EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Strasbourg den 17.6.2025
COM(2025) 822 final
2025/0176(COD)
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
om ändring av förordningarna (EG) nr 1907/2006, (EG) nr 1272/2008, (EU) nr 528/2012, (EU) 2019/1021 och (EU) 2021/697 vad gäller försvarsberedskap samt förenklade försvarsinvesteringar och villkor för försvarsindustrin
MOTIVERING
1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET
•Motiv och syfte med förslaget
Rysslands invasion av Ukraina har synliggjort att det finns ett akut behov av att stärka den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basens kapacitet att stödja medlemsstaternas försvarsberedskap inför framväxande säkerhetshot. Den pågående konflikten har visat att det finns sårbarheter i det europeiska försvarslandskapet och belyst vikten av att utan dröjsmål öka den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basens produktionskapacitet och utnyttja hela dess innovationspotential, särskilt genom att snabba upp innovationscyklerna.
I den gemensamma vitboken om försvarsberedskap 2030 betonas följande 1 : ”För att återuppbygga det europeiska försvaret krävs det som utgångspunkt massiva, uthålliga investeringar. Tillsammans måste vi påskynda arbetet på alla områden för att omgående öka den europeiska försvarsberedskapen och se till att Europa har ett starkt och tillräckligt försvar fram till 2030.”
Mot bakgrund av ovanstående, och efter rådets uppmaning till Europeiska kommissionen om att påskynda arbetet inom alla områden för att med beslutsamhet öka Europas försvarsberedskap 2030, syftar detta förslag till att unionens lagstiftningsram ska bidra till en snabb ökning av den försvarsindustriella kapaciteten och stärkt innovation för att uppnå försvarsberedskapsnivåer som på ett trovärdigt sätt kan förhindra och motverka alla risker för ett väpnat angrepp.
I förslaget beaktas de betydande investeringsgap på försvarsområdet som har ackumulerats de senaste årtiondena, vilket kräver extraordinära insatser för att återfå försvarsberedskap senast 2030. I förslaget beaktas även att det nuvarande regelverket inte är anpassat till detta behov och att det måste anpassas för att uppnå försvarsberedskapsmålet för 2030.
Mer specifikt innebär kommissionens föreliggande förslag en utvidgning av befintliga bestämmelser i försvarsspecifik lagstiftning och Europeiska försvarsfonden samt i icke-försvarsspecifik lagstiftning för att få bort regleringsmässiga hinder och göra det enklare att utöka försvarsberedskapen och industrin inom EU.
•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området
All lagstiftning som berörs av detta förslag innehåller bestämmelser som syftar till att minska bördan för medlemsstaterna och industrin eller hjälpa dem att fullgöra de skyldigheter som de åläggs genom relevanta akter i syfte att göra sådan lagstiftning enklare att tillämpa och mindre betungande. Det anses nödvändigt att utvidga bestämmelserna till den EU-omfattande försvarsmarknaden för att stödja medlemsstaternas försvarsberedskap och främja en konkurrenskraftig och innovativ europeisk försvarsindustri.
•Förenlighet med unionens politik inom andra områden
De föreslagna åtgärderna, som ska stärka den europeiska försvarsmarknaden, är utformade för att bygga vidare på och komplettera befintliga politiska bestämmelser i syfte att stärka Europas försvarsförmåga och stödja medlemsstaternas försvarsberedskap.
Genom programmet om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refit-programmet) säkerställer kommissionen att dess lagstiftning är ändamålsenlig och anpassad till berörda parters behov och minimerar bördorna samtidigt som målen uppnås. Detta förslag ingår således i Refit-programmet och minskar onödiga bördor för försvarssektorn genom anpassning till de regler som för närvarande gäller för olika förfaranden och system.
Det aktuella förslaget är inriktat på faktiska och aktuella behov av försvarsberedskap, vilket gör uppnåendet av lagstiftningens mål mer effektivt och mindre betungande för företag och myndigheter.
2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN
• Rättslig grund
Genom förslaget ändras befintliga EU-förordningar. Den rättsliga grunden för förslaget är därför samma som den rättsliga grunden för de förordningar som ändras. I den utsträckning som denna förordning ändrar förordning (EG) nr 1907/2006, förordning (EG) nr 1272/2008 och förordning (EU) nr 528/2012 är den lämpliga rättsliga grunden, när det gäller dessa ändringar, artikel 114 i EUF-fördraget. I den utsträckning som denna förordning ändrar förordning (EU) 2019/1021 är den lämpliga rättsliga grunden, när det gäller dessa ändringar, artikel 192.1 i EUF-fördraget. I den utsträckning som denna förordning ändrar förordning (EU) 2021/697 är den lämpliga rättsliga grunden, när det gäller dessa ändringar, artiklarna 173.3, 182.4, 183 och artikel 188 andra stycket.
