerad åtkomsthantering för berörda parter: ·De nationella behöriga myndigheterna kommer att hantera CBAM-deklaranternas åtkomst till deklarantportalen för CBAM, antingen med nationella användaruppgifter som redan beviljats av de nationella tullförvaltningarna eller med ett EU Login. ·Kommissionen kommer att hantera åtkomsten för verksamhetsutövare för anläggningar i tredjeländer till motsvarande portal med EU Login-autentiseringsuppgifter. Det återstår att klargöra huruvida kommissionen kommer att anlita externa betrodda parter och delegera till dem att bevilja åtkomst till CBAM-registret. ·De nationella behöriga myndigheterna, kommissionen och andra myndigheter kommer var för sig att hantera åtkomsten för sina användare. Det centrala CBAM-registret visar de automatiserade processer som kommissionen kommer att använda för att fullgöra sina skyldigheter enligt CBAM-förordningen, så som sammanfattas ovan. Referensdatahanteringen kommer att vara en ledande process som säkerställer konsekvens och integritet för alla automatiserade processer, vilket betjänar samverkan och samarbete mellan alla berörda parter. Utöver den ”enkla” förteckningen över varor, nationella behöriga myndigheter och utsläppspriset kommer de att förteckna de specifika parametrar som används för att rapportera utsläpp enligt specifika metoder samt fastställda standardiserade värden för utsläpp. De standardiserade värdena är centrala för rimlighetsvalideringen av deklarerade utsläpp. |
4.2Data
|
CBAM kommer att behandla följande datatillgångar: ·Data om CBAM-deklaranter (Phase2) ·Data om verksamhetsutövare i tredjeländer och deras anläggningar (Phase2) ·CBAM-referensdata (Phase2) ·Data om åtkomsthantering för CBAM (Phase2) ·Funktioner för CBAM-deklaranter/CBAM-importörer (Phase2) ·Kommissionens myndighetsfunktioner för CBAM (Phase2) ·Funktioner för verksamhetsutövare för anläggningar i tredjeländer (O3CIs) för fas 2 och för ackrediterade kontrollörer för fas 2 (bekräftas senare för fas 3) ·Data om CBAM-deklarationer, granskning av deklarationer och deklarationslivscykel (Phase3) ·Data om importerade CBAM-varor (Phase3) ·Data om CBAM-utsläpp och CBAM-beräkningar (Phase3) ·Data om CBAM-huvudboken (registret) (Phase3) ·Data om CBAM-certifikathantering (Phase3) ·CBAM-data om övervakning av bristande efterlevnad, utredning av kringgående och riskhantering (Phase3) ·CBAM-data om rapportering, resultattavlor, anmälningar/underrättelser och dokumenthantering (Phase3) ·Nätporten för riskutbyte inom CBAM (Phase3) ·Funktioner för nationella behöriga myndigheter (Phase3) Ytterligare uppgifter om varje datatillgång finns i tabellen nedan:
|
4.3Digitala lösningar
|
CBAM-registrets högnivåarkitektur kommer att utgöras av tre lager: ·Portallagret erbjuder olika portaler för var och en av CBAM-registrets olika användargrupper: CBAM-deklaranter, verksamhetsutövare för anläggningar i tredjeländer, nationella behöriga myndigheter för CBAM, kommissionen, nationella tullförvaltningar, Olaf och övriga kommissionsavdelningar. ·Åtkomsthanteringslagret: För hantering av autentisering och godkännande av CBAM-registrets användare. De nationella behöriga myndigheterna kommer att tillhandahålla och hantera åtkomst för CBAM-deklaranter (förväntas vara över 20 000 enheter 2026), medan kommissionen kommer att göra samma sak för verksamhetsutövare i tredjeländer (uppskattas vara 50 000 enheter 2026) och varje förvaltning i medlemsstaterna och EU ansvarar för sina egna användares åtkomst. ·Back-end: Stöder all data- och regelhantering som krävs för CBAM samt alla interaktioner med externa system. Observera: Stöder all data- och regelhantering som krävs för CBAM samt alla interaktioner med externa system. Observera: oCBAM kommer att förlita sig på många arbetsflöden, anmälningar/underrättelser och informationsutbyten mellan kommissionen, nationella behöriga myndigheter och CBAM-deklaranter, särskilt när det gäller inlämning och granskning av deklarationer (inklusive riskbedömning). oFörvaltningen av deklarantkonton, hanteringen av CBAM-certifikat (potentiella ekonomiska tillgångar), riskhanteringen och det säkra informationsutbytet ställer höga säkerhetskrav. |
4.4Interoperabilitetsbedömning
|
CBAM har en gränsöverskridande utformning eftersom den stöder CBAM-livscykeln i hela EU, särskilt anordnandet av riskbedömning och granskning av CBAM-deklarationer hos alla nationella behöriga myndigheter och kommissionen. Samarbetet mellan nationella tullsystem kommer att säkerställas genom utnyttjande av kommissionens it-tjänster och it-gränssnitt (så som SURV3, EU CSW-CERTEX, CRMS2) samt av nya komponenter som är särskilt utformade för CBAM-ändamål. CBAM-registret är utformat för att stödja interoperabilitet genom att betona användning av gränssnitt som är öppna, modulära, frikopplade och robusta. Det kommer att interagera med nationella CBAM-system, med den gemensamma centrala plattformen, GD Skatter och tullars och nationella tullförvaltningars tullsystem i EU och med övriga generaldirektorats system via öppna gränssnitt. Den centrala CBAM-datakatalogen kommer att använda befintliga gränssnitt i tullsystemen i EU som hanteras av GD Skatter och tullar och kommer att definiera särskilda format för registerposter för tullimport och aktiv förädling som ska tillhandahållas av de nationella tullförvaltningarna. De nya gränssnitten med de nationella tullsystemen kommer att offentliggöras i början av 2024 för att de nationella tullförvaltningarna ska få tillräcklig ledtid för att förbereda sina system. S2S-gränssnittet mellan CBAM-registret och den gemensamma centrala plattformen kommer att bygga på ett strukturerat utbyte av meddelanden och kommer att vara tillgängligt i början av 2024 för att ge tillräcklig ledtid för både CBAM-registret och den gemensamma centrala plattformen att integrera sina respektive gränssnitt före mitten av 2025. Alla dessa gränssnitt kommer att