EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 4.11.2025
COM(2025) 675 final
BILAGA
till
Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT
om ändring av genomförandebeslut (EU) (ST 10160/21 INIT; ST 10160/21 ADD 1 REV 2) av den 13 juli 2021 om godkännande av bedömningen av Italiens återhämtnings- och resiliensplan
{SWD(2025) 348 final}
BILAGA
1.BESKRIVNING AV REFORMER OCH INVESTERINGAR
A.OMRÅDE 1 DEL 1
Axel 1 – Digitalisering av den offentliga förvaltningen: Axel 1 i del M1C1 i den italienska planen för återhämtning och resiliens innehåller åtgärder som syftar till att främja digitaliseringen av den italienska offentliga förvaltningen och omfattar sju investeringar och tre reformer. Investeringarna syftar särskilt till att i) rationalisera och konsolidera den offentliga förvaltningens befintliga digitala infrastruktur, II) Främja användningen av molnbaserade datortjänster, iii) med särskild uppmärksamhet på harmonisering och interoperabilitet mellan plattformar och datatjänster, genomförandet av engångsprincipen och tillgången till data genom en katalog över gränssnitt för tillämpningsprogram (API). IV) förbättra tillgängligheten, effektiviteten och tillgängligheten för alla digitala offentliga tjänster i syfte att öka acceptansen och användarnas tillfredsställelse, v) stärka Italiens försvar mot de risker som it-brottslighet utgör, vi) främja den digitala omvandlingen av stora centrala förvaltningar, VII) ta itu med den digitala klyftan genom att stärka medborgarnas digitala färdigheter. Reformerna inom denna axel syftar särskilt till att i) rationalisera och påskynda den offentliga förvaltningens upphandlingsprocess för informations- och kommunikationstekniklösningar, II) stödja den digitala omvandlingen av den offentliga förvaltningen och iii) undanröja hinder för offentliga förvaltningars användning av moln och effektivisera förfarandena för datautbyte mellan offentliga förvaltningar.
Investeringarna och reformerna inom ramen för denna del ska bidra till att uppfylla de landsspecifika rekommendationer som riktades till Italien 2020 och 2019 om behovet av att ”förbättra den offentliga förvaltningens effektivitet, bland annat genom att investera i de offentliganställdas kompetens, genom att påskynda digitaliseringen och genom att öka de lokala offentliga tjänsternas effektivitet och kvalitet” (den landsspecifika rekommendationen 3, 2019) och att ”inrikta investeringarna på den gröna och digitala omställningen, särskilt på [...] förstärkt digital infrastruktur för att säkerställa tillhandahållandet av samhällsviktiga tjänster” (den landsspecifika rekommendationen 3, 2020)..
Axel 2 – Rättsväsende: Det italienska rättsväsendets resultat är långt ifrån andra medlemsstaters i fråga om handläggningstider, vilket beskrivs i Europeiska kommissionens senaste rapport om rättsväsendets effektivitet (Cepej). Axel 2 i del M1C1 i planen för återhämtning och resiliens innehåller åtgärder som syftar till att effektivisera rättsväsendet genom att minska handläggningstiden och föra Italien närmare EU:s medianvärde. I denna del behandlas de landsspecifika rekommendationer som riktades till Italien 2020 och 2019 om att minska längden på civilrättsliga rättegångar och förbättra effektiviteten i kampen mot korruption (landspecifika rekommendationer 4, 2019 och 4, 2020). Dessutom är digitaliseringen av rättssystemet också relevant för den digitala omställningen.
Axel 3 – Offentlig förvaltning: Axel 3 i del M1C1 i planen för återhämtning och resiliens innehåller åtgärder som syftar till att reformera den italienska offentliga förvaltningen och förbättra den administrativa kapaciteten. Italien ligger under genomsnittet för EU-27, både när det gäller regeringarnas effektivitet och förtroendet för regeringen. Italiens reformer av den offentliga förvaltningen påverkades av en allvarlig brist i genomförandet av toppstyrda reformer och det begränsade erkännandet och spridningen av värdefulla nedifrån och upp-innovationer. Den administrativa kapaciteten är mycket låg. Ansträngningarna för att stärka den strategiska planeringskapaciteten, övervaknings- och utvärderingsmekanismerna och evidensbaserade instrument för beslutsfattande bör fortsätta. Huvudsyftet med denna del är att stärka de italienska offentliga förvaltningarnas administrativa kapacitet på central och lokal nivå, både när det gäller humankapital (urval, kompetens och karriär) och när det gäller förenkling av administrativa förfaranden. I detta avsnitt presenteras den övergripande strukturella personalstrategin, från urvalsprocesser till karriärvägar. Reformen omfattar också åtgärder för att förenkla förfarandena. Investeringar i nya digitala verktyg och förstärkta åtgärder för livslångt lärande ingår i del 1 i Område 1. Denna del avser de landsspecifika rekommendationer som riktades till Italien under 2020 och 2019 om att förbättra effektiviteten i den offentliga förvaltningen (den landsspecifika rekommendationen 3, 2019 och den landsspecifika rekommendationen 4, 2020).
Axel 4 – Offentlig upphandling och betalningar från administrationen: Axel 4 i del M1C1 i planen för återhämtning och resiliens innehåller åtgärder som syftar till att reformera vissa centrala aspekter av den italienska lagstiftningen om offentlig upphandling och minska sena betalningar från offentliga förvaltningar vid centrala, regionala och lokala myndigheter samt regionala hälsomyndigheter. Huvudsyftet med reformen är att förenkla reglerna för offentlig upphandling, öka rättssäkerheten för företag och påskynda tilldelningen av offentliga kontrakt samtidigt som processrättsliga skyddsreglerna när det gäller insyn och likabehandling upprätthålls. Dessa reformer stöder därför ett snabbt genomförande av de infrastrukturer och projekt som finansieras genom planen.
Axel 5 – finanspolitiska strukturreformer (beskattning och offentliga utgifter): Axel 5 i del M1C1 i återhämtnings och resiliensplanen omfattar flera reformer som syftar till att stödja hållbarheten i Italiens offentliga finanser (landsspecifik rekommendation 1, 2019). På intäktssidan syftar reformerna till att förbättra skatteuppbördsprocessen, uppmuntra efterlevnad av skatteregler och bekämpa skattefusk, i syfte att minska skattebetalarnas kostnader för att följa reglerna och öka intäkterna för den offentliga sektorn, vilket bidrar till att förbättra de offentliga finansernas hållbarhet. På utgiftssidan syftar reformerna till att förbättra de offentliga utgifternas effektivitet, både på central nivå, genom att stärka den befintliga ramen för årliga utgiftsöversyner, och på subnationell nivå, genom att slutföra reformen av de finanspolitiska förbindelserna på olika förvaltningsnivåer.
A.1 Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Axel 1 – Digitalisering av den offentliga förvaltningen
Investering 1.1 – Digital infrastruktur
Syftet med denna investering är att säkerställa att den offentliga förvaltningens system, dataset och applikationer finns i datacentraler med höga kvalitetsstandarder för säkerhet, prestanda, skalbarhet, europeisk interoperabilitet och energieffektivitet. Investeringen består i att migrera den offentliga förvaltningens dataset och applikationer till PSN eller till säkra certifierade offentliga molnleverantörer.
Investering 1.2 – möjliggörande av molntjänster för lokal förberedande åtgärd
Syftet med denna investering är att migrera dataset och applikationer från en betydande del av den lokala offentliga förvaltningen till en säker molninfrastruktur, vilket ger varje förvaltning frihet att välja inom en uppsättning certifierade offentliga molnmiljöer.
Åtgärden omfattar också ett stödpaket för ”migration som en tjänst” till förvaltningar som omfattar följande: i) den inledande bedömningen, ii) det förfarandemässiga/administrativa stöd som krävs för att inleda insatsen, iii) förhandlingarna om nödvändigt externt stöd och iv) den övergripande projektledningen under genomförandet. En grupp som övervakas av ministeriet för teknisk innovation och digital omställning (MITD) förväntas identifiera och certifiera en bred förteckning över kvalificerade leverantörer och förhandla fram en uppsättning standardstödpaket som är anpassade till storleken på administrationen och de tjänster som berörs av migrationen.
Investering 1.3 – Data och interoperabilitet
Syftet med denna investering är att säkerställa fullständig interoperabilitet för viktiga dataset och tjänster mellan centrala och lokala offentliga förvaltningar. Åtgärden består i att inrätta en nationell digital dataplattform (Piattaforma Digitale Nazionale Dati) som möjliggör interoperabilitet mellan dataset genom en katalog över gränssnitt för tillämpningsprogram som delas mellan centrala och lokala förvaltningar.
Investeringar 1.4 – Digitala tjänster och medborgarnas erfarenheter
Syftet med denna investering är att utveckla ett integrerat och medborgarorienterat ekosystem av digitala offentliga tjänster, se till att de används i stor utsträckning inom centrala och lokala förvaltningar och förbättra användarnas allmänna upplevelse.
Åtgärden
(I)fastställer återanvändbara modeller för tillhandahållande av tjänster som säkerställer fullständiga tillgänglighetskrav (Investering 1.4.1 – Medborgarnas upplevelse – Förbättring av digitala offentliga tjänsters kvalitet och användbarhet),
(II)öka tillgången till digitala offentliga tjänster (Investering 1.4.2 – Medborgarnas inkludering: Förbättrad tillgänglighet för digitala offentliga tjänster).
(III)innebär antagandet av den digitala applikationen för betalningar mellan medborgare och offentliga förvaltningar (PagoPa) och antagandet av appen ”IO” (Investering 1.4.3 – Antagande av PagoPA-plattformstjänster och ”IO” -appen),
(IV)Europaparlamentet främjar antagandet av nationella plattformar för digital identitet (Sistema Pubblico di Identità Digitale, SPID och Carta d Identità Elettronica, CIE) och av det nationella registret (Anagrafe nazionale della popolazione residente, ANPR) (Investering 1.4.4 – utbyggnad av de nationella plattformarna för digital identitet (SPID, CIE) och det nationella registret (ANPR)).
(V)inrätta en gemensam plattform för anmälningar (Investering 1.4.5 – Digitalisering av offentliga meddelanden).
(VI)innebär antagande av rörlighet som en tjänst (investering 1.4.6 – Rörlighet som en tjänst för Italien, där denna sista åtgärd finansieras på grundval av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd).
Investering 1.5 – It-säkerhet
Syftet med denna investering är att stärka Italiens försvar mot de risker som it-brottslighet medför, särskilt genom genomförandet av ett nationellt område för it-säkerhet, i linje med säkerhetskraven i direktiv (EU) 2016/1148 om säkerhet i nätverks- och informationssystem (it-säkerhetsdirektivet), och genom att stärka den nationella kapaciteten för it-försvar när det gäller teknisk inspektion och riskövervakning.
Åtgärden syftar till att utveckla ett modernt, integrerat system som tätt sammankopplar olika enheter i hela landet och förbinder internationellt med partner och tillförlitliga teknikleverantörer. Detta är uppdelat på fyra pelare: i) Stärka kapaciteten i frontlinjen gentemot allmänheten och företag/enheter att hantera varningar och faktiska offentligt erkända händelser. II) Bygga/stärka landets inspektions- och revisionsförmåga när det gäller maskinvara och programvara som används av personer med väsentliga funktioner för att certifiera tillförlitlighet/förebygga hot. III) Struktureringsenheter för brottsbekämpande myndigheter och it-enheter inom de polisstyrkor som ansvarar för utredningar av brottslig verksamhet. IV) Stärka avsevärt cybertillgångar och it-personal med ansvar för nationell säkerhet och insatser mot cyberhot.
Investering 1.6 – Digital omvandling av stora centrala förvaltningar
Syftet med denna investering är att öka effektiviteten och förenkla förfarandena för de viktigaste centrala förvaltningarna – bland annat i) inrikesministeriet, ii) justitieministeriet, iii) det nationella institutet för social trygghet (INPS) och det nationella institutet för försäkring mot olycksfall i arbetet (INAIL), iv) försvarsministeriet, v) statsrådet och vi) finanspolisen. Investeringen består av omstrukturering och digitalisering av en uppsättning prioriterade processer, verksamheter och tjänster inom deras ansvarsområde.
Investering 1.7 – Grundläggande digitala färdigheter
Syftet med denna investering är att minska den andel av befolkningen som riskerar digital utestängning genom tillhandahållande av digital utbildning. M-raderingen bestårav utbildning av personer somägnarsig åt digital radering förpersoner som riskerar digital utestängning och av att stärka nätverket av digitala centrum för underlättande.
Reform 1.1 – IKT-upphandling
Syftet med denna reform är att se till att den offentliga förvaltningen kan upphandla IKT-lösningar snabbare och effektivare genom att rationalisera och påskynda upphandlingsprocessen för IKT-tjänster och IKT-tillgångar.
Genomförandet av reformen ska bestå av tre handlingslinjer. För det första ska en enda databas med en vit förteckning över ekonomiska aktörer som har tillstånd att tillhandahålla varor och tjänster till offentliga förvaltningar inrättas och en särskild teknisk infrastruktur införas för certifiering av leverantörer. För det andra ska en förenklad metod (”snabbspår”) för att rationalisera IKT-inköp för PNRR-projekt antas. För det tredje ska en digital upphandlingstjänst inrättas i syfte att i) endast omfatta certifierade leverantörer (ekonomiska aktörer får när som helst begära att bli certifierade i enlighet med artikel 64 i direktiv 2014/24/EU). II) göra det möjligt att snabbt identifiera leverantörer som uppfyller ett angivet behov (t.ex. genom en konfigurator), III) ge förvaltningarna en intuitiv användarupplevelse (t.ex. en tydlig beskrivning av de tjänster som erbjuds, jämförande utvärdering av leverantörer). Denna övergripande struktur ska bygga på den befintliga kapaciteten hos CONSIP, den italienska statliga enheten för upphandling.
Reform 1.2 – Omvandlingsstöd
Syftet med denna reform är att stödja den digitala omvandlingen av alla centrala och lokala offentliga förvaltningar genom inrättandet av ett särskilt ”omvandlingskontor för digital PA”. Omvandlingskontoret ska bestå av en tillfällig teknikkompetent resurspool som ska organisera och stödja migrationsinsatserna och de centraliserade förhandlingarna om ”paket” med certifierat externt stöd.
Dessutom planerar åtgärden att inrätta ett företag som är inriktat på programvaruutveckling för att stödja den digitala upptrappningen av centrala förvaltningar. Omvandlingskontoret ska särskilt stödja den offentliga förvaltningen i genomförandet av investeringarna 1.1–1.7 som ingår i denna del och ska också stödja genomförandet av investeringar och reformer inom digitalisering av hälso- och sjukvård som ingår i Område 6.
Reform 1.3 – Cloud First och interoperabilitet
Syftet med denna reform är att undanröja hindren för molnanvändning och effektivisera byråkratin som bromsar förfarandena för datautbyte mellan offentliga förvaltningar genom att införa en uppsättning incitament och skyldigheter som syftar till att underlätta övergången till moln och undanröja förfarandemässiga hinder för ett brett införande av digitala tjänster.
Reformen ska omfatta tre handlingslinjer. För det första, eftersom molnlösningar ska öka kostnadseffektiviteten i användningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT), efter en på förhand fastställd ”amorteringsfri period” (t.ex. tre år efter inledandet av omvandlingen), ska förvaltningar som inte anslutit sig till molnomvandlingen få en begränsning i sin budget för IKT-utgifter.
För det andra, som en del av incitamenten för molnmigration, ska de nuvarande reglerna för offentlig redovisning av utgifter i samband med molntjänster ses över. Med tanke på att övergången till molnet för närvarande innebär en överföring av budgetmedel från kapitalutgifter till driftsutgifter, ska reglerna för offentlig redovisning av utgifter i samband med molntjänster ses över för att inte avskräcka offentliga förvaltningar från molnmigration.
För det tredje ska normer för regler om datainteroperabilitet ses över, i enlighet med bestämmelserna om öppna data och behandling av personuppgifter, och de nuvarande förfarandena för datautbyte mellan offentliga förvaltningar ska förenklas för att rationalisera förfarandeaspekterna och påskynda genomförandet av interoperabilitet mellan offentliga förvaltningsdatabaser. Dessutom ska digital hemvist ses över och integreras med det nationella folkbokföringsregistret (ANPR) för att möjliggöra ett visst och säkertdigitaltsamarbete mellan medborgare och offentliga förvaltningar.
Axel 2 – Rättsväsende
Reform 1.4 – Civilrätt
Syftet med denna reform är att förkorta de civilrättsliga förfarandenas längd och ta itu med tvistemålsdomstolarnas eftersläpning. Reformen består i antagandet av lagstiftningsåtgärder för att minska antalet inkommande mål i domstolar, förenkla befintliga förfaranden och öka domstolarnas produktivitet.
Reform 1.5 – Straffrätt
Syftet med denna reform är att förkorta de straffrättsliga förfarandena. Reformen består i antagandet av åtgärder som förenklar befintliga förfaranden och ökar domstolarnas produktivitet.
Reform 1.6 – Insolvens
Reformen syftar till att digitalisera och förbättra insolvensförfaranden genom att införa mekanismer för tidig varning före insolvens, specialisering av domstolar och förrättsinstanser för att hantera alla faser av insolvensförfaranden på ett effektivare sätt, bland annat genom utbildning och specialisering för medlemmar av rättsliga och administrativa myndigheter.
Reform 1.7 – Skattedomstolar
Syftet med reformen är att effektivisera tillämpningen av skattelagstiftningen och minska det stora antalet överklaganden till kassationsdomstolen.
Reform 1.8 – Digitalisering av rättsväsendet
Syftet med denna reform är att digitalisera civilrättsliga och straffrättsliga förfaranden. Denna reform består i införandet av en obligatorisk elektronisk arkivering av handlingar, inrättandet av ett elektroniskt arbetsflöde för civilrättsliga förfaranden, digitaliseringen av straffrättsliga förfaranden i första instans och inrättandet av en databas över civilrättsliga beslut.
Investering 1.8 – Rekryteringsförfaranden för tvistemåls-, brottmåls- och förvaltningsdomstolar
Syftet med denna åtgärd är att öka kvaliteten på rättsväsendet genom att stödja den verksamhet som bedrivs av förvaltningsdomstolar, tvistemålsdomstolar och brottmålsdomstolar samt av de territoriella och centrala avdelningar vid justitieministeriet som ansvarar för verkställandet av återhämtnings- och resiliensplanen och den digitala omställningen i rättssystemet. Investeringen består av tillfällig anställning av personal för testkontoret och av teknisk och administrativ personal som stöder genomförandet av målen i återhämtnings- och resiliensplanen.
Axel 3 – Offentlig förvaltning
Reform 1.9 – Reformen av den offentliga sysselsättningen och förenklingsreformen
Syftet med denna reform är att stärka den offentliga sysselsättningsramen och förenkla de administrativa förfarandena till förmån för företag och medborgare. Reformen består i antagandet av ett antal åtgärder som undanröjer onödiga skyldigheter, inför mekanismer för tyst samtycke, förenklar kommunikationen, förenar system som delas med regioner och kommuner, säkerställer interoperabilitet mellan företags- och byggförfaranden och fastställer en uppsättning centrala resultatindikatorer för att styra organisatoriska förändringar inom förvaltningarna.
Reform 1.9a – Reform för att påskynda genomförandet av sammanhållningspolitiken
Reformen syftar till att påskynda genomförandet av sammanhållningspolitiken och dess effektivitet som ett komplement till den nationella planen för återhämtning och resiliens. Den ska ange datum för godkännande av den strategiska planen för den gemensamma särskilda ekonomiska zonen. Den nationella lagstiftningen kräver ett yttrande från den enhetliga konferensen innan den omvandlas till lag i enlighet med lagstiftningsdekret nr 281/1997. I enlighet med artikel 9 i förordning (EU) 2021/241 får reformen få stöd från andra unionsprogram och unionsinstrument, förutsatt att sådant stöd inte täcker samma kostnad. Faciliteten för återhämtning och resiliens täcker inte några kostnader för reformen.
Investering 1.9 – Tillhandahålla tekniskt bistånd och stärka kapacitetsuppbyggnaden för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens
Syftet med denna investering är att stärka den administrativa kapaciteten för genomförandet av Italiens återhämtnings- och resiliensplan. Investeringen består av tillfällig rekrytering av en pool av experter som kommer att ge tekniskt stöd till förvaltningar och stärka deras kapacitet att genomföra särskilda initiativ som planeras inom ramen för planen för återhämtning och resiliens och omfattar utbildningsprogram för offentliganställda för att stärka kapacitetsuppbyggnaden.
Axel 4 – Offentlig upphandling och betalningar från offentliga förvaltningar
Reform 1.10 – Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling
Syftet med denna reform är att förbättra de upphandlande myndigheternas kvalifikationer och professionalisering, öka konkurrensen, förenkla och digitalisera inköpscentralernas förfaranden och genomföra det nationella e-upphandlingssystemet. I detta syfte omfattar reformen antagandet av rättsakter, inklusive ändringar av lagen om offentlig upphandling.
Reform 1.11 – Minskning av sena betalningar från offentliga myndigheter och hälsovårdsmyndigheter
Syftet med reformen är att ta itu med flaskhalsar som orsakar förseningar i genomförandet av betalningar från centrala, regionala, lokala och hälsomässiga offentliga förvaltningar och myndigheter till företag, särskilt genom antagande av strukturåtgärder och riktade lagstiftningsåtgärder.
Axel 5 – Finanspolitiska strukturreformer (Beskattning och offentliga utgifter)
Reform 1.12 – Reformen av skatteförvaltningen
Syftet med denna reform av skatteförvaltningen är att uppmuntra till efterlevnad av skattereglerna, öka revisionernas och kontrollernas effektivitet och minska skattebetalarnas kostnader för regelefterlevnad genom att anta och verkställa riktade lagstiftnings- och regleringsåtgärder.
Reform 1.13 – Reform av ramen för utgiftsöversynen
Syftet med denna reform är att effektivisera den nationella utgiftsöversynen. Reformen består av åtagandet att genomföra årliga utgiftsöversyner under perioden 2023–2025 och att förbättra praxis för grön budgetering och jämställdhetsbudgetering.
Reform 1.14 – Reform av det subnationella finanspolitiska ramverket
Syftet med denna reform är att öka insynen i de finanspolitiska förbindelserna på de olika förvaltningsnivåerna. Reformen består av en definition av parametrarna för ”finanspolitisk federalism” för regioner med ordinarie status och antagande av lagar för ”finanspolitisk federalism” för provinser och storstäder.
Reform 1.15 – Reform av reglerna för offentliga räkenskaper
Syftet med denna reform är att införa ett enhetligt system för periodiserad redovisning för den offentliga sektorn, exklusive statsägda företag. Reformen består i antagandet av begreppsramen, uppsättningen standarder för periodiserad redovisning och den flerdimensionella kontoplanen samt tillhandahållande av utbildning för övergången till det nya systemet för periodiserad redovisning.
Investering 1.10 – Stöd till kvalifikationer och e-upphandling
Denna investering ska, inom ramen för strategin för professionalisering av offentliga upphandlare, inrätta en funktion för upphandlingsstöd som är avsedd för upphandlande myndigheter för att uppfylla kraven i bilaga II.4 till lagen om offentlig upphandling och stödja dem i e-upphandlingsprocessen, stödja förvärv av digitala färdigheter och tillhandahålla tekniskt stöd vid antagandet av digitaliseringen av offentlig upphandling, inbegripet användningen av dynamiska inköpssystem.
A.2 Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnummer
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
M1C1–1
|
Reform 1.1: IKT-upphandling
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av lagstiftningsdekret om reform 1.1 ”IKT-upphandling”
|
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av lagdekretet om reformering av IKT-upphandling
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2021
|
De rättsakter som krävs omfattar bland annat lagstiftningsingrepp i lagen om förenklingar (Decreto Legge semplificazioni). I dessa ska följande anges:
i) Möjligheten att använda det förfarande som avses i artikel 48.3 i lagen om offentlig upphandling även för kontrakt över de tröskelvärden som avses i artikel 35 i lagen om offentlig upphandling för inköp av datorvaror och datatjänster, särskilt baserade på molnteknik, samt konnektivitetstjänster som helt eller delvis finansieras med de resurser som tillhandahålls för genomförandet av PNRR-projekt.
II) Driftskompatibilitet mellan de olika databaser som förvaltas av de attesterande organ som deltar i kontrollen av de krav som avses i artikel 80 i lagen om offentlig upphandling.
III) Upprättande av en virtuell fil över ekonomiska aktörer där uppgifterna finns tillgängliga för kontroll av att det inte finns några skäl för uteslutning enligt artikel 80, vilket gör det möjligt att fastställa en vit förteckning över ekonomiska aktörer för vilka kontrollen redan har utförts.
|
|
M1C1–2
|
Reform 1.3: Molntjänster i första hand och interoperabilitet
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av lagdekret om reform 1.3 ”Cloud First and Interoperability”
|
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av lagdekretet om första molnreformen och interoperabilitetsreformen
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2021
|
De nödvändiga rättsakterna ska omfatta följande:
Genomförandeakter som särskilt rör i) Agenzia per l’Italia digitale (AgID) förordningen om Polo Strategico Nazionale (PSN) (föreskrivs i artikel 33f i lagdekret 179/212) och ii) AgID-riktlinjer om interoperabilitet (enligt artiklarna 50 och 50b i Codice dell’Amministrazione Digitale (CAD)).
Ändringar av artikel 50 i CAD:
i) Avskaffande av skyldigheten att ingå ramavtal för förvaltningar som har åtkomst till den nationella digitala dataplattformen.
II) Förklaringar i frågan om integritetsskydd: överföringen av uppgifter från ett informationssystem till ett annat påverkar inte äganderätten till uppgifterna och behandlingen, utan att det påverkar ansvarsområdena för de offentliga förvaltningar som tar emot och behandlar uppgifterna som självständiga registeransvariga.
Ändringar av Decreto del Presidente della Repubblica (DPR) 445/2000 om tillgång till uppgifter:
i) Upphävande av det tillstånd som krävs för direkt tillgång till uppgifter.
II) strykning av hänvisningen till ramavtal i artikel 72.
Ändringar av artikel 33f i lagdekret 179/2012:
i) införa en möjlighet för AgID att tillsammans med Centri Elaborazione Dati (CED) och Cloud Regulations reglera de villkor och metoder med vilka offentliga förvaltningar måste genomföra CED-migreringar,
II) införa påföljder för underlåtenhet att uppfylla skyldigheten att migrera till molnet.
|
|
M1C1–3
|
Investeringar 1.1: Digital infrastruktur
|
Milstolpe
|
Slutförande av Polo Strategico Nazionale (PSN)
|
Rapport om molnanvändning från ministeriet för teknisk innovation och digital omställning (MITD)
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Ett fullständigt slutförande av det övergripande projektet ska uppnås när alla berörda offentliga förvaltningar har slutfört övergången av identifierade rack till Polo Strategico Nazionale (PSN) och testningen av fyra datacentraler har slutförts framgångsrikt, vilket gör det möjligt att inleda migreringsprocessen för de berörda offentliga förvaltningarnas dataset och applikationer till PSN.
|
|
M1C1–4
|
Investeringar 1.3.1: Nationell plattform för digitala data
|
Milstolpe
|
Den nationella digitala dataplattformen är i drift
|
Rapport från ministeriet för teknisk innovation och digital omställning (MITD) som visar lanseringen av den nationella plattformen för digitala data
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Plattformen ska göra det möjligt för byråerna att
— offentliggöra sina gränssnitt för tillämpningsprogram (API) i plattformens API-katalog,
— upprätta och underteckna avtal om digital interoperabilitet via plattformen.
autentisera och godkänna åtkomst till API:er med hjälp av plattformens funktioner.
— validera och bedöma överensstämmelsen med den nationella interoperabilitetsramen.
|
|
M1C1–5
|
Investeringar 1.5: Cybersäkerhet
|
Milstolpe
|
Inrättande av den nya nationella byrån för it-säkerhet
|
Förvaltningsbeslut
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Delmålet ska uppnås med (1) omvandlingen till lag av det lagdekret som utgör den nationella it-säkerhetsbyrån, som för närvarande håller på att slutföras. (2) offentliggörandet i den officiella tidningen av premiärministerdekretet (Decreto del Presidente del Consiglio dei Ministri, DPCM) som innehåller den nationella it-säkerhetsbyråns interna föreskrifter.
|
|
M1C1–6
|
Investeringar 1.5: Cybersäkerhet
|
Milstolpe
|
Inledande införande av nationella cybersäkerhetstjänster
|
Rapport som visar den fullständiga arkitekturen för de nationella cybersäkerhetstjänsterna
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Delmålet ska uppnås med en definition av den detaljerade arkitekturen för hela ekosystemet i den nationella cybersäkerhetsarkitekturen (dvs. ett nationellt centrum för informationsutbyte och analys (ISAC), ett nätverk av incidenthanteringsorganisationer (CERT), ett nationellt HyperSOC, ett högpresterande datorsystem som är integrerat med verktygen för artificiell intelligens/maskininlärning (AI/ML) för att analysera cybersäkerhetsincidenter på nationell nivå).
|
|
M1C1–7
|
Investeringar 1.5: Cybersäkerhet
|
Milstolpe
|
Start av nätverket av laboratorier för säkerhetskontroll och cybersäkerhetscertifiering
|
Dokumentation som visar de identifierade processer och förfaranden som ska delas mellan laboratorier och rapportering som visar aktiveringen av minst ett laboratorium
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Etappmålet ska uppnås med följande:
i) Den nationella cybersäkerhetsbyråns kartläggning av var laboratorier och centrum för screening och certifiering kommer att inrättas, de expertprofiler som ska rekryteras och en fullständig definition av processer och förfaranden som ska delas mellan laboratorierna.
II) Aktivering av ett laboratorium.
Den verksamhet som skapas för inrättande och aktivering av granskningslaboratorier ska övervakas av Ministero dello Sviluppo Economico (MISE) tillsammans med CVCN (nationellt laboratorium för säkerhetskontroll och cybersäkerhetscertifiering) och integreras med utvärderingscentrumet av inrikesministeriet och försvarsministeriet.
|
|
M1C1–8
|
Investeringar 1.5: Cybersäkerhet
|
Milstolpe
|
Aktivering av en central revisionsenhet för PSNC – NIS-säkerhetsåtgärder
|
Rapportering som visar inrättandet av den centrala revisionsenheten
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2022
|
En intern enhet ska utses inom den nationella cybersäkerhetsbyrån, med mandat att utföra den verksamhet som bedrivs av den centrala revisionsenhet som ska ansvara för PSNC:s NIS-säkerhetsåtgärder.
Processerna, logistiken och driftsarrangemangen ska formaliseras till lämplig dokumentation med särskild inriktning på driftsprocesserna, dvs. uppdragsregler, revision och rapporteringsförfaranden.
It-verktygen ska samla in, hantera och analysera revisionsuppgifter och ska utvecklas och användas av revisionsenheten.
Dokumentation som visar att utvecklingen av verktygen har slutförts ska tillhandahållas.
|
|
M1C1–9
|
Investeringar 1.5: Cybersäkerhet
|
Måltavla
|
Stöd till uppgradering av säkerhetsstrukturer T1
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
5
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Minst fem förstärkta insatser för uppgradering av säkerhetsstrukturer som färdigställts inom sektorerna Nationella säkerhetsområdet för it-säkerhet (PSNC) och nätverks- och informationssystem (NIS).
Interventionstyper omfattar uppgraderingar av driftcentraler för säkerhet, förbättringar av it-gränsförsvaret och intern övervaknings- och kontrollkapacitet. Insatserna ska inriktas på hälso-, energi- och miljösektorerna (dricksvattenförsörjning).
|
|
M1C1–10
|
Reform 1.2: Stöd till omvandling
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av omvandlingsteamet och det nya företaget
|
Bestämmelse i rättsakten som anger ikraftträdandet av en rättsakt om inrättande av omvandlingskontoret och ikraftträdande av en rättsakt om bildande av det nya bolaget
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2022
|
För inrättandet av omvandlingskontoret ska de nödvändiga rättsakterna omfatta följande:
-Offentliggörandet av lagdekretet ”reclutamento” (redan godkänt av ministerrådet nr 22 av den 4 juni 2021och offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning (Gazzetta Ufficiale) den 10 juni2021).
-Offentliggörande av en inbjudan att anmäla intresse.
-Urval och tilldelning av uppdraget till experterna (på tillfällig basis under den tid som RRF varar).
För det nya företaget ska de centrala steg som krävs omfatta följande:
-Lagstiftningstillstånd.
-Decreto del Presidente del Consiglio dei Ministri (DPCM) som godkänner bolagets bildande och fastställande av bolagets mål, aktiekapital, varaktighet och direktörer.
-Upprättande av ett bolag med notariehandling.
-Handlingar som krävs för att företaget ska kunna bedriva sin verksamhet – bolagsordning och olika förordningar.
|
|
M1C1–11
|
Investeringar 1.6.6: Digitalisering av finanspolisen
|
Måltavla
|
Finanspolisen – Inköp av professionella datavetenskapstjänster T1
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
5
|
KVARTAL 1
|
2023
|
Inköp av professionella datavetenskapstjänster genom avtal med en konsulttjänstleverantör som omfattar fem anställda med ansvar både för att utforma dataarkitekturen och för att skriva algoritmerna i enheten för stordataanalys. Offentliggörande av tilldelade kontrakt för inköp av datavetenskapliga tjänster i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en förteckning över uteslutna tjänster och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå samt offentliggörande på nationell nivå av nya verktyg i den första analysmodulen (it-stamnätet).
|
|
M1C1–12
|
Investering 1.3.2: Gemensam digital ingång
|
Måltavla
|
Gemensam digital ingång
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
19
|
KVARTAL 4
|
2023
|
De 19 prioriterade administrativa förfaranden som är tillämpliga i Italien av de 21 som definieras i förordning (EU) 2018/1724 är helt förenliga med kraven i artikel 6 i förordning (EU) 2018/1724. Mer specifikt: a) Identifiering av användare, tillhandahållande av information och styrkande handlingar, underskrift och slutlig inlämning ska alla göras elektroniskt på distans, via en tjänstekanal som gör det möjligt för användarna att uppfylla kraven i samband med förfarandet på ett användarvänligt och strukturerat sätt. b) Användarna ska förses med ett automatiskt mottagningsbevis, såvida inte resultatet av förfarandet levereras omedelbart. (c) Resultatet av förfarandet ska levereras elektroniskt, eller om det är nödvändigt för att följa tillämplig unionsrätt eller nationell rätt, på fysisk väg. d) Användarna ska få ett elektroniskt meddelande om att förfarandet har slutförts.
|
|
M1C1–13
|
Investeringar 1.4.6:
Rörlighet som tjänst för Italien
|
Milstolpe
|
Rörlighet som en tjänst lösningar M1
|
Rapport från Ministero delle Infrastrutture e della Mobilità Sostenibili (MIMS) i samarbete med universiteten om genomförandet och bedömningen av resultaten av de tre pilotprojekten
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Tre pilotprojekt som syftar till att testa rörlighet som en servicelösning i tekniskt avancerade storstäder har genomförts.
Varje lösning har använts av minst 1 000 användare under pilotperioden.
Varje pilotprojekt ska vara öppet för minst 1 000 användare, som ska kunna få tillgång till det på frivillig basis och på egen bekostnad och ge den individuella bedömningen, med möjlighet att välja och köpa mobilitetstjänster bland dem som finns tillgängliga på plattformen.
MaaS-tjänsten ska, genom en gemensam teknisk plattform, föreslå den bästa reselösningen för medborgarna och användaren utifrån dennes behov, genom att utnyttja integreringen mellan de olika tillgängliga rörlighetsalternativen (lokal kollektivtrafik, delning, förarhytt, biluthyrning) för att optimera reseupplevelsen både när det gäller planering (intermodal ruttplanering och realtidsinformation om tider och avstånd) och i fråga om utnyttjande (bokning och betalning av tjänster).
|
|
M1C1–14a
|
Reform 1.9a: Reform för att påskynda genomförandet av sammanhållningspolitiken
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av nationell lagstiftning för att påskynda genomförandet av sammanhållningspolitiken
|
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av den nationella lagstiftningen för att påskynda genomförandet av sammanhållningspolitiken
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 1
|
2024
|
Ikraftträdande av nationell lagstiftning som, inom ramen för partnerskapsavtalet och för alla nuvarande program, fastställer de arrangemang som krävs för att påskynda och förbättra genomförandet av sammanhållningspolitiken.
För att säkerställa den institutionella dialogen och samarbetet samt en gemensam förståelse av de nödvändiga åtgärderna ska regeringen senast den 31 december 2023 inrätta en teknisk arbetsgrupp med förvaltningsmyndigheterna för alla regionala och nationella program inom Cabina di regia PNRR, utan att det påverkar tillämpningen av nationell lagstiftning om den enhetliga konferensen.
Lagstiftningen ska fastställa de arrangemang som krävs för att prioritera interventioner inom följande strategiska sektorer, i strikt överensstämmelse med de planeringsdokument som fastställts för de relevanta nödvändiga villkoren, och för att konkret genomföra dem, inbegripet åtgärder för att stärka den administrativa kapaciteten, inom dessa sektorer:
—
Vatten
—
infrastruktur för hydrogeologiska risker och miljöskydd.
—
Avfall,
—
Transport och hållbar rörlighet,
—
Och energi.
—
Stöd till företagsutveckling och attraktionskraft, även för den digitala och gröna omställningen.
|
|
M1C1–15
|
Investeringar 1.6.6: Digitalisering av finanspolisen
|
Måltavla
|
Finanspolisen – Inköp av professionella datavetenskapstjänster T2
|
SAKNAS
|
Antal
|
5
|
10
|
KVARTAL 1
|
2024
|
Inköp av professionella datavetenskapliga tjänster genom avtal med en konsulttjänsteleverantör med ytterligare fem personalresurser (totalt tio) som ansvarar både för att utforma dataarkitekturen och för att skriva algoritmerna i enheten för stordataanalys. Offentliggörande av tilldelade kontrakt för inköp av datavetenskapliga tjänster i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en förteckning över uteslutna tjänster och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå samt offentliggörande på nationell nivå av nya verktyg i den första analysmodulen (it-stamnätet).
|
|
M1C1–17
|
Investeringar 1.1: Digital infrastruktur
|
Måltavla
|
Migration till Polo Strategico Nazionale T1
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
100
|
KVARTAL 3
|
2024
|
Minst 100 centrala offentliga förvaltningar och lokala hälso- och sjukvårdsmyndigheter (Aziende Sanitarie Locali/Aziende ospedaliere) ska helt migrera minst en av administrationens tjänster (inklusive system, dataset och applikationer) till infrastrukturen (Polo Strategico Nazionale). Fullständigt migrerad kan för varje institution innebära en blandning av not-cloud-ready in pure hosting, liftand-shift migrations, uppgradering till Infrastructure-as-a-Service (IaaS), Platform-as-a-Service (Paas) eller Software-as-a-Service (SaaS). Migreringen till Polo Strategico Nazionale kan genomföras på olika sätt beroende på den senaste tekniken för it-arkitektur på plats som ägs av varje migrerande offentlig förvaltning. Dessa strategier kan variera från rena värdtjänster och migreringar för icke-molnfärdig programvara till en migrering till IaaS, PaaS eller SaaS för molnfärdig programvara. PSN ska erbjuda varje migrerande offentlig förvaltning alla de migrationsstrategier som kan anses uppfylla målet ”migration till Polo Strategico Nazionale”.
Det totala antalet offentliga förvaltningar ”som omfattas” omfattar följande:
• Centrala offentliga förvaltningar som står för den största andelen av utgifterna för informations- och kommunikationsteknik (t.ex. det nationella institutet för social trygghet och justitieministeriet).
• Centrala offentliga förvaltningar som hyser data i föråldrade datacentraler enligt nyligen genomförda undersökningar om ”molnberedskap”.
• Lokala hälso- och sjukvårdsmyndigheter (Aziende Sanitarie Locali/Aziende Ospedaliere) som främst är belägna i centrala och södra Italien saknar lämplig infrastruktur för att säkerställa datasäkerhet.
|
|
M1C1–18
|
Investeringar 1.3.1: Nationell plattform för digitala data
|
Måltavla
|
API:er på den nationella digitala dataplattformen T1
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
3 000
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Detta mål består i att uppnå minst 3 000 gränssnitt för tillämpningsprogram (API) som skapats av de offentliga förvaltningarna, publicerats i API-katalogen och integrerats med den nationella digitala dataplattformen. De offentliggjorda API:erna ska påverka flera områden som kan omfatta men inte är begränsade till följande:
i) Tjänster avseende social trygghet och välfärd, förvaltning av upphandlingstjänster eller centrala nationella register (t.ex. folkbokföringsregister och register över billicenser).
Varje genomförande och dokumentation av API-uppgifter ska överensstämma med de nationella interoperabilitetsstandarderna. Ramen för den nationella digitala dataplattformen ska tillhandahålla funktioner för att bedöma efterlevnaden.
|
|
M1C1–19
|
Investeringar 1.5: Cybersäkerhet
|
Måltavla
|
Stöd till uppgradering av säkerhetsstrukturer T2
|
SAKNAS
|
Antal
|
5
|
50
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Minst 50 förstärkta insatser slutfördes inom sektorerna Nationella säkerhetsområdet för it-säkerhet (PSNC) och nätverks- och informationssystem (NIS).
Interventionstyper omfattar till exempel operativa säkerhetscentrum, förbättringar av cybergränsförsvar och intern övervaknings- och kontrollkapacitet i enlighet med kraven i NIS och PSNC. Insatser i nät- och informationssäkerhetssektorerna ska särskilt inriktas på sektorerna för hälso- och sjukvård, energi och miljö (dricksvattenförsörjning och avfallshantering).
|
|
M1C1–20
|
Investeringar 1.5: Cybersäkerhet
|
Milstolpe
|
Fullständigt införande av nationella cybersäkerhetstjänster
|
Rapport som visar att de nationella cybersäkerhetstjänsterna är helt aktiverade
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Denna milstolpe ska slutföras med aktivering av regionala incidenthanteringsorganisationer (CERT) som ska kopplas samman med den italienska it-incidenthanteringsorganisationen (CSIRT), aktivering av centrumet för informationsutbyte och analys (ISAC), integrering av minst 5 operativa säkerhetscentrum (SOC) med det nationella samordningscentrumet för cybersäkerhet, full drift av riskhanteringstjänsterna för cybersäkerhet, inbegripet för analys av leveranskedjan och försäkring av cyberrisker.
|
|
M1C1–21
|
Investeringar 1.5: Cybersäkerhet
|
Milstolpe
|
Slutförande av nätverket av laboratorier för säkerhetskontroll och cybersäkerhetscertifiering, utvärderingscentrum
|
Rapportering som visar fullständig aktivering av minst 10 laboratorier och av 2 utvärderingscentrum (CV)
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Aktivering av minst 10 gransknings- och certifieringslaboratorier och av 2 utvärderingscentrum (CV).
|
|
M1C1–22
|
Investeringar 1.5: Cybersäkerhet
|
Milstolpe
|
Full drift av den centrala revisionsenheten för PSNC NIS-säkerhetsåtgärder med minst 30 slutförda inspektioner
|
Rapportering, inspektionsrapporter
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Den centrala revisionsenheten är i full drift med minst 30 slutförda inspektioner.
|
|
M1C1–23
|
Investeringar 1.4.6: Rörlighet som tjänst för Italien
|
Milstolpe
|
Rörlighet som en tjänst lösningar M2
|
Pilotprojekt för rörlighet som tjänst
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2025
|
Sju pilotprojekt, varav minst tre i söder, ska testa mobilitetslösningar som en tjänst (MaaS).
Mobilitet som en tjänst ska genom en enda teknisk plattform ge användarna de bästa resealternativen utifrån deras behov genom att integrera olika mobilitetsalternativ (t.ex. kollektivtrafik, delningstjänster, taxi, biluthyrning) och optimera reseplaneringen och den övergripande användarupplevelsen.
|
|
M1C1–24
|
Investeringar 1.7.1: Digital offentlig förvaltning
|
Måltavla
|
Volontärer utbildas
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
8 300
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Minst 8 300 volontärer utbildas i digital kompetens av ministeriet för digital omvandling för att tillhandahålla digital utbildning till personer som riskerar digital utestängning inom de organisationer som är registrerade i det nationella registret över organisationer för samhällsomfattande offentliga tjänster.
|
|
M1C1–25
|
Investeringar 1.6.6: Digitalisering av finanspolisen
|
Milstolpe
|
Utveckla de informationssystem som används för att bekämpa ekonomisk brottslighet
|
It-system med nya funktioner
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2025
|
Offentliggörande av nya funktioner i de informationssystem som används för att bekämpa ekonomisk brottslighet.
|
|
M1C1–26
|
Investeringar 1.1: Digital infrastruktur
|
Måltavla
|
Migration till Polo Strategico Nazionale eller till en säker, certifierad offentlig molnmiljö
|
SAKNAS
|
Antal
|
100
|
280
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Minst 280 centrala offentliga förvaltningar och lokala hälso- och sjukvårdsmyndigheter (Aziende Sanitarie Locali/Aziende Ospedaliere) migrerade till ”Polo Strategico Nazionale” (PSN) eller till en säker, certifierad offentlig molnmiljö i enlighet med den migrationsplan som godkänts av ministeriet för digital omvandling.
Migreringen kan utföras på olika sätt beroende på den senaste tekniken för programvara i lokalerna som ägs av var och en av de offentliga förvaltningar som migrerar.
Dessa strategier kan variera från ren värd- och lyft- och skiftmigration för icke-molnfärdig programvara till en migrering till Infrastructure-as-a-Service (IaaS), Platform-as-a-Service (PaaS) eller Software-as-a-Service (SaaS) för molnfärdig programvara.
Minst 40 % av de migrerade tjänsterna ska genomföras genom antingen IaaS-, PaaS- eller SaaS-lösningar.
PSN eller en alternativ säker, certifierad offentlig molnleverantör ska erbjuda varje migrerande offentlig förvaltning alla de migrationsstrategier som är berättigade att beakta det uppnådda målet.
|
|
M1C1–27
|
Investeringar 1.3.1: Nationell plattform för digitala data
|
Måltavla
|
API:er på den nationella digitala dataplattformen T2
|
SAKNAS
|
Antal
|
3 000
|
7 000
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Detta mål består i att uppnå minst ytterligare 4 000 gränssnitt för tillämpningsprogram (API:er) som publicerats i API-katalogen (för totalt 7 000).
De offentliggjorda API:erna ska påverka flera områden som kan omfatta men inte är begränsade till följande:
i) nationella uppgifter om rekrytering, pensionering, skolgång och universitetsregistrering (t.ex. nationella studentregister och register över offentliga förvaltningar), skatteregler eller nationella informationssystem för medicinska uppgifter och sanitära nödsituationer.
Varje genomförande och dokumentation av API-uppgifter ska överensstämma med de nationella interoperabilitetsstandarderna. Ramen för den nationella digitala dataplattformen ska tillhandahålla funktioner för att bedöma efterlevnaden.
|
|
M1C1–28
|
Investeringar 1.7.2: Nätverk av digitala tjänster för underlättande av digitala tjänster
|
Måltavla
|
Antal medborgare som deltar i initiativ för digital utbildning och/eller underlättande som tillhandahålls av digitala centrum för underlättande
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
2 000 000
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Minst 2 000 000 medborgare, varav 30 % i södra Italien, deltog i initiativ för digital utbildning och/eller underlättande genom registrering på plattformen ”Facilita” vid ministeriet för digital omvandling.
|
|
M1C1–29
|
Reform 1.4: Reform av civilrätten
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av bemyndigandelagstiftning för reformen av civilrätten
|
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av bemyndigandelagstiftningen
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2021
|
Bemyndigande lagstiftning ska omfatta åtminstone följande åtgärder: i) Införande av ett förenklat förfarande i första instans/rättegång och förstärkt tillämpning av ”filtreringsförfaranden” på överklagandenivå, inbegripet utökad användning av förenklade förfaranden och antalet mål där en ensamdomare är behörig att döma. II) säkerställa det faktiska genomförandet av bindande tidsramar för förfaranden och en tidsplan för insamling av bevis och elektronisk inlämning av alla relevanta handlingar och handlingar. III) reformera användningen av medling och alternativ tvistlösning tillsammans med assisterad medling, skiljeförfarande och andra möjliga alternativ för att göra dessa institut mer effektiva när det gäller att minska trycket på det civilrättsliga systemet, bland annat genom incitament, IV) reformera förfarandet för tvångsverkställighet för att minska den nuvarande genomsnittliga tiden, bland annat genom att göra verkställandet av de belopp som deklarerats som förfallna till betalning snabbare och billigare. reformera det nuvarande systemet för kvantifiering och återvinning av juridiska avgifter för att minska ogrundade rättstvister, V) införa ett övervakningssystem på domstolsnivå och öka de civilrättsliga domstolarnas produktivitet genom incitament för att säkerställa en rimlig handläggningstid och enhetliga resultat i alla domstolar.
|
|
M1C1–30
|
Reform 1.5: Reform av straffrätten
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av lagstiftning som möjliggör straffrättsliga reformer
|
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av bemyndigandelagstiftningen
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2021
|
Bemyndigandelagstiftning som ska omfatta åtminstone följande åtgärder: i) ett reviderat anmälningssystem, ii) en bredare användning av förenklade förfaranden, iii) en bredare användning av elektronisk inlämning av handlingar, iv) förenklade bevisregler, v) fastställande av tidsfrister för den preliminära utredningens längd och åtgärder för att undvika stagnation i utredningsfasen, vi) utvidgning av möjligheten att häva brottet om skadestånd har återbetalats, vii) införande av ett övervakningssystem på domstolsnivå och ökad produktivitet i brottmålsdomstolarna genom incitament för att säkerställa rimlig handläggningstid och enhetliga resultat i alla domstolar.
|
|
M1C1–31
|
Reform 1.6: Reform av insolvensramen
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av lagstiftning som möjliggör insolvensreformer
|
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av bemyndigandelagstiftningen
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2021
|
Insolvensreformen ska omfatta åtminstone följande åtgärder: i) se över arrangemang för tvistlösning utanför domstol för att identifiera områden där ytterligare förbättringar kan behövas för att uppmuntra de berörda parterna att i större utsträckning använda sig av sådana förfaranden, II) införa mekanismer för tidig varning och tillgång till information före insolvensfasen. III) övergå till specialisering av domstolar (handelsrätt, insolvensavdelning/kammare) samt institutioner före domstol för att hantera insolvensförfaranden vid insolvens. IV) tillåta att borgenärer med säkerhetsrätt betalas först (före skattefordringar och anställdas fordringar), V) göra det möjligt för företag att bevilja en säkerhetsrätt utan innehav. Som komplement till reformen av insolvens ska utbildning och specialisering för medlemmar av rättsliga och administrativa myndigheter som handlägger rekonstruktionsförfaranden säkerställas, liksom den övergripande digitaliseringen av omstrukturerings- och insolvensförfaranden och inrättandet av en onlineplattform för lösning av tvister utanför domstol, särskilt under fasen före insolvens, vars användning ska uppmuntras att minska bördan för rättsväsendet (ansökningar om omstrukturering före insolvens, främjande av multilateral omstrukturering och förhandsgodkända automatiserade omstruktureringsförfaranden och beslut i ärenden av lågt värde). En sådan onlineplattform ska också säkerställa interoperabilitet med bankernas it-system, liksom med andra offentliga myndigheter och databaser, för att säkerställa ett snabbt och elektroniskt utbyte av dokumentation och uppgifter mellan gäldenärer och borgenärer. I detta syfte skulle sökanden (gäldenären) ge sitt samtycke till att deras personuppgifter utbyts i enlighet med GDPR, och denna bestämmelse bör införas i lagen. Genom reformen inrättas ett register över säkerheter.
|
|
M1C1–32
|
Investeringar 1.8: Rekryteringsförfaranden för tvistemåls-, straff- och förvaltningsdomstolar
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av särskild lagstiftning om rekrytering inom ramen för den nationella återhämtningsplanen för återhämtning och resiliens
|
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av den särskilda lagstiftning som reglerar rekrytering inom ramen för den nationella återhämtningsplanen för återhämtning och resiliens
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2021
|
Godkänna särskild lagstiftning om rekrytering inom ramen för den nationella planen för återhämtning och resiliens med tillstånd att annonsera och rekrytera.
|
|
M1C1–33
|
Investeringar 1.8: Rekryteringsförfaranden för förvaltningsdomstolar
|
Måltavla
|
Inledande av rekryteringsförfaranden för förvaltningsdomstolar
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
168
|
KVARTAL 2
|
2022
|
Inleda rekryteringsförfarandena för minst 168 personalenheter till försökskontoret och förvaltningsdomstolarna och sätta enheterna i tjänst. Baslinjen ska vara antalet anställda som var i tjänst den 31 december 2021.
|
|
M1C1–34
|
Investeringar 1.8: Rekryteringsförfaranden för tvistemåls- och brottmålsdomstolar
|
Måltavla
|
Inledande av rekryteringsförfaranden för tvistemåls- och brottmålsdomstolar
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
8 764
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Inleda rekryteringsförfarandena för minst 8 764 personalenheter till avdelningen för rättegångar vid tvistemåls- och brottmålsdomstolar och sätta enheterna i tjänst. Utgångsläget ska vara antalet anställda i slutet av 2021.
|
|
M1C1–35
|
Reform 1.7: Reform av skattedomstolarna
|
Milstolpe
|
Omfattande reform av skattedomstolarna i första och andra instans
|
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av den reviderade rättsliga ramen
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Den reviderade rättsliga ramen ska göra efterlevnaden av skattelagstiftningen effektivare och minska det stora antalet överklaganden vid kassationsdomstolen.
|
|
M1C1–36
|
Reformerna 1.4, 1.5 och 1.6: Reform av civil- och straffrätten samt insolvensreformen
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av delegerade akter för civil- och straffrättsliga reformer och insolvensreformen
|
Bestämmelse i delegerade akter som anger de delegerade akternas ikraftträdande
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Ikraftträdande av alla delegerade akter vars innehåll anges i bemyndigandelagstiftningen för civil- och straffrättsliga reformer och för insolvensreformen.
|
|
M1C1–37
|
Reformerna 1.4 och 1.5: Reform av civil- och straffrätten
|
Milstolpe
|
Den civilrättsliga och straffrättsliga reformen träder i kraft
|
Bestämmelse i sekundärrättsakter som anger ikraftträdandet av sekundärrättsakterna
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2023
|
Slutföra antagandet av alla förordningar och sekundärrättskällor som krävs för en effektiv tillämpning av de lagar som möjliggör reformer av rättsväsendet.
|
|
M1C1–38
|
Reform 1.8: Digitalisering av rättsväsendet
|
Milstolpe
|
Digitalisering av rättssystemet
|
Bestämmelse i primär- och sekundärrättsakter som anger ikraftträdandet av motsvarande rättsakter
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Obligatorisk elektronisk arkivering av alla handlingar och fullständigt elektroniskt arbetsflöde för civilrättsliga förfaranden ska inrättas. Det straffrättsliga förfarandet i första instans har digitaliserats (med undantag för förhör). Inrättande av en kostnadsfri, fullt tillgänglig och sökbar databas över civilrättsliga beslut i enlighet med lagstiftningen.
|
|
M1C1–38a
|
Reform 1.8: Digitalisering av rättsväsendet
|
Milstolpe
|
Digitalisering av rättssystemet
|
Straffrättsliga förfaranden i första instans digitaliseras och PNR, PDP och APP är interoperabla
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Digitalisering av straffrättsliga förfaranden i första instans fram till slutförandet genom ”portale delle notizie di reato” (PNR), ”portale dei depositi penali” (PDP) och ”applicativo processo penale” (APP). Plattformarna ska vara driftskompatibla med varandra.
|
|
M1C1–39
|
Investeringar 1.8: Rekryteringsförfaranden för tvistemåls- och brottmålsdomstolar
|
Måltavla
|
Rekryterings- eller utvidgningsförfaranden för tvistemåls- och brottmålsdomstolar samt territoriella och centrala avdelningar vid justitieministeriet med ansvar för genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanen
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
10 000
|
KVARTAL 2
|
2024
|
Slutföra rekryterings- eller förlängningsförfarandena för minst 10 000 personalenheter för provningskontoret och den tekniska administrativa personalen och sätta dem i tjänst.
Endast rekryteringar eller förlängningsförfaranden som har slutförts sedan den 1 januari 2022 ska räknas med i detta mål.
|
|
M1C1–40
|
Investeringar 1.8: Rekryteringsförfaranden för förvaltningsdomstolar
|
Måltavla
|
Rekryterings- eller förlängningsförfaranden för förvaltningsdomstolar
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
158
|
KVARTAL 2
|
2024
|
Slutföra rekryterings- eller förlängningsförfarandena för minst 158 personalenheter för prövningsavdelningen och förvaltningsdomstolarna och ta enheter i drift. Endast rekryteringar eller förlängningsförfaranden som har slutförts sedan den 1 januari 2022 ska räknas med i detta mål.
|
|
M1C1–41
|
Investeringar 1.8: Rekryteringsförfaranden för förvaltningsdomstolar
|
Måltavla
|
Minskning av eftersläpande ärenden vid regionala förvaltningsdomstolar
|
SAKNAS
|
Procent
|
100
|
75
|
KVARTAL 2
|
2024
|
Minska antalet pågående mål med 25 % under 2019 (109 029) i regionala förvaltningsdomstolar (förvaltningsdomstolar i första instans).
|
|
M1C1–42
|
Investeringar 1.8: Rekryteringsförfaranden för förvaltningsdomstolar
|
Måltavla
|
Minskning av eftersläpande ärenden för Högsta förvaltningsdomstolen
|
SAKNAS
|
Procent
|
100
|
65
|
KVARTAL 2
|
2024
|
Minska antalet pågående mål vid Högsta förvaltningsdomstolen (andra instans) med 35 % under 2019 (24 010).
|
|
M1C1–43
|
Reform 1.4: Reform av civilrätten
|
Måltavla
|
Minskning av eftersläpande mål för allmänna tvistemålsdomstolar (första instans)
|
SAKNAS
|
Procent
|
100
|
5
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Minska antalet pågående mål med 95 % den 31 januari 2020 (333 218) i allmänna tvistemålsdomstolar (första instans). Utgångspunkten ska vara antalet pågående mål i mer än tre år vid allmänna tvistemålsdomstolar (den 31 januari 2020).
|
|
M1C1–44
|
Reform 1.4: Reform av civilrätten
|
Måltavla
|
Minskning av eftersläpande mål vid den civilrättsliga appellationsdomstolen (andra instans)
|
SAKNAS
|
Procent
|
100
|
5
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Minska antalet pågående mål den 31 januari 2020 (97 251) i tvistemålsdomstolarna (andra instans) med 95 %.
Utgångspunkten ska vara antalet pågående mål i mer än två år vid tvistemålsdomstolarna (den 31 januari 2020).
|
|
M1C1–37a
|
Reform 1.4: Reform av civilrätten
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av åtgärder som syftar till att minska eftersläpningen
|
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av primärrätt och sekundärrättsakter för att minska eftersläpningen
|
|
|
|
KVARTAL 1
|
2024
|
Ikraftträdande av primärlagstiftning och sekundära lagstiftningskällor för att möjliggöra
I.Förstärkning av försökskontoren, bland annat genom incitament, för att locka till sig och behålla de personalenheter som anställs på grundval av rekryteringssystemet för den nationella återhämtnings- och resiliensplanen.
II.Skapande av incitament för att (1) stödja mindre effektiva domstolar när det gäller att minska eftersläpningen på det civilrättsliga området. (2) belöna rättsliga myndigheter som uppnår de specifika årliga målen att minska antalet pågående mål i det civilrättsliga systemet.
|
|
M1C1–45
|
Reformer 1.4: Reform av civilrätten
|
Måltavla
|
Kortare handläggningstid i tvistemål
|
SAKNAS
|
Procent
|
100
|
60
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Minska måltiden med 40 % av alla fall av civilrättsliga och handelsrättsliga tvistemål jämfört med den 31 december 2019 (2 512 dagar).
|
|
M1C1–46
|
Reform 1.5: Reform av straffrätten
|
Måltavla
|
Kortare straffrättsliga förfaranden
|
SAKNAS
|
Procent
|
100
|
75
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Minska handläggningstiden med 25 % av alla brottmål jämfört med den 31 december 2019 (1 392 dagar).
|
|
M1C1–47
|
Reform 1.4: Reform av civilrätten
|
Måltavla
|
Minskning av eftersläpande mål för de allmänna tvistemålsdomstolarna (första instans)
|
SAKNAS
|
Procent
|
100
|
10
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Minska antalet pågående mål som hade inletts mellan den 1 februari 2017 och den 31 december 2022 och som fortfarande pågick den 31 december 2022 i allmänna tvistemålsdomstolar (första instans) med 90 %.
|
|
M1C1–48
|
Reform 1.4: Reform av civilrätten
|
Måltavla
|
Minskning av eftersläpande mål vid den civilrättsliga appellationsdomstolen (andra instans)
|
SAKNAS
|
Procent
|
100
|
10
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Minska antalet pågående mål som hade inletts mellan den 1 februari 2018 och den 31 december 2022 och som fortfarande pågick den 31 december 2022 i tvistemålsdomstolarna (andra instans) med 90 %.
|
|
M1C1–49
|
Investeringar 1.8: Rekryteringsförfaranden för förvaltningsdomstolar
|
Måltavla
|
Minskning av eftersläpande mål i regionala förvaltningsdomstolar (första instans)
|
SAKNAS
|
Procent
|
100
|
20
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Minska det totala antalet pågående mål som fortfarande pågår den 30 juni 2023 i alla regionala förvaltningsdomstolar (förvaltningsdomstol i första instans) med 80 % (102 144).
|
|
M1C1–50
|
Investeringar 1.8: Rekryteringsförfaranden för förvaltningsdomstolar
|
Måltavla
|
Minskning av eftersläpande ärenden för Högsta förvaltningsdomstolen
|
SAKNAS
|
Procent
|
100
|
30
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Minska antalet pågående mål som fortfarande pågår den 30 juni 2024 i Högsta förvaltningsdomstolen (andra instans) med 70 % (12 287).
|
|
M1C1–51
|
Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av primärlagstiftning om styrningen av den italienska planen för återhämtning och resiliens
|
Bestämmelse i lagen som anger lagens ikraftträdande
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2021
|
Primärrätten ska åtminstone omfatta följande:
1) samordning och övervakning av de italienska projekten i återhämtnings- och resiliensplanen på central nivå.
2) fastställande och åtskillnad av befogenheter och godkännande av relevanta mandat för de olika organ och förvaltningar som deltar i samordningen, övervakningen och genomförandet av Italiens återhämtnings- och resiliensplan.
3) fastställande av ett system för tidig upptäckt av genomförandeproblem.
4) förhandsdefinition av en verkställighetsmekanism för att lösa problem med genomförandet och undvika förseningar, särskilt i förhållande till de olika förvaltningsnivåerna.
5) definition av den personal (antal och sakkunskap) som ska avsättas för samordning, övervakning och genomförande av Italiens återhämtnings- och resiliensplan i de berörda förvaltningarna.
6) definitionen av tekniskt stöd till de förvaltningar som deltar i genomförandet av Italiens återhämtnings- och resiliensplan, särskilt på lokal nivå, för att säkerställa uppbyggnaden av administrativ kapacitet inom den offentliga förvaltningen.
7) en avgränsning av ”påskyndade” förfaranden för genomförandet av Italiens återhämtnings- och resiliensplan och ett snabbt utnyttjande av medel.
8) revisions- och kontrollorganisation och förfaranden för Italiens återhämtnings- och resiliensplan.
|
|
M1C1–52
|
Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av primärlagstiftning om förenkling av administrativa förfaranden för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens.
|
Bestämmelse i lagen som anger lagens ikraftträdande
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2021
|
Åtgärderna ska omfatta följande:
1) undanröjande av kritiska flaskhalsar, särskilt när det gäller den statliga och regionala miljökonsekvensbedömningen, godkännande av nya avfallsåtervinningsanläggningar, tillståndsförfaranden för förnybar energi och de förfaranden som krävs för att uppnå energieffektivitet i byggnader (så kallade Super Bonus) och stadsförnyelse. Särskilda åtgärder ska vidtas för att förenkla förfarandena inom ”Conferenza di servizi” (ett formellt avtal mellan två eller flera offentliga förvaltningar).
|
|
M1C1–53
|
Investeringar 1.9: Tillhandahålla tekniskt bistånd och stärka kapacitetsuppbyggnaden för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens.
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av primärlagstiftning för att tillhandahålla tekniskt bistånd och stärka kapacitetsuppbyggnaden för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens
|
Bestämmelse i lagen som anger lagens ikraftträdande
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2021
|
Åtgärderna ska omfatta bestämmelser om tillfällig rekrytering av
i) Tekniska siffror för 2 800 för att stärka de offentliga förvaltningarna i Syd som finansieras genom den nationella budgeten.
II) En pool på 1 000 experter som ska utstationeras under tre år för att stödja förvaltningarna i förvaltningen av de nya förfarandena för tekniskt bistånd.
|
|
M1C1–54
|
Investeringar 1.9: Tillhandahålla tekniskt bistånd och stärka kapacitetsuppbyggnaden för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens.
|
Måltavla
|
Avslutad rekrytering av experter för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
1 000
|
KVARTAL 4
|
2021
|
Slutföra rekryteringsförfarandena för den reserv på 1 000 experter som ska utplaceras under tre år för att stödja förvaltningarna i förvaltningen av de nya förfarandena för tillhandahållande av tekniskt bistånd.
|
|
M1C1–55
|
Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen
|
Milstolpe
|
Utvidga den metod som tillämpas på Italiens plan för återhämtning och resiliens till att även omfatta den nationella budgeten för att öka utnyttjandet av investeringar
|
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av utvidgningen av metoden Ej tillämpligt
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2021
|
Inrätta ett förenklat system med delmål och mål liknande faciliteten för återhämtning och resiliens för planering, genomförande och finansiering av projekt inom ramen för den kompletterande investeringsfonden (30,5 miljarder euro).
|
|
M1C1–56
|
Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av bemyndigandelagstiftningen för reformen av den offentliga sysselsättningen
|
Bestämmelse i lagen som anger lagens ikraftträdande
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2022
|
Den möjliggörande lagstiftningen ska omfatta följande åtgärder:
— fastställa arbetsprofiler som är specifika för den offentliga sektorn för att locka till sig den kompetens och de färdigheter som behövs,
— inrättande av en enda rekryteringsplattform för att centralisera förfarandena för offentlig anställning för alla centrala offentliga förvaltningar, med ett åtagande att utvidga användningen av plattformen till att även omfatta lokala förvaltningar.
— reform av rekryteringsprocessen för att i) övergå från ett rent kunskapsbaserat system till ett system som i första hand bygger på kompetens och lämpliga färdigheter. II) bedöma den kompetens som krävs för att utföra statstjänstemän, III) differentiera rekryteringsprocesserna mellan rekrytering på ingångsnivå, som ska vara rent kompetensbaserad, och rekrytering av specialiserade profiler, som bör kombinera kompetens med relevant arbetslivserfarenhet och leda till tillträde till karriären på en högre nivå. Ministeriet för offentlig förvaltning ska se till att den nya processen genomförs på ett enhetligt sätt i alla administrationer:
— reform av den högre offentliga förvaltningen för att harmonisera utnämningsförfarandena inom den offentliga förvaltningen, definiera arbetsprofilerna och utvärdera deras prestationer.
stärka kopplingen mellan livslångt lärande och utbildningsmöjligheter för anställda och incitament till deltagande, till exempel genom att planera belöningsmekanismer eller särskilda karriärvägar, med särskild uppmärksamhet på den dubbla omställningen.
— fastställa eller uppdatera etiska principer för offentliga förvaltningar genom tydliga regler, uppförandekoder och utbildningsmoduler i ämnet.
— stärka engagemanget för en jämn könsfördelning,
— se över regelverket för vertikal rörlighet, reformera karriärvägarna för att skapa och få tillgång till chefstjänster på mellannivå (”quadri”) och få tillgång till högre civila tjänster (”dirigenti di prima e secondda fascia”) inom förvaltningen. Detta inbegriper en reform av systemet för resultatutvärdering och en förstärkning av kopplingen mellan karriärutveckling och resultatutvärdering.