•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)
De skyldigheter, undantag eller avvikelser som åläggs direkt och indirekt genom unionsrätten kan endast ändras på unionsnivå. Medlemsstaterna, industrin och kommissionen kommer att gynnas av de föreslagna ändringarna, som syftar till stärkt försvarsberedskap och förenkling.
•Proportionalitetsprincipen
Genom utvidgning av bestämmelser till eller införande av särskilda undantag i EU:s olika lagstiftningsakter för försvarsområdet förenklas den rättsliga ramen genom minimala ändringar av befintliga skyldigheter för att klargöra och specificera medlemsstaternas behov av försvarsberedskap, som hädanefter bör behandlas på samma sätt som andra områden som omfattas av dessa bestämmelser, alltid med lämpliga skyddsåtgärder. Förslaget är därför begränsat till sådana ändringar som är nödvändiga för att säkerställa fördelar för försvarsberedskap från samma rättsliga ram inom olika EU-områden.
Åtgärderna går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
•Val av instrument
Lagstiftningsakterna innehåller bestämmelser som tar hänsyn till situationen och försvarssektorns växande behov och säkerställer att kraven inte medför en onödig börda för de processer som rör försvarsberedskap, produktion och leveranskedjor. Detta förslag syftar på sikt till att sådan lagstiftning ska bli enklare att tillämpa och mindre betungande.
Av effektivitetsskäl förefaller därför ett gemensamt förslag för de olika relevanta bestämmelser som gäller försvaret i form av ett omnibuspaket om försvarsberedskap vara den lämpligaste lösningen. Valet av förordning för det här förslaget motiveras särskilt av behovet av att använda samma rättsliga instrument som de rättsakter som ska ändras.
De riktade ändringarna gäller endast de tillämpliga delar som nu kommer att utvidgas till att omfatta försvarsändamål och är därför lämpliga att samla i ett enda förslag.
3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR
•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning
Ej tillämpligt
•Samråd med berörda parter
Samrådet med berörda parter var omfattande och bestod av en offentlig enkät som var öppen fram till den 22 april 2025 samt en rad riktade möten med medlemsstaterna, relevanta näringslivsföreträdare från unionen och andra viktiga berörda parter. Efter det öppna offentliga samrådet i april 2025 och de omfattande samråden i samband med interimsutvärderingen av Europeiska försvarsfonden 2 samlade kommissionens avdelningar in uppgifter, underlag och förslag från medlemsstaterna, industrin och andra berörda parter om rättsliga, regleringsmässiga och administrativa hinder som begränsar den europeiska försvarsindustrins möjlighet att öka produktionen med bättre anpassningsförmåga och uppnå försvarsberedskap senast 2030. Omnibuspaketet om försvarsberedskap innehåller både omedelbara och korrigerande åtgärder och långsiktiga strategiska lösningar som ska få bort dessa hinder.
Många berörda parter, medlemsstater och industriaktörer har lämnat synpunkter på kemikalielagstiftningen, särskilt förordningen om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) 3 . Deras främsta farhåga är att försvars- och säkerhetsaspekterna inte beaktas i ett tidigt skede av de olika processerna, till exempel de pågående diskussionerna om per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS). Flera berörda parter anser också att medlemsstaternas möjlighet att tillåta nationella undantag på grund av försvarsintressen (artikel 2.3 i Reach) är för snäv. Dessutom anser man att de försvarsrelaterade undantagen formuleras på olika sätt i olika lagstiftningsakter, vilket har lett till brist på rättslig klarhet.
•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden
De föreslagna åtgärderna har identifierats genom en intern översyn av befintlig lagstiftning och utgår från erfarenheterna från genomförandet av relaterad lagstiftning. Eftersom detta är ett steg i den process för kontinuerlig bedömning av behoven av försvarsberedskapsförmåga som följer av unionslagstiftningen kommer granskningen av sådana bördor och konsekvenserna av dessa för berörda parter att fortsätta.
•Konsekvensbedömning
Eftersom förslaget är brådskande och utformat för att stödja en snabb anpassning av den europeiska försvarsindustrin till det nya instabila geopolitiska landskapet har en konsekvensbedömning inte kunnat göras.
I sina slutsatser av den 6 mars 2025 uppmanade Europeiska rådet dessutom kommissionen att påskynda arbetet inom alla områden för att med beslutsamhet öka Europas försvarsberedskap inom de kommande fem åren. I samma slutsatser uppmanade Europeiska rådet dessutom uttryckligen kommissionen att snabbt följa upp med förenklingar på säkerhets- och försvarsområdet.