baseras på strukturerade meddelanden och kommer så långt som möjligt att följa EU:s tulldatamodell och bilaga B till unionens tullkodex. Det kommer att hänvisas till A2B- och B2B-specifikationerna i genomförandeakten för CBAM. Begränsningar för återanvändbarhet Återanvändbarhet är centralt för de arkitekturprinciper som antagits för CBAM:s centrala register. Det finns två sidor av återanvändbarhet: CBAM-registrets användning av externa tjänster och återanvändning av komponenter när CBAM-registret byggs. Återanvändbarhet av GD Skatter och tullars tjänster och komponenter CBAM-registret kommer att använda de EU-tulltjänster som erbjuds av GD Skatter och tullar rakt av för att ·hämta handlares Eori-uppgifter, ·få de tullimportposter som finns tillgängliga från Surveillance 3, ·få CBAM-varor från Taric-systemet, ·erbjuda tjänsten för replikering och validering av CBAM-godkännanden till de nationella tullsystemen via EU CSW-CERTEX, ·utbyta information säkert med CRMS2-systemet. Åtkomsthanteringen för CBAM-registrets portaler kommer att anförtros UUM&DS, vilket medför att de medlemsstater som vill kan återanvända CBAM-deklaranters tullanvändaruppgifter för att ge dem åtkomst till CBAM-deklarantportalen och att kommissionen (eller betrodda tredje parter) kan bevilja åtkomsträttigheter till verksamhetsutövare för anläggningar i tredjeländer med deras EU Login-autentiseringsuppgifter. Portalen för verksamhetsutövare för anläggningar i tredjeländer kommer att utnyttja användningen av EU Access för användarbehörighet medan de förlitar sig på EU Login för användarautentisering. CBAM-registret kommer att återanvända flera tekniska komponenter från GD Skatter och tullar och institutionell it-miljö utan att äventyra efterlevnaden av den flyttbarhetsprincip som tas upp i arkitekturöversikten i tillägg 2, nämligen följande: ·GD Skatter och tullars TSOAP-mellanvaruarkitektur som kommer att återanvändas i CBAM-registrets alla delar. ·Cotsprodukterna Elk och Kafka för övervakning och revision. ·Källorna till tullens ramverk för applikationshantering (TATAFng) från GD Skatter och tullar. ·Dokumentationen och källkoden för tullbeslutshanteringssystemet från GD Skatter och tullar för att bygga systemet för CBAM-godkännanden. ·Dokumentationen och källkoden för kundreferenssystemet från GD Skatter och tullar för att tillhandahålla de nationella tullsystemen CBAM-godkännandena för deras kontroll vid importklarering. ·Dokumentationen och källkoden för tullriskhanteringssystem 2 (CRMS2) från GD Skatter och tullar för att tillhandahålla nätporten för riskutbyte. Dokumentationen och källkoden för tullriskhanteringssystem 2 (CRMS2) från GD Skatter och tullar för att tillhandahålla nätporten för riskutbyte RSecure. ·GD Skatter och tullars TEMPO-metod, inklusive PM². ·GD Skatter och tullars två datacenter för testning och integrering så länge GD Skatter och tullar ansvarar för driften av CBAM-registret, tillsammans med deras brandväggar, aktiv-aktiv-klustring, belastningsutjämning och aktiv-passiv-arkitektur för att säkerställa skalbarhet, hög tillgänglighet, katastrofplaner och en del av den säkerhet som CBAM-registret behöver. Det bör noteras att GD Skatter och tullar har följt GD Digitala tjänsters alla rekommendationer sedan 2014 vid utformningen av verksamhetstjänster, datatjänster och samhällstjänster för att ta fram SOA-applikationer. Återanvändbarhet från EU:s institutionella tjänster och komponenter CBAM-registret kommer att använda EU Login för autentisering av CBAM-deklaranter i medlemsstaterna som är av typen UUM&DS D, av verksamhetsutövare för anläggningar i tredjeländer och av alla tjänstemän vid nationella behöriga myndigheter, vid kommissionen, vid nationella tullförvaltningar och vid övriga kommissionsavdelningar. CBAM-registret kommer att använda tullens eIDAS eID-nätverk för autentisering av CBAM-deklaranter från medlemsstaternas UUM&DS-typ A, B och C. CBAM-registret kommer att använda UUM&DS och EU Access för godkännande av alla användare. En fullständig migration från UUM&DS till EU Access kommer att övervägas när alla funktionaliteter hos UUM&DS erbjuds av EU Access, inklusive stöd för tullens eIDAS eID-nätverk. För närvarande förlitar sig portalen för verksamhetsutövare för anläggningar i tredjeländer på EU Access för användarbehörighet. CBAM-registret kommer att använda EU Sign, en tjänst som förvaltas av kommissionen och som hanterar kvalificerade elektroniska signaturer, för att säkerställa elektroniska handlingars ursprung och integritet och därigenom öka deras övergripande säkerhet och äkthet inom ramen för CBAM. CBAM-registret kommer att göra den offentliga CBAM-informationen tillgänglig på webbplatsen Europa. GD Skatter och tullar vill också maximera återanvändningen av institutionella tjänster och komponenter som skulle uppfylla en del av CBAM-kraven, minska riskerna med ett snabbt införande och kvalitetssäkra driften samtidigt som kapitalutgifterna och driftskostnaderna minskar. |
4.5Åtgärder till stöd för digitalt genomförande
|
CBAM-förordningen anger att CBAM-registret ska införas under två perioder som delas upp i tre på varandra följande faser: ·Periodperspektiv: Ett progressivt införande under en övergångsperiod från och med fjärde kvartalet 2023 till och med fjärde kvartalet 2025, följt av en slutgiltig period från och med första kvartalet 2026. oUnder övergångsperioden rapporterar CBAM-importörer utsläppen från sina importerade varor varje kvartal men behöver inte köpa eller överlämna certifikat. Detta är inkörningsperioden för CBAM-systemet. oUnder den slutgiltiga perioden, med början från och med den 1 januari 2026, måste CBAM-deklaranter vara godkända, deklarera sina utsläpp en gång per år, köpa certifikat för att hålla sina CBAM-konton på en balans på minst 50 % mellan utsläpp och köpta certifikat samt överlämna certifikaten tillsammans med årliga deklarationer. ·Fas- och delperspektiv: oCBAM fas 1: ”CBAM-rapporter” från importörerna av CBAM-varor (så kallat del 1), som ska användas under hela övergångsperioden från och med fjärde kvartalet 2023 (utanför tillämpningsområdet för projektplanen). oCBAM fas 2: ”CBAM-rapporter” som tillhandahålls av importörerna av CBAM-varor (del 1), CBAM-deklarantgodkännanden och registrering av verksamhetsutövare för anläggningar i tredjeländer (så kallat del 2) från och med den 31 december 2024 i väntan på den slutgiltiga perioden. CBAM fas 3: Del 2 byggs ut med CBAM-deklarationer och CBAM-certifikat tillsammans med den fullständiga CBAM-kontohanteringen (så kallat del 3) från och med början av den slutgiltiga perioden men utan del 1 (”CBAM-rapporter”) från och med slutet av övergångsperioden den 31 december 2025.