— se över regelverket för horisontell rörlighet för att uppnå en effektiv arbetsmarknad inom offentliga förvaltningar, inbegripet a) inrättande av ett öppet och enhetligt reklamsystem för alla lediga tjänster inom de centrala och lokala förvaltningarna, b) möjligheten att ansöka om alla tillgängliga tjänster var som helst, c) avskaffande av tillståndet till rörlighet från ursprungsförvaltningen och d) införande av betydande begränsningar av användningen av alternativa rörlighetsmetoder som inte leder till överföringar (dvs. ”comandi” och ”distacchi”), för att göra dem exceptionella och strikt tidsbegränsade.
|
|
M1C1–57
|
Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av administrativa förfaranden för den förenklingsreform som syftar till att genomföra RF
|
Bestämmelse i lagen som anger sekundärrättens ikraftträdande
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Ikraftträdande av alla relaterade delegerade akter, ministerdekret, sekundärlagstiftning och alla andra förordningar som krävs för ett effektivt genomförande av förenklingen, inbegripet avtal med regioner i händelse av exklusiv och parallell regional behörighet.
|
|
M1C1–58
|
Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av rättsakter om reformen av den offentliga sysselsättningen
|
Bestämmelse om ikraftträdande av rättsakterna om reformen av den offentliga sysselsättningen
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2023
|
Ikraftträdande av alla relaterade delegerade akter, ministerdekret, sekundärlagstiftning och alla andra förordningar som är nödvändiga för ett effektivt genomförande av reformen.
|
|
M1C1–59
|
Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av strategisk personalförvaltning inom den offentliga förvaltningen
|
Bestämmelse om ikraftträdande av lagstiftningen om införande av strategisk personalförvaltning i den offentliga förvaltningen
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Lagstiftningen och de delegerade akterna för införande av strategisk personalförvaltning i den offentliga förvaltningen ska omfatta följande: fastställande, inom ramen för den integrerade verksamhets- och organisationsplanen, av strategiska personalplaner för rekrytering, karriärutveckling och utbildning för alla centrala och regionala förvaltningar, med stöd av en integrerad databas med färdigheter och profiler. inrättande av en central genomförandeenhet som samordnar och stöder systemet för personalplanering. I en andra fas ska de strategiska personalplanerna utvidgas till stora kommuner, medan små och medelstora kommuner är föremål för särskilda investeringar i kapacitetsuppbyggnad.
|
|
M1C1–59A
|
Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen
|
Milstolpe
|
Genomförande av strategisk personalförvaltning inom den offentliga förvaltningen
|
Offentliggörande av den första halvårsrapporten om centrala resultatindikatorer.
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2024
|
Den första halvårsrapporten om centrala resultatindikatorer ska offentliggöras.
|
|
M1C1–59ter
|
Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen
|
Milstolpe
|
Genomförande av strategisk personalförvaltning inom den offentliga förvaltningen
|
”Toolkit HRM-Minerva” är i drift, interoperabelt med inPA, Syllabus och med PIAO:s digitala plattform, och verifiering av de strategiska planerna för mänskliga rättigheter.
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2026
|
”Verbale di collaudo e verifica di conformità” som visar i) att ”Toolkit HRM-Minerva” är i drift och ii) är driftskompatibel med rekryteringsplattformen (inPA), plattformen ”Syllabus” och PIAO:s digitala plattform,
I en rapport från avdelningen för offentliga funktioner ska, för de nationella och subnationella förvaltningar som deltar i pilotprojektet ”Toolkit HRM – Minerva”, innehållet i motsvarande strategiska personalplaner (Programma Triennale dei fabbisogni del Personale) som ingår i PIAO kontrolleras. Rapporten ska innehålla uppföljningsåtgärder som rekommenderas av DFP och hur resultaten av halvårsrapporterna om nyckelutförandeindikatorerna har beaktats.
|
|
M1C1–60
|
Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen
|
Måltavla
|
Förenkling och/eller digitalisering av 200 kritiska förfaranden som påverkar medborgare och företag
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
200
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Förenkling och/eller digitalisering av förfaranden ska omfatta åtminstone följande områden:
1) miljö och energi, förnybara energikällor och grön ekonomi.
2) byggnation och stadsförnyelse.
3) infrastruktur för elektronisk kommunikation.
4) etablering och bedrivande av ekonomisk verksamhet.
|
|
M1C1–62
|
Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen
|
Milstolpe
|
Öka utnyttjandet av investeringar
|
Finansministeriets offentliggörande av en rapport
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2025
|
Offentliggörande av en rapport som mäter utnyttjandet av medel från den kompletterande fonden fram till 2024.
|
|
M1C1–63
|
Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen
|
Milstolpe
|
Offentliggörande av en databas över alla förenklade och/eller digitaliserade förfaranden
|
Offentliggörande av databasen på webbplatsen för avdelningen för offentliga funktioner
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Databasen över förenklade och/eller digitaliserade förfaranden ska finnas tillgänglig på den webbplats som förvaltas av avdelningen för offentliga funktioner (www.italiasemplice.gov.it). Uppgifter om tillgången till Sportello Unico Attività Produttive (SUAP) och Sportello Unico Edilizia (SUE) i hela landet ska finnas tillgängliga på webbplatsen www.impresainungiorno.gov.it.
|
|
M1C1–66
|
Investeringar 1.9: Tillhandahålla tekniskt bistånd och stärka kapacitetsuppbyggnaden för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens.
|
Måltavla
|
Utbildning
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
441 750
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Minst 441 750 utbildningsbevis för offentliganställda som finns tillgängliga på Syllabus-plattformen och minst 1 500 000 närvarointyg för utbildningsverksamhet som finns tillgängliga på Syllabus-plattformen.
|
|
M1C1–68
|
Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen
|
Milstolpe
|
Databassystem för revision och kontroller: information för övervakning av genomförandet av RRF
|
Revisionsrapport som bekräftar databassystemets funktioner
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2021
|
Ett databassystem för övervakning av genomförandet av RRF ska finnas på plats och vara i drift.
Systemet ska minst omfatta följande funktioner:
(a) samla in uppgifter och övervaka uppnåendet av delmål och mål,
b) samla in, lagra och säkerställa tillgång till de uppgifter som krävs enligt artikel 22.2 d i-iii i RRF-förordningen.
|
|
M1C1–69
|
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av förordningen om förenkling av systemet för offentlig upphandling
|
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av lagdekretet för att förenkla systemet för offentlig upphandling.
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2021
|
Genom lagdekretet förenklas systemet för offentlig upphandling med åtminstone följande brådskande åtgärder:
fastställa mål för att minska tiden mellan offentliggörandet och tilldelningen av kontraktet.
II. Fastställa mål och ett övervakningssystem för att minska tiden mellan kontraktstilldelningen och slutförandet av infrastrukturen (”fase esecutiva”).
III. Kräva att uppgifterna om alla kontrakt registreras i den nationella antikorruptionsmyndighetens (ANAC) databas mot korruption.
IV. Genomföra och ge incitament till alternativa tvistlösningsmekanismer i genomförandefasen av offentliga kontrakt.
inrätta särskilda kontor med ansvar för offentlig upphandling vid ministerier, regioner och storstäder.
Ytterligare specifikationer:
Förenkling och digitalisering av inköpscentralernas förfaranden (”centrali di committenza”).
— Genomföra artiklarna 41 och 44 i den nuvarande lagen om offentlig upphandling.
— Fastställa hur förfarandena bör digitaliseras för alla offentliga kontrakt och koncessioner och fastställa interoperabilitets- och sammankopplingskrav,
— Genomföra artikel 44 i det nuvarande regelverket för offentlig upphandling.0
|
|
M1C1–70
|
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av översynen av lagen om offentlig upphandling (D.Lgs. n. 50/2016)
|
Bestämmelse i lagen om ikraftträdande av den delegeringslag som reformerar den nuvarande lagen om offentlig upphandling (D.Lgs. n. 50/2016) Ej tillämpligt
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2022
|
I denna lag fastställs alla exakta kriterier och principer för systemreformen av lagen om offentlig upphandling.
Lagen om delegering ska åtminstone innehålla följande principer och kriterier:
minska fragmenteringen av upphandlande myndigheter (1) genom att fastställa de grundläggande delarna i kvalificeringssystemet, (2) kräva att en e-plattform inrättas som ett grundläggande krav för att delta i den landsomfattande utvärderingen av upphandlingskapaciteten (3) som ger den nationella korruptionsbekämpande myndigheten (ANAC) befogenhet att granska de upphandlande myndigheternas kvalifikationer i fråga om upphandlingskapacitet (typer och volymer av inköp), (4) ge incitament att använda befintliga professionella inköpscentraler.
II. Förenkla och digitalisera inköpscentralernas förfaranden (”centrai di committenza”)
III. Fastställa hur förfarandena ska digitaliseras för alla offentliga kontrakt och koncessioner och definiera driftskompatibilitets- och sammanlänkningskrav.
IV. Gradvis minska begränsningarna för underentreprenad.
|
|
M1C1–71
|
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av alla lagar, förordningar och genomförandeakter (inklusive sekundärlagstiftning) som krävs för systemet för offentlig upphandling
|
Ikraftträdande av all nödvändig lagstiftning, förordningar och genomförandeakter
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2021
|
Alla nödvändiga lagar, förordningar och genomförandeakter (inbegripet eventuell sekundärlagstiftning) ska ge följande resultat:
det gemensamma samordningsorganet för offentlig upphandling ska ha en tillräcklig personal- och finansieringsnivå (som ska specificeras i det operativa arrangemanget) för att kunna fungera fullt ut, även på grund av stödet från ANAC:s särskilda struktur.
II. Det gemensamma samordningsorganet för offentlig upphandlingspolitik antar en strategi för professionalisering (se kopplad till Italiens förslag till reform av NRPP 2.1.6) som omfattar olika typer av utbildning på olika nivåer, särskild handledning och utarbetande av operativa riktlinjer, med stöd av ANAC och den nationella förvaltningsskolan.
III. De dynamiska inköpssystemen tillhandahålls av Consip och är förenliga med direktiven om offentlig upphandling.
IV. ANAC slutför de upphandlande myndigheternas kvalificering i fråga om upphandlingskapacitet till följd av genomförandet av artikel 38 i lagen om offentlig upphandling.
övervakningssystemet för tiden mellan tilldelningen av kontraktet och slutförandet av infrastrukturarbeten är i drift.
vi. Uppgifter om alla kontrakt registreras i den nationella korruptionsbekämpningsmyndighetens databas för korruptionsbekämpning (ANAC).
VII. Alla särskilda kontor med ansvar för offentlig upphandling vid ministerier, regioner och storstäder.
|
|
M1C1–72
|
Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter
|
Milstolpe
|
Åtgärder för att minska sena betalningar från den offentliga förvaltningen till företag godkänns
|
Bestämmelse i lagen om ikraftträdande av bestämmelser om minskning av sena betalningar från det utbetalande organet till företag
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 1
|
2023
|
Nya regler träder i kraft för att minska sena betalningar från den offentliga förvaltningen till företagen.
Åtgärderna ska åtminstone omfatta följande centrala inslag:
i. Systemet InIT ska användas i den centrala offentliga förvaltningen för att stödja den ekonomiska och finansiella redovisningen och genomförandet av offentliga utgifter.
II. Sena betalningar: de indikatorer som baseras på databasen i it-systemet MoF (Commercial Credit Platform – PCC) ska vara den viktade genomsnittliga betalningstiden för offentliga myndigheter till företag och de offentliga myndigheternas vägda genomsnittliga betalningsförseningar till företag för var och en av följande nivåer av offentlig förvaltning:
-centralmyndigheter (Amministrazioni dello Stato, enti pubblici nazionali e altri enti)
-regionala myndigheter (Regioni och provinssjälvstyre).
-lokala myndigheter (enti locali)
-folkhälsomyndigheter (enti del Servizio sanitario nazionale).
|
|
M1C1–72a
|
Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter
|
Milstolpe
|
Lagstiftning och särskilda åtgärder för att minska sena betalningar på central/lokal nivå
|
Bestämmelse i lagstiftningen om ikraftträdande, cirkulär som antagits och åtgärder som vidtagits för att minska sena betalningar från den offentliga förvaltningen till företag
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 1
|
2024
|
Följande akter ska träda i kraft:
— ett cirkulär som klargör tillämpningsområdet för kommersiella och icke-kommersiella transaktioner i linje med direktivet om sena betalningar.
— ett cirkulär som klargör tillämpningsområdet för artikel 4.6 i direktivet om sena betalningar i linje med det direktivet.
lagstiftning för att se till att ordinarie regioner och lokala myndigheter får medel för att kunna betala sina fakturor i tid från den centrala nivån.
— lagstiftning som ålägger offentliga myndigheter att anta årliga kassaflödesplaner som säkerställer att de lagstadgade betalningsfristerna respekteras.
— lagstiftning som inför bestämmelser som tillåter överlåtelse av krediter till tredje man efter 30 dagars tystnad/passivitet från myndigheternas sida.
Följande åtgärder ska vidtas på central nivå:
— Ikraftträdande av lagstiftning som identifierar sena betalare på central nivå och som kräver att åtgärder vidtas för att säkerställa att de betalar inom 30 dagar.
Offentliggörande av ministeriernas utestående skulder, som uppdateras varje kvartal.
— Inrättande av arbetsgrupper när så krävs enligt lagstiftningen.
Följande åtgärder ska vidtas på lokal nivå:
— Ikraftträdande av lagstiftning som identifierar sena betalare på lokal nivå och som kräver att åtgärder vidtas för att säkerställa att de betalar inom 30 dagar.
— Offentliggörandet av dessa myndigheters utestående fordringar uppdateras varje kvartal.
|
|
M1C1–72ter
|
Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter
|
Milstolpe
|
Öka de personalresurser som hanterar betalningar
|
Bestämmelse om ikraftträdande av lagstiftning som ger möjlighet att öka de personalresurser som hanterar betalningar
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Ikraftträdande av rättsakter som ger möjlighet att öka personalresurserna när det gäller betalningar:
— Ministerier som identifierats som sena betalare och som lämnade in en interventionsplan i enlighet med lagdekret nr 19 av den 2 mars 2024, omvandlat genom lag nr 56 av den 29 april 2024.
— kommuner med mer än 60 000 invånare, provinser och storstäder identifierade som sena betalare som lämnade in en interventionsplan i enlighet med lagdekret nr 19 av den 2 mars 2024, omvandlat genom lag nr 56 av den 29 april 2024.
|
|
M1C1–72quater
|
Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter
|
Milstolpe
|
Antagande av revisionsplanen
|
Antagande av revisionsplanen
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Antagande av en revisionsplan, inklusive en färdplan för dess genomförande, om lämpligheten och punktligheten i de befintliga betalningsprocesserna för minst 130 offentliga förvaltningar som identifierats som sena betalare bland i) central nivå (inklusive ministeriernas territoriella avdelningar). II) kommuner. och iii) folkhälsomyndigheter.
|
|
M1C1–72quinquies
|
Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter
|
Milstolpe
|
Webbplats med information och uppgifter om den offentliga förvaltningens betalningar
|
Webbplats med information och uppgifter om den offentliga förvaltningens betalningar
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Följande information ska offentliggöras på en särskild webbplats:
— Förklaring av regelverket om betalningstider för offentliga förvaltningars handelsfakturor, inbegripet betalningsfrister och rättsmedel som finns tillgängliga för borgenärer vid försenade betalningar.
— Analyser baserade på övervakning av den offentliga förvaltningens betalningstider.
— Uppgifter om vägd genomsnittlig betalningstid, vägd genomsnittlig betalningsförsening, förhållandet mellan det kommersiella belopp som betalats och det kommersiella belopp som ska betalas, beloppet för handelsfakturor och beloppet för icke-kommersiella fakturor, uppdaterade kvartalsvis, åtminstone för varje utgiftsministerium (varje Ministero con Portafoglio och Presidenza del Consiglio dei Ministri), varje region och autonom provins, varje kommun och varje hälso- och sjukvårdsmyndighet (varje Azienda Sanitaria Locale).
Vanliga frågor om betalningar från den offentliga förvaltningen.
Webbplatsen för alla utgiftsministerier (Ministeri con Portafoglio och Presidenza del Consiglio dei Ministri) ska ha en länk till denna webbplats.
|
|
M1C1–72sixider
|
Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter
|
Milstolpe
|
Antagande av den slutliga revisionsrapporten om revisionsplanen
|
Antagande av den slutliga revisionsrapporten om revisionsplanen
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Antagande av den slutliga revisionsrapporten om revisionsplanen, inklusive de korrigerande åtgärder som genomförts fram till Q4/2025 i enlighet med resultaten av revisionsverksamheten.
|
|
M1C1–73
|
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av reformen av lagen om offentlig upphandling
|
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av lagdekretet för att genomföra alla bestämmelser i delegeringslagen om reformen av lagen om offentlig upphandling.
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 1
|
2023
|
Lagstiftningsdekretet träder i kraft för att genomföra alla bestämmelser i delegeringslagen för att reformera lagen om offentlig upphandling.
|
|
M1C1–74
|
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av alla nödvändiga genomförandeåtgärder och sekundärlagstiftning för reformen om förenkling av reglerna för offentlig upphandling
|
Ikraftträdande av alla nödvändiga genomförandeåtgärder och sekundärlagstiftning
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2023
|
Ikraftträdande av alla nödvändiga genomförandeåtgärder och sekundärlagstiftning för reform/förenkling av systemet för offentlig upphandling (som också härrör från översynen av lagen om offentlig upphandling).
|
|
M1C1–73a
|
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling
|
Milstolpe
|
Antagande av ett cirkulär med vägledning om kvalificeringssystemet för upphandlande myndigheter
|
Antagande av ett cirkulär med vägledning om kvalificeringssystemet för upphandlande myndigheter
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2024
|
Antagande, efter samråd med ANAC, av ett cirkulär med vägledning om de nuvarande tillämpliga reglerna för kvalificering och centralisering, för att förklara att kvalifikationer och/eller användning av inköpscentraler även för priser under tröskelvärdena är möjliga och tillrådliga.
|
|
M1C1–73ter
|
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling
|
Milstolpe
|
Incitament för kvalificering och professionalisering av upphandlande myndigheter.
|
Analys av Cabina di Regia, offentliggörande av resultaten av deltagandet i utbildningsverksamhet och självutvärderingsövningar samt antagande av initiativ och verktyg
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Cabina di Regias analys (enligt artikel 221 i lagen om offentlig upphandling), efter samråd med ANAC, av effekterna av tillämpningen av lagen om offentlig upphandling på
-antalet kvalificerade upphandlande myndigheter och centraliserade inköpsorgan.
-antalet och värdet av de offentliga kontrakt som förvaltas av kvalificerade upphandlande myndigheter för egen räkning och för icke-godkända enheters räkning.
-kvalificeringsövningen för att påskynda beslutsfattandet vid offentlig upphandling.
Offentliggörande av resultaten av kartläggningen av icke-godkända enheters deltagande i utbildningsverksamhet och av självbedömningsövningar.
Initiativ som syftar till att förbättra de upphandlande myndigheternas kvalifikationer, minska fragmenteringen och professionaliseringen av icke-godkända enheter ska antas.
Instrument för tekniskt och administrativt stöd till upphandlande myndigheter ska tillhandahållas.
|
|
M1C1–73quater
|
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av riktlinjer för upphandling under EU:s tröskelvärde
|
Ikraftträdande av riktlinjer för upphandling under EU:s tröskelvärde
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Cirkulär om upphandling under EU:s tröskelvärde har antagits och offentliggjorts i Italiens officiella tidning. I cirkuläret ska det klargöras att upphandlande myndigheter kan använda öppna och selektiva förfaranden för upphandling under EU:s tröskelvärde.
|
|
M1C1–73quinquies
|
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av nya rättsliga bestämmelser om projektfinansiering
|
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av nya lagbestämmelser
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Ikraftträdande av nya rättsliga bestämmelser om projektfinansiering som syftar till att öka effektiviteten och konkurrensen, särskilt för att öka koncessionernas öppenhet.
|
|
M1C1–75
|
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling
|
Milstolpe
|
Fullt fungerande nationellt e-upphandlingssystem
|
Tillgång till de funktioner som anges i genomförbarhetsstudien (ska utarbetas som projektuppgift 1)
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Det nationella e-upphandlingssystemet ska vara i drift och vara helt i linje med EU:s direktiv om offentlig upphandling och inbegripa fullständig digitalisering av förfarandena fram till fullgörandet av kontraktet (smart upphandling), ska vara kompatibelt med den offentliga förvaltningens förvaltningssystem, innehålla en digital habilitering av producentorganisationen, auktioner, maskininlärning för att upptäcka trender, CRM med chatbotar, digitalt engagemang och statskedja.
|
|
M1C1–75a
|
Investeringar 1.10: Stöd till kvalifikationer och e-upphandling
|
Milstolpe
|
Stöd till kvalifikationer och e-upphandling
|
Idrifttagande av funktionen för upphandlingsstöd
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2024
|
En stödfunktion för upphandling ska inrättas inom ramen för strategin för professionalisering av offentliga upphandlare. Funktionen för upphandlingsstöd ska vara avsedd för upphandlande myndigheter för att uppfylla kraven i bilaga II.4 till lagen om offentlig upphandling och stödja dem i e-upphandlingsprocessen, stödja förvärv av digitala färdigheter och tillhandahålla tekniskt stöd vid antagandet av digitaliseringen av offentlig upphandling, inbegripet användningen av dynamiska inköpssystem.
|
|
M1C1–76
|
Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter
|
Måltavla
|
Det genomsnittliga antalet dagar för de centrala offentliga myndigheterna att betala företag minskas
|
SAKNAS
|
Vägd genomsnittlig betalningstid (i dagar)
|
SAKNAS
|
30
|
KVARTAL 1
|
2025
|
På grundval av uppgifter från den kommersiella kreditplattformen (Piattaforma Crediti Commerciali) avseende fakturor som utfärdades 2024 ska följande indikatorer för betalningar från centrala offentliga myndigheter (Amministrazioni centrali)till företag vara följande:
— för den viktade genomsnittliga betalningstiden (”tempo medio di pagamento ponderato”): högst 30 dagar,
— för den viktade genomsnittliga betalningsfristen (”tempo medio di ritardo ponderato”): högst 0 dagar.
Dessutom får skillnaden mellan den ovägda genomsnittliga betalningstiden (”tempo medio di pagamento semplice”) och den viktade genomsnittliga betalningstiden inte överstiga 20 dagar, såvida inte den ovägda genomsnittliga betalningstiden understiger 30 dagar.
|
|
M1C1–77
|
Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter
|
Måltavla
|
Det genomsnittliga antalet dagar för de regionala offentliga myndigheterna att betala företag minskas
|
SAKNAS
|
Vägd genomsnittlig betalningstid (i dagar)
|
SAKNAS
|
30
|
KVARTAL 1
|
2025
|
På grundval av uppgifter från den kommersiella kreditplattformen (Piattaforma Crediti Commerciali) avseende fakturor som utfärdades 2024 ska följande indikatorer för betalningar från regionala offentliga myndigheter (Regioni – provins Autonome) till företag vara följande:
-för den viktade genomsnittliga betalningstiden (”tempo medio di pagamento ponderato”): högst 30 dagar,
-för den viktade genomsnittliga betalningsfristen (”tempo medio di ritardo ponderato”): högst 0 dagar.
Dessutom får skillnaden mellan den ovägda genomsnittliga betalningstiden (”tempo medio di pagamento semplice”) och den viktade genomsnittliga betalningstiden inte överstiga 20 dagar, såvida inte den ovägda genomsnittliga betalningstiden understiger 30 dagar.
|
|
M1C1–78
|
Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter
|
Måltavla
|
Det genomsnittliga antalet dagar för lokala myndigheter att betala företag minskas
|
SAKNAS
|
Vägd genomsnittlig betalningstid (i dagar)
|
SAKNAS
|
30
|
KVARTAL 1
|
2025
|
På grundval av uppgifter från den kommersiella kreditplattformen (Piattaforma Crediti Commerciali) avseende fakturor som utfärdades 2024 ska följande indikatorer för betalningar från lokala offentliga myndigheter (enti locali) till företag vara följande:
-För den viktade genomsnittliga betalningstiden (”tempo medio di pagamento ponderato”): högst 30 dagar,
-för den viktade genomsnittliga betalningsfristen (”tempo medio di ritardo ponderato”): högst 0 dagar.
Dessutom får skillnaden mellan den ovägda genomsnittliga betalningstiden (”tempo medio di pagamento semplice”) och den viktade genomsnittliga betalningstiden inte överstiga 20 dagar, såvida inte den ovägda genomsnittliga betalningstiden understiger 30 dagar.
|
|
M1C1–79
|
Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter
|
Måltavla
|
Det genomsnittliga antalet dagar för folkhälsomyndigheter att betala företag minskas
|
SAKNAS
|
Vägd genomsnittlig betalningstid (i dagar)
|
SAKNAS
|
60
|
KVARTAL 1
|
2025
|
På grundval av uppgifter från den kommersiella kreditplattformen (Piattaforma Crediti Commerciali) avseende fakturor som utfärdades 2024 ska följande indikatorer för betalningar från folkhälsomyndigheter (enti del Servizio sanitario nazionale) till företag vara följande:
— för den viktade genomsnittliga betalningstiden (”tempo medio di pagamento ponderato”): högst 60 dagar,
— för den viktade genomsnittliga betalningsfristen (”tempo medio di ritardo ponderato”): högst 0 dagar,
Dessutom får skillnaden mellan den ovägda genomsnittliga betalningstiden (”tempo medio di pagamento semplice”) och den viktade genomsnittliga betalningstiden inte överstiga 30 dagar, såvida inte den ovägda genomsnittliga betalningstiden understiger 60 dagar.
|
|
M1C1–84
|
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling
|
Måltavla
|
Genomsnittlig tid mellan offentliggörandet och tilldelningen av kontraktet
|
SAKNAS
|
Antal
|
139
|
100
|
KVARTAL 4
|
2023
|
På grundval av de metoder som antagits av EU:s officiella tidning (TED-databasen) och med hjälp av uppgifter från den nationella it-databasen för offentliga kontrakt (BDNCP), som förvaltas av ANAC, ska den genomsnittliga tiden mellan tidsfristen för inlämning av anbud och tilldelningen av kontrakt minskas till mindre än 100 dagar för kontrakt över tröskelvärdena i EU:s direktiv om offentlig upphandling.
|
|
M1C1–84a
|
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling
|
Milstolpe
|
Åtgärder för att förbättra beslutshastigheten vid tilldelning av kontrakt till upphandlande myndigheter
|
Antagande av åtgärder som rör beslutshastighet
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Cabina di regia, i enlighet med artikel 221 i lagen om offentlig upphandling ska, efter samråd med ANAC, anta
— en analys som utvärderar e-upphandlingens inverkan på tidsplanen för kontraktstilldelning, från tidsfristen för inlämning av anbud till undertecknandet av kontraktet.
— en rapport om 2024 års data för TED-indikatorn ”beslutshastighet”. Beslutshastighet: tiden mellan tidsfristen för inlämnande av anbud och dagen för undertecknandet av kontraktet.
— en rapport om de upphandlande myndigheternas bästa praxis för att förkorta tidsplanen för tilldelning av kontrakt och om initiativen för att förkorta beslutstiden.
Kvalificerade upphandlande myndigheter vars genomsnittliga beslutshastighet är längre än 160 dagar i TED ska vara skyldiga att vidta korrigerande åtgärder.
|
|
M1C1–85
|
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling
|
Måltavla
|
Genomsnittlig tid mellan tilldelningen av kontraktet och förverkligandet av infrastrukturen
|
SAKNAS
|
Procent
|
100
|
90
|
KVARTAL 2
|
2024
|
Den genomsnittliga tiden mellan tilldelningen av kontraktet och uppförandet av infrastrukturen (genomförandefasen) ska minskas med minst 10 % på grundval av en jämförelse mellan i) de bygg- och anläggningsarbeten som tilldelats mellan den 1 januari och den 31 december 2019 och som avslutats senast den 30 juni 2021, och ii) de bygg- och anläggningsarbeten som tilldelats mellan den 1 juli 2021 och den 30 juni 2022 och som avslutats senast den 31 december 2023.
|
|
M1C1–86
|
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling
|
Måltavla
|
Tjänstemän som utbildats genom strategin för professionalisering av offentliga köpare
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
20 000
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Minst 20 000 offentliganställda har utbildats genom strategin för professionalisering av offentliga upphandlare.
|
|
M1C1–87
|
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling
|
Måltavla
|
Upphandlande myndigheter som använder dynamiska inköpssystem
|
SAKNAS
|
Procent
|
0
|
15
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Minst 15 % av de upphandlande myndigheterna använder dynamiska inköpssystem i enlighet med EU-direktiv 2014/24 (en tidsfrist på två år för observation och med beaktande av att användningen av DPS i Italien främst är inriktad på inköp över tröskelvärdet, eftersom de som ligger under tröskelvärdet huvudsakligen utförs med hjälp av ambassader). Målet avser centrala offentliga upphandlande myndigheter (250 utbetalande organ registrerade per den 30 april 2021 i det nationella e-upphandlingssystem som förvaltas av Consip på uppdrag av MEF).
|
|
M1C1–88
|
Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter
|
Måltavla
|
Det genomsnittliga antalet dagar för de centrala offentliga myndigheterna att betala företag minskas
|
SAKNAS
|
Vägd genomsnittlig betalningstid (i dagar)
|
SAKNAS
|
30
|
KVARTAL 1
|
2026
|
På grundval av uppgifter från den kommersiella kreditplattformen (Piattaforma Crediti Commerciali) avseende fakturor som utfärdades 2025 ska följande indikatorer för betalningar från centrala offentliga myndigheter (Amministrazioni centrali)till företag vara
— för den viktade genomsnittliga betalningstiden (”tempo medio di pagamento ponderato”): högst 30 dagar,
— för den viktade genomsnittliga betalningsfristen (”tempo medio di ritardo ponderato”): högst 0 dagar,
Skillnaden mellan den ovägda genomsnittliga betalningstiden (tempo medio di pagamento semplice): den vägda genomsnittliga betalningstiden får inte överstiga 15 dagar, såvida inte den ovägda genomsnittliga betalningstiden understiger 30 dagar.
|
|
M1C1–89
|
Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter
|
Måltavla
|
Det genomsnittliga antalet dagar för de regionala offentliga myndigheterna att betala företag minskas
|
SAKNAS
|
Vägd genomsnittlig betalningstid (i dagar)
|
SAKNAS
|
30
|
KVARTAL 1
|
2026
|
På grundval av uppgifter från den kommersiella kreditplattformen (Piattaforma Crediti Commerciali) avseende fakturor som utfärdades 2025 ska följande indikatorer för betalningar från regionala offentliga myndigheter (Regioni – provins Autonome) till företag vara följande:
-för den viktade genomsnittliga betalningstiden (”tempo medio di pagamento ponderato”): högst 30 dagar,
-för den viktade genomsnittliga betalningsfristen (”tempo medio di ritardo ponderato”): högst 0 dagar.
Dessutom får skillnaden mellan den ovägda genomsnittliga betalningstiden (”tempo medio di pagamento semplice”) och den viktade genomsnittliga betalningstiden inte överstiga 15 dagar, såvida inte den ovägda genomsnittliga betalningstiden understiger 30 dagar.
|
|
M1C1–90
|
Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter
|
Måltavla
|
Det genomsnittliga antalet dagar för lokala myndigheter att betala företag minskas
|
SAKNAS
|
Vägd genomsnittlig betalningstid (i dagar)
|
SAKNAS
|
30
|
KVARTAL 1
|
2026
|
På grundval av uppgifter från den kommersiella kreditplattformen (Piattaforma Crediti Commerciali) avseende fakturor som utfärdades 2025 ska följande indikatorer för betalningar från lokala offentliga myndigheter (enti locali) till företag vara följande:
-för den viktade genomsnittliga betalningstiden (”tempo medio di pagamento ponderato”): högst 30 dagar,
-för den viktade genomsnittliga betalningsfristen (”tempo medio di ritardo ponderato”): högst 0 dagar.
Dessutom får skillnaden mellan den ovägda genomsnittliga betalningstiden (”tempo medio di pagamento semplice”) och den viktade genomsnittliga betalningstiden inte överstiga 15 dagar, såvida inte den ovägda genomsnittliga betalningstiden understiger 30 dagar.
|
|
M1C1–91
|
Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter
|
Måltavla
|
Det genomsnittliga antalet dagar för folkhälsomyndigheter att betala företag minskas
|
SAKNAS
|
Vägd genomsnittlig betalningstid (jn dagar)
|
SAKNAS
|
60
|
KVARTAL 1
|
2026
|
På grundval av uppgifter från den kommersiella kreditplattformen (Piattaforma Crediti Commerciali) avseende fakturor som utfärdades 2025 ska följande indikatorer för betalningar från folkhälsomyndigheter (enti del Servizio sanitario nazionale) till företag vara följande:
— för den viktade genomsnittliga betalningstiden (”tempo medio di pagamento ponderato”): högst 60 dagar,
— för den viktade genomsnittliga betalningsfristen (”tempo medio di ritardo ponderato”): högst 0 dagar,
Dessutom får skillnaden mellan den ovägda genomsnittliga betalningstiden (”tempo medio di pagamento semplice”) och den viktade genomsnittliga betalningstiden inte överstiga 20 dagar, såvida inte den ovägda genomsnittliga betalningstiden understiger 60 dagar.
|
|
M1C1–96
|
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling
|
Måltavla
|
Genomsnittlig tid mellan tidsfristen för mottagande av anbud och dagen för undertecknandet av avtalet
|
SAKNAS
|
Procent
|
100
|
80
|
KVARTAL 4
|
2025
|
På grundval av de uppgifter som hämtats från ANAC:s Banca Dati Nazionale Contratti Pubblici, i egenskap av it-nationell eSender, och TED:s databas, ska den genomsnittliga tiden mellan tidsfristen för mottagande av anbud och dagen för undertecknandet av kontraktet under en 12-månadersperiod, med utgångspunkt från dagen för undertecknandet av kontraktet som börjar tidigast den 1september 2024, minskas med minst 20 % jämfört med 2018 års indikator för beslutshastighet som offentliggjorts i resultattavlan för EU:s inre marknad för kontrakt över tröskelvärdet i EU:s direktiv om offentlig upphandling.
|
|
M1C1–97ter
|
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling
|
Milstolpe
|
Åtgärder avseende genomförandehastighet
|
Antagande av åtgärder avseende genomförandehastighet
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2025
|
a)Offentliggörande på Agenzia per l’Italia Digitale (AGID) webbplats av nya tekniska regler som möjliggör insamling av information för digital övervakning av genomförandet av offentliga kontrakt.
b)Undertecknande av ett samförståndsavtal mellan ekonomi- och finansministeriet och Autorità Nazionale Anticorruzione (ANAC) om tekniska regler för interoperabilitet mellan uppgifter om offentliga finanser och betalningar för offentliga bygg- och anläggningsarbeten och ANAC:s databas (Banca Dati Nazionale dei Contratti Pubblici).
c)Ikraftträdande av rättsakter som gör det möjligt för upphandlande myndigheter att förutse och använda de besparingar som följer av tilldelningar under baspriset för att finansiera bonusar för ett tidigt slutförande av arbetena.
d)Offentliggörande på infrastruktur- och transportministeriets webbplats av riktlinjer, antagna av MIT efter samråd med ANAC, om bonusklausuler i förtid och om innehållet i samarbetsavtal i enlighet med artikel 82 i lagstiftningsdekret 36/2023 (lagen om offentlig upphandling) för att förkorta tiden för slutförande av arbetena.
e)Offentliggörande på MIT:s webbplats av riktlinjer för att stödja upphandlande myndigheter i användningen av byggnadsinformationsmodellen (BIM) för offentliga bygg- och anläggningsarbeten.
|
|
M1C1–98
|
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling
|
Måltavla
|
Tjänstemän som utbildats genom strategin för professionalisering av offentliga köpare
|
SAKNAS
|
Antal
|
20 000
|
40 000
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Minst 40 000 offentliganställda har utbildats genom strategin för professionalisering av offentliga upphandlare.
|
|
M1C1–98a
|
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling
|
Måltavla
|
Tjänstemän som utbildats genom strategin för professionalisering av offentliga köpare
|
SAKNAS
|
Antal
|
40 000
|
60 000
|
KVARTAL 2
|
2025
|
Minst 60 000 offentliganställda har utbildats genom strategin för professionalisering av offentliga upphandlare. Det totala antalet får omfatta offentliganställda som redan har utbildats under tidigare år och vars utbildning har rapporterats för M1C1–86- och M1C1–98-målen, endast om de har genomgått en högre utbildning, specialiserad utbildning eller avancerad utbildning.
|
|
M1C1–99
|
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling
|
Måltavla
|
Upphandlande myndigheter som använder dynamiska inköpssystem
|
Procentandel centrala offentliga upphandlande myndigheter som använder dynamiska inköpssystem enligt EU-direktiv 2014/24
|
Procent
|
15
|
20
|
KVARTAL 2
|
2024
|
Minst 20 % av de upphandlande myndigheterna använder dynamiska inköpssystem i enlighet med direktiv 2014/24 (observationsperiod från och med den 1 januari 2022). De centrala offentliga upphandlande myndigheterna är 250 offentliga förvaltningar (registrerade den 30 april 2021 i det nationella e-upphandlingssystemet som förvaltas av Consip på uppdrag av MEF).
|
|
M1C1–100
|
Reform 1.13: Reform av ramen för utgiftsöversynen
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av lagbestämmelser som förbättrar effektiviteten i utgiftsöversynen – förstärkning av finansministeriet
|
Bestämmelse i lagen som anger lagens ikraftträdande
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2021
|
Den reviderade ramen för utgiftsöversyner i centrala statliga förvaltningar (ministerier) ska förbättra dess effektivitet genom att stärka ekonomi- och finansministeriets roll. Den ska särskilt sörja för en förstärkt roll för ekonomi- och finansministeriet i förhandsbedömningen, övervakningsprocesserna och efterhandsutvärderingen, så att det blir möjligt att se till att översynerna genomförs grundligt och att de avsedda målen uppnås.
|
|
M1C1–101
|
Reform 1.12:
Reform av skatteförvaltningen
|
Milstolpe
|
Antagande av en översyn av möjliga åtgärder för att minska skatteundandragande
|
Offentliggörande av översynen
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2021
|
Anta en rapport för att informera om statliga åtgärder för att minska skatteflykt från utelämnad fakturering, särskilt i de sektorer som är mest utsatta för skatteundandragande, bland annat genom riktade incitament för konsumenterna.
|
|
M1C1–102
|
Reform 1.13: Reform av ramen för utgiftsöversynen
|
Milstolpe
|
Antagande av en rapport om effektiviteten i de metoder som används av utvalda offentliga förvaltningar för att utarbeta och genomföra sparplaner
|
Offentliggörande av rapporten
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Rapporten ska utarbetas av finansministeriets redovisningsavdelning i samarbete med utvalda förvaltningar för att
-Bedöma deras praxis vid utformning och genomförande av sparplaner.
-Fastställa riktlinjer för alla offentliga förvaltningar.
|
|
M1C1–103
|
Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av primär- och sekundärlagstiftning och bestämmelser samt slutförande av administrativa processer för att uppmuntra efterlevnad av skatteregler och förbättra revisioner och kontroller
|
Bestämmelser i lagar och andra författningar som anger ikraftträdandet
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2022
|
Bestämmelserna ska omfatta följande:
i) Fullständig drift av databasen och den särskilda it-infrastrukturen för frisläppande av förifyllda mervärdesskattedeklarationer, i enlighet med artikel 4 punkt 1 i lagstiftningsdekret nr 127/2015.
II) Den databas som används för ”fullgörandebrev” (som tillhandahåller tidig kommunikation till skattebetalare för vilka avvikelser upptäcks) förbättras i syfte att minska förekomsten av falskt positiva meddelanden och öka antalet meddelanden som skickas ut till skattebetalarna.
(III) ikraftträdande av reformerad lagstiftning för att säkerställa effektiva administrativa sanktioner om privata leverantörer vägrar att godta elektroniska betalningar (ursprunglig artikel 23 i lagdekret 124/2019, som hade upphävts vid omvandlingen till lag, utgör en hänvisning).
IV) Slutförande av den process för pseudonymisering av uppgifter som föreskrivs i artikel 1 punkterna 681–686 i lag n.160/2019 och inrättandet av digital infrastruktur för analys av stordata som genereras genom interoperabilitet mellan databaser som är helt pseudonymiserade, i syfte att öka effektiviteten i den riskanalys som ligger till grund för urvalsprocessen.
V) Ikraftträdande av primär- och sekundärlagstiftning som genomför ytterligare effektiva åtgärder på grundval av resultaten av översynen av möjliga åtgärder för att minska skatteundandragande till följd av utelämnad fakturering.
|
|
M1C1–104
|
Reform 1.13: Reform av ramen för utgiftsöversynen
|
Milstolpe
|
Antagande av besparingsmål för utgiftsöversyner för åren 2023–2025
|
Kvantitativt sparmål för de samlade centrala statliga förvaltningarna enligt dokumentet om ekonomi och finans – i euro Ej tillämpligt
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2022
|
På grundval av dekreten 90 och 93 från 2016 och lag 163/2016 fastställa mål i det ekonomiska finansiella dokumentet för årliga utgiftsöversyner för de samlade centrala statliga förvaltningarna för åren 2023, 2024 och 2025. Besparingsmålen ska återspegla en lämplig ambitionsnivå.
|
|
M1C1–105
|
Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen
|
Måltavla
|
Ett större antal ”överensstämmelsebrev”
|
SAKNAS
|
Antal
|
2 150 908
|
2 581 090
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Antalet ”skrivelser om efterlevnad”, som ger skattebetalare information i god tid och där avvikelser upptäcks, ska ökas med minst 20 % jämfört med 2019.
|
|
M1C1–106
|
Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen
|
Måltavla
|
Minskning av antalet falska positiva ”fullgörandebrev”
|
SAKNAS
|
Antal
|
126 500
|
132 825
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Antalet falskt positiva ”skrivelser om efterlevnad” (som innebär att skattebetalare informeras i ett tidigt skede för vilka avvikelser upptäcks, men där inga bedrägerier upptäcks i efterhand) ska minskas med minst 5 % jämfört med 2019.
|
|
M1C1–107
|
Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen
|
Måltavla
|
Ökning av skatteintäkterna från ”fullgörandebrev”
|
SAKNAS
|
Euro
|
2 130 000 000
|
2 449 500 000
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Skatteintäkterna från ”fullgörandebrev” ska öka med 15 % jämfört med 2019.
|
|
M1C1–108
|
Reform 1.15: Reform av reglerna för offentliga räkenskaper
|
Milstolpe
|
Godkännande av begreppsramen, uppsättningen av standarder för periodiserad redovisning och den flerdimensionella kontoplanen
|
Resolution från finansministeriets redovisningsavdelning om godkännande av strukturen för den periodiserade redovisningsstyrningen
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2024
|
Slutförande av en begreppsram som referens för systemet för periodiserad redovisning i enlighet med de kvalitativa egenskaper som fastställts av Eurostat (EPSAS-arbetsgruppen).
Fastställande av standarder för periodiserad redovisning på grundval av IPSAS.
Utforma ett flerdimensionellt kontoplan på flera nivåer.
|
|
M1C1–109
|
Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen
|
Måltavla
|
Inlämning av de första förhandsifyllda momsdeklarationerna
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
2 300 000
|
KVARTAL 2
|
2023
|
Minst 2 300 000 skattebetalare ska få förhandsifyllda momsdeklarationer för beskattningsåret 2022.
|
|
M1C1–110
|
Reform 1.13: Reform av ramen för utgiftsöversynen
|
Milstolpe
|
Omklassificering av den allmänna statsbudgeten, med hänvisning till miljöutgifter och utgifter som främjar jämställdhet
|
Införande av omklassificeringen av den allmänna statsbudgeten med hänvisning till miljöutgifter och utgifter som främjar jämställdhet i 2024 års budgetlag Ej tillämpligt
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2023
|
2024 års budgetlag ska förse parlamentet med en budget för hållbar utveckling som består av klassificeringen av den allmänna statsbudgeten med hänvisning till miljöutgifter och utgifter som främjar jämställdhet. Klassificeringen ska vara förenlig med de kriterier som ligger till grund för fastställandet av målen för hållbar utveckling och målen i Agenda 2030.
|
|
M1C1–111
|
Reform 1.13: Reform av ramen för utgiftsöversynen
|
Milstolpe
|
Slutförande av den årliga utgiftsöversynen för 2023, med hänvisning till det besparingsmål som fastställdes 2022 för 2023.
|
Antagande av finansministeriets rapport om utgiftsöversynen 2023, där det intygas att processen har slutförts och att målet har uppnåtts.
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2024
|
Den rapport från finansministeriet som ska överlämnas till ministerrådet i enlighet med lagdekret 90 och 93 från 2016 och lag 163/2016 ska
attestera slutförandet av utgiftsöversynsprocessen för 2023 när det gäller bestämmelserna om utgiftsöversynen.
intyga att det mål som fastställdes 2022 har uppnåtts.
|
|
M1C1–112
|
Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen
|
Måltavla
|
Förbättra skatteförvaltningens operativa kapacitet i linje med rekryteringsmålen i skattemyndighetens prestationsplan för 2021–2023.
|
SAKNAS
|
Antal hyror
|
0
|
4 113
|
KVARTAL 2
|
2024
|
4 113 nya personalenheter ska anställas av skattemyndigheten i enlighet med rekryteringsmålen i prestationsplanen för 2021–2023.
|
|
M1C1–113
|
Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen
|
Måltavla
|
Ett större antal ”överensstämmelsebrev”
|
SAKNAS
|
Antal
|
2 150 908
|
3 011 271
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Antalet ”skrivelser om efterlevnad”, som ger skattebetalare information i god tid och där avvikelser upptäcks, ska ökas med minst 40 % jämfört med 2019.
|
|
M1C1–114
|
Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen
|
Måltavla
|
Ökning av skatteintäkterna från ”fullgörandebrev”
|
SAKNAS
|
Euro
|
2 130 000 000
|
2 769 000 000
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Skatteintäkterna från ”fullgörandebrev” ska öka med 30 % jämfört med 2019.
|
|
M1C1–115
|
Reform 1.13: Reform av ramen för utgiftsöversynen
|
Milstolpe
|
Slutförande av den årliga utgiftsöversynen för 2024, med hänvisning till det besparingsmål som fastställdes 2022 och 2023 för 2024
|
Antagande av finansministeriets rapport om utgiftsöversynen 2024, där det intygas att processen har slutförts och att målet har uppnåtts.
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2025
|
Den rapport från finansministeriet som ska överlämnas till ministerrådet i enlighet med lagdekret 90 och 93 från 2016 och lag 163/2016 ska
attestera slutförandet av utgiftsöversynsprocessen för 2024 när det gäller bestämmelserna om utgiftsöversynen.
— intyga att det mål som fastställdes 2022 och 2023 har uppnåtts.
|
|
M1C1–116
|
Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen
|
Måltavla
|
Minskning av skatteundandragande enligt indikatorn ”benägenhet att undgå skatt”
|
SAKNAS
|
Procent
|
0
|
—10
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Den uppdaterade regeringsrapport om den svarta ekonomin som offentliggjordes 2025 i enlighet med artikel 2 i lagstiftningsdekret nr 160/2015 ska intyga en genomsnittlig minskning på 10% under 2022–2023 av ”Propensity to evving” i alla skatter exklusive fastighetsskatter (Imposta Municipale Unica) och punktskatter jämfört med 2019.
|
|
M1C1–117
|
Reform 1.15:
Reform av reglerna för offentliga räkenskaper
|
Måltavla
|
Företrädare för offentliga organ som utbildats i det nya systemet för periodiserad redovisning
|
SAKNAS
|
Procent
|
0
|
90
|
KVARTAL 1
|
2026
|
På grundval av uppgifter från den centrala digitala plattformen för utbildning i det nya redovisningssystemet ska den första utbildningsomgången om det nya systemet för periodiserad redovisning slutföras av företrädare för offentliga organ som täcker minst 90 % av de primära utgifterna för hela den offentliga sektorn (exklusive statsägda företag).
|
|
M1C1–118
|
Reform 1.15:
Reform av reglerna för offentliga räkenskaper
|
Milstolpe
|
Utfärdande av årsredovisningar och ikraftträdande av lagstiftningsakten om reformen av periodiserad redovisning för offentliga organ som omfattar minst 90 % av de primära utgifterna för hela den offentliga sektorn, exklusive statsägda företag.
|
Bestämmelse i lagstiftningsakten som anger att lagstiftningsakten träder i kraft.
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Som en pilotfas för lagstiftningsakten om regler för offentlig redovisning ska den offentliga förvaltningens finansiella rapporter för offentliga organ som omfattar minst 90 % av de primära utgifterna för hela den offentliga sektorn, exklusive statsägda företag, utarbetas.
Dessutom ska en lagstiftningsakt träda i kraft och fastställa en färdplan för det gradvisa införandet av det nya systemet för periodiserad redovisning. Enligt färdplanen ska det nya systemet för periodiserad redovisning införas senast 2030 (budgetåret) för offentliga organ som omfattar minst 90 % av de primära utgifterna för hela den offentliga sektorn, exklusive statsägda företag.
Lagstiftningsakten ska också innehålla krav på anordnande av utbildningsprogram för övergången till det nya systemet för periodiserad redovisning.
Dessutom ska riktlinjer för tillämpningen av varje redovisningsstandard offentliggöras på ekonomi- och finansministeriets webbplats.
|
|
M1C1–119
|
Reform 1.14:
Reform av det finanspolitiska ramverket på lokal och regional nivå
|
Milstolpe
|
Fastställande av parametrar för den regionala finanspolitiska federalismen
|
Ikraftträdande av den rättsakt som fastställer parametrarna för den finanspolitiska federalismen för regioner med ordinarie status
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Ikraftträdande av rättsakter som ska fastställa de grundläggande nivåerna för tjänster (”livelli essenziali delle prestazioni”) för den finanspolitiska federalismen för regioner med ordinarie status inom minst två politikområden.
|
|
M1C1–120
|
Reform 1.14:
Reform av det finanspolitiska ramverket på lokal och regional nivå
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av den rättsakt som definierar skattefederalismen för provinser och storstäder.
|
Ikraftträdande av den rättsakt som definierar skattefederalismen för provinser och storstäder.
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Ikraftträdande av rättsakter för skattefederalismen för provinser och storstäder.
|
|
M1C1–121a
|
Reform 1.12:
Reform av skatteförvaltningen
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av en rättsakt för att förbättra skatteuppbörden
|
Bestämmelser i rättsakt som anger ikraftträdande
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Ikraftträdande av en rättsakt som föreskriver att
1. Uppgifter från elektronisk fakturering ska göras tillgängliga för den byrå som ansvarar för uppbörd av obetald skatteskuld (Agenzia Entrate Riscossione).
2. Skattenedsättningar ska endast tillåtas om obetalda skatteskulder inte överstiger 50 000 EUR.
3. Skattemyndigheten ska ha rätt att skicka meddelanden till skattebetalare om elektroniska fakturor har utfärdats men ingen mervärdesskattedeklaration har lämnats in för samma period.
|
|
M1C1–122
|
Reform 1.13: Reform av ramen för utgiftsöversynen
|
Milstolpe
|
Slutförande av den årliga utgiftsöversynen för 2025, med hänvisning till det besparingsmål som fastställdes 2022, 2023 och 2024 för 2025.
|
Antagande av finansministeriets rapport om utgiftsöversynen 2025
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Den rapport från finansministeriet som ska överlämnas till ministerrådet i enlighet med lagdekret 90 och 93 från 2016 och lag 163/2016 ska
— attestera slutförandet av utgiftsöversynen för 2025 när det gäller bestämmelsen om utgiftsöversynsramen.
— intyga att det mål som fastställdes 2022, 2023 och 2024 har uppnåtts.
|
|
M1C1–144
|
Investering 1.4.2 – Medborgarnas inkludering – förbättrad tillgänglighet för digitala offentliga tjänster
|
Måltavla
|
Ökad tillgänglighet till digitala offentliga tjänster/genomförda insatser
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
55
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Agenzia per l’Italia Digitale (AgID) ska ge stöd till 55 lokala offentliga förvaltningar genom avtal som omfattar följande åtgärder, som ska genomföras av de 55 lokala offentliga förvaltningarna:
Minska antalet fel som identifierats i den bedömning som tillhandahålls av varje administration med 50 % för minst 2 digitala tjänster.
— Tillhandahålla ett antal tekniska hjälpmedel som täcker minst 50 % av behoven hos arbetstagare med funktionsnedsättning som identifierats i den bedömning som varje administration tillhandahåller.
|
|
M1C1–147
|
Investering 1.2 – möjliggörande av molntjänster för lokal förberedande åtgärd
|
Måltavla
|
Molnkapacitet för lokal offentlig förvaltning T2
|
SAKNAS
|
Antal
|
4 083
|
12 464
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Migreringen av 12 464 lokala offentliga förvaltningar till certifierade molnmiljöer ska anses vara uppnådd när testningen av alla system, dataset och tillämpningar som ingår i varje migrationsplan är framgångsrik.
|
|
M1C1–148
|
Investering 1.4.1 – Medborgarnas erfarenheter – Förbättring av kvaliteten på och användbarheten hos digitala offentliga tjänster
|
Måltavla
|
Ökad kvalitet och användbarhet för digitala offentliga tjänster T2
|
SAKNAS
|
Procent
|
40
|
80
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Förvaltningar (kommuner, högstadie- och gymnasieskolor på1 och 2grader) ska följa en gemensam modell och ett gemensamt designsystem för webbplatser och digitala tjänster, vilket ska förenkla användarnas interaktion och underlätta underhållet.
Kommuner som bidrar till målet ska garantera att den gemensamma modellen och designsystemet följs för i genomsnitt minst 3.5 tjänster.
|
|
M1C1–149
|
Investering 1.4.3 – Antagande av PagoPA-plattformstjänster och ”IO” -appen
|
Måltavla
|
Ökning av antagandet av Pagopa-plattformstjänster T2
|
SAKNAS
|
Antal
|
11 450
|
14 100
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Minst 14 100 offentliga förvaltningar ska vara närvarande på PagoPA-plattformen och erbjuda ett antal tjänster: i genomsnitt 35 tjänster för kommuner, 15 för regioner, 15 för hälso- och sjukvårdsmyndigheter och 8 för skolor och universitet.
|
|
M1C1–150
|
Investering 1.4.3 – Antagande av PagoPA-plattformstjänster och ”IO” -appen
|
Måltavla
|
Ökning av antagandet av ”IO” -app T2
|
SAKNAS
|
Antal
|
7 000
|
14 100
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Minst 14 100 offentliga förvaltningar ska finnas med i appen ”IO”, som erbjuder ett antal tjänster: i genomsnitt 35 tjänster för kommuner, 15 för regioner, 15 för hälso- och sjukvårdsmyndigheter och 8 för skolor och universitet.
|
|
M1C1–152
|
Investering 1.6.1 – Digitalisering av inrikesministeriet
|
Måltavla
|
Inrikesministeriet – ombyggda och digitaliserade processer T2
|
SAKNAS
|
Antal
|
7
|
45
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Interna processer omarbetas och digitaliseras.
|
|
M1C1–153
|
Investeringar 1.6.2 – Digitalisering av justitieministeriet
|
Måltavla
|
Digitaliserade domstolsärenden T2
|
SAKNAS
|
Antal
|
3 500 000
|
7 750 000
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Digitalisering av 7 750 000 domstolsärenden under de senaste 20 åren (01/01/2006–30/06/2026) som rör avslutade eller pågående rättegångar i domstolar.
|
|
M1C1–154
|
Investeringar 1.6.2 – Digitalisering av justitieministeriet
|
Måltavla
|
Rättsdata – kunskapssystem för sjöar T2
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
6
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Genomförande av sex nya kunskapssystem för datasjön.
1)System för anonymisering av civilrättsliga och straffrättsliga domar
2)Integrerat förvaltningssystem
3)Förvaltnings- och analyssystem för civila rättegångar
4)Förvaltnings- och analyssystem för brottmålsrättegångar
5)System för avancerad statistik över rättegångar i tvistemål och brottmål
6)Automatiserat system för identifiering av förhållandet mellan brottsoffer och gärningsman.
|
A.3 Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet
Investering 1.2 – möjliggörande av molntjänster för lokal förberedande åtgärd
Syftet med denna investering är att migrera dataset och applikationer från en betydande del av den lokala offentliga förvaltningen till en säker molninfrastruktur, vilket ger varje förvaltning frihet att välja inom en uppsättning certifierade offentliga molnmiljöer.
Åtgärden omfattar också ett stödpaket för ”migration som en tjänst” till förvaltningar som omfattar följande: i) den inledande bedömningen, ii) det förfarandemässiga/administrativa stöd som krävs för att inleda insatsen, iii) förhandlingarna om nödvändigt externt stöd och iv) den övergripande projektledningen under genomförandet. En grupp som övervakas av ministeriet för teknisk innovation och digital omställning (MITD) förväntas identifiera och certifiera en bred förteckning över kvalificerade leverantörer och förhandla fram en uppsättning standardstödpaket som är anpassade till storleken på administrationen och de tjänster som berörs av migrationen.
Investeringar 1.4 – Digitala tjänster och medborgarnas erfarenheter
Syftet med denna investering är att utveckla ett integrerat och medborgarorienterat ekosystem av digitala offentliga tjänster, se till att de används i stor utsträckning inom centrala och lokala förvaltningar och förbättra användarnas allmänna upplevelse.
Åtgärden
(VII)fastställer återanvändbara modeller för tillhandahållande av tjänster som säkerställer fullständiga tillgänglighetskrav (Investering 1.4.1 – Medborgarnas upplevelse – Förbättring av digitala offentliga tjänsters kvalitet och användbarhet),
(VIII)öka tillgången till digitala offentliga tjänster (Investering 1.4.2 – Medborgarnas inkludering: Förbättrad tillgänglighet för digitala offentliga tjänster).
(IX)innebär antagandet av den digitala applikationen för betalningar mellan medborgare och offentliga förvaltningar (PagoPa) och antagandet av appen ”IO” (Investering 1.4.3 – Antagande av PagoPA-plattformstjänster och ”IO” -appen),
(X)Europaparlamentet främjar antagandet av nationella plattformar för digital identitet (Sistema Pubblico di Identità Digitale, SPID och Carta d Identità Elettronica, CIE) och av det nationella registret (Anagrafe nazionale della popolazione residente, ANPR) (Investering 1.4.4 – utbyggnad av de nationella plattformarna för digital identitet (SPID, CIE) och det nationella registret (ANPR)).
(XI)inrätta en gemensam plattform för anmälningar (Investering 1.4.5 – Digitalisering av offentliga meddelanden).
(XII)innebär antagande av rörlighet som en tjänst (investering 1.4.6 – Rörlighet som en tjänst för Italien, där denna sista åtgärd finansieras på grundval av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd).
Investering 1.6 – Digital omvandling av stora centrala förvaltningar
Syftet med denna investering är att öka effektiviteten och förenkla förfarandena för de viktigaste centrala förvaltningarna – bland annat i) det nationella socialförsäkringsinstitutet (INPS) och det nationella institutet för olycksfallsförsäkring (INAIL), ii) rättssystemet, iii) försvarsministeriet, iv) inrikesministeriet, v) finanspolisen. Investeringen består av omstrukturering och digitalisering av en uppsättning prioriterade processer, verksamheter och tjänster inom deras ansvarsområde.
A.4 Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av lånekvoten
|
Löpnummer
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Milstolpe
/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
M1C1–14
|
Investeringar 1.6.5: Digitalisering av statsrådet
|
Måltavla
|
Högsta förvaltningsdomstolen – Domstolshandlingar tillgängliga för analys i datalager T1
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
800 000
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Antal domstolshandlingar som rör systemet för administrativ behörighet (t.ex. domar, yttranden och dekret) för vilka metadata är fullt tillgängliga i datalager.
|
|
M1C1–16
|
Investeringar 1.6.5: Digitalisering av statsrådet
|
Måltavla
|
Högsta förvaltningsdomstolen – Domstolshandlingar tillgängliga för analys i datalager T2
|
SAKNAS
|
Antal
|
800 000
|
2 500 000
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Antal domstolshandlingar som rör systemet för administrativ behörighet (t.ex. domar, yttranden och dekret) för vilka metadata är fullt tillgängliga i datalager.
|
|
M1C1–123
|
Investering 1.6.3 – Digitalisering av det nationella institutet för social trygghet (INPS) och det nationella institutet för försäkring mot olycksfall i arbetet (INAIL)
|
Måltavla
|
INPS – Tjänster med ”Ett klick by design”/innehåll T1
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
35
|
KVARTAL 4
|
2022
|
35 ytterligare tjänster har införts på INP:s institutionella webbplats (
www.inps.it
)
Tjänsterna ska vara tillgängliga på den institutionella webbplatsen genom lämpliga profileringslogiker (systemet kommer att föreslå tjänster av potentiellt intresse på grundval av ålder, arbetsegenskaper, upplevda förmåner och användarhistorik).
De 35 tjänsterna är kopplade till följande institutionella INPS-områden:
• Pensionsförmåner.
• Sociala överdragare
• Arbetslöshetsförmåner
• Förmåner till personer med funktionsnedsättning
• Inlösen
Företagens insamling av bidrag
• Tjänster för anställda inom jordbruket
Tjänster för bedrägeribekämpning, korruption och öppenhet
Inom de förtecknade institutionella områdena kommer de tjänster som ska genomföras att gälla digitalt inlämnande av ansökningar om tjänster, kontroll av förmånskraven, statusövervakning av praxis från användarnas sida, proaktiva förslag till tjänster baserade på användarnas behov, automatisk förnyelse av förmåner utan behov av nya tillämpningar.
Slutligen ska det finnas övervakande instrumentpaneler som både gör det möjligt för INPS att övervaka de fördelar som tillhandahålls och det datadrivna stödet till beslutsfattarnas beslut.
|
|
M1C1–124
|
Investering 1.6.3 – Digitalisering av det nationella institutet för social trygghet (INPS) och det nationella institutet för försäkring mot olycksfall i arbetet (INAIL)
|
Måltavla
|
INPS – Anställda med förbättrad kompetens inom informations- och kommunikationsteknik (IKT) T1
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
4 250
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Minst 4 250 INPS-anställda bedömdes med avseende på sin information och med certifierad förbättrad kompetens inom följande områden av den europeiska ramen för e-kompetens: i) Planen. II) Build. III) Run iv) Ej möjlig. V) Hantera.
De områden där kompetenserna kan förbättras kommer att fastställas utifrån målgruppen av lärande.
|
|
M1C1–125
|
Investering 1.2 – möjliggörande av molntjänster för lokal förberedande åtgärd
|
Milstolpe
|
Tilldelning av (alla) offentliga upphandlingar för molntjänster för lokal offentlig förvaltning
|
Meddelande om tilldelning av (alla) offentliga kontrakt för molntjänster för lokal offentlig förvaltning
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 1
|
2023
|
Meddelande om tilldelning av (alla) offentliga upphandlingar för varje typ av offentlig förvaltning (kommuner, skolor, lokala hälso- och sjukvårdsmyndigheter) för insamling och bedömning av migrationsplaner. Utfärdandet av tre riktade ansökningsomgångar ska göra det möjligt för ministeriet för teknisk innovation och digital övergång att bedöma de mycket specifika behoven hos varje typ av offentlig förvaltning som berörs.
Tilldelade anbud (dvs. offentliggörande av förteckningen över offentliga förvaltningar som godkänts för finansiering) gällde tre offentliga ansökningsomgångar för kommuner, skolor respektive lokala hälso- och sjukvårdsmyndigheter för insamling och bedömning av migrationsplaner, i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning.
|
|
M1C1–126
|
Investering 1.4.3 – Antagande av PagoPA-plattformstjänster och ”IO” -appen
|
Måltavla
|
Ökning av antagandet av Pagopa-plattformstjänster T1
|
SAKNAS
|
Antal
|
9 000
|
11 450
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Säkerställa en ökning av antalet tjänster som är integrerade i plattformen för
— offentliga förvaltningar redan i referensscenariot (9 000 enheter)
— nya offentliga förvaltningar som ansluter sig till plattformen (2 450 nya enheter).
I båda fallen måste det totala antalet tjänster som tillhandahålls av de offentliga förvaltningar som ansluter sig till plattformen öka med minst 20 % jämfört med referensscenariot för 2021 tjänster (31.3.2021). Antalet tjänster som ska integreras beror på typen av förvaltning (det slutliga målet för 2026 är att ha i genomsnitt 35 tjänster för kommuner, 15 tjänster för regioner, 15 tjänster för hälso- och sjukvårdsmyndigheter, 8 tjänster för skolor och universitet).
|
|
M1C1–127
|
Investering 1.4.3 – Antagande av PagoPA-plattformstjänster och ”IO” -appen
|
Måltavla
|
Ökning av antagandet av ”IO” -app T1
|
SAKNAS
|
Antal
|
2 700
|
7 000
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Säkerställa en ökning av antalet tjänster som är integrerade i ”IO” -appen för:
— offentliga förvaltningar redan i referensscenariot (2 700 enheter)
— nya offentliga förvaltningar som ansluter sig till plattformen (4 300 nya enheter).
I båda fallen måste det totala antalet tjänster som tillhandahålls av de offentliga förvaltningar som ansluter sig till plattformen öka med minst 20 % jämfört med referensscenariot för 2021 tjänster (31.3.2021). Antalet tjänster som ska integreras beror på typen av förvaltning (det slutliga målet för 2026 är att ha i genomsnitt 35 tjänster för kommuner, 15 tjänster för regioner, 15 tjänster för hälso- och sjukvårdsmyndigheter, 8 tjänster för skolor och universitet).
|
|
M1C1–128
|
Investering 1.4.5 – Digitalisering av offentliga meddelanden
|
Måltavla
|
Ökning av antagandet av digitala offentliga meddelanden T1
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
800
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Minst 800 centrala offentliga förvaltningar och kommuner ska, när det gäller plattformen för digital anmälan (DNP), tillhandahålla digitala rättsligt bindande meddelanden till medborgare, juridiska personer, föreningar och andra offentliga eller privata enheter.
|
|
M1C1–129
|
Investering 1.6.1 – Digitalisering av inrikesministeriet
|
Måltavla
|
Inrikesministeriet – fullständigt ombyggda och digitaliserade processer T1
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
7
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Interna förfaranden och processer som helt omkonstruerats (totalt 7 processer fram till den 31 december 2023) och som kan fullföljas helt online (t.ex. kontorsautomation, mobilitetstjänster och e-lärande).
|
|
M1C1–130
|
Investeringar 1.6.2 – Digitalisering av justitieministeriet
|
Måltavla
|
Digitaliserade domstolsärenden T1
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
3 500 000
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Digitalisering av 3 500 000 domstolsärenden under de senaste 20 åren (01/01/2006–30/06/2026) som rör avslutade eller pågående rättegångar i domstolar.
|
|
M1C1–131
|
Investeringar 1.6.2 – Digitalisering av justitieministeriet
|
Milstolpe
|
Rättsdata – kunskapssystem för sjöar T1
|
Rapport om inledande av genomförandet av kontraktet
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Inledande av genomförandet av kontraktet för genomförande av sex nya kunskapssystem för dataljön:
1)System för anonymisering av civilrättsliga och straffrättsliga domar
2)Integrerat förvaltningssystem
3)Förvaltnings- och analyssystem för civila rättegångar
4)Förvaltnings- och analyssystem för brottmålsrättegångar
5)System för avancerad statistik över rättegångar i tvistemål och brottmål
6)Automatiskt system för identifiering av förhållandet mellan brottsoffer och skyldiga.
Genomförandet av varje offentligt kontrakt inleds genom ett särskilt administrativt beslut av det ansvariga för förfarandet, kallat ”inledande genomförande”.
|
|
M1C1–132
|
Investering 1.6.3 – Digitalisering av det nationella institutet för social trygghet (INPS) och det nationella institutet för försäkring mot olycksfall i arbetet (INAIL)
|
Måltavla
|
INPS – Tjänster med ”Ett klick by design”/innehåll T2
|
SAKNAS
|
Antal
|
35
|
70
|
KVARTAL 4
|
2023
|
35 ytterligare tjänster har införts på Inps institutionella webbplats (
www.inps.it
)
Tjänsterna ska vara tillgängliga på den institutionella webbplatsen genom lämpliga profileringslogiker (systemet ska föreslå tjänster av eventuellt intresse baserat på ålder, arbetets egenskaper, upplevda fördelar och användarhistorik).
De 35 tjänsterna är kopplade till följande institutionella INPS-områden:
• Pensionsförmåner.
• Sociala överdragare
• Arbetslöshetsförmåner
• Förmåner till personer med funktionsnedsättning
• Inlösen
Företagens insamling av bidrag
• Tjänster för anställda inom jordbruket
Tjänster för bedrägeribekämpning, korruption och öppenhet
Inom de förtecknade institutionella områdena ska de tjänster som ska genomföras avse digital inlämning av begäran om tjänster, kontroll av förmånskraven, övervakning av användarnas status, proaktivt förslag till tjänster baserat på användarnas behov, automatisk förnyelse av förmåner utan behov av nya tillämpningar.