Det var därför inte möjligt att göra en konsekvensbedömning inom den tidsram som stod till förfogande för att lägga fram förslagen i omnibuspaketet om försvarsberedskap. Inom tre månader efter antagandet av detta förslag kommer kommissionen att lägga fram ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar för att i detalj motivera denna lagstiftningsåtgärd på EU-nivå och klargöra dess lämplighet när det gäller att uppnå de fastställda politiska målen i enlighet med de relevanta reglerna för bättre lagstiftning.
Förslaget avser riktade ändringar av lagstiftningen. Ändringarna baseras på erfarenheterna från genomförandet av lagstiftningen. Ändringarna ger ett effektivare och mer ändamålsenligt genomförande. Deras riktade karaktär och avsaknaden av relevanta politiska alternativ innebär att en konsekvensbedömning inte är nödvändig. I det tillhörande meddelandet behandlas faktorer som påverkar dessa åtgärder, bland annat resultaten av en offentlig EU-enkät som genomförts i detta sammanhang.
•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling
Detta är ett Refit-förslag som syftar till att förenkla lagstiftningen och minska de administrativa bördorna för berörda parter.
•Grundläggande rättigheter
Ej tillämpligt
4.BUDGETKONSEKVENSER
Ej tillämpligt
5.ÖVRIGA INSLAG
•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering
Ej tillämpligt
•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget
Förordning (EU) nr 1907/2006 (Reach):
Kommissionen noterar att den befintliga möjligheten för medlemsstaterna att i särskilda fall tillåta undantag för vissa ämnen när det är nödvändigt på grund av försvarsintressen (artikel 2.3) har använts på ett restriktivt sätt, som inte motsvarar försvarsindustrins behov av att utveckla, producera och underhålla försvarsmateriel. Kommissionen konstaterar att detta beror på att undantaget är begränsat till specifika fall samt på medlemsstaternas restriktiva tolkning, i enlighet med uppförandekoden om försvarsrelaterade undantag från Reach som de medlemsstater som deltar i Europeiska försvarsbyrån (EDA) har kommit överens om.
Kommissionen föreslår därför att artikel 2.3 i Reach-förordningen ändras så att den inte bara är tillämplig i särskilda fall och för vissa ämnen.
Förordning (EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar:
För att säkerställa ett enhetligt undantag för kemikalielagstiftningen föreslår kommissionen att samma försvarsrelaterade undantag som föreslås för Reach-ändringen också bör införas i förordning (EU) nr 1272/2008.
Förordning (EU) nr 528/2012 om biocidprodukter:
För att säkerställa ett enhetligt undantag för relevant lagstiftning föreslår kommissionen att en liknande formulering som den som föreslås för Reach-ändringen också bör införas i förordningen om biocidprodukter.
Förordning (EU) 2019/1021 om långlivade organiska föroreningar:
Genom förordning (EU) 2019/1021 genomförs Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar och protokollet till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar om långlivade organiska föroreningar. En part kan inte bevilja undantag efter det att ett beslut har antagits enligt konventionen om att förteckna en kemikalie i bilagorna A, B eller C till konventionen utöver dem som beviljats enligt konventionen, såvida parten inte godtar den förteckningen. Behoven när det gäller försvarsberedskap bör därför hanteras i de förberedande skedena på EU-nivå innan några förbud eller begränsningar fastställs på internationell nivå i konventionen. Av den anledningen är det viktigt att relevant information samlas in, bedöms och lämnas in för riskhanteringsbedömningen i processen för att förteckna ett ämne inom ramen för konventionen, eftersom det är i det skedet då granskningskommittén för långlivade organiska föroreningar kan överväga eventuella undantag från möjliga kontrollåtgärder för det ämnet.
Det kan inte uteslutas att information om användning av kemiska ämnen kan innehålla information som kan vara känslig. Kommissionen föreslår därför att medlemsstaterna får göra undantag från rapporteringskraven i artikel 13.1 i förordning (EU) 2019/1021 av skäl som rör skydd av nationella eller EU:s säkerhetsintressen.
Förordning (EU) 2021/697 om inrättande av Europeiska försvarsfonden:
Syftet med de föreslagna ändringarna av förordning (EU) 2021/697 är följande:
–Förtydliga och förenkla tilldelningskriterierna, införa möjligheten att välja endast de mest relevanta tilldelningskriterierna och genomföra Europeiska försvarsfonden genom årliga eller fleråriga arbetsprogram.
–Förtydliga reglerna för direktupphandling.
–Göra det enklare att använda indirekt förvaltning.
–Förenkla förkommersiell upphandling och de samfinansierande medlemsstaternas nyttjanderätt till resultaten av utvecklingsprojekt.
–Göra kostnader för provningsverksamhet som utförs utanför unionens territorium (t.ex. Ukraina) berättigade till finansiering.