Införande av CBAM-registret i två faser/delar CBAM fas 1 (genomförande av CBAM del 1 och dess drift från och med fjärde kvartalet 2023 till och med slutet av 2025) täcks helt av projektplanen för övergångsperioden. De två figurerna nedan visar tillvägagångssättet för att leverera hela omfattningen av det slutgiltiga systemet i två faser, med användargrupper, de externa system som är aktiva och de huvudenheter som hanteras inom tillämpningsområdet för respektive faser. Se nästa avsnitt för fastställandet av externa system och enheter. Tillämpningsområde för CBAM del 2: Efter del 1, ”CBAM-rapporter” från importörerna av CBAM-varor, kommer del 2 ”CBAM-godkännanden och anläggningar” (båda i grönt i diagrammen nedan) som tas i drift den 31 december 2024 i enlighet med CBAM-förordningen. Både del 1 och del 2 kommer att underhållas och utvecklas vidare under återstoden av övergångsperioden. ”CBAM-godkännanden och anläggningar” kommer att integreras i det slutgiltiga CBAM-systemet medan ”CBAM-rapporter” kommer att fasas ut i slutet av övergångsperioden. Under del 1 och del 2 upprättas ett gränssnitt för CBAM-registret med de nationella tullimportsystemen, med de nationella tullsystemen för aktiv förädling och med GD Skatter och tullars stödjande tullsystem i EU, för att främja efterlevnad med en minimal börda för handeln. Del 2 av CBAM bereder väg för det slutgiltiga systemet genom att leverera dess första komponent. Tidslinje för CBAM fas 2: Den börjar den 31 december 2024 och slutar den 31 december 2025, när den slutgiltiga perioden börjar. Användargrupperna utökas med verksamhetsutövare för anläggningar i tredjeländer medan CBAM-deklaranter måste erhålla nödvändiga godkännanden för den slutgiltiga perioden.
Tillämpningsområde för CBAM del 3: Delen ”CBAM-deklarationer, konton och riskhantering” (lila i diagrammet nedan) kommer att tas i drift i början av den slutgiltiga perioden som har planerats till den 1 januari 2026. Denna del utgör kärnan i det slutgiltiga CBAM-systemet. CBAM del 3 inkluderar även gränssnitt med de nationella importsystemen för CBAM-godkännanden via EU CSW-CERTEX, den gemensamma centrala plattformen för köp av CBAM-certifikat, utsläppshandelssystemet, Olaf och de nationella behöriga myndigheternas system. Vidare utökar den CBAM-registret med CBAM-certifikatfunktioner samt alla riskhanteringsfunktioner. Eftersom modulerna för CBAM-certifikat och riskhantering behandlar konfidentiell information och övervakar fall med kringgående och bristande efterlevnad hanterar CBAM del 3 känslig information och kräver processer med hög säkerhet. Denna del kommer att underhållas och utvecklas vidare under den slutgiltiga perioden. Tidslinje för CBAM fas 3: Den börjar den 1 januari 2026 och sammanfaller med den slutgiltiga perioden. Under denna fas kommer endast delarna 2 och 3 av CBAM att vara i drift parallellt och i nära samverkan, eftersom del 1 var specifik för övergångsperioden och fasas ut. Användargrupperna utökas med de nationella tullförvaltningarna. Tillämpningsområde för CBAM del 3: Delen ”CBAM-deklarationer, konton och riskhantering” (lila i diagrammet nedan) kommer att tas i drift i början av den slutgiltiga perioden som har planerats till den 1 januari 2026. Denna del utgör kärnan i det slutgiltiga CBAM-systemet. CBAM del 3 inkluderar även gränssnitt med de nationella importsystemen för CBAM-godkännanden via EU CSW-CERTEX, den gemensamma centrala plattformen för köp av CBAM-certifikat, CRMS2 för utbyte av information om EU:s tullriskhantering, utsläppshandelssystemet, Olaf och de nationella behöriga myndigheternas system. Vidare utökar den CBAM-registret med CBAM-certifikatfunktioner samt alla riskhanteringsfunktioner. Eftersom modulerna för CBAM-certifikat och riskhantering behandlar konfidentiell information och övervakar fall med kringgående och bristande efterlevnad hanterar CBAM del 3 känslig information och kräver processer med hög säkerhet. Denna del kommer att underhållas och utvecklas vidare under den slutgiltiga perioden. Tidslinje för CBAM fas 3: Den börjar den 1 januari 2026 och sammanfaller med den slutgiltiga perioden. Under denna fas kommer endast delarna 2 och 3 av CBAM att vara i drift parallellt och i nära samverkan, eftersom del 1 var specifik för övergångsperioden och fasas ut. Användargrupperna utökas med de nationella tullförvaltningarna. CBAM fas 3 – Högnivåarkitektur
|
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 17.12.2025
COM(2025) 989 final
BILAGOR
till
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning
om ändring av förordning (EU) 2023/956 vad gäller en utvidgning av dess tillämpningsområde till varor i senare led och åtgärder mot kringgående
{SEC(2025) 989 final} - {SWD(2025) 987 final} - {SWD(2025) 988 final} - {SWD(2025) 989 final}
BILAGA I
Bilaga I ska ändras på följande sätt:
(1)I punkt 2 ska tabellen för ”Järn och stål” ersättas med följande:
”[Järn och stål
|
KN-nummer |
Växthusgas |
|