Slutligen ska det finnas övervakande instrumentpaneler som både gör det möjligt för INPS att övervaka de fördelar som tillhandahålls och det datadrivna stödet till beslutsfattarnas beslut.
|
|
M1C1–133
|
Investering 1.6.3 – Digitalisering av det nationella institutet för social trygghet (INPS) och det nationella institutet för försäkring mot olycksfall i arbetet (INAIL)
|
Måltavla
|
INPS – Anställda med förbättrad kompetens inom informations- och kommunikationsteknik (IKT) T2
|
SAKNAS
|
Antal
|
4 250
|
8 500
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Ytterligare 4 250 INPS-anställda som bedömts ha certifierad förbättrad kompetens inom följande områden av den europeiska ramen för e-kompetens: i) Planen. II) Build. III) Run iv) Ej möjlig. V) Hantera.
De områden där kompetensen kan förbättras ska fastställas i enlighet med målgruppen för studerande.
|
|
M1C1–134
|
Investering 1.6.3 – Digitalisering av det nationella institutet för social trygghet (INPS) och det nationella institutet för försäkring mot olycksfall i arbetet (INAIL)
|
Måltavla
|
INAIL – Full ombyggda och digitaliserade processer/tjänster T1
|
SAKNAS
|
Antal
|
29
|
53
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Målet är att uppnå 53 (52 %) omstrukturerade institutionella processer och tjänster för att göra dem fullständigt digitaliserade.
De berörda områdena inom INAIL är följande: Försäkrings-, social- och hälsovårdstjänster, förebyggande arbete och säkerhetsarbete, Certifiering och verifiering.
I synnerhet anges det förväntade målet för varje område ovan:
·Försäkring: 8 (25 %),
·Sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster: 18 (50 %),
·Förebyggande arbete och säkerhetsarbete: 9 (80 %),
·Certifieringar och kontroller: 18 (80 %).
|
|
M1C1–135
|
Investering 1.6.4 – Digitalisering av försvarsministeriet
|
Måltavla
|
Försvarsministeriet – Digitalisering av förfaranden T1
|
SAKNAS
|
Antal
|
4
|
15
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Digitalisering, översyn och automatisering av 15 förfaranden för hantering av försvarspersonal (t.ex. rekrytering, anställning och pensionering, anställdas hälsa) med utgångspunkt i fyra redan digitaliserade förfaranden.
|
|
M1C1–136
|
Investering 1.6.4 – Digitalisering av försvarsministeriet
|
Måltavla
|
Försvarsministeriet – Digitalisering av certifikat T1
|
SAKNAS
|
Antal digitaliserade certifikat
|
190 000
|
450 000
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Antal digitaliserade identitetsintyg (450 000) som utfärdats av försvarsministeriet och som trafikerar infrastrukturen kompletterat med en katastrofåterställningsplats med början från en baslinje på 190 000 redan digitaliserade certifikat.
|
|
M1C1–137
|
Investering 1.6.4 – Digitalisering av försvarsministeriet
|
Milstolpe
|
Försvarsministeriet – idrifttagande av institutionella webbportaler och intranätportaler
|
Institutionella webbportaler och webbportaler på intranätet är fullt fungerande
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Utveckling och genomförande av i) institutionella webbportaler och ii) intranätportaler för särskilda interna kommunikationsbehov.
|
|
M1C1–138
|
Investering 1.6.4 – Digitalisering av försvarsministeriet
|
Måltavla
|
Försvarsministeriet – migrering av icke-uppdragskritiska tillämpningar till lösning för fullständigt skydd av information med hjälp av infrastruktur Openness (S.C.I.P.I.O.) T1
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
10
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Inledande migration och operativ tillgång till icke-uppdragskritiska tillämpningar till ny infrastruktur med öppen källkod. Detta omfattar genomförande av maskinvarumiljö, installation av komponenter med öppen källkod för mellanprogram och omstrukturering av tillämpningar.
|
|
M1C1–139
|
Investering 1.2 – möjliggörande av molntjänster för lokal förberedande åtgärd
|
Måltavla
|
Molnkapacitet för lokal offentlig förvaltning T1
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
4 083
|
KVARTAL 3
|
2024
|
Migreringen av 4 083 lokala offentliga förvaltningar till certifierade molnmiljöer ska anses vara uppnådd när testningen av alla system, dataset och tillämpningar som ingår i varje migrationsplan är framgångsrik.
|
|
M1C1–140
|
Investering 1.4.1 – Medborgarnas erfarenheter – Förbättring av kvaliteten på och användbarheten hos digitala offentliga tjänster
|
Måltavla
|
Förbättring av kvaliteten på och användbarheten hos digitala offentliga tjänster T1
|
SAKNAS
|
Procent
|
0
|
40
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Förvaltningar (kommuner, högstadie- och gymnasieskolor på 1:a och 2:a nivån och särskilda pilotenheter inom hälso- och sjukvård och kulturarv) som följer en gemensam modell och ett gemensamt designsystem, förenklar användarnas interaktion och underlättar underhållet under de kommande åren.
Efterlevnaden av den gemensamma utformningen/modellen för webbplatsens/tjänsternas komponenter ska bestå av följande:
(1) Utvärdering av inlämnade projekt.
(2) Bedömning av projektets slutförande med hjälp av nyckeltal för användbarhet (poäng för digital användbarhet), genom en särskild plattform som redan finns tillgänglig.
|
|
M1C1–141
|
Investering 1.6.4 – Digitalisering av försvarsministeriet
|
Måltavla
|
Digitalisering av försvarsministeriets förfaranden T2
|
SAKNAS
|
Antal
|
15
|
20
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Digitalisering, översyn och automatisering av 20 förfaranden för hantering av försvarspersonal (t.ex. rekrytering, anställning och pensionering, anställdas hälsa), med början från ett basvärde på femton redan digitaliserade förfaranden med mål 1.
|
|
M1C1–142
|
Investering 1.6.4 – Digitalisering av försvarsministeriet
|
Måltavla
|
Digitalisering av försvarsministeriets intyg T2
|
SAKNAS
|
Antal digitaliserade certifikat
|
450 000
|
750 000
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Antal digitaliserade identitetsintyg (750 000) som utfärdats av försvarsministeriet och som trafikerar infrastrukturen kompletterat med en katastrofåterställningsplats, med början från en baslinje på 450 000 redan digitaliserade certifikat med mål 1.
|
|
M1C1–143
|
Investering 1.6.4 – Digitalisering av försvarsministeriet
|
Måltavla
|
Försvarsministeriet – Migration av uppdragskritiska och icke-uppdragskritiska tillämpningar till lösning för fullständigt informationsskydd genom infrastrukturöppning (S.C.I.P.I.O.) T2
|
SAKNAS
|
Antal
|
10
|
15
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Slutlig migrering av fyra uppdragskritiska och elva icke-uppdragskritiska tillämpningar till ny infrastruktur med öppen källkod som omfattar genomförande av maskinvarumiljö, installation av komponenter med öppen mellanprogramvara, omstrukturering av tillämpningar, med utgångspunkt i ett utgångsläge på tio redan migrerade med mål 1.
|
|
M1C1–145
|
Investering 1.4.4 – Antagande av nationella plattformar för digital identitet (SPID, CIE) och det nationella registret (ANPR)
|
Måltavla
|
Den nationella plattformen för digital identitet (CIE) och det nationella registret (ANPR)
|
SAKNAS
|
Antal
|
9 700 000
|
42 300 000
|
KVARTAL 4
|
2025
|
42 300 000 personer med giltiga digitala identiteter är registrerade på den nationella plattformen för digital identitet.
|
|
M1C1–146
|
Investering 1.4.4 – Antagande av nationella plattformar för digital identitet (SPID, CIE) och det nationella registret (ANPR)
|
Måltavla
|
Nationella plattformar för digital identitet (SPID)
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
10 217
|
KVARTAL 2
|
2025
|
Efter den 3 december 2021 antog 10 217 enheter elektronisk identifiering (eID) via det offentliga systemet för digital identitet (SPID).
|
|
M1C1–151
|
Investering 1.4.5 – Digitalisering av offentliga meddelanden
|
Måltavla
|
Antagande av plattformen för digital anmälan T2
|
SAKNAS
|
Antal
|
800
|
6 400
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Minst 6 400 offentliga förvaltningar ska använda plattformen för digital anmälan för att skicka rättsligt bindande digitala meddelanden till medborgare, företag, föreningar och andra enheter.
|
|
M1C1–155
|
Investering 1.6.3 – Digitalisering av det nationella institutet för social trygghet (INPS) och det nationella institutet för försäkring mot olycksfall i arbetet (INAIL)
|
Måltavla
|
INAIL – ombyggda och digitaliserade processer/tjänster T2
|
SAKNAS
|
Antal
|
53
|
82
|
KVARTAL 2
|
2026
|
82 processer eller tjänster omformas och digitaliseras. De berörda områdena inom INAIL är följande: Försäkrings-, social- och hälsovårdstjänster, förebyggande arbete och säkerhetsarbete, Certifiering och verifiering.
|
B.OMRÅDE 1 DEL 2:
Axel 1 – Digitalisering, innovation och konkurrenskraft i produktionssystemet
Axel 1 i Område 1 del 2 i den italienska planen för återhämtning och resiliens gäller investeringar och reformer som främst syftar till att i) stödja den digitala omställningen och innovation i produktionssystemet genom incitament till investeringar i teknik, forskning, utveckling och innovation, II) utbyggnad av ultrasnabba bredbands- och 5G-nät för att minska den digitala klyftan samt satellitkonstellationer och satellittjänster. III) främja utvecklingen av strategiska värdekedjor och stödja företagens konkurrenskraft, med fokus på små och medelstora företag.
Åtgärderna inom denna del syftar till att åtgärda de brister som uppstår i indexet för digital ekonomi och digitalt samhälle (Desi) 2020 när det gäller den digitala omvandlingen av företag och bristerna i konnektiviteten, i syfte att stärka landets sociala och ekonomiska motståndskraft.
Investeringarna och reformerna inom denna del ska bidra till att följa de landsspecifika rekommendationer som riktades till Italien 2020 och 2019 om behovet av att ”stärka distansundervisning och distansfärdigheter, inbegripet digitala färdigheter” (landsspecifik rekommendation 2, 2020), ”främja privata investeringar för att främja den ekonomiska återhämtningen” (landsspecifik rekommendation 3 och 2020), ”inrikta investeringarna på den gröna och den digitala omställningen, särskilt på [...] förstärkt digital infrastruktur för att säkerställa tillhandahållandet av samhällsviktiga tjänster” (landsspecifik rekommendation 3, 2020), att ”främja kompetenshöjning, bland annat genom att stärka digitala färdigheter (landsspecifik rekommendation 2, 2019), att” inrikta den investeringsrelaterade ekonomiska politiken på forskning och innovation samt infrastrukturens kvalitet, även med beaktande av regionala skillnader ”(landsspecifik rekommendation 3 och 2019) och, i viss utsträckning, att” stödja innovativa och mindre företags tillgång till finansiering utanför banksektorn ”(landsspecifik rekommendation 5, 2019).
Ingen åtgärd i denna komponent förväntas orsaka betydande skada för miljömål i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av de åtgärder och riskreducerande åtgärder som anges i återhämtnings- och resiliensplanen i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).
Axel 2 – Förbättra företagsklimatet och konkurrensen
Huvudsyftet med axel 2 i Område 1, del 2, är att förbättra företagsklimatet för att underlätta entreprenörskap och ramvillkoren för konkurrens för att främja en effektivare resursfördelning och produktivitetsvinster. Det viktigaste verktyget för att uppnå dessa mål är den årliga konkurrenslagen, som ska antas varje år.
Investeringarna och reformerna inom denna del ska bidra till att följa de landsspecifika rekommendationer som riktades till Italien 2019 om behovet av att ”åtgärda konkurrensbegränsningar [...], även genom en ny årlig konkurrenslagstiftning” (landsspecifik rekommendation 3, 2019).
B.1 Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Axel 1 – Digitalisering, innovation och konkurrenskraft i produktionssystemet
Investeringar 1: Omställning 4.0
Syftet med åtgärden är att stödja den digitala omvandlingen av företag genom att uppmuntra privata investeringar i tillgångar och verksamheter som stöder digitalisering. Åtgärden består av ett system med skattelättnader.
Reform 1: Reform av systemet för industriell äganderätt
Huvudsyftet med reformen är att anpassa systemet för industriell äganderätt till moderna utmaningar och se till att innovationspotentialen bidrar till landets återhämtning och resiliens. Det syftar särskilt till att uppnå följande mål: förbättra systemet för skydd av industriell äganderätt, uppmuntra användning och spridning av industriell äganderätt, särskilt av små och medelstora företag. underlätta tillgången till och delningen av immateriella tillgångar samtidigt som en rimlig avkastning på investeringar garanteras, garantera en striktare respekt för industriell äganderätt, och stärka Italiens roll i europeiska och internationella forum för industriell äganderätt.
Åtgärden avser reformen av den italienska lagen om industriell äganderätt, som omfattar åtminstone följande områden: i) se över regelverket för att stärka skyddet av den industriella äganderätten och förenkla förfarandena, ii) stärka stödet till företag och forskningsinstitutioner, iii) förbättra utvecklingen av färdigheter och kompetens, iv) underlätta kunskapsöverföring och v) stärka främjandet av innovativa tjänster.
Investeringar 6: Investeringar i systemet för industriell äganderätt
Syftet med investeringen är att stödja systemet för industriell äganderätt och komplettera dess reform, såsom planeras inom ramen för reform 1 av denna del. Åtgärden omfattar ekonomiskt stöd till företags och forskningsorgans projekt som rör industrifastigheter, t.ex. patentrelaterade åtgärder (Brevetti +), program för konceptprovning och förstärkning av tekniköverföringsorgan.
Axel 2 – Förbättra företagsklimatet och konkurrensen
Reform 2: Årliga konkurrenslagar för 2022, 2023, 2024 och 2025
Konkurrenslagen ska antas varje år för att öka de konkurrensutsatta förfarandena för tilldelning av avtal om allmän trafik för lokala offentliga tjänster (inklusive vatten, avfall och lokal kollektivtrafik), undvika omotiverad förlängning av koncessioner till etablerade operatörer inom många sektorer, däribland hamnar, motorvägar, vattenkraft och regional transport, och sörja för en korrekt reglering av avtal om allmänna tjänster som reviderar reglerna om aggregering och tillämpar den allmänna proportionalitetsprincipen i fråga om längd och skälig ersättning för avtal om allmän trafik. Konkurrenslagstiftningen ska stödja konkurrens och effektivisering av förvaltningen av och kvaliteten på tjänster inom regionala transporter samt öka incitamenten för regionerna att upphandla sina offentliga tjänstekontrakt för regional järnvägstrafik.
De årliga konkurrenslagarna ska omfatta konkurrensfrämjande sektorsspecifika åtgärder på flera områden, däribland energi (el, gas och vatten), avfallshantering, transport (hamnar, järnvägar och motorvägar) och hälsa, som ska komplettera investeringarna och reformerna inom ramen för uppdragen 2, 3 och 6. Kompletterande åtgärder för att säkerställa spridningen av konkurrens på slutkundsmarknaderna för el ska träda i kraft senast den31 december 2022. Den årliga konkurrenslagen från 2022 ska särskilt anta utvecklingsplanen för elnätet och främja utbyggnaden av 2andra generationens smarta elmätare, som ska nå 33 miljoner enheter i hela Italien senast den31 december 2025. Konkurrensfrämjande åtgärder ska också införas för elektriska laddningsstationer.
Dessutom ska lagarna bidra till att förbättra företagsklimatet, åtminstone genom att i) anpassning av reglerna för koncentrationskontroll till EU-lagstiftningen, ii) konsolidering, digitalisering och professionalisering av marknadskontrollmyndigheterna, iii) en reform för att förenkla och underlätta inrättandet av nystartade företag och riskkapitalverksamheter samt för att främja en nationell strategi för tekniköverföring, iv) förkortningen av ackrediteringstiden för att tillhandahålla information om anställda från sju till fyra dagar för att minska antalet dagar för att starta ett företag.
Reform 3: Rationalisering och förenkling av företagens incitament.
Reformen syftar till att se över, förenkla och rationalisera systemet med nationella incitament för företag. Reformen består av införandet av rättsakter samt omstrukturering och rationalisering av a) RNA (det nationella registret för statligt stöd) och b) inkentivi.gov.it-plattformen.
B.2 Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnummer
|
Åtgärd
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
M1C2–1
|
Investeringar 1: Omställning 4.0
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av rättsakter för att göra skatteavdrag under övergången 4.0 tillgängliga för potentiella stödmottagare och inrättande av en vetenskaplig kommitté
|
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av den budgetlag som möjliggör skattelättnaden och bestämmelse i tillhörande genomförandeakter som anger deras ikraftträdande
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2021
|
Rättsakterna ska göra skatteavdrag under övergången 4.0 tillgängliga för potentiella stödmottagare. Det rör sig om skatteavdrag för i) 4.0 (dvs. tekniskt avancerade) materiella anläggningstillgångar, ii) 4.0 immateriella anläggningstillgångar, iii) immateriella anläggningstillgångar, iv) forskning, utveckling och innovation och v) utbildningsverksamhet.
Skattekreditkoderna ska definieras genom en resolution från byrån för skatteintäkter för att göra det möjligt för stödmottagarna att använda skattekrediterna enligt betalningsmodellen F24. En vetenskaplig kommitté bestående av experter från ministeriet för ekonomi och finans, ministeriet för ekonomisk utveckling och Italiens centralbank ska inrättas genom antagande av ett ministerdekret för att bedöma de ekonomiska konsekvenserna av skattekrediter under övergång 4.0.
|
|
M1C2–2
|
Investeringar 1: Omställning 4.0
|
Måltavla
|
Skattelättnad under övergångsperioden 4.0 som beviljats företag på grundval av skattedeklarationer som lades fram 2021–2022
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
69 900
|
KVARTAL 2
|
2024
|
Minst 69 900 skattelättnader för omställning 4.0 har beviljats företag för 4.0 materiella anläggningstillgångar, 4.0 immateriella anläggningstillgångar, standardinvesteringsvaror, forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet eller utbildningsverksamhet. Ett skattetillgodohavande ska anses beviljat mot uppvisande av en skattedeklaration. Skattedeklarationer ska lämnas mellan den 1 januari 2021 och den 31 december 2022. För företag vars beskattningsår inte motsvarar kalenderåret ska utgången av den period som är relevant för framläggandet av skattedeklarationer för alla ovannämnda skattelättnader förlängas från och med den 31 december 2022 till och med den 30 november 2023.
|
|
M1C2–3
|
Investeringar 1: Omställning 4.0
|
Måltavla
|
Skattelättnad under övergångsperioden 4.0 som beviljats företag på grundval av skattedeklarationer som lades fram 2021–2023
|
SAKNAS
|
Antal
|
69 900
|
111 700
|
KVARTAL 2
|
2025
|
Minst 111 700 skattelättnader för omställning 4.0 har beviljats företag för 4.0 materiella anläggningstillgångar, 4.0 immateriella anläggningstillgångar, standardinvesteringsvaror, forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet eller utbildningsverksamhet. Ett skattetillgodohavande ska anses beviljat mot uppvisande av en skattedeklaration. Skattedeklarationer ska lämnas mellan den 1 januari 2021 och den 31 december 2023. För företag vars beskattningsår inte motsvarar kalenderåret ska utgången av den berörda perioden för inlämning av skattedeklarationer avseende alla ovannämnda skattelättnader förlängas från och med den 31 december 2023 till och med den 30 november 2024.
Referensscenariot avser antalet skattelättnader under omställning 4.0 som har beviljats företag, baserat på skattedeklarationer som lämnades in mellan den 1 januari 2021 och den 31 december 2022 för 4.0 materiella anläggningstillgångar, 4.0 immateriella anläggningstillgångar och standardimmateriella varor och baserat på skattedeklarationer som lämnades in mellan den 1 januari och den 31 december 2022 för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet samt utbildningsverksamhet. För företag vars beskattningsår inte motsvarar kalenderåret ska även skattedeklarationer som lämnas fram till och med den 30 november 2023 ingå i referensscenariot för alla ovannämnda skatteavdrag.
Inga företag som är verksamma inom sektorer som identifieras med ATECO-koderna 05, 06, 07 och 09 ska beaktas för målet. När det gäller investeringar i materiella anläggningstillgångar under 4.0 samt i utvecklings- och innovationsverksamhet finns det inga företag som är verksamma inom sektorer som anges i ATECO-kod 30. 22, 29, 38, 41, 42, 43, 17, 01, 50, 19, 20, 51, 24, 49, 23 och 35 ska beaktas för målet.
|
|
M1C2–4
|
Reform 1: Reform av systemet för industriell äganderätt
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av ett lagdekret som syftar till att reformera den italienska lagen om industriell äganderätt och de relevanta genomförandeakterna
|
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av den nya lagen om industriell äganderätt och bestämmelsen i tillhörande genomförandeakter om deras ikraftträdande
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 3
|
2023
|
Det nya lagdekretet ändrar den italienska lagen om industriell äganderätt (lagstiftningsdekret nr 30 av den 10 februari 2005) och omfattar minst följande områden: i) Översyn av regelverket för att stärka skyddet av den industriella äganderätten och förenkla förfarandena, ii) stärka stödet till företag och forskningsinstitutioner, iii) förbättra utvecklingen av färdigheter och kompetens, iv) underlätta kunskapsöverföring, v) stärka främjandet av innovativa tjänster.
|
|
M1C2–5
|
Investeringar 6: Investeringar i systemet för industriell äganderätt
|
Måltavla
|
Slutliga verksamheter/projektrapporter för minst 254 projekt med anknytning till industriell äganderätt och forskning.
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
254
|
KVARTAL 4
|
2025
|
De slutliga verksamhets-/projektrapporter som undertecknats av de stödmottagande enheterna har tillhandahållits för minst 254 projekt på området forskning och industriell äganderätt. .
|
|
M1C2–6
|
Reform 2: Årliga konkurrenslagar
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av den årliga konkurrenslagen från 2021
|
Bestämmelse som anger ikraftträdandet av den årliga konkurrenslagen från 2021.
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Den årliga konkurrenslagen ska åtminstone innehålla följande centrala delar, vars genomförandeåtgärder och sekundärlagstiftning (om nödvändigt) ska antas och träda i kraft senast den 31 december 2022.
Det ska avse följande:
— Tillämpning av antitrustreglerna
Lokala offentliga tjänster
— Energi
— Transport
— Avfall
— Starta ett företag
— Marknadskontroll
Tillämpning av antitrustreglerna:
i. Stryk ytterligare hinder för kontroll av företagskoncentrationer genom att ytterligare anpassa de italienska bestämmelserna om kontroll av företagskoncentrationer till EU-lagstiftningen.
Lokala offentliga tjänster:
II. Stärka och i större utsträckning tillämpa konkurrensprincipen för lokala avtal om allmän trafik, särskilt när det gäller avfall och lokal kollektivtrafik.
III. Begränsa direkttilldelningen genom att kräva att lokala myndigheter motiverar varje avvikelse från upphandlingen av avtal om allmän trafik (i enlighet med artikel 192 i lagen om offentlig upphandling).
IV. Sörja för en korrekt reglering av avtal om allmän trafik genom att genomföra artikel 19 i lag 124/2015 som en enda text om lokala offentliga tjänster, särskilt när det gäller avfallshantering.
V. Regler och aggregeringsmekanismer uppmuntrar kommunernas fackföreningar att minska antalet enheter och upphandlande myndigheter genom att koppla dem till optimala territoriella sammanslutningar (”ambiti territoriali ottimali”) och områden och lämpliga nivåer av lokal och regional kollektivtrafik (”bacini e livelli adeguati di servizi di trasporto pubblico locale e regionale”) på minst 350 000 invånare.
Den rättsakt om lokala offentliga tjänster som genomför artikel 19 i lag 124/2015 ska åtminstone
— definiera offentliga tjänster på grundval av EU-rättsliga kriterier,
— innehåller allmänna principer för tillhandahållande, reglering och förvaltning av lokala offentliga tjänster,
— fastställa en allmän princip om proportionalitet i fråga om löptiden för avtal om allmän trafik,
— tydlig åtskillnad mellan reglerings- och kontrollfunktionerna och förvaltningen av avtal om allmän trafik.
— se till att lokala offentliga myndigheter motiverar sin ökning av andelarna i de företag som deltar för interna tilldelningar.
— sörja för lämplig ersättning för avtal om allmän trafik, på grundval av kostnadsberäkningar som övervakas av oberoende tillsynsmyndigheter (t.ex. ARERA för energi eller ART för transport),
— begränsa den genomsnittliga löptiden för interna kontrakt och minska och harmonisera standardlängden på de upphandlade kontrakten mellan de upphandlande enheterna, under förutsättning att löptiden säkerställer den ekonomiska och finansiella jämvikten för kontrakten, även på grundval av de kriterier som fastställts av Transportmyndigheten.
Energi:
vi. Göra upphandling av koncessioner obligatorisk för vattenkraft och fastställa regelverket för vattenkraftskoncessioner.
VII. Göra upphandling av koncessioner obligatorisk för gasdistribution.
VIII. Fastställa tydliga och icke-diskriminerande krav för tilldelning av offentliga platser för elektrisk laddning eller för val av laddningspunkt/stationsoperatörer.
IX. Avskaffa reglerade tariffer för elförsörjning för laddning av elfordon.
Konkurrensreglerna för vattenkraftkoncessioner ska åtminstone
Kräva att viktiga vattenkraftverk regleras genom allmänna och enhetliga kriterier på central nivå.
Kräva att regionerna fastställer de ekonomiska kriterier som ligger till grund för koncessionskontraktens varaktighet.
— Fasa ut möjligheten att förlänga avtal (vilket den italienska författningsdomstolen redan har slagit fast).
Kräva att regionerna harmoniserar kriterierna för tillträde till upphandlingskriterierna (för att skapa ett förutsägbart företagsklimat).
Transport:
X. Fastställa tydliga, icke-diskriminerande och öppna kriterier för tilldelning av hamnkoncessioner.
XI. Undanröja hinder för hamnkoncessionsinnehavare att slå samman hamnkoncessionerna i flera stora och medelstora hamnar.
XII. Undanröja hinder som hindrar koncessionsinnehavare från att själva tillhandahålla vissa av hamntjänsterna och använda sin egen utrustning, utan att det påverkar arbetstagarnas säkerhet, förutsatt att de relevanta villkor som krävs för att skydda arbetstagarnas säkerhet är nödvändiga och står i proportion till målet att garantera säkerheten i hamnområdena.
XIII. Förenkla översynen av förfarandena för översyn av hamntillståndsplanerna.
XIV. Genomföra artikel 27.2 d i lagdekret 50/2017, som ger regionerna incitament att lämna anbud på sina regionala järnvägskontrakt.
Avfall:
XV. Förenkla tillståndsförfarandena för avfallshanteringsanläggningar.
Starta företag:
XVI. Minska ackrediteringstiden för att tillhandahålla information om anställda från sju till fyra dagar för att minska antalet dagar för att starta ett företag.
Marknadskontroll:
XVII. Konsolidering av de nationella marknadskontrollmyndigheterna vid högst tio organ i Italiens huvudregioner, som vart och ett omfattar alla produktgrupper och rapporterar till den enda sambandsman som inrättats i enlighet med förordning (EG) 2019/1020 (”varupaketet”).
XVIII. Kräva att nationella marknadskontrollmyndigheter genomför digitaliserade produktinspektioner och datainsamling, tillämpar artificiell intelligens för att spåra farliga och olagliga produkter och identifierar trender och risker på den inre marknaden.
XIX. Kräva att de nationella marknadskontrollmyndigheterna inkluderar utbildning och användning av informations- och kommunikationssystemet för den alleuropeiska marknadsövervakningen.
XX. Inrätta nya ackrediterade laboratorier för produktprovning för alla produktgrupper. Dessa laboratorier ska utföra tester av e-handel, fysiska laboratorietester, gemensamma åtgärder (tull- och marknadsövervakningsmyndigheter, två eller flera nationella marknadskontrollmyndigheter, nationella myndigheter och EU-marknadsmyndigheter).
|
|
M1C2–7
|
Reform 2: Årliga konkurrenslagar
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av alla energirelaterade genomförandeåtgärder och sekundärlagstiftning (om nödvändigt)
|
Ikraftträdande av alla energirelaterade genomförandeåtgärder och sekundärlagstiftning (om nödvändigt)
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Ikraftträdande av alla energirelaterade genomförandeåtgärder och sekundärlagstiftning (vid behov) för att
i. Fasa de reglerade priserna för mikroföretag och hushåll från och med den 1 januari 2023.
II. Anta kompletterande åtgärder för att främja spridningen av konkurrens på detaljistmarknaderna för el.
De kompletterande åtgärderna för att säkerställa att konkurrensen sprids på detaljistmarknaderna för el ska omfatta åtminstone följande:
— Auktionera ut kundbasen för att skapa lika villkor för nya aktörer.
— Fastställa ett tak som en högsta marknadsandel som är tillgänglig för varje leverantör,
Göra det möjligt för italienska konsumenter att be sin energileverantör att lämna ut sina faktureringsuppgifter till tredjepartsleverantörer,
Öka insynen i elräkningen genom att ge konsumenterna tillgång till delkomponenterna i ”spesi per oneri di sistema”.
— Avskaffa kravet på leverantörer att ta ut avgifter som inte har något samband med energisektorn.
|
|
M1C2–8
|
Reform 2: Årliga konkurrenslagar
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av alla genomförandeåtgärder (inbegripet sekundärlagstiftning, om nödvändigt) för ett effektivt genomförande och en effektiv tillämpning av de åtgärder som härrör från den årliga konkurrenslagen från 2021
|
Ikraftträdande av all sekundärlagstiftning, inklusive alla nödvändiga bestämmelser för åtgärder som härrör från den årliga konkurrenslagen från 2021
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Ikraftträdande av alla genomförandeåtgärder (inbegripet sekundärlagstiftning, om nödvändigt) för ett effektivt genomförande och en effektiv tillämpning av de åtgärder som härrör från den årliga konkurrenslagen från 2021.
|
|
M1C2–9
|
Reform 2: Årliga konkurrenslagar
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av den årliga konkurrenslagen från 2022
|
Bestämmelse som anger ikraftträdandet av den årliga konkurrenslagen från 2022.
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Ikraftträdande av 2022 års konkurrenslag
Den årliga konkurrenslagstiftningen ska åtminstone innehålla följande centrala delar, vars genomförandeåtgärder och sekundärlagstiftning (om nödvändigt) ska antas och träda i kraft senast den 31 december 2023.
Det ska:
i) Inrätta ett tydligt förfarande för antagande, inom förutbestämda tidsfrister och under alla omständigheter senast den 31 december under den relevanta perioden (vartannat år) (*), av utvecklingsplanen för elnätet för det kommande årtiondet, vilket säkerställer att förfarandet slutförs och att godkännandeprocessen förenklas.
(*) 2021 års utvecklingsplan för elnätet ska antas senast den 31 december 2023.
II) främja utbyggnaden av2:a generationens smarta elmätare,
Antitrust:
III) förlänga varaktigheten för den italienska konkurrensmyndighetens (Autorità Garante della Concorrenza e del Mercato) bedömning av koncentrationer som påtagligt kan hämma en effektiv konkurrens enligt artikel 6 i lag 287/1990, från 45 dagar till 90 dagar.
Detaljhandel:
IV) Förenkling av tillståndsförfarandena för reklamförsäljning som görs av företag som innehar försäljningsställen i olika kommuner.
Farmaceutiska produkter:
se till att tillståndskraven för försäljning av galeniska läkemedel är proportionerliga.
|
|
M1C2–10
|
Reform 2: Årliga konkurrenslagar
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av alla genomförandeåtgärder (inbegripet sekundärlagstiftning, om nödvändigt) för ett effektivt genomförande och en effektiv tillämpning av de åtgärder som härrör från den årliga konkurrenslagen från 2022
|
Ikraftträdande av all sekundärlagstiftning, inklusive alla nödvändiga bestämmelser för åtgärder som härrör från den årliga konkurrenslagen från 2022
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Ikraftträdande av all sekundärlagstiftning (vid behov), inklusive alla nödvändiga bestämmelser för ett effektivt genomförande och en effektiv tillämpning av alla ovannämnda åtgärder som härrör från den årliga konkurrenslagen från 2022.
|
|
M1C2–11
|
Reform 2: Årliga konkurrenslagar
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av den årliga konkurrenslagen från 2023
|
Bestämmelse som anger ikraftträdandet av den årliga konkurrenslagen från 2023.
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2024
|
2023 års konkurrenslag träder i kraft. Den årliga konkurrenslagen ska åtminstone innehålla följande centrala delar, vars genomförandeåtgärder och sekundärlagstiftning (vid behov) ska antas och träda i kraft senast den 31 december 2024.
Och ska minst innefatta följande åtgärder:
Motorvägar:
i) om tillträde till koncessioner och uppsägning av kontrakt ska den årliga konkurrenslagen åtminstone
— göra upphandling av koncessioner obligatorisk för motorvägar, utan att det påverkar internt tillhandahållande inom de gränser som fastställs i EU-lagstiftningen (*),
förbättra effektiviteten i de beslutsförfaranden som rör koncessionsavtalen,
— kräva en detaljerad och öppen beskrivning av föremålet för koncessionsavtalet.
— kräva att koncessionsmyndigheterna utser koncessioner för motorvägssträckor, som tilldelas genom ett offentligt förfarande, med beaktande av de uppskattningar av skaleffektiviteten och kostnaderna för koncessionshavare för motorvägar som utarbetats av tillsynsmyndigheten (Autorità di Regolazione dei Trasporti – ART),
— förstärka infrastrukturministeriets kontroller av kostnaderna för och genomförandet av infrastruktur för motorvägar.
— förhindra automatisk förnyelse av koncessionskontrakt, förbättra de tekniska och administrativa förfarandena i samband med regelbunden uppdatering av ekonomiska och finansiella planer och det årliga genomförandet av dessa planer, och förbjuda användningen av de förfaranden som regleras i artikel 193 i lagen om offentlig upphandling som ett sätt att tilldela kontrakt om motorvägskoncessioner som löpt ut eller löper ut,
förenkla/förtydliga regleringen av uppsägnings- och uppsägningsvillkoren, även i syfte att upprätthålla en lämplig servicenivå,
— vid uppsägning av avtalet i allmänhetens intresse ska lagen åtminstone föreskriva en lämplig ersättning som gör det möjligt för koncessionshavaren att få tillbaka investeringar som inte har avskrivits helt.
II) om modellen för avgiftsreglering ska den årliga konkurrenslagen åtminstone
— säkerställa ett snabbt och fullständigt genomförande av ART:s avgiftsregleringsmodell, på grundval av en pristaksmetod, med beaktande av de regelbundna uppdateringarna av koncessionshavarnas fleråriga ekonomiska och finansiella planering (som godkänts av den behöriga tillsynsmyndigheten) och det årliga införandet av dessa planer.
III) om användarnas rättigheter ska den årliga konkurrenslagen
— säkerställa ett fullständigt och snabbt genomförande av ART:s regelverk för skydd av användarnas rättigheter och tillhandahållande av lämpliga servicenivåer.
IV) om utkontraktering av byggnadsarbeten ska den årliga konkurrenslagen åtminstone
— I artikel 186.2 i lagstiftningsdekret nr 36/2023 fastställs en skyldighet för koncessionsinnehavare att genom offentliga bevisförfaranden anförtro tredje man mellan 50 % och 60 % av kontrakten för byggentreprenader, tjänster och varor. Andelarna ska beräknas enligt beloppen i de ekonomiska och finansiella planer som bifogas koncessionsdokumenten.
(*) när det gäller interna uppdrag ska lagen
— kräva en obligatorisk förhandskontroll av lagligheten i den interna tilldelningen och förbjuda inledandet av anbudsförfarandet eller de interna tilldelningarna utan denna kontroll.
— ge myndigheten för reglering av transporter (ART) tillräckliga instrument och befogenheter för att utföra ovannämnda kontroller och (rättsligt) stöd från den nationella myndigheten för korruptionsbekämpning (ANAC),
— kräva att installationen av elektriska laddningsstationer och införandet av lämpliga parkeringsplatser och rastplatser för godstransportföretag genomförs i full överensstämmelse med det regelverk som utarbetats av ART.
Försäkring:
V) Ikraftträdande av de åtgärder som krävs för att göra det möjligt att överföra uppgifter för svarta billådor mellan försäkringsgivare.
Starta företag:
vi) Översyn och uppdatering av lagstiftningen om innovativa nystartade företag och riskkapital (t.ex. Start Up Act 2012) för att rationalisera den befintliga lagstiftningen, se över definitionen av nystartade företag och främja privata och institutionella investerares investeringar i riskkapital.
|
|
M1C2–12
|
Reform 2: Årliga konkurrenslagar
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av genomförandeåtgärder (inklusive sekundärlagstiftning, vid behov) för genomförande och tillämpning av de åtgärder som fastställs i 2023 års konkurrenslag och annan primärrätt
|
Ikraftträdande av sekundärlagstiftning, inklusive alla nödvändiga bestämmelser för genomförande och tillämpning av åtgärder som fastställs i 2023 års konkurrenslag och annan primärlagstiftning
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Ikraftträdande av sekundärlagstiftning (vid behov), inbegripet nödvändiga bestämmelser för genomförande och tillämpning av de relevanta åtgärder som fastställs i 2023 års årliga konkurrenslag.
Ikraftträdande av sekundärlagstiftning om kallstrykning och förteckningar över återförsäljare av naturgas enligt följande:
För kallstrykning:
Ikraftträdande av regleringsincitament för användning av kallstrykningstjänster i hamnar.
För förteckningen över återförsäljare av naturgas:
Ikraftträdande av sekundärlagstiftning som fastställer kriterier och krav för tillträde och varaktighet för företag i den förteckning över återförsäljare av naturgas som upprättats genom artikel 17 i lagstiftningsdekret nr 164/2000 och som syftar till att öka insynen och stödja konsumenternas val på konkurrensutsatta marknader.
|
|
M1C2–13
|
Reform 2: Årliga konkurrenslagar
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av den årliga konkurrenslagen för 2025
|
Bestämmelse om ikraftträdandet av den årliga konkurrenslagen för 2025.
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Den årliga konkurrenslagen för 2025 träder i kraft.
Primär- och sekundärlagstiftning (inklusive genomförandeakter vid behov) ska godkännas och träda i kraft senast 4Q 2025.
Den årliga konkurrenslagen ska
I – Lokala offentliga tjänster:
-Införa korrigerande åtgärder och sanktioner om den övervakning som krävs enligt artikel 30 i lagstiftningsdekret 201/2022 inte antas, inte offentliggörs eller är ofullständig.
-Införa korrigerande åtgärder vid otillfredsställande förvaltning * av den lokala offentliga tjänsten. Sådana åtgärder ska åtminstone omfatta antagande av planer för att förbättra kvalitet, kostnadseffektivitet och uppfylla alla avtalsmål. Reformen ska föreskriva att de korrigerande åtgärderna ska krävas av de upphandlande myndigheterna inom fastställda tidsfrister.
-Införa transparenskrav när det gäller ovannämnda korrigerande åtgärder, säkerställa och vid behov stärka de behöriga tillsynsmyndigheternas/myndigheternas övervaknings- och verkställighetsbefogenheter och kräva att den behöriga myndigheten årligen utfärdar en rapport till parlamentet om läget i genomförandet av de korrigerande åtgärderna.
* Otillfredsställande förvaltning ska definieras som att den åtminstone omfattar situationer där operatören har drabbats av betydande förluster som kan äventyra dess ekonomiska och finansiella bärkraft, eller när kvaliteten på tjänsten ligger betydligt under de sektorsspecifika riktmärkena eller prestationen väsentligt ligger under de avtalsenliga målen.
II – Regional transport:
-Utvidga tillämpningen av artikel 14 till att omfatta regional kollektivtrafik (inbegripet ”interna operatörer” i enlighet med förordning (EG) nr 1370/2007). 2 och 3, 17, 30 och 31 i lagstiftningsdekret 201/2022, i dess ändrade lydelse.
-Se över artikel 9 i den årliga konkurrenslagen nr 118/2022 för att införa ett krav på att ministeriet för infrastruktur och transport (MIT) årligen och med början 2026 ska offentliggöra en lämplig tidsplan för tilldelningsförfarandena för alla järnvägskontrakt som löper ut.
-Kräva att ART senast första kvartalet 2 2026 inleder ett offentligt samråd i syfte att anta riktlinjer för standardisering av tilldelningsförfaranden för regionala transporttjänster.
III – om laddningsstationer för el:
-Se till att tilldelningen av koncessioner för elektriska laddningspunkter främjar konkurrens genom att uppmuntra en mångfald av leverantörer på marknaden.
IV – Hälsa:
-Fastställa gemensamma kriterier för avtal för att säkerställa ett effektivt genomförande av artiklarna 8-quater och 8-quinquies i lagstiftningsdekret 502/1992, ändrat genom lag 118/2022, om ackreditering av privata företag till det offentliga hälso- och sjukvårdssystemet, och för att säkerställa genomförandet av regler som föreskriver öppna och transparenta urvalsförfaranden.
V. – Tekniköverföring:
-Kräva att ministeriet för företag och män i Italien och ministeriet för universitet och forskning senast första kvartalet 2 2026 antar en nationell strategi för tekniköverföring och kunskapsutnyttjande, som gör tilldelningen av tillgängliga resurser effektivare och främjar en samordnad strategi mellan olika stiftelser och andra institutionella ämnen som är verksamma inom området tekniköverföring. Initiativet ska stödja och rationalisera tekniköverföringskontoren även genom att främja federativa initiativ eller annan politik för att öka effektiviteten.
Vi – Reglerade yrken:
-Förenkla kraven för bildande och registrering av yrkesföretag.
|
|
M1C2–13a
|
Reform 2: Årliga konkurrenslagar
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av lagstiftning (inklusive sekundärlagstiftning och genomförandeakter avseende den årliga konkurrenslagen för 2025) om regionala järnvägar och tekniköverföring
|
Bestämmelse omlagstiftningens ikraftträdande (inklusive sekundärlagstiftning och genomförandeakter avseende den årliga konkurrenslagen för 2025) om regionala järnvägar och tekniköverföring
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Ikraftträdande av lagstiftning (inklusive sekundärlagstiftning och genomförandeakter) om regionala järnvägar och tekniköverföring.
-Om regionala transporter: alla regleringsåtgärder (inklusive ministerdekretet om mallar för regionernas tidsplan för tilldelningsförfarandena) som krävs för offentliggörandet av MIT:s tidsplan för tilldelningsförfarandena för alla järnvägskontrakt som löper ut ska antas.
-Om tekniköverföring: ministeriet för företag och Made i Italien och ministeriet för universitet och forskning ska anta den nationella strategi som föreskrivs i M1C2–13.
|
|
M1C2–14
|
Reform 2: Årliga konkurrenslagar
|
Måltavla
|
Miljontals 2G-smarta mätare har installerats.
|
SAKNAS
|
Antal
|
20
|
33
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Minst 33 miljoner 2G-smarta mätare ska användas.
|
|
M1C2–14a
|
Reform 3: rationalisering och förenkling av incitamenten för företag.
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av en bemyndigandeakt
|
Ikraftträdande av en bemyndigandeakt för reform av företagens incitament
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2025
|
Ikraftträdande av en bemyndigandeakt (legge delega) som ålägger regeringen att se över företagens incitamentssystem.
|
|
M1C2–14ter
|
Reform 3: rationalisering och förenkling av incitamenten för företag.
|
Milstolpe
|
Primärlagstiftningens ikraftträdande
|
Ikraftträdande av primärlagstiftning för reform av företagsincitament
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Ikraftträdande av primärlagstiftning som genomför bemyndigandeakten (legge delega) som ålägger regeringen att se över företagens incitamentssystem.
Lagstiftningen ska gälla både den rättsliga ramen för incitament (dvs. ”Codice degli incentives i”) och rationaliseringen av incitament på nationell nivå.
Ytterligare funktioner för a) RNA (det nationella registret för statligt stöd) och b) inkentivi.gov.it-plattformen är tillgängliga online.
|
B.3 Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet
Investeringar 2: Innovation och teknik inom mikroelektronik
Syftet med investeringen är att stödja utvecklingen av den strategiska värdekedjan för mikroelektronik genom att investera i kiselkarbidsubstrat. Investeringen består i att realisera ytterligare produktionskapacitet på 8-tum Silicon Carbide-substrat.
Investeringar 3: Snabba internetanslutningar (ultrasnabbt bredband och 5G)
Syftet med investeringen är att komplettera det nationella ultrasnabba telenätet och 5G-telekommunikationsnätet i hela landet. Denna investering förväntas bidra avsevärt till målen för den digitala omställningen och minska den digitala klyftan i Italien.
Investeringen omfattar tilldelning av koncessioner och omfattar fem snabbare sammanlänkningsprojekt:
1.”Italia a 1 Giga, som tillhandahåller 1 gigabit/s i nedladdning och 200 Mbit/s i uppladdningskonnektivitet i grått och svart nästa generations accessområden (NGA). Dessa områden ska fastställas efter det att en kartläggning har slutförts.
2.”Italia 5G, som tillhandahåller 5G-anslutningar i områden med marknadsmisslyckande, dvs. områden där mobila nät inte har byggts ut. eller endast 3G-nät finns tillgängliga och inga 4G- och/eller 5G-mobilnät planeras inom den närmaste framtiden. eller det föreligger ett påvisat marknadsmisslyckande,
3.”Uppkopplade skolor”, som ger skolbyggnader bredbandsuppkoppling på 1 gigabit/s.
4.Anslutna hälso- och sjukvårdsinrättningar, som ska tillhandahålla bredbandsanslutning på 1 gigabit/s till offentliga hälso- och sjukvårdsinrättningar.
5.”Uppkopplade mindre öar”, som tillhandahåller ultrabredbandsuppkoppling till utvalda mindre öar som saknar fiberförbindelser till kontinenten.
Investeringar 4: Satellitteknik och rymdekonomi
Syftet med investeringen är att utveckla satellitförbindelser med tanke på den digitala och gröna omställningen och att bidra till utvecklingen av rymdsektorn. Investeringen består av fyra projekt:
1.SATCOM,
2.Jordobservation (EO).
3.Rymdfabriken,
4.Ekonomi i omloppsbana.
Tanken är att investeringen inte ska ha militära eller försvarsmässiga mål eller konsekvenser.
Investeringar 5: Politik för den industriella leveranskedjan och internationalisering
Syftet med investeringen är att stärka de industriella leveranskedjorna, särskilt genom att underlätta tillgången till finansiering, och att främja företagens konkurrenskraft (särskilt små och medelstora företag), särskilt genom att stödja deras internationalisering och stärka deras motståndskraft efter covid-19-krisen.
Investeringen består av två interventionslinjer:
1.Refinansiering av fond 394/81 som förvaltas av SIMEST. Den består av en återfinansiering av en befintlig fond som för närvarande förvaltas av det offentliga organet SIMEST, som ger ekonomiskt stöd till företag, särskilt små och medelstora företag, för att stödja deras internationalisering genom olika verktyg, såsom program för tillträde till utländska marknader och utveckling av e-handel.
2.Leveranskedjornas konkurrenskraft och motståndskraft. Det består av ekonomiskt stöd till företag, genom utvecklingskontraktsinstrumentet, för projekt som rör viktiga strategiska värdekedjor, såsom program för industriell utveckling, program för miljöskydd, hållbar rörlighet och turismverksamhet.
Ovannämnda interventioner ska genomföras i enlighet med investeringsstrategier i linje med målen i förordning (EU) 2021/241, inbegripet när det gäller tillämpningen av principen om att inte orsaka betydande skada ”, såsom specificeras närmare i den tekniska vägledningen” Inga betydande skador ”(2021/C58/01).
För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) ska det rättsliga avtalet mellan Italien och den enhet som anförtrotts uppgifter eller den finansiella intermediär som ansvarar för finansieringsinstrumentet och finansieringsinstrumentets efterföljande investeringspolicy
I.kräva tillämpning av kommissionens tekniska vägledning om hållbarhetssäkring för InvestEU-fonden, och
II.utesluta följande förteckning över verksamheter och tillgångar från stödberättigande: i) Verksamhet och tillgångar med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning i senare led
. II) Verksamhet och tillgångar inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena
. III) Verksamhet och tillgångar i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar
och anläggningar för mekanisk biologisk behandling
. och iv) verksamheter och tillgångar där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. och
III.kräva att den förvaltande enheten eller den finansiella intermediären kontrollerar att projekten följer relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning för alla transaktioner, även sådana som är undantagna från hållbarhetssäkring.
Investeringar 7: Nationella fonden för konnektivitet
Denna åtgärd ska bestå av en offentlig investering i ett bidragssystem ”nationell konnektivitetsfond” för att stimulera privata investeringar och förbättra tillgången till finansiering i Italiens sektor för infrastruktur för ultrabredbandsnät. Programmet ska fungera genom att ge bidrag direkt till den privata sektorn.
Systemet ska förvaltas av Invitalia S.p.A. som genomförandepartner. Programmet ska omfatta följande produktrad:
·Ett lönsamhetsbidrag som kräver minst 30 % privat medfinansiering av den totala kostnaden för projektet.
För att genomföra investeringen i ordningen ska Italien och Invitalia S.p.A. underteckna ett genomförandeavtal som ska innehålla följande:
1.Beskrivning av stödordningens beslutsprocess: Det slutliga beslutet om tilldelning av programmet ska fattas av en investeringskommitté eller annat motsvarande ledningsorgan och godkännas med en majoritet av rösterna av ledamöter som är oberoende i förhållande till regeringen.
2.Nyckelkrav i den tillhörande bidragspolicyn, som ska omfatta följande:
a)En beskrivning av de bidrag som tillhandahållits och de stödberättigade slutliga stödmottagarna.
b)Kravet på att alla investeringar som får stöd ska vara ekonomiskt bärkraftiga.
c)Kravet att följa principen om att inte orsaka betydande skada i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01): I synnerhet ska följande verksamheter och tillgångar inte omfattas av bidragsreglerna: i) verksamheter och tillgångar med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning nedströms
, ii) verksamheter och tillgångar inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena
, iii) verksamheter och tillgångar med anknytning till avfallsdeponier, förbränningsanläggningar
och anläggningar för mekanisk biologisk behandling
.
d)Kravet att programmets slutliga stödmottagare inte ska få stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad.
3.Det belopp som omfattas av genomförandeavtalet, genomförandepartnerns avgiftsstruktur och kravet att använda eventuella outnyttjade intäkter från ordningen, även efter 2026, för samma politiska ändamål.
4.Övervaknings-, revisions- och kontrollkrav, inbegripet
1.En beskrivning av genomförandepartnerns övervakningssystem för att rapportera om de bidrag som mobiliserats.
2.En beskrivning av genomförandepartnerns förfaranden som ska säkerställa förebyggande, upptäckt och korrigering av bedrägerier, korruption och intressekonflikter.
3.Skyldigheten att kontrollera att varje insats är stödberättigande i enlighet med kraven i genomförandeavtalet innan bidrag beviljas till en insats.
4.Skyldigheten att utföra riskbaserade efterhandsrevisioner i enlighet med en revisionsplan från Invitalia S.p.A. Dessa revisioner ska verifiera i) att kontrollsystemen är effektiva, inbegripet upptäckt av bedrägerier, korruption och intressekonflikter, II) Iakttagande av principen om att inte orsaka betydande skada, reglerna för statligt stöd. och iii) att kravet på att programmets slutliga stödmottagare inte har fått stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad respekteras. Revisionerna ska också kontrollera transaktionernas laglighet och att villkoren i det tillämpliga genomförandeavtalet och bidragsavtalen följs.
Investeringar 8: InvestEU:s medlemsstatsdel
Denna åtgärd ska bestå av en offentlig investering i medlemsstatskomponenten i InvestEU för att uppmuntra privata investeringar och förbättra tillgången till finansiering i sektorer som kan omfatta men inte är begränsade till tillverkning och byggverksamhet. Bidraget till InvestEU:s medlemsstatskomponent ska användas för att stärka konkurrenskraften hos små och medelstora företag, andra företag och den italienska ekonomin i stort, genom att stödja exempelvis sociala och hållbara infrastrukturprojekt samt initiativ inom forskning, innovation och digitalisering. Denna finansiella produkt ska fungera genom att till exempel tillhandahålla garantier, lån och eget kapital direkt eller genom mellanhänder till den privata sektorn samt till offentliga organ som bedriver liknande verksamhet.
Ett garantiavtal mellan kommissionen och en (eller flera) genomförandepartner, som valts ut i enlighet med de relevanta bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/523 av den 24 mars 2021 om inrättande av InvestEU-programmet och om ändring av förordning (EU) 2015/1017, ska träda i kraft.
Italien ska underteckna en överenskommelse om medverkan med Europeiska kommissionen som ska innehålla följande:
-Den eller de föreslagna genomförandepartnerna.
-Kravet på överensstämmelse med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2023/C111). Vid behov ska de ändrade garantiavtalen utesluta följande verksamheter och tillgångar från stödberättigande: i) Verksamhet och tillgångar med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning i senare led. II) Verksamhet och tillgångar inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena. III) Verksamhet och tillgångar i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar och anläggningar för mekanisk biologisk behandling.
-En beskrivning av det övervakningssystem som ska användas för att rapportera om de medel som mobiliseras.
Investeringar 9: Uppskalningsåtgärd: Omställning 4.0
Syftet med åtgärden är att stödja den digitala omvandlingen av företag genom att uppmuntra privata investeringar i tillgångar och verksamheter som stöder digitalisering. Åtgärden består av ett system med skattelättnader.
B.4 Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet
|
Löpnummer
|
Åtgärd
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
M1C2–15
|
Investeringar 2: Innovation och teknik inom mikroelektronik
|
Måltavla
|
Produktionskapacitet för kiselkarbidsubstrat
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
197 028
|
KVARTAL 2
|
2026
|
En ytterligare produktionskapacitet på minst 1 970 288 tum kiselkarbidsubstrat/år.
|
|
M1C2–16
|
Investeringar 3: Snabba internetanslutningar (ultrabredband och 5G)
|
Milstolpe
|
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för snabbare uppkopplingsprojekt
|
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för snabbare uppkopplingsprojekt
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2022
|
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för snabbare anslutningsprojekt, som ska bestå av i) ”Italia a 1 Giga”, ii) ”Italia 5G”, iii) ”Uppkopplade skolor”, iv) ”anslutna vårdinrättningar”. och v) ”Förbinda mindre öar”.
|
|
M1C2–17
|
Investeringar 3: Snabba internetanslutningar (ultrabredband och 5G)
|
Måltavla
|
Husnummer med konnektivitet på 1 Gbit/s
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
2 692 905
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Minst 2 692 905 husnummer (varav minst 266 782 utspridda hushåll, dvs. belägna i avlägsna områden) som är anslutna till minst 1 Gbit/s via Fiber-to-the-home/building (FTTH/B), fast trådlös tillgång (FWA)
|
|
M1C2–18
|
Investeringar 3: Snabba internetanslutningar (ultrabredband och 5G)
|
Måltavla
|
Skolbyggnader och vårdinrättningar med konnektivitet på 1 Gbps
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
17 700
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Minst 9 000 skolor och 8 700 offentliga hälso- och sjukvårdsinrättningar med en uppkoppling på minst 1 Gbit/s.
|
|
M1C2–19
|
Investeringar 3: Snabba internetanslutningar (ultrabredband och 5G)
|
Måltavla
|
Öar med ultrabredbandsuppkoppling
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
18
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Minst ytterligare 18 öar som saknar fiberförbindelser till kontinenten hade tillgång till ultrabredbandsuppkoppling genom nya optiska backhaul.
|
|
M1C2–20
|
Investeringar 3: Snabba internetanslutningar (ultrabredband och 5G)
|
Måltavla
|
Landsvägar och korridorer med 5G-täckning
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
12 600
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Minst ytterligare 12 600 km landsvägar och korridorer med 5G-täckning.
|
|
M1C2–21
|
Investeringar 3: Snabba internetanslutningar (ultrabredband och 5G)
|
Måltavla
|
Områden med marknadsmisslyckande som möjliggörs med 5G-täckning
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
1 400
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Minst ytterligare 1 400 kvadratkilometer befolkade områden med marknadsmisslyckande som möjliggörs med 5G-täckning, varav minst 500 kvadratkilometer med 5G-täckning.
|
|
M1C2–22
|
Investeringar 4: Satellitteknik och rymdekonomi
|
Milstolpe
|
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för satellitteknik- och rymdprojekt
|
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för satellitteknik- och rymdprojekt
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 1
|
2023
|
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för satellitteknik och rymdprojekt, som ska bestå av i) Satcom, ii) jordobservation, iii) rymdfabrik och iv) ekonomi i omloppsbana.
|
|
M1C2–23a
|
Investeringar 4: Satellitteknik och rymdekonomi
|
Milstolpe
|
Ssatellit-projekt och rymdprojekt
|
Slutrapporter för satellitteknik- och rymdprojekt och överföringsbevis
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Slutrapporter lämnas för följande verksamheter:
1.
SATCOM: skapande av teknik och system med dubbla användningsområden som ska användas för att tillhandahålla mycket säkra satellitkommunikationstjänster för statlig användning.
2.
Jordobservation, som består av i) verksamhet i tidigare led: inbegripet specifikation, utformning, tillverkning av en multisensorkonstellation av konstellationer för fjärranalys (SAR, Synthetic Aperture Radar, hyperspektral, optisk) och upphandling av uppskjutningar med inriktning på övervakning av land, hav och atmosfär. minst en konstellation eller ett koncepttest för konstellationer är i omloppsbana (ii) verksamhet i senare led: CyberItalien-projektet, Marketplace och tillhörande tjänster.
3.
Rymdfabrik, bestående av två delprojekt: i) Rymdfabrik 4.0: (integrerade linjer för tillverkning, sammansättning, integration och testning (M-AIT) av små satelliter). II) Tillträde till rymden: FoU och prototyputveckling för att förverkliga grön teknik för framtida generationens drag- och bärraketer.
4.
Ekonomi i omloppsbana: verksamhet för en demonstrator för serviceteknik i omloppsbana. ökning av den nationella kapaciteten för rymdövervakning och spårning (SST). utformning och tillverkning av tillgångar för förvärv, förvaltning och tillhandahållande av datatjänster till stöd för rymdtrafikledning.
Ett totalt värde på minst 1 EUR 340 000 000 EUR i betalningsorder ska utfärdas till de verkställande organen.
|
|
M1C2–26
|
Investeringar 5.1: Refinansiering och ommodellering av fond 394/81 som förvaltas av SIMEST
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av återfinansieringen av fond 394/81 och antagande av investeringspolitiken
|
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av lagdekretet om återfinansiering av bidraget och lånedelen av fond 394/81
Godkännande av styrelsens beslut om urvalskriterier för de projekt som ska finansieras Ej tillämpligt
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 3
|
2021
|
Lagdekretet ska innehålla bestämmelser om refinansiering av bidrags- och lånedelen av fond 394/81. Fondens styrelse ska godkänna ett beslut om investeringsstrategin.
I den investeringspolicy som är kopplad till refinansieringen av fond 394/81 ska minst följande fastställas: i) arten och omfattningen av de projekt som får stöd, vilket ska vara i linje med målen i förordning (EU) 2021/241. kravspecifikationerna ska omfatta kriterier för stödberättigande för att säkerställa efterlevnad av den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) för projekt som får stöd inom ramen för denna åtgärd genom användning av hållbarhetssäkring, en uteslutningsförteckning och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning, ii) den typ av insatser som får stöd, iii) de berörda stödmottagarna, med en förekomst av små och medelstora företag, och deras kriterier för stödberättigande, iv) bestämmelser om att återinvestera potentiella återflöden för liknande politiska mål, även efter 2026, om de inte återanvänds för att återbetala räntor som härrör från lån som tillhandahålls enligt förordning (EU) 2021/241.
I avtalet med den förvaltande enheten eller finansiella intermediären ska det krävas användning av den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01).
|
|
M1C2–27
|
Investeringar 5.1: Refinansiering och ommodellering av fond 394/81 som förvaltas av SIMEST
|
Måltavla
|
Små och medelstora företag som fick stöd från fond 394/81
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
4 000
|
KVARTAL 4
|
2021
|
Ytterligare 4 000 små och medelstora företag fick stöd från fond 394/81 från och med den 1 januari 2021.
|
|
M1C2–28
|
Investeringar 5.2: Leveranskedjornas konkurrenskraft och motståndskraft
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av ett dekret som innehåller investeringspolicyn för utvecklingsavtalen
|
Bestämmelse i lagen som anger att dekretet träder i kraft
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 1
|
2022
|
I utvecklingskontraktens investeringspolicy ska åtminstone följande fastställas: i) arten och omfattningen av de projekt som får stöd, vilket ska vara i linje med målen i förordning (EU) 2021/241. kravspecifikationerna ska omfatta kriterier för stödberättigande för att säkerställa överensstämmelse med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) för projekt som får stöd inom ramen för denna åtgärd genom användning av hållbarhetssäkring, en förteckning över uteslutningar och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning, ii) den typ av insatser som får stöd, iii) de berörda stödmottagarna och deras stödkriterier, iv) bestämmelser för att återinvestera potentiella återflöden för liknande politiska mål, även efter 2026, om de inte återanvänds för att betala tillbaka lån enligt förordning (EU) 2021/241.
I avtalet med den förvaltande enheten eller finansiella intermediären ska det krävas användning av den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01).
|
|
M1C2–29
|
Investeringar 5.2: Leveranskedjornas konkurrenskraft och motståndskraft
|
Måltavla
|
Utvecklingskontrakt godkända
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
40
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Minst 40 godkända utvecklingskontrakt, i enlighet med deras investeringspolicy. För att målet ska kunna uppnås på ett tillfredsställande sätt krävs också att minst 1 500 miljoner euro i investeringar aktiveras.
|
|
M1C2–30
|
Investeringar 7: Nationella fonden för konnektivitet
|
Milstolpe
|
Genomförandeavtal
|
Genomförandeavtalets ikraftträdande
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Genomförandeavtalets ikraftträdande.
|
|
M1C2–31
|
Investeringar 7: Nationella fonden för konnektivitet
|
Milstolpe
|
Rättsliga avtal som undertecknats med slutliga stödmottagare och slutförande av investeringar
|
Undertecknade rättsliga avtal och överföringsintyg
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Invitalia S.p.A. ska ha ingått lagliga bidragsavtal med slutliga stödmottagare för ett belopp som krävs för att använda 100 % av RRF-investeringen i ordningen (med beaktande av förvaltningsavgifter).
Italien ska överföra 733 402 818 EUR till Invitalia S.p.A. för faciliteten.
|
|
M1C2–32
|
Investeringar 8: InvestEU:s medlemsstatsdel
|
Milstolpe
|
Undertecknande av bidragsavtalet mellan Italiens regering och Europeiska kommissionen
|
Undertecknande av bidragsavtalet
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 1
|
2026
|
Undertecknande av bidragsavtalet mellan Italiens regering och Europeiska kommissionen till ett belopp av 500 000 000 EUR.
|
|
M1C2–33
|
Investeringar 8: InvestEU:s medlemsstatsdel
|
Måltavla
|
Finansierings- eller investeringstransaktioner som godkänts av InvestEU:s investeringskommitté.
|
SAKNAS
|
Procent
|
0
|
100
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Finansierings- eller investeringstransaktioner som uppgår till 100 % av de totala medel från faciliteten för återhämtning och resiliens som tilldelats instrumentet ska ha godkänts av InvestEU:s investeringskommitté.
|
|
M1C2–34
|
Investeringar 9: Uppskalningsåtgärd: Omställning 4.0
|
Måltavla
|
Skattelättnader för övergångsåtgärder 4.0 som beviljats företag på grundval av dokument som lades fram 2021–2026
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
50 942
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Minst 50 942 skattelättnader för omställning 4.0 har beviljats företag för 4.0 materiella anläggningstillgångar, 4.0 immateriella anläggningstillgångar, standardinvesteringsvaror, forskning, utveckling och innovation. Ett skattetillgodohavande ska anses ha beviljats mot uppvisande av en skattedeklaration eller med uppvisande av ifyllandeblanketter för åren 2024 och 2025 för Gestore Servizi Energetici (nedan kallat GSE). Skattedeklarationer ska lämnas mellan den 1 januari 2021 och den 31 december 2024. För företag vars beskattningsår inte motsvarar kalenderåret ska utgången av den berörda perioden för inlämning av skattedeklarationer avseende alla ovannämnda skattelättnader förlängas från och med den 31 december 2024 till och med den 30 november 2025.
Ifyllda formulär ska lämnas till GSE senast den 31 januari 2026.
Inga företag som är verksamma inom sektorer som identifieras med ATECO-koderna 05, 06, 07 och 09 ska beaktas för målet. När det gäller investeringar i materiella anläggningstillgångar under 4.0 samt i utvecklings- och innovationsverksamhet finns det inga företag som är verksamma inom sektorer som anges i ATECO-kod 30. 22, 29, 38, 41, 42, 43, 17, 01, 50, 19, 20, 51, 24, 49, 23 och 35 ska beaktas för målet.
|
C. UPPGIFT 1 DEL 3: Turism och kultur 4.0
Denna del av den italienska planen för återhämtning och resiliens är inriktad på att blåsa nytt liv i två sektorer som drabbats hårt av covidkrisen: kultur och turism. Åtgärderna med anknytning till kultursektorn syftar till att göra kulturplatser mer tillgängliga både digitalt och fysiskt, mer energieffektiva och säkrare med avseende på naturkatastrofer, att stödja återhämtningen i den kulturella och den kreativa sektorn, bland annat genom att stödja små kulturplatsers och landsbygdsarkitekturers attraktionskraft och stärka den territoriella sammanhållningen. Tre uppsättningar åtgärder planeras: i) Insatser för att utveckla kulturarvet för nästa generation, inbegripet investeringar för den digitala omställningen och för att förbättra kulturplatsernas energieffektivitet, ii) kulturledd förnyelse av små historiska platser, religiöst arv och landsbygdsarv. III) Insatser för kulturella och kreativa näringar 4.0. Åtgärder med anknytning till turism syftar till att öka sektorns konkurrenskraft, bland annat genom att minska sektorns fragmentering och öka stordriftsfördelarna, förbättra och uppgradera hotell- och restaurangbranschens standarder, uppmuntra digital innovation och aktörernas användning av ny teknik samt stödja sektorns gröna omställning. I detta avseende planeras åtgärder för att stödja företag, inbegripet små och medelstora företag, som är verksamma inom turismsektorn och turistföretag, bland annat genom investeringar i digitala verktyg.
Investeringarna och reformerna inom ramen för denna del ska bidra till att uppfylla de landsspecifika rekommendationer som riktats till Italien, särskilt behovet av att ”främja privata investeringar för att främja den ekonomiska återhämtningen och inrikta investeringarna på den gröna och digitala omställningen” (de landsspecifika rekommendationerna 3 och 2020). De stöder också social och territoriell sammanhållning och den italienska ekonomins konkurrenskraft, samtidigt som de främjar turismsektorns digitalisering och hållbarhet.
C.1 Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Investering 1.1 Den digitala strategin och plattformar för kulturarv
Syftet med denna åtgärd är att digitalisera det italienska kulturarvet och ge tillgång till kulturella resurser och digitala tjänster. Åtgärden består i att skapa en digital infrastruktur för att samla in, integrera och behålla digitala resurser och göra dem tillgängliga för offentlig användning via särskilda plattformar.
Investeringar 1.2: Avlägsnande av fysiska och kognitiva hinder i museer, bibliotek och arkiv för att möjliggöra bredare tillgång till och deltagande i kultur.
Syftet med denna åtgärd är att möjliggöra fysisk och kognitiv tillgång till ett antal italienska kulturinstitutioner. Åtgärden består i att avlägsna arkitektoniska och kognitiva hinder vid italienska kulturinstitutioner.
Investeringar 1.3: Förbättra energieffektiviteten på biografer, teatrar och museer
Syftet med denna åtgärd är att öka energieffektiviteten i kulturella och kreativa lokaler, såsom offentliga och privata museer, biografer och teatrar. Åtgärden består av energieffektivitetsinsatser i kulturella och kreativa lokaler.
Reform 3.1: Antagande av minimimiljökriterier för kulturevenemang
Syftet med reformen är att förbättra kulturevenemangens ekologiska fotavtryck (t.ex. utställningar, festivaler, kulturevenemang och musikevenemang) genom att inkludera sociala och miljömässiga kriterier i offentlig upphandling av kulturella evenemang som finansieras, främjas eller organiseras av den offentliga myndigheten.
Investeringar 3.3: Kapacitetsuppbyggnad för kulturaktörer för att hantera den digitala och gröna omställningen.
Det övergripande målet för investeringen är att stödja återhämtningen inom den kulturella och den kreativa sektorn. Detta består av två inlägg.
Den första insatsen (Stödja återhämtningen av kulturell verksamhet genom att uppmuntra innovation och användning av digital teknik i hela värdekedjan) syftar till att hjälpa kulturella och kreativa aktörer att genomföra digitala strategier och öka sin förvaltningskapacitet.