2025/0176 (COD)
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
om ändring av förordningarna (EG) nr 1907/2006, (EG) nr 1272/2008, (EU) nr 528/2012, (EU) 2019/1021 och (EU) 2021/697 vad gäller försvarsberedskap samt förenklade försvarsinvesteringar och villkor för försvarsindustrin
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 114, 173.3, 182.4, 183 och 188 andra stycket samt artikel 192.1,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och
av följande skäl:
(1)I syfte att göra medlemsstaternas investeringar på försvarsområdet enklare är det nödvändigt att få bort sådana regelbördor som utgör hinder för försvarsberedskap. Förenklingen kommer att stödja försvarsindustrins tillväxt över tid och bidra till att stödja medlemsstaternas försvarsberedskap.
(2)Flera av unionslagstiftningens instrument ger medlemsstaterna den flexibilitet som behövs för att vidta åtgärder som gör det enklare att utöka försvarsindustrin, men lagstiftning och genomförande på nationell nivå utgör ofta hinder för försvarsberedskap. Detta är till exempel fallet med möjligheten för medlemsstaterna att använda undantag från Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 4 när det är nödvändigt på grund av försvarsintressen, inbegripet för försvarsberedskap.
(3)Den rättsliga ram som fastställs i förordning (EG) nr 1907/2006 bör anpassas till målet om försvarsberedskap. Flexibilitet och anpassningsförmåga som motsvarar den försämrade geopolitiska situationen krävs för att skydda nationella och unionens säkerhetsintressen. Det är samtidigt mycket viktigt att upprätthålla en hög skyddsnivå för människors hälsa och miljön. Det finns indikationer på att det nationella genomförandet av förordning (EG) nr 1907/2006 i vissa medlemsstater inte fullt ut beaktar den flexibilitet som föreskrivs i den förordningen. Det nuvarande undantaget på försvarsområdet kan förbättras för att säkerställa rättssäkerhet och möjliggöra snabbare åtgärder. Det är därför lämpligt att utvidga tillämpningsområdet för befintliga nationella försvarsrelaterade undantag inom ramen för förordning (EG) nr 1907/2006 och ge medlemsstaterna möjlighet att vid behov tillåta bredare undantag samtidigt som det grundläggande ansvaret för balans mellan försvars- och säkerhetsbehov och hälso- och miljöskydd bibehålls.
(4)Liknande ändringar bör göras i andra rättsakter som gäller kemikalier och som föreskriver ett likvärdigt nationellt undantag, nämligen Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 5 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 6 för att säkerställa ett enhetligt regelverk för försvarsberedskap.
(5)Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1021 7 genomförs Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar och protokollet till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar om långlivade organiska föroreningar. En part kan inte bevilja undantag efter det att ett beslut har antagits enligt konventionen om att förteckna en kemikalie i bilagorna A, B eller C till konventionen utöver dem som beviljats enligt konventionen, såvida parten inte godtar den förteckningen. Behoven när det gäller försvarsberedskap bör därför hanteras i de förberedande skedena på unionsnivå innan några förbud eller begränsningar fastställs på internationell nivå i konventionen. Av den anledningen är det viktigt att relevant information samlas in, bedöms och lämnas in för riskhanteringsbedömningen i processen för att förteckna ett ämne inom ramen för konventionen, eftersom det är i det skedet då granskningskommittén för långlivade organiska föroreningar kan överväga eventuella undantag från möjliga kontrollåtgärder för det ämnet.
(6)Det kan inte uteslutas att information om användning av kemiska ämnen innehåller känslig information som måste skyddas. Medlemsstaterna bör därför, med vederbörlig hänsyn till internationell rätt, ha rätt att göra undantag från rapporteringskraven i artikel 13.1 i förordning (EU) 2019/1021 av skäl som rör skydd av nationella eller unionens försvars- och säkerhetsintressen, i syfte att skydda känslig information.
(7)Interimsutvärderingsrapporten för Europeiska försvarsfonden, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/697 8 , har bekräftat fondens övergripande effektivitet och relevans och samtidigt betonat behovet av att ytterligare förenkla förfarandena och minska de administrativa bördorna, när så är möjligt, och införa förtydliganden, förenkling och flexibilitet i den förordningen i syfte att förenkla genomförandet av Europeiska försvarsfonden. Förordning (EU) 2021/697 bör därför ändras, med beaktande av de erfarenheter som gjorts sedan 2021 och de synpunkter som inkommit under samråden i samband med interimsutvärderingen av Europeiska försvarsfonden.