72 – Järn och stål Utom: 7202 21 00, 7202 29 – Ferrokisel (kiseljärn) 7202 30 00 – Ferrokiselmangan 7202 50 00 – Ferrokiselkrom 7202 70 00 – Ferromolybden 7202 80 00 – Ferrovolfram och ferrokiselvolfram 7202 91 00 – Ferrotitan och ferrokiseltitan 7202 92 00 – Ferrovanadin 7202 93 00 – Ferroniob 7202 99 – Andra: 7202 99 10 – Ferrofosfor 7202 99 30 – Ferrokiselmagnesium 7202 99 80 – Andra 7204 – Avfall och skrot av järn eller stål; omsmältningsgöt av järn eller stål |
Koldioxid |
|
2601 12 00 – Sintrad järnmalm, även anrikad, utom rostad svavelkis och andra rostade naturliga järnsulfider |
Koldioxid |
|
7301 – Spont av järn eller stål, även med borrade eller stansade hål eller tillverkad genom sammanfogning; profiler framställda genom svetsning, av järn eller stål |
Koldioxid |
|
7302 – Följande banbyggnadsmateriel av järn eller stål för järnvägar eller spårvägar: räler, moträler och kuggskenor, växeltungor, spårkorsningar, växelstag och andra delar till spårväxlar, sliprar, rälskarvjärn, rälstolar, rälstolskilar, underläggsplattor, klämplattor, spårhållare, spårplattor och annan speciell materiel för sammanbindning eller fästande av räler |
Koldioxid |
|
7303 00 – Rör och ihåliga profiler, av gjutjärn |
Koldioxid |
|
7304 – Rör och ihåliga profiler, av järn (annat än gjutjärn) eller stål, sömlösa |
Koldioxid |
|
7305 – Andra rör av järn eller stål (t.ex. svetsade, nitade eller på liknande sätt förslutna) med ett runt tvärsnitt och med en ytterdiameter av mer än 406,4 mm |
Koldioxid |
|
7306 – Andra rör och andra ihåliga profiler, av järn eller stål (t.ex. hopböjda utan fogning, svetsade eller nitade) |
Koldioxid |
|
7307 – Rördelar (t.ex. kopplingar, knärör och muffar) av järn eller stål |
Koldioxid |
|
7308 – Konstruktioner (med undantag av monterade eller monteringsfärdiga byggnader enligt nr 9406) och delar till konstruktioner (t.ex. broar, brosektioner, slussportar, torn, fackverksmaster, tak, fackverk till tak, dörrar, fönster, dörr- och fönsterkarmar, dörrtrösklar, fönsterluckor, räcken och pelare), av järn eller stål; plåt, stång, profiler, rör o.d. av järn eller stål, bearbetade för användning i konstruktioner |
Koldioxid |
|
7309 00 – Cisterner, tankar, kar och liknande behållare av järn eller stål, för alla slags ämnen (andra än komprimerad eller till vätska förtätad gas), med en rymd av mer än 300 l, även med inre beklädnad eller värmeisolerade men inte försedda med maskinell utrustning eller utrustning för uppvärmning eller avkylning |
Koldioxid |
|
7310 – Tankar, fat, burkar, flaskor, askar och liknande behållare av järn eller stål, för alla slags ämnen (andra än komprimerad eller till vätska förtätad gas), med en rymd av högst 300 l, även med inre beklädnad eller värmeisolerade men inte försedda med maskinell utrustning eller utrustning för uppvärmning eller avkylning |
Koldioxid |
|
7311 00 – Behållare av järn eller stål för komprimerad eller till vätska förtätad gas |
Koldioxid |
|
7312 10 – Tvinnad tråd, linor och kablar, av järn eller stål |
Koldioxid |
|
7314 39 00 – Andra galler och nät (inbegripet stängselnät), av järn- eller ståltråd, svetsade i korsningspunkterna |
Koldioxid |
|
7318 – Skruvar, bultar, muttrar, skruvkrokar, nitar, kilar, sprintar, saxsprintar, underläggsbrickor (inbegripet fjäderbrickor) och liknande artiklar, av järn eller stål |
Koldioxid |
|
7320 20 89 – Andra skruvfjädrar, av järn eller stål |
Koldioxid |
|
7320 90 90 – Andra fjädrar och fjäderblad, av järn eller stål |
Koldioxid |
|
7323 94 00 – Bords-, köks- och andra hushållsartiklar samt delar till sådana artiklar, av järn (annat än gjutjärn) eller stål, emaljerade |
Koldioxid |
|
7323 99 00 – Andra bords-, köks- och andra hushållsartiklar samt delar till sådana artiklar |
Koldioxid |
|
7325 – Andra gjutna varor av järn eller stål |
Koldioxid |
|
7326 – Andra varor av järn eller stål |
Koldioxid |
”
(2)Följande tabell ska läggas till:
”[Kombinerade metallprodukter
|
KN-nummer |
Växthusgas |
|
7314 31 00 – Annan duk, galler och nät (inbegripet stängselnät), av järn- eller ståltråd, svetsade i korsningspunkterna, pläterade eller överdragna med zink |
Koldioxid |
|
7314 41 00 – Duk, galler och nät (inbegripet stängselnät), av järn- eller ståltråd, ej svetsade i korsningspunkterna, överdragna med zink |
Koldioxid |
|
7314 49 00 – Duk, galler och nät (inbegripet stängselnät), av järn- eller ståltråd, ej svetsade i korsningspunkterna (utom pläterade eller överdragna med zink eller överdragna med plast) |
Koldioxid |
|
7317 00 – Spik, stift (inbegripet häftstift), spikbleck, märlor och liknande artiklar, av järn eller stål, även med huvud av annat material, dock inte sådana med huvud av koppar |
Koldioxid |
|
ex- 7415 10 00 – Spik, stift (inbegripet häftstift), märlor och liknande artiklar, av koppar eller av järn eller stål med huvud av koppar, innehållande stål eller aluminium |
Koldioxid |
|
ex- 8302 42 00 – Andra beslag och liknande artiklar av oädel metall, lämpliga för möbler, innehållande stål eller aluminium |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
ex- 8302 49 00 – Andra beslag och liknande artiklar av oädel metall, innehållande stål eller aluminium |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
ex- 8309 90 90 – Andra proppar, kapsyler och lock (inbegripet skruvkapsyler och proppar med pip, sprundtappar med gängning, sprundplåtar, plomber och andra tillbehör till förpackningar, av oädel metall), innehållande stål eller aluminium |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
8408 20 10 – Förbränningskolvmotorer med kompressionständning (diesel- eller semidieselmotorer) för industriell sammansättning av: traktorer enligt nr 8701 10 som framförs av gående, motorfordon enligt nr 8703, motorfordon enligt nr 8704 med motor med en cylindervolym understigande 2 500 cm3, motorfordon enligt nr 8705 |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
8408 20 51 – Förbränningskolvmotorer med kompressionständning (diesel- eller semidieselmotorer) för andra fordon enligt kapitel 87, med en effekt av högst 50 kW |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