Den andra åtgärden (främjande av en grön strategi i hela den kulturella och kreativa kedjan) syftar till att uppmuntra en miljömässigt hållbar strategi i hela kedjan, minska det ekologiska fotavtrycket och främja innovativ och inkluderande ekodesign, även inom ramen för den cirkulära ekonomin, för att styra allmänheten mot ett mer ansvarsfullt miljöbeteende.
För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationerna för kommande ansökningsomgångar utesluta följande verksamheter: i) Verksamhet som rör fossila bränslen, inbegripet användning nedströms. II) Verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena. III) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar och anläggningar för mekanisk biologisk behandling. verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom anges att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning får väljas ut.
Investeringar 4.1: Digitala knutpunkter för turism
Syftet med denna åtgärd är att göra det möjligt för hela turismekosystemet att öka, integrera och sprida sitt eget utbud. Åtgärden består i att skapa en digital turistknutpunkt som är tillgänglig via en särskild webbplattform.
Reform 4.1: Reglering av yrkena turistguider
Investeringen i det digitala turistcentrumet kompletteras med en reform för att rationalisera reglerna för turistguider. Genom åtgärden inrättas, med vederbörlig hänsyn till lokala bestämmelser, en yrkesorganisation för turistguider och deras ursprungsområde. En systematisk och enhetlig tillämpning av reformen skulle göra det möjligt att reglera de grundläggande principerna för yrket och att standardisera servicenivåerna inom hela det nationella territoriet, vilket skulle få positiva effekter på marknaden. Reformen ska omfatta utbildning och vidareutbildning för att på bästa sätt stödja erbjudandet.
C.2 Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnummer
|
Åtgärd
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
M1C3–2
|
Investering 1.1 – Den digitala strategin och plattformar för kulturarv
|
Måltavla
|
Publicerade digitala resurser och medieresurser
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
65 000 000
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Minst 65 000 000 digitala medieresurser ska offentliggöras.
|
|
M1C3–3
|
Investering – 1.2 Avlägsnande av fysiska och kognitiva hinder i museer, bibliotek och arkiv för att möjliggöra bredare tillgång till och deltagande i kultur.
|
Måltavla
|
Insatser för att avlägsna fysiska och kognitiva hinder i museer, monument, arkeologiska områden och parker, arkiv och bibliotek
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
617
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Intyg om färdigställande av verk ska utfärdas för minst 617 museer, monument, arkeologiska områden och parker, arkiv och bibliotek.
|
|
M1C3–4
|
Investering – 1.3 Förbättra energieffektiviteten i biografer, teatrar och museer
|
Måltavla
|
Inläggen på statliga museer och kulturplatser, teaterhallar och biografer avslutade (första omgången)
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
80
|
KVARTAL 3
|
2023
|
Indikatorn avser antalet insatser som slutförts, vilket bevisas genom certifieringen av det regelbundna genomförandet av arbetena.
Den typ av insatser som ska fyllas i omfattar följande:
- teknisk och ekonomisk och finansiell planering, energibesiktningar, inledande miljöanalyser, miljökonsekvensbedömningar, lättnader och bedömningar som syftar till att identifiera kritiska frågor, identifiera efterföljande åtgärder för att förbättra energiprestanda.
- ingrepp i klimatskalet.
- åtgärder för utbyte/förvärv av utrustning, verktyg, system, anordningar, digital tillämpningsprogramvara samt kompletterande instrument för deras drift, förvärv av patent, licenser och know-how.
- installation av intelligenta system för fjärrstyrning, reglering, förvaltning, övervakning och optimering av energiförbrukningen (smarta byggnader) och förorenande utsläpp även genom användning av teknikmixer.
|
|
M1C3–5
|
Investering – 1.3 Förbättra energieffektiviteten i biografer, teatrar och museer
|
Måltavla
|
Inläggen på statliga museer och kulturplatser, teaterhallar och biografer avslutas (andra omgången)
|
SAKNAS
|
Antal
|
80
|
420
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Intygen om slutförande av bygg- och anläggningsarbeten ska utfärdas för minst 340 insatser, inbegripet för
1.teknisk och ekonomisk och finansiell planering, energibesiktningar, inledande miljöanalyser, miljökonsekvensbedömningar, lättnader och bedömningar som syftar till att identifiera kritiska frågor, identifiera efterföljande åtgärder för att förbättra energiprestanda.
2.ingrepp i klimatskalet.
3.åtgärder för utbyte/förvärv av utrustning, verktyg, system, anordningar, digital tillämpningsprogramvara samt kompletterande instrument för deras drift, förvärv av patent, licenser och know-how.
4.installation av intelligenta system för fjärrstyrning, reglering, förvaltning, övervakning och optimering av energiförbrukningen (smarta byggnader) och förorenande utsläpp även genom användning av teknikmixer.
|
|
M1C3–6
|
Reform – 3.1 Minimimiljökriterier för kulturevenemang
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av ett dekret om fastställande av sociala och miljömässiga kriterier vid offentlig upphandling av offentligt finansierade kulturevenemang
|
Bestämmelse i dekretet om ikraftträdande av dekret om antagande av minimimiljökriterier för kulturevenemang Ej tillämpligt
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Kriterier ska antas för följande aspekter: minskad användning av papper och trycksaker, användning av miljövänliga material, fasuppställning med återvunnet och återanvänt material och hållbar inredning, produkter med låg miljöpåverkan, val av plats på grundval av skyddet av den biologiska mångfalden, cateringtjänster med låg miljöpåverkan, transport för att nå evenemanget och transport av material, energiförbrukning för anordnandet av evenemanget.
Sociala kriterier som främjar tillgänglighet och inkludering ska omfatta följande: främjande av tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, främjande av möjligheter till ungdomssysselsättning, långtidsarbetslösa, personer som tillhör missgynnade grupper (t.ex. migrerande arbetstagare och etniska minoriteter) och personer med funktionshinder. att säkerställa lika tillgång till upphandling för företag vars ägare eller anställda tillhör etniska grupper eller minoritetsgrupper, såsom kooperativ, sociala företag och ideella organisationer. främjande av ”anständigt arbete”, dvs. rätten till produktivt och fritt valt arbete, grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet, anständiga löner, socialt skydd och social dialog.
Reformen ska omfatta kulturella evenemang såsom utställningar, festivaler och scenkonst.
|
|
M1C3–7
|
Investering – 3.3 Kapacitetsuppbyggnad för kulturaktörer för att hantera den digitala och gröna omställningen.
|
Milstolpe
|
Tilldelning av alla offentliga kontrakt med den genomförande organisationen/stödmottagarna för alla insatser för att hantera den digitala och gröna omställningen för kulturaktörer
|
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för de organisationer och nätverk som ska ansvara för genomförandet av kapacitetsuppbyggnadsverksamheten
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2023
|
De utvalda genomförandeorganen ska vara specialiserade organisationer eller nätverk som har kompetens och erfarenhet både på utbildningsområdet och inom kulturproduktion, miljö, kulturförvaltning och utbildning.
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för projekt som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna ska ske i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning.
|
|
M1C3–8
|
Investering – 4.1 Digitala knutpunkter för turism
|
Milstolpe
|
Tilldelning av kontrakt för utveckling av portalen för digital turism
|
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för utveckling av portalen för digital turism
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2021
|
Meddelande om tilldelning av (alla) offentliga kontrakt för utveckling av portalen för digital turism.
Portalen för digital turism ska uppgradera den nuvarande Italia-portalen genom att införa ett moln och en öppen arkitektur, vilket i hög grad främjar sammankoppling med ekosystemet. Den uppgraderade portalen ska innehålla följande: skapandet av ett nytt gränssnitt och ett nytt navigationsschema. översyn av layout, struktur och funktioner för avsnitten, sidorna och artiklarna. införande av kartor, flerspråkig förvaltning (vid tidpunkten för bytet kommer portalen att presenteras på italienska och engelska). Integreringen av de övriga språken, som för närvarande stöds, förväntas ske under de månader som omedelbart följer på idrifttagandet.
Tilldelning av kontrakt till de projekt som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna, i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en förteckning över uteslutna och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning.
|
|
M1C3–9
|
Investering 4.1: Digitala knutpunkter för turism
|
Måltavla
|
Registrering av turistoperatörer i det digitala turistnavet
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
20 000
|
KVARTAL 2
|
2024
|
Antalet turistoperatörer som är registrerade i navet (vilket kan omfatta, men är inte begränsat till, hotell, researrangör och företag enligt definitionen i ATECO-kod 55.00.00, 56.00.00; 79.00.00 och andra strukturer som tillhör sektorn) ska vara minst 20 000.
Al ska minst 7 400 turistoperatörer (dvs. 37 % av 20 000) vara belägna i söder.
|
|
M1C3–10
|
Reform av 4.1 års förordning om reglering av yrken som turistguider.
|
Milstolpe
|
Definition av en nationell standard för turistguider
|
Definitionen av nationell minimistandard ska inte innebära att ett nytt reglerat yrke skapas.
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2024
|
Definitionen av nationell minimistandard ska inte innebära att ett nytt reglerat yrke skapas.
Reformen ska också omfatta utbildning och fortbildning för att bättre stödja erbjudandet. Reformen ska betraktas som en metod för förvärv av en unik yrkeskvalifikation som antagits med enhetliga standarder på nationell nivå genom en nationell lag och efterföljande ministerdekret om samförståndsavtal.
|
|
M1C3–11
|
Investering 1.3 – Förbättra energieffektiviteten i biografer, teatrar och museer
|
Milstolpe
|
Kulturministeriets förordning om tilldelning av medel träder i kraft:
att förbättra energieffektiviteten på kulturområdet
|
Bestämmelse i dekretet som anger ikraftträdandet av MIC-dekretet om tilldelning av resurser för att förbättra energieffektiviteten på kulturplatser Ej tillämpligt
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2022
|
Med kulturplatser avses biografer, teatrar och museer.
(INV. 1.3) för museer och kulturplatser för att förbättra energieffektiviteten genomförs insatsen genom ett erkännande av projektförslagen vid statliga kulturminnesplatser (MiC) i mål 1-ärendet. I annat fall ska identifieringen av icke-statliga institutioner, i mål 2- och mål 3-fall, ske genom anbudsinfordringar.
Tilldelningen av kontrakt till de projekt som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna ska ske i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning.
|
C3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet
Investeringar 4.1: Digitala knutpunkter för turism
Syftet med denna åtgärd är att göra det möjligt för hela turismekosystemet att öka, integrera och sprida sitt eget utbud. Åtgärden består i att skapa en digital turistknutpunkt som är tillgänglig via en särskild webbplattform.
Investeringar 2.1: Attraktionskraften hos små historiska städer
Syftet med denna åtgärd är att stödja den ekonomiska och sociala utvecklingen i missgynnade områden på grundval av kulturell förnyelse av små städer och tillväxt av lokala ekonomier och i synnerhet turism. Investeringen består i att stödja kulturell, social och turismrelaterad infrastruktur, tjänster och verksamhet.
Investeringar 2.2: Skydd och förbättring av landsbygdens arkitektur och landskap
Syftet med denna åtgärd är att förbättra landsbygden och landsbygden. Åtgärden består i att stödja restaurering av privata landsbygdsbyggnader.
Investeringar 2.3: Program för att förbättra identiteten på platser, parker och historiska trädgårdar
Syftet med denna åtgärd är att bevara och förbättra historiska parker och trädgårdar, skydda deras kulturella och historiska arv och samtidigt förbättra tillgängligheten, säkerheten och allmänhetens åtnjutande. Åtgärden består i att renovera historiska parker och trädgårdar, stödja restaurering, hållbar förvaltning och yrkesutbildning, säkerställa långsiktigt bevarande och stärka deras kulturella, utbildningsmässiga och miljömässiga roll.
Investeringar 2.4: Seismisk säkerhet för gudstjänstlokaler, restaurering av FEC-kulturarv och skyddshamnar för konstverk (återställning)
Syftet med denna åtgärd är att minska den seismiska risken på gudstjänstlokaler. Investeringen består i att införa en förebyggande handlingsplan för jordbävningsskydd, genomföra seismisk eftermontering av gudstjänstbyggnader, återställa FEC-tillgångar (Fondo Edifici di Culto) och bygga skyddade boenden för konstverk.
Investeringar 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft
Åtgärden syftar till att stödja företag som är verksamma inom turismsektorn. Det omfattar ett skatteavdrag för arbeten som syftar till att förbättra logianläggningar, en garantifond för att underlätta tillgången till krediter för företag i sektorn (genom en särskild del av garantifonden för små och medelstora företag), aktivering av EIB:s tematiska fond för turism för att stödja innovativa investeringar i sektorn, en kapitalfond (nationell turistfond) för förnyelse av fastigheter med stor turistpotential. Ett ytterligare finansiellt instrument (FRI-Fondo rotativo) ska komplettera ovannämnda åtgärder för att stödja företag som är verksamma inom turistnäringen. Ovannämnda interventioner ska genomföras i enlighet med investeringsstrategier i linje med målen i förordning (EU) 2021/241, inbegripet när det gäller tillämpningen av principen om att inte orsaka betydande skada, vilket specificeras närmare i de tekniska riktlinjerna för tillämpningen av förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens (2021/C58/01).
För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska det rättsliga avtalet och den efterföljande investeringspolicyn för finansieringsinstrumenten
I.kräva tillämpning av kommissionens tekniska vägledning om hållbarhetssäkring för InvestEU-fonden, och
II.utesluta följande verksamheter: i) Verksamhet som rör fossila bränslen, inbegripet användning nedströms. II) Verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena. III) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar och anläggningar för mekanisk biologisk behandling. och iv) verksamheter där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. och
III.kräva att den förvaltande enheten eller den finansiella intermediären kontrollerar att projekten följer relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning för alla transaktioner, även sådana som är undantagna från hållbarhetssäkring.
Investeringar 3.2: Utveckling av filmindustrin (projektet Cinecittà)
Syftet med denna åtgärd är att stärka den italienska filmsektorns och den audiovisuella sektorns konkurrenskraft. Investeringen består i att renovera studior och bygga nya och förbättra produktionsverksamheten. Detta kan omfatta, men är inte begränsat till, användning av ny teknik, bevarande och digitalisering av det audiovisuella arvet vid experimentcentrumet för film samt förstärkning av yrkesprofiler och yrkeskunskaper inom sektorn genom utbildningsverksamhet som genomförs av Cinecittà och experimentcentrumet för film.
Investeringar 4.3: Caput Mundi Next Generation EU för stora turistevenemang.
Syftet med denna åtgärd är att förbättra erfarenheterna av stora turistevenemang och turismens hållbarhet genom renovering av monument, skapande av turist- och kulturalternativ när det gäller trångbodda områden, digitalisering av kultur- och turisttjänster samt förbättring av grönområden. Investeringen består i antagandet och genomförandet av programmet ”Caput Mundi”, som omfattar restaurering av kulturella och historiska tillgångar, renovering av grönområden och historiska anläggningar samt skapande av digitala tjänster för turism.
C.4 Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet
|
Löpnummer
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
M1C3–9a
|
Investering 4.1: Digitala knutpunkter för turism
|
Måltavla
|
Registrering av turistoperatörer i det digitala turistnavet och tillgång till de tjänster som tillhandahålls av centrumet
|
SAKNAS
|
Antal
|
20 000
|
35 000
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Minst 35 000 turistoperatörer ska vara registrerade i navet (vilket kan omfatta, men är inte begränsat till, hotell, researrangör och företag enligt definitionen i ATECO-kod 55.00.00, 56.00.00; 79.00.00 och andra strukturer som tillhör sektorn).
Följande tjänster ska vara tillgängliga för turistoperatörer som är registrerade i det digitala turistnavet:
·Kommunikationstjänster för turistoperatörer för att de ska kunna föreslå sitt erbjudande.
·Verktyg för dataanalys och prediktiva modeller för att stödja datadrivet beslutsfattande.
·Utbildning för kompetenshöjning och omskolning.
·Tjänster för små och medelstora turistföretag för att stödja innovation.
|
|
M1C3–12
|
Investering 2.1 – attraktionskraft hos en liten historisk stad
|
Milstolpe
|
Kulturministeriets förordning om tilldelning av resurser till kommuner för att göra små historiska städer attraktiva
|
Bestämmelse i dekretet som anger ikraftträdandet av kulturministeriets förordning om tilldelning av resurser till kommuner för att göra små historiska städer attraktiva Ej tillämpligt
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2022
|
Kulturministeriets förordning ska tilldela kommunerna resurser för att göra små historiska städer attraktiva.
De kommuner som deltar för att göra små historiska städer mer attraktiva hänvisar till de 250 kommuner/byar som har översänt interventionsprogrammen till kulturministeriet.
Urvalskriterierna för de 250 byarna (Inv. 2.1) ska delas av MiC, Regioner, ANCI och inre områden som preliminärt ska de identifiera de territoriella områden som kan komma i fråga för (INV2.1) på grund av komplementariteten mellan de olika programmen. Därefter ska byarna väljas ut på grundval av a) territoriella, ekonomiska och sociala kriterier (statistiska indikatorer) b) projektets förmåga att påverka turismens attraktionskraft och öka kulturdeltagandet. De statistiska indikatorer som beaktas är följande: demografisk storlek (kommuner med pop. Och trend: 5 000 inhab. turistflöden, museibesökare. turisterbjudandets enhetlighet (hotell och andra hotell, B-B, rum och logi för uthyrning). kommunens demografiska utveckling, graden av deltagande i kulturlivet bland befolkningen. samstämmigheten mellan företag inom kultur, kreativitet och turism (vinstdrivande och icke vinstdrivande) och därmed sammanhängande anställda.
Tilldelningen av kontrakt till de projekt som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna ska omfatta följande:
a) Kriterier för stödberättigande som säkerställer att de utvalda projekten uppfyller den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning.
b) Åtagande om att investeringens klimatbidrag enligt metoden i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241 ska utgöra minst 25 % av den totala kostnaden för den investering som får stöd från faciliteten för återhämtning och resiliens.
c) Åtagande att rapportera om genomförandet av åtgärden halvvägs genom systemets livslängd och programmets slut.
|
|
M1C3–13
|
Investering 2.2 – Skydd och förbättring av landsbygdens arkitektur och landskap
|
Milstolpe
|
Kulturministeriets dekret om tilldelning av resurser för skydd och förbättring av landsbygdens arkitektur och landskap träder i kraft
|
Bestämmelse i dekretet om ikraftträdandet av kulturministeriets dekret om tilldelning av resurser för skydd och förbättring av landsbygdens arkitektur och landskap
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2022
|
Kulturministeriets dekret ska tilldela resurser till skydd och förbättring av landsbygdens arkitektur och landskap.
För att skydda och förbättra landsbygdens arkitektur och landskap (Inv 2.2) ska valet av de tillgångar som ska återvinnas prioritera investeringens förmåga att skapa effekter på landskapsvärdenas bevarandemål. Följande ska prioriteras:
— tillgångar belägna i territoriella områden med högt landskapsvärde (tillgångar belägna i områden av landskapsintresse eller av särskilt allmänt intresse (artiklarna 142–139 i DLgs 42/2004), landskap som omfattas av Unescos erkännande, FAO GIAHS,
— på tillgångar som redan är tillgängliga för allmänt bruk eller som ägaren samtycker till att vara tillgängliga även inom lokala och integrerade kretsar och nät,
— ”områdesprojekt”, som presenteras av aggregerade ämnen och som på ett effektivare sätt kan säkerställa att målen för återutveckling av landskapet uppnås.
— projekt som är belägna i områden som förbättrar integrationen och synergierna med andra kandidater till PNRR och andra planer/projekt av territoriell karaktär som stöds av den nationella programplaneringen (kulturministeriet).
För att definiera de typer av landsbygdsarkitektur som omfattas av åtgärden kan det hänvisas till MiBAC:s dekret av den 6 oktober 2005 (för genomförande av lagen av den 24 december 2003, nr 378 – skydd och förbättring av landsbygdsarkitektur). Preliminärt kan kriterierna gälla följande: bevarandestatus för tillgångarna, användningsnivåer och den roll som dessa tillgångar spelar i territoriella och urbana sammanhang.
Tilldelningen av kontrakt till de projekt som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna ska ske i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning.
|
|
M1C3–14
|
Investering 2.3 – Program för att förbättra identiteten på platser, parker och historiska trädgårdar
|
Milstolpe
|
Kulturministeriets förordning om tilldelning av medel träder i kraft: för projekt som syftar till att förbättra platsers, parkers och historiska trädgårders identitet
|
Bestämmelse i dekretet om ikraftträdandet av kulturministeriets dekret om tilldelning av resurser för projekt för att förbättra identiteten på platser, parker och historiska trädgårdar
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2022
|
I förordningen om kulturministeriet tilldelas de ansvariga förvaltningarna resurser för projekt som syftar till att förbättra platsers, parkers och historiska trädgårders identitet.
Historiska parker och trädgårdar (Inv. 2.3) som är föremål för intervention är uteslutande skyddade kulturtillgångar för vilka konstnärligt eller historiskt intresse har angetts. De kan tillhöra både det statliga kulturministeriet och icke-statliga tillgångar. Urvalet ska göras på grundval av kriterier som ska fastställas av en teknisk och vetenskaplig samordningsgrupp bestående av företrädare för MiC, universitetet, ANCI och branschorganisationer.
Tilldelningen av kontrakt till de projekt som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna ska ske i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning.
|
|
M1C3–15
|
Investering 2.4 – Seismisk säkerhet på platser för religionsutövning, restaurering av FEC-kulturarv och skyddshamnar för konstverk
|
Milstolpe
|
Kulturministeriets dekret om tilldelning av resurser för seismisk säkerhet i stället för religionsutövning och restaurering av kulturarvet (Fondo Edifici di Culto) träder i kraft
|
Bestämmelse i dekretet om ikraftträdandet av kulturministeriets dekret om tilldelning av resurser för seismisk säkerhet i stället för religionsutövning och restaurering av kulturarvet (Fondo Edifici di Culto)
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2022
|
I kulturministeriets dekret fastställs genomförandeenheten och stödberättigandet och finansieringen av byggnader som omfattas av insatser och typologi.
(Inv. 2.4) De seismiska förebyggande åtgärderna och säkerhetsåtgärderna för gudstjänstlokaler berör de områden som drabbats av flera jordbävningar som drabbade regionerna i Italien från och med 2009 (Abruzzerna, Lazio, Marche och Umbrien).
FEC:s (Fondo Edifici di Culto) insatser väljs ut på grundval av tillståndet för bevarandet av FEC:s tillgångar.
Tilldelningen av kontrakt till de projekt som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna ska ske i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning.
|
|
M1C3–16
|
Investeringar – 2.1 De små historiska städernas attraktionskraft
|
Milstolpe
|
Antagande av dekret om börsnotering av företag som beviljats stöd i små historiska städer
|
Antagande av dekret (ar) om vilka företag som tilldelats stöd
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2025
|
Antagande av dekret om minst 1 företag som beviljats stöd i små historiska städer.
|
|
M1C3–16a
|
Investeringar – 2.1 De små historiska städernas attraktionskraft
|
Måltavla
|
Insatser för kulturell förnyelse av små historiska städer
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
3 250
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Intyg om färdigställande av bygg- och anläggningsarbeten eller intyg om leverans av tjänster eller varor ska utfärdas för minst 3 250 interventioner, varav 400 under rad A.
|
|
M1C3–17
|
Investering – 2.2 Skydd och förbättring av landsbygdens arkitektur och landskap
|
Måltavla
|
Insatser för att skydda och förbättra landsbygdens arkitektur och landskap
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
3 900
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Intyg om slutförande av arbeten för interventioner på minst 3 900 tillgångar ska utfärdas.
|
|
M1C3–18
|
Investering 2.3 Program för att förbättra identiteten på platser, parker och historiska trädgårdar
|
Måltavla
|
Antal omställda parker och historiska trädgårdar
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
100
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Intyg om slutförda arbeten för omkvalificering av minst 100 parker och historiska trädgårdar ska utfärdas.
|
|
M1C3–19
|
Investering – 2.4 Seismisk säkerhet för gudstjänstlokaler, restaurering av FEC:s (Fondo Edifici di Culto) kulturarv och skyddshamnar för konstverk (restaureringskonst)
|
Måltavla
|
Insatser för seismisk säkerhet på gudstjänstlokaler, återställande av FEC-arvet (Fondo Edifici di Culto) och skydd av konstverk
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
700
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Intygen om slutförande av arbeten ska utfärdas för minst 700 insatser, varav minst 3 skyddade boenden för konstverk.
|
|
M1C3–20
|
Investering – 3.2 Utveckling av filmindustrin (projektet Cinecittà)
|
Milstolpe
|
Undertecknande av avtalen mellan den verkställande enheten Cinecittà SPA och företagen avseende byggandet av nio studior
|
Undertecknande av kontrakt
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2023
|
Undertecknande av kontrakten mellan genomförandeorganet, Cinecittà S.P.A. och företagen om uppförande av nio studior.
Denna insats omfattar byggande av nya studior, återställande av befintliga studior, investeringar i ny digital teknik, system och tjänster som syftar till att stärka filmstudiorna i Cinecittà som förvaltas av Cinecittà S.P.A.
Kontraktet mellan genomförandeenheten Cinecittà S.P.A. och företagen ska innehålla urvalskriterier/behörighetskriterier för efterlevnad av den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) för tillgångar/verksamheter och/eller företag som får stöd.
Åtagande/mål att investera 20 % i tillgångar/verksamheter och/eller företag som uppfyller urvalskriterierna för digital märkning och 70 % med urvalskriterier för klimatspårning.
|
|
M1C3–21
|
Investering – 3.2 Utveckling av filmindustrin (projektet Cinecittà)
|
Måltavla
|
Antal studior som byggts eller renoverats
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
9
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Intyg om slutförande av arbeten ska utfärdas för uppförande eller renovering av minst 9 studior.
Leverans av varor, tjänster och arbeten för centrumet för experimentell film enligt följande: i) Inrättande av en virtuell direktsändning. II) plattform för e-lärande för biografi. III) Digitalisering av inlärnings- och undervisningsverksamhet. IV) Digitalisering och bevarande av det audiovisuella arvet.
|
|
M1C3–22
|
Investeringar 4.2 – Främjande av turismföretagens konkurrenskraft
|
Milstolpe
|
Investeringspolitik för
Europeiska investeringsbankens tematiska fond.
|
Antagande av investeringspolicyn
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2021
|
I investeringspolicyn ska åtminstone följande fastställas: arten, omfattningen och de insatser som får stöd, de berörda stödmottagarna, kriterierna för stödberättigande för stödmottagare och deras urval genom en öppen ansökningsomgång. samt bestämmelser för att återinvestera potentiella återflöden för samma politiska mål.
Enligt investeringspolitiken ska 50 % av fonden avsättas för energieffektivitetsåtgärder.
Investeringspolicyn ska innehålla urvalskriterier för att säkerställa överensstämmelse med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) för transaktioner som får stöd inom ramen för denna åtgärd genom användning av hållbarhetssäkring, en förteckning över uteslutning och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.
|
|
M1C3–23
|
Investeringar 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft
|
Milstolpe
|
Investeringspolitik för den nationella turistfonden.
|
Antagande av investeringspolicyn
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2021
|
Fonden är avsedd för inköp, omstrukturering och omskolning av italienska fastigheter för att stödja utvecklingen av turismen i de områden som drabbats hårdast av krisen eller i marginella områden (kustområden, mindre öar, yttersta randområden samt landsbygds- och bergsområden).
Investeringspolicyn ska innehålla urvalskriterier för att säkerställa överensstämmelse med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) för transaktioner som får stöd inom ramen för denna åtgärd genom användning av hållbarhetssäkring, en förteckning över uteslutning och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.
|
|
M1C3–24
|
Investeringar 4.2 Medel för turismföretagens konkurrenskraft
|
Milstolpe
|
Investeringspolitik för Garantifond för små och medelstora företag.
|
Antagande av investeringspolicyn
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2021
|
Enligt investeringspolitiken ska 50 % av fonden avsättas för energieffektivitetsåtgärder.
Investeringspolicyn ska innehålla urvalskriterier för att säkerställa överensstämmelse med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) för transaktioner som får stöd inom ramen för denna åtgärd genom användning av hållbarhetssäkring, en förteckning över uteslutning och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.
|
|
M1C3–25
|
Investeringar 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft
|
Milstolpe
|
Investeringspolitik för Fondo Rotativo
|
Antagande av investeringspolicyn
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2021
|
Enligt investeringspolitiken ska 50 % av fonden avsättas för energieffektivitetsåtgärder.
Investeringspolicyn ska innehålla urvalskriterier för att säkerställa överensstämmelse med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) för transaktioner som får stöd inom ramen för denna åtgärd genom användning av hållbarhetssäkring, en förteckning över uteslutning och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.
|
|
M1C3–26
|
Investeringar 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av genomförandedekret om skattekredit för ombyggnad av logianläggningar, som innehåller
|
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av den budgetlag som möjliggör skattelättnaden och bestämmelse i tillhörande genomförandeakter som anger deras ikraftträdande
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2021
|
Referenslagstiftningen för beviljandet av skattelättnaden är lag nr 83 av den 31 maj 2014 om erkännande av en skattelättnad för åtgärder för ombyggnad av turistbostäder.
Urvals- och godtagbarhetskriterier för efterlevnad av DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01) för tillgångar/verksamheter och stödmottagare som får stöd, som kräver att åtminstone en förteckning över uteslutna används och att relevanta delar av EU:s och medlemsstaternas miljölagstiftning efterlevs för de tillgångar/verksamheter och stödmottagare som får stöd, och att efterlevnaden säkerställs.
|
|
M1C3–27
|
Investering – 4.3 Kaput Mundi-Next Generation EU för stora turistevenemang
|
Måltavla
|
Antal kultur- och turistplatser vars omskolning i genomsnitt uppgick till 50 % av Stato Avanzamento Lavori (SAL) (första omgången)
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
100
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Målet ska uppnås när den genomsnittliga omkvalificeringen av 100 kultur- och turistplatser når 50 % av den framstegsstatus som anges i Statens Avanzamento Lavori (SAL).
|
|
M1C3–28
|
Investeringar 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft
|
Måltavla
|
Antal företag som får stöd genom bidraget och/eller skatteavdraget för infrastruktur och/eller tjänster
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
2 700
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Dekret (ar) om beviljande av skattelättnad och/eller bidrag till minst 2,700 företag som har investerat i infrastruktur och/eller tjänster, i enlighet med vad som har rivits genom mottagandet av ansökan om utbetalning.
|
|
M1C3–29
|
Investeringar 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft
|
Måltavla
|
Antal turistprojekt som ska få stöd genom Europeiska investeringsbankens tematiska fonder
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
70
|
KVARTAL 2
|
2026
|
De utvalda finansiella intermediärerna ska ha ingått rättsliga finansieringsöverenskommelser med de slutliga stödmottagarna för stöd, genom EIB:s tematiska fonder, till minst 70 turistprojekt.
|
|
M1C3–30
|
Investeringar 4.2: Medel för turismens konkurrenskraft
företag
|
Måltavla
|
Europeiska investeringsbankens tematiska fonder:
Utbetalning till fonden på totalt 350 000 000 EUR
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
350 000 000
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Utbetalningen ska vara i linje med den investeringspolitik som fastställs i målet.
|
|
M1C3–31
|
Investeringar 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft
|
Måltavla
|
Nationella turistfonden:
Utbetalning till fonden av totalt 150 000 EUR för eget kapital
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
150 000 000
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Utbetalningen ska vara i linje med den investeringspolitik som fastställs i målet.
|
|
M1C3–32
|
Investeringar 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft
|
Måltavla
|
Antal företag som ska få stöd genom garantifonden för små och medelstora företag
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
1 000
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Slutbrevet om beviljande av garantin ska utfärdas till minst 1 000 företag.
|
|
M1C3–33
|
Investeringar 4.2 Medel för turismföretagens konkurrenskraft
|
Måltavla
|
Fondo Rotativo:
Rättsliga avtal som undertecknats med slutliga stödmottagare
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
300
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Rättsliga finansieringsavtal har undertecknats för stöd, via Fondo Rotativo, till minst 300 företag.
|
|
M1C3–35
|
Investeringar – 4.3 Caput Mundi-Next Generation EU för stora turistevenemang
|
Milstolpe
|
Undertecknande av varje avtal om sex projekt mellan ett ministerium för turism och stödmottagare/genomförandeorgan
|
Offentliggörande av programavtalet mellan ministeriet för turism, huvudstaden Rom och övriga berörda aktörer
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2022
|
Avtalen ska undertecknas för de 6 projekten
1) romerskt kulturarv för EU-Next Generation. 2) från Pagan Rom till kristna Rom-Jubilee-vägar. 3) #Lacittàcondivisa; 4) #Mitingodiverde; 5) romer 4.0; 6) #Amanotesa
Förteckningen över stödmottagare/genomförandeorgan ska omfatta följande: Huvudstaden Rom. Arkeologiskt förnuft för kultur-, miljö- och landskapsarv i Rom (MIC). Arkeologiska park Colosseum. Arkeologiska park Appia Antica. Diocese of Rom, Ministeriet för turism, Regionen Lazio.
Före anbudsinfordran ska urvals- och tilldelningskriterierna och projektens särdrag fastställas med tillhörande resurser.
Tilldelningen av kontrakt till de projekt som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna ska ske i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning.
|
|
M1C3–36
|
Investeringar – 4.3 Caput Mundi-Next Generation EU för stora turistevenemang
|
Måltavla
|
Antal insatser på kultur- och turistplatser
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
200
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Intygen om slutförande av bygg- och anläggningsarbeten eller tjänster ska utfärdas för minst 200 insatser som förtecknas i Caput Munda-programmet.
|
D. UPPGIFT 2 DEL 1: Cirkulär ekonomi, jordbruksbaserade livsmedel och grön omställning
Denna del av den italienska planen för återhämtning och resiliens omfattar investeringar och reformer inom avfallshantering, cirkulär ekonomi, stöd till värdekedjor för jordbruksbaserade livsmedel och grön omställning. Dessa reformer och investeringar kompletteras med reformer för att öka konkurrensen inom avfallshantering och lokala offentliga tjänster inom ramen för reformdelen ”företagsklimat” och förbättra vattenförbrukningen för jordbruket. Denna del är ett svar på de landsspecifika rekommendationerna för att fokusera investeringarna i den gröna omställningen, även i den cirkulära ekonomin.
Investeringarna och reformerna inom ramen för denna del ska bidra till att följa de landsspecifika rekommendationer som riktades till Italien 2020 och 2019 om behovet av att ”inrikta investeringarna på den gröna och digitala omställningen, särskilt [...] avfallshantering och vattenförvaltning” (landsspecifik rekommendation 3, 2020) och att ”inrikta den investeringsrelaterade ekonomiska politiken på [...] och infrastrukturens kvalitet, även med beaktande av regionala skillnader” (landsspecifik rekommendation 3 och 2019).
Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01).
D.1.
Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Cirkulär ekonomi
Reform 1.1 – Nationell strategi för cirkulär ekonomi
Denna reform består i antagandet av en bred nationell strategi för den cirkulära ekonomin som omfattar ett nytt digitalt spårbarhetssystem för avfall, skatteincitament för att stödja återvinningsverksamhet och användning av returråvaror, en översyn av miljöbeskattningen, rätten till återanvändning och reparation, reformen av systemet för utökat producentansvar (EPR) och konsortiesystemet, stöd till befintliga regleringsverktyg (t.ex. slutlagstiftning om avfall och minimala miljökriterier inom ramen för miljöanpassad offentlig upphandling) och stöd till projekt för industriell symbios. Reformen av systemet för utökat producentansvar och konsortier ska också ta hänsyn till behovet av en effektivare användning av miljöbidraget för att säkerställa tillämpningen av transparenta och icke-diskriminerande kriterier. Det ska inrättas ett särskilt tillsynsorgan för att övervaka konsortiessystemens funktion och effektivitet, under ledning av ministeriet för ekologisk omställning (MITE). Åtgärden ska omfatta alla konsortier (inte bara CONAI-förpackningssystemet).
Reform 1.3 – Tekniskt stöd till lokala myndigheter
Denna reform består av tekniskt stöd från regeringen till lokala myndigheter för genomförandet av EU:s miljölagstiftning och nationell miljölagstiftning, utarbetande av planer och projekt för avfallshantering och anbudsförfaranden. Stödet till anbudsförfaranden ska säkerställa att koncessioner inom avfallshantering beviljas på ett öppet och icke-diskriminerande sätt som ökar konkurrenskraftiga processer för att uppnå bättre standarder för offentliga tjänster. Denna reform stöder därför genomförandet av de reformer av avfallshanteringen som föreslagits inom ramen för reformdelen av företagsklimatet. Tekniskt stöd ska också omfatta miljöanpassad offentlig upphandling.
Investering 2.1 – Logistikplanen för jordbruks-, livsmedels-, fiskeri- och vattenbrukssektorerna, skogsbruk, blomsterodling och växtförökningsmaterial
Syftet med denna investering är att uppmuntra minskade utsläpp under transport- och logistikfaserna i den jordbruksbaserade livsmedelssektorn, främja digitaliseringen av sektorn och användningen av förnybar energi. Denna åtgärd består av beviljande av stöd till materiella och immateriella investeringar.
Investering 2.2 – Jord- och solkraftsparken
Syftet med denna investering är att öka jordbrukssektorns hållbarhet och konkurrenskraft. Denna åtgärd består av beviljande av stöd till investeringar i strukturer inom jordbruks-, boskaps- och jordbruksindustrisektorn för att installera solpaneler samt kompletterande insatser.
Investering 2.3 – Innovation och mekanisering inom jordbruks- och livsmedelssektorerna
Syftet med denna investering är att driva på innovation inom jordbruks- och livsmedelssektorerna. Denna åtgärd består av beviljande av stöd till investeringar i materiella och immateriella tillgångar.
Investering 3.3 – Kultur och medvetenhet om miljöfrågor och utmaningar
Detta mål för denna investering är utformning och produktion av digitalt innehåll för att öka medvetenheten om miljö- och klimatutmaningar. Investeringen består i att skapa en nätfri plattform för att skapa en databas med utbildnings- och rekreationsmaterial om miljörelaterade ämnen.
D.2.
Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnummer
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
M2C1–1
|
Reform 1.1 – Nationell strategi för cirkulär ekonomi
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av ministerdekretet om antagande av den nationella strategin för den cirkulära ekonomin
|
Bestämmelse i ministerdekretet om ikraftträdande Ej tillämpligt
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2022
|
Ministerdekretet för antagandet av den nationella strategin för cirkulär ekonomi, som ska innehålla åtminstone följande åtgärder:
·ett nytt digitalt spårbarhetssystem för avfall som å ena sidan ska stödja utvecklingen av en sekundär marknad för råvaror (genom att tillhandahålla en tydlig ram för försörjningen av returråvaror) å andra sidan ska kontrollmyndigheterna förebygga och bekämpa olaglig hantering av avfall.
·skatteincitament för att stödja återvinningsverksamhet och användning av returråvaror.
·en översyn av miljöbeskattningssystemet för avfall i syfte att göra materialåtervinning mer praktiskt än deponering och förbränning inom det nationella territoriet.
·rätt till återanvändning och reparation.
·reform av systemet för utökat producentansvar (utökat producentansvar) och konsortiesystem för att stödja uppnåendet av EU:s mål genom inrättandet av ett särskilt tillsynsorgan, under ordförandeskap av MITE, i syfte att övervaka hur konsortiesystemen fungerar och hur effektiva de är.
·stöd till befintliga regleringsverktyg: Avskaffande av avfallslagstiftning (nationell och regional), Minimum Environmental Criteria (CAM) inom ramen för miljöanpassad offentlig upphandling. Utvecklingen/uppdateringen av EoW och CAM ska särskilt omfatta konstruktion, textilier, plast, avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter (WEEE).
·stöd till projekt för industriell symbios genom rättsliga och finansiella instrument.)
|
|
M2C1–2
|
Reform 1.3 – Tekniskt stöd till lokala myndigheter
|
Milstolpe
|
Godkännande av avtal om utarbetande av handlingsplanen för kapacitetsuppbyggnad till stöd för lokala offentliga myndigheter
|
Offentliggörande av det godkända avtalet på ministeriets webbplats
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2022
|
Godkännande av en överenskommelse om utveckling av handlingsplanen för kapacitetsuppbyggnad för att stödja lokala myndigheter i genomförandet av de minimimiljökriterier (CAM) som fastställs i lag (lagstiftningsdekret nr 50/2016 om offentlig upphandling) inom ramen för miljöanpassad offentlig upphandling (miljöanpassad offentlig upphandling) och inledandet av stödåtgärden.
Tekniskt stöd till lokala myndigheter (regioner, provinser och kommuner) ska garanteras av regeringen (ministeriet för ekologisk omställning, ministeriet för ekonomisk utveckling och andra relevanta) genom de interna företagen. Det tekniska stödet ska omfatta följande:
·tekniskt stöd för genomförandet av EU-lagstiftning på miljöområdet och nationell lagstiftning.
·stöd till utarbetande av planer och projekt för avfallshantering.
·stöd till anbudsförfaranden, även för att säkerställa att koncessioner inom avfallshantering beviljas på ett öppet och icke-diskriminerande sätt, vilket ökar konkurrensförfarandena för att uppnå bättre standarder för offentliga tjänster.
Ministeriet för ekologisk omställning ska utarbeta en särskild handlingsplan för kapacitetsuppbyggnad för att hjälpa lokala myndigheter och professionella offentliga upphandlare att tillämpa de minimimiljökriterier (CAM) som fastställs i lag (lagstiftningsdekret nr 50/2016 om offentlig upphandling) inom ramen för miljöanpassad offentlig upphandling.
|
|
M2C1–3
|
Investeringar 2.1: Logistikplan för jordbruks-, fiske- och vattenbrukssektorerna, skogsbruk, blomsterodling och växtförökningsmaterial
|
Milstolpe
|
Offentliggörande av slutlig rangordning inom ramen för incitamentsystemet för logistik
|
Offentliggörande på ministeriets webbplats eller någon annan stödkanal
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2022
|
I godkännandedekretet fastställs den slutliga rangordningen.
Systemet för logistikincitament ska omfatta följande:
a) Kriterier för stödberättigande som säkerställer att de utvalda projekten uppfyller den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning.
b) Åtagande om att investeringens klimatbidrag enligt metoden i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241 ska utgöra minst 32 % av den totala kostnaden för den investering som får stöd från faciliteten för återhämtning och resiliens.
c) Åtagande om att investeringens digitala bidrag enligt metoden i bilaga VII till förordning (EU) 2021/241 ska utgöra minst 27 % av den totala kostnaden för den investering som stöds av faciliteten för återhämtning och resiliens.
d) Åtagande att rapportera om genomförandet av åtgärden halvvägs genom systemets livslängd och programmets slut.
|
|
M2C1–4
|
Investeringar 2.2: Vindkraftsparken
|
Måltavla
|
Fördelning av resurser till stödmottagarna i procent av de totala finansiella medel som avsatts för investeringen
|
SAKNAS
|
Procent
|
0
|
30
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Identifiering av stödmottagande projekt vars totala värde uppgår till minst 30 % av de totala finansiella resurser som avsatts för investeringen. Investeringen ska genomföras genom två olika förfaranden som redan finns och ska refinansieras. Dessa förfaranden möjliggör utbetalning av lån till företag som uppfyller kraven och lämnar in ansökan.
|
|
M2C1–5
|
Investeringar 2.2: Vindkraftsparken
|
Måltavla
|
Fördelning av resurser till stödmottagarna i procent av de totala finansiella medel som avsatts för investeringen
|
SAKNAS
|
Procent
|
19
|
32
|
KVARTAL 4
|
2023
|
De stödmottagande projekt vars totala värde uppgår till minst 32 % av de totala finansiella resurser som avsatts för investeringen ska identifieras. Tilldelningsförfarandet omfattar utbetalning av bidrag eller andra incitament till företag som uppfyller kraven och lämnar in ansökan.
|
|
M2C1–6
|
Investeringar 2.2: Vindkraftsparken
|
Måltavla
|
Fördelning av resurser till stödmottagarna i procent av de totala finansiella medel som avsatts för investeringen
|
SAKNAS
|
Procent
|
32
|
63.5
|
KVARTAL 2
|
2024
|
Identifiering av stödmottagande projekt vars totala värde uppgår till minst 63,5 % av de totala finansiella resurser som avsatts för investeringen. Tilldelningsförfarandet ska omfatta utbetalning av bidrag eller andra incitament till företag som uppfyller kraven och lämna in ansökan.
|
|
M2C1–6a
|
Investeringar 2.2: Vindkraftsparken
|
Måltavla
|
Fördelning av resurser till stödmottagarna i procent av de totala finansiella medel som avsatts för investeringen
|
SAKNAS
|
Procent
|
63.5
|
100
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Identifiering av stödmottagande projekt vars totala värde uppgår till minst 100 % av de ytterligare finansiella resurser som avsatts för investeringen. Tilldelningsförfarandet omfattar utbetalning av bidrag eller andra incitament till företag som uppfyller kraven och lämnar in ansökan.
|
|
M2C1–7
|
Investeringar 2.3: Innovation och mekanisering inom jordbruks- och livsmedelssektorerna
|
Måltavla
|
Offentliggörande av den slutliga rangordningen med identifiering av slutmottagarna.
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
10 000
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Identifiering av minst 10 000 slutmottagare för investeringar i innovation i den cirkulära ekonomin och bioekonomin.
Investeringarna ska omfatta minst ett av följande:
— Ersättning av mer
förorenande terrängfordon
— Införande av precisionsjordbruk och maskiner för jordbruk 4.0
— Ersättning av mer föråldrade anläggningar för olivfabriker
För att följa Do-No—
Principen om betydande skada: terränggående fordon ska vara utsläppsfria eller drivas enbart med biometan, som ska uppfylla kriterierna i direktiv 2018/2001 (det andra direktivet om förnybar energi).
Producenter av biobränsle, biometan och biobränsle ska tillhandahålla certifikat (bevis för hållbarhet) utfärdade av oberoende utvärderare, i enlighet med direktiv 2018/2001.
Verksamhetsutövaren ska köpa ursprungsgarantiintyg som står i proportion till den förväntade bränsleanvändningen.
|
|
M2C1–8
|
Investeringar 2.3: Innovation och mekanisering inom jordbruks- och livsmedelssektorerna
|
Måltavla
|
Stöd till investeringar i innovation i den cirkulära ekonomin och bioekonomin
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
10 000
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Intyg om slutförande eller intyg om regelbundet genomförande( Attestazione di regolare esecuzione) som utfärdats för minst 10 000 innovationsprojekt inom den cirkulära ekonomin och bioekonomin för vilka ekonomiskt stöd beviljas.
De investeringar som får stöd är följande:
Ersättning av mer förorenande terrängfordon
Införande av precisionsjordbruk
– Ersättning av föråldrade anläggningar för olivkvarnar
För att uppfylla principen Orsaka ingen betydande skada ska terrängfordon vara utsläppsfria eller endast drivas med biometan, vilket ska uppfylla kriterierna i direktiv 2018/2001 (direktivet om förnybar energi).
Producenter av biobränsle, biometan och biobränsle ska tillhandahålla certifikat (bevis för hållbarhet) utfärdade av oberoende utvärderare, i enlighet med direktiv 2018/2001. Verksamhetsutövaren ska köpa ursprungsgarantiintyg som står i proportion till den förväntade bränsleanvändningen.
|
|
M2C1–9
|
Investeringar 2.2: Vindkraftsparken
|
Måltavla
|
Produktion av el från solceller inom jordbruket
|
SAKNAS
|
kW
|
0
|
1 550 000
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Installationscertifikat som utfärdats för minst 1 550 000 kW installerad solkraftskapacitet.
|
|
M2C1–11
|
Investeringar 3.3: Kultur och medvetenhet om miljöfrågor och utmaningar
|
Milstolpe
|
Lansering av webbplattform och avtal med författare
|
Meddelande om undertecknande av avtal med innehållsproducenter
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2022
|
Offentlig lansering av webbplattformen och slutliga avtal med ”innehållsproducenter”. Projekten syftar till att utveckla minst 180 poddsändningar, skolspecifika videolektioner och videoinnehåll som produceras och finns tillgängligt på webbplattformen om miljöomställningen.
|
|
M2C1–12
|
Investeringar 3.3: Kultur och medvetenhet om miljöfrågor och utmaningar
|
Måltavla
|
Poddsändningar om miljöomställning
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
180
|
KVARTAL 2
|
2025
|
Minst 180 poddsändningar publicerade på webbplattformen.
|
D.3.
Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet
Reform 1.2 – Nationellt program för avfallshantering
Denna reform består i antagandet av ett brett nationellt program för avfallshantering som syftar till att uppnå de högsta nivåerna av förberedelse för återanvändning, materialåtervinning och återvinning av avfall, anpassning av det nätverk av anläggningar som krävs för integrerad avfallshantering, minimering av slutförvaring som det slutliga och återstående alternativet, upprättande av övervakningssystem, förhindrande av att nya överträdelseförfaranden inleds mot Italien, åtgärder mot låg insamling av avfall, avhållande av deponering och säkerställande av komplementaritet med regionala avfallsprogram, så att målen i europeisk och nationell avfallslagstiftning kan uppnås och olaglig avfallsdumpning och utomhusbränning bekämpas.
Investering 1.1 – Genomförande av nya avfallshanteringsanläggningar och modernisering av befintliga anläggningar och ”flaggskeppsprojekt” för den cirkulära ekonomin
Syftet med denna investering är att förbättra avfallshanteringen och stödja den cirkulära ekonomin. Investeringen består i att finansiera projekt för att bygga nya behandlings- och återvinningsanläggningar eller modernisera befintliga anläggningar samt för att stödja och digitalisera separat insamling för olika avfallsflöden.
Investering 2.1 – Logistikplanen för jordbruks-, livsmedels-, fiskeri- och vattenbrukssektorerna, skogsbruk, blomsterodling och växtförökningsmaterial
Syftet med denna investering är att uppmuntra minskade utsläpp under transport- och logistikfaserna i den jordbruksbaserade livsmedelssektorn, främja digitaliseringen av sektorn och användningen av förnybar energi. Denna åtgärd består av beviljande av stöd till materiella och immateriella investeringar.
Investeringar 3.1 – De gröna öarna
Syftet med denna åtgärd är att stödja den gröna omställningen på 19 icke-sammanlänkade små öar i Italien. Denna investering består av finansiering och genomförande av projekt inom energi (som kan omfatta, men är inte begränsat till, förnybar energi, nät eller energieffektivitet), vatten (som kan omfatta men inte är begränsat till avsaltning), transport (som kan omfatta, men är inte begränsat till, cykelbanor, utsläppsfria bussar eller båtar) och avfall (som kan omfatta, men är inte begränsat till, sortering av avfall) på de 19 icke-sammanlänkade små öarna.
Investering 3.2 – Grön samhällen
Syftet med denna investering är att stödja den gröna omställningen i landsbygds- och bergsområden (så kallade gröna samhällen). Denna investering består i att stödja projekt i ”gröna samhällen”.
Investering 3.4 – Fondo Rotativo Contratti di Filiera (FCF) för att stödja kontrakt inom sektorerna för jordbruks- och livsmedelskedjor, fiske och vattenbruk, skogsbruk, blomsterodling och plantskolor
Denna åtgärd ska bestå av en offentlig investering i en anläggning, Fondo Rotativo Contratti di Filiera (FCF), för att stimulera privata investeringar och förbättra tillgången till finansiering i Italiens jordbruks-, fiskeri- och vattenbrukssektor, skogsbruk, blomsterodling och plantskolor. Instrumentet ska fungera genom att tillhandahålla bidrag och subventionerade lån direkt via ISMEA (Istituto di Servizi per il Mercato Agricolo Alimentare).
Faciliteten ska förvaltas av ISMEA som genomförandepartner. Faciliteten ska omfatta följande produktlinjer:
·Stödja företag, företagsgrupper eller sammanslutningar av jordbruksproducenter samt organisationer för forskning och kunskapsspridning inom sektorerna för jordbruksbaserade livsmedel, fiske och vattenbruk, skogsbruk, blomsterodling och plantskolor genom att förbättra produktionsprocesserna genom att inkludera en blandning av verksamheter bland följande:
oFörbättra produktionsprocessernas miljömässiga hållbarhet genom investeringar i materiella och immateriella tillgångar för att avsevärt öka effektiviteten i energi-, vatten- och resursförbrukningen i de berörda produktionsprocesserna,
oInvesteringar i projekt för kunskap, utbildning, forskning och innovation, tekniköverföring och utveckling, som också kan stödja en omorganisation av förbindelserna mellan de olika aktörerna i leveranskedjan, för att förbättra produktionsprocessernas hållbarhet.
oInvesteringar i digitalisering av företag, inbegripet e-handel och ny teknik.
oInstallation av solcells- och solpaneler
Syftet med åtgärden är att minska utsläppen av växthusgaser, matsvinnet och användningen av bekämpningsmedel och antimikrobiella medel, förbättra energieffektiviteten och öka produktionen och användningen av förnybar energi.
För att genomföra investeringen i faciliteten ska ministeriet och ISMEA underteckna ett genomförandeavtal som ska innehålla följande:
1.Beskrivning av facilitetens beslutsprocess: Det slutliga investeringsbeslutet för investeringsanslaget ska fattas av en investeringskommitté eller annat motsvarande ledningsorgan och godkännas med en majoritet av rösterna av ledamöter som är oberoende i förhållande till regeringen.
2.Centrala krav i den tillhörande investeringspolicyn, som ska omfatta följande:
a.En beskrivning av den eller de finansiella produkterna och de stödberättigande slutliga stödmottagarna.
b.Kravet på att alla investeringar som får stöd ska vara ekonomiskt bärkraftiga.
c.Kravet att följa principen om att inte orsaka betydande skada i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). Investeringspolicyn ska särskilt utesluta följande verksamheter och tillgångar från stödberättigande: i) verksamheter och tillgångar med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning nedströms, ii) verksamheter och tillgångar inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena, iii) verksamheter och tillgångar med anknytning till avfallsdeponier, förbränningsanläggningar och anläggningar för mekanisk biologisk behandling.
d.Kravet att facilitetens slutliga stödmottagare inte ska få stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad.
3.Det belopp som omfattas av genomförandeavtalet, genomförandepartnerns avgiftsstruktur och kravet att återinvestera eventuella återflöden i enlighet med facilitetens investeringspolicy.
4.Övervaknings-, revisions- och kontrollkrav, inbegripet
a.En beskrivning av genomförandepartnerns övervakningssystem för att rapportera om de investeringar som mobiliserats.
b.En beskrivning av genomförandepartnerns förfaranden som ska säkerställa förebyggande, upptäckt och korrigering av bedrägerier, korruption och intressekonflikter.
c.Skyldigheten att kontrollera att varje insats är stödberättigande i enlighet med kraven i genomförandeavtalet innan den åtar sig att finansiera en insats.
d.Skyldigheten att utföra riskbaserade efterhandsrevisioner i enlighet med en revisionsplan från ISMEA. Dessa revisioner ska verifiera i) att kontrollsystemen är effektiva, inbegripet upptäckt av bedrägerier, korruption och intressekonflikter, II) efterlevnad av principen om att inte orsaka betydande skada, reglerna för statligt stöd, klimatmålen och de digitala målkraven i enlighet med bilaga VI till RRF-förordningen och bilaga VII till RRF-förordningen. och iii) att kravet på att facilitetens slutliga stödmottagare inte har fått stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad respekteras. Revisionerna ska också kontrollera transaktionernas laglighet och att villkoren i tillämpliga genomförandeavtal och finansieringsavtal följs.
5.Krav för klimatinvesteringar som genomförs av genomförandepartnern: minst 1 848 000 000,00 EUR av RRF-investeringen i faciliteten ska bidra till klimatförändringsmålen i enlighet med bilaga VI till RRF-förordningen.
Investering 4 – Flyganläggning för solfångare inom jordbruket
Denna åtgärd ska bestå av en offentlig investering i ett bidragssystem, faciliteten för solkraftsparker inom jordbruket, för att stimulera privata investeringar och förbättra tillgången till finansiering i Italiens agroindustriella sektor. Programmet ska fungera genom att ge bidrag direkt till den privata sektorn.
Systemet ska förvaltas av Gestore Servizi Energetici S.p.A. (GSE) som genomförandepartner. Stödordningen ska tillhandahålla ett bidrag som täcker en del av projektkostnaderna. Ordningen ska stödja investeringar i strukturer inom jordbruks-, djurhållnings- och jordbruksindustrisektorn för att installera solpaneler samt kompletterande interventioner. Medlemskap i nätverket ”rete del lavoro agricolo di qualità” kommer att beaktas positivt vid bedömningen av projektförslag.
För att genomföra investeringen i ordningen ska Italien och GSE underteckna ett genomförandeavtal som ska innehålla följande:
1.Beskrivning av stödordningens beslutsprocess: Det slutliga beslutet om tilldelning av programmet ska fattas av en investeringskommitté eller annat motsvarande ledningsorgan och godkännas med en majoritet av rösterna av ledamöter som är oberoende i förhållande till regeringen.
2.Nyckelkrav i den tillhörande bidragspolicyn, som ska omfatta följande:
a.En beskrivning av de bidrag som tillhandahållits och de stödberättigade slutliga stödmottagarna.
b.Kravet på att alla investeringar som får stöd ska vara ekonomiskt bärkraftiga.
c.Kravet att följa principen om att inte orsaka betydande skada i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). I synnerhet ska följande verksamheter och tillgångar inte omfattas av bidragsreglerna: i) verksamheter och tillgångar med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning nedströms, ii) verksamheter och tillgångar inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena, iii) verksamheter och tillgångar med anknytning till avfallsdeponier, förbränningsanläggningar och anläggningar för mekanisk biologisk behandling.
d.Kravet att programmets slutliga stödmottagare inte ska få stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad.
3.Det belopp som omfattas av genomförandeavtalet, genomförandepartnerns avgiftsstruktur och kravet att använda eventuella outnyttjade intäkter från ordningen, även efter 2026, för samma politiska ändamål.
4.Övervaknings-, revisions- och kontrollkrav, inbegripet
1.En beskrivning av genomförandepartnerns övervakningssystem för att rapportera om de bidrag som mobiliserats.
2.En beskrivning av genomförandepartnerns förfaranden som ska säkerställa förebyggande, upptäckt och korrigering av bedrägerier, korruption och intressekonflikter.
3.Skyldigheten att kontrollera att varje insats är stödberättigande i enlighet med kraven i genomförandeavtalet innan bidrag beviljas till en insats.
4.Skyldigheten att utföra riskbaserade efterhandsrevisioner i enlighet med en revisionsplan från GSE. Dessa revisioner ska verifiera i) att kontrollsystemen är effektiva, inbegripet upptäckt av bedrägerier, korruption och intressekonflikter, II) Iakttagande av principen om att inte orsaka betydande skada, reglerna för statligt stöd och klimatmålskraven. och iii) att kravet på att programmets slutliga stödmottagare inte har fått stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad respekteras. Revisionerna ska också kontrollera transaktionernas laglighet och att villkoren i de tillämpliga genomförandeavtalen följs.
5.Krav för klimatinvesteringar som genomförs av genomförandepartnern: minst 633 000 EUR av RRF-investeringen i ordningen ska bidra till klimatförändringsmålen i enlighet med bilaga VI till RRF-förordningen.
D.4.
Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet
|
Löpnummer
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
M2C1–13
|
Reform 1.2 – Nationellt program för avfallshantering
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av ministerdekretet för det nationella programmet för avfallshantering
|
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdande
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2022
|
Ministerdekretet för det nationella programmet för avfallshantering ska åtminstone innehålla följande mål:
uppnå de högsta nivåerna av förberedelse för återanvändning, materialåtervinning och återvinning av avfall, åtminstone uppnå de mål som anges i artikel 181 i lagstiftningsdekret 152/06 och även beakta systemen för utökat producentansvar,
I.att anpassa det nätverk av anläggningar som krävs för en integrerad avfallshantering – i syfte att utveckla den cirkulära ekonomin – för att säkerställa den kapacitet som krävs för att uppnå de mål som anges i led a och följaktligen minimera slutförvaringen som det slutliga och återstående alternativet, i enlighet med närhetsprincipen och med beaktande av de förebyggande mål som fastställts inom ramen för den nationella planering för förebyggande av avfall som föreskrivs i artikel 180 i lagstiftningsdekret 152/06,
II.att inrätta en lämplig övervakning av programmets genomförande för att göra det möjligt att fortlöpande kontrollera att programmets mål uppfylls och att det i slutändan är nödvändigt att anta korrigerande verktyg för att uppnå de planerade åtgärderna.
III.kommissionen uppmanas att förhindra att nya överträdelseförfaranden inleds mot Republiken Italien för underlåtenhet att genomföra europeiska bestämmelser om planering av avfallscykler.
IV.att ta itu med den låga insamlingen av avfall och motverka deponering (se även den nationella strategin för cirkulär ekonomi).
V.den regionala anläggningen för avfallshantering ska komplettera det nationella programmet för avfallshantering.
VI.att överbrygga bristerna i avfallshanteringen och den regionala klyftan när det gäller anläggningskapacitet och kvalitetsstandarder mellan olika regioner och områden på det nationella territoriet, i syfte att återvinna förseningar.
VII.att uppnå de nuvarande och nya mål som föreskrivs i europeisk och nationell lagstiftning.
VIII.för att bekämpa olaglig dumpning av avfall och förbränning utomhus (t.ex. i Terra dei Fuochi) genom åtgärder, inbegripet införandet av ett nytt system för spårbarhet av avfall, ska understödda globala övervakningssystem för att hantera olaglig dumpning utvecklas med hjälp av satelliter, drönare och artificiell intelligens (AI).
|
|
M2C1–14
|
Investering 1.1 – Genomförande av nya anläggningar för avfallshantering och modernisering av befintliga anläggningar
Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin
|
Milstolpe
|
Ministerdekretet träder i kraft.
|
Antagande av ministerdekretet om godkännande av urvalskriterierna för de projekt som föreslås av kommunerna.
|
Offentliggörande i Gazzetta Ufficiale
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 3
|
2021
|
Ministerdekretet om godkännande av urvalskriterierna för de projekt som föreslås av kommunerna.
I ministerdekretet fastställs att projekten ska väljas ut bland följande kriterier:
·Samstämmighet med EU-lagstiftning och nationell lagstiftning och EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi.
·Förväntade förbättringar av återvinningsmålen
·Överensstämmelse med regionala och nationella planeringsinstrument.
·Bidrag till att lösa EU-överträdelser, synergier med annan sektoriell planering (t.ex. PNIEC) och/eller andra delar av planen, innovativ teknik som bygger på erfarenheter i full skala.
·Förslagets tekniska kvalitet.
·Överensstämmelse och komplementaritet med sammanhållningspolitiska program och liknande projekt som finansieras genom andra EU-instrument och nationella instrument
Interventionerna ska inte omfatta investeringar i deponier, bortskaffningsanläggningar, anläggningar för mekanisk biologisk behandling/mekanisk behandling eller förbränningsanläggningar, i enlighet med DNSH-principen.
|
|
M2C1–15
|
Reform 1.2
Nationellt program för avfallshantering
|
Måltavla
|
Minskning av oregelbundna deponier (T1)
|
SAKNAS
|
Antal
|
33
|
11
|
KVARTAL 2
|
2024
|
Minskning av antalet olagliga deponier som ingår i överträdelseförfarandet NIF 2003/2077 från 33 till 11 (dvs. minst 66 %).
|
|
M2C1–15a
|
Reform 1.2
Nationellt program för avfallshantering:
|
Måltavla
|
Minskning av oregelbundna deponier (T2)
|
SAKNAS
|
Antal
|
34
|
14
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Minskning av antalet olagliga deponier som ingick i överträdelseförfarande 2011/2215 från 34 till 14 (dvs. minst 60 %).
|
|
M2C1–15ter
|
Investering 1.1 – Genomförande av nya anläggningar för avfallshantering och modernisering av befintliga anläggningar
|
Måltavla
|
Minskning av regionala skillnader i separat insamling
|
SAKNAS
|
Procentenheter
|
22.8
|
20
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Skillnaden mellan det nationella genomsnittet och den region som uppvisar sämst resultat när det gäller separat insamling minskas till 20 procentenheter.
|
|
M2C1–15 kvater
|
Investering 1.1 – Genomförande av nya anläggningar för avfallshantering och modernisering av befintliga anläggningar
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av kravet på separat insamling av biologiskt avfall
|
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdande
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Kravet på separat insamling av biologiskt avfall ska vara i drift senast den 31 december 2023, i enlighet med EU:s handlingsplan för den cirkulära ekonomin.
|
|
M2C1–16
|
Reform 1.2
Nationellt program för avfallshantering
|
Måltavla
|
Oregelbundna deponier
|
SAKNAS
|
Antal
|
11
|
0
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Minskning av antalet olagliga deponier som ingick i överträdelseförfarande 2003/2077 från 11 till 0.
|
|
M2C1–16a
|
Reform 1.2
Nationellt program för avfallshantering
|
Måltavla
|
Oregelbundna deponier
|
SAKNAS
|
Antal
|
14
|
9
|
KVARTAL 2
|
2024
|
Minskning av antalet olagliga deponier som ingick i överträdelseförfarande 2011/2215 från 14 till 9 (dvs. minst 75 %)
|
|
M2C1–16ter
|
Investering 1.1 – Genomförande av nya anläggningar för avfallshantering och modernisering av befintliga anläggningar
|
Måltavla
|
Regionala skillnader i andelen separat insamling
|
SAKNAS
|
Procentenheter
|
28,4
|
20
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Skillnaden i separat avfallsinsamling mellan genomsnittet för de tre regioner som presterar bäst (Veneto, Trentino, Sardegna) och genomsnittet för de regioner med sämst prestanda (Basilicata, Kalabrien och Sicilia) som anges i 2020 års ISPRA-rapport minskas till 20 procentenheter.
För att målet ska kunna uppnås på ett tillfredsställande sätt krävs också att det nationella genomsnittet och genomsnittet för de tre regioner med bäst resultat som anges i 2020 års ISPRA-rapport (Veneto, Trentino, Sardegna) när det gäller separat insamling av avfall ökar jämfört med uppgifterna i 2020 års ISPRA-rapport.
|
|
M2C1–16quater
|
Investering 1.1 – Genomförande av nya avfallshanteringsanläggningar och modernisering av befintliga anläggningar och flaggskeppsprojekt för den cirkulära ekonomin
|
Måltavla
|
Slutförda projekt
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
584
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Intyg om slutförande av bygg- och anläggningsarbeten eller leveransintyg för minst 584 projekt, varav minst 90 ska gälla projekt för avfallsanläggningar.
|
|
M2C1–10
|
Investeringar 2.1: Logistikplan för jordbruks-, fiske- och vattenbrukssektorerna, skogsbruk, blomsterodling och växtförökningsmaterial
|
Måltavla
|
Materiella och immateriella investeringar i sektorerna för jordbruksbaserade livsmedel, fiske och vattenbruk, skogsbruk, blomsterodling och plantskolor.
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
72
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Intyg om slutförande eller intyg om regelbundet utförande( Attestazione di regolare esecuzione) för minst 72 materiella och immateriella investeringar i sektorerna för jordbruksbaserade livsmedel, fiske och vattenbruk, skogsbruk, blomsterodling och plantskolor.
|
|
M2C1–18
|
Investeringar 3.1: Gröna öar
|
Milstolpe
|
Det administrativa dekretet träder i kraft
|
Bestämmelse i dekretet om lagens ikraftträdande Ej tillämpligt
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 3
|
2022
|
Genom förvaltningsdekretet godkänns rangordningen av projekt som avser resultaten av det offentliga meddelandet. Urvalsförfarandet ska omfatta följande:
a) Kriterier för stödberättigande som säkerställer att de utvalda projekten uppfyller den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning.
b) Åtagande om att investeringens klimatbidrag enligt metoden i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241 ska utgöra minst 37 % av den totala kostnaden för den investering som får stöd från faciliteten för återhämtning och resiliens.
c) Åtagande att rapportera om genomförandet av åtgärden halvvägs genom systemets livslängd och programmets slut.
Möjliga insatsområden är följande:
·integrerad och certifierad förvaltning av skogsjordbruket (”även genom utbyte av tillgodohavanden från avskiljning av koldioxid, förvaltning av biologisk mångfald och certifiering av försörjningskedjan för trä”).
·integrerad och certifierad förvaltning av vattenresurser.
·produktion av energi från lokala förnybara energikällor, såsom mikrovattenkraftverk, biomassa, biogas, vindkraft, kraftvärme och biometan.
·utveckling av hållbar turism (”kapabel att förbättra lokala produkter”).
·byggande och hållbar förvaltning av byggnadsbeståndet och infrastrukturen i ett modernt berg.
·energieffektivitet och intelligent integrering av anläggningar och nätverk.
·hållbar utveckling av produktionsverksamheten (ingen avfallsproduktion).
·integrering av rörlighetstjänster.