(8)Enligt den nuvarande rättsliga ramen för genomförandet av Europeiska försvarsfonden får indirekt förvaltning användas endast i undantagsfall. För att underlätta snabbare och smidigare innovationscykler, så att Europeiska försvarsfonden mer effektivt kan möta framväxande försvarsbehov och tekniska framsteg, och för att mer kostnadseffektivt genomföra Europeiska försvarsfonden, kan det dock vara nödvändigt med en mer flexibel användning av indirekt förvaltning. Det är därför nödvändigt att införa möjligheten att på ett mer flexibelt sätt använda indirekt förvaltning, samtidigt som principerna om sund ekonomisk förvaltning, transparens och ansvarsskyldighet upprätthålls och användningen av indirekt förvaltning omfattas av noggrann övervakning och utvärdering så att en optimal användning av unionsmedelen kan garanteras.
(9)Kravet på att alla infrastrukturer, anläggningar, tillgångar och resurser som används för genomförandet av projekt som finansieras av Europeiska försvarsfonden ska vara belägna inom unionen och de associerade ländernas territorium för att vara berättigade till finansiering begränsar den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basens tillgång till provningsmöjligheter som ger unika fördelar. För att hantera denna begränsning är det nödvändigt att kostnaderna för att utföra provningsverksamhet i tredjeländer, t.ex. Ukraina, blir berättigade till finansiering från Europeiska försvarsfonden. Provning i Ukraina ger möjligheter som inte alltid finns i unionen, t.ex. snabbt tillgängliga resultat, 24-timmarsprovning och provning på slagfältet, vilket avsevärt kan förbättra utvecklingen och valideringen av försvarsteknik och försvarsprodukter. Dessutom kan provning i Ukraina göra det enklare att införliva verkliga erfarenheter från modern krigföring i den fortsatta utvecklingen av försvarsteknik och försvarsprodukter, vilket innebär en teknisk och strategisk fördel för den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen. Genom att kostnader för provningsverksamhet som bedrivs utanför unionens territorium blir berättigade till finansiering kan Europeiska försvarsfonden ge stöd till utveckling av effektivare och mer innovativa försvarslösningar, vilket på sikt bidrar till att unionens försvarsförmåga stärks.
(10)Interimsutvärderingen av Europeiska försvarsfonden har visat att de nuvarande tilldelningskriterierna för utvärdering av förslag inom ramen för denna fond är alltför komplexa, otydliga och svåra att tillämpa i praktiken. Detta har resulterat i onödiga administrativa bördor och osäkerhet för kommissionen och de sökande, vilket på sikt hindrar ett effektivt genomförande av Europeiska försvarsfonden. Det är nödvändigt att förenkla tilldelningskriterierna och införa större flexibilitet i tillämpningen av dem så att utvärderingen blir mer effektiv, transparent och ändamålsenlig. Möjligheten att kunna göra ett urval av tilldelningskriterierna i enlighet med de specifika målen för ansökningsomgångarna ger en skräddarsydd och riktad utvärdering och således en bättre anpassning till Europeiska försvarsfondens prioriteringar och mål.
(11)Europeiska försvarsfondens genomförande har hindrats av kravet på att anta årliga arbetsprogram, vilket har lett till komplexa förfaranden som gjort det svårt att säkerställa förutsägbarhet och kontinuitet i de åtgärder som stöds av Europeiska försvarsfonden. För att hantera denna fråga och skapa större flexibilitet i förvaltningen av Europeiska försvarsfonden är det nödvändigt att införa möjligheten att genomföra Europeiska försvarsfonden genom årliga eller fleråriga arbetsprogram. Detta gör att kommissionen bättre kan planera och samordna stödet till forsknings- och utvecklingsverksamhet på försvarsområdet, samtidigt som det ger en mer effektiv resursanvändning och bättre synergieffekter mellan olika projekt och initiativ. Genom att fleråriga arbetsprogram möjliggörs kan fonden bättre stödja långsiktiga forsknings- och utvecklingsprojekt och främja samarbete mellan berörda parter, vilket på sikt bidrar till att stärka unionens försvarsförmåga.
(12)För att ytterligare förbättra Europeiska försvarsfondens effektivitet och ändamålsenlighet är det viktigt att kommissionen får den flexibilitet som behövs för att förvalta programmet på ett sätt som optimerar resursanvändningen och minimerar de administrativa bördorna. I detta syfte bör de villkor enligt vilka kommissionen får använda direktupphandling förtydligas, så att förfarandet under vissa omständigheter kan förenklas och snabbas upp. Kontinuiteten i åtgärderna och ett effektivt genomförande av forsknings- och utvecklingsprojekt på försvarsområdet bör bli enklare, samtidigt som principerna om transparens, rättvisa och likabehandling respekteras. Kommissionen bör ha möjlighet att bättre möta de föränderliga behoven inom försvarssektorn, samarbete mellan berörda parter bör främjas och utveckling av innovativa och effektiva försvarslösningar bör förbättras, vilket på så sätt ökar säkerheten i unionen och medlemsstaternas försvarsförmåga.