8408 20 55 – Förbränningskolvmotorer med kompressionständning (diesel- eller semidieselmotorer) för andra fordon enligt kapitel 87, med en effekt av mer än 50 kW men högst 100 kW |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
8408 20 57 – Förbränningskolvmotorer med kompressionständning (diesel- eller semidieselmotorer) för andra fordon enligt kapitel 87, med en effekt av mer än 100 kW men högst 200 kW |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
8408 20 99 – Förbränningskolvmotorer med kompressionständning (diesel- eller semidieselmotorer) för andra fordon enligt kapitel 87, med en effekt av mer än 200 kW |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
8408 90 65 – Förbränningskolvmotorer med kompressionständning (diesel- eller semidieselmotorer), nya, med en effekt av mer än 200 kW men högst 300 kW |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
8408 90 67 – Förbränningskolvmotorer med kompressionständning (diesel- eller semidieselmotorer), nya, med en effekt av mer än 300 kW men högst 500 kW |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
8413 30 – Bränsle-, smörjmedels- eller kylmedelspumpar för förbränningskolvmotorer |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
8413 70 35 – Andra centrifugalpumpar, med utloppsdiameter av högst 15 mm |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
8416 10 – Brännare för flytande bränsle |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
8416 20 – Andra brännare, inbegripet kombinationsbrännare |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
ex- 8416 90 00 – Delar till brännare, mekaniska eldningsapparater (stokrar) samt mekaniska eldstadsrostar, mekaniska anordningar för avlägsnande av aska och liknande anordningar för sådana apparater, innehållande stål eller aluminium |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
8418 10 – Kombinerade kyl- och frysskåp med separata yttre dörrar eller lådor, eller kombinationer av dörrar och lådor |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
ex- 8418 99 90 – Delar till kyl- eller frysutrustning samt värmepumpar, innehållande stål eller aluminium |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
8419 89 10 – Kyltorn och liknande apparater för direkt nedkylning (utan skiljevägg) med hjälp av återcirkulerande vatten |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
8419 89 98 – Andra maskiner och apparater |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
ex- 8419 90 85 – Delar till maskiner, apparater och laboratorieutrustning, innehållande stål eller aluminium |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
8420 91 – Valsar för kalandrar och andra valsmaskiner, andra än maskiner för bearbetning av metall eller glas |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
ex- 8421 23 00 – Olje- eller bränslefilter för förbränningsmotorer, innehållande stål eller aluminium |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
8424 30 – Ångbläster- och sandblästerapparater samt liknande apparater |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
ex- 8424 82 10 – Bevattningsapparater för jordbruk eller trädgårdsskötsel, innehållande stål eller aluminium |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
ex- 8424 89 – Andra mekaniska apparater, även för handkraft, för utsprutning, spridning eller finfördelning av vätskor eller pulver, inte nämnda någon annanstans, innehållande stål eller aluminium |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
ex- 8424 90 – Delar till mekaniska apparater, brandsläckningsapparater, sprutpistoler och liknande apparater, ångbläster- och sandblästerapparater samt liknande apparater, innehållande stål eller aluminium |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
8425 31 00 – Elmotordrivna vinschar och gångspel |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
8425 39 00 – Andra vinschar och gångspel |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
8425 42 00 – Andra domkrafter, hydrauliska |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
8426 19 00 – Andra traverskranar, brokranar, bockkranar, portalkranar och mobila portallyftare |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
8426 99 00 – Andra lyftkranar, inbegripet kabelkranar och mobila portallyftare; grensletruckar och krantruckar |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
8427 90 00 – Andra truckar och vagnar, med lyft- eller annan hanteringsutrustning, icke självgående |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
8428 20 – Pneumatiska elevatorer och transportörer |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
8428 33 00 – Kontinuerligt arbetande godselevatorer och godstransportörer, försedda med transportband |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
8428 39 90 – Andra kontinuerligt arbetande godselevatorer och godstransportörer |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
8428 70 00 – Industrirobotar |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
8428 90 – Andra maskiner och apparater för lyftning eller annan hantering, lastning, lossning eller transport, inte nämnda någon annanstans |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
8430 61 00 – Stampmaskiner och andra tillpackningsmaskiner, icke självgående |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
8430 69 00 – Andra maskiner och apparater, icke självgående |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
ex- 8431 10 00 – Delar till maskiner och apparater enligt nr 8425 (taljor och lyftblock (andra än skiphissar), vinschar, gångspel och domkrafter), innehållande stål eller aluminium |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
ex- 8431 20 00 – Delar till maskiner och apparater enligt nr 8427 (gaffeltruckar, andra truckar samt icke självgående vagnar, med lyft- eller annan hanteringsutrustning), innehållande stål eller aluminium |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