·utveckling av en hållbar jordbruksmodell (”som också är oberoende av energi genom produktion och användning av energi från förnybara energikällor inom el-, värme- och transportsektorerna”).
Biometan ska uppfylla hållbarhetskriterierna och kriterierna för minskade växthusgasutsläpp i artiklarna 29–31 och de bestämmelser om livsmedels- och foderbaserade biodrivmedel som fastställs i artikel 26 i direktiv (EU) 2018/2001 om förnybar energi (REDII) och tillhörande genomförandeakter och delegerade akter för att göra det möjligt för åtgärden att efterleva principen om förbud mot skadliga effekter och de relevanta kraven i fotnot 8 i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241.
|
|
M2C1–19
|
Investeringar 3.1: Gröna öar
|
Måltavla
|
Genomförande av integrerade projekt på små öar
|
SAKNAS
|
Antal små öar
|
0
|
19
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Intyg om slutförande av arbeten med integrerade projekt på 19 små öar som omfattar minst tre olika interventionstyper bland de stödberättigande interventioner som förtecknas nedan.
Följande insatser berättigar till finansiering:
·energieffektivitetsåtgärder.
·skapa och/eller uppgradera kollektiva mobilitetstjänster och laddningsinfrastrukturer, eldrivna bussar och båtar, skyddade boenden för kollektivtrafik, bildelning, cykeldelning, skoterdelning.
·byggande och/eller anpassning av cykelvägar, uppförande av skyddsområden.
·separat insamling med förbättrade insamlingssystem.
·byggande/modernisering av ekologiska öar med tillhörande centrum för återanvändning.
·avsaltningssystem.
·anläggningar för förnybar energi för el, som kan omfatta, men inte är begränsade till, solcellsenergi, vindkraft till havs eller havsbaserad förnybar energi (t.ex. våg- eller tidvattenkraft).
·energieffektivitetsåtgärder som syftar till att minska efterfrågan på el.
·ingrepp i elnätet och tillhörande infrastruktur, som kan omfatta, men inte är begränsade till, lagringsanordningar, integrering av elsystemet med öns vattensystem, smarta nät, innovativa energiförvaltnings- eller övervakningssystem.
|
|
M2C1–20
|
Investeringar 3.2: Gröna samhällen
|
Milstolpe
|
Tilldelning av (alla) offentliga kontrakt för urval av gröna samhällen
|
Meddelande om tilldelning av (alla) offentliga kontrakt för urval av gröna gemenskaper
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 3
|
2022
|
Anmälan av förfarandet för beviljande av bidrag, som bör inbegripa kriterier för stödberättigande som säkerställer att de utvalda projekten uppfyller de tekniska riktlinjerna för ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.
|
|
M2C1–21
|
Investeringar 3.2: Gröna samhällen
|
Måltavla
|
Projekt som slutförs i de gröna gemenskaperna
|
SAKNAS
|
Antal projekt med indikatorer som
|
0
|
410
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Slutförande av minst 410 projekt i de gröna gemenskaperna, vilket intygas genom följande intyg:
·intyg om att arbetena har slutförts regelbundet, eller
·intyg om validering av överensstämmelse/korrekt utförande för upphandling av varor och för upphandling eller tillhandahållande av tjänster.
Projekten ska avse följande områden:
·integrerad och certifierad förvaltning av skogsjordbruk.
·integrerad och certifierad förvaltning av vattenresurser.
·produktion av energi från lokala förnybara energikällor, såsom mikrovattenkraftverk, biomassa, biogas, vindkraft, kraftvärme och biometan.
·utveckling av hållbar turism,
·byggande och hållbar förvaltning av byggnadsbeståndet och infrastrukturen i ett modernt berg.
·energieffektivitet och intelligent integrering av anläggningar och nätverk.
·hållbar utveckling av produktionsverksamheten (ingen avfallsproduktion).
·integrering av rörlighetstjänster.
·utveckling av en hållbar jordbruksmodell.
|
|
M2C1–22
|
Investeringar 3.4: Fondo Contratti di Filiera (FCF) för att stödja kontrakt inom sektorerna för livsmedels- och livsmedelskedjor, fiske och vattenbruk, skogsbruk, blomsterodling och plantskolor
|
Milstolpe
|
Genomförandeavtal
|
Genomförandeavtalets ikraftträdande
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2024
|
Genomförandeavtalets ikraftträdande.
|
|
M2C1–23
|
Investeringar 3.4: Fondo Contratti di Filiera (FCF) för att stödja kontrakt inom sektorerna för livsmedels- och livsmedelskedjor, fiske och vattenbruk, skogsbruk, blomsterodling och plantskolor
|
Milstolpe
|
Medel som överförts till ISMEA och ändring av genomförandeavtalet
|
Överföringsintyg och ändring av genomförandeavtalet
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Italien ska överföra ytterligare 2 000 000 EUR till ISMEA för faciliteten.
Ändring av den totala finansierings- och förvaltningsavgiften för genomförandeavtalet.
|
|
M2C1–24
|
Investeringar 3.4: Fondo Contratti di Filiera (FCF) för att stödja kontrakt inom sektorerna för livsmedels- och livsmedelskedjor, fiske och vattenbruk, skogsbruk, blomsterodling och plantskolor
|
Måltavla
|
Rättsliga överenskommelser med slutliga stödmottagare
|
SAKNAS
|
Procent
|
0
|
100
|
KVARTAL 2
|
2026
|
ISMEA ska ha ingått rättsliga finansieringsöverenskommelser med slutliga stödmottagare för ett belopp som krävs för att använda 100 % av RRF-investeringen i faciliteten (med beaktande av förvaltningsavgifter). ISMEA ska utarbeta en rapport som anger den procentandel av denna finansiering som bidrar till klimatmålen med hjälp av metoden i bilaga VI.
|
|
M2C1–25
|
Investeringar 3.4: Fondo Contratti di Filiera (FCF) för att stödja kontrakt inom sektorerna för livsmedels- och livsmedelskedjor, fiske och vattenbruk, skogsbruk, blomsterodling och plantskolor
|
Milstolpe
|
Ministeriet har överfört det totala beloppet av medel
|
Överföringsintyg
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Italien ska överföra 1 960 000 000,00 EUR till ISMEA för faciliteten.
|
|
M2C1–26
|
Investeringar 4: Anläggning för vindkraftsparken
|
Milstolpe
|
Genomförandeavtal
|
Genomförandeavtalets ikraftträdande
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Genomförandeavtalets ikraftträdande.
|
|
M2C1–27
|
Investeringar 4: Anläggning för vindkraftsparken
|
Milstolpe
|
Rättsliga avtal som undertecknats med slutliga stödmottagare och slutförande av investeringar
|
Undertecknade rättsliga avtal och överföringsintyg
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2026
|
GSE ska ha ingått rättsliga bidragsavtal med slutliga stödmottagare för ett belopp som krävs för att använda 100 % av RRF-investeringen i ordningen (med beaktande av förvaltningsavgifter).
Minst 633 000 000 av denna finansiering ska bidra till klimatmålen med hjälp av metoden i bilaga VI till RRF-förordningen.
Italien ska överföra 789 000 000 EUR till GSE för faciliteten.
|
E. UPPGIFT 2 DEL 2: Energiomställning och hållbar mobilitet
Denna del av den italienska planen för återhämtning och resiliens omfattar investeringar och reformer i energiomställningen. Det omfattar reformer för att underlätta tillståndsgivning för projekt för förnybara energikällor. Komponenten innehåller investeringar i försörjningskedjan för förnybar energi, vätgasenergi, anläggningar för biometan och smarta nät. Dessa reformer och investeringar kompletteras med reformer för att öka konkurrensen på elmarknaden i reformdelen ”företagsklimat”.
Denna del omfattar också investeringar och reformer i hållbar rörlighet. Det omfattar reformer för att underlätta tillståndsgivning för projekt för hållbar rörlighet. Delen omfattar investeringar för att bygga cykelbanor och infrastruktur för snabb transittrafik för tunnelbana/spårvagn/buss och för att upphandla utsläppsfria bussar, rullande materiel, brandbilar och flygplatsfordon. Dessa reformer och investeringar kompletteras med reformer för att avskaffa reglerade priser för elladdning och öka konkurrensen i fråga om koncessioner för laddningsstationer, regionala järnvägar och lokal kollektivtrafik i reformdelen ”företagsklimat”.
Investeringarna och reformerna inom denna del ska bidra till att följa de landsspecifika rekommendationer som riktades till Italien 2020 och 2019 om behovet av att ”inrikta investeringarna på den gröna och den digitala omställningen, särskilt på [...] ren och effektiv produktion och användning av [...] hållbar kollektivtrafik” (landsspecifik rekommendation 3 och 2020) och att ”inrikta den investeringsrelaterade ekonomiska politiken på [...] och infrastrukturens kvalitet, även med beaktande av regionala skillnader” (landsspecifik rekommendation 3 och 2019).
Delen stöder de riktlinjer som utfärdats till Italien för genomförandet av landets nationella energi- och klimatplan (SWD (2020) 911 final), där Italien uppmanades att främja, modernisera och uppgradera befintliga anläggningar för förnybar energi, särskilt befintliga vindkraftverk, och att utforska innovativ havsbaserad energi i hela Medelhavet.
Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01).
E.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform 1 – Förenkling av tillståndsförfarandena för förnybara anläggningar på land och till havs och en ny rättslig ram för att stödja produktionen från förnybara energikällor samt förlängning av de nuvarande stödsystemens stödberättigande
Reformen består av följande:
-ikraftträdande av förenklingsåtgärder för anläggningar för förnybar energi och uppgradering och uppgradering av befintliga anläggningar, i enlighet med bestämmelserna i lagdekret nr 76 av den 17 juli 2020 (”förenklingsdekretet”). ”
-antagande av ett dekret, som överenskommits med regionerna och andra berörda statliga förvaltningar, i syfte att fastställa kriterier för identifiering av områden som är lämpliga och olämpliga för uppförande av anläggningar för förnybar energi med en ytterligare produktionskapacitet för förnybar energi på minst 73 GW, i överensstämmelse med den uppdaterade versionen av PNIEC, för att uppnå målen för utveckling av förnybara energikällor.
-fullbordandet av stödmekanismen för förnybara energikällor även för ytterligare teknik som inte är mogen eller med teknik med höga driftskostnader och förlängningen av auktionsperioden för den så kallade RES1-mekanismen, samtidigt som principen om konkurrenskraftigt tillträde bibehålls.
-bestämmelser för att främja investeringar i lagringssystem i det lagstiftningsdekret som införlivar direktiv (EU) 2019/944 om gemensamma regler för den inre marknaden för el.
Reform 2 – Ny lagstiftning för att främja produktion och konsumtion av förnybar gas
Denna reform består i att stärka stödet till ren biometan genom att anta lagstiftning för att öka omfattningen av de stödberättigande biometanprojekten och förlänga tiden för tillgången till bidrag. Biometan ska uppfylla kriterierna i direktiv (EU) 2018/2001 om förnybar energi (REDII) för att åtgärden ska vara förenlig med principen om förbud mot betydande men och de relevanta kraven i fotnot 8 i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241.
Reform 3 – Administrativa förenklingar och minskning av rättsliga hinder för vätgasutbyggnad
Denna reform består i att en rättslig ram för att främja väte som en förnybar energikälla träder i kraft. Denna rättsliga ram ska innehålla följande:
-Tekniska säkerhetsbestämmelser för produktion, transport (tekniska och rättsliga kriterier för införande av vätgas i naturgasnätet), lagring och användning av vätgas.
-Ett påskyndat tillståndsförfarande med ett förfarande med en enda kontaktpunkt för att erhålla tillstånd att bygga och driva en småskalig vätgasproduktionsanläggning (för elektrolysanläggningar på mindre än 1–5 MW, lagringströskeln ska fastställas i ovannämnda tekniska säkerhetsföreskrifter för vätgas).
-Reglering av vätgasproduktionsanläggningars deltagande i nätverkstjänster. Energitillsynsmyndigheten (ARERA) ska ges i uppdrag att utfärda en särskild regleringsåtgärd efter samråd med berörda parter.
-Ett system med ursprungsgarantier för förnybart väte för att ge konsumenterna prissignaler.
-Förfaranden och/eller kriterier för att definiera de utvalda tankområdena längs motorvägarna för optimering av placeringen av tankstationerna för att skapa H2-korridorer för lastbilar, med början i de norditalienska regionerna fram till Po Valley och logistiknav och de viktigaste motorvägarna längs halvön.
-Samordning av den 10-åriga utvecklingsplanen för den nationella systemansvarige för överföringssystemet med planer från andra europeiska systemansvariga för överföringssystem som syftar till att utveckla gemensamma standarder för vätgastransport genom befintliga gasledningar eller särskilda rörledningar.
Reform 4 – Åtgärder för att främja vätgasens konkurrenskraft
Denna reform består i att anta skatteåtgärder för att stimulera produktion och/eller användning av vätgas, i linje med EU:s regler om beskattning, och att införliva det andra direktivet om förnybar energi. Denna åtgärd ska stödja vätgasproduktion baserad på elektrolys med hjälp av förnybara energikällor enligt definitionen i direktiv (EU) 2018/2001 (direktivet om förnybar energi) eller nätel.
Reform 5 – smartare förfaranden för projektutvärdering inom sektorn för lokala kollektivtrafiksystem med fasta installationer och inom sektorn för snabba masstransporter
Denna reform består i att anta en lagstiftning som tydligt fastställer ansvaret för godkännandet av lokala kollektivtrafikprojekt och en förenkling av betalningsförfarandet.
Investering 2.1 – Stärka smarta nät
Syftet med denna investering är infrastrukturuppgradering och digitalisering av eldistributionsnätet. Investeringen består i att tillhandahålla bidrag till distributionsnätsoperatörer för att finansiera interventioner som ökar distributionsnätets värdkapacitet samt den kapacitet som finns tillgänglig för hushållen att elektrifiera sin energiförbrukning.
Investering 2.2 – Interventioner för att öka kraftnätets motståndskraft
Syftet med denna investering är att göra elnätet motståndskraftigt mot extrema väderhändelser och därmed minska sannolikheten för långvariga avbrott i elförsörjningen. Investeringen består i att ge bidrag till systemansvariga för överförings- och distributionssystem för arbeten på elinfrastrukturen.
Investering 4.1 – Investeringar i mjuk rörlighet (nationell plan för cykelvägen)
Syftet med denna investering är att bygga cykelvägar för att underlätta pendling mellan platser i storstadsområden eller städer som hyser universitet. Denna investering består i att bygga minst 1 261 km cykelbanor i storstadsområden och cykelbanor för turister.
Investering 4.3 – Installation av laddningsinfrastruktur
Syftet med denna investering är att stödja utfasningen av fossila bränslen i transportsektorn. Denna investering består i att finansiera installation av snabba offentliga laddningsstationer på fria vägar och stadsområden.
Investering 4.4.1 – Förstärkning av den regionala kollektivtrafikens utsläppsfria busspark
Syftet med investeringen är att minska utsläppen av växthusgaser och modernisera den offentliga bussflottan. Denna investering består av upphandling av utsläppsfria bussar och installation av laddningsstationer.
Investering 4.4.3 – Förnybar flotta för det nationella brandkårkommandot
Syftet med investeringen är att minska utsläppen av växthusgaser och modernisera brandkåren. Denna investering består av upphandling av minst 3 800 fordon för den nationella brandbrigaden.
Investering 4.5 – Program för förnyelse av privata och lätta nyttofordon med elfordon
Denna investering syftar till att minska växthusgaser och luftföroreningar som orsakas av vägtransporter i stadsområden. Denna investering består av ett system för bilskrotning där ett termofordon överlämnas och ersätts av ett nyköpt utsläppsfritt fordon.
Investering 5.4 – Kapitaltillskott till fonden för grön omställning (GTF) som förvaltas av CDP Venture Capital SGR
Denna åtgärd syftar till att stödja tillväxtpotentialen i den italienska ekonomin genom att stimulera privata investeringar, förbättra tillgången till finansiering för nystartade företag som deltar i den gröna omställningen och utveckla riskkapitalmarknaden inom denna sektor. Åtgärden ska bestå av ett kapitaltillskott på 250 000 000 EUR till den gröna övergångsfond som förvaltas av CDP Venture Capital SGR.
CDP Venture Capital SGR ska anta en investeringspolicy för användningen av eget kapital. Investeringspolicyn ska innehålla en beskrivning av den eller de finansiella produkter med den förväntade typen av stödberättigande slutliga stödmottagare som kapitalet förväntas stödja, inbegripet den förväntade tidsplanen för genomförandet av 15 år och förvaltningsavgiften på högst 13 %.
GTF ska bedriva sin verksamhet genom att direkt eller indirekt tillhandahålla eget kapital, hybridkapital, skuld- eller hybridlån.
CDP Venture Capital SGR ska anta det revisions- och kontrollsystem som beskrivs i riktlinjerna ”Linee Guida per le attività di rendiliferzione e controllo dei Fondi DTF e GTF” för användningen av det egna kapitalet. Investeringspolicyn ska kräva att finansiella produkter som det egna kapitalet stöder är förenliga med principen om att inte orsaka betydande skada i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). Särskilt när det gäller allmänt stöd till nystartade företag ska investeringspolicyn utesluta företag med betydande fokus
inom följande sektorer: (i) Energiproduktion baserad på fossila bränslen och därmed sammanhängande verksamhet
. II) energiintensiva industrier och/eller industrier med höga CO2-utsläpp
. III) Tillverkning, uthyrning eller försäljning av förorenande fordon
. IV) Avfallsinsamling, avfallshantering och avfallshantering
, v) bearbetning av kärnbränsle, produktion av kärnenergi. Dessutom ska investeringspolicyn kräva efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.
E.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnummer
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
M2C2–6
|
Reform 1 Förenkling av tillståndsförfarandena för anläggningar som drivs med förnybar energi på land och till havs och en ny rättslig ram för att stödja produktionen från förnybara källor samt tids- och stödberättigandeutsträckningen av de nuvarande stödsystemen
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av en rättslig ram för förenkling av tillståndsförfarandena för uppbyggnadsstrukturer för förnybar energi på land och till havs
|
Bestämmelse i lagen som anger lagens ikraftträdande
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 1
|
2024
|
Den rättsliga ramen ska omfatta följande mål:
●ikraftträdande av förenklingsåtgärder för anläggningar för förnybar energi och uppgradering och uppgradering av befintliga anläggningar, i enlighet med bestämmelserna i lagdekret nr 76 av den 17 juli 2020 (”förenklingsdekretet”). ”
●antagande av ett dekret, som överenskommits med regionerna och andra berörda statliga förvaltningar, i syfte att fastställa kriterier för identifiering av områden som är lämpliga och olämpliga för uppförande av anläggningar för förnybar energi med en ytterligare produktionskapacitet för förnybar energi på minst 73 GW, i överensstämmelse med den uppdaterade versionen av PNIEC, för att uppnå målen för utveckling av förnybara energikällor.
●fullbordandet av stödmekanismen för förnybara energikällor även för ytterligare teknik som inte är mogen eller med teknik med höga driftskostnader och förlängningen av auktionsperioden för den så kallade RES1-mekanismen, samtidigt som principen om konkurrenskraftigt tillträde bibehålls.
●bestämmelser för att främja investeringar i lagringssystem i det lagstiftningsdekret som införlivar direktiv (EU) 2019/944 om gemensamma regler för den inre marknaden för el.
|
|
M2C2–7
|
Reform 2 Ny lagstiftning för att främja produktion och konsumtion av förnybar gas
|
Milstolpe
|
Ikraftträdandet av ett lagdekret för att främja användningen av förnybar gas för användning av biometan inom transport-, industri- och bostadssektorerna och ett genomförandedekret som fastställer villkoren och kriterierna för dess användning och det nya incitamentsystemet.
|
Bestämmelse i lagen som anger lagens ikraftträdande
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2021
|
I lagstiftningsdekretet ingår bland annat följande:
1 – lagstiftningsändring för ett förenklat tillståndsförfarande och ändring av den nuvarande bidragsmekanismen i syfte att i) utvidga stödberättigandeområdet och ii) förlänga perioden för tillgång till bidrag och iii) föreskriva mekanismen för inmatningspriser och ursprungsgarantin för förnybar gas.
2 – införlivande av REDII-direktivet genom lagstiftningsdekret
3- den allmänna samordningen skulle skötas av Ministero della Transizione Ecologica (mite), med stöd av andra förvaltningar med rådgivande funktioner: Jordbruksministeriet (MIPAAF), ekonomi- och finansministeriet (MEF) och Gestore Servizi Energetici.
|
|
M2C2–8
|
Investering 2.1 Stärka smarta nät
|
Milstolpe
|
Tilldelning av (alla) offentliga kontrakt för att öka nätkapaciteten
|
Meddelande om tilldelning av (alla) offentliga kontrakt för
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Meddelande om tilldelning av (alla) offentliga kontrakt för att öka nätkapaciteten för distribution av förnybar energi och för elektrifiering av energiförbrukningen
|
|
M2C2–10
|
Investering 2.1 Stärka smarta nät
|
Milstolpe
|
Smarta grider – Ökad nätkapacitet och elektrifiering av energiförbrukningen
|
Intyg om installation eller provningsrapporter för godkännande
|
|
|
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Intyg om installation eller godkännande av provningsrapporter som utfärdats för interventioner som leder till
enökning av nätets värdkapacitet med minst 4 000 MW, enligt intyg från en eller flera oberoende ingenjörer,
— en ökning av den maximala effekt som nätet levererar för förbrukning för ett antal leveranspunkter motsvarande minst 1 500 000 invånare, vilket intygas av en eller flera oberoende ingenjörsrapporter.
|
|
M2C2–12
|
Investering 2.2 Interventioner för att öka kraftnätets motståndskraft
|
Milstolpe
|
Tilldelning av projekt för att öka elnätets motståndskraft
|
Meddelande om tilldelning av projekt
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Tilldelning av projekt för att öka motståndskraften på minst 4 000 km i elnätet för att minska frekvensen och varaktigheten för energinedskärningar till följd av extrema väderförhållanden.
|
|
M2C2–13
|
Investering 2.2 Interventioner för att öka kraftnätets motståndskraft
|
Måltavla
|
Öka elnätets motståndskraft
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
4 000
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Intyg om slutförande av arbeten som motsvarar en ökning av motståndskraften hos minst 4 000 km elnät, enligt intyg från en eller flera oberoende ingenjörer.
|
|
M2C2–14
|
Investering 3.3 Vätgasprovning för vägtransporter
|
Milstolpe
|
Tilldelning av (alla) offentliga kontrakt för utveckling av laddningsstationer baserade på vätgas
|
Meddelande om tilldelning av (alla) offentliga kontrakt för utveckling av minst 40 laddningsstationer baserade på vätgas
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 1
|
2023
|
Meddelande om tilldelning av (alla) offentliga kontrakt för utveckling av minst 40 laddningsstationer baserade på vätgas i enlighet med direktiv 2014/94/EU om infrastruktur för alternativa bränslen.
|
|
M2C2–16
|
Investering 3.4 Vätgasprovning för järnvägsmobilitet
|
Milstolpe
|
Tilldelning av resurser för vätgasprovning för järnvägsmobilitet
|
Meddelande om tilldelning av medel
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 1
|
2023
|
Tilldelning av resurser i enlighet med de förfaranden och kriterier som fastställts för att bygga tio tankstationer för järnvägar baserade på väte längs sex järnvägslinjer
|
|
M2C2–18
|
Investering 3.5 Forskning och utveckling av vätgas
|
Milstolpe
|
Tilldelning av alla offentliga FoU-kontrakt till forskningsprojekt om vätgas
|
Meddelande om tilldelning av kontrakt för forskning och utveckling av vätgas
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2022
|
Meddelande om tilldelning av FoU-kontrakt, som ska syfta till att förbättra kunskapen om genomförandet av vätgasvektorn i produktions-, lagrings- och distributionsfaserna. I kontrakten ska minst fyra forskningsdimensioner utvecklas:
produktion av grön och ren vätgas
b) Innovativ teknik för lagring, transport och omvandling av vätgas till derivat och e-bränslen
bränsleceller för stationära tillämpningar och rörlighetstillämpningar
integrerade smarta förvaltningssystem för att öka motståndskraften och tillförlitligheten hos intelligent vätebaserad infrastruktur
Denna åtgärd ska stödja vätgasproduktion baserad på elektrolys med hjälp av förnybara energikällor enligt definitionen i direktiv (EU) 2018/2001 (direktivet om förnybar energi) eller nätbaserad el, eller vätgasverksamhet som uppfyller kravet på en minskning av växthusgasutsläppen under hela livscykeln på 73,4 % för vätgas som leder till växthusgasutsläpp under hela livscykeln som understiger 3 tCO2e/tH2 och 70 % för vätgasbaserade syntetiska bränslen i förhållande till en fossil motsvarighet på 94 g CO2e/MJ, i analogi med den metod som anges i artikel 25.2 i och bilaga V till direktiv (EU) 2018/2001.
|
|
M2C2–20
|
Reform 3 Administrativ förenkling och minskning av rättsliga hinder för vätgasutbyggnad
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av nödvändiga lagstiftningsåtgärder
|
Bestämmelse i lagen som anger lagens ikraftträdande
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 1
|
2023
|
De nödvändiga lagstiftningsåtgärderna ska innehålla i) säkerhetsbestämmelser för produktion, transport och lagring av vätgas, ii) förenklade förfaranden för uppbyggnad av små strukturer för produktion av grön vätgas och iii) åtgärder i förhållande till villkoren för att bygga laddningsstationer baserade på vätgas.
Denna åtgärd ska endast stödja vätgasverksamhet som uppfyller kravet på en minskning av växthusgasutsläppen på 73,4 % under hela livscykeln för vätgas som leder till 3 tCO2eq/tH2.
|
|
M2C2–21
|
Reform 4 Åtgärder för att främja vätgasens konkurrenskraft
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av skatteincitament
|
Bestämmelse i lagen som anger lagens ikraftträdande
|
EJ TILLÄMPLIGT
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2022
|
Lagen ska innehålla skatteincitament för att stödja produktionen av grön vätgas och främja transportsektorns förbrukning av grön vätgas.
Denna åtgärd ska endast stödja vätgasverksamhet som uppfyller kravet på en minskning av växthusgasutsläppen på 73,4 % under hela livscykeln för vätgas som leder till 3 tCO2eq/tH2.
|
|
M2C2–22
|
Investering 4.1 Investeringar i mjuk rörlighet (nationell plan för cykelvägen)
|
Mål:
|
Cykelbanor T1
|
SAKNAS
|
Km
|
0
|
200
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Slutförande av minst 200 km cykelbanor i storstadsområden, enligt definitionen i beskrivningen av åtgärden eller städer som hyser universitet.
|
|
M2C2–23
|
Investering 4.1 Investeringar i mjuk rörlighet (nationell plan för cykelvägen)
|
Måltavla
|
Cykelbanor T2
|
SAKNAS
|
Km
|
200
|
1 261
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Intyg om slutförande av arbeten utfärdas för uppförande av minst 1 km cykelbanor i storstadsområden och cykelbanor för turister.
|
|
M2C2–27
|
Investering 4.3 Installation av laddningsinfrastruktur
|
Milstolpe
|
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för installation av laddningsinfrastruktur M1
|
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för installation av laddningsinfrastruktur
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2023
|
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för att bygga minst 4 700 snabba laddningsstationer i städer (alla kommuner).
Projektet kan också omfatta pilotladdningsstationer som syftar till att lagra energi.
|
|
M2C2–28
|
Investering 4.3 Installation av laddningsinfrastruktur
|
Milstolpe
|
Tilldelning av offentliga kontrakt för installation av laddningsinfrastruktur
|
Tilldelning av offentliga kontrakt för installation av laddningsinfrastruktur
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Tilldelning av kontrakt för att bygga minst 2 100 snabba offentliga laddningsstationer längs fria vägar och minst 9 900 i stadsområden.
|
|
M2C2–29
|
Investering 4.3 Installation av laddningsinfrastruktur
|
Måltavla
|
Antal snabba laddningsstationer
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
10 368
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Intyg om installation och godkännande av exploatörens uppskattning av anslutningskostnaderna tillhandahålls för minst 10 368 snabba offentliga laddningsstationer för elfordon, antingen längs friland eller i tätorter.
Laddningsinfrastrukturen för elfordon ska vara minst 175 kW i frigång och 90 kW i stadsområden.
|
|
M2C2–30
|
Investering 4.5 – Program för förnyelse av privata och lätta nyttofordon med elfordon
|
Måltavla
|
Antal inköpta fordon
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
30 830
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Avtal om inköp av minst 30 830 utsläppsfria fordon.
För varje fordon ska ett skrotningsintyg som demostrerar skrotningen av ett termiskt fordon också tillhandahållas.
Programmet ska inriktas på följande:
• Personer som bor i funktionella stadsområden. För enskilda personer ska endast fordon i kategori M1 vara stödberättigande. Endast fordon i kategori M1 ska vara stödberättigande.
• Mikroföretag enligt definitionen i artikel 2 (9) i förordning (EU) 2023/955 med säte i funktionella stadsområden. För mikroföretag ska endast fordon i kategorierna N1 och N2 vara stödberättigande.
För privata fordon (M1) ska incitamentet uppgå till högst 11 EUR per nytt fordon för personer med en likvärdig ekonomisk situationsindikator (ISEE – Indicatore della Situazione Economica Equivalente) som är lägre än eller lika med 000 EUR 30 och högst 000 EUR per nytt fordon för personer med en ISEE som är högre än 9 EUR men lägre än eller lika med 000 EUR 30. För nyttofordon (N1 och N2) ska incitamentet täcka upp till 30 % av inköpspriset, med ett tak på högst 20 EUR per nytt fordon.
Systemet ska endast inriktas på inköp av utsläppsfria fordon.
|
|
M2C2–33
|
Investeringar 4.4.2: Förstärkning av den regionala kollektivtrafikflottan med tåg med nollutsläpp och samhällsomfattande tjänster
|
Milstolpe
|
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för att stärka den regionala kollektivtrafikflottan med tåg med nollutsläpp och samhällsomfattande tjänster
|
Meddelande om tilldelning av alla kontrakt för regionala kollektivtrafikfordon med tåg med nollutsläpp och samhällsomfattande tjänster
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2023
|
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för förvärv av tåg med nollutsläpp.
|
|
M2C2–35
|
Investeringar 4.4.1: Förstärkning av den regionala kollektivtrafikflottan med utsläppsfria bussar
|
Måltavla
|
Antal utsläppsfria bussar registrerade T2
|
SAKNAS
|
Antal
|
800
|
3 000
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Registrering av minst 3 000 utsläppsfria bussar.
Bussar som uppfyller kraven tillhör fordonskategorierna M2 och M3 enligt Unece-standarder och är antingen el- eller vätgasbränsleceller.
|
|
M2C2–35 ter
|
Investeringar 4.4.1: Förstärkning av den regionala kollektivtrafikflottan med utsläppsfria bussar
|
Måltavla
|
Antal laddningspunkter för utsläppsfria och utsläppssnåla bussar
|
|
Antal
|
0
|
1 000
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Intyg om installation och anslutning eller avtal om kompletterande nätaggregat som utfärdats för minst 1 000 laddningsstationer.
|
|
M2C2–36
|
Investeringar 4.4.3: Förnybar flotta för det nationella brandkårkommandot
|
Måltavla
|
Antal rena fordon för förnyelseflottan för det nationella brandkårkommandot
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
3 800
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Registrering av minst 3 800 rena fordon för förnyelse av fordonsparken för det nationella brandkårskommandot.
Minst 3 500 fordon ska vara 100 % elektriska medan resten ska drivas med biobränsle eller biometan.
Biodrivmedelsproducenter ska tillhandahålla certifikat (bevis för hållbarhet) som utfärdats av oberoende utvärderare och som ingår i frivilliga system som erkänns av kommissionen eller nationella system, i enlighet med artiklarna 30 (1), 30 (4) eller 30 (6) i direktiv 2018/2001.
I det avtal som ingås med biometanleverantören ska det dessutom anges att verksamhetsutövaren ska köpa ursprungscertifikat för den förväntade bränsleanvändningen.
Fordon som drivs med biodrivmedel ska vara typgodkända för B100.
|
|
M2C2–37
|
Reform 5: Smartare förfaranden för projektutvärdering inom sektorn för lokala kollektivtrafiksystem med fasta installationer och inom sektorn för snabba masstransporter
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av en lagdekret
|
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av lagdekretet
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2021
|
Genom lagdekretet förenklas utvärderingskriterierna för projekt som rör lokal kollektivtrafik och processen för utformning och godkännande påskyndas.
|
|
M2C2–38
|
Investeringar 5.1: Förnybara varor och batterier
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av ett ministerdekret
|
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av ministerdekretet Ej tillämpligt
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2022
|
Ministerdekretet ska fastställa storleken på tillgängliga resurser, stödmottagarnas åtkomstkrav, villkoren för stödberättigande för program och projekt, de stödberättigande utgifterna samt formen och intensiteten på stödet för utveckling av högeffektiva solcellspaneler och för utveckling av batterier.
|
|
M2C2–41
|
Investeringar 5.3: Elektriska bussar
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av ett ministerdekret som fastställer mängden tillgängliga resurser för att uppnå syftet med interventionen (bussförsörjningskedjan)
|
Bestämmelse i ministerdekretet om ikraftträdande Ej tillämpligt
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2021
|
I ministerdekretet ska det fastställas vilka resurser som finns tillgängliga för att genomföra cirka 45 industriella omvandlingsprojekt genom ”Utvecklingskontrakt”.
|
|
M2C2–42
|
Investeringar 5.4: Kapitaltillskott till fonden för grön omställning (GTF)
|
Milstolpe
|
Undertecknande av finansieringsavtalet
|
Meddelande om undertecknande av finansieringsavtalet
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2022
|
Finansieringsavtalet ska fastställa indirekta investeringar till förvaltare av riskkapitalfonder med investeringar och företag/start i enlighet med målen för en grön omställning, öka det kapital som finns tillgängligt för forskare och nystartade företag, stärka aktiva riskkapitalfonders verksamhet och utveckla nya och innovativa företag i partnerskap med företag.
Finansieringsöverenskommelsen ska innehålla följande:
-en investeringspolitik,
-kriterier för bidragsberättigande
efterlevnad av den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) för transaktioner som får stöd inom ramen för denna åtgärd genom användning av hållbarhetssäkring, en förteckning över undantag och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.
|
E.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet
Investering 1.1 – Utveckling av solcellssystem inom jordbruket
Denna åtgärd ska bestå av en offentlig investering i en bidragsordning för att stimulera privata investeringar och förbättra tillgången till finansiering inom Italiens jordbrukssektor och sektor för förnybar energi. Stödordningen ska fungera genom att bidrag ges direkt till den privata sektorn.
Systemet ska förvaltas av Gestore Servizi Energetici S.p.A. (GSE) som genomförandepartner. Stödordningen ska tillhandahålla ett bidrag som täcker en del av projektkostnaderna. Stödordningen ska stödja uppförandet av solcellssystem inom jordbruket, bestående av installation av solcellsanläggningar på jordbruksmark tillsammans med mätinstrument för att övervaka den underliggande jordbruksverksamheten.
För att genomföra investeringen i ordningen ska Italien och GSE underteckna ett genomförandeavtal som ska innehålla följande:
1.Beskrivning av stödordningens beslutsprocess: Det slutliga beslutet om tilldelning av programmet ska fattas av en investeringskommitté eller annat motsvarande ledningsorgan och godkännas med en majoritet av rösterna av ledamöter som är oberoende i förhållande till regeringen.
Nyckelkrav i den tillhörande bidragspolicyn, som ska omfatta följande:
En beskrivning av de bidrag som tillhandahållits och de stödberättigade slutliga stödmottagarna.
Kravet på att alla investeringar som får stöd ska vara ekonomiskt bärkraftiga.
Kravet att följa principen om att inte orsaka betydande skada i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). I synnerhet ska följande verksamheter och tillgångar inte omfattas av bidragsreglerna: i) verksamheter och tillgångar med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning nedströms
, ii) verksamheter och tillgångar inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena
, iii) verksamheter och tillgångar med anknytning till avfallsdeponier, förbränningsanläggningar
och anläggningar för mekanisk biologisk behandling
.
Kravet att programmets slutliga stödmottagare inte ska få stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad.
Det belopp som omfattas av genomförandeavtalet, genomförandepartnerns avgiftsstruktur och kravet att använda eventuella outnyttjade intäkter från ordningen, även efter 2026, för samma politiska ändamål.
Övervaknings-, revisions- och kontrollkrav, inbegripet
5.En beskrivning av genomförandepartnerns övervakningssystem för att rapportera om de bidrag som mobiliserats.
6.En beskrivning av genomförandepartnerns förfaranden som ska säkerställa förebyggande, upptäckt och korrigering av bedrägerier, korruption och intressekonflikter.
7.Skyldigheten att kontrollera att varje insats är stödberättigande i enlighet med kraven i genomförandeavtalet innan bidrag beviljas till en insats.
8.Skyldigheten att utföra riskbaserade efterhandsrevisioner i enlighet med en revisionsplan från GSE. Vid dessa revisioner ska följande kontrolleras:
i) att kontrollsystemen är effektiva, inbegripet upptäckt av bedrägerier, korruption och intressekonflikter,
II) Iakttagande av principen om att inte orsaka betydande skada, reglerna för statligt stöd och klimatmålskraven. och
att kravet på att programmets slutliga stödmottagare inte har fått stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad respekteras. Revisionerna ska också kontrollera transaktionernas laglighet och att villkoren i de tillämpliga bidragsöverenskommelserna för genomförandeavtalet följs.
Investering 1.2 – Främjande av förnybara energikällor för energisamhällen och samverkande egenförbrukare av förnybar energi
Denna åtgärd ska bestå av en offentlig investering i ett bidragssystem för att uppmuntra privata investeringar och förbättra tillgången till finansiering i Italien för att stödja installation av ny kraftproduktionskapacitet för kollektiva konfigurationer och gemenskaper för förnybar energi i kommuner med en befolkning på under 50 000 invånare. Ordningen ska fungera genom att ge bidrag direkt till den privata sektorn och till offentliga organ som bedriver liknande verksamhet.
Systemet ska förvaltas av Gestore dei Servizi Energetiche S.p.A. [nedan kallat GSE] som genomförandepartner. Programmet ska omfatta följande produktrad:
·Bidrag som täcker högst 40 % av projektkostnaderna för uppförande av förnybara energikällor och produktionsanläggningar, eventuellt kopplat till energilagring.
För att genomföra investeringen i ordningen ska Italien och GSE underteckna ett genomförandeavtal som ska innehålla följande:
1.Beskrivning av stödordningens beslutsprocess: Det slutliga beslutet om tilldelning av programmet ska fattas av en investeringskommitté eller annat motsvarande ledningsorgan och godkännas med en majoritet av rösterna av ledamöter som är oberoende i förhållande till regeringen.
2.Nyckelkrav i den tillhörande bidragspolicyn, som ska omfatta följande:
a.En beskrivning av de bidrag som tillhandahållits och de stödberättigade slutliga stödmottagarna.
b.Kravet på att alla investeringar som får stöd ska vara ekonomiskt bärkraftiga.
c.Kravet att följa principen om att inte orsaka betydande skada i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). I synnerhet ska följande verksamheter och tillgångar inte omfattas av bidragsreglerna: i) verksamheter och tillgångar med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning nedströms
, ii) verksamheter och tillgångar inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena
, iii) verksamheter och tillgångar med anknytning till avfallsdeponier, förbränningsanläggningar
och anläggningar för mekanisk biologisk behandling
.
d.Kravet att programmets slutliga stödmottagare inte ska få stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad.
3.Det belopp som omfattas av genomförandeavtalet, genomförandepartnerns avgiftsstruktur och kravet att använda eventuella outnyttjade intäkter från ordningen, även efter 2026, för samma politiska ändamål.
4.Övervaknings-, revisions- och kontrollkrav, inbegripet
1.En beskrivning av genomförandepartnerns övervakningssystem för att rapportera om de bidrag som mobiliserats.
2.En beskrivning av genomförandepartnerns förfaranden som ska säkerställa förebyggande, upptäckt och korrigering av bedrägerier, korruption och intressekonflikter.
3.Skyldigheten att kontrollera att varje insats är stödberättigande i enlighet med kraven i genomförandeavtalet innan bidrag beviljas till en insats.
4.Skyldigheten att utföra riskbaserade efterhandsrevisioner i enlighet med en revisionsplan från GSE. Dessa revisioner ska verifiera i) att kontrollsystemen är effektiva, inbegripet upptäckt av bedrägerier, korruption och intressekonflikter, II) Iakttagande av principen om att inte orsaka betydande skada, reglerna för statligt stöd. och iii) att kravet på att programmets slutliga stödmottagare inte har fått stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad respekteras. Revisionerna ska också kontrollera transaktionernas laglighet och att villkoren i det tillämpliga genomförandeavtalet och bidragsavtalen följs.
Investering 1.4 – Utveckling av biometan, i enlighet med kriterierna för att främja den cirkulära ekonomin
Denna åtgärd ska bestå av en offentlig investering i en bidragsordning för att stimulera privata investeringar och förbättra tillgången till finansiering i Italiens produktion av biometan. Programmet ska fungera genom att ge bidrag direkt till den privata sektorn.
Systemet ska förvaltas av Gestore dei Servizi Energetici (GSE) som genomförandepartner. Programmet ska omfatta följande produktlinjer:
·Stöd till uppförande av nya anläggningar för produktion av biometan. Biometan ska uppfylla kriterierna i direktiv 2018/2001 (direktivet om förnybar energi II) för att åtgärden ska vara förenlig med principen om förbud mot betydande skador och de relevanta kraven i fotnot 8 i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241.
·Omställning och förbättring av effektiviteten hos befintliga biogasanläggningar inom jordbruket (inklusive organisk fraktion av fast avfall från tätbebyggelse) i riktning mot produktion av biometan för transport, industri och uppvärmning. Biometan ska uppfylla kriterierna i direktiv 2018/2001 (direktivet om förnybar energi II) för att åtgärden ska vara förenlig med principen om förbud mot betydande skador och de relevanta kraven i fotnot 8 i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241.
För att genomföra investeringen i ordningen ska Italien och GSE underteckna ett genomförandeavtal som ska innehålla följande:
1.Beskrivning av stödordningens beslutsprocess: Det slutliga beslutet om tilldelning av programmet ska fattas av en investeringskommitté eller annat motsvarande ledningsorgan och godkännas med en majoritet av rösterna av ledamöter som är oberoende i förhållande till regeringen.
2.Nyckelkrav i den tillhörande bidragspolicyn, som ska omfatta följande:
a.En beskrivning av de bidrag som tillhandahållits och de stödberättigade slutliga stödmottagarna.
b.Kravet på att alla investeringar som får stöd ska vara ekonomiskt bärkraftiga.
c.Kravet att följa principen om att inte orsaka betydande skada i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). I synnerhet ska följande verksamheter och tillgångar inte omfattas av bidragsreglerna: i) verksamheter och tillgångar med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning nedströms, ii) verksamheter och tillgångar inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena, iii) verksamheter och tillgångar med anknytning till avfallsdeponier, förbränningsanläggningar och anläggningar för mekanisk biologisk behandling.
d.Kravet att programmets slutliga stödmottagare inte ska få stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad.
3.Det belopp som omfattas av genomförandeavtalet, genomförandepartnerns avgiftsstruktur och kravet att använda eventuella outnyttjade intäkter från ordningen, även efter 2026, för samma politiska ändamål.
4.Övervaknings-, revisions- och kontrollkrav, inbegripet
1.En beskrivning av genomförandepartnerns övervakningssystem för att rapportera om de bidrag som mobiliserats.
2.En beskrivning av genomförandepartnerns förfaranden som ska säkerställa förebyggande, upptäckt och korrigering av bedrägerier, korruption och intressekonflikter.
3.Skyldigheten att kontrollera att varje insats är stödberättigande i enlighet med kraven i genomförandeavtalet innan bidrag beviljas till en insats.
4.Skyldigheten att utföra riskbaserade efterhandsrevisioner i enlighet med en revisionsplan från GSE. Dessa revisioner ska verifiera i) att kontrollsystemen är effektiva, inbegripet upptäckt av bedrägerier, korruption och intressekonflikter, II) Iakttagande av principen om att inte orsaka betydande skada, reglerna för statligt stöd och klimatmålskraven. och iii) att kravet på att programmets slutliga stödmottagare inte har fått stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad respekteras. Revisionerna ska också kontrollera transaktionernas laglighet och att villkoren i de tillämpliga bidragsöverenskommelserna för genomförandeavtalet följs.
Investering 2.1 – Stärka smarta nät
Syftet med denna investering är infrastrukturuppgradering och digitalisering av eldistributionsnätet. Investeringen består i att tillhandahålla bidrag till distributionsnätsoperatörer för att finansiera interventioner som ökar distributionsnätets värdkapacitet samt den kapacitet som finns tillgänglig för hushållen att elektrifiera sin energiförbrukning.
Investering 2.2 – Interventioner för att öka kraftnätets motståndskraft
Syftet med denna investering är att förbättra elnätets motståndskraft mot extrema väderhändelser och därmed minska sannolikheten för långvariga avbrott i elförsörjningen. Investeringen består i att ge bidrag till systemansvariga för överförings- och distributionssystem för arbeten på elinfrastrukturen.
Investering 3.1 – Produktion av vätgas i förfallna områden (Hydrogen Valleys)
Syftet med denna investering är att skapa nya vätgasdalar, dvs. lokal produktion och användning av förnybar vätgas inom industrin, små och medelstora företag och lokala transporter. Investeringen består i att tillhandahålla bidrag för att genomföra projekt för produktion av vätgas i övergivna industriområden.
Investering 3.2 – Vätgasanvändning i svårnedbrytbar industri
Denna investering består i att stödja forskning och utveckling i fråga om industriella processer för att utveckla initiativ för användning av vätgas i industrisektorer som använder metan som energikälla för termisk energi (cement, pappersbruk, keramiska industrier, glasindustrin osv.). Sektorn för fossila bränslen, såsom oljeraffinaderier, ska inte vara stödberättigande. Denna åtgärd ska stödja vätgasproduktion baserad på elektrolys med hjälp av förnybara energikällor enligt definitionen i direktiv (EU) 2018/2001 (direktivet om förnybar energi) eller nätel.
För att säkerställa att åtgärden är förenlig med principen om att inte orsaka betydande skada inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens enligt den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01), ska kriterierna för stödberättigande i kommande ansökningsomgångar utesluta verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena. Om verksamheten uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre, men fortfarande lägre än de relevanta riktmärkena, ska en förklaring till varför detta inte är möjligt lämnas. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.
Investering 3.4 – Vätgasprovning för järnvägstransport och vägtransporter
Syftet med denna investering är att bidra till användningen av vätgas för tankning.
Denna investering består i att bygga tankstationer för järnvägar baserade på vätgas som helst ska placeras nära lokala produktionsanläggningar för förnybar vätgas och/eller tankstationer för vätgas på motorväg samt vätgasbaserade tankstationer för vägtransporter.
Investering 3.5 – Forskning och utveckling av vätgas
Syftet med denna investering är att stödja forskning och utveckling i hela värdekedjan för vätgas. Investeringen består i att stödja FoU-projekt för vätgas som rör produktion av grön vätgas, lagring, transport och omvandling av vätgas till derivat och e-bränslen, bränsleceller och integrerade smarta förvaltningssystem för vätgasbaserad infrastruktur.
Investering 4.2 – Utveckling av system för snabba masstransporter
Syftet med åtgärden är att öka det snabba antalet masstransportsystem och främja en trafikomställning från biltransport till kollektivtrafik. Denna investering består i konstruktion av nya och utbyggnad av befintliga linjer med system för snabba masstransporter, uppgradering av infrastrukturen för system för snabba masstransporter och inköp av utsläppsfri rullande materiel för system för snabba masstransporter.
Investering 4.4.1 – Förstärkning av den regionala kollektivtrafikens utsläppsfria busspark
Syftet med investeringen är att minska utsläppen av växthusgaser och modernisera den offentliga bussflottan. Denna investering består av upphandling av utsläppsfria bussar och installation av laddningsstationer.
Investering 4.4.2 – Förstärkning av den regionala kollektivtrafikflottan med tåg med nollutsläpp och samhällsomfattande tjänster
Syftet med investeringen är att minska utsläppen av växthusgaser från järnvägstransporter och modernisera järnvägsflottan. Denna investering består av registrering av minst 97 utsläppsfria persontåg.
Investering 4.4.3 – Förnybar flotta för det nationella brandkårkommandot
Syftet med investeringen är att minska utsläppen av växthusgaser och modernisera brandkåren. Denna investering består av upphandling av minst 3 800 fordon för den nationella brandbrigaden.
Investering 5.1 – Stöd till produktionssystemet för ekologisk omställning, nettonollteknik och strategiska leveranskedjors konkurrenskraft och resiliens
Denna åtgärd ska bestå av två delinvesteringar.
Delinvestering 1:
Denna delinvestering ska bestå av en offentlig investering i en facilitet, ”nettonollteknik”, för att uppmuntra privata investeringar och förbättra tillgången till finansiering på områdena energieffektivitet, förnybar produktion för egenförbrukning och hållbar omställning av produktionsprocessen.
Investeringen ska stödja följande:
I)den ekologiska omställningen av det nationella produktionssystemet på olika nivåer genom stöd till investeringar för att stärka produktionskedjorna för enheter och deras direkta och indirekta komponenter som är relevanta för den ekologiska omställningen (t.ex. batteri- och energilagring, sol- och vindteknik, värmepumpar och geotermisk energiteknik, vätgasteknik och anordningar för avskiljning och lagring av koldioxid),
II)energieffektiviteten i produktionsprocesserna (även genom produktion för egenförbrukning av el från förnybara energikällor, med undantag för biomassa),
III)produktionsprocessernas hållbarhet, även med tanke på den cirkulära ekonomin och en effektivare resursanvändning.
Investeringen i) ska omfatta följande produktlinjer:
—
Den första är inriktad på tillverkning av solcells- eller vindteknik och ska öka produktionskapaciteten för solcells- eller vindteknik med minst 4 GW/år.
—
Den andra är inriktad på tillverkning av batterier och ska öka produktionskapaciteten för batterier med minst 28 GW/år.
Faciliteten ska fungera genom att icke återbetalningspliktiga bidrag, subventionerade lån och räntesubventioner tillhandahålls direkt till den privata sektorn.
Faciliteten ska förvaltas av Invitalia S.p.A. som genomförandepartner. Faciliteten ska omfatta följande finansieringsinstrument:
·Utvecklingskontrakt som ska stödja projekt för nettonollteknik på över 20 000 EUR 000 genom att tillhandahålla bidrag, räntesubventioner och subventionerade lån.
·Fonden för industriell omvandling, som ska stödja projekt mellan 3 EUR 000 000 och 20 EUR 000 000, genom att tillhandahålla bidrag.
För att genomföra investeringen i faciliteten ska Italien och Invitalia S.p.A. underteckna ett genomförandeavtal som ska innehålla följande:
1.Beskrivning av facilitetens beslutsprocess: De slutliga investerings- och tilldelningsbesluten inom ramen för faciliteten ska fattas av en investeringskommitté eller annat motsvarande ledningsorgan och godkännas med en majoritet av rösterna av ledamöter som är oberoende i förhållande till regeringen.
2.Centrala krav i den tillhörande investeringspolicyn, som ska omfatta följande:
a.En beskrivning av de finansiella produkterna och de stödberättigande slutliga stödmottagarna.
b.Kravet på att alla investeringar som får stöd ska vara ekonomiskt bärkraftiga.
c.Kravet att följa principen om att inte orsaka betydande skada i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). Investeringspolicyn ska särskilt utesluta följande verksamheter och tillgångar från stödberättigande: i) verksamheter och tillgångar med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning nedströms, ii) verksamheter och tillgångar inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena, iii) verksamheter och tillgångar med anknytning till avfallsdeponier, förbränningsanläggningar och anläggningar för mekanisk biologisk behandling.
d.Kravet att facilitetens slutliga stödmottagare inte ska få stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad.
3.Det belopp som omfattas av genomförandeavtalet, genomförandepartnerns avgiftsstruktur och kravet att återinvestera eventuella återflöden i enlighet med facilitetens investeringspolicy.
4.Övervaknings-, revisions- och kontrollkrav, inbegripet
a.En beskrivning av genomförandepartnerns övervakningssystem för att rapportera om de investeringar som mobiliserats.
b.En beskrivning av genomförandepartnerns förfaranden som ska säkerställa förebyggande, upptäckt och korrigering av bedrägerier, korruption och intressekonflikter.
c.Skyldigheten att kontrollera att varje insats är stödberättigande i enlighet med kraven i genomförandeavtalet innan den åtar sig att finansiera en insats.
d.Skyldigheten att utföra riskbaserade efterhandsrevisioner i enlighet med en revisionsplan från Invitalia S.p.A. Dessa revisioner ska kontrollera
I.att kontrollsystemen är effektiva, inbegripet upptäckt av bedrägerier, korruption och intressekonflikter,
II.efterlevnad av principen om att inte orsaka betydande skada, reglerna för statligt stöd och klimatmålskraven. och
III.att kravet på att slutmottagarna av faciliteten inte har fått stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad respekteras. Revisionerna ska också kontrollera transaktionernas laglighet och att villkoren i det tillämpliga genomförandeavtalet följs.
5. Krav för klimatinvesteringar som genomförs av genomförandepartnern: minst 460 000 EUR av RRF-investeringen i faciliteten ska bidra till klimatförändringsmålen i enlighet med bilaga VI till RRF-förordningen.
Delinvestering 2:
Denna delinvestering ska bestå av en offentlig investering i en facilitet, ”strategiska leveranskedjors konkurrenskraft och resiliens”, för att stimulera privata investeringar och förbättra tillgången till finansiering för att stärka de industriella leveranskedjorna.
Investeringen ska stödja projekt som rör viktiga strategiska värdekedjor, såsom industriella utvecklingsprogram och utvecklingsprogram för miljöskydd.
Faciliteten ska fungera genom att icke återbetalningspliktiga bidrag, subventionerade lån och räntesubventioner tillhandahålls direkt till den privata sektorn.
Faciliteten ska förvaltas av Invitalia S.p.A. som genomförandepartner.
För att genomföra investeringen i faciliteten ska Italien och Invitalia underteckna ett genomförandeavtal som ska innehålla följande:
1.Beskrivning av facilitetens beslutsprocess: De slutliga investerings- och tilldelningsbesluten inom ramen för faciliteten ska fattas av en investeringskommitté eller annat motsvarande ledningsorgan och godkännas med en majoritet av rösterna av ledamöter som är oberoende i förhållande till regeringen.
2.Centrala krav i den tillhörande investeringspolicyn, som ska omfatta följande:
I)En beskrivning av den eller de finansiella produkterna och de stödberättigande slutliga stödmottagarna.
II)Kravet på att alla investeringar som får stöd ska vara ekonomiskt bärkraftiga.
III)Kravet att följa principen om att inte orsaka betydande skada i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). Investeringspolicyn ska särskilt utesluta följande verksamheter och tillgångar från stödberättigande: i) verksamheter och tillgångar med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning nedströms, ii) verksamheter och tillgångar inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena, iii) verksamheter och tillgångar med anknytning till avfallsdeponier, förbränningsanläggningar och anläggningar för mekanisk biologisk behandling.
IV)Kravet att facilitetens slutliga stödmottagare inte ska få stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad.
3.Det belopp som omfattas av genomförandeavtalet, genomförandepartnerns avgiftsstruktur och kravet att återinvestera eventuella återflöden i enlighet med facilitetens investeringspolicy.
4.Övervaknings-, revisions- och kontrollkrav, inbegripet
a.En beskrivning av genomförandepartnerns övervakningssystem för att rapportera om de investeringar som mobiliserats.
b.En beskrivning av genomförandepartnerns förfaranden som ska säkerställa förebyggande, upptäckt och korrigering av bedrägerier, korruption och intressekonflikter.
c.Skyldigheten att kontrollera att varje insats är stödberättigande i enlighet med kraven i genomförandeavtalet innan den åtar sig att finansiera en insats.
d.Skyldigheten att utföra riskbaserade efterhandsrevisioner i enlighet med en revisionsplan från det särskilda skyddsområdet Invitalia. Vid dessa revisioner ska följande kontrolleras:
I.att kontrollsystemen är effektiva, inbegripet upptäckt av bedrägerier, korruption och intressekonflikter,
II.efterlevnad av principen om att inte orsaka betydande skada, reglerna för statligt stöd och klimatmålskraven. och
III.att kravet på att slutmottagarna av faciliteten inte har fått stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad respekteras. Revisionerna ska också kontrollera transaktionernas laglighet och att villkoren i det tillämpliga genomförandeavtalet följs.
Investering 5.2 – Utveckling av ett internationellt, industriellt och FoU-ledarskap inom vätgas
Syftet med denna investering är att stödja värdekedjan för vätgas i Italien. Denna investering består av finansiering av 1) viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse som ökar produktionskapaciteten för elektrolysanläggningar, 2) ytterligare projekt för tillverkning av elektrolysanläggningar, 3) industriella investeringar till stöd för värdekedjan för vätgas, inbegripet FoU och utbildning.
Investering 5.3 – Utveckling av ett internationellt, industriellt och FoU-ledarskap inom elbussar
Denna investering består i att stödja omkring 45 projekt som kan främja den digitala och gröna omvandlingen av bussindustrin till elektriska och uppkopplade bussar. Denna investering förväntas också stödja investeringar i förnyelse av elbussflottan (utan att omfatta hybridbussar).
Investering 5.4 – Kapitaltillskott till fonden för grön omställning (GTF) som förvaltas av CDP Venture Capital SGR
Denna åtgärd syftar till att stödja tillväxtpotentialen i den italienska ekonomin genom att stimulera privata investeringar, förbättra tillgången till finansiering för nystartade företag som deltar i den gröna omställningen och utveckla riskkapitalmarknaden inom denna sektor. Åtgärden ska bestå av ett kapitaltillskott på 250 000 000 EUR till den gröna övergångsfond som förvaltas av CDP Venture Capital SGR.
CDP Venture Capital SGR ska anta en investeringspolicy för användningen av eget kapital. Investeringspolicyn ska innehålla en beskrivning av den eller de finansiella produkter med den förväntade typen av stödberättigande slutliga stödmottagare som kapitalet förväntas stödja, inbegripet den förväntade tidsplanen för genomförandet av 15 år och förvaltningsavgiften på högst 13 %.
GTF ska bedriva sin verksamhet genom att direkt eller indirekt tillhandahålla eget kapital, hybridkapital, skuld- eller hybridlån.
CDP Venture Capital SGR ska anta det revisions- och kontrollsystem som beskrivs i riktlinjerna ”Linee Guida per le attività di rendiliferzione e controllo dei Fondi DTF e GTF” för användningen av det egna kapitalet. Investeringspolicyn ska kräva att finansiella produkter som det egna kapitalet stöder är förenliga med principen om att inte orsaka betydande skada i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). Särskilt när det gäller allmänt stöd till nystartade företag ska investeringspolicyn utesluta företag med betydande fokus
inom följande sektorer: (i) Energiproduktion baserad på fossila bränslen och därmed sammanhängande verksamhet
. II) energiintensiva industrier och/eller industrier med höga CO2-utsläpp
. III) Tillverkning, uthyrning eller försäljning av förorenande fordon
. IV) Avfallsinsamling, avfallshantering och avfallshantering
, v) bearbetning av kärnbränsle, produktion av kärnenergi. Dessutom ska investeringspolicyn kräva efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.
E.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet
|
Sekvivalent nummer
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
M2C2–5
|
Investering 1.4 Utveckling av biometan, i enlighet med kriterierna för att främja den cirkulära ekonomin
|
Milstolpe
|
Genomförandeavtal, rättsliga avtal som undertecknats med slutliga stödmottagare och slutförande av investeringar
|
Ikraftträdande av genomförandeavtal, undertecknade rättsliga avtal och överföringsintyg
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Genomförandeavtalets ikraftträdande.
Italien ska överföra 2 236 020 000 EUR till GSE för faciliteten.
GSE ska ha ingått rättsliga bidragsavtal med slutliga stödmottagare för ett belopp som krävs för att använda 100 % av RRF-investeringen i ordningen (med beaktande av förvaltningsavgifter).
|
|
M2C2–9
|
Investering 2.1 Stärka smarta nät
|
Måltavla
|
Smarta elnät – Öka nätkapaciteten för distribution av förnybar energi
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
1 000
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Öka nätkapaciteten för distribution av förnybar energi med minst 1 000 MW.
|
|
M2C2–17
|
Investering 3.4 Vätgasprovning för järnvägstransport och vägtransporter
|
Måltavla
|
Antal tankstationer för vätgas som byggts
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
29
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Intyg om färdigställande utfärdas för uppförande av minst åtta tankstationer för järnväg baserad på vätgas längs minst fem järnvägslinjer och för minst 21 vätgasbaserade tankstationer för vägtransporter.
|
|
M2C2–19
|
Investering 3.5 Forskning och utveckling av vätgas
|
Måltavla
|
Antal projekt för forskning och utveckling om väte
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
10
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Rapporter om slutförande av forskningsverksamhet som utfärdats för minst 10 FoU-projekt inom följande områden:
produktion av grön vätgas
lagring, transport och omvandling av vätgas till derivat och e-bränslen
bränsleceller
d) Integrerad smart förvaltning av intelligent vätgasbaserad infrastruktur
|
|
M2C2–24
|
Investering 4.2 Utveckling av system för snabba masstransporter
|
Milstolpe
|
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för uppbyggnad av infrastruktur för snabba masstransportsystem
|
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för uppbyggnad av infrastrukturprojekt enligt definitionen i beskrivningen av åtgärden.
|
|
M2C2–25
|
Investering 4.2 Utveckling av system för snabba masstransporter
|
Milstolpe
|
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för inköp av utsläppsfri rullande materiel och åtgärder för uppgradering av infrastrukturen för snabba masstransportsystem
|
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 3
|
2024
|
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för inköp av minst 85 enheter rullande materiel och minst 5 ingrepp för uppgradering av infrastrukturen för snabba masstransportsystem, enligt definitionen i åtgärdsbeskrivningen.
|
|
M2C2–26
|
Investering 4.2 Utveckling av system för snabba masstransporter
|
Milstolpe
|
Offentlig infrastruktur för utveckling av snabba masstransporter har byggts eller uppgraderats, inköpt rullande materiel
|
Intyg om färdigställande eller registrering utfärdade
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2026
|
-Intyg om slutförande av arbeten som utfärdats för minst 186 km infrastruktur för kollektivtrafik i funktionella stadsområden.
-Registrering av minst 311 enheter utsläppsfri rullande materiel för snabba masstransporter i funktionella stadsområden.
-Intyg om slutförande utfärdas för minst 10 uppgraderingsinsatser för infrastruktur för snabba masstransporter, vilket kan inbegripa digitalisering av dem. Dessa åtgärder omfattar uppgradering av tunnelbanestationer och infrastruktur för tunnelbana, signalsystem för järnvägar och spårvägar samt depåer för allmän transitering.
Investeringen får inte omfatta uppförande eller uppgradering av vägar som inte omfattas av åtgärden, såvida inte dessa utgör integrerade delar av den infrastruktur som möjliggör drift av utsläppsfri rullande materiel.
|
|
M2C2–31
|
Investeringar 4.4.3: Förnybar flotta för det nationella brandkårkommandot
|
Milstolpe
|
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för förnyelseflottan för det nationella brandkårkommandot
|
Meddelande om tilldelning av alla kontrakt för förnyelseflottan för det nationella brandkårkommandot
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
EJ TILLÄMPLIGT
|
KVARTAL 2
|
2024
|
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för förvärv av nationella brandkår.
|
|
M2C2–32
|
Investeringar 4.4.1: Förstärkning av den regionala kollektivtrafikflottan med utsläppsfria bussar med låga golv
|
Milstolpe
|
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för att stärka den regionala kollektivtrafikflottan med utsläppsfria bussar med lågt golv
|
Meddelande om tilldelning av samtliga kontrakt
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Meddelande om tilldelning av offentliga kontrakt för förvärv av minst 3 000 utsläppsfria bussar med lågt golv.
|
|
M2C2–34
|
Investeringar 4.4.1: Förstärkning av den regionala kollektivtrafikflottan med utsläppsfria bussar med låga golv
|
Måltavla
|
Antal utsläppsfria låggolvsbussar registrerade T1
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
800
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Registrering av minst 800 utsläppsfria bussar med lågt golv som upphandlas inom ramen för M2C2–32 för att stärka respektive fordonspark.
|
|
M2C2–34a
|
Investeringar 4.4.2: Förstärkning av den regionala kollektivtrafikflottan med tåg med nollutsläpp och samhällsomfattande tjänster
|
Måltavla
|
Antal utsläppsfria tåg
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
25
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Leverans av minst 25 utsläppsfria tåg.
|
|
M2C2–35a
|
Investeringar 4.4.2: Förstärkning av den regionala kollektivtrafikflottan med tåg med nollutsläpp och samhällsomfattande tjänster
|
Måltavla
|
Antal registrerade tåg
|
SAKNAS
|
Antal
|
25
|
97
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Registrering av minst 97 utsläppsfria tåg. Berättigade tåg är elektriska tåg, vätgasbränsleceller och upp till 20 tvåmodala tåg.
|
|
M2C2–38a
|
Investering 5.1. Stöd till produktionssystemet för ekologisk omställning, nettonollteknik samt de strategiska leveranskedjornas konkurrenskraft och resiliens
|
Milstolpe
|
Genomförandeavtal
|
Genomförandeavtalets ikraftträdande
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Genomförandeavtalets ikraftträdande.
|
|
M2C2–39
|
Investering 5.1 Stöd till produktionssystemet för ekologisk omställning, nettonollteknik och strategiska leveranskedjors konkurrenskraft och resiliens
|
Milstolpe
|
Ministeriet för företag och Made i Italien har slutfört överföringen av medel till Invitalia S.p.A
|
Överföringsintyg
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Italien ska överföra 3 500 000 000 EUR till Invitalia för faciliteten.
|
|
M2C2–40
|
Investering 5.1. Stöd till produktionssystemet för ekologisk omställning, nettonollteknik samt de strategiska leveranskedjornas konkurrenskraft och resiliens
|
Milstolpe
|
Genomförandeavtal om ändring, rättsliga avtal som undertecknats med slutliga stödmottagare och slutförande av investeringar
|
Ikraftträdande av det ändrade genomförandeavtalet, rättsliga avtal som undertecknats med slutliga stödmottagare och överföringsintyg
|
SAKNAS
|
0
|
100
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Ändring av genomförandeavtalet.
Italien ska överföra 400 000 000 EUR till Invitalia för faciliteten.
Invitalia ska ha ingått rättsliga finansieringsöverenskommelser med slutliga stödmottagare för ett belopp som krävs för att använda 100 % av 3 900 EUR i investeringar från faciliteten för återhämtning och resiliens (med beaktande av förvaltningsavgifter). Minst 460 miljoner EUR av denna finansiering ska bidra till klimatmålen med hjälp av metoden i bilaga VI till RRF-förordningen.
Särskilt följande:
— Minst 700 000 000 EUR ska anslås till delinvestering 1 Nettonollteknik.
— De återstående investeringarna från faciliteten för återhämtning och resiliens ska anslås till delinvestering 2 Konkurrenskraft och resiliens i strategiska leveranskedjor, inbegripet halvledarprojekt. Högst 400 000 000 EUR inom ramen för delinvestering 2 ska anslås till den agroindustriella sektorn och den jordbruksbaserade livsmedelssektorn.
|
|
M2C2–42a
|
Investering 5.4 – Kapitaltillskott till fonden för grön omställning (GTF)
|
Milstolpe
|
Kapitaltillskott till fonden för grön omställning
|
Överföringsintyg
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Italien ska överföra 250 EUR 000 000 EUR till GTF.
Dessutom ska investeringspolicyn (Accordo Finanziario) överensstämma med beskrivningen av åtgärden.
|
|
M2C2–43
|
Investeringar 5.4: Kapitaltillskott till fonden för grön omställning (GTF)
|
Milstolpe
|
Antagande av ett betänkande
|
Antagande av ett betänkande
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Italien ska överlämna en rapport som beskriver de åtgärder som vidtagits av GTF för att genomföra investeringspolitiken, inbegripet de åtgärder som vidtagits för att genomföra de finansiella produkter som det egna kapitalet förväntas stödja, samt de åtgärder som förväntas vidtas för att ytterligare genomföra dessa produkter.