(13)Europeiska försvarsfonden har potential att stimulera utvecklingen av innovativ försvarsteknik och innovativa försvarslösningar genom förkommersiell upphandling. Den nuvarande rättsliga ramen är dock alltför komplex och otydlig när det gäller villkoren för förkommersiell upphandling inom ramen för Europeiska försvarsfonden, vilket hindrar att den används effektivt. Villkoren för förkommersiell upphandling måste förenklas och förtydligas, eftersom de nuvarande bestämmelserna främjar tilldelning av flera kontrakt inom ramen för samma förfarande (flera leverantörer), vilket inte alltid är lämpligt för försvarssektorn. Om denna begränsning försvinner kommer detta att ge en tydligare och effektivare förkommersiell upphandlingsram som gör att Europeiska försvarsfonden bättre kan stödja utvecklingen av innovativa lösningar, överbrygga klyftan mellan forskning och marknadslansering och ge medlemsstaterna ett starkt incitament att investera i forskning och utveckling på försvarsområdet.
(14)Den nuvarande rättsliga ramen för Europeiska försvarsfonden har inte gett medlemsstaterna tillräcklig nyttjanderätt till resultaten av utvecklingsprojekt, särskilt inte de som samfinansierar sådana projekt. För att avhjälpa det problemet och främja en mer samverkans- och samarbetsinriktad strategi för forskning och utveckling på försvarsområdet är det nödvändigt att bevilja samfinansierande medlemsstater nyttjanderätt till resultaten av utvecklingsprojekt på rättvisa villkor. Villkoren för användning av sådan nyttjanderätt bör fastställas i avtalsförhållandet mellan mottagarna och de nationella myndigheter som medfinansierar åtgärden. Detta kommer att förenkla förhandlingsprocessen mellan medlemsstaterna och industrin och minska handläggningstiden, vilket på så sätt främjar ett förenklat samarbete inom forskning och utveckling på försvarsområdet.
(15)För att maximera de fördelar som följer av ändringarna av förordning (EU) 2021/697 bör ändringarna av den förordningen tillämpas retroaktivt. Vissa bestämmelser, t.ex. de som rör tilldelningskriterierna, kan inte tillämpas retroaktivt på grund av deras natur, men andra bestämmelser, t.ex. de som rör finansieringssatser eller provning utanför unionens territorium, kan förbättra effektiviteten och ändamålsenligheten hos de projekt som finansieras genom Europeiska försvarsfonden. För att unionsmedlen ska kunna användas så effektivt som möjligt bör dessa bestämmelser tillämpas från och med den 1 januari 2025.
(16)Förordningarna (EG) nr 1907/2006, (EG) nr 1272/2008, (EU) nr 528/2012, (EU) nr 2019/1021 och (EU) 2021/697 bör därför ändras i enlighet med detta.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Ändringar av förordning (EG) nr 1907/2006
I artikel 2 i förordning (EG) nr 1907/2006 ska punkt 3 ersättas med följande:
”3. Medlemsstaterna får tillåta undantag från denna förordning för ämnen – som sådana eller ingående i en blandning eller en vara – när det är nödvändigt på grund av försvarsintressen.”
Artikel 2
Ändringar av förordning (EG) nr 1272/2008
I artikel 1 i förordning (EG) nr 1272/2008 ska punkt 4 ersättas med följande:
”4. Medlemsstaterna får tillåta undantag från denna förordning för ämnen, blandningar och varor som avses i avsnitt 2.1 i bilaga I när det är nödvändigt på grund av försvarsintressen.”
Artikel 3
Ändringar av förordning (EU) nr 528/2012
I artikel 2 i förordning (EU) nr 528/2012 ska punkt 8 ersättas med följande:
”8. Medlemsstaterna får tillåta undantag från denna förordning för biocidprodukter – som sådana eller ingående i en behandlad vara – när det är nödvändigt på grund av försvarsintressen.”
Artikel 4
Ändringar av förordning (EU) nr 2019/1021
Förordning (EU) 2019/1021 ska ändras på följande sätt:
(1)I artikel 2 ska följande punkt läggas till som punkt 14:
”14. försvarsberedskap: en eller flera medlemsstaters beredskap att bemöta en kris enligt definitionen i artikel 1.10 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG*, som rör försvaret.
_________
* Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG av den 13 juli 2009 om samordning av förfarandena vid tilldelning av vissa kontrakt för byggentreprenader, varor och tjänster av upphandlande myndigheter och enheter på försvars- och säkerhetsområdet och om ändring av direktiven 2004/17/EG och 2004/18/EG (EUT L 216, 20.8.2009, s. 76, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2009/81/oj).”