ex- 8431 31 00 – Delar till hissar, skiphissar och rulltrappor, innehållande stål eller aluminium |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
ex- 8431 39 00 – Andra delar till maskiner och apparater enligt nr 8428, innehållande stål eller aluminium |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
8431 49 – Andra delar till maskiner och apparater enligt nr 8426, 8429 eller 8430 |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
8432 80 00 – Andra maskiner och redskap för lantbruk, trädgårdsskötsel eller skogsbruk, avsedda för jordens beredning eller odling; vältar för gräsmattor eller idrottsplatser |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
8432 90 00 – Delar till maskiner och redskap för lantbruk, trädgårdsskötsel eller skogsbruk, avsedda för jordens beredning eller odling, eller till vältar för gräsmattor eller idrottsplatser |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
8450 11 – Helautomatiska vattentvättmaskiner för hushåll eller tvätterier |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
8450 12 00 – Andra vattentvättmaskiner för hushåll eller tvätterier, med inbyggd centrifug |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
8450 19 00 – Andra vattentvättmaskiner för hushåll eller tvätterier, för högst 10 kg torr tvätt |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
8451 21 00 – Torkmaskiner, för högst 10 kg torr tvätt |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
8454 10 00 – Konvertrar, av sådana slag som används inom metallurgin eller i metallgjuterier |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
8454 20 00 – Götkokiller och gjutskänkar, av sådana slag som används inom metallurgin eller i metallgjuterier |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
8454 30 – Gjutmaskiner, av sådana slag som används inom metallurgin eller i metallgjuterier |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
8464 10 00 – Sågmaskiner |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
8464 90 00 – Andra verktygsmaskiner för bearbetning av sten, keramiska produkter, betong, asbestcement eller liknande mineraliska material eller för bearbetning av glas i kallt tillstånd |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
8474 10 00 – Maskiner och apparater för sortering, siktning, avskiljning eller tvättning av jord, sten, malm eller andra mineraliska ämnen i fast form (inbegripet pulver- eller pastaform) |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
8474 20 00 – Maskiner och apparater för krossning eller malning av jord, sten, malm eller andra mineraliska ämnen i fast form (inbegripet pulver- eller pastaform) |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
8474 39 00 – Andra maskiner och apparater för blandning eller knådning av jord, sten, malm eller andra mineraliska ämnen i fast form (inbegripet pulver- eller pastaform) |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
8479 10 00 – Maskiner och apparater för anläggnings- eller byggnadsverksamhet e.d. |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
ex- 8480 50 00 – Formar för glas, innehållande järn |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
8501 32 00 – Likströmsmotorer och likströmsgeneratorer, med en uteffekt av mer än 750 W men högst 75 kW (andra än fotoelektromotoriska generatorer) |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
8501 53 81 – Växelströmsmotorer, flerfas, med en uteffekt av mer än 75 kW men högst 375 kW |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
8504 31 80 – Andra transformatorer, med en normaleffekt av högst 1 kVA |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
8504 33 00 – Andra transformatorer, med en normaleffekt av mer än 16 kVa men högst 500 kVA |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
ex- 8504 50 00 – Induktansspolar, innehållande stål eller aluminium |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
8515 39 90 – Andra maskiner och apparater för bågsvetsning (inbegripet svetsning med plasmaljusbåge) av metall |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
ex- 8544 11 10 – Tråd för lindning av spolar, för elektriskt bruk, av koppar, lackerad eller emaljerad, innehållande stål eller aluminium |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
ex- 8544 11 90 – Tråd för lindning av spolar, för elektriskt bruk, av koppar, isolerad (utom lackerad eller emaljerad), innehållande stål eller aluminium |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
ex- 8544 19 00 – Tråd för lindning av spolar, för elektriskt bruk, av annat material än koppar, isolerad, innehållande stål eller aluminium |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
ex- 8544 49 20 – Elektriska ledare, för en spänning av högst 80 V, isolerade, inte försedda med kopplingsanordningar, av sådana slag som används för telekommunikation, inte nämnda någon annanstans, innehållande stål eller aluminium |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
ex- 8544 49 91 – Tråd och kablar, elektriska, för en spänning av högst 1 000 V, isolerade, inte försedda med kopplingsanordningar, med en diameter på ledarens enskilda trådar av mer än 0,51 mm, inte nämnda någon annanstans, innehållande stål eller aluminium |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
ex- 8544 49 93 – Elektriska ledare, för en driftspänning av högst 80 V, isolerade, inte försedda med kopplingsanordningar, inte nämnda någon annanstans (utom tråd för lindning av spolar, koaxialledare, kabelsatser som används i fordon, luftfartyg eller fartyg och tråd och kablar med en diameter på ledarens enskilda trådar av mer än 0,51 mm), innehållande stål eller aluminium |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