Rapporten ska också ange de belopp som investerats direkt/indirekt och i varje finansiell produkt.
|
|
M2C2–44
|
Investering 1.1 Utveckling av solcellssystem inom jordbruket
|
Milstolpe
|
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för installation av solcellspaneler i solcellssystem inom jordbruket
|
Offentliggörande av tillträdesdekret med tilldelning (tilldelning) av alla offentliga kontrakt för installation av solcellspaneler i solcellssystem
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Offentliggörande av tillträdesdekret med tilldelning (bedömning) av alla offentliga kontrakt för installation av solcellspaneler och mätinstrument i solcellssystem.
|
|
M2C2–45
|
Utveckling av solcellssystem inom jordbruket
|
Milstolpe
|
Genomförandeavtal, rättsliga avtal som undertecknats med slutliga stödmottagare och slutförande av investeringar
|
Ikraftträdande av genomförandeavtal, undertecknade rättsliga avtal, intyg om överföring
|
|
|
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Genomförandeavtalets ikraftträdande.
Italien ska överföra 1 099 000 000 EUR till GSE för faciliteten.
GSE ska ha ingått rättsliga bidragsavtal med slutliga stödmottagare för ett belopp som krävs för att använda 100 % av RRF-investeringen i ordningen (med beaktande av förvaltningsavgifter).
|
|
M2C2–47
|
Investering 1.2 Främjande av förnybara energikällor för energisamhällen och samverkande egenförbrukare av förnybar energi
|
Milstolpe
|
Genomförandeavtal, rättsliga avtal som undertecknats med slutliga stödmottagare och slutförande av investeringar
|
Ikraftträdande av genomförandeavtal, undertecknade rättsliga avtal och överföringsintyg
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Genomförandeavtalets ikraftträdande.
Italien ska överföra 795 500 000 EUR till GSE för faciliteten.
GSE ska ha ingått avtal om lagligt stöd med de slutliga stödmottagarna för ett belopp som krävs för att använda minst 100 % av RRF-investeringen i systemet (med beaktande av förvaltningsavgifter).
|
|
M2C2–48
|
Investering 3.1 Produktion av vätgas i förfallna områden (Hydrogen Valleys)
|
Milstolpe
|
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för produktion av vätgas i övergivna industriområden
|
Meddelande om tilldelning av samtliga offentliga kontrakt för produktion av vätgas i övergivna industriområden
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 1
|
2023
|
Tilldelning av projekt för produktion av vätgas i övergivna industriområden. Finansiering ska ges till produktion av grön vätgas med mindre än 3 tCO2eq/tH2 för att uppnå bästa resultat i fråga om utfasning av fossila bränslen. Denna åtgärd ska stödja vätgasproduktion baserad på elektrolys med hjälp av förnybara energikällor enligt definitionen i direktiv (EU) 2018/2001 (direktivet om förnybar energi) eller el från nätet.
|
|
M2C2–49
|
Investering 3.1 Produktion av vätgas i förfallna områden (Hydrogen Valleys)
|
Måltavla
|
Genomförda projekt
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
10
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Intyg om slutförande av arbeten utfärdade för 10 vätgasdalprojekt, inklusive installation av 10 elektrolysanläggningar med en kapacitet på minst 1 MW vardera.
Uppskattningar av anslutningskostnaderna som godkänts av byggherren utfärdas för de elektrolysanläggningar som kräver nätanslutning.
|
|
M2C2–50
|
Investering 3.2 Vätgasanvändning i svårnedbrytbar industri
|
Milstolpe
|
Avtal för att främja övergången från metan till grön vätgas
|
Undertecknande av avtalet
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 1
|
2023
|
Undertecknande av avtalet med de utvalda projektägarna för att främja övergången från metan till grön vätgas. Projekten ska delvis ägnas åt processen för utveckling av forskning och innovation och ska delvis ägnas åt förverkligande och provning av en industriell prototyp med användning av vätgas. Denna åtgärd ska stödja väteproduktion baserad på elektrolys med hjälp av förnybara energikällor enligt definitionen i direktiv (EU) 2018/2001 (direktivet om förnybar energi) eller nätel.
|
|
M2C2–52
|
Investering 5.2 väte
|
Milstolpe
|
Tillverkning av elektrolysör
|
Meddelande om offentliggörande av alla offentliga kontrakt
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2022
|
Tilldelning av kontraktet för att bygga en industrianläggning för produktion av elektrolyser.
|
|
M2C2–53
|
Investering 5.2 väte
|
Måltavla
|
Uppförande av industrianläggning (er)
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
1
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Intyg om slutförande av arbeten som utfärdats för uppförande av minst en industrianläggning för produktion av elektrolysanläggningar eller modulstackar. Anläggningens eller anläggningarnas totala sammanlagda tillverkningskapacitet ska uppgå till minst 890 MW/år.
|
F. OMRÅDE 2 DEL 3 – Energieffektivitet och omskolning av byggnader
Energieffektivitet är hörnstenen i denna del, som är indelad i tre huvudpelare.
·Den första pelaren är införandet av ett tillfälligt incitament för energirenovering och antiseismisk renovering av privata fastigheter, genom ett skatteavdrag för de kostnader som uppstår i samband med ingripandena. De stödberättigande insatserna är sådana som höjer bostadens energiprestanda med minst två kategorier i energicertifikatet och uppnår i genomsnitt en förbättring av energiförbrukningen med mer än 30 %.
·Den andra pelaren i denna del är förbättring av effektiviteten och säkerheten i de offentliga skolorna och rättskrediterna.
·Den tredje pelaren syftar till att stimulera uppbyggnad och utbyggnad av effektiva fjärrvärmenät i stadsområden.
Dessutom genomförs ett antal reformer för att förenkla och påskynda genomförandet av projekt som syftar till att förbättra byggnaders energieffektivitet.
Denna del förväntas i hög grad bidra till uppnåendet av Italiens klimat- och energimål för 2030, eftersom den civila sektorn står för nästan hälften av Italiens totala energiförbrukning. De flesta byggnader byggdes innan kriterierna för energisparande antogs och motsvarande lagstiftning trädde i kraft, vilket innebär att behoven när det gäller energieffektivitet och anpassning till jordbävningsrisker är betydande.
Denna del behandlar en del av 2020 års landsspecifika rekommendation 3, genom vilken rådet rekommenderade Italien att vidta åtgärder för att ”fokusera på investeringar i den gröna och digitala omställningen, särskilt när det gäller [...] vattenförvaltning och förstärkt digital infrastruktur för att säkerställa tillhandahållandet av samhällsviktiga tjänster”. Den tar också upp delar av 2019 års landsspecifika rekommendationer 3 (”Focus investeringsrelaterad ekonomisk politik för infrastrukturens kvalitet, med beaktande av regionala skillnader. [...] och förbättra den offentliga förvaltningens ändamålsenlighet [...] genom att påskynda digitaliseringen och genom att öka de lokala offentliga tjänsternas effektivitet och kvalitet ”).
Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01).
F.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Investeringar 2.1: Förstärkning av Ecobonus för energieffektivitet
Syftet med denna åtgärd är att stödja energirenovering av bostadshus. Åtgärden består i att tillhandahålla stöd i form av ett skatteavdrag eller, som ett alternativ till skatteavdraget, i form av finansiella instrument (så kallad betalning och fakturarabatt) till specifika kategorier av organisationer och hushåll.
Reform 1.1 – Förenkling och påskyndande av förfarandena för insatser för energieffektivitet
Denna reform syftar till att förenkla och påskynda förfarandena för genomförande av insatser som rör energieffektivitet. Det består av fyra viktiga åtgärder:
·Lansering av den nationella portalen för byggnaders energieffektivitet: Portalen ska stödja medborgare och operatörer i förvaltningen av energieffektivitetsprojekt och ska vara en enkel källa för beslutsfattarna att få tillgång till information. Den ska innehålla information om det nationella byggnadsbeståndets energiprestanda, som förväntas hjälpa företag och medborgare att fatta beslut om att förbättra fastighetens energiprestanda. En enda kontaktpunkt ska inrättas för att ge stöd och all användbar information till medborgare och företag om energikartläggning av byggnader, efterlevnad av sektorsbestämmelser, utvärdering av potentialen för effektivitet och val av prioriterade åtgärder, inbegripet ombyggnadsplaner i etapper, val av de lämpligaste marknadsföringsverktygen för ändamålet och utbildning av yrkeskunskaper.
·Förstärkning av den informations- och utbildningsplan som riktar sig till den civila sektorn – Informations- och utbildningsplanen ska ta hänsyn till behovet av att utveckla både särskilda initiativ som syftar till att fylla informationsgapet för slutanvändare inom bostadssektorn och lämplig utbildningsverksamhet om incitament och om de effektivaste insatserna för företag som erbjuder energitjänster, som genomför insatser och för kondominiumadministratörer. Planen ska utarbetas med beaktande av de behov som följer av Superbonus-åtgärden, i syfte att maximera dess ändamålsenlighet och lägga grunden för en varaktig kultur av effektivitet inom byggsektorn.
·Uppdatering och förstärkning av den nationella fonden för energieffektivitet: Genom översynen av förordningarna om inrättande och förvaltning av den nationella fonden för energieffektivitet (artikel 15 i lagstiftningsdekret 102/2014 och interministeriellt dekret av den 22 december 2017) träder ändringar i kraft för att främja en förbättring och en ökad användning av tillgängliga resurser.
·Påskynda genomförandefasen för projekt som finansieras genom det centrala programmet för återuppbyggnad och utveckling (EPAC): En översyn av regelverket ska genomföras i syfte att främja en effektivare förvaltning av de resurser som särskilt anslås till den centrala offentliga förvaltningens program för återuppbyggnad och utveckling (PREPAC).
F.2.
Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnummer
|
Relaterade
Åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer (för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer (för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
M2C3–1
|
Investering 2.1 – Stärka ekobonusen för energieffektivitet
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av förlängningen av Superbonus
|
Bestämmelse i rättsakten/rättsakterna som anger ikraftträdandet
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2021
|
Genom rättsakten eller rättsakterna förlängs Ecobon- och ismabonus-förmånerna till och med den 31 december 2022 för bostadsrätter och den 30 juni 2023 för subventionerade bostäder (IACP).
|
|
M2C3–2
|
Investering 2.1 – Stärka ekobonusen för energieffektivitet
|
Måltavla
|
Byggnadsrenovering Superbonus T1
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
17 000 000
|
KVARTAL 2
|
2023
|
Slutföra byggnadsrenoveringen för (minst 17 000 000 kvadratmeter som leder till primärenergibesparingar på minst 40 % och en ökning av minst två kategorier i energieffektivitetscertifikatet).
|
|
M2C3–3
|
Investering 2.1 – Stärka ekobonusen för energieffektivitet
|
Måltavla
|
Byggnadsrenovering Superbonus T2
|
SAKNAS
|
Antal
|
17 000 000
|
35 800 000
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Certifieringar (”asseverazioni”) som intygar byggnadsrenovering med minst 35 800 000 kvadratmeter som leder till primärenergibesparingar på minst 40 % och som ökar minst två kategorier i energieffektivitetscertifikatet (certifiering av energiprestanda enligt definitionen i dekret 63/2013) ska utfärdas.
Om gaskondensorpannor installeras som den valda ersättningen av befintliga ineffektiva gas-, kol- och oljebaserade pannor ska de ha A-prestanda. Kostnaden för installation av gaskondensorpannor ska utgöra högst 20 % av den totala kostnaden för renoveringsprogrammet.
Den totala uppskattade energibesparingen till följd av interventionerna uppgår till minst 191 Ktoe.
|
|
M2C3–4
|
Reform 1.1: Förenkling och påskyndande av förfaranden för insatser för energieffektivitet
|
Milstolpe
|
Förenkling och påskyndande av förfaranden för insatser för energieffektivitet
|
Bestämmelse i rättsakten/rättsakterna som anger ikraftträdandet
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2022
|
Rättsakten eller rättsakterna ska förenkla och påskynda förfarandena för energieffektivitetsinsatser genom att
·Lansering av den nationella portalen för byggnaders energieffektivitet:
·Förstärkning av verksamheten i informations- och utbildningsplanen för den civila sektorn
·Uppdatering och förstärkning av den nationella fonden för energieffektivitet:
·Påskyndande av genomförandefasen för projekt som finansieras genom PREPAC-programmet
|
F.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet
Investeringar 1.1: Byggande av nya skolor genom ersättning av byggnad
Syftet med åtgärden är att skapa moderna och hållbara skolstrukturer, särskilt genom att minska energiförbrukningen och öka den seismiska säkerheten. Denna åtgärd består i att en del av byggnadsbeståndet i offentliga skolor byts ut.
Investering 1.2 – Återkvalificering av offentliga fastighetstillgångar som helt eller delvis används av rättskipningen
Syftet med åtgärden är att återställa och modernisera byggnader som helt eller delvis används av rättskipningen. Åtgärden består av genomförande av renoverings- och omställningsarbeten i fastighetstillgångar i flera italienska kommuner, inbegripet men inte begränsat till energieffektivitetsåtgärder.
Investeringar 3.1: Främjande av effektiv fjärrvärme
Syftet med åtgärden är att öka användningen av effektiv fjärrvärme, baserat på distributionen av värme från förnybara källor, spillvärme eller samproducerad värme i högeffektiva anläggningar. Åtgärden består i att finansiera projekt som rör uppförande av nya eller utbyggnad av befintliga fjärrvärmenät, med prioritering av projekt som garanterar de största besparingarna inom icke-förnybar primärenergi.
F.4.
Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet
|
Löpnummer
|
Relaterade
Åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer (för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer (för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
M2C3–5
|
Investeringar 1.1: Byggande av nya skolor genom ersättning av byggnad
|
Milstolpe
|
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för byggande av nya skolor genom byte av byggnad för att uppgradera energi i skolbyggnader, efter ett offentligt anbudsförfarande.
|
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt efter ett offentligt anbudsförfarande
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 3
|
2023
|
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för ersättning av nya skolbyggnader som är berättigade till finansiering som formaliserats av lokala myndigheter motsvarande en total yta på minst 400 000 kvadratmeter
|
|
M2C3–6
|
Investeringar 1.1: Byggande av nya skolor genom ersättning av byggnad
|
Måltavla
|
Minst 166 nya skolor byggs genom att nya byggnader byts ut.
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
166
|
KVARTAL 1
|
2026
|
Intyg om slutförande av arbeten som utfärdats för uppförande av minst 166 nya skolor genom ersättning av byggnader.
Primärenergianvändningen i de 166 nya skolorna ska vara minst 20 % lägre än kravet på nära-nollenergibyggnader, vilket framgår av utfärdandet av energicertifikat.
|
|
M2C3–7
|
Investeringar 1.2 – Byggande av byggnader, omskolning och förstärkning av fastighetstillgångar inom rättsväsendet
|
Milstolpe
|
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för uppförande av nya byggnader, återställande och förstärkning av rättsvårdens fastighetstillgångar undertecknas av den upphandlande myndigheten efter ett offentligt anbudsförfarande.
|
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt efter ett offentligt anbudsförfarande
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt om uppförande av byggnader, omkvalificering och förstärkning av rättsvårdens fastighetstillgångar.
|
|
M2C3–8
|
Investering 1.2 – Återkvalificering av offentliga fastighetstillgångar som helt eller delvis används av rättskipningen
|
Måltavla
|
Utförda bygg- och anläggningsarbeten för minst 289 000 kvadratmeter offentliga fastighetstillgångar
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
289 000
|
KVARTAL 1
|
2026
|
Intyg om slutförande av bygg- och anläggningsarbeten för minst 289 000 kvadratmeter offentliga fastigheter som helt eller delvis används av rättskipningen utfärdas.
|
|
M2C3–9
|
Investeringar 3.1: Främjande av effektiv fjärrvärme
|
Milstolpe
|
Kontrakt för att förbättra värmenäten tilldelas av ministeriet för ekologisk omställning efter ett offentligt anbudsförfarande.
|
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt efter ett offentligt anbudsförfarande
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för uppförande av nya fjärrvärmenät eller utbyggnad av befintliga fjärrvärmenät, vilket bör inbegripa krav på minskad energiförbrukning.
Tilldelning av kontrakt till de projekt som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en förteckning över uteslutna och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning.
|
|
M2C3–10
|
Investeringar 3.1: Främjande av effektiv fjärrvärme
|
Måltavla
|
Byggande eller utbyggnad av fjärrvärmenät för att minska energiförbrukningen
|
SAKNAS
|
KTOE
|
0
|
30
|
KVARTAL 1
|
2026
|
Intyg om slutförande av arbeten för uppförande av nya fjärrvärmenät eller utbyggnad av befintliga nät utfärdas som möjliggör en minskning av energiförbrukningen med minst 30 KTOE per år, vilket intygas genom en rapport från en oberoende ingenjör.
Investeringen ska uppfylla villkoren i fotnot (9) i bilaga VI till förordning 241/2021/EU om faciliteten för återhämtning och resiliens.
För att vara stödberättigade ska fjärrvärmesystem använda värme från förnybara energikällor, spillvärme eller samproducerad värme i högpresterande anläggningar som huvudsaklig värmekälla. Fossila bränslen ska endast användas som backup.
|
G. OMRÅDE 2 DEL 4 – Territoriell planering och vattenresurser
Syftet med denna del av den italienska planen för återhämtning och resiliens är att åtgärda ett antal långvariga brister i förvaltningen av vattenresurser och hydrogeologiska risker i Italien och att anta ett antal åtgärder som syftar till att bevara den biologiska mångfalden. Detta ska uppnås genom en betydande och balanserad kombination av reformer och investeringar i dessa olika dimensioner.
På reformsidan föreslås i denna del en rad åtgärder som främst syftar till att effektivisera förvaltningen av vattenresurserna genom att minska fragmenteringen av sektorn, genom att fastställa en lämplig prispolitik och genom att fastställa ett antal incitament för att ta itu med de befintliga problemen i samband med förvaltningen av avloppsvatten. Reformer inom denna del omfattar också en rad åtgärder för att förenkla utformningen och genomförandet av projekt som rör vatteninfrastruktur och hantering och minskning av hydrologiska risker.
Investeringarna i denna del ska bidra till att minska och bättre hantera den hydrogeologiska risken i Italien, både ur ett förebyggande och anpassningsperspektiv, och ska syfta till att göra infrastrukturen för vatten mer motståndskraftig. Dessutom syftar de till att avsevärt förbättra förvaltningen av vattenresurserna genom bättre hantering av avloppsvatten och en betydande minskning av vattenläckaget, även inom jordbrukssektorn. Investeringarna ska stärka digitaliseringen av dessa sektorer och göra dem mer energieffektiva och bättre anpassade till klimatförändringarna. Denna del omfattar också en uppsättning åtgärder som syftar till att bevara biologisk mångfald och grönområden i linje med Europa 2030-strategin för biologisk mångfald.
I denna del behandlas en del av 2 års landsspecifika rekommendation 020, genom vilken Europeiska unionens råd rekommenderade Italien att vidta åtgärder för att ”fokusera investeringarna i den gröna och digitala omställningen, särskilt [...] vattenförvaltning och förstärkt digital infrastruktur för att säkerställa tillhandahållandet av samhällsviktiga tjänster”. Den tar också upp delar av 2019 års landsspecifika rekommendation 3 (”Focus investeringsrelaterad ekonomisk politik för infrastrukturens kvalitet, med beaktande av regionala skillnader. [...] och förbättra den offentliga förvaltningens ändamålsenlighet [...] genom att påskynda digitaliseringen och genom att öka de lokala offentliga tjänsternas effektivitet och kvalitet ”).
Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01).
G.1.
Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform 2.1 – Förenkling och påskyndande av förfarandena för att genomföra insatser mot hydrogeologisk instabilitet
Reform 2.1 – Förenkling och påskyndande av förfarandena för att genomföra insatser mot hydrogeologisk instabilitet Syftet med denna reform är att komma till rätta med de brister i förvaltningen av hydrogeologiska risker som påpekats av den italienska revisionsrätten. prioritera insatser i enlighet med den nationella riskbedömningen och artikel 6 i beslut 1313/2013, bedömning av riskhanteringsförmåga och principen om att inte orsaka betydande skada. upprätta en plan för att öka den administrativa kapaciteten hos de enheter som ansvarar för genomförandet av dessa projekt och stärka samordningen mellan de olika berörda förvaltningsnivåerna, bland annat genom att rationalisera informationsflödena.
Reform 2 – Reformen av den rättsliga ramen för bättre förvaltning och hållbar vattenanvändning
Denna reform ska syfta till att ta itu med de långvariga problem inom vattensektorn i Italien som återspeglas i många pågående överträdelseförfaranden för bristande efterlevnad av rådets direktiv 91/271/EEG, i en alltför stor fragmentering av sektorn och i avsaknad av lämpliga incitament och prispolitik. De planerade åtgärderna förväntas avsevärt minska sektorns fragmentering genom att minska antalet operatörer och främja stordriftsfördelar, skapa incitament för att minska vattenläckor och överdriven vattenförbrukning inom jordbrukssektorn och införa lämpliga prissättningsstrategier för en mer hållbar vattenförbrukning.
Ett antal samförståndsavtal ska undertecknas med regionerna Kampanien, Kalabrien, Molise och Sicilien för att minska fragmenteringen av antalet operatörer som tillhandahåller vattentjänster. Samförståndsavtalet ska fastställa mål för att fastställa lokala myndighetsorgan, minska antalet operatörer och uppnå stordriftsfördelar i syfte att fastställa en enda operatör för minst var och en av 40 000 invånare inom två år efter undertecknandet av samförståndsavtalet.
Reform 4.2 ”Åtgärder för att säkerställa full förvaltningskapacitet för integrerade vattentjänster”
Denna reform syftar till att ta itu med stora problem i förvaltningen av vattenresurser och göra systemet effektivare.
Systemet förväntas minska den nuvarande fragmenteringen av antalet operatörer, vilket för närvarande hindrar en effektiv användning av vattenresurser i vissa delar av landet. Reformen förväntas också skapa de rätta incitamenten för en bättre användning av vattenresurserna inom jordbrukssektorn, införa ett påföljdssystem för olaglig utvinning av vatten och införa ett prissystem som bättre återspeglar och stämmer bättre överens med principen om att förorenaren betalar, samtidigt som man undviker en utvidgning av befintliga bevattningssystem. Åtgärderna ska antas i samarbete med de regioner där förvaltningen av vattenresurserna för närvarande är mer problematisk.
Investeringar 3.2 – Digitalisering av nationalparker och marina skyddsområden
Syftet med åtgärden är att modernisera och digitalisera förfarandena för hur nationalparker och marina skyddsområden fungerar. Åtgärden består av digitala tjänster till besökare och insatser för naturskydd och övervakning av naturresurser.
Investering 4.2. Minskning av förluster i vattendistributionsnät, inbegripet digitalisering och övervakning av nät
Syftet med denna investering är att minska förlusten av dricksvatten. Åtgärden består i att uppgradera och modernisera vattendistributionsnäten genom avancerade kontrollsystem som gör det möjligt att övervaka de viktigaste knutpunkterna och de känsligaste punkterna i nätet (vattendistrikt).
G.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnummer
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
M2C4–1
|
Reform 2.1. Förenkling och påskyndande av förfarandena för att genomföra insatser mot hydrogeologisk instabilitet
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av förenklingen av den rättsliga ramen för bättre hantering av hydrologiska risker
|
Bestämmelse i relevant (a) rättsakt (er) om ikraftträdande Ej tillämpligt
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2022
|
Den nya rättsliga ramen ska (som ett minimum)
-Prioritera förebyggande insatser i linje med den nationella riskbedömningen och artikel 6 i beslut 1313/2013, bedömning av EU:s riskhanteringsförmåga och principen om att det inte föreligger några betydande skador,
-Påskynda förfarandena för projektutformning och fastställa allmänna principer för att förenkla projektgenomförande och finansieringsförfaranden samt hydrologiska riskprojekt.
-Harmonisera och rationalisera informationsflödena för att minska redundansen i rapporteringen mellan statens olika informationssystem och utveckla ett system med indikatorer för en bättre identifiering av hydrologiska risker, i linje med den italienska revisionsrättens rekommendationer.
-Stärka samordningen av insatser mellan olika myndighetsnivåer i enlighet med rekommendationerna från den italienska revisionsrätten,
-Skapa gemensamma databaser om incidenter (dissesto), i enlighet med rekommendationerna från den italienska revisionsrätten.
-Fastställa maximala tidsfrister för varje fas.
-Fastställa en plan för att stärka de berörda enheternas kapacitet.
|
|
M2C4–2
|
Reform 4.2 ”Åtgärder för att säkerställa full förvaltningskapacitet för integrerade vattentjänster”
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av reformen för att säkerställa full förvaltningskapacitet för integrerade vattentjänster
|
Bestämmelse i relevant (a) rättsakt (er) om ikraftträdande Ej tillämpligt
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 3
|
2022
|
Den allmänna lagen/förordningarna om vattentjänster för hållbar användning och incitament till investeringar i vatteninfrastruktur, som åtminstone ska
-Minska fragmenteringen av enheter genom regler och aggregeringsmekanismer för att ge incitament till att för närvarande autonoma förvaltningsaktörer integreras i den unika operatören för hela Ambito Territoriale Ottimale.
-Skapa incitament för en hållbar vattenanvändning inom jordbruket, särskilt för att stödja användningen av det gemensamma övervakningssystemet för vattenanvändning (SIGRIAN) för kollektiv bevattning och självförsörjande bevattning,
-Fastställa ett system med reglerade priser som tar tillräcklig hänsyn till användningen av miljöresurser och föroreningar i enlighet med principen om att förorenaren betalar.
|
|
M2C4–3
|
Reform 4.2 ”Åtgärder för att säkerställa full förvaltningskapacitet för integrerade vattentjänster”
|
Milstolpe
|
Reform av den rättsliga ramen för bättre förvaltning och hållbar vattenanvändning
|
Ikraftträdande av samförståndsavtalen Ej tillämpligt
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2021
|
Undertecknande av samförståndsavtal mellan ministeriet för ekologisk omställning och regionerna Kampanien, Kalabrien, Molise och Sicilien för att minska fragmenteringen av antalet operatörer som tillhandahåller vattentjänster. Samförståndsavtalet bör fastställa mål när det gäller att inrätta lokala myndigheter, minska antalet aktörer och uppnå stordriftsfördelar i syfte att inrätta en enda operatör för minst 40 invånare per 000 invånare.
|
|
M2C4–4
|
Reform 4.2 Åtgärder för att säkerställa fullständig förvaltningskapacitet för integrerade vattentjänster
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av den nya rättsliga ramen för bevattningsändamål
|
Bestämmelse i relevant lagstiftning som anger ikraftträdande Ej tillämpligt
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2022
|
Den reviderade rättsliga ramen ska åtminstone
Inrätta ett sanktionssystem för olaglig vattenutvinning.
Kräva en konsekvensbedömning i enlighet med artikel 4.7 i ramdirektivet för vatten för att bedöma (eventuellt kumulativ) påverkan på alla potentiellt påverkade vattenförekomster.
Säkerställa att en utvidgning av befintliga bevattningssystem (inbegripet genom ökad vattenanvändning, dvs. inte bara fysisk expansion), även genom effektivare metoder, undviks när de berörda vattenförekomsterna (yt- eller grundvatten) (i samband med intensifierade klimatförändringar) förväntas ha en lägre status än god status eller potentiellt god status.
|
|
M2C4–5
|
Investeringar 3.2: Digitalisering av nationalparker
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av den administrativa förenklingen och utvecklingen av digitala tjänster för besökare i nationalparker och marina skyddsområden
|
Bestämmelse i ministerdekretet om ikraftträdande
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 1
|
2022
|
Ministerdekretet ger mandat att utveckla digitala tjänster för besökare till nationalparker och marina skyddsområden.
|
|
M2C4–32
|
Investering 4.2. Minskning av förluster i vattendistributionsnät, inbegripet digitalisering och övervakning av nät
|
Måltavla
|
Insatser i vattendistributionsnät, inklusive digitalisering och övervakning av nät T2
|
SAKNAS
|
Antal
|
14 000
|
45 000
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Minst 45 000 kilometer vattennät
|
G.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet
Reform 3.1 Antagande av nationella program för kontroll av luftföroreningar
Reformen syftar till att anpassa nationell och regional lagstiftning och införa relaterade åtgärder för att minska utsläppen av luftföroreningar (i enlighet med målen i direktiv 2016/2284 om nationella utsläppstak och om ändring av klimatgaser).
Investeringar 1.1: Genomförande av ett avancerat och integrerat övervaknings- och prognossystem
Syftet med denna investering är att identifiera och förutsäga risker till följd av klimatförändringarnas effekter och otillräcklig fysisk planering samt att tillhandahålla information för riskförebyggande planer. Denna investering består i inrättandet av ett övervakningssystem som möjliggör fjärrkontroll av stora territoriella områden och identifiering av olagligt bortskaffande av avfall.
Investeringar 2.1: Åtgärder för att minska översvämningsrisker och hydrogeologiska risker
Syftet med denna åtgärd är att komma till rätta med den hydrogeologiska instabiliteten i Italien. Åtgärden består av två handlingslinjer, där Protezione Civile och ”kommissionär med ansvar för katastrofberedskap för återuppbyggnad i regionerna Emilia Romagna, Toscana och Marche” drabbades av översvämningarna i maj 2023 (Commissario per la ricostruzione nel territorio della regione Emilia Romagna, Toscana e Marche), som ansvarig förvaltning: den första handlingslinjen avser en rad insatser för att återställa skadade offentliga strukturer och infrastrukturer (insatser av typ E) och minska kvarstående risker som är strikt kopplade till evenemanget och som främst syftar till att skydda den offentliga och privata säkerheten (insatser av typ D). den andra handlingslinjen gäller insatser för att återställa vattenvägar och öka skyddet mot översvämningar och jordskred samt återställningsåtgärder för transportnätet i de områden som drabbades av översvämningarna i maj 2023.
Investeringar 3.1: Skydd och förbättring av skogar i städer och stadsnära områden
Syftet med denna åtgärd är att skydda grönområden och öka deras antal i syfte att både bevara och förbättra den biologiska mångfalden och höja livskvaliteten för invånarna i dessa områden. Åtgärden består av plantering av skogsodlingsmaterial (utsäde eller växter) för minst 4 500 000 träd och buskar (i 4 500 hektar), varav minst 3,5 miljoner träd omplanterade på slutdestinationen, i Italiens 14 storstäder.
Investeringar 3.2 – Digitalisering av nationalparker och marina skyddsområden
Syftet med denna åtgärd är att modernisera och digitalisera förfarandena för hur nationalparker och marina skyddsområden fungerar. Åtgärden består av digitala tjänster till besökare och insatser för naturskydd och övervakning av naturresurser.
Investering 3.3 – Återplantering av Po-området
Syftet med denna åtgärd är att återaktivera naturliga processer och uppmuntra återhämtningen av den biologiska mångfalden i floden Po. Åtgärden består av genomförande av insatser för att minska flodsträckans artificialitet.
Investeringar 3.4: Sanering av herrelösa områden
Syftet med denna åtgärd är att minska miljöpåverkan från ”anonyma platser” och på så sätt indirekt främja den cirkulära ekonomin. Denna investering består i antagandet av en handlingsplan för att identifiera och blåsa nytt liv i enskilda platser i italienska regioner och autonoma provinser samt genomförande av särskilda insatser för att återställa dem.
Investeringar 3.5: Återställande och skydd av havsbottnar och marina livsmiljöer
Syftet med denna åtgärd är att bidra till att vända förstörelsen av havsbottnar och marina livsmiljöer. Åtgärden består i att stödja projekt som kartlägger havsbottnens livsmiljöer och miljöövervakning, planering och storskaliga restaurerings- och skyddsåtgärder samt att förbättra havsplattformarna.
Reform 4.1 Förenkling av lagstiftningen och stärkta styrelseformer för genomförandet av investeringar i infrastruktur för vattenförsörjning
Det nuvarande regelverket och den nuvarande fragmenteringen av förvaltningen har en negativ inverkan på kapaciteten att planera och genomföra investeringar i infrastruktur för vattenförsörjning.
Syftet med denna reform är att förenkla och effektivisera den rättsliga ramen och vid behov ge stöd till de genomförandeorgan som inte har tillräcklig kapacitet för att genomföra och slutföra dessa investeringar inom de tidsfrister som ursprungligen fastställdes.
De viktigaste åtgärder som planeras för att uppnå dessa mål är främst i) inrättandet av ett centralt offentligt finansieringsinstrument för investeringar i vattensektorn som förenar resurser som för närvarande är ganska spridda, II) förenkla förfarandena för rapportering och övervakning av de finansierade investeringarna, iii) ytterligare involvera tillsynsmyndigheten i planeringen av de investeringar som ska genomföras och i eventuella revideringar av planen.
Infrastruktur- och transportministeriet ska lägga fram reformförslaget för vattenförsörjningssektorn.
Investering 4.1 Primärvatteninfrastruktur för tryggad vattenförsörjning
Syftet med denna åtgärd är att trygga vattenförsörjningen i viktiga stadsområden och stora bevattnade områden, att öka nätets säkerhet och motståndskraft även när det gäller vattenets transportkapacitet. Åtgärden består av arbeten på infrastruktur för primärvatten i hela landet.
Investering 4.2. Minskning av förluster i vattendistributionsnät, inbegripet digitalisering och övervakning av nät
Syftet med denna investering är att minska förlusten av dricksvatten. Åtgärden består i att uppgradera och modernisera vattendistributionsnäten genom avancerade kontrollsystem som gör det möjligt att övervaka de viktigaste knutpunkterna och de känsligaste punkterna i nätet (vattendistrikt).
Investering 4.3. Investeringar i bevattningssystemets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser
Syftet med denna åtgärd är att öka bevattningssystemens effektivitet genom digitalisering och infrastrukturinterventioner för en mer hållbar och klimattålig jordbrukssektor.
Investering 4.4. Avlopp och rening
Syftet med denna åtgärd är att minska bristerna i de italienska vattensystemen för avloppsrening och rening av avloppsvatten samt antalet tätorter med svaga avlopps- och reningssystem. Åtgärden består av insatser för att effektivisera reningen av avloppsvatten som släpps ut i havs- och inlandsvatten.
Investering 4.5. Bidragsordning för investeringar i vatteninfrastruktur
Denna åtgärd ska bestå av en offentlig investering i ett bidragssystem för att stimulera privata investeringar och förbättra tillgången till finansiering inom Italiens vattenförvaltningssektor. Stödordningen ska fungera genom att tillhandahålla lönsamhetsgapet bidrag direkt till den privata sektorn och till offentliga organ som bedriver liknande verksamhet.
Systemet ska förvaltas av Invitalia S.p.A. som genomförandepartner. Programmet ska omfatta följande produktrad:
·Ett bidrag för att täcka projektens finansieringsunderskott när det gäller infrastrukturprojekt inom vattenförvaltningssektorn. Bidraget ska subventionera en del av den totala investeringen för att säkerställa projektets lönsamhet. Utformningen av bidragsstrukturen ska ge incitament till rationalisering och aggregering av leverantörer av vattentjänster genom att införa en belöningsmekanism.
För att genomföra investeringen i ordningen ska Italien och Invitalia S.p.A. underteckna ett genomförandeavtal som ska innehålla följande:
1. Beskrivning av stödordningens beslutsprocess: Det slutliga beslutet om tilldelning av programmet ska fattas av en investeringskommitté eller annat motsvarande ledningsorgan och godkännas med en majoritet av rösterna av ledamöter som är oberoende i förhållande till regeringen.
2. Nyckelkrav i den tillhörande bidragspolicyn, som ska omfatta följande:
En beskrivning av de bidrag som tillhandahållits och de stödberättigade slutliga stödmottagarna. Slutliga stödmottagare ska i princip vara företag med privat deltagande. I enlighet med principen om icke-diskriminering kan offentliga organ som bedriver liknande verksamhet som de privata enheter som omfattas av ordningen också godtas som slutliga stödmottagare.
a.Kravet på att alla investeringar som får stöd ska vara ekonomiskt bärkraftiga.
Kravet att följa principen om att inte orsaka betydande skada i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). I synnerhet ska följande verksamheter och tillgångar inte omfattas av bidragsreglerna: verksamheter och tillgångar med anknytning till fossila bränslen, inklusive användning i senare led
. Dessutom ska den tillhörande bidragspolicyn innehålla ett krav på att följande ska undantas från finansieringen: investeringar som inbegriper uppförande av nya dammar. investeringar som omfattas av artikel 4.7 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60 av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område.
b.Kravet att programmets slutliga stödmottagare inte ska få stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad.
3. Det belopp som omfattas av genomförandeavtalet, genomförandepartnerns avgiftsstruktur och kravet att använda eventuella outnyttjade intäkter från ordningen, även efter 2026, för samma politiska ändamål.
4. Övervaknings-, revisions- och kontrollkrav, inbegripet
a.En beskrivning av genomförandepartnerns övervakningssystem för att rapportera om de bidrag som mobiliserats.
b.En beskrivning av genomförandepartnerns förfaranden som ska säkerställa förebyggande, upptäckt och korrigering av bedrägerier, korruption och intressekonflikter.
c.Skyldigheten att kontrollera att varje insats är stödberättigande i enlighet med kraven i genomförandeavtalet innan bidrag beviljas till en insats.
d.Skyldigheten att utföra riskbaserade efterhandsrevisioner i enlighet med en revisionsplan från Invitalia S.p.A. Dessa revisioner ska verifiera i) att kontrollsystemen är effektiva, inbegripet upptäckt av bedrägerier, korruption och intressekonflikter, II) Iakttagande av principen om att inte orsaka betydande skada, reglerna för statligt stöd och klimatmålskraven. och iii) att kravet på att programmets slutliga stödmottagare inte har fått stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad respekteras. Revisionerna ska också kontrollera transaktionernas laglighet och att villkoren i det tillämpliga genomförandeavtalet och bidragsavtalen följs.
2.Krav för klimatinvesteringar som genomförs av genomförandepartnern: minst 400 000 000 EUR av RRF-investeringen i ordningen ska bidra till klimatförändringsmålen i enlighet med bilaga VI till RRF-förordningen.
G.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet
|
Löpnummer
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
M2C4–6
|
Investeringar 3.2: Digitalisering av nationalparker
|
Måltavla
|
Utveckling av digitala tjänster för besökare till nationalparker och marina skyddsområden
|
SAKNAS
|
Procent
|
0
|
70
|
KVARTAL 2
|
2024
|
Minst 70 % av nationalparker och marina skyddsområden har utvecklat digitala tjänster för besökare till nationalparker och marina skyddsområden (minst två av följande: anslutningen till Naturitalia.IT-portalen. en ansökan om administrativa förfaranden eller en app för hållbar mobilitet).
|
|
M2C4–6a
|
Investeringar 3.2: Digitalisering av nationalparker
|
Milstolpe
|
Genomförda insatser för naturskydd och övervakning av levererade naturresurser
|
Utfärdade certifikat
|
|
|
|
KVARTAL 2
|
2026
|
·Intyg om kontroll av överensstämmelse för minst 12 000 utrustningsartiklar för naturskydd och övervakning.
·Certifikat för regelbundet utförande av tjänster för tillhandahållande i naturparker och marina skyddsområden av minst 7 olika typer av tekniska tjänster och utbildning för vetenskaplig övervakning och övervakning på fältet.
|
|
M2C4–7
|
Reform 3.1: Antagande av nationella program för luftföroreningskontroll
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av ett nationellt luftvårdsprogram
|
Bestämmelse i DPCM om ikraftträdande Ej tillämpligt
|
SAKNAS
|
EJ TILLÄMPLIGT
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2021
|
I dekretet från ministerrådets ordförande (DPCM) fastställs ett nationellt luftvårdsprogram som inför lämpliga åtgärder för att minska luftföroreningarna i enlighet med EU:s direktiv 2016/2284 och lagstiftningsdekret nr 81 av den 30 maj 2018 om införlivande av det direktivet.
|
|
M2C4–8
|
Investering 1.1. 1,1. Genomförande av ett avancerat och integrerat övervaknings- och prognossystem
|
Milstolpe
|
Operativ plan för ett avancerat och integrerat övervaknings- och prognossystem för att identifiera hydrologiska risker
|
Bestämmelse i ministerdekretet om ikraftträdande Ej tillämpligt
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 3
|
2021
|
Ministerdekretet ska godkänna en operativ plan för genomförandet av ett avancerat och integrerat övervaknings- och prognossystem för att identifiera hydrologiska risker. Den ska som ett minimum
-Planera fjärranalystillämpningar och datafältsensorer,
-Utveckla ett kommunikationssystem som möjliggör samordning och driftskompatibilitet mellan de olika operatörerna i kontrollrummen.
-Inrättande av centrala och regionala kontrollrum
-Utveckla system och tjänster för cybersäkerhet
|
|
M2C4–9
|
Investering 1.1. 1,1. Genomförande av ett avancerat och integrerat övervaknings- och prognossystem
|
Milstolpe
|
Övervaknings- och prognossystemet är tillgängligt
|
Systemet är tillgängligt online
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2025
|
Övervaknings- och prognossystemet för att identifiera hydrologiska risker och olagligt bortskaffande av avfall finns tillgängligt online.
|
|
M2C4–11
|
Investering 2.1.a Åtgärder för att minska översvämningsrisker och hydrogeologiska risker – Interventioner i Emilia Romagna, Toscana och Marche
|
Milstolpe
|
Fastställande av ingripanden genom förordning (ar) av kommissionsledamoten med ansvar för nödåtgärder
|
Förordning (ar) från kriskommissionären
|
|
|
|
KVARTAL 3
|
2024
|
I en eller flera förordningar från kriskommissionären ska det fastställas en exakt förteckning över insatser för att återställa vattenvägar och öka skyddet mot översvämningar och jordskred, insatser för att återställa offentliga byggnader, inklusive offentliga hus och vårdcentraler, och det totala antalet km av det transportnät som ska saneras. Värdet av det totala antalet interventioner ska uppgå till minst 1,2 miljarder EUR.
|
|
M2C4–11a
|
Investering 2.1.a Åtgärder för att minska översvämningsrisker och hydrogeologiska risker – Interventioner i Emilia Romagna, Toscana och Marche
|
Måltavla
|
Genomförda projekt
|
Intyg om slutförande av projekt
|
Antal
|
0
|
190
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Intyg om slutförda arbeten utfärdas för minst 190 insatser för att återställa vattenvägar och öka skyddet mot översvämningar och jordskred, samt för återställningsåtgärder av transportnätet, i enlighet med vad som fastställs i förordningarna från kommissionsledamoten med ansvar för nödåtgärder.
|
|
M2C4–12
|
Investering 2.1.b Åtgärder för minskning av översvämningsrisker och hydrogeologiska risker
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av den reviderade rättsliga ramen för insatser mot översvämningar och hydrogeologiska risker
|
Bestämmelser i förordningarna om ikraftträdande
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2021
|
De dekret som godkänner den första insats- och investeringsplanen i respektive område (kommissionsledamot delegat/region/autonom provins) för minskning av översvämningsrisker och hydrogeologiska risker ska syfta till att återställa de ursprungliga förhållandena och säkerställa territoriernas motståndskraft mot naturkatastrofer.
|
|
M2C4–13
|
Investering 2.1b – Åtgärder för att minska översvämningsrisker och hydrogeologiska risker
|
Måltavla
|
Genomförda interventioner av typ D och E
|
SAKNAS
|
Procent
|
0
|
90
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Intyg om slutförande av bygg- och anläggningsarbeten utfärdas för minst 90 % av insatserna av typ E och typ D som syftar till att återställa skadade offentliga strukturer enligt vad som anges i den nationella civilskyddsmyndighetens godkännandeakter.
|
|
M2C4–18
|
Betydande investeringar. 3.1 Skydd och förbättring av skogar i städer och stadsnära områden
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av de reviderade lagändringarna för skydd och tillvaratagande av grönområden i städer och stadsnära områden
|
Bestämmelser i relevant lagstiftning som anger antagandet av planen för beskogning i städer
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2021
|
Stadsplaneringen för beskogning ska överensstämma med målen i lagen av den 12 december 2019, 141 (nedan kallad klimatlagen) och efter en planeringsfas som ska genomföras av storstäderna. Planen bör som ett minimum fastställa följande mål:
-Bevara och öka den diffusa biologiska mångfalden i linje med den europeiska strategin för biologisk mångfald,
-Bidra till att minska luftföroreningarna i storstadsområdena,
-Minska överträdelseförfarandena för luftkvalitet,
-Återställa landskapet som skapats av människan och förbättra de skyddade områden som finns i storstadsområdenas omedelbara närhet.
Ställ upp markkonsumtionen och återställa nyttig jord.
|
|
M2C4–19
|
Betydande investeringar. 3.1 Skydd och förbättring av skogar i städer och stadsnära områden
|
Måltavla
|
Plantera träd för skydd och tillvaratagande av grönområden i städer och stadsnära områden T1
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
1 650 000
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Plantera minst 1 650 000 träd för återbeskogning i stadsområden och stadsnära områden i enlighet med artikel 4 i lagen av den 12 december 2019, 141 (den så kallade klimatlagen).
|
|
M2C4–20
|
Betydande investeringar. 3.1 Skydd och förbättring av skogar i städer och stadsnära områden
|
Måltavla
|
Plantera träd för skydd och tillvaratagande av grönområden i städer och stadsnära områden T2
|
SAKNAS
|
Antal
|
1 650 000
|
4 500 000
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Plantering av skogsodlingsmaterial (utsäde eller växter) för minst 4 500 000 träd och buskar för återbeskogning av stadsområden och stadsnära områden i enlighet med artikel 4 i lagen av den 12 december 2019, 141 (den så kallade klimatlagen).
|
|
M2C4–20a
|
Betydande investeringar. 3.1 Skydd och förbättring av skogar i städer och stadsnära områden
|
Måltavla
|
Plantera träd för skydd och tillvaratagande av grönområden i städer och stadsnära områden T3
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
3 500 000
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Omplantering av skogsodlingsmaterial (utsäde eller växter) för minst 3 500 000 träd och buskar för återbeskogning av stadsområden och stadsnära områden.
|
|
M2C4–21
|
Investering 3.3 Åternaturifiering av Po-området
|
Milstolpe
|
Översyn av den rättsliga ramen för insatser för åternaturifiering av Po-området
|
Bestämmelse i relevant lagstiftning som anger ikraftträdande Ej tillämpligt
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2023
|
Ikraftträdande av relevant lagstiftning i syfte att återställa den ekologiska korridoren som utgörs av flodbädden, inbegripet naturlig återbeskogning och insatser för återställande och återaktivering av sidogrenar och oxbows.
|
|
M2C4–22
|
Investering 3.3 Åternaturifiering av Po-området
|
Måltavla
|
Minskning av flodbäddens konstlikhet för åternaturifiering av Po-området T1
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
13
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Minska den konstanta flodmynningen med minst 13 km längs Pos axel.
|
|
M2C4–23
|
Investering 3.3 Åternaturifiering av Po-området
|
Måltavla
|
Minskning av flodbäddens konstlikhet för åternaturifiering av Po-området T2
|
SAKNAS
|
Antal
|
13
|
37
|
KVARTAL 1
|
2026
|
Intyg om slutförande av arbeten för att minska den konstanta flodmynningen med minst 37 km längs Pos axel utfärdas.
Intyg om slutförande av arbeten som innebär återbeskogning som omfattar minst 337 hektar strandnära skogsmark utfärdas.
|
|
M2C4–24
|
Investering 3.4. Sanering av förorenade områden utan ägare
|
Milstolpe
|
Rättslig ram för sanering av herrelösa områden
|
Bestämmelse i relevant lagstiftning som anger antagandet av handlingsplanen Ej tillämpligt
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Handlingsplanen för förnyelse av förorenade områden ska minska markexploateringen och förbättra stadsförnyelsen. Inbjudan ska innehålla åtminstone följande information:
-Identifiering av anonyma platser i alla 21 regioner och/eller autonoma provinser
-De särskilda åtgärder som ska vidtas på varje separat plats för att minska markanvändningen och förbättra stadsförnyelsen.
|
|
M2C4–25
|
Investering 3.4. Sanering av förorenade områden utan ägare
|
Måltavla
|
Återupplivande av platser som inte är herrelösa
|
SAKNAS
|
Procent
|
0
|
70
|
KVARTAL 1
|
2026
|
Intyg om marksanering (i enlighet med artikel 5, komm. 3 i handlingsplanen) som utfärdats för 70 % av de områden som anges i handlingsplanen.
|
|
M2C4–26
|
Investering 3.5. Återställande och skydd av havsbottnen och de marina livsmiljöerna
|
Måltavla
|
Återställande och skydd av havsbottnar och marina livsmiljöer
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
10
|
KVARTAL 2
|
2025
|
Följande 10 verksamheter har genomförts:
·Ostronrestaureringsplatser har placerats på minst en plats för var och en av följande regioner: Friuli-Venezia Giulia och Emilia Romagna.
·Havsbotten och havsvegetation har planterats i minst ett område för var och en av följande regioner: Lazio, Kampanien, Kalabrien och Sicilien.
·Förtöjningsfält utrustade med bojar har installerats i områdena i västra, centrala och södra Medelhavsområdet.
·Spöknät har avlägsnats på sammanlagt minst 15 platser på Sicilien, Kampanien, Lazio, Apulien, Marche och Emilia Romagna.
·Radialstationer vid kusten har underhållits eller installerats eller utrustats med programvara för utveckling på minst 9 platser, och en mobil oceanografisk forskningsenhet har köpts.
·Minst 12 vågmätare har lanserats.
·Underhåll eller installation av nya sensorer har ägt rum vid minst 25 stationer för järnvägsnät med tidvattenprofil.
·Installation av minst 3 nya marina väderstationer och underhåll av minst 25 sjöväderstationer i Venedig-lagunområdet.
·Minst 10 fasta stationer för kontinuerlig övervakning av kemiska, fysikaliska och trofiska parametrar i laguner har installerats.
·Minst 5 programvarusystem för övervakning av havs- och kustnära livsmiljöer har genererat data.
Alla inköp av fartyg eller fartyg ska vara av bästa tillgängliga teknik med lägst miljöpåverkan inom sektorn.
|
|
M2C4–27
|
Reform 4.1. Förenkling av lagstiftningen och stärkta styrelseformer för genomförandet av investeringar i infrastruktur för vattenförsörjning
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av förenklingen av lagstiftningen för interventioner i primärvatteninfrastruktur för tryggad vattenförsörjning
|
Bestämmelse (ar) i relevant (a) lagstiftning som anger ikraftträdande Ej tillämpligt
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 1
|
2022
|
Den reviderade lagstiftningen ska stärka styrningen och förenkla genomförandet av investeringar i infrastruktur för vattenförsörjning. Den nya rättsliga ramen bör som ett minimum
— Göra den nationella planen för insatser inom vattensektorn till det centrala finansieringsinstrumentet för investeringar i vattensektorn.
— Begära ett yttrande och aktivt involvera tillsynsmyndigheten (Autorità di Regolazione per Energia Reti e Ambiente) i alla ändringar eller uppdateringar av planen.
— Tillhandahålla stöd och kompletterande åtgärder till genomförandeorgan som inte kan genomföra investeringar som rör primär upphandling inom den planerade tidsramen.
Förenkla förfarandena för rapportering och övervakning av de investeringar som finansieras inom vattensektorn.
|
|
M2C4–28
|
Investering 4.1. Investeringar i primär vatteninfrastruktur för tryggad vattenförsörjning
|
Milstolpe
|
Tilldelning av finansiering till alla projekt för investeringar i infrastruktur för primärvatten och för tryggad vattenförsörjning
|
Offentliggörande av dekret (ar)
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 3
|
2023
|
Offentliggörande av tillträdesdekret med tilldelning (tilldelning) av finansiering till projekt för investeringar i infrastruktur för primärvatten och om tryggad vattenförsörjning.
Kontrakten ska omfatta följande:
-Tryggad vattenförsörjning i viktiga stadsområden.
-Strukturella arbeten för att öka nätets säkerhet och motståndskraft, inbegripet anpassning till klimatförändringar (utom dammar).
-Ökning av vattentransportkapaciteten.
Urvalskriterierna ska säkerställa att investeringen fullt ut bidrar till klimatförändringsmålen med en klimatkoefficient på 40 %, i enlighet med bilaga VI till förordning (EU) 2021/241 om faciliteten för återhämtning och resiliens.
|
|
M2C4–29
|
Investering 4.1. Investeringar i primär vatteninfrastruktur för tryggad vattenförsörjning
|
Måltavla
|
Slutförande av arbeten på vatteninfrastruktur
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
45
|
KVARTAL 1
|
2026
|
Intyg om slutförande av arbeten har utfärdats för ingrepp i minst 45 vattensystem (både komplexa och elementära), varav minst 32 komplexa vattensystem.
|
|
M2C4–30
|
Investering 4.2. Minskning av förluster i vattendistributionsnät, inbegripet digitalisering och övervakning av nät
|
Milstolpe
|
Tilldelning av finansiering till alla projekt för insatser i vattendistributionsnät, inklusive digitalisering och övervakning av nät
|
Offentliggörande av dekret (ar)
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 3
|
2023
|
Offentliggörande av tillträdesdekret med tilldelning (tilldelning) av finansiering till projekt för insatser för modernisering och effektivitet i vattendistributionsnäten.
Avtalen ska omfatta följande:
-Insatser för att minska förlusterna i dricksvattennäten.
-Öka vattensystemens motståndskraft mot klimatförändringar,
-Stärka digitaliseringen av näten för en optimal förvaltning av vattenresurserna, minska avfallet och begränsa ineffektivitet.
|
|
M2C4–31
|
Investering 4.2. Minskning av förluster i vattendistributionsnät, inbegripet digitalisering och övervakning av nät
|
Måltavla
|
Insatser i vattendistributionsnät, inklusive digitalisering och övervakning av nät T1
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
14 000
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Minst 14 000 kilometer vattennät
|
|
M2C4–33
|
Investering 4.3 Investeringar i bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser
|
Milstolpe
|
Tilldelning av finansiering till alla projekt för bevattningsjordbrukssystemets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser
|
Offentliggörande av dekret (ar).
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Offentliggörande av tillträdesdekret med tilldelning (tilldelning) av finansiering till projekt för interventioner i nät och bevattningssystem och tillhörande digitaliserings- och övervakningssystem.
Avtalen ska omfatta följande:
-Uppmuntra mätning och övervakning av användningen på gemensamma nät (genom installation av mätare och fjärrstyrningssystem), inbegripet övergången från självförsörjning till kollektiv användning, som en förutsättning för att man ska kunna slutföra införandet av en prispolitik för vatten som bygger på vattenvolymerna för en effektiv användning av vattenresurser inom jordbruket och som en följd av detta stimulera minskningen av olagliga uttag av vatten i landsbygdsområden.
-Investeringar i bevattning bör syfta till att effektivisera befintlig bevattning, även om den berörda vattenförekomsten har god status.
Denna åtgärd förväntas inte orsaka betydande skada för miljömål i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärden och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada.
(2021/C58/01). För varje delinvestering ska i synnerhet fullständig överensstämmelse med kraven i EU-lagstiftningen, inbegripet ramdirektivet för vatten, säkerställas före, under och efter det att byggnadsarbetet inleds.
Dessutom ska interventioner, när så är tillämpligt enligt nationell rätt, bli föremål för en miljökonsekvensbedömning (MKB) i enlighet med direktiv 2011/92/EU samt relevanta bedömningar inom ramen för direktiv 2000/60/EG och direktiv 92/43/EEG, inbegripet genomförandet av nödvändiga begränsningsåtgärder.
|
|
M2C4–34
|
Investering 4.3 Investeringar i bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser
|
Måltavla
|
Insatser för bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser T1
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
40
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Minst 40 uttagskällor (förtecknade i SIGRIAN) kopplade till vattenkoncession (concessione di derivazione) med en kapacitet på minst 100 l/s ska vara utrustade med mätare.
De övergripande insatserna för nätverkseffektivitet ska också omfatta installation av
-300 tredjenivåmätare.
-10 000 mätare på fjärde våningen;
-Digitalisering och nätförbättringar.
|
|
M2C4–34a
|
Investering 4.3 Investeringar i bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser
|
Måltavla
|
Interventioner för bevattningsjordbrukssystemets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser T1.2
|
SAKNAS
|
Antal
|
40
|
105
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Minst 105 uttagskällor (förtecknade i SIGRIAN) kopplade till vattenkoncession (concessione di derivazione) med en kapacitet på minst 100 l/s ska vara utrustade med mätare.
De övergripande insatserna för nätverkseffektivitet ska gynna minst 422 407 hektar bevattnad areal och omfatta följande:
-Installation av 750 mätare på tredje nivå.
-Installation av 25 000 mätare på fjärde våningen.
-Digitalisering och nätförbättringar.
|
|
M2C4–35
|
Investering 4.3 Investeringar i bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser
|
Måltavla
|
Insatser för bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser T2
|
SAKNAS
|
Hektar
|
0
|
96 390
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Minst 96 390 hektar bevattnad areal ska gynnas av ett effektivt utnyttjande av bevattningsresurserna.
|
|
M2C4–36
|
Investering 4.4 Investeringar i avloppsrening och rening
|
Milstolpe
|
Tilldelning av finansiering till projekt för avloppsrening och rening
|
Offentliggörande av ett dekret
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Offentliggörande av dekretet om tillträde med tilldelning (tilldelning) av projektförslag.
Interventionerna ska
-Effektivisera reningen av avloppsvatten som släpps ut i havs- och inlandsvatten, även genom teknisk innovation.
-Om möjligt omvandla vissa reningsverk till ”gröna fabriker”, som återanvänder renat avloppsvatten för bevattning och industriella ändamål.
Denna åtgärd får inte orsaka betydande skada för miljömål i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärden och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). I synnerhet ska förbränning av slam inte vara tillåten.
|
|
M2C4–38
|
Investering 4.4 Investeringar i avloppsrening och rening
|
Måltavla
|
Personekvivalenter som omfattas av åtgärder för avlopp och rening
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
3 750 000
|
KVARTAL 1
|
2026
|
Intyg om slutförande av arbeten utfärdade för avloppsrening och rening av avloppsvatten från tätbebyggelse i tätorter med minst 3 750 000 personekvivalenter (PE), varav minst 1 209 000 PE finns i tätorter som omfattas av ett överträdelseförfarande på grund av bristande efterlevnad av rådets direktiv 91/271/EEG, vilket bekräftas av en rapport från en oberoende ingenjör
|
|
M2C4–39
|
Investering 4.5
Bidragsordning för investeringar i vatteninfrastruktur
|
M
|
Genomförandeavtal
|
Genomförandeavtalets ikraftträdande
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Genomförandeavtalets ikraftträdande.
|
|
M2C4–40
|
Investering 4.5
Bidragsordning för investeringar i vatteninfrastruktur
|
T
|
Rättsliga avtal som undertecknats med slutliga stödmottagare och slutförande av investeringen
|
SAKNAS
|
Procentandel (%)
|
0 %
|
100 %
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Invitalia S.p.A. ska ha ingått lagliga bidragsavtal med slutliga stödmottagare för ett belopp som krävs för att använda 100 % av RRF-investeringen i ordningen (med beaktande av förvaltningsavgifter). Minst 40 % av denna finansiering ska bidra till klimatmålen med hjälp av metoden i bilaga VI till RRF-förordningen.
Italien ska överföra 1 200 000 000 EUR till Invitalia S.p.A. för faciliteten.
|
H. UPPGIFT 3 DEL 1: Hållbar transportinfrastruktur
H.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
SAKNAS
H.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
SAKNAS
H.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet
Investeringarna i denna del stöder utbyggnaden av järnvägsinfrastruktur (höghastighetståg, godstrafik, regionala järnvägar, det europeiska trafikstyrningssystemet för järnvägar). De åtföljs av reformer för att påskynda investeringar i järnvägsinfrastruktur och förbättra väginfrastrukturens kvalitet. Delen för reform av företagsklimatet innehåller en åtgärd som skapar ytterligare incitament för regionerna att upphandla sina regionala avtal om allmän järnvägstrafik. Denna del innehåller åtgärder för att utveckla användningen av väte på järnväg.
Denna del stöder genomförandet av 2019 års landsspecifika rekommendation nr 3, där Italien uppmanas att ”fokusera investeringsrelaterad ekonomisk politik på [...] infrastrukturens kvalitet med beaktande av regionala skillnader” och 2020 års landsspecifika rekommendation 3 om ”tidigareläggning av mogna offentliga investeringsprojekt” och att fokusera på investeringar i den gröna och digitala omställningen, särskilt i ren och effektiv produktion och användning av energi, forskning och innovation, hållbar kollektivtrafik, avfallshantering och vattenförvaltning samt förstärkt digital infrastruktur för att säkerställa tillhandahållandet av grundläggande tjänster.
Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01).
Reform 1.1 – Förbättring av förfarandet för godkännande av avtalet mellan ministeriet för infrastruktur och transport (MIT) och järnvägsinfrastrukturförvaltaren Rete Ferroviaria Italiana
Denna reform innebär att man tar bort kravet på att parlamentsutskotten ska yttra sig om förteckningen över investeringar från Contratti di Programma (CdP) för järnvägsinfrastrukturförvaltaren Rete Ferroviaria Italiana. Parlamentsutskotten ska yttra sig om det strategiska investeringsprogrammet.
Reform 1.2 – Snabbare godkännandeförfarande för projekt
Denna reform består i att anta lagstiftning som gör det möjligt att förutse platsen för arbetet vid tiden för projektet ”Economic Technical Feasibility Project” (PFTE), i stället för att vänta på den slutliga projektutformningsfasen. Ytterligare tillstånd, som inte kan erhållas från PFTE, skulle erhållas under senare projektutformningsfaser, utan att sammankalla ”Conferenza dei Servizi”, som ett undantag från lag nr 241/1990. Dessa ändringar ska förkorta tiden för godkännande av projekt från 11 till 6 månader.
Reform 1.3 – Öka järnvägsinfrastrukturens effektivitet i Italien
Denna reform syftar till att främja ökad konkurrens på regionala och interurbana järnvägsmarknader, förbättra infrastrukturplaneringen för järnvägslinjer och järnvägsnät och införa resultatmätning av förvaltning och investeringar av järnvägsinfrastruktur. Reformen består i antagandet av primär- och sekundärlagstiftning samt antagandet av rättsakter om företaget för rullande materiel (ROSCO).
Investering 1.1 – Höghastighetsförbindelser med järnväg i söder för passagerare och gods
Syftet med denna investering är att bygga ut den italienska järnvägsinfrastrukturen. Denna investering består i byggandet av 114 km höghastighetsinfrastruktur för person- och godstrafik på linjerna Napoli-Bari, Salerno-Reggio Calabria och Palermo-Catania.
Investering 1.2 – Höghastighetsbanor i norr som förbinder övriga Europa
Syftet med denna investering är att bygga ut den italienska järnvägsinfrastrukturen. Denna investering består i byggandet av 158 km höghastighetsinfrastruktur för person- och godstrafik på linjerna Brescia-Verona-Vicenza-Padova, Liguria-Alpi.
Investering 1.3 – Diagonala anslutningar
Syftet med denna investering är att bygga ut den italienska järnvägsinfrastrukturen. Denna investering består i byggandet av 15 km höghastighetståg för passagerare och gods på linjerna Orte-Falconara och Taranto-Metaponto-Potenza-Battipaglia.
Investering 1.4 – Europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS)
Syftet med denna investering är att bidra till att anpassa den italienska järnvägsinfrastrukturen till europeiska standarder för driftskompatibilitet. Denna investering består i att utrusta 2 785 km järnvägslinjer med det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS) på en infrastruktur- och teknisk nivå som överensstämmer med den italienska genomförandeplan för ERTMS som anmälts till Europeiska kommissionen. .
Investering 1.8 – Uppgradering av järnvägsstationer (förvaltning avRete Ferroviaria Italiana (RFI); i söder)
Syftet med denna investering är att göra järnvägsstationer tillgängliga för personer med funktionsnedsättning och personer med nedsatt rörlighet. Denna investering består i att uppgradera 38 järnvägsstationer.
Investering 1.10 – Stärka knutpunkter i storstadsområden och regionala järnvägslinjer
Syftet med denna investering är att förbättra kvaliteten på de italienska interregionala och regionala järnvägslinjerna. Denna investering består i att uppgradera minst 3 309 km järnvägslinjer, varav 1 162 km i söder. Projekt som hör till denna åtgärd kan få stöd från andra EU-program.
Reform 2.1 – Antagande av riktlinjer för klassificering och hantering av risker, säkerhetsutvärdering och övervakning av befintliga broar
Denna reform består i att anta riktlinjer för riskklassificering och riskhantering, säkerhetsutvärdering och övervakning av befintliga broar. Antagandet av riktlinjer, som ska göra det möjligt att tillämpa gemensamma standarder och metoder för hela det nationella vägnätet.
Reform 2.2 – Överföring av äganderätten till broar och viadukter från de låggradiga vägarna till de högre rankade vägarna
Denna reform består i att äganderätten till broar, viadukter och överfarter överförs från vägar av lägre typ till vägar av högre typ (motorvägar och huvudvägar i förorter), vilket möjliggör en ökning av vägnätets övergripande säkerhet, eftersom broar, viadukter och överfarter ska underhållas av ANAS och/eller motorvägskoncessionshavarna, som har bättre planerings- och underhållskapacitet än de enskilda kommunerna eller provinserna.
H.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet
|
ekvivalent nummer
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
M3C1–1
|
Reform 1.1 – Snabbare godkännandeförfarande för kontraktet mellan MIT och RFI
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av en lagändring om godkännandeförfarandet för Contratti di Programma (CdP)
|
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av lagändringen om godkännandeförfarandet för Contratti di Programma
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2021
|
Lagändringen ska förkorta tiden för godkännande av Contratti di Programma (CdP) för järnvägsinfrastrukturförvaltaren Rete Ferroviaria Italiana
|
|
M3C1–2
|
Reform 1.2 – Snabbare godkännandeförfarande för projekt
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av en lagändring som förkortar tillståndstiden för projekt från 11 till sex månader
|
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av den lagändring som förkortar tillståndstiden från 11 till sex månader.
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2021
|
Ändringen av lagstiftningen ska minska tillståndstiden för projekt från 11 till sex månader.
|
|
M3C1–3
|
Investering 1.1 – Höghastighetsförbindelser med järnväg i söder för passagerare och gods
|
Milstolpe
|
Tilldelning av kontrakt för att bygga höghastighetsjärnväg på linjerna Napoli-Bari och Palermo-Catania
|
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för att bygga höghastighetståg på linjerna Napoli-Bari och Palermo-Catania
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för att bygga höghastighetståg på linjerna Napoli-Bari och Palermo-Catania i full överensstämmelse med reglerna för offentlig upphandling
Avtalet/kontrakten ska avse följande delar av dessa rader:
Linje Napoli-Bari: Orsara- Bovino
Linjen Palermo-Catania: Catenanuova – Dittaino och Dittaino – Enna
|
|
M3C1–4
|
Investering 1.1 – Höghastighetsförbindelser med järnväg i söder för passagerare och gods
|
Milstolpe
|
Tilldelning av kontraktet för att bygga höghastighetsjärnväg på linjerna Salerno Reggio Calabria
|
Meddelande om tilldelning av det tvärvetenskapliga kontraktet för att bygga höghastighetsjärnväg på linjen Salerno-Reggio Calabria
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Meddelande om tilldelning av det tvärvetenskapliga kontraktet för att bygga höghastighetsjärnväg på linjen Salerno Reggio Calabria.
Avtalet ska hänvisa till följande delar av denna rad: Battipaglia – Romagnano
|
|
M3C1–5
|
Investering 1.1 – Höghastighetsförbindelser med järnväg i söder för passagerare och gods
|
Måltavla
|
Höghastighetståg på linjerna Napoli-Bari och Palermo-Catania
|
SAKNAS
|
Km
|
0
|
41
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Intyg om slutförande av bygg- och anläggningsarbeten för 41 km höghastighetsjärnväg på linjerna Napoli-Bari och Palermo-Catania.
De 41 km ska byggas i följande segment:
Bicocca-Catenanuova (linjen Palermo-Catania), 20,3 km för vilken arbetena inleddes efter den 30 september 2023.
Cancello-Frasso (linjen Napoli-Bari), 7,3 km för vilken arbetet inleddes efter den 30 september 2023.
Napoli-Cancello (linjen Napoli-Bari), 13,5 km för vilken arbetet inleddes efter den 30 september 2023.
Bedömningen och godkännandet av varje relevant projekt/investering ska följa alla regler och förfaranden som anges i artiklarna 6.3 och 6.4 i direktiv 92/43/EEG och följa de nationella riktlinjer för konsekvensbedömning som offentliggjordes i Italiens officiella tidning nr 303 av den 28 december 2019.
|
|
M3C1–6
|
Investering 1.1 – Höghastighetsförbindelser med järnväg i söder för passagerare och gods
|
Måltavla
|
Höghastighetståg på linjerna Napoli-Bari, Salerno-Reggio Calabria, Palermo-Catania
|
SAKNAS
|
Km
|
41
|
114
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Intyg om slutförda arbeten – i enlighet med WBS-metoden – för byggandet av 114 km höghastighetsjärnväg på linjerna Napoli-Bari, Salerno-Reggio Calabria, Palermo-Catania ska utfärdas.