(2)I artikel 3 ska följande punkt införas som punkt 4a:
”4a. När kommissionen och medlemsstaterna samlar in, bedömer och lämnar in information för den riskhanteringsbedömning som avses i artikel 8.7 och 8.8 i konventionen ska de ta vederbörlig hänsyn till försvarssektorns försvarsberedskap och särdrag, inbegripet påverkan på leveranskedjor för försvarsproduktion.”
(3)I artikel 13.1 ska följande stycke läggas till som andra stycke:
”Vid behov får medlemsstaterna göra undantag från denna artikel av skäl som rör skydd av nationella intressen och försvarsintressen, i syfte att skydda känslig information, förutsatt att sådana undantag inte undergräver unionens eller medlemsstaternas uppfyllande, i förekommande fall, av rapporteringsskyldigheterna enligt konventionen.”
Artikel 5
Ändringar av förordning (EU) 2021/697
Förordning (EU) 2021/697 ska ändras på följande sätt:
(1)Artikel 2 ska ändras på följande sätt:
(a)Följande punkt ska införas som punkt 6a:
”6a. gränsöverskridande små och medelstora företag: små och medelstora företag som är etablerade i andra medlemsstater eller associerade länder än de där de rättsliga enheter som samarbetar inom ett konsortium som inte är små och medelstora företag eller midcap-bolag är etablerade.”
(b)Punkt 17 ska ersättas med följande:
”17. förkommersiell upphandling: upphandling av forsknings- och utvecklingstjänster som involverar delning av risker och fördelar på marknadsvillkor, där upphandlade forsknings- och utvecklingstjänster tydligt åtskiljs från introduktionen av slutprodukter i kommersiella mängder.”
(2)I artikel 4 ska följande punkt läggas till som punkt 6:
”6. Om den verksamhet som ett budgetåtagande inom programmet ska täcka sträcker sig över mer än ett budgetår, får åtagandet delas upp i årliga delåtaganden.”
(3)I artikel 8.2 ska andra meningen utgå.
(4)I artikel 9.2 ska följande stycke införas som andra stycke:
”Genom undantag från första stycket får infrastrukturer, anläggningar, tillgångar och resurser som används av mottagare och underleverantörer som deltar i en åtgärd som rör provning av en försvarsprodukt, en materiell eller immateriell försvarskomponent eller teknik enligt artikel 10.3 f vara belägna eller förvaras utanför medlemsstaternas eller de associerade ländernas territorium, i enlighet med arbetsprogrammet. Detta får inte strida mot unionens och dess medlemsstaters försvars- och säkerhetsintressen och ska vara förenligt med de mål som anges i artikel 3 och följa artiklarna 20 och 23.”
(5)I artikel 11.1 ska andra stycket ersättas med följande:
”Under vissa vederbörligen motiverade omständigheter får unionsfinansiering även beviljas utan något meddelande om ansökningsomgång i enlighet med artikel 198 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509*, inbegripet i sådana fall som avses i första stycket e i den artikeln.
________
* Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 av den 23 september 2024 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L, 2024/2509, 26.9.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/2509/oj ).”
(6)Artikel 12 ska ersättas med följande:
”Artikel 12
Tilldelningskriterier
1.I enlighet med artikel 203 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska varje förslag bedömas på grundval av ett eller flera av följande kriterier i enlighet med arbetsprogrammet:
(a)Dess bidrag till spetskompetens på försvarsområdet, särskilt genom att visa att de förväntade resultaten av den föreslagna åtgärden innebär avsevärda fördelar jämfört med befintliga försvarsprodukter eller befintlig försvarsteknik.
(b)Dess bidrag till innovation eller omvälvande potential inom den europeiska försvarsindustrin, särskilt genom att visa att den föreslagna åtgärden inbegriper banbrytande eller nya koncept och strategier som inte tidigare tillämpats i försvarssektorn.
(c)Dess bidrag till den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basens konkurrenskraft genom att skapa nya marknadsmöjligheter i och utanför unionen och snabba upp företagens tillväxt i hela unionen.
(d)Dess bidrag till minskat beroende av källor utanför unionen och stärkt försörjningstrygghet.
(e)Dess bidrag till gränsöverskridande samarbete mellan rättsliga enheter som är etablerade i medlemsstater eller associerade länder, särskilt med små och medelstora företag och midcap-bolag som tillför ett väsentligt mervärde till åtgärden, som mottagare, underleverantörer som deltar i åtgärden eller som andra rättsliga enheter i leveranskedjan.
(f)Kvaliteten och effektiviteten när det gäller genomförande av åtgärden.
(g)Dess bidrag till ökad effektivitet under hela livscykeln för försvarsprodukter och teknik, inbegripet kostnadseffektivitet och potentiella synergieffekter när det gäller förfaranden för upphandling, underhåll och avveckling.
(h)Dess bidrag till ytterligare integrering av den europeiska försvarsindustrin i hela unionen, särskilt när det gäller gemensam användning, gemensam äganderätt eller gemensamt underhåll av den slutliga produkten eller tekniken.