ex- 8544 49 95 – Elektriska ledare, för en driftspänning av mer än 80 V men mindre än 1 000 V, isolerade, inte försedda med kopplingsanordningar, inte nämnda någon annanstans (utom tråd för lindning av spolar, koaxialledare, kabelsatser som används i fordon, luftfartyg eller fartyg och tråd och kablar med en diameter på ledarens enskilda trådar av mer än 0,51 mm), innehållande stål eller aluminium |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
ex- 8544 49 99 – Elektriska ledare, för en driftspänning av 1 000 V, isolerade, inte försedda med kopplingsanordningar, inte nämnda någon annanstans (utom tråd för lindning av spolar, koaxialledare, kabelsatser som används i fordon, luftfartyg eller fartyg och tråd och kablar med en diameter på ledarens enskilda trådar av mer än 0,51 mm), innehållande stål eller aluminium |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
ex- 8544 60 10 – Elektriska ledare, för en spänning av mer än 1 000 V, isolerade, med kopparledare, inte nämnda någon annanstans, innehållande stål eller aluminium |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
ex- 8544 60 90 – Elektriska ledare, för en spänning av mer än 1 000 V, isolerade, med andra ledare än kopparledare, inte nämnda någon annanstans, innehållande stål eller aluminium |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
ex 8704 21 – Motorfordon, med en totalvikt av högst 5 ton, utom enligt nr 8704 21 39 och 8704 21 99 |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
ex 8704 22 – Motorfordon, med en totalvikt av mer än 5 ton men högst 20 ton, utom enligt nr 8704 22 99 |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
ex 8704 23 10 – Motorfordon, med en totalvikt av mer än 20 ton, utom enligt nr 8704 23 99 |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
ex 8704 31 – Motorfordon, med enbart förbränningskolvmotor med gnisttändning, med en totalvikt av högst 5 ton, utom enligt nr 8704 31 39 och 8704 31 99 |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
ex 8704 32 10 – Motorfordon, med enbart förbränningskolvmotor med gnisttändning, med en totalvikt av mer än 5 ton, utom enligt nr 8704 32 99 |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
ex 8704 41 – Motorfordon, med både förbränningskolvmotor med kompressionständning (diesel- eller semidieselmotor) och elmotor som framdrivningsmotorer, med en totalvikt av högst 5 ton, utom enligt nr 8704 41 39 och 8704 41 99 |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
ex 8704 42 – Motorfordon, med både förbränningskolvmotor med kompressionständning (diesel- eller semidieselmotor) och elmotor som framdrivningsmotorer, med en totalvikt av mer än 5 ton men högst 20 ton, utom enligt nr 8704 42 99 |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
ex 8704 43 – Motorfordon, med både förbränningskolvmotor med kompressionständning (diesel- eller semidieselmotor) och elmotor som framdrivningsmotorer, med en totalvikt av mer än 20 ton, utom enligt nr 8704 43 99 |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
8704 60 00 – Motorfordon för godsbefordran, med enbart elmotor för framdrivning |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
8704 90 00 – Andra motorfordon för godsbefordran |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
8706 00 – Underreden försedda med motor, till motorfordon enligt nr 8701–8705 |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
8707 10 – Karosserier (inbegripet förarhytter) till fordon enligt nr 8703 |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
8708 40 – Växellådor och delar till växellådor, till motorfordon enligt nr 8701–8705 |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
8708 70 – Hjul samt delar och tillbehör till hjul, till motorfordon enligt nr 8701–8705 |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
8708 80 – Upphängningssystem och delar till sådana (inbegripet stötdämpare), till motorfordon enligt nr 8701–8705 |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
ex- 8708 91 – Kylare och delar till kylare, för industriell sammansättning av: fordon enligt nr 8701 10 som framförs av gående, fordon enligt nr 8703, fordon enligt nr 8704 som har en förbränningskolvmotor antingen med kompressionständning (diesel- eller semidieselmotor) med en cylindervolym av högst 2 500 cm3 eller gnisttändning med en cylindervolym av högst 2 800 cm3, innehållande stål eller aluminium |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
ex 8716 80 00 – Andra fordon som skjuts eller dras för hand |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
8716 90 90 – Andra delar till släpfordon, påhängsvagnar och andra fordon |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
9018 32 10 – Kanyler av metall |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
ex- 9018 90 75 – Nervstimuleringsapparater, innehållande stål eller aluminium |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
ex- 9018 90 84 – Andra instrument och apparater, innehållande stål eller aluminium |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
ex- 9027 10 90 – Andra gas- eller rökanalysapparater, innehållande stål eller aluminium |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
9401 79 00 – Andra sittmöbler, med metallstomme |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
9403 10 – Kontorsmöbler av metall |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
ex- 9403 20 – Andra möbler av metall, innehållande stål eller aluminium |
Koldioxid och perfluorkolväten |
|
ex- 9406 90 90 – Monterade eller monteringsfärdiga byggnader, innehållande stål eller aluminium |
Koldioxid och perfluorkolväten |
]”
BILAGA II
Bilaga IV ska ändras på följande sätt:
(1)I punkt 1 ska leden e och f ersättas med följande:
”e) emissionsfaktor för el: den vägda genomsnittliga koldioxidintensiteten för den el som produceras inom ett geografiskt område.
f) energiköpsavtal: ett avtal enligt vilket en person förbinder sig att köpa el direkt från en elproducent och som inbegriper fysisk leverans av el.”
(2)Punkt 3 ska ersättas med följande:
”Vid fastställande av de specifika faktiska inbäddade utsläppen för komplexa varor som produceras i en viss anläggning ska följande ekvation tillämpas:
där
– AttrEmg är de tillskrivna utsläppen för varorna g,
– ALg är varornas aktivitetsnivå, det vill säga kvantiteten varor som producerats under rapporteringsperioden vid anläggningen i fråga, och
– EEInpMat är de inbäddade utsläppen för de insatsmaterial (prekursorer) som förbrukas i produktionsprocessen. Endast insatsmaterial (prekursorer) som förtecknas i bilaga I och bilaga VIII och som har sitt ursprung i tredjeländer och territorier som inte är undantagna enligt avsnitt 1 i bilaga III ska beaktas. De relevanta EEInpMat beräknas som
där
– Mi är massan av insatsmaterialet (prekursorn) i som används i produktionsprocessen, och
– SEEi är de specifika inbäddade utsläppen för insatsmaterialet (prekursorn) i. För SEEi ska verksamhetsutövaren vid anläggningen använda värdet för utsläpp från den anläggning där insatsmaterialet (prekursorn) producerades, förutsatt att anläggningens data kan mätas på ett tillfredsställande sätt.
För varor som förtecknas i avsnitten ”Järn och stål”, ”Aluminium” och ”Kombinerade metallprodukter” i bilaga I är dock Mi en funktion av innehållet i varor som används som insatsmaterial (prekursorer) vid tillverkningen av varan.”
(3)Punkt 4.2.1 ska ersättas med följande:
”4.2.1 Specifika standardiserade värden för ett tredjeland, en grupp av tredjeländer eller en region inom ett tredjeland
Specifika standardiserade värden ska fastställas till emissionsfaktorn för el i tredjelandet, gruppen av tredjeländer eller regionen inom ett tredjeland, baserat på bästa uppgifter som kommissionen har tillgång till.”
(4)Punkt 4.2.2 ska ersättas med följande:
”4.2.2 Alternativa standardiserade värden
Om ett specifikt standardiserat värde inte finns tillgängligt för ett tredjeland, en grupp av tredjeländer eller en region inom ett tredjeland, ska det alternativa standardiserade värdet för el fastställas till emissionsfaktorn för el i unionen.
Om det på grundval av tillförlitliga uppgifter kan visas att emissionsfaktorn för el i ett tredjeland, en grupp av tredjeländer eller en region inom ett tredjeland är lägre än det specifika standardiserade värde som kommissionen fastställt eller lägre än emissionsfaktorn för el i unionen, får ett alternativt standardiserat värde baserat på den emissionsfaktorn för el användas för det tredjelandet, den gruppen av tredjeländer eller den regionen inom ett tredjeland.”
(5)I punkt 4.3 ska andra stycket ersättas med följande:
”Om ett tredjeland, eller en grupp av tredjeländer, på grundval av tillförlitliga uppgifter visar för kommissionen att den genomsnittliga emissionsfaktorn för elmixen eller emissionsfaktorn för koldioxid för prisbildningskällor i tredjelandet eller gruppen av tredjeländer är lägre än det standardiserade värdet för indirekta utsläpp, ska ett alternativt standardiserat värde baserat på den genomsnittliga emissionsfaktorn för elmixen eller på den genomsnittliga emissionsfaktorn för koldioxid fastställas för detta land eller denna grupp av länder.”
(6)Punkt 5 ska ändras på följande sätt:
a) Led a ska ersättas med följande:
”a) Den mängd el för vilken användning av faktiska inbäddade utsläpp begärs omfattas av ett energiköpsavtal mellan importören eller den godkända CBAM-deklaranten och en elproducent i ett tredjeland. Energiköpsavtal som inbegriper mellanhänder ska också vara tillåtna, så länge ett verifierbart avtalsförhållande mellan elproducenten, mellanhänderna och importören eller CBAM-deklaranten kan påvisas, med avseende på den el för vilken användning av faktiska utsläpp begärs.”
b) Led b ska utgå.
c) Led d ska ersättas med följande:
”d) Den mängd el för vilken användning av faktiska inbäddade utsläpp begärs har tydligt nominerats för den tilldelade sammanlänkningskapaciteten av alla systemansvariga för överföringssystem i ursprungslandet, destinationslandet och, i relevanta fall, varje transitland, och den nominerade kapaciteten och elproduktionen i anläggningen avser samma tidsperiod, som inte får vara längre än en timme. Detta kriterium behöver inte vara uppfyllt om överföringskapaciteten för import av el tilldelas genom implicit kapacitetstilldelning.”
BILAGA III
Följande bilaga ska läggas till som bilaga VIII:
”BILAGA VIII
Förteckning över andra varor än CBAM-varor och växthusgaser som betraktas som insatsmaterial (prekursorer)
Järn och stål
|
KN-nummer |
Växthusgas |
|
ex 7204 Avfall och skrot av järn eller stål; omsmältningsgöt av järn eller stål, utom skrot efter konsumentledet |
Koldioxid |
Aluminium
|
KN-nummer |
Växthusgas |
|
ex 7602 Avfall och skrot av aluminium, utom skrot efter konsumentledet |
Koldioxid |
”