Den preliminära fördelningen är följande:
Linjen Napoli-Bari (12 km), varav:
-Apice-Hirpinia (12 km)
-Frasso-Telese (11 km)
-Telese-Vitulano (19 km)
Salerno – Reggio Calabria (14,7 km), varav:
-Battipaglia-Romagnano (14,7 km)
Linjen Palermo-Catania (16,5 km), varav:
-Dittanio-Enna (2 km)
-Giampilieri-Fiumefreddo (7,5 km)
-Ogliastrillo-Castelbuono (7 km)
Bedömningen och godkännandet av varje relevant projekt/investering ska följa alla regler och förfaranden som fastställs i artiklarna 6.3 och 6.4 i direktiv 92/43/CEE och följa de nationella riktlinjer för konsekvensbedömning som offentliggjorts i Italiens officiella tidning nr 303 av den 28 december 2019.
|
|
M3C1–9
|
Investering 1.2 – Höghastighetsbanor i norr som förbinder resten av Europa
|
Måltavla
|
Höghastighetståg på linjerna Brescia-Verona-Vicenza-Padova. Liguria-Alpi.
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
158
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Intyg om slutförda arbeten – i enlighet med WBS-metoden – för byggandet av 158 km höghastighetsjärnväg på linjerna Brescia-Verona-Vicenza-Padova och Liguria-Alpi ska utfärdas.
Den preliminära fördelningen är följande:
-Brescia-Verona (48 km)
-Verona-Bivio-Vicenza (44 km)
-Genua Node (17 km)
-Tredje gången Giovi (35,3 km)
-Rho-Parabiago (4 km)
-Pavia-Milano-Rogoredo (10,3 km)
Bedömningen och godkännandet av varje relevant projekt/investering ska följa alla regler och förfaranden som anges i artiklarna 6.3 och 6.4 i direktiv 92/43/EEG och följa de nationella riktlinjer för konsekvensbedömning som offentliggjordes i Italiens officiella tidning nr 303 av den 28 december 2019.
När det gäller segmentet Rho-Parabiago (4 kilometer) ska alla begränsande åtgärder som fastställs inom ramen för miljökonsekvensbedömningen integreras i projektet och följas i samband med byggandet och driften av infrastrukturen.
|
|
M3C1–10
|
Investering 1.3 – Diagonala anslutningar
|
Milstolpe
|
Tilldelning av kontrakt för att bygga förbindelserna på linjerna Orte-Falconara och Taranto – Metaponto-Potenza-Battipaglia
|
Meddelande om tilldelning av det tvärvetenskapliga kontraktet för att bygga höghastighetståg på linjerna Orte-Falconara och Taranto – Metaponto-Potenza-Battipaglia
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 1
|
2024
|
Meddelande om tilldelning av det tvärvetenskapliga kontraktet för att bygga förbindelserna på linjerna Orte-Falconara och Taranto – Metaponto-Potenza-Battipaglia.
Avtalet/kontrakten ska avse följande rader:
Orte-Falconara
Taranto – Metaponto-Potenza-Battipaglia
|
|
M3C1–11
|
Investering 1.3 – Diagonala anslutningar
|
Måltavla
|
Höghastighetståg på linjerna Orte-Falconara och Taranto – Metaponto-Potenza-Battipaglia
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
15
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Intyg om slutförda arbeten – i enlighet med WBS-metoden – för byggandet av 15 km höghastighetsjärnväg på linjerna Orte-Falconara och Taranto-Metaponto-Potenza-Battipaglia ska utfärdas.
Den preliminära fördelningen är följande:
-Orte-Falconara (12,3 km)
-Taranto-Metaponto-Potenza-Battipaglia (2,8 km)
Bedömningen och godkännandet av varje relevant projekt/investering ska följa alla regler och förfaranden som anges i artiklarna 6.3 och 6.4 i direktiv 92/43/EEG och följa de nationella riktlinjer för konsekvensbedömning som offentliggjordes i Italiens officiella tidning nr 303 av den 28 december 2019.
|
|
M3C1–12
|
Investering 1.4 – Införande av det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS)
|
Milstolpe
|
Tilldelning av kontrakt för det europeiska systemet för förvaltning av järnvägstransporter
|
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för att införa det europeiska förvaltningssystemet för järnvägstransporter
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för att införa det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS)
|
|
M3C1–14
|
Investering 1.4 – Införande av det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS)
|
Måltavla
|
2 785 km järnvägslinjer utrustade med det europeiska systemet för förvaltning av järnvägstransporter
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
2 785
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Intyg om färdigställande utfärdas för 2 785 km järnvägar som är utrustade med det europeiska trafikstyrningssystemet för järnvägstransporter på infrastrukturell och teknisk nivå.
|
|
M3C1–15
|
Investeringar 1.5 – förstärkning av storstadsknutpunkter och viktiga nationella kopplingar
|
Måltavla
|
700 km uppgraderade banavsnitt byggda på storstadsknutpunkter och viktiga nationella förbindelser
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
700
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Minst 700 km uppgraderade linjeavsnitt byggda på storstadsnoder och viktiga nationella länkar, klara för godkännande och driftsfaser.
|
|
M3C1–17
|
Investering 1.7 – Utvidgning, elektrifiering och tålighet för järnvägar i söder
|
Måltavla
|
172 km slutförda arbeten med anknytning till järnvägarnas motståndskraft i söder, redo för tillstånds- och driftsfaserna.
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
172
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Slutförande av arbeten på minst 172 km, med anknytning till motståndskraften hos de södra järnvägarna, redo för tillstånds- och driftsfaserna.
De 172 km avser följande rader:
• Paola- Reggio Calabria,
• Lentini Diramazione-Gela.
• Messina – Catania – Siracusa.
• Caserta – Battipaglia.
• Romer – Napoli, och
• Bari – Brindisi.
Målet ska uppnås genom CLP (dvs. Codice Locale Progetto) som inte stöds av andra EU-medel än faciliteten för återhämtning och resiliens.
|
|
M3C1–19
|
Investering 1.8 – Uppgradering av järnvägsstationer (RFI-förvaltning, i söder)
|
Måltavla
|
Uppgraderade och tillgängliga järnvägsstationer
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
10
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Tio järnvägsstationer uppgraderas och är tillgängliga i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 1300/2014.
|
|
M3C1–20
|
Investering 1.8 – Uppgradering av järnvägsstationer (RFI-förvaltning, i söder)
|
Måltavla
|
Uppgraderade och tillgängliga järnvägsstationer
|
SAKNAS
|
Antal
|
10
|
38
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Intyg om slutförda arbeten för uppgradering av 38 järnvägsstationer i regionerna Abruzzo, Basilicata Campania, Kalabrien, Molise, Apulien, Sicilien och Sardegna.
|
|
M3C1–21
|
Reform 2.1 – Genomförande av det nyligen antagna dekretet om förenkling (omvandlat till lag nr 120 av den 11 september 2020) genom att utfärda ett dekret om antagande av riktlinjer för klassificering och hantering av risker, utvärdering av säkerhet och övervakning av befintliga broar
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av ”Riktlinjer för klassificering och hantering av risker, utvärdering av säkerhet och övervakning av befintliga broar”
|
Bestämmelse i dekretet om ikraftträdande av dekretet om antagande av riktlinjer för klassificering och hantering av risker, säkerhetsbedömning och övervakning av befintliga broar
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2021
|
Riktlinjerna ska fastställa gemensamma standarder och metoder för hela det nationella vägnätet för klassificering och hantering av risker, säkerhetsutvärdering och övervakning av befintliga broar.
|
|
M3C1–22
|
Reform 2.2 – Överföring av äganderätten till broar och viadukter från de låggradiga vägarna till de högre rankade vägarna
|
Milstolpe
|
Överlåta äganderätten till broar, viadukter och överfarter från de lågprioriterade vägarna till de högre (landsvägar och huvudvägar).
|
Bestämmelse i den relevanta rättsakten som hänvisar till ikraftträdandet av överföringen av äganderätten till broar, viadukter och överfarter från vägar på lägre nivå till vägar av högre rang (motorvägar och huvudvägar)
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2021
|
Överföringen av äganderätten till konstverken ska ske inom sex månader från ikraftträdandet av lag 120/20. Den förväntas slutföras i enlighet med bestämmelserna i Codice della Strada (lagstiftningsdekret 285/1992) och dess förordningar (presidentdekret 495/92), som innehåller bestämmelser om överföring av äganderätt mellan vägägda enheter.
|
|
M3C1–26
|
Reform 1.3 – Öka järnvägsinfrastrukturens effektivitet i Italien
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av lagstiftning och andra rättsakter
|
Lagstiftning och andra rättsakter
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Ikraftträdande av lagstiftning och, vid behov, andra rättsakter, enligt vad som anges nedan.
Del 1 – Effektivitet och resultat av offentliga investeringar:
Enligt lagstiftningen ska infrastruktur- och transportministeriet anta ett flerårigt strategiskt dokument för att styra Italiens fleråriga infrastrukturplanering i minst 10 år. Dokumentet ska främja multimodala transporter och fullt ut integrera företagssektorns industriella behov i infrastrukturplaneringen (till exempel genom att prioritera investeringar som kopplar samman viktiga industriområden och logistiknav med transportnätet).
Reformen föreskriver en översyn av infrastrukturplaneringsdokumenten. Lagstiftningen ska närmare bestämt
oSe till att Contratto di Programma, strategin för utveckling av järnvägsinfrastrukturen och infrastrukturförvaltarens affärsplan utarbetas i enlighet med målen i infrastruktur- och transportministeriets fleråriga strategiska dokument och är förenliga med direktiv 34/2012/EU.
oSom en del av godkännandeprocessen för Contratto di Programma införa ett yttrande – i enlighet med nationell lagstiftning – från regleringsorganet (Autorità di regolazione dei trasporti, ART) om det strategiska dokumentet för rörlighet (Documento strategico della mobilità ferroviaria di passeggeri e merci) (enligt definitionen i italiensk lag nr 233 av den 2021 – artikel 5 comma 1). Yttrandet ska också bedöma de planerade investeringarnas förenlighet med marknadsbehoven som samlats in med de samordningsmekanismer som avses i artikel 7e i direktiv 2012/34/EU.
oInför det nya Contratto di Programma ett system med delmål och mål och motsvarande tidsfrister, samt resultatindikatorer och kvalitetskriterier, för att genomföra Contratto di Programma och mäta dess faktiska resultat. Indikatorer och kvalitetskriterier ska fastställas i enlighet med bilaga V till direktiv 2012/34/EU. Bonussystemet för förvaltarna av Rete Ferroviaria Italiana (RFI) ska vara förenligt med artikel 7.4 i direktiv 2012/34/EU och måste ta hänsyn till uppnåendet av delmål och mål och de resultat som uppnåtts med avseende på resultatindikatorer som ingår i Contratto di Programma.
oGe regleringsorganet befogenhet att, i samförstånd med MIT, fastställa de resultatindikatorer som ska bifogas Contratto di Programma.
oGe regleringsorganet befogenhet att övervaka uppnåendet av delmålen och målen och uppfyllandet av prestationsindikatorerna i Contratto di Programma.
oKräva att infrastruktur- och transportministeriet gör en ingående kostnads-nyttoanalys av större investeringar (investeringar som överstiger 50 miljoner euro) som ingår i Contratto di Programma. De enhetskostnader som används i analysen ska jämföras med internationella riktmärken för olika kategorier av infrastrukturinvesteringar i järnvägen och vara i linje med EU:s riktlinjer och nationella riktlinjer för kostnads-nyttoanalys. Resultaten av analysen ska vara öppna för samråd med berörda parter innan avtalen antas och ska offentliggöras när de har antagits.
oFöreskriva antagandet av ”Contratto di Programma” (inklusive kostnads-nyttoanalys, delmål och mål samt resultatindikatorer).
Del 2 – Konkurrens:
För att stödja reformambitionen ska lagstiftningen stärka regleringsorganets (ART) befogenheter när det gäller avtal om allmän trafik inom järnvägssektorn. Dessa befogenheter ska minst motsvara dem som anges i artikel 56 (9) i direktiv 2012/34/EU. Konst ska ha befogenhet att övervaka och avge yttranden om omfattningen av och tilldelningen (för direkt och intern tilldelning och tilldelning till interna operatörer) av avtal om allmän trafik inom järnvägssektorn, inbegripet när det gäller att fastställa den optimala dimensionen av effektiva delar inom och mellan regionala gränser.
Lagstiftningen ska utvidga tillämpningen av artikel 9 i lag 118/2022 (konkurrenslagen), inbegripet överensstämmelse med ART-regleringsakter, och artikel 27.2 c i lagdekret nr 50 av den 24/04/2017 till att omfatta alla direkta och interna tilldelningar och tilldelningar till interna aktörer i enlighet med förordning 1370/2007. När det gäller intercitationstjänster, vid direkt eller intern tilldelning och tilldelning till interna aktörer i enlighet med förordning (EG) nr 1370/2007, ska lagstiftningen utvidga de principer som ingår i artiklarna 17, 30 och 31 i lagstiftningsdekret nr 201/2022. Alla beslut om förlängning av avtal om allmän trafikplikt, vederbörligen motiverade i enlighet med förordning (EG) nr 1370/2007, ska omfattas av de principer om krav på öppenhet för in house award som anges i artikel 31 i lagstiftningsdekret nr 201/2022.
Enligt lagstiftningen ska det konkurrensutsatta anbudsförfarandet för avtal om allmän trafik mellan städer inledas. Anbudet ska innehålla en omdefiniering av dess tillämpningsområde i enlighet med den metod som fastställts av regleringsorganet på järnvägsområdet efter ett marknadstest såsom förklaras i avsnitt 2.2.3 i kommissionens tolkningsriktlinjer för förordning (EG) nr 1370/20073. Kontraktet ska delas upp i lämpliga, öppna delar enligt de relevanta kriterier som fastställts av regleringsorganet (ART).
För regional trafik och intercitytrafik ska lagstiftningen säkerställa att rullande materiel i statlig/regional egendom görs tillgänglig för inkommande operatörer av PSO-kontrakt som valts ut genom konkurrensutsatta anbudsförfaranden, när sådan rullande materiel och sådana underhållstjänster inte tillhandahålls av de inkommande operatörerna. Lagstiftningen ska säkerställa att all information om den rullande materielens underhållstillstånd är tillgänglig för potentiella anbudsgivare utan asymmetrisk information, på transparenta och icke-diskriminerande villkor. Lagstiftningen ska uppmuntra uteslutning och konkurrensutsatt upphandling av delkontrakt från befintliga kontrakt (i möjligaste mån på grundval av befintliga bestämmelser i pågående kontrakt).
Dessutom ska reformen också bestå av en kapacitetsuppbyggnadsåtgärd som stärker de nationella och regionala myndigheternas administrativa kapacitet. Åtgärden för kapacitetsuppbyggnad ska inrätta en särskild administrativ enhet inom MIT för att stödja utvärderingen och analysen av koncessioner och genomföra kostnads-nyttoanalysen av större infrastrukturinvesteringar. Denna administrativa enhet ska ha mycket professionell personal och ska stödjas av externa oberoende experter. Dessutom ska kapacitetsuppbyggnadsverksamheten omfatta en rad kurser i samarbete med SNA och med de ackrediterade organen för att öka nivån på specialiserad utbildning och sektorsutbildning för personalen vid upphandlande stationer, även med hjälp av de utbildningsverktyg som införts som en del av reformen av den offentliga förvaltningen av planen för återhämtning och resiliens (t.ex. portalkursplanen).
För att delmålet ska kunna uppnås krävs också följande:
-Inledandet av kapacitetsuppbyggnadsverksamheten för nationella och regionala myndigheter i enlighet med beskrivningen av åtgärden.
-Offentliggörande av anbud mellan städer i kommissionens upphandlingsdatabas TED.
Del 3 – ROSCO (Rullande materiel Company):
Lagstiftningen ska inrätta en ny permanent, helt statsägd enhet (Rolling Stock Company – ROSCO) i form av ett aktiebolag (società per azioni).
Lagstiftningen ska tydligt ange uppdrag, mandat och befogenheter för ett sådant företag, som ska säkerställa att rullande materiel och underhållstjänster ska vara tillgängliga i tillräckliga volymer, och på rättvisa, lika och icke-diskriminerande villkor, för inkommande PSO-operatörer för att öka konkurrensen i anbuden och för att tjänstekontrakten ska vara öppna för konkurrens.
Lagstiftningen ska föreskriva att ett sådant bolags startkapital ska vara lika med 1 000 000 EUR. Lagstiftningen ska också tillåta ett sådant företag att inrätta en fond för särskilda ändamål (”Patrimonio destinato”) för inköp av ny rullande materiel för regional trafik och trafik mellan städer till ett initialt marknadsvärde på minst 1 168 000 000 EUR. Fonden för särskilda ändamål ska i alla avseenden vara fristående och åtskild från bolagets tillgångar och från andra separata tillgångar som upprättats av samma företag. Bolagets borgenärer eller i deras intresse får inte väcka talan mot fonden för särskilda ändamål, och ingen talan får heller väckas mot bolagets tillgångar av borgenärer till fonden för särskilda ändamål eller i deras intresse. Lagstiftningen ska också tillåta företaget att till fonden för särskilda ändamål överföra alla statligt ägda tåg som företaget ska förvärva, inklusive samtliga intercitytåg som upphandlas genom målen M2C2–35a och M7–31.
Lagstiftningen ska fastställa att bolaget, när det bildas, inte ska ta på sig några befintliga skulder eller skulder från andra statsägda företag. I en bestämmelse i lagstiftningen ska det föreskrivas att alla rättsliga krav för bildandet av bolaget ska offentliggöras och att bolaget från och med samma dag ska hållas ansvarigt för sina förpliktelser med egna tillgångar.
|
|
M3C1–27
|
Reform 1.3 – Öka järnvägsinfrastrukturens effektivitet i Italien
|
Milstolpe
|
Finansiell plan och affärsplan för ROSCO, stadga och överföring av resurser och tillgångar.
|
Tillhandahållande av finans- och affärsplaner, offentliggörande av stadgan, intyg om överföring av resurser och tillgångar
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2026
|
1) offentliggörande och godkännande av ministeriet förinfrastruktur och transport av artikeln om införlivande och företagsstadgan (stadgan) för ROSCO, där följande ska anges:
I.den exakta omfattningen av företagets verksamhet, inbegripet att det uteslutande ska verka som en enhet på uppdrag av den centrala regeringen och de lokala myndigheterna (dvs. kollektivtrafikmyndigheterna) när det gäller avtal om allmän trafik på marknaden för järnvägstransporter (regional trafik och trafik mellan städer).
II.att företaget endast ska tillhandahålla rullande materiel till staten och lokala myndigheter (dvs. kollektivtrafikmyndigheter) som öppnar avtal om allmän trafik för konkurrens,
III.att den stödberättigande rullande materiel som ska upphandlas av företaget ska vara utsläppsfri genom insatsområde 72a i bilaga VI till förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens och vara förenlig med ERTMS-standarder,
IV.att minst 90 % av företagets intäkter kommer att genereras genom rullande materiel som är förenlig med insatsområde 72a i bilaga VI till förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens,
V.att ledamöterna i bolagets styrelse och stadgeenliga organ ska
a.väljas ut bland personer som uppfyller de krav på integritet, professionalism och oberoende som fastställs i de bestämmelser som gäller för börsnoterade företag,
b.ha de befogenheter, den kompetens och den objektivitet som krävs för att de ska kunna utföra sina uppgifter som strategisk vägledning, riskhanteringstillsyn och övervakning av ledningen,
c.agera med och främja integritet,
d.hållas ansvariga för sina handlingar.
Stadgan ska också innehålla begränsningar för styrelseledamöterna att söka eller ta emot anställning hos marknadsaktörer samt tydliga regler för förebyggande av intressekonflikter.
2) infrastruktur- och transportministeriets godkännande, i samförstånd med ekonomi- och finansministeriet, av en affärsplan för perioden 2026–2029, fastställd av en särskild teknisk kommitté, med en ingående beskrivning av
I.företagets strategiska och operativa utveckling, med beaktande av dess stadgeenliga uppdrag och mål.
II.särdragen hos den verksamhet som ska utföras,
III.åtminstone med avseende på vart och ett av de tre första räkenskapsåren, kapitaltäckningsprofiler, planerade investeringar och tillhörande finansiell täckning, särskilt utöver de ursprungliga medel som tillhandahålls genom faciliteten för återhämtning och resiliens.
IV.företagsstyrning och organisationsstruktur.
3) överföring av resurser och tillgångar:
Ett överföringsintyg (dvs. kvitto på bidrag) för ett belopp som minst motsvarar 1 200 000 000 EUR till ett bankkonto i ROSCO:s namn ska tillhandahållas. För de utgifter som tillhandahålls genom faciliteten för återhämtning och resiliens i) ska ROSCO vara skyldigt att tillhandahålla en motivering av det valda insatsområdet för varje projekt som får stöd, tillsammans med en beskrivning av projektet, för beräkningen av klimatbidraget, ii) ROSCO ska också vara skyldigt att lämna en halvårsrapport till medlemsstaten om genomförandet av varje projekt/verksamhet.
Ett avtal om kostnadsfria inköp ska undertecknas mellan ROSCO och det behöriga ministeriet för överlåtelse av åtminstone samtliga intercitytåg som upphandlas genom målen M2C2–35a och M7–31.
|
|
M3C1–28
|
Investering 1.10 Stärka knutpunkter i storstadsområden samt interregionala och regionala järnvägslinjer
|
Måltavla
|
3 309 km uppgraderade linjeavsnitt byggs
|
SAKNAS
|
Antal
|
872
|
3 309
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Intyg om slutförande av arbeten för uppgradering av minst 3 309 km regionala och lokala järnvägslinjer ska utfärdas. Minst 11,7 km järnvägsarbeten – i linje med WBS-metoden – i samband med uppgradering och elektrifiering kan avse följande linjer:
Regionen Apulien
— Länkarna Brindisi (inklusive intermodala knutpunkter).
Regionen Kampanien
— Salerno Arechi – Aeroporto Pontecagnano
Regionen Kalabrien
— Bretella di Sibari
Regionen Basilicata
— Ferrandina-Matera
Regionen Sicilien
— Länk till Augusta hamn
Regionen Sardegna
Järnvägsförbindelse med Olbias flygplats
— Spårfördubbling Decimomannu-Villamassargia
Minst 528 km resiliensinterventioner ska avse följande rader:
Regionen Kampanien, Basilicata och Kalabrien:
— Roma – Napoli (AV, via Cassino, via Formia).
— Omvänt – Caserta,
— Villa Literno – Napoli Gianturco,
— Napoli – Salerno LMV Napoli – Salerno Storica,
— Nocera Inferiore – Salerno.
— Battipaglia – Paola,
— Battipaglia – Potenza;
— Caserta – Battipaglia, Caserta – Foggia, Catanzaro-Reggio Calabria,
— Paola – Reggio Calabria, och
— Paola – Cosenza – Sibari.
Regionen Molise:
— Termoli – Campobasso.
Regionen Apulien:
— Bari-Taranto,
— Taranto – Brindisi,
— Barletta-Spinazzola.
Regionen Sicilien:
— Fiumetorto – Agrigento;
— Lercara dir. – Bikocker;
— Messina – Catania – Siracusa.
— Palermo – Messina,
— Caltanissetta Xirbi – Canicatt-Aragona.
— Canicatt-Siracusa.
Målet ska uppnås genom CLP (dvs. Codice Locale Progetto) som inte stöds av andra EU-medel än faciliteten för återhämtning och resiliens.
|
I. OMRÅDE 3 DEL 2 – Intermodalitet och integrerad logistik
Syftet med denna del av den italienska planen för återhämtning och resiliens är att göra de italienska hamnarna mer effektiva och konkurrenskraftiga, mer energieffektiva och bättre integrerade i logistikkedjan. Det syftar också till att digitalisera flygledningstjänsten.
I detta syfte ingår bland annat viktiga reformer för att förenkla processerna, uppdatera hamnplaneringen och göra koncessionerna i italienska hamnar mer konkurrenskraftiga. När det gäller andra investeringar som syftar till att säkerställa intermodalitet med huvudlinjerna i den europeiska kommunikationen för att utveckla förbindelser med den olagliga handeln mellan hav och Medelhavet, öka dynamiken och konkurrenskraften hos det italienska hamnsystemet, även i syfte att minska utsläppen av växthusgaser. De investeringar som är kopplade till denna del förväntas avsevärt öka passagerar- och fraktvolymerna i italienska hamnar, vilket har en positiv inverkan på den stimulerande ekonomiska verksamheten i respektive områden och på den nationella ekonomin som helhet.
Å andra sidan rör denna del digitaliseringen av logistiksystem, inbegripet flygplatssystem. Det förväntas göra dessa sektorer mer konkurrenskraftiga genom att använda innovativa tekniska lösningar för att göra systemet mer effektivt och även minska deras miljöpåverkan.
Denna del behandlar 2019 års landsspecifika rekommendation 3, där Italien uppmanas att ”fokusera på investeringsrelaterad ekonomisk politik för infrastrukturens kvalitet” och 2020 års landsspecifika rekommendation 3, där det rekommenderas att ”fokusera på investeringar i den gröna och digitala omställningen, särskilt när det gäller ren och effektiv produktion och användning av energi, forskning och innovation, hållbar kollektivtrafik, avfallshantering och vattenförvaltning samt förstärkt digital infrastruktur för att säkerställa tillhandahållandet av samhällsviktiga tjänster”.
Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01).
I.1 Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform 1.1 – Förenkling av förfarandena för den strategiska planeringsprocessen
Denna åtgärd syftar till att uppdatera hamnplaneringen för att säkerställa en strategisk vision av det italienska hamnsystemet. Reformen ska åtminstone reglera i) hamnsystemmyndigheternas utvecklingsmål, II) de områden som identifierats och beskrivits och som är avsedda för hamn- och bakhamnsfunktioner, iii) väg- och järnvägsinfrastrukturens sista kilometerförbindelser med hamnar, iv) de kriterier som används för att fastställa innehållet i planeringen och v) den ska göra en entydig identifiering av riktlinjerna, reglerna och förfarandena för utarbetandet av hamnregleringsplanerna.
Reform 1.2 – Konkurrenskraftig tilldelning av koncessioner i italienska hamnar
Syftet med denna åtgärd är att fastställa villkor för koncessionens varaktighet, de tilldelande myndigheternas övervaknings- och kontrollbefogenheter, förnyelseförfarandena, överföringen av anläggningarna till den nya koncessionshavaren när koncessionen löper ut och fastställandet av minimigränserna för de avgifter som tas ut av koncessionshavarna.
Reform 1.3 – Förenkling av tillstånd för förfaranden för godkännande av kall strykning i italienska hamnar
Denna åtgärd förväntas förenkla och minska tillståndsförfarandet för uppförande av de nationella elöverföringsnäten för att driva distributionssystemen för leverans av el till fartyg (landanslutning).
Infrastruktur- och transportministeriet ska lägga fram ett förslag om att effektivisera tillståndsförfarandet. I synnerhet ska det föreslås att kallstrykningsprojekten ska utvärderas av de regionala kontor som rapporterar till ministeriet för ekonomisk utveckling, som på kortare tid skulle kunna studera projekten och därmed godkänna dem. Dessutom ska en regleringsåtgärd planeras för att identifiera ett enda tillståndsförfarande för projekt som omfattar en spänning på mer än 132 kV och resten, i syfte att utnyttja processynergierna.
Reform 2.1: Genomförande av en enda tullkontaktpunkt (”Sportello Unico Doganale”)
Målet är att skapa en särskild portal för den gemensamma kontrollenheten, som ska möjliggöra interoperabilitet med nationella databaser och samordning av tullens kontrollverksamhet.
Investeringar 2.1: Digitalisering av logistikkedjan
Syftet med denna investering är att öka den nationella logistikens konkurrenskraft genom att förenkla förfaranden, processer och kontroller och fokusera på dematerialisering av dokument och utbyte av uppgifter och information. Denna investering består i att skapa ett interoperabelt digitalt system mellan offentliga och privata aktörer för frakt och logistik.
Investeringar 2.2: Digitalisering av flygledningstjänsten.
Denna investering syftar till att utveckla nya verktyg för digitalisering av flyginformation och genomföra obemannade luftfartygs plattformar och tjänster. Investeringen består av utveckling och konnektivitet av det obemannade trafikstyrningssystemet (UTMS), digitalisering av flyginformation och fastställande av en ny underhållsmodell.
Investeringar 2.3: Kallstrykning
Syftet med denna investering är att minska utsläppen av växthusgaser från sjöfartssektorn. Denna investering består i att bygga ett nät för elleveranser i hamnområden (dockor) och tillhörande infrastruktur för anslutning till det nationella överföringsnätet.
I.2 Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
ekvivalent nummer
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
M3C2–1
|
Reform 1.1 – Förenkling av förfarandena för den strategiska planeringsprocessen
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av lagändringar som rör förenklingen av förfarandena för den strategiska planeringsprocessen
|
Bestämmelse i rättsakten/rättsakterna som anger ikraftträdandet av de ändringar av lagstiftningen som rör förenklingen av förfarandena för den strategiska planeringsprocessen
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2022
|
I den reviderade rättsliga ramen ska följande anges:
— Alla hamnmyndigheter ska anta sina strategiska systemplaneringsdokument (DPSS) och sina hamnregleringsplaner (PRP) med full hänsyn till den reform av de italienska hamnsystemen från 2016 som godkändes genom lagstiftningsdekret nr 169 av den 4 augusti 2016.
DPSS ska åtminstone reglera följande delar:
Utveckling av hamnsystemmyndigheternas mål.
De områden som identifierats och beskrivits och som är avsedda för strikt hamn- och bakportsfunktioner.
Den sista kilometern infrastrukturförbindelser mellan väg och järnväg och hamnar.
De kriterier som använts för att fastställa planens innehåll,
Göra en entydig identifiering av riktlinjerna, reglerna och förfarandena för utarbetande av hamntillsynsplaner.
|
|
M3C2–2
|
Reform 1.2 – Konkurrenskraftig tilldelning av koncessioner i italienska hamnar
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av förordningen om hamnkoncessioner
|
Bestämmelse i förordningen som anger ikraftträdandet av förordningen om hamnkoncessioner
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Den nya förordningen ska fastställa ramvillkoren för tilldelning av koncessioner i hamnar. I förordningen ska åtminstone följande fastställas:
Villkoren för koncessionens varaktighet.
De beviljande myndigheternas övervaknings- och kontrollbefogenheter.
Metoder för förnyelse,
Överlåtelse av anläggningarna till den nya koncessionshavaren när koncessionen löper ut,
Begränsningar av de minimiavgifter som licenstagarna ska betala.
|
|
M3C2–3
|
Reform 2.1 – Genomförande av en enda tullkontaktpunkt (”Sportello Unico Doganale”)
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av förordningen om den gemensamma tullen
Desk (Sportello Unico Doganale)
|
Bestämmelse i dekretet om ikraftträdande av förordningen om den gemensamma tullenheten (Sportello Unico Doganale)
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2021
|
Dekretet ska fastställa metoder och specifikationer för den gemensamma tullenheten i enlighet med förordning (EU) nr 1239/2019 om genomförandet av den europeiska enda kontaktpunkten för sjötransport och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/1056 av den 15 juli 2020 om elektronisk godstransportinformation (eFTI).
|
|
M3C2–4
|
Reform 1.3 – Förenkling av tillståndsförfarandena för kallstrykningsanläggningar
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av förenklingen av tillståndsförfarandena för kallstrykningsanläggningar
|
Rättslig bestämmelse om ikraftträdande av förenklingen av tillståndsförfarandena för kallstrykningsanläggningar
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Effektivisera tillståndsförfarandet för att förkorta tillståndstiden till högst 12 månader för byggandet av infrastruktur för energitransport som syftar till att leverera el från land till fartyg under förtöjningsfasen (vid ingrepp som inte är föremål för miljöbedömning).
|
|
M3C2–5
|
Investering 2.1 – Digitalisering av logistikkedjan
|
Måltavla
|
Digitalisering av logistikkedjan
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
12
|
KVARTAL 2
|
2024
|
Minst 12 av de 16 hamnsystemmyndigheterna ska vara utrustade med hamngemenskapssystemtjänster (PCS) som är driftskompatibla med Comando Generale delle Capitanerie di Porto och/eller Agenzia delle Dogane e dei Monopoli och kompatibla med den nya zloty (Piattaforma Logistica Nazionale). En hamnsystemmyndighet ska anses vara utrustad med hamngemenskapens system (PCS) om minst en hamn i den hamnsystemmyndigheten har utrustats med hamngemenskapens system (PCS).
|
|
M3C2–5a
|
Investering 2.1 – Digitalisering av logistikkedjan
|
Måltavla
|
Digitalisering av logistikkedjan
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
3
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Följande 3 interventioner ska genomföras:
1) inloggningscentrum: Inrättande av en digital plattform (Piattaforma Logistica Nazionale – PLN).
2) hamnnät och godstransportbyar:
Samtliga 16 hamnsystemmyndigheter ska ha hamngemenskapstjänster som är kompatibla med Piattaforma Logistica Nazionale (PLN). En hamnsystemmyndighet ska anses vara utrustad med hamngemenskapens system (PCS) om minst en hamn i den hamnsystemmyndigheten har utrustats med hamngemenskapens system (PCS). Dessa hamnsystemtjänster ska vara i drift för alla stomhamnar i enlighet med förordning (EU) nr 1679/2024.
Minst 12 nationella godstransportbyar ska ha ett system för godsbyar (Freight Village System, FVS) som är kompatibelt med zloty.
3) inloggning av företag: överföring av resurser till minst 1 194 företag för att utveckla digitala system för att främja interoperabilitet mellan tjänster och efterlevnad av eCMR och eFTI.
|
|
M3C2–6
|
Investeringar 2.2: Digitalisering av flygledningstjänsten
|
Milstolpe
|
Digitalisering av flygledningstjänsten: idrifttagande av nya verktyg
|
Certifieringar av TOC, Digitalised Aeronautical Information och UTMS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 1
|
2026
|
Idrifttagande av följande 3 projekt:
a) Tekniskt driftscentrum (TOC) och minst två system för flygledningstjänst
b) Digitaliserad flygteknisk information
c) Obemannat trafikledningssystem och konnektivitet (UTMS).
|
|
M3C2–7
|
Investeringar 2.3: Kallstrykning
|
Milstolpe
|
Tilldelning av alla offentliga kontrakt
|
Offentliggörande av anbudsinfordran och tilldelning av alla offentliga kontrakt för uppförande av minst 15 kallstrykningsanläggningar
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 3
|
2024
|
Offentliggörande av anbudsinfordran och tilldelning av alla kontrakt för uppförande av minst 15 kallstrykverk som tillhandahåller elkraft i minst 10 hamnar.
|
|
M3C2–12
|
Investeringar 2.3: Kallstrykning
|
Måltavla
|
Slutförande av arbetena och godkännande av byggherren av uppskattningar av anslutningskostnaderna för infrastruktur för kallstrykning.
|
|
Antal
|
0
|
15
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Intyg om slutförande av arbetena och godkännande av exploatörens uppskattningar av anslutningskostnaderna för minst 15 infrastrukturer för kallstrykning i minst 10 hamnar.
|
I.3 Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet
Investeringar 1.1: Gröna hamnar: insatser för förnybar energi och energieffektivitet i hamnar
Syftet med denna åtgärd är att minska utsläppen av växthusgaser och förbättra luftkvaliteten i hamnar och hamnstäder. Denna investering består av energieffektivitetsåtgärder, utveckling av förnybar energi samt inköp av utsläppsfria fordon och tjänstebåtar eller omvandling av fordon som drivs med fossila bränslen och servicebåtar till utsläppsfria fordon.
Reform 2.2: Inrättande av en nationell digital logistikplattform för att införa digitalisering av gods- och/eller passagerartjänster
Syftet med reformen är att göra hamngemenskapens system av enskilda hamnsystemmyndigheter driftskompatibla med den nationella plattformen för digital logistik.
I.4 Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet
|
Löpnummer
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
M3C2–8
|
Investeringar 1.1: Gröna hamnar: insatser för förnybar energi och energieffektivitet i hamnar
|
Måltavla
|
Gröna hamnar: tilldelning av bygg- och anläggningsarbeten
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
7
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Tilldelning av arbetena till minst sju hamnsystemmyndigheter. Urvalsförfarandet för tilldelning av bygg- och anläggningsarbeten ska omfatta följande:
a) Kriterier för stödberättigande som säkerställer att arbetena överensstämmer med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) och med relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.
b) Åtagande om att investeringens klimatbidrag enligt metoden i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241 ska utgöra minst 79 % av den totala kostnaden för den investering som får stöd från faciliteten för återhämtning och resiliens.
c) Åtagande att rapportera om genomförandet av åtgärden halvvägs genom systemets livslängd och programmets slut.
|
|
M3C2–9
|
Investeringar 1.1: Gröna hamnar: insatser för förnybar energi och energieffektivitet i hamnar
|
Måltavla
|
Gröna hamnar: slutförande av bygg- och anläggningsarbeten
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
75
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Leverans av varor, arbeten och tjänster i samband med minst 75 projekt för hamnmyndigheterna.
|
|
M3C2–10
|
Reform 2.2: Inrättande av en nationell digital logistikplattform för att införa digitalisering av gods- och/eller passagerartjänster
|
Milstolpe
|
Nationell plattform för digital logistik
|
Bestämmelse i rättsakten som anger rättsaktens ikraftträdande
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2024
|
Ikraftträdande av en rättsakt som ska säkerställa driftskompatibiliteten mellan hamngemenskapens system och den nationella digitala logistikplattformen.
Dessutom ska rättsakten föreskriva att hamnsystemmyndigheterna är utrustade med PCS-standardtjänster (hamngemenskapssystem) som är interoperabla med berörda offentliga förvaltningar och förenliga med förordning (EU) 1056/2020 och med den nationella plattformen för digital logistik.
|
J. UPPGIFT 4 DEL 1: Stärka tillhandahållandet av utbildningstjänster: från daghem till universitet
Denna del av den italienska planen för återhämtning och resiliens omfattar fyra insatsområden: i) Kvalitetsförbättring och kvantitativ utvidgning av utbildningstjänster – från förskolor till universitet. II) Reform av läraryrket, särskilt när det gäller rekryterings- och utbildningsprocesser, i syfte att öka lärarnas kompetens och ta itu med territoriella missmatchningar. III) Uppgradering och uppgradering av infrastruktur för att förbättra undervisningen i digital teknik, naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik samt flerspråkighet och samtidigt förbättra skolbyggnadernas säkerhet och energieffektivitet. IV) Reform av examensgrupper, möjliggörande examina och doktorandprogram i syfte att främja tillämpad forskning och öka antalet doktorander. Åtgärderna inom denna del syftar till att ta itu med svagheterna i det italienska utbildnings- och forskningssystemet i syfte att förbättra utbildningsresultaten och de italienska studenternas anställbarhet. Investeringarna och reformerna inom denna del ska bidra till att följa de landsspecifika rekommendationer som riktades till Italien 2020 och 2019 om behovet av att ”stödja kvinnors deltagande på arbetsmarknaden genom en övergripande strategi, bland annat genom tillgång till barnomsorg av god kvalitet” (landsspecifik rekommendation 2 och 2019) för att ”förbättra utbildningsresultaten, även genom lämpliga och riktade investeringar och främja kompetenshöjning, bland annat genom att stärka digitala färdigheter” (landsspecifik rekommendation 2 och 2019), för att ”främja forskning och innovation” (landsspecifik rekommendation 3 och 2019), för att ”stärka distansundervisning och distansfärdigheter, inbegripet digitala färdigheter” (landsspecifik rekommendation 2 och 2020) och för att ”inrikta investeringarna på forskning och innovation” (landsspecifik rekommendation 3 och 2020).
J.1.
Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Investeringar 1.1: Plan för förskolor och förskolor samt förskoleverksamhet och barnomsorg
Syftet med denna investering är att öka och förbättra utbildningsmöjligheterna för barn i åldern 0–6 år. Investeringen består i att bygga, bygga om och renovera barnomsorgsplatser i förskolor och förskolor.
Investeringar 1.2: Plan för förlängning av heltidsarbete
Syftet med denna åtgärd är att göra det möjligt för skolanläggningar att förlänga skoltiden genom att renovera eller bygga lämplig infrastruktur. Investeringen består i att bygga eller bygga matsalsutrymmen i skolanläggningar.
Investeringar 1.3: Plan för förbättring av infrastrukturen för idrott i skolan
Syftet med denna åtgärd är att främja idrottsverksamhet i skolor. Denna åtgärd består i att renovera och bygga idrottsanläggningar och gym för skolan.
Investeringar 1.4: Extraordinära insatser för att minska territoriella klyftor i primär- och tvåårskurserna på högstadie- och gymnasienivå och för att ta itu med avbruten skolgång
Åtgärden syftar till att åtgärda befintliga brister i elevernas grundläggande färdigheter. Investeringen består av genomförande av mentors- och utbildningsverksamhet för elever som riskerar att lämna skolan i förtid och ungdomar som redan har lämnat skolan i förtid, även med stöd av en nationell digital portal.
Reform 1.1: Reform av tekniska institut och yrkesinstitut
Reformen syftar till att anpassa läroplanerna för tekniska institut och yrkesinstitut till den kompetens som det italienska produktionssystemet behöver, även på lokal nivå. Reformen ska särskilt göra den tekniska utbildningen och yrkesutbildningen förenlig med Industri 4.0 och omfatta digital innovation.
Reform 1.2: Reform av den högre yrkesutbildningen (ITS)
Reformen syftar till att stärka systemet för högre yrkesutbildning genom att förenkla styrningen av ITS i syfte att öka antalet institut och inskrivningar med sikte på det lokala territoriet. Reformen förväntas överbrygga obalansen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft.
Investeringar 1.5: Utveckling av systemet för högre yrkesutbildning (ITS)
Syftet med denna åtgärd är att stärka yrkesutbildningsanstalternas (ITS) roll i det italienska utbildningssystemet. Investeringen består i att öka studenternas inskrivning i ITS och öka företagens deltagande i utbildning genom att lansera en nationell digital plattform som bättre kopplar samman utbildning med arbetsmarknaden.
Reform 1.3: Omorganisation av skolsystemet
Reformen har två mål:
1)Justering av antalet elever per klass.
Antalet lärare ska fastställas till samma nivå som för läsåret 2020/2021, med tanke på befolkningsminskningen och för att minska antalet elever per klass och gradvis förbättra förhållandet mellan antalet elever och antalet lärare i gemensamma ståndpunkter. Genomförandet av åtgärden får inte öka antalet tillgängliga byggnader. Initiativet ska ägna individanpassad uppmärksamhet åt enskilda elever, särskilt åt de mest utsatta och i synnerhet elever med funktionsnedsättning. Förbättringen av förhållandet mellan elev och lärare förväntas gynna undervisningens kvalitet och tillgången till resurser för skolbyggnader. Se över reglerna om storleken på skolbyggnader. Den regionala skolpopulationen ska antas som den ”effektiva parametern” för att identifiera utbildningsanstalter med rektor och huvudstress, snarare än befolkningen i den enskilda skolan, i enlighet med gällande lagstiftning.
Reform 1.4: Reform av ”orienteringssystemet”
Reformen syftar till att införa orienteringsmoduler (minst 30 timmar per år) för den fjärde och femte klassen i gymnasieskolan. Huvudsyftet är att hjälpa studenterna att göra ett välgrundat val mellan att fortsätta sina studier eller att fortsätta sin yrkesutbildning innan de integreras på arbetsmarknaden. Reformen syftar också till att skapa en digital plattform med koppling till utbudet av högre utbildning från universitet och yrkesutbildningsinstitut (ITS).
Investeringar 1.6: Aktiv inriktning i övergången mellan skola och universitet
Syftet med denna åtgärd är att underlätta och uppmuntra övergången från gymnasieskola till universitet och att minska andelen elever som hoppar av skolan. Denna åtgärd består i att tillhandahålla orienteringskurser till alla elever i gymnasieskolan för att stödja dem i valet av högre utbildning.
Investeringar 1.7: Stipendier för tillträde till universitet
Syftet med denna åtgärd är att öka jämlikheten i tillgången till högre utbildning genom att stödja studenter i socioekonomiska svårigheter. Åtgärden består i att öka antalet stipendier till universitetsstuderande.
Reform 1.5: Reformer av universitetsexamina
Reformen innebär en uppdatering av universitetens läroplaner, vilket minskar de nuvarande strikta gränserna som allvarligt begränsar möjligheten att skapa tvärvetenskapliga vägar. Reformen förväntas också utvidga möjligheten att genomföra yrkesutbildningsprogram genom att införa innovativa, arbetsorienterade examensklasser.
Reform 1.6: Möjliggörande universitetsreform
Reformen innebär en förenkling av förfarandet för tillträde till yrken som kräver inskrivning i yrkesorder genom en särskild yrkesexamen. Åtgärden ska bidra till att harmonisera varje doktors slutliga nationella examen med motsvarande yrkesexamen och därigenom tillhandahålla allmänna och tydliga regler och substitution.
Reform 2.1: Rekrytering av lärare
Syftet med denna reform är att förbättra utbildningsresultaten genom att förbättra lärarnas kvalifikationer, rekrytering, karriär, utbildning och utvärderingssystem. Denna åtgärd består av rekrytering av lärare inom det reformerade rekryteringssystemet.
Reform 2.2: Avancerad högskoleutbildning och obligatorisk utbildning för skolledare, lärare, administrativ och teknisk personal
Reformen syftar till att bygga upp ett utbildningssystem av hög kvalitet för skolpersonal för kontinuerlig yrkes- och karriärutveckling. Man planerar att inrätta ett kvalificerat organ med ansvar för att utfärda riktlinjer i enlighet med europeiska standarder och för urval och samordning av utbildningsinitiativ, eventuellt kopplat till karriärutveckling, i enlighet med vad som föreskrivs i rekryteringsreformen – Reformen 2.1: Lärarrekrytering, som ingår i planen.
Investeringar 2.1: Integrerad digital undervisning och utbildning om den digitala omvandlingen för skolpersonal
Syftet med denna åtgärd är att inrätta ett permanent system för att främja skolpersonalens digitala undervisningsfärdigheter. Investeringen består av utbildning av skolledare, lärare och administrativ personal.
Investeringar 3.1: Nya färdigheter och nya språk
Syftet med denna åtgärd är att förbättra multispråks-, naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, digitala färdigheter och innovationsfärdigheter på alla skolnivåer. Åtgärden består i att aktivera tvärvetenskapliga STEM-vägledningsprojekt i skolor och bredda Erasmus ± programmet.
Investeringar 3.2: Skola 4.0: innovativa skolor, ledningar, nya klassrum och workshoppar
Syftet med denna åtgärd är att omvandla skolanläggningar för att möjliggöra digitalt lärande. Denna åtgärd består i att utrusta minst 8000 grundskolor och gymnasieskolor med digitala verktyg som omfattar minst 100 000 klassrum.
Investeringar 3.3: Plan för säkerhet i skolbyggnader och strukturell rehabilitering
Syftet med åtgärden är att öka skolbyggnadernas säkerhet och energiprestanda. Denna åtgärd består av renovering och ombyggnad av skolbyggnader.
Investeringar 3.4: Undervisning och avancerade universitetskunskaper
Syftet med denna åtgärd är att kvalificera och förnya universitetsprogram, inbegripet doktorandstudier, för att stärka digitala färdigheter och stärka den högre utbildningens globala engagemang. Investeringen består i att bevilja doktorandstipendier, skapa nätverk av högre utbildningsanstalter, inrätta digitala utbildningscentrum och främja internationellt samarbete och internationella projekt.
Reform 4.1: Ph.D. Reformering av program
Reformen syftar till att uppdatera förordningen om doktorandprogram, förenkla förfarandena för deltagande av företag, forskningscentrum, doktorandprogram och stärka tillämpad forskning. Den föreslagna reformen har integrerats med alla investeringar i doktorandprogram inom målområdet ”Utbildning och forskning”.
Investeringar 4.1: Utökning av antalet doktorander och deras karriärmöjligheter (forskningsinriktade, offentliga förvaltningar och kulturarv)
Åtgärden syftar till att öka det humankapital som avsätts för forskningsinriktad verksamhet, offentlig förvaltning och kulturarv. Investeringen går ut på att universitet och AFAM-institutioner ska tilldela studenter minst 3 600 allmänna doktorandstipendier, minst 3 doktorandstipendier inom offentlig förvaltning och minst 000 nya doktorandstipendier för kulturarv.
J.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnummer
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
M4C1–1
|
Reform 1.5: Reform av grupper med universitetsexamen. Reform 1.6: Möjliggöra reformer av universitetsexamina, Reform 4.1: Ph.D. Reformering av program
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av reformerna av systemet för högre utbildning för att förbättra utbildningsresultaten (primärrätt) om a) möjliggöra universitetsexamina, grupper av universitetsexamina. c) Reform av doktorandprogram
|
Bestämmelse i lagen som anger när reformerna har trätt i kraft
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2021
|
Reformerna ska omfatta åtminstone följande centrala inslag:
i) Initiativ för att reformera universitetsexamina genom att införa en högre grad av flexibilitet för att möta den föränderliga efterfrågan på kompetens på arbetsmarknaden.
II) Initiativ för att reformera universitetsexamina för att förenkla och påskynda tillträdet till yrken.
III) Initiativ för att reformera folkhälsoprogrammen för att bättre involvera företag och främja tillämpad forskning.
Åtgärder för att reformera systemet för högre yrkesutbildning, inbegripet stärkta kopplingar och eventuella övergångar med yrkesexamina (lauree professionalizzanti), för att möta arbetsmarknadens efterfrågan på teknisk kompetens.
|
|
M4C1–2
|
Investeringar 1.7: Stipendier för tillträde till universitet
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av ministerdekret om reform av stipendier för att förbättra tillgången till högre utbildning
|
Bestämmelse i lagen som anger när reformen träder i kraft
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2021
|
De ministerdekret som antagits av ministeriet för universitet och forskning om reformen av stipendier ska förbättra tillgången till högre utbildning för begåvade studenter i socioekonomiska svårigheter, öka stipendiernas storlek och antalet stipendiater fram till den 31 december 2024. Dessa studenter identifieras på grundval av ISEE-Indicatore della Situazione Economica Equivalente.
|
|
M4C1–3
|
Reform 2.1: Rekrytering av lärare
|
Milstolpe
|
Reformen av läraryrket träder i kraft.
|
Bestämmelse i lagen som anger när reformen träder i kraft
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2022
|
Den reviderade rättsliga ramen ska locka, rekrytera och motivera lärare av hög kvalitet, särskilt genom
i) Förbättra rekryteringssystemet
II) införa högre utbildningsbevis för att få tillträde till yrket på högstadie- och gymnasienivå.
III) Att begränsa överdriven rörlighet för lärare (för att främja kontinuitet i undervisningen).
IV) Fastställa en karriärutveckling som är tydligt kopplad till resultatutvärderingen och den kontinuerliga yrkesutvecklingen.
|
|
M4C1–4
|
Investeringar 3.2: Skola 4.0: innovativa skolor, ledningar, nya klassrum och workshoppar
|
Milstolpe
|
Skola 4.0-planen för att främja den digitala övergången i det italienska skolsystemet har antagits
|
Utbildningsministeriet – dekret om antagande av skolplanen för 4.0
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2022
|
Planen ”School 4.0” som antagits av utbildningsministeriet för att främja den digitala omställningen av det italienska skolsystemet ska omfatta följande:
a) Omvandling av 100 000 klassrum till innovativa inlärningsmiljöer
b) Inrättande av laboratorier för de nya digitala yrkena i alla högskolor.
Åtgärd a) ska omvandla skolutrymmen avsedda för traditionella klassrum till innovativa, anpassningsbara och flexibla inlärningsmiljöer som är sammankopplade, integrerade med digital, fysisk och virtuell teknik tillsammans. Investeringen i skolanläggningar ska föra ut den mest innovativa undervisningstekniken (kodning och robotteknik, utrustning för virtuell verklighet, avancerad digital utrustning för inkluderande undervisning osv. till minst 100 000 klassrum i primär- och sekundärskolor som används för lektioner).
Åtgärd b) ska inrätta minst ett laboratorium för digitala yrken i varje gymnasium, ett laboratorium som är nära kopplat till företag och innovativa nystartade företag för att skapa nya arbetstillfällen inom sektorn för nya digitala yrken (såsom artificiell intelligens, robotteknik, stordata och cybersäkerhet samt blå och grön ekonomi).
Minst 40 % av de stödmottagande skolorna ska vara belägna i södra Italien.
|
|
M4C1–5
|
Reform 1.3: Omorganisation av skolsystemet. Reform 1.2: Reform av systemet för högre yrkesutbildning (ITS). Reform 1.1: Reform av tekniska institut och yrkesinstitut. Reform 1.4: Reform av ”orienteringssystemet”
|
Milstolpar
|
Ikraftträdande av reformerna av grundskole- och gymnasieutbildningen för att förbättra utbildningsresultaten
|
Bestämmelse i lagen som anger när reformerna har trätt i kraft
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2022
|
De primärrättsliga reformerna av grundskole- och gymnasieutbildningen för att förbättra utbildningsresultaten (genom primärrätt) ska omfatta åtminstone följande centrala inslag:
i) Initiativ för att reformera utbildningssystemets organisation för att anpassa sig till den demografiska utvecklingen (t.ex. antalet skolor och elever/lärare).
II) Initiativ för att reformera vägledningssystemet för att minimera antalet avhopp från högre utbildning.
III) Initiativ för att stärka yrkesutbildningen på gymnasienivå (Istituti tecnico-professionali), inbegripet antagandet av den nya läroplanen och deras inriktning på innovationsresultaten i den nationella industriplanen för 4.0 (Ministero dello Sviluppo economico, Decreto 26 Maggio 2020).
IV) Initiativ för utbildning av skolledare, lärare och administrativ/teknisk personal och inrättande av en högre högskola för utbildning för att förbättra undervisningens kvalitet.
V) Initiativ för integrering av verksamheter, metoder och innehåll som syftar till att utveckla och stärka läroplaner inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (STEM), digitala färdigheter och innovationsfärdigheter i alla utbildningscykler, från förskola till gymnasieskola, i syfte att öka inskrivningen i läroplaner för högre utbildning i naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, särskilt för kvinnor.
För att delmålet ska kunna uppnås på ett tillfredsställande sätt ska lagstiftningen innehålla obligatoriska tidsfrister för utfärdande av sekundärlagstiftning, riktlinjer och alla nödvändiga bestämmelser (övervakning av utbildningsministeriets databas) för att säkerställa ett smidigt genomförande.
|
|
M4C1–6
|
Reform 2.2: Avancerad högre utbildning och fortbildning för skolledare, lärare, administrativ och teknisk personal
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av lagstiftning som syftar till att bygga upp ett utbildningssystem av hög kvalitet för skolan.
|
Bestämmelse i lagen som anger lagstiftningens ikraftträdande.
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Lagstiftningen ska innehålla bestämmelser som syftar till att skapa ett utbildningssystem av hög kvalitet för skolpersonal i linje med kontinuerlig yrkes- och karriärutveckling, inrättande av ett kvalificerat organ med ansvar för riktlinjer för utbildning av skolpersonal, urval och samordning av utbildningsinitiativ och ska koppla dem till karriärutvecklingen, i enlighet med vad som föreskrivs i rekryteringsreformen. Införandet av ett system för grundutbildning och fortbildning bör göra det möjligt att komma till rätta med den nuvarande fragmenteringen av utbildningsvägar, som för närvarande saknar en enhetlig nationell strategi.
|
|
M4C1–7
|
Investeringar 1.4: Extraordinära insatser för att minska territoriella klyftor i primär- och tvåårskurserna på högstadie- och gymnasienivå och för att ta itu med avbruten skolgång
|
Måltavla
|
Studenter eller ungdomar som har deltagit i mentors- eller utbildningskurser
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
820 000
|
KVARTAL 3
|
2025
|
Närvarointyg för mentors- och utbildningsverksamhet till minst 820 000 bidragsmottagare ska utfärdas.
Skillnaden i andelen elever som slutar skolan i förtid på högstadie- och gymnasienivå har minskat till EU-genomsnittet på 2019 (10,2 %), vilket framgår av ISTAT.
|
|
M4C1–8
|
Investeringar 1.3: Plan för förbättring av infrastrukturen för idrott i skolan
|
Milstolpe
|
Tilldelning av kontrakt för insatser för att bygga och renovera idrottsanläggningar och gym för skolbruk
|
Meddelande om tilldelning av offentliga kontrakt för stödberättigande interventioner
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 1
|
2024
|
Tilldelning av kontrakt för insatser för att bygga och renovera idrottsanläggningar och gym för skolbruk, efter ett offentligt anbudsförfarande.
|
|
M4C1–9
|
Investeringar 1.1: Plan för förskolor och förskolor samt förskoleverksamhet och barnomsorg
|
Milstolpe
|
Tilldelning av kontrakt för att bygga, renovera och garantera säkerheten i förskolor, förskolor och förskoleverksamhet och barnomsorg
|
Meddelande från de lokala myndigheterna om finansieringen av tilldelningen av offentliga kontrakt för den första uppsättningen stödberättigande interventioner
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2023
|
Tilldelning av kontrakt och geografisk fördelning för förskolor samt förskoleverksamhet och barnomsorg. Tilldelningen ska ske i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning.
|
|
M4C1–10
|
Reform 2.1: Rekrytering av lärare. Reform 1.3: Omorganisation av skolsystemet. Reform 1.2: Reform av systemet för högre yrkesutbildning (ITS). Reform 1.4: Reform av ”orienteringssystemet”. Reform 1.5: Reform av grupper med universitetsexamen. Reform 1.6: Möjliggörande av reformer av universitetsexamina
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av förordningar för ett effektivt genomförande och en effektiv tillämpning av alla åtgärder som rör reformer av grundskole-, gymnasie- och högskoleutbildning, vid behov
|
Bestämmelse i lagen som anger att förordningarna träder i kraft.
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Sekundärlagstiftningen ska innehålla alla nödvändiga bestämmelser för ett effektivt genomförande och en effektiv tillämpning av alla åtgärder som rör reformer av grundskole-, gymnasie- och högskoleutbildningen:
— Reformer av systemet för högre utbildning för att förbättra utbildningsresultaten (primärrätt) om a) möjliggöra universitetsexamina, grupper av universitetsexamina. reform av doktorandprogram.
— Ministerdekret om reformer av stipendier för att förbättra tillgången till högre utbildning,
— Reformen av läraryrket,
— Reformer av systemet för grundskole- och gymnasieutbildning för att förbättra utbildningsresultaten.
— Lagstiftningen syftade till att bygga upp ett högkvalitativt utbildningssystem för skolan.
|
|
M4C1–10a
|
Reform 1.1: Reform av tekniska och yrkesmässiga institut
|
Milstolpe
|
Sekundärrättens ikraftträdande.
|
Bestämmelse i lagen som anger sekundärrättens ikraftträdande.
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Sekundärlagstiftningen om reformen av tekniska och yrkesmässiga institut trädde i kraft.
|
|
M4C1–11
|
Investeringar 1.7: Stipendier för tillträde till universitet
|
Måltavla
|
Stipendium från universitet
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
55 000
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Minst 55 studenter får stipendier som finansieras uteslutande med medel från faciliteten för återhämtning och resiliens.
|
|
M4C1–12
|
Investeringar 4.1: Utökning av antalet doktorander och deras karriärmöjligheter (forskningsinriktade, offentliga förvaltningar och kulturarv)
|
Måltavla
|
Stipendieprogram för doktorandstudier
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
7 200
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Minst 3 600 allmänna doktorandstipendier, minst 3 000 doktorandstipendier inom offentlig förvaltning och minst 600 doktorandstipendier om kulturarv delas ut under tre år.
|
|
M4C1–13
|
Investeringar 2.1: Integrerad digital undervisning och utbildning om den digitala omvandlingen för skolpersonal
|
Måltavla
|
Utbildning av skolledare, lärare och administrativ personal
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
650 000
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Intyg om deltagande i digital undervisning och digital omvandling som utfärdas till minst 650 000 skolledare, lärare och administrativ personal ska utfärdas.
|
|
M4C1–14
|
Reform 2.1: Rekrytering av lärare
|
Måltavla
|
Lärare som rekryterats inom ramen för det reformerade rekryteringssystemet
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
20 000
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Minst 20 000 lärare rekryterades med det reformerade rekryteringssystemet
|
|
M4C1–14a
|
Reform 2.1: Rekrytering av lärare
|
Måltavla
|
Lärare som rekryterats inom ramen för det reformerade rekryteringssystemet
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
20 000
|
KVARTAL 3
|
2025
|
Minst 20 000 lärare rekryterades med det reformerade rekryteringssystemet
|
|
M4C1–14ter
|
Reform 2.1: Rekrytering av lärare
|
Milstolpe
|
Dekret om godkännande av betyg för offentliga uttagningsprov för lärare
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Dekret om godkännande av rangordningen för minst 70 sökande som har klarat det offentliga uttagningsprovet för att bli lärare efter det reformerade rekryteringssystemet, däribland 000 lärare som anställts enligt målen M40 000C4–1 och M14C4–1a.
|
|
M4C1–15
|
Investeringar 1.7: Stipendier för tillträde till universitet
|
Måltavla
|
Stipendier för tillträde till universitet
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
55 000
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Minst 55 studenter får stipendier som finansieras uteslutande med medel från faciliteten för återhämtning och resiliens.
|
|
M4C1–15a
|
Investeringar 1.7: Stipendier för tillträde till universitet
|
Måltavla
|
Stipendier för tillträde till universitet
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
83 000
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Minst 83 studenter får stipendier som finansieras uteslutande med medel från faciliteten för återhämtning och resiliens.
|
|
M4C1–16
|
Investeringar 3.1: Nya färdigheter och nya språk
|
Milstolpe
|
Antagande av beslut om beviljande av bidrag för aktivering av projekt inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik
|
Antagande av beslut om beviljande av bidrag
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2025
|
Antagande av beslut om beviljande av bidrag för aktivering av projekt inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik i minst 8 000 skolor.
|
|
M4C1–17
|
Investeringar 3.1: Nya färdigheter och nya språk
|
Milstolpe
|
Ny kompetens
|
Antagande av beslut om beviljande av bidrag
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2025
|
Antagande av beslut om beviljande av bidrag för
I.Aktivering av språk- och/eller metodkurser, avsedda för skolpersonal, i minst 8 000 skolor.
II.Förstärkning av Erasmus ± programmet, som riktar sig till studenter och/eller skolpersonal, för åren 2023, 2024 och 2025.
|
|
M4C1–19
|
Investeringar 3.2: Skola 4.0: innovativa skolor, ledningar, nya klassrum och workshoppar
|
Milstolpe
|
Antagande av beslut om tilldelning av bidrag för inköp av digitala enheter och/eller inrättande av digitala laboratorier
|
Antagande av beslut om beviljande av bidrag
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2025
|
Antagande av beslut om tilldelning av bidrag för omvandling av klassrum till innovativa miljöer och/eller inrättande av digitala laboratorier i minst 8 000 skolor.
|
|
M4C1–20
|
Investeringar 1.5: Utveckling av systemet för högre yrkesutbildning (ITS)
|
Måltavla
|
Antal studenter som är inskrivna i yrkesutbildningssystemet (ITS)
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
11 000
|
KVARTAL 1
|
2026
|
Minst 11 000 studenter är inskrivna i det nationella registret för ITS-akademin för yrkesutbildningssystemet under referensåret 2025. ITS-systemets nationella digitala plattform är online och tillgänglig, vilket bekräftas avVerbale di collaudo.
|
|
M4C1–22
|
Investeringar 1.3: Plan för förbättring av infrastrukturen för idrott i skolan
|
Måltavla
|
Uppförande eller renovering av idrottsanläggningar och gym för skolbruk
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
300
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Intyg om slutförande av arbeten ska utfärdas för minst 300 gym eller idrottsanläggningar för skolbruk.
|
|
M4C1–23
|
Investeringar 3.4: Undervisning och avancerade universitetskunskaper
|
Milstolpe
|
Åtgärder för att kvalificera och förnya gymnasieskolor och universitetsprogram, inklusive doktorander.
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
|
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Utfärda dekret för minst 500 nya doktorsexamina i program som aktiverats av universitet med fokus på digitala och miljömässiga omställningar.
Avtalen (Atti d’obbligo) om ekonomiskt stöd till 3 nav för digital utbildning (DEH) ska undertecknas.
Avtalen (Atti d’obbligo) för 3 nätverk av högre utbildningsanstalter ska undertecknas...
Minst 10 partnerskap som styrks av Atti d’obbligosom inrättar gränsöverskridande utbildningsinitiativ ska undertecknas.
Avtalen (Atti d’obbligo) om ekonomiskt stöd till minst 15 internationaliseringsprojekt inom AFAM-institutionerna ska undertecknas.
|
|
M4C1–24
|
Investeringar 1.6: Aktiv inriktning i övergången mellan skola och universitet.
|
Måltavla
|
Närvarointyg som har utfärdats för övergångskurser mellan skola och universitet
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
1 000 000
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Minst 1 000 000 utbildningsbevis har utfärdats för övergångskurser mellan skola och universitet för gymnasieelever som är inskrivna under läsåret 2022/2023–2025/2026.
|
J.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet
Reform 1.7: Reform av lagstiftningen om bostäder för studenter och investeringar i studentbostäder
Reformen syftar till att öka studenternas inkvartering genom att uppmuntra privata och offentliga investeringar i anläggningar, med bidrag från universitets- och forskningsministeriet.
Investeringen består i att tillhandahålla ytterligare studentinkvartering.
Investeringar 1.1: Plan för förskolor och förskolor samt förskoleverksamhet och barnomsorg
Syftet med denna investering är att öka och förbättra utbildningsmöjligheterna för barn i åldern 0–6 år. Investeringen består i att bygga, bygga om och renovera barnomsorgsplatser i förskolor och förskolor.
Investeringar 1.2: Plan för förlängning av heltidsarbete
Syftet med denna åtgärd är att göra det möjligt för skolanläggningar att förlänga skoltiden genom att renovera eller bygga lämplig infrastruktur. Investeringen består i att bygga eller bygga matsalsutrymmen i skolanläggningar.
Investeringar 3.3: Plan för säkerhet i skolbyggnader och strukturell rehabilitering
Syftet med åtgärden är att öka skolbyggnadernas säkerhet och energiprestanda. Denna åtgärd består av renovering och ombyggnad av skolbyggnader.
Investeringar 5: Studentbostadsfond
Denna åtgärd ska bestå av en offentlig investering i ett bidragssystem för att stimulera privata investeringar och förbättra tillgången till finansiering i Italien inom sektorn för studentbostäder. Ordningen ska fungera genom att ge bidrag direkt till den privata sektorn och till offentliga organ som bedriver liknande verksamhet.
Systemet ska förvaltas av Cassa Depositi e Prestiti S.p.A. (CDP S.p.A.) som genomförandepartner. Programmet ska omfatta följande produktrad:
·Ett engångsbidrag på högst 20 000 EUR har skapats för studentsängar.
För att genomföra investeringen i ordningen ska Italien och CDP S.p.A. underteckna ett genomförandeavtal som ska innehålla följande:
1.Beskrivning av stödordningens beslutsprocess: Det slutliga beslutet om tilldelning av programmet ska fattas av en investeringskommitté eller annat motsvarande ledningsorgan och godkännas med en majoritet av rösterna av ledamöter som är oberoende i förhållande till regeringen.
2.Nyckelkrav i den tillhörande bidragspolicyn, som ska omfatta följande:
a.Investeringens sociala krav, bland annat följande:
I.Kravet på att hyreskostnaden för universitetsstuderande ska vara minst 15 % lägre än de lokala marknadspriserna.
II.Kravet att 30 % av de nya platserna ska reserveras för studenter med socioekonomiska svårigheter enligt definitionen av ”Diritto allo Studio” -organisationer (rätt att studera).
Kravet på att befintliga boenden som används för studentbostäder vid tidpunkten för lanseringen av den relativa inbjudan att lämna projektförslag inte kan finansieras.
b.En beskrivning av de bidrag som tillhandahållits och de stödberättigade slutliga stödmottagarna.
c.Kravet på att alla investeringar som får stöd ska vara ekonomiskt bärkraftiga.
a.Kravet att följa principen om att inte orsaka betydande skada i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). I synnerhet ska följande verksamheter och tillgångar inte omfattas av bidragsreglerna: i) verksamheter och tillgångar med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning nedströms
, ii) verksamheter och tillgångar inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena
, iii) verksamheter och tillgångar med anknytning till avfallsdeponier, förbränningsanläggningar och anläggningar för mekanisk biologisk behandling. För att undvika tvivel ska gaspannor inte vara berättigade till stöd inom ramen för denna åtgärd.
b.Kravet att programmets slutliga stödmottagare inte ska få stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad.