2.Närmare bestämmelser om urvalsförfaranden och tillämpning av de tilldelningskriterier som anges i punkt 1 ska fastställas i arbetsprogrammet. Detta ska inbegripa viktning av kriterierna, tröskelvärden för poängsättning och, i förekommande fall, regler för hantering av likvärdiga förslag, med beaktande av målen för ansökningsomgången.”
(7)Artikel 13 ska ändras på följande sätt:
(a)Punkt 2 ska ersättas med följande:
”2. Genom undantag från punkt 1 får stödet från fonden inte överstiga 20 % av de stödberättigande kostnaderna för sådana verksamheter som avses i artikel 10.3 e, utan att det påverkar de högre finansieringssatser som får tillämpas i enlighet med punkt 3.”
(b)I punkt 3 ska led b ersättas med följande:
”b) Finansieringssatsen för en verksamhet får höjas i enlighet med denna punkt om minst 10 % av de totala stödberättigande kostnaderna för verksamheten avsätts till små och medelstora företag som är etablerade i medlemsstater eller associerade länder och som deltar i verksamheten som mottagare, underleverantörer eller andra rättsliga enheter i leveranskedjan.
Finansieringssatsen får höjas med de procentenheter som motsvarar den procentandel av de totala stödberättigande kostnaderna för verksamheten som avsätts till små och medelstora företag som är etablerade i medlemsstater eller i associerade länder där mottagare som inte är små eller medelstora företag eller midcap-bolag är etablerade och som deltar i verksamheten som mottagare, underleverantörer eller andra rättsliga enheter i leveranskedjan, upp till ytterligare 5 procentenheter.
Finansieringssatsen får höjas med de procentenheter som motsvarar två gånger den procentandel av de totala stödberättigande kostnaderna för verksamheten som avsätts till gränsöverskridande små och medelstora företag enligt definitionen i artikel 2.6a, som deltar i verksamheten som mottagare, underleverantörer eller rättsliga enheter i leveranskedjan.”
(8)I artikel 14 ska punkt 1 ersättas med följande:
”1. Utan hinder av artikel 201 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska endast en samordnares ekonomiska kapacitet kontrolleras.”
(9)I artikel 17.2 ska led b ersättas med följande:
”b) får i särskilda fall tillåta att flera kontrakt tilldelas genom samma förfarande (flera leverantörer),”
(10)Artikel 22 ska utgå.
(11)Artikel 23 ska ändras på följande sätt:
(a)Punkterna 3 och 4 ska ersättas med följande:
”3. Denna förordning påverkar inte medlemsstaternas handlingsfrihet i fråga om deras politik för överföring och export av försvarsrelaterade produkter. När det gäller överföringar ska medlemsstaterna sträva efter att använda sådana generella överföringstillstånd som avses i artikel 5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG* och undvika oproportionerliga administrativa förhandsvillkor för att säkerställa ett smidigt genomförande av åtgärderna.
4. När det gäller resultat som mottagarna genererat genom utvecklingsåtgärder som får stöd genom fonden, och utan att det påverkar tillämpningen av punkt 3, ska kommissionen underrättas i förväg om varje överföring av äganderätt till ett icke-associerat tredjeland eller en enhet från ett icke-associerat tredjeland som sker inom tre år efter slutbetalningen av åtgärden. Om en sådan överföring av äganderätt strider mot unionens och dess medlemsstaters försvars- och säkerhetsintressen eller de mål som föreskrivs i artikel 3 ska stöd som tillhandahållits från fonden återbetalas.
_________________
* Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG av den 6 maj 2009 om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen (EUT L 146, 10.6.2009, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2009/43/oj).”
(b)Följande punkt ska läggas till som punkt 6:
”6. Nyttjanderätt till resultaten av utvecklingsåtgärder ska beviljas de nationella myndigheter som medfinansierar åtgärden på rättvisa och rimliga villkor som de mottagare som genererar dessa resultat ska komma överens om.
Villkoren för åtnjutande av sådan nyttjanderätt ska fastställas i avtalsförhållandet mellan mottagarna och de nationella myndigheter som medfinansierar åtgärden.”
(12)I artikel 24 ska punkt 1 ersättas med följande:
”1. Fonden ska genomföras med hjälp av sådana årliga eller fleråriga arbetsprogram som avses i artikel 110.2 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. I arbetsprogrammen ska i tillämpliga fall det totala belopp som reserveras för blandfinansieringsinsatser anges.”
Artikel 6
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 9.2 andra stycket och artikel 13 i förordning (EU) 2021/697, i dess lydelse enligt den här förordningen, ska tillämpas från och med den 1 januari 2025.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Strasbourg den
På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar
Ordförande Ordförande