3.Det belopp som omfattas av genomförandeavtalet, genomförandepartnerns avgiftsstruktur och kravet att använda eventuella outnyttjade intäkter från ordningen, även efter 2026, för samma politiska ändamål.
4.Övervaknings-, revisions- och kontrollkrav, inbegripet
1.En beskrivning av genomförandepartnerns övervakningssystem för att rapportera om de bidrag som mobiliserats.
2.En beskrivning av genomförandepartnerns förfaranden som ska säkerställa förebyggande, upptäckt och korrigering av bedrägerier, korruption och intressekonflikter.
3.Skyldigheten att kontrollera att varje insats är stödberättigande i enlighet med kraven i genomförandeavtalet innan bidrag beviljas till en insats.
4.Skyldigheten att utföra riskbaserade efterhandsrevisioner i enlighet med en revisionsplan från CDP S.p.A. Dessa revisioner ska verifiera i) att kontrollsystemen är effektiva, inbegripet upptäckt av bedrägerier, korruption och intressekonflikter, II) Iakttagande av principen om att inte orsaka betydande skada, reglerna för statligt stöd. och iii) att kravet på att programmets slutliga stödmottagare inte har fått stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad respekteras. Revisionerna ska också kontrollera transaktionernas laglighet och att villkoren i de tillämpliga genomförandeavtalen följs.
J.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet
|
Löpnummer
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
M4C1–18
|
Investeringar 1.1: Plan för förskolor och förskolor samt förskoleverksamhet och barnomsorg
|
Måltavla
|
Platser som skapats för förskoleverksamhet och barnomsorg för barn i åldern 0–6 år.
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
150 480
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Intyg om slutförande av arbeten för minst 150 480 nybyggda, omkvalificerade, utökade eller till följd av ändrad användning inom förskoleverksamhet och barnomsorg för barn i åldern 0–6 år, varav högst 35 000 platser till följd av rivning och ombyggnad av befintliga platser. Investeringen ska inte omfatta upphandling av naturgaspannor.
|
|
M4C1–21
|
Investeringar 1.2: Plan för förlängning av heltidsarbete
|
Måltavla
|
Uppförande eller renovering av matsalsutrymmen i skolor
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
1 000
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Intyg om slutförda arbeten utfärdas för minst 1 000 matsalsutrymmen i skolor.
|
|
M4C1–26
|
Investeringar 3.3: Plan för säkerhet i skolbyggnader och strukturell rehabilitering
|
Måltavla
|
Skolbyggnader som ombyggts eller renoverats
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
1 400
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Intyg om slutförande av renoverings- eller ombyggnadsarbeten som förbättrar säkerheten eller energieffektiviteten ska utfärdas för minst 1 400 skolbyggnader. Investeringen ska inte omfatta upphandling av naturgaspannor.
|
|
M4C1–27
|
Reform 1.7: Reform av lagstiftningen om bostäder för studenter och investeringar i studentbostäder
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av lagstiftning för att ändra de nuvarande reglerna för studentbostäder.
|
Bestämmelse i lagen som anger lagstiftningens ikraftträdande.
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2021
|
Den reviderade lagstiftningen ska
Ändra de nuvarande reglerna för studentbostäder (lag 338/2000 och lagstiftningsdekret 68/2012) för att
(1). Främja omstrukturering och renovering av strukturer i stället för nybyggda byggnader (med en större andel av samfinansiering, för närvarande 50 %), med högsta miljöstandard som ska säkerställas av de föreslagna projekten.
(2). Förenkla, även tack vare digitaliseringen, presentationen och urvalet av projekt och därmed tidsplaneringen för genomförandet,
(3) I lag föreskriva ett undantag från kriterierna i lag nr 338/2000 när det gäller den procentandel medfinansiering som kan beviljas.
En reform kommer att genomföras genom att följande viktiga förändringar införs i det italienska regelverket för finansiering av bostäder för studenter:
1. Öppna deltagandet för finansiering även för privata investerare (enligt den stödordning som beskrivs i genomförandet), vilket också gör det möjligt för offentlig-privata partnerskap där universitetet kommer att använda tillgängliga medel för att stödja den finansiella jämvikten i fastighetsinvesteringar för studentbostäder.
2. Säkerställa de privata investeringarnas långsiktiga hållbarhet genom att garantera en förändring av skattesystemet från det som gäller för hotelltjänster till det som gäller för subventionerade bostäder, genom att begränsa användningen av nya bostäder för studentbostäder under det akademiska året, men tillåta användning av strukturerna när de inte behövs för gästfrihet för studenter. Detta kommer i sin tur att bidra till tillhandahållandet av ett nytt utbud av bostäder till överkomliga hyror, g3. Villkora finansieringen och ytterligare skattelättnader (t.ex. likabehandling med subventionerat boende) på användningen av nya bostäder för studentbostäder under den övergripande investeringshorisonten och efterlevnaden av den överenskomna övre gränsen för de hyror som tas ut av studenter även efter utgången av de särskilda finansieringssystem som jag bidrar till att få de privata aktörerna att investera, n4. Omdefiniera standarderna för studentbostäder genom att omvärdera de rättsliga kraven på det gemensamma utrymmet per student som finns tillgängligt i byggnaderna i utbyte mot bättre utrustade (enkel-) rum.
|
|
M4C1–28
|
Reform 1.7: Reform av lagstiftningen om bostäder för studenter och investeringar i studentbostäder
|
Milstolpe
|
Tilldelning av de inledande kontrakten för uppförandet av ytterligare bostäder (sängplatser)
|
Offentliggörande av tilldelningen på ministeriets webbplats
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2023
|
Tilldelning av de inledande kontrakten för uppförandet av ytterligare bostäder (sängplatser). ”
|
|
M4C1–29
|
Reform 1.7: Reform av lagstiftningen om bostäder för studenter och investeringar i studentbostäder
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av reformen av lagstiftningen om bostäder för studenter.
|
Bestämmelse i lagen som anger när reformen träder i kraft.
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Reformen ska omfatta följande: (1) öppna deltagandet för finansiering även för privata investerare och även tillåta offentlig-privata partnerskap där universitetet kommer att använda tillgänglig finansiering för att stödja den ekonomiska jämvikten i fastighetsinvesteringar för studentbostäder. (2). Säkerställa de privata investeringarnas långsiktiga hållbarhet genom att garantera en ändring av skattesystemet från det skattesystem som tillämpas för hotelltjänster till det som gäller för subventionerade bostäder, genom att begränsa användningen av nya bostäder för studentbostäder under det akademiska året, men tillåta användning av strukturerna när de inte behövs för gästfrihet för studenter. (3). Villkor för finansiering och ytterligare skatteavdrag (såsom likabehandling med subventionerade bostäder) för användningen av nya bostäder för studentbostäder under den övergripande investeringshorisonten och efterlevnad av den överenskomna övre gränsen för hyror som tas ut av studenter även efter utgången av de särskilda finansieringssystem som jag bidrar till att få privata aktörer att investera. (4). Omdefiniera standarderna för studentbostäder genom att omvärdera de rättsliga kraven på det gemensamma utrymmet per student som finns tillgängligt i byggnaderna i utbyte mot bättre utrustade (enkel-) rum.
|
|
M4C1–30
|
Reform 1.7: Reform av lagstiftningen om bostäder för studenter och investeringar i studentbostäder
|
Måltavla
|
Sovboenden för elever har skapats
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
30 000
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Intyg om slutförda arbeten ska utfärdas för minst 30 000 nyskapade sovboenden.
Befintliga boenden som används för studentbostäder vid den tidpunkt då den tillhörande ansökningsomgången inleds kan inte redovisas i förhållande till målet.
Enligt ansökningsomgången 2024 ska 30 % av de nya platserna reserveras för studenter med socioekonomiska svårigheter enligt definitionen av ”Diritto allo Studio” -organisationer (rätt till studieorganisationer). Denna inbjudan ska också innehålla krav på att hyreskostnaderna för universitetsstuderande ska vara minst 15 % lägre än de lokala marknadspriserna.
Investeringen ska inte omfatta upphandling av naturgaspannor.
|
|
M4C1–31
|
Investeringar 5: Studentbostadsfond
|
Milstolpe
|
Genomförandeavtal
|
Genomförandeavtalets ikraftträdande
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Genomförandeavtalets ikraftträdande.
|
|
M4C1–32
|
Investeringar 5: Studentbostadsfond
|
Milstolpe
|
Rättsliga avtal som undertecknats med slutliga stödmottagare och slutförande av investeringar
|
Undertecknade rättsliga avtal och överföringsintyg
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Cassa Depositi e Prestiti S.p.A. ska ha ingått rättsliga bidragsavtal med slutliga stödmottagare för ett belopp som krävs för att använda 100 % av facilitetens investering i systemet (med beaktande av förvaltningsavgifter).
Italien ska överföra 599 000 000 EUR till Cassa Depositi e Prestiti S.p.A. för faciliteten.
|
K. UPPGIFT 4 DEL 2: Från forskning till företag
Denna del av den italienska planen för återhämtning och resiliens syftar till att stödja investeringar i forskning och innovation, främja innovation och teknikspridning, stärka kompetensen och stödja övergången till en kunskapsbaserad ekonomi. Det ger stöd till det offentliga forskningssystemet, forskares kompetens och rörlighet samt offentlig-privat samarbete på nationell nivå och EU-nivå. Den bygger på tre huvudpelare: i) Förbättrad vetenskaplig bas. II) Större kopplingar mellan näringsliv och vetenskap (kunskaps- och tekniköverföring, III) Stöd till företagsinnovation (särskilt små och medelstora företag, nystartade företag).
Investeringarna och reformerna inom ramen för denna del ska bidra till att följa de landsspecifika rekommendationer som riktades till Italien 2020 och 2019 om behovet av att ”inrikta investeringsrelaterad ekonomisk politik på forskning och innovation samt infrastrukturens kvalitet” (landsspecifik rekommendation 3, 2019), att ”främja privata investeringar för att främja den ekonomiska återhämtningen” (landsspecifik rekommendation 3, 2020), att ”inrikta investeringarna på den gröna och digitala omställningen, särskilt forskning och innovation” (landsspecifik rekommendation 3 och 2020).
K.1.
Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Investeringar 1.2: Finansiering av projekt som läggs fram av unga forskare
Syftet med denna investering är att behålla unga forskare i Italien. Åtgärden består i att stödja unga forskares forskningsverksamhet.
Investering 2.2a: Innovationsavtal
Syftet med denna åtgärd är att främja innovation. Åtgärden består av en definition av forsknings-, utvecklings- och innovationsprojekt (så kallade innovationsavtal) på områden som är förenliga med den andra pelaren i Horisont Europa-programmet, i enlighet med förordning (EU) 2021/695.
Investeringar 3.3: Tilldelning av doktorandstipendier i samarbete med företag
Syftet med denna åtgärd är att öka kompetensen på hög nivå, bland annat på områdena viktig möjliggörande teknik.
Åtgärden består av stipendier för doktorsexamen från universitet och AFAM-institutioner, med bidrag från och deltagande av företag. Åtgärden, som genomförs av MUR – universitets- och forskningsministeriet, innebär att totalt 6 doktorandstipendier beviljas under 000 år, med privat medfinansiering.
Reform 1.1: Genomförande av åtgärder till stöd för R I för att främja förenkling och rörlighet
Reformen ska genomföras av ministeriet för universitet och forskning (MUR) och ministeriet för ekonomisk utveckling (MiSE) genom inrättandet av en interministeriell styrelse och två ministerdekret: i) Att öka och stödja rörlighet (genom incitament) för högprofilerade personer (t.ex. forskare och chefer) mellan universitet, forskningsinfrastrukturer och företag, och ii) för att förenkla förvaltningen av forskningsmedel, iii) reformera forskarnas karriärväg för att öka deras fokus på forskningsverksamhet.
Reformen ska övergå till en mer systematisk strategi för FoU-verksamhet, som går utöver den nuvarande logiken att omfördela resurser genom att främja en gemensam strategi, och ska inriktas på att förenkla byråkratin i förvaltningen av medel avsedda för offentlig och privat forskning, vilket får betydande effekter genom att undvika spridning och fragmentering av prioriteringar, som också stöds av uppdragets första del. Offentliga forskningsorgan ska spela en nyckelroll både som möjliga projektledare för partnerskap, nationella kampanjer och territoriella ekosystem och som potentiella deltagare i ansökningsomgångar avseende PNR-fonden och infrastrukturfonden.
Reform 1.2: Treårsplan för finansiering av forskningsverksamhet
Reformen syftar till att förbättra planeringen och förutsägbarheten i forskningsfinansieringen. Det består i ikraftträdandet av primärlagstiftning som fastställer den rättsliga ramen för antagandet av en treårsplan för finansiering av forskningsverksamhet.
K.2.
Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnummer
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
M4C2–1
|
Investeringar 1.2: Finansiering av projekt som läggs fram av unga forskare
|
Måltavla
|
Antal studenter som beviljats forskningsbidrag
|
SAKNAS
|
Antal
|
50
|
300
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Minst 300 stipendier till studenter. Urvalsförfarandet för tilldelning ska omfatta kriterier för stödberättigande som säkerställer att de utvalda projekten uppfyller de tekniska riktlinjerna ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning.
För att målet ska kunna uppnås på ett tillfredsställande sätt kommer man också att beakta att minst 300 unga forskare anställs.
|
|
M4C2–1a
|
Investeringar 1.2: Finansiering av projekt som läggs fram av unga forskare
|
Milstolpe
|
Offentliggörande av dekret om tilldelning av medel till unga forskare
|
Offentliggörande av dekretet/förordningarna
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2025
|
Offentliggörande av dekret om beviljande av finansiering för att stödja minst 550 unga forskare.
Unga forskare ska uppfylla följande villkor: vara upp till 40 år vid den tidpunkt då ansökningsomgången gick i fil (profiler som är 40 år vid tidpunkten för offentliggörandet av ansökningsomgången är stödberättigande tills de blir 41 år gamla) eller, för profiler mellan 41 och 45 år som har avslutat doktorsexamen högst 7 år tidigare (profiler som är 45 år vid tidpunkten för offentliggörandet av inbjudan att lämna projektförslag är stödberättigande fram till dess att de fyller 46 år).
|
|
M4C2–2a
|
Investering 2.2 a: Innovationsavtal
|
Måltavla
|
Innovationsavtal slutförda
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
32
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Tillhandahåller intyget om slutförande av minst 32 innovationsavtal inom följande insatsområden:
otillverkningsteknik,
oviktig digital teknik, bland annat kvantteknik,
ony möjliggörande teknik,
oavancerade material,
oartificiell intelligens och robotteknik.
ocirkulära industrier,
okoldioxidsnåla och rena industrier,
oicke-smittsamma och ovanliga sjukdomar,
oinfektionssjukdomar, inbegripet fattigdomsrelaterade och försummade sjukdomar,
overktyg, teknik och digitala lösningar för hälso- och sjukvård, inbegripet individualiserad behandling,
oindustrianläggningar i energiomställning,
oindustriell konkurrenskraft på transportområdet,
oren, säker och tillgänglig transport och mobilitet.
osmart mobilitet,
oenergilagring.
olivsmedelssystem,
obiobaserade innovationssystem i unionens bioekonomi,
ocirkulära system.
För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska de utvalda projekten utesluta följande verksamheter: i) Verksamhet och tillgångar med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning i senare led. II) Verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena. III) Verksamhet och tillgångar i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar och anläggningar för mekanisk biologisk behandling.
|
|
M4C2–3
|
Investeringar 3.3: Tilldelning av doktorandstipendier i samarbete med företag och främjande av företags rekrytering av forskare
|
Måltavla
|
Antal beviljade doktorandstipendier
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
6 000
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Minst 6 000 doktorandstipendier delas ut av universitet och AFAM-institutioner.
De kritiska kraven för doktorsexamen är bland annat följande:
a) föreskriva studie- och forskningsperioder i företaget från minst sex (6) månader till högst arton (18) månader,
b) föreskriva perioder av studier och forskning utomlands från minst sex (6) månader till högst arton (18) månader,
c) sörja för företagens deltagande i utformningen av utbildningskursen även inom ramen för ett bredare samarbete med universitet och AFAM-institutioner.
|
|
M4C2–4
|
Reform 1.1: Genomförande av stödåtgärder för FoU för att främja förenkling och rörlighet
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av ministerdekret om förenkling av FoU och rörlighet kopplad till den ordinarie finansieringsfonden.
|
Bestämmelse i dekretet som anger lagens ikraftträdande Ej tillämpligt
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
|
KVARTAL 2
|
2022
|
Ministerdekreten ska innehålla följande centrala delar:
i) gå över till en mer systematisk strategi för FoU-verksamhet genom en ny förenklad modell som syftar till att skapa betydande effekter genom att undvika spridning och fragmentering av prioriteringar, II) reformera lagstiftningen för att öka rörligheten för högprofilerade personer (t.ex. forskare och chefer) mellan universitet, forskningsinfrastrukturer och företag. förenkling av förvaltningen av medel. IV) reformera forskarnas karriärväg för att öka deras fokus på forskningsverksamhet.
|
|
M4C2–4a
|
Reform 1.2: Treårsplan för finansiering av forskningsverksamhet
|
Milstolpe
|
Primärlagstiftning för antagande av treårsplanen för finansiering av forskningsverksamhet
|
Ikraftträdande av primärlagstiftning som fastställer treårsplanen för finansiering av forskningsverksamhet
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Reformen kräver att primärlagstiftning som fastställer den rättsliga ramen för antagandet av en treårsplan för finansiering av reservverksamhet träder i kraft.
Den rättsliga ramen ska
1)Inrätta en fond för att slå samman olika finansieringsinstrument,
2)kräva att treårsplanen för finansiering av universitetens, forskningsenheternas och AFAM:s forskningsverksamheter antas,
3)Kräva att det antas en tidsplan (”cronoprogramma”) för inledandet av ansökningsomgångar och för slutförandet av deras urvalsförfaranden.
4)Inkludera en särskild budgetpost för finansiering av PRIN-projekt.
|
K.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet
Investeringar 1.1: Forskningsprojekt av betydande nationellt intresse (PRIN)
Syftet med denna åtgärd är att stödja forskningsverksamhet. Åtgärden består i att finansiera forskningsprojekt av stort nationellt intresse (PRIN) som innebär samarbete mellan universitetens forskningsenheter och forskningsorgan samt anställning av visstidsanställda forskare.
Investeringar 1.3: Partnerskap som utvidgas till universitet, forskningscentrum, företag och finansiering av grundforskningsprojekt
Åtgärden syftar till att inrätta nätverk av universitet, forskningsorganisationer och andra berörda parter, främja tekniköverföring och stödja forskningsbaserade nystartade företag och spin-off-företag. Åtgärden består av finansiering av minst 14 större program för grundforskning som genomförs av nätverk av offentliga och privata aktörer.
Investeringar 1.4: Inrättande av ”nationella FoU-ledare” för viss viktig möjliggörande teknik
Syftet med denna åtgärd är att skapa nationella ledare för forskning och utveckling. Åtgärden består i att bötfälla fem nationella forskningscentrum som kan uppnå en kritisk tröskel för forsknings- och innovationskapacitet genom samarbete mellan universitet, forskningscentrum och företag.
Investeringar 1.5: ”Innovationsekosystem för hållbarhet”, som bygger upp ”territoriella ledare för FoU”.
Syftet med denna åtgärd är att främja innovation. Åtgärden består av finansiering av befintliga eller nya innovationsekosystem med fokus på social hållbarhet.
Investeringar 2.1: Viktigt projekt av gemensamt europeiskt intresse (IPCEI)
Syftet med denna åtgärd är att komplettera den nuvarande fonden för viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse, som avses i artikel 1.232 i 2020 års budgetlag. Åtgärden syftar till att stödja fonden för viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse med ytterligare medel.
Investeringar 2.3: Centrum för tekniköverföring
Syftet med denna åtgärd är att stödja ett nätverk av centrum (kompetenscentrum, europeiska digitala innovationsknutpunkter, spetskompetensstämpeln, nationella digitala innovationscentrum) med ansvar för projektutveckling, tillhandahållande av avancerade tekniska tjänster till företag och offentliga förvaltningar samt tekniköverföringstjänster. De europeiska digitala innovationsknutpunkterna kan få finansiering från andra EU-fonder, däribland programmet för ett digitalt Europa, för att de ska kunna bedriva sin verksamhet.
Investeringen består av två interventionslinjer. Inom ramen för den första budgetposten finansierar faciliteten för återhämtning och resiliens uteslutande minst 32 centrum, utan stöd från andra EU-källor. Inom ramen för den andra raden finansierar faciliteten för återhämtning och resiliens en del av 13 europeiska digitala innovationsknutpunkter, och den andra delen av kostnaden kommer från programmet för ett digitalt Europa. I synnerhet ska driften av 13 europeiska digitala innovationsknutpunkter som finansieras av faciliteten för återhämtning och resiliens och programmet för ett digitalt Europa struktureras i arbetspaket. Stödet från faciliteten för återhämtning och resiliens ska inte avse arbetspaket för vilka europeiska digitala innovationsknutpunkter får stöd inom ramen för programmet för ett digitalt Europa. I
Investeringar 3.1: Forsknings- och innovationsinfrastruktur
Syftet med åtgärden är att stödja skapandet av forsknings- och innovationsinfrastrukturer som kopplar samman industrin och den akademiska världen, eller att stödja befintliga infrastrukturer. Investeringen består i att finansiera befintliga eller nya infrastrukturprojekt med en forskningsförvaltare för varje infrastruktur.
Investeringar 3.2: Kapitaltillskott till fonden för digital omställning som förvaltas av CDP Venture Capital SGR
Denna åtgärd syftar till att stödja tillväxtpotentialen i den italienska ekonomin genom att stimulera privata investeringar, förbättra tillgången till finansiering för nystartade företag och utveckla riskkapitalmarknaden inom denna sektor. Åtgärden ska bestå av ett kapitaltillskott på 400 000 000 EUR till fonden för digital omställning (DTF) som förvaltas av CDP Venture Capital SGR.
CDP Venture Capital SGR ska anta en investeringspolicy för användningen av eget kapital. Investeringspolicyn ska innehålla en beskrivning av den eller de finansiella produkter med den förväntade typen av stödberättigande slutliga stödmottagare som kapitalet förväntas stödja, inbegripet den förväntade tidsplanen för genomförandet av 15 år och förvaltningsavgiften på högst 13 %.
DTF ska bedriva sin verksamhet genom att direkt eller indirekt tillhandahålla eget kapital, hybridkapital, skuld- eller hybridlån.
CDP Venture Capital SGR ska anta det revisions- och kontrollsystem som beskrivs i riktlinjerna ”Linee Guida per le attività di rendiliferzione e controllo dei Fondi DTF e GTF” för användningen av det egna kapitalet. Investeringspolicyn ska kräva att finansiella produkter som det egna kapitalet stöder är förenliga med principen om att inte orsaka betydande skada i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). Särskilt när det gäller allmänt stöd till nystartade företag ska investeringspolicyn utesluta företag med betydande fokus
inom följande sektorer: (i) Energiproduktion baserad på fossila bränslen och därmed sammanhängande verksamhet
. II) energiintensiva industrier och/eller industrier med höga CO2-utsläpp
. III) Tillverkning, uthyrning eller försäljning av förorenande fordon
. IV) Avfallsinsamling, avfallshantering och avfallshantering
, v) bearbetning av kärnbränsle, produktion av kärnenergi. Dessutom ska investeringspolicyn kräva efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.
K.4.
Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet
|
Löpnummer
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
M4C2–5
|
Investeringar 1.1: Forskningsprojekt av betydande nationellt intresse (PRIN)
|
Måltavla
|
Antal beviljade forskningsprojekt
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
3 150
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Tilldelning av minst 3 150 Progetti di Ricerca di Interesse Nazionale forskningsprojekt.
Tilldelningen av kontrakt till de projekt som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna ska ske i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.
|
|
M4C2–6
|
Investeringar 1.1: Forskningsprojekt av betydande nationellt intresse (PRIN)
|
Milstolpe
|
Offentliggörande av dekret om tilldelning av projekt
|
Offentliggörande av dekretet/förordningarna
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2025
|
Offentliggörande av dekret om tilldelning av minst 5 forskningsprojekt av nationellt intresse (Progetti di Ricerca di Interesse Nazionale).
I ansökningsomgångarna ska det anges att projektet ska pågå i minst två år och att det krävs samarbete mellan universitetens forskningsenheter och forskningsorgan.
|
|
M4C2–7
|
Investeringar 1.1: Forskningsprojekt av betydande nationellt intresse (PRIN)
|
Måltavla
|
Antal visstidsanställda forskare
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
900
|
KVARTAL 2
|
2025
|
Minst 900 visstidsanställda forskare ska anställas. Verksamhet som bedrivs av forskare som anställs ska avse ämnen som överensstämmer med de sex klustren i Europeiska ramprogrammet för forskning och innovation 2021–2027.
|
|
M4C2–8
|
Investeringar 1.3: Partnerskap som utvidgas till universitet, forskningscentrum, företag och finansiering av grundforskningsprojekt
|
Måltavla
|
Antal undertecknade forskningspartnerskap
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
1 4
|
KVARTAL 2
|
2025
|
Undertecknande av avtalen (”atto d’obbligo”) för minst 14 forskningspartnerskap. I ansökningsomgångarna ska följande krävas:
a) Varje partnerskap ska anställa minst 100 visstidsanställda forskare.
b) Åtagande om att investeringens klimatbidrag enligt metoden i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241 ska utgöra minst 42 % av den totala kostnaden för den investering som får stöd från faciliteten för återhämtning och resiliens.
|
|
M4C2–9
|
Investeringar 1.4: Inrättande av ”nationella FoU-ledare” för viss viktig möjliggörande teknik
|
Måltavla
|
De nationella centrumen har slutfört sin forskningsverksamhet
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
5
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Det ska utfärdas en rapport om forskningsverksamheten för vart och ett av de 5 nationella centrumen.
|
|
M4C2–10
|
Investeringar 2.1: VIKTIGA PROJEKT AV GEMENSAMT EUROPEISKT INTRESSE
|
Milstolpe
|
Utlysning av inbjudan att anmäla intresse för identifiering av nationella projekt, inklusive projekt på mikroelektronisk IPCEI
|
Inbjudan att anmäla intresse offentliggörs
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2021
|
De IPCEI-projekt som ska få stöd förväntas uppdateras beroende på hur långt man faktiskt kommit i de nationella IPCEI-förfaranden som för närvarande pågår och hur långt förfarandet för anmälan av statligt stöd har kommit.
Det valda initiativet ska ta hänsyn till specifika innovativa industrisektorer i linje med de europeiska värdekedjor som redan har identifierats.
Denna insats omfattar både redan godkända viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse och framtida projekt, såsom moln, hälsa, radmaterial och cybersäkerhet.
Villkoren för inbjudan ska omfatta följande:
a) Kriterier för stödberättigande som säkerställer att de utvalda projekten uppfyller den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning.
b) Åtagande om att investeringens klimatbidrag enligt metoden i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241 ska utgöra minst 40 % av den totala kostnaden för den investering som får stöd från faciliteten för återhämtning och resiliens.
c) Åtagande om att investeringens digitala bidrag enligt metoden i bilaga VII till förordning (EU) 2021/241 ska utgöra minst 60 % av den totala kostnaden för den investering som stöds av faciliteten för återhämtning och resiliens.
d) Åtagande att rapportera om genomförandet av åtgärden efter halva tiden och i slutet av programmet.
|
|
M4C2–11
|
Investeringar 2.1: VIKTIGA PROJEKT AV GEMENSAMT EUROPEISKT INTRESSE
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av en nationell rättsakt om tilldelning av de medel som krävs för att ge stöd till projektdeltagare.
|
Bestämmelse i den nationella lagen om lagens ikraftträdande Ej tillämpligt
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2022
|
I den nationella lagen ska det anges vilka förfaranden och tidsfrister som gäller för att lämna in projekt samt vilka krav som ställs på potentiella stödmottagare.
|
|
M4C2–12
|
Investeringar 2.1: VIKTIGA PROJEKT AV GEMENSAMT EUROPEISKT INTRESSE
|
Milstolpe
|
Förteckningen över deltagare i IPCEI-projekt färdigställs senast den 30/06/2023.
|
Offentliggörande av deltagarlistan
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2023
|
Förteckningen ska omfatta de godkända ämnen som deltar i viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse, efter de kontroller och utvärderingar av de projekt som lagts fram som ska göras i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningsförteckning och kravet på efterlevnad av relevant miljö på EU-nivå och nationell nivå.
|
|
M4C2–14
|
Investeringar 2.3: f Tekniköverföringscentrum
|
Måltavla
|
Utbetalning av ekonomiskt värde på 330 000 000 EUR
|
SAKNAS
|
EURO
|
0
|
330 000 000
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Ett sammanlagt värde av minst 330 000 000 EUR i betalningsorder ska utfärdas till minst 45 nav för vilka ministeriet har undertecknat finansiella avtal med.
I avtalen med de 13 europeiska digitala innovationsknutpunkter som samfinansieras av programmet för ett digitalt Europa inom ramen för den andra insatslinjen ska de arbetspaket som finansieras av faciliteten för återhämtning och resiliens specificeras.
Betalningsföreläggandena ska avse arbetspaket för 13 års europeiska digitala innovation, inom ramen för den andra insatslinjen för åtgärden, med undantag för de arbetspaket som finansieras genom programmet för ett digitalt Europa.
|
|
M4C2–16
|
Investeringar 3.1: Forsknings- och innovationsinfrastruktur
|
Måltavla
|
Antal finansierade infrastrukturer
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
30
|
KVARTAL 2
|
2023
|
Minst 30 infrastrukturer finansierade för det integrerade systemet för forsknings- och innovationsinfrastruktur.
Innovationsinfrastrukturen ska omfatta infrastrukturer för flera ändamål som kan täcka minst tre ämnesområden: i) kvantteknik, ii) avancerade material, iii) fotonik, iv) biovetenskap, v) artificiell intelligens, vi) energiomställning.
För att målet ska kunna uppnås på ett tillfredsställande sätt krävs också att minst 30 forskningsförvaltare anställs för det integrerade systemet för forsknings- och innovationsinfrastruktur.
|
|
M4C2–16a
|
Investeringar 3.1: Forsknings- och innovationsinfrastruktur
|
Måltavla
|
Antal forsknings- och innovationsinfrastrukturer som slutfört sin verksamhet
|
EJ TILLÄMPLIGT
|
Antal
|
0
|
30
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Rapporter om forskningsverksamhet för minst 30 projekt för infrastruktur för forskning (IR) och innovation (ITEC) ska färdigställas.
|
|
M4C2–17
|
Investeringar 3.1: Fonden för uppbyggnad av ett integrerat system för forsknings- och innovationsinfrastruktur. Investeringar
|
Milstolpe
|
Tilldelning av kontrakt för projekten avseende a) Integrerat system för forsknings- och innovationsinfrastruktur
|
Meddelande om tilldelning av kontrakt
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2022
|
Meddelande om tilldelning av kontrakt till de projekt som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna, i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning.
Förslagen ska väljas ut enligt följande kriterier:
ledarskap inom vetenskap, teknik och innovation, deras innovationspotential (både när det gäller öppen innovation/öppna data och utveckling av äganderättsligt skyddade data), deras överensstämmelse med temaområdena eller ny omvälvande utveckling, deras översättningsplaner och innovationsplaner, stöd från industrin som partner för öppen innovation och/eller användare, styrkan i affärsutvecklingsverksamheten, skapande av immateriella rättigheter, tydliga regler för att särskilja öppna och skyddade produkter och licensieringsplaner, deras förmåga att utveckla och ta emot industriella doktorander, kopplingar till nystartade företag eller andra typer av fonder.
Urvalsförfarandet ska kräva en DNSH-utvärdering och, i tillämpliga fall, en strategisk miljöbedömning om projektet förväntas få en konsekvent inverkan på territoriet.
|
|
M4C2–18
|
Insamlingar1.5: Inrättande och förstärkning av ”innovationsekosystem för hållbarhet” och ”regionala ledare för forskning och utveckling”
|
Milstolpe
|
Tilldelning av kontrakt för projekt som rör innovationsekosystem.
|
Meddelande om tilldelning av kontrakt
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2022
|
Meddelande om tilldelning av kontrakt till de projekt som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna, i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning.
Urvalsförfarandet ska kräva en DNSH-utvärdering och, i tillämpliga fall, en strategisk miljöbedömning om projektet förväntas få en konsekvent inverkan på territoriet.
De nationella centrumen ska inrättas efter en konkurrensutsatt ansökningsomgång genom att befintliga världsledande laboratorier som redan finns på universitet och offentliga och privata forskningscentrum slås samman och genom att ny skräddarsydd infrastruktur inrättas.
|
|
M4C2–18 Bis
|
Insamlingar1.5: ”Innovationsekosystem för hållbarhet”, som bygger upp ”territoriella ledare för forskning och utveckling”
|
Måltavla
|
Verksamhet som genomförs av innovationsekosystemen
|
EJ TILLÄMPLIGT
|
Antal
|
0
|
10
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Rapporter om forskningsverksamhet för minst 10 innovationsekosystem ska färdigställas.
|
|
M4C2–19
|
Investeringar 1.4: Stärka forskningsstrukturerna och stödja inrättandet av ”nationella FoU-ledare” för viss viktig möjliggörande teknik
|
Milstolpe
|
Tilldelning av kontrakt för projekt som rör nationella ledare inom forskning och utveckling om viktig möjliggörande teknik
|
Meddelande om tilldelning av kontrakt
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
N
|
KVARTAL 2
|
2022
|
Meddelande om tilldelning av kontrakt till de projekt som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna, i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning.
Projekten ska väljas ut för 30 % av resurserna som insatser ”Forsknings- och innovationsprocesser, tekniköverföring och samarbete mellan företag med inriktning på en koldioxidsnål ekonomi, motståndskraft och anpassning till klimatförändringar” (IF022), och för 15 % av resurserna som interventioner ”Forsknings- och innovationsprocesser, tekniköverföring och samarbete mellan företag med inriktning på den cirkulära ekonomin” (IF023).
Projekten ska bedömas med beaktande av genomförbarhet, hållbarhet, samfinansiering från andra källor (t.ex. regionala fonder), den produktiva sektorns deltagande, partnernas kvalitet och inverkan på den sociala och miljömässiga hållbarheten. Inbjudan att lämna projektförslag som ska finansieras som innovationsekosystem. Urvalsförfarandet ska kräva en DNSH-utvärdering och, i tillämpliga fall, en strategisk miljöbedömning om projektet förväntas få en konsekvent inverkan på territoriet.
|
|
M4C2–20
|
Investeringar 3.2: Kapitaltillskott till fonden för digital omställning
|
Milstolpe
|
Avtalet mellan it-regeringen och genomförandepartnern Cassa Depositi e Prestiti (CDP) om inrättande av det finansiella instrumentet undertecknades
|
Avtalet undertecknas av den italienska regeringen och Cassa Depositi e Prestiti.
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2022
|
De delar som ska ingå i finansieringsinstrumentets investeringspolitik/investeringsstrategi är följande:
- Investeringsmål (fondstorlek, antal insatser, belopp som ska stödjas med tiden differentierade per stödmottagare, såsom små och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag/stora företag)
- Tillämpningsområde och berättigade stödmottagare
- Stödberättigade finansiella intermediärer och urvalsprocess
- Typ av stöd som tillhandahålls (t.ex. garantier, lån, eget kapital och därmed likställt kapital)
- Riktad risk/avkastning för varje typ av investerare
- Riskpolicy och policy för bekämpning av penningtvätt
- Styrning (partner, fondförvaltare, styrelse, investeringskommitté, roll och ansvar)
- Diversifiering och koncentrationsgränser
- Aktiepolicy inklusive exitstrategi för aktieinvesteringar
- DNSH och hållbarhetssäkringspolicy och förteckning över undantag
- Utlåningspolicy för skuldinvesteringar, inklusive nödvändiga garantier och säkerheter
- Tidsplan för insamling av medel och genomförande
|
|
M4C2–21a
|
Investering 3.2 Kapitaltillskott till fonden för digital omställning (DTF)
|
Milstolpe
|
Kapitaltillskott till fonden för digital omställning
|
Överföringsintyg
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Italien ska överföra 400 000 EUR 000 till DTF.
Dessutom ska investeringspolicyn (Accordo Finanziario) överensstämma med beskrivningen av åtgärden.
|
|
M4C2–21
|
Investering 3.2 Kapitaltillskott till fonden för digital omställning (DTF)
|
Milstolpe
|
Antagande av ett betänkande
|
Antagande av ett betänkande
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Italien ska överlämna en rapport som beskriver de åtgärder som vidtagits av DTF för att genomföra investeringspolitiken, inbegripet de åtgärder som vidtagits för att genomföra de finansiella produkter som det egna kapitalet förväntas stödja, samt de åtgärder som förväntas vidtas för att ytterligare genomföra dessa produkter.
Rapporten ska också ange de belopp som investerats direkt/indirekt och i varje finansiell produkt.
|
|
M4C2–22
|
Investeringar 2.1: VIKTIGA PROJEKT AV GEMENSAMT EUROPEISKT INTRESSE
|
Måltavla
|
Antal stödda projekt
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
20
|
KVARTAL 2
|
2025
|
Koncessionsdekret utfärdas av ministeriet för företag och Made i Italien för att stödja minst 20 projekt inom ramen för viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse.
|
L. UPPGIFT 5 DEL 1: Sysselsättningspolitik
Åtgärderna inom ramen för denna del av den italienska planen för återhämtning och resiliens inför en omfattande och integrerad reform av den aktiva arbetsmarknadspolitiken och av yrkesutbildning. Att stärka de aktiva arbetsmarknadsåtgärderna och förbättra kapacitetsuppbyggnaden inom de offentliga arbetsförmedlingarna, inbegripet deras integration med utbildningsanordnare och privata aktörer, förväntas öka tjänsternas effektivitet. Åtgärderna i denna del syftar dessutom till att minska den sociala sårbarheten för chocker, särskilt genom att bekämpa odeklarerat arbete i alla dess former och sektorer genom att fastställa effektivare påföljder och starkare incitament att arbeta lagligt. Dessutom främjar denna del jämställdhet (lika lön) genom certifieringssystemet för jämställdhet. Den investerar också i ungdomar genom att öka utbildningsprogrammens kvantitet och kvalitet, till exempel genom att delta i programmet för samhällsomfattande tjänster.
Genomförandet av dessa åtgärder förväntas bidra till att ta itu med de utmaningar som tas upp i 2020 års landsspecifika rekommendation nr 2 om arbetsmarknaden, där Italien uppmanas att ”mildra krisens inverkan på sysselsättningen, bland annat genom [...] aktivt sysselsättningsstöd”, 2020 års landsspecifika rekommendation 2 om att stödja kompetens (...) inklusive digitala färdigheter, 2019 års landsspecifika rekommendation 2 om att intensifiera insatserna för att ta itu med odeklarerat arbete och se till att aktiva arbetsmarknads- och socialpolitiska åtgärder (...) når ut särskilt till ungdomar och utsatta grupper. Stödja kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och 2019 års landsspecifika rekommendation 2 om att främja kompetenshöjning, bland annat genom att stärka digitala färdigheter.
L.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform 1 – Aktiv arbetsmarknadspolitik och yrkesutbildning
Syftet med denna reform är att stödja det aktiva arbetsmarknadssystemet för att tillhandahålla individanpassade planer som omfattar sysselsättning, utbildning och sociala tjänster. Denna åtgärd består i att inrätta ett nationellt program för garanterad anställbarhet för arbetstagare (GOL), som särskilt stöder de mest utsatta grupperna (kvinnor, långtidsarbetslösa, unga och äldre arbetstagare och personer med funktionsnedsättning) och att genomföra utbildningsprogram för vuxenutbildning.
Investering 1 – Stärka de offentliga arbetsförmedlingarna
Syftet med denna investering är att möjliggöra ett effektivt tillhandahållande av sysselsättnings- och utbildningstjänster. Åtgärden består av att de offentliga arbetsförmedlingarna utför följande verksamheter: infrastrukturinvesteringar, inrättande av regionala observationsorgan för lokala arbetsmarknader, uppgradering av it-systemet, fortbildning av personal samt institutionell kommunikation och utåtriktad verksamhet.
Reform 2 – Nationell plan mot odeklarerat arbete
Syftet med denna åtgärd är att stödja arbetskvalitet och arbetsvillkor genom att förebygga och bekämpa odeklarerat arbete, arbetskraftsexploatering (så kallad caporalato) och andra former av odeklarerat arbete. Denna åtgärd består av lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder, bland annat följande: stärka yrkesinspektionerna och påföljderna, ge incitament till regelbundet arbete, utbilda arbetsförmedlingsoperatörer, genomföra en nationell informationskampanj, förbättra styrningen för att bekämpa odeklarerat arbete samt särskilda åtgärder för att ta itu med arbetskraftsexploatering inom jordbruket.
Investering 2 – System för jämställdhetscertifiering
Syftet med denna åtgärd är att öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och bidra till att minska löneskillnaderna mellan könen. Denna investering består i att skapa ett nationellt system för jämställdhetscertifiering för att främja öppenhet på arbetsmarknaden och förbättra kvinnors arbetsvillkor när det gäller kvalitet, lön och egenmakt.
Investering 3 – Förstärkning av det dubbla systemet
Syftet med denna åtgärd är att hjälpa ungdomar och vuxna utan gymnasieutbildning att få tillgång till sysselsättningsmöjligheter. Denna investering består i att öka deltagandet i ”varvad utbildning” för studenter i formell och yrkesinriktad utbildning, bland annat genom lärlingsutbildningar.
Investering 4 –Utveckling av samhällsomfattande tjänster
Syftet med denna åtgärd är att öka antalet ungdomar som deltar i icke-formellt lärande och öka deras kunskaper och färdigheter. Denna investering består i att förbättra programmet för samhällsomfattande tjänster och öka antalet deltagare.
L.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnummer
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
M5C1–1
|
Reform 1 – aktiva arbetsmarknadsåtgärder och yrkesutbildning
|
Milstolpe
|
Ikraftträdandet av det interministeriella dekretet om inrättande av ett nationellt program för garanterad anställbarhet för arbetstagare och ett interministeriellt dekret om upprättande av en nationell plan för ny kompetens
|
Bestämmelse i de interministeriella dekreten om ikraftträdandet av de två interministeriella dekreten, efter överenskommelser vid konferensen för de statliga regionerna om programmet GOL och den nationella planen för ny kompetens
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2021
|
När det gäller GOL ska de minst i) definiera de viktigaste delarna och deras standarder för de offentliga arbetsförmedlingarna, inbegripet kompetensprognoser, individanpassade utbildningsplaner, vägledning och jobbcoachning, för att säkerställa ett effektivt tillhandahållande av individanpassade arbetsförmedlingar i enlighet med gemensamma och enhetliga standarder i hela det nationella territoriet, ii) säkerställa att kompetenshöjning och omskolning som tillhandahålls av de offentliga arbetsförmedlingarna är helt i linje med den nationella planen för ny kompetens, inbegripet digitala färdigheter, iii) säkerställa att de offentliga arbetsförmedlingarna är inriktade på mottagarnas behov, iv) säkerställa att de offentliga arbetsförmedlingarna prioriterar de mest utsatta. v) Fastställa ett mål om att minst 25 % av stödmottagarna inom programmen för garanterad anställbarhet för arbetstagare ska vara mottagare av relevant utbildning, med särskilt fokus på digitala färdigheter och med prioritering av de mest utsatta. vi) fastställa nya mekanismer som stärker och strukturerar samarbetet mellan offentliga och privata system, bland annat när det gäller att identifiera relevanta kompetensbehov och tillhandahålla arbetstillfällen. I dekretet fastställs att mottagare av sociala skyddsnät ska få tillgång till de tjänster som tillhandahålls inom ramen för det nationella programmet för garanterad anställbarhet för arbetstagare inom 4 månader från den tidpunkt då de mognar rätten till sociala skyddsnät. Akterna för den nationella planen för ny kompetens ska som ett minimum i) fastställer gemensamma standarder och grundläggande nivåer för yrkesutbildning i hela landet, ii) riktar sig till både anställda och arbetslösa och personer i syfte att förbättra sina digitala färdigheter och uppmuntra livslångt lärande. III) Identifiera färdigheter och relevanta standarder på grundval av ett samarbete mellan de offentliga och privata systemen, iv) beakta de olika behoven hos de målgrupper som beaktas och som minst ska omfatta de mest utsatta, v) omfatta alla relevanta sektorsstrategier för att ha en övergripande strategi, inbegripet den nationella strategiska planen för vuxnas kompetens. vi) Infoga bestämmelsen om utveckling av ett prognossystem för ny kompetens som behövs på kort och medellång sikt på arbetsmarknaden.
|
|
M5C1–2
|
Reform 1 – aktiva arbetsmarknadsåtgärder och yrkesutbildning
|
Milstolpe
|
Alla planer för de offentliga arbetsförmedlingarna träder i kraft på regional nivå
|
Bestämmelse om ikraftträdande av de planer som antagits av regionerna och genomförda aktiviteter
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Den nationella regleringen av Garanteed Employability of Workers (GOL) ska omfatta en definition på regional nivå av den operativa verksamhet som krävs för att genomföra programmet. För att säkerställa samstämmighet mellan den nationella lagstiftningen och det regionala genomförandet ska regionala planer för de offentliga arbetsförmedlingarna antas.
Utöver att anta planerna genomför regionerna verksamheten på grundval av planerna och når minst 10 % av programmets planerade stödmottagare (slutligt mål på 3 000 000 personer).
När planerna för de offentliga arbetsförmedlingarna träder i kraft ska programmet för garanterad anställbarhet för arbetstagare kunna genomföras fullt ut.
|
|
M5C1–3
|
Reform 1 – aktiva arbetsmarknadsåtgärder och yrkesutbildning
|
Måltavla
|
Personer som omfattas av programmet för garanterad anställbarhet för arbetstagare (GOL)
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
3 000 000
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Minst 3 000 000 personer ska omfattas av programmet för garanterad anställbarhet för arbetstagare (GOL).
Dessutom ska de grundläggande servicenivåerna (Livelli essenziali delle prestazioni), såsom de definieras i GOL-programmet, finnas tillgängliga hos minst 80 % av de offentliga arbetsförmedlingarna.
|
|
M5C1–4
|
Reform 1 – aktiva arbetsmarknadsåtgärder och yrkesutbildning
|
Måltavla
|
Personer som deltar i utbildningsprogram
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
600 000
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Minst 600 000 bland stödmottagarna inom GOL-programmet ska delta i utbildning, varav minst 300 000 ska delta i utbildning i digitala färdigheter.
Förteckningar över utvalda stödmottagare inom utbildningsprogrammen Progetto per l’autoimpiego,Fondo nuovecompetenze ochSkills Partnership Ucraina-Italiaska offentliggöras.
|
|
M5C1–4a
|
Reform 1 – aktiva arbetsmarknadsåtgärder och yrkesutbildning
|
Måltavla
|
Personer som deltar i utbildningsprogram
|
SAKNAS
|
Antal
|
600 000
|
800 000
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Minst 200 000 personer ska delta i utbildning genom GOL-programmet ”Fondo nuove competenze” eller ”Progetto per l’autoimpiego”, varav minst 75 000 ska vara stödmottagare.
|
|
M5C1–6
|
Investering 1 – Stärka de offentliga arbetsförmedlingarna
|
Måltavla
|
De offentliga arbetsförmedlingarna genomför den verksamhet som planeras i förstärkningsplanen under treårsperioden 2021–2023.
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
250
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Minst 250 offentliga arbetsförmedlingar har slutfört minst 50 % av den verksamhet som planeras i förstärkningsplanen under treårsperioden 2021–2023.
Dessa verksamheter ligger i linje med den centrala förstärkningsplanen och definieras ytterligare på regional nivå, på grundval av behovsanalys och tilldelade resurser.
Dessa verksamheter omfattar: I) Renovering och renovering av de offentliga arbetsförmedlingarnas nuvarande platser och inköp av nya. II) Fortsatt genomförande av it-systemet, med sikte på nationell interoperabilitet. III) Yrkesutbildning för personalen. Inrättande av regionala observationsgrupper för lokala arbetsmarknader. V) Institutionell kommunikation och utåtriktad verksamhet.
Infrastrukturverksamhet ingår inte i detta mål.
Lika balans säkerställs när det gäller uppnåendet av målet i fråga om territoriell fördelning (nord, centrum och syd).
|
|
M5C1–7
|
Investering 1 – Stärka de offentliga arbetsförmedlingarna
|
Måltavla
|
De offentliga arbetsförmedlingarna har slutfört den verksamhet som planeras i förstärkningsplanen.
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
326
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Minst 326 offentliga arbetsförmedlingar och regionala organ har slutfört den verksamhet som planeras i de regionala planerna för att stärka de offentliga arbetsförmedlingarna (Piani regionali di potenziamento dei centri per l’impiego), bland annat följande: It-uppgraderingar, personalutbildning, inrättande av regionala observationsorgan för lokala arbetsmarknader och kommunikationskampanjer.
|
|
M5C1–7a
|
Investering 1 – Stärka de offentliga arbetsförmedlingarna
|
Måltavla
|
Infrastrukturverksamhet inom de offentliga arbetsförmedlingarna
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
270
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Minst 270 offentliga arbetsförmedlingar och regionala kontor har genomgått renoverings- och/eller renoveringsarbeten eller förvärvats, i enlighet med de regionala planerna för att stärka de offentliga arbetsförmedlingarna (Piani regionali di potenziamento dei centri per l’impiego).
|
|
M5C1–8
|
Reform 2 – Odeklarerat arbete
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av en nationell plan och färdplan för genomförande för att bekämpa odeklarerat arbete inom alla ekonomiska sektorer
|
Bestämmelser i lagen om ikraftträdande av den nationella planen och inrättande av en interinstitutionell arbetsgrupp som ska ansvara för utarbetandet av den nationella planen och färdplanen för genomförandet
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Antagande av en nationell plan och tidsbunden färdplan (ett år) för att bekämpa odeklarerat arbete inom alla ekonomiska sektorer. Den nationella planen ska bygga på den allmänna strategin för att bekämpa odeklarerat arbete och på den strategi med flera organ som används för att anta den nationella planen mot utnyttjande av arbetskraft inom jordbrukssektorn – Piano triennale di contrasto allo sfruttamento lavorativo in agricoltura e al caporalato (2020–2022). Den nationella planen och färdplanen för genomförandet ska åtminstone innehålla följande:
I) Åtgärder för att förbättra produktion, insamling och snabb spridning av detaljerade uppgifter om odeklarerat arbete.
II) införa direkta och indirekta åtgärder för att omvandla odeklarerat arbete till deklarerat arbete genom att se till att fördelarna med att verka i den deklarerade ekonomin uppväger kostnaderna för att arbeta i den odeklarerade ekonomin. Till exempel a) avskräckande åtgärder, såsom skärpta inspektioner och sanktioner, och förebyggande åtgärder för att främja deklarerat arbete, såsom riktade ekonomiska incitament, även genom en översyn och rationalisering av befintliga åtgärder, b) Stärka kopplingen till sysselsättnings- och socialpolitiken.
III) En nationell informationskampanj om ”missvärdet” av odeklarerat arbete, riktad till arbetsgivare och arbetstagare, med aktivt deltagande av arbetsmarknadens parter.
IV) En styrningsstruktur för att säkerställa ett effektivt genomförande av åtgärderna.
V) Åtgärder för att komma till rätta med olagliga bosättningar för att bekämpa arbetskraftsexploatering inom jordbruket.
|
|
M5C1–9
|
Reform 2 – Odeklarerat arbete
|
Milstolpe
|
Vidta åtgärder för att bekämpa odeklarerat arbete
|
Genomförda åtgärder
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 1
|
2024
|
Följande åtgärder ska vidtas:
I) Införa åtgärder för att förbättra insamlingen av detaljerade uppgifter om odeklarerat arbete.
II) Införa åtgärder för att omvandla odeklarerat arbete till deklarerat arbete:
avskräckande åtgärder som kan omfatta, men inte är begränsade till, förstärkta inspektioner och sanktioner samt förebyggande åtgärder för att främja deklarerat arbete, vilket kan omfatta, men inte är begränsat till, riktade ekonomiska incitament.
b) Åtgärder för att stärka kopplingen till en aktiv arbetsmarknadspolitik som kan omfatta, men inte begränsas till, utbildning av arbetsförmedlingsoperatörer.
III) Genomföra en nationell informationskampanj om ”missnöjet” med odeklarerat arbete,
IV) Inledande av arbetet i styrningsstrukturen för att bekämpa odeklarerat arbete.
V) Införa åtgärder för att ta itu med arbetskraftsexploatering inom jordbruket.
|
|
M5C1–10
|
Reform 2 – Odeklarerat arbete
|
Måltavla
|
Ökat antal yrkesinspektioner och medlemskap i jordbruksnätverket
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
102 895
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Det genomsnittliga antalet årliga inspektioner mellan den 1 januari 2023 och den 31 december 2025 ska uppgå till minst 102 895. Dessutom ska ytterligare 2 000 företag jämfört med juni 2024 tas med i den medlemsförteckning för nätverket ”rete del lavoro agricolo di qualità” som offentliggörs på INPS-webbplatsen.
|
|
M5C1–11
|
Reform 2 – Odeklarerat arbete
|
Milstolpe
|
Vidta åtgärder för att bekämpa odeklarerat arbete
|
Genomförda åtgärder
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 1
|
2026
|
Följande åtgärder ska vidtas:
— en studie om ”Indici Sintetici di Affidabilità Contributiva” (ISAC-indikatorer) i ytterligare 8 ekonomiska sektorer som riskerar odeklarerat arbete.
- register över utskick av minst 12 000 skrivelser om efterlevnad som skickats till företag som identifierats med hjälp av ISAC-indikatorer.
— offentliggörande av en konsekvensbedömning av användningen av ”PrestO” och ”Libretto Famiglia” -kuponger för uppkomsten av odeklarerat arbete och förbättring av arbetstagarnas villkor.
|
|
M5C1–12
|
Investering 2 – System för jämställdhetscertifiering
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av system för jämställdhetscertifiering och åtföljande incitamentsmekanismer för företag
|
Bestämmelser i lagen som anger ikraftträdandet av lagstiftningsakterna och genomförandeåtgärder som reglerar definitionen av certifieringssystemet
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Certifieringssystemet för jämställdhet och åtföljande incitamentsmekanismer för företag ska omfatta minst följande aspekter: möjligheter till tillväxt för kvinnor, lika lön för lika arbete, ledningspolitik för mångfald mellan könen och skydd vid moderskap.
Fastställande av incitamentsmekanismer för organisationer som genomför certifieringsprocessen och av den tekniska vägledningen. Varav I) Utarbetande av tekniska standarder för jämställdhetscertifieringssystemet för företag. II) Identifiering av incitamentsmekanismen. III) Åtgärden ska åtföljas av inrättandet av ett it-system.
|
|
M5C1–14
|
Investering 2 – System för jämställdhetscertifiering
|
Måltavla
|
Företagen har fått jämställdhetscertifiering
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
3 000
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Minst 3 företag har fått jämställdhetscertifiering. Av dessa ska minst 1800 vara små och medelstora företag, varav 500 har fåtttekniskt stöd genom ett kupongsystem (t.ex. i form av mentorskap, tekniskt stöd och ledningsstöd, åtgärder för balans mellan arbete och privatliv eller entreprenörsutbildning) eller direkta ekonomiska bidrag till stöd för certifieringsprocessen.
|
|
M5C1–15
|
Investering 3 – Stärka det dubbla systemet
|
Måltavla
|
Intyg som utfärdas genom varvad utbildning
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
90 000
|
KVARTAL 2
|
2025
|
Minst 90 000 deltagarintyg som utfärdats för åren 2020–2021, 2021–2022, 2022–2023, 2023–2024 eller 2024–2025 för studenter som kombinerar formell utbildning och lärandeerfarenhet på arbetsplatsen.
|
|
M5C1–15a
|
Investeringar 4 – Samhällsomfattande tjänster
|
Milstolpe
|
Vidta åtgärder för att öka ungdomars deltagande, förenkla förfarandena och förbättra kvaliteten på projekten för samhällsomfattande tjänster (UCS).
|
Genomförda åtgärder
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Följande åtgärder ska vidtas:
1. Införa åtgärder för att öka ungdomars deltagande i programmet för samhällsomfattande tjänster (UCS).
2. Införa åtgärder för att förenkla förfarandena för att minska den administrativa bördan för genomförandet av programmet för samhällsomfattande tjänster,
3. Införa åtgärder för att förbättra kvaliteten på projekt för samhällsomfattande tjänster.
De åtgärder som genomförs ska ta hänsyn till resultaten av TSD-projektet (20IT06 – Stöd till utformning och genomförande av återhämtnings- och resiliensplanen för samhällsomfattande tjänster (UCS), för att frigöra möjligheter till ungdomssysselsättning).
|
|
M5C1–16
|
Investeringar 4 – Samhällsomfattande tjänster
|
Måltavla
|
Intyg som utfärdats för projekt inom ramen för samhällsomfattande tjänster
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
166 670
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Minst 166 intyg om deltagande i den allmänna offentliga förvaltningen utfärdade för projekt som inletts under fyraårsperioden 670–2021.
|
L.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet
Investeringar 5 – Inrättande av kvinnoföretag
Denna åtgärd ska bestå av en offentlig investering i ett instrument för att stimulera privata investeringar och förbättra tillgången till finansiering i Italien för att skapa och växa kvinnoföretag i Italien genom projektfinansiering, mentorskap, kommunikationsverksamhet och entreprenörsutbildning. Faciliteten ska fungera genom att tillhandahålla subventioner och lån direkt till den privata sektorn.
Faciliteten ska förvaltas av Invitalia som genomförandepartner. Faciliteten ska omfatta följande produktlinjer:
·Fondo a sostegno dell’impresa femminile, som stöder kvinnoledda företagsinitiativ genom bidrag och räntefria lån. den finansierar också kommunikations- och utbildningsinitiativ som riktar sig till kvinnliga studenter och unga kvinnor samt utbildningstjänster som syftar till att sprida kvinnornas företagarkultur.
·Nuove imprese a tasso zero (NITO-ON), som ägnar sig åt skapande och tillväxt av mikroföretag och småföretag som huvudsakligen eller uteslutande leds av ungdomar eller kvinnor och som finansieras genom bidrag och räntefria lån.
·Smarta Start Italia, som syftar till att främja innovativa, teknikdrivna nystartade företag, särskilt sådana med starka digitala eller forskningsbaserade inslag, som finansieras genom lån. för nystartade företag i centrala och södra Italien kan en procentandel av lånet omvandlas till ett icke återbetalningspliktigt bidrag.
För att genomföra investeringen i faciliteten ska Italien och Invitalia underteckna ett genomförandeavtal som ska innehålla följande:
1.Beskrivning av facilitetens beslutsprocess: Det slutliga investeringsbeslutet för investeringsanslaget ska fattas av en investeringskommitté eller annat motsvarande ledningsorgan och godkännas med en majoritet av rösterna av ledamöter som är oberoende i förhållande till regeringen.
2.Centrala krav i den tillhörande investeringspolicyn, som ska omfatta följande:
a)En beskrivning av de finansiella produkterna och de stödberättigande slutliga stödmottagarna.
b)Kravet på att alla investeringar som får stöd ska vara ekonomiskt bärkraftiga.
c)Kravet att följa principen om att inte orsaka betydande skada i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). Investeringspolicyn ska särskilt utesluta följande verksamheter och tillgångar från stödberättigande: i) verksamheter och tillgångar med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning nedströms
, ii) verksamheter och tillgångar inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena
, iii) verksamheter och tillgångar med anknytning till avfallsdeponier, förbränningsanläggningar
och anläggningar för mekanisk biologisk behandling
.
d)Kravet att facilitetens slutliga stödmottagare inte ska få stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad.
3.Det belopp som omfattas av genomförandeavtalet, genomförandepartnerns avgiftsstruktur och kravet att återinvestera eventuella återflöden i enlighet med facilitetens investeringspolicy.
4.Övervaknings-, revisions- och kontrollkrav, inbegripet
1.En beskrivning av genomförandepartnerns övervakningssystem för att rapportera om de investeringar som mobiliserats.
2.En beskrivning av genomförandepartnerns förfaranden som ska säkerställa förebyggande, upptäckt och korrigering av bedrägerier, korruption och intressekonflikter.
3.Skyldigheten att kontrollera att varje insats är stödberättigande i enlighet med kraven i genomförandeavtalet innan den åtar sig att finansiera en insats.
4.Skyldigheten att utföra riskbaserade efterhandsrevisioner i enlighet med en revisionsplan från Invitalia. Dessa revisioner ska verifiera i) att kontrollsystemen är effektiva, inbegripet upptäckt av bedrägerier, korruption och intressekonflikter, II) Iakttagande av principen om att inte orsaka betydande skada, reglerna för statligt stöd och kravet på ett digitalt mål. och iii) att kravet på att facilitetens slutliga stödmottagare inte har fått stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad respekteras. Revisionerna ska också kontrollera transaktionernas laglighet och att villkoren i det tillämpliga genomförandeavtalet följs.
Krav för digitala investeringar som genomförs av genomförandepartnern: minst 150 000 000 EUR av RRF-investeringen i faciliteten ska bidra till den digitala omställningen i enlighet med bilaga VII till RRF-förordningen.
L.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet
|
Löpnummer
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
M5C1–17
|
Investeringar 5 – Inrättande av kvinnoföretag
|
Milstolpe
|
Fonden för att stödja kvinnligt företagande har antagits.
|
Ministerdekret om inrättande av Fondo Impresa Donna godkänns
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 3
|
2021
|
Fonden för stöd till kvinnligt företagande antas genom ett ministerdekret, som ska fastställa en uppsättning kriterier för stödberättigande i linje med RRF-målen, inbegripet DNSH-principen och undertecknandet av finansieringsavtalet och operativa avtal med den eller de finansiella intermediärerna.
Dessa fonder ska utgöra ”Fondo Impresa Donna”, som ska genomföra den särskilda åtgärd som är avsedd att stödja kvinnligt företagande. Genomförandeåtgärderna ska på förhand godkännas av ministeriet för ekonomisk utveckling och avdelningen för lika möjligheter för kvinnor och män i syfte att
— att stärka de befintliga åtgärder som redan förvaltas av interna organ inom ministeriet för ekonomisk utveckling (t.ex. NITO-ON och Smart-Start) genom ett kapitaltillskott som endast ska förbehållas kvinnoföretag.
— föreskriva ett tillägg till den fond för kvinnligt företagande som inrättades genom 2021 års budgetlag (från fjärde kvartalet 3 2022 den).
— utforma kompletterande åtgärder, övervaknings- och kommunikationskampanjer. PCM-avdelningen för lika möjligheter ska genomföra en flerårig informationskampanj för att främja kvinnligt företagande, för yrkesvägledning för kvinnor i alla åldrar och för kvinnliga universitetsstudenter mot ämnen och yrken där kvinnor är underrepresenterade och för att skapa en kommunikationsplattform.
|
|
M5C1–18
|
Investeringar 5 – Inrättande av kvinnoföretag
|
Måltavla
|
Åtaganden finns för ekonomiskt stöd till företag
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
700
|
KVARTAL 2
|
2023
|
Åtaganden finns för ekonomiskt stöd till minst 700 företag till jämfört med grundscenariot.
Stödet till kvinnligt företagande genomförs med hjälp av instrument som redan är aktiva (NITO-ON och Smart Start) och den nya fond som inrättades genom budgetlagen för 2021 (kvinnoföretag fick fram till november 2020 stöd från befintliga finansieringsinstrument som utgångspunkt).
|
|
M5C1–19a
|
Investeringar 5 – Inrättande av kvinnoföretag
|
Milstolpe
|
Genomförandeavtal och överföring till Invitalia
|
Ikraftträdande av genomförandeavtalet och överföringsintyg
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Genomförandeavtalets ikraftträdande.
Italien ska överföra 400 000 000 EUR till Invitalia för faciliteten.
|
|
M5C1–20
|
Investeringar 5 – Inrättande av kvinnoföretag
|
Måltavla
|
Rättsliga avtal som undertecknats med slutliga stödmottagare
|
SAKNAS
|
Procentandel (%)
|
0
|
100
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Invitalia ska ha ingått rättsliga finansieringsöverenskommelser med slutliga stödmottagare för ett belopp som krävs för att använda 100 % av RRF-investeringen i faciliteten (med beaktande av förvaltning och avgifter för kommunikations- och utbildningstjänster).
Minst 40 % av denna finansiering ska bidra till digitala mål med hjälp av metoden i bilaga VII till RRF-förordningen.
|
M. UPPGIFT 5 DEL 2: Social infrastruktur, familjer, samhällen och tredje sektorn
De planerade reformer och investeringar som ingår i denna del syftar till att stärka motståndskraften genom att stödja integration och inkludering av de mest utsatta, längs individuella, familjerelaterade och sociala dimensioner. Denna del utgör en nationell strategi för aktiv inkludering av utsatta befolkningsgrupper. Målen för denna del är följande: I) Stärka rollen för integrerade sociala tjänster för att stödja familjer, minderåriga och ungdomar, stödja föräldrakompetens och skydda utsatta familjer och personer med funktionsnedsättning, bland annat genom att förbättra social infrastruktur som involverar den tredje sektorn. II) Förbättra oberoendet för personer med funktionsnedsättning genom att tillhandahålla samhälls- och hembaserade sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster och undanröja hinder för tillgång till bostäder och arbetstillfällen. III) förbättra inkluderingen av människor i extrem marginalisering och bostadsbrist (t.ex. hemlösa) genom ett bredare utbud av tillfälliga inrättningar och tjänster för bostadsstöd, individanpassade vägar mot självständighet och personlig motståndskraft. IV) Stärka tillgången till mer överkomliga offentliga och privata bostäder samt stadsförnyelse och territoriell förnyelse. V) Utveckling av resiliensen hos de mest utsatta genom spridning av idrottskulturen och inrättande av idrottsinfrastruktur genom inrättande av stadsparker där idrottsaktiviteter kan kombineras med underhållningsaktiviteter till förmån för lokalsamhällena.
Genomförandet av dessa åtgärder förväntas bidra till att ta itu med de utmaningar som tas upp i 2019 års landsspecifika rekommendationer nr 2 om socialpolitik, där Italien uppmanas att ”se till att [...] socialpolitiken integreras på ett effektivt sätt och nå ut till framför allt ungdomar och utsatta grupper” och genom 2020 års landsspecifika rekommendationer 2 att ”ge adekvat (...) tillgång till socialt skydd”.
M.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform 1 – Ramlag för personer med funktionsnedsättning
Huvudsyftet med reformen är att ändra lagstiftningen om funktionshinder och främja avinstitutionalisering (dvs. överföring från offentliga eller privata institutioner till deras familjer eller till lokalt förankrade hem) och självständighet för personer med funktionsnedsättning. Detta innebär i) en förstärkning av utbudet av sociala tjänster, ii) förenkling av tillgången till sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster, iii) reformer av bedömningen av funktionshinder, iv) främjande av projekt för självständigt boende, v) främjande av arbetet i expertgrupper som kan stödja personer med flerdimensionella behov.
Reform 2 – Reformen för äldre personer som inte är självförsörjande
Syftet med denna åtgärd är att reformera de sociala tjänsterna och förbättra levnadsvillkoren för äldre personer som inte är självförsörjande. Denna reform ska omfatta följande: I) Förbättra äldres tillgång till tjänster genom att inrätta gemensamma kontaktpunkter för tillgång till sociala tjänster och hälso- och sjukvård, (II) identifiera sätt att erkänna bristande självförsörjning på grundval av behovet av stöd, (III) tillhandahålla en flerdimensionell bedömning, (IV) definiera individanpassade projekt som främjar avinstitutionalisering. Denna reform förutses genom särskilda insatser som planeras i planen, som ingår både i hälsouppdraget (M6), med hänvisning till projekt som stärker den lokala hälso- och sjukvården och hemvården, och i denna del, med särskild hänvisning till investeringen 1, insats II som syftar till avinstitutionalisering.
Investeringar 1 – Stöd till utsatta personer och förebyggande av institutionalisering
Syftet med denna åtgärd är att stödja utsatta människor och förhindra institutionalisering. Denna åtgärd består av insatser för utsatta familjer och barn, äldre och socialarbetare i minst 85 % av de italienska socialdistrikten.
Investering 2 – Självständighetsmönster för personer med funktionsnedsättning
Syftet med denna åtgärd är att öka oberoendet för personer med funktionsnedsättning och påskynda avinstitutionaliseringsprocessen. Åtgärden består i att ge tillgång till bostäder eller hembaserade lösningar samt digital teknik och utbildning.
Investering 3 – Bostad först och servicecenter
Syftet med denna åtgärd är att skydda och stödja inkluderingen av marginaliserade personer. Åtgärden består av två typer av arrangemang: ”bostad först” -lösningar, som innebär att kommuner tillhandahåller skräddarsydda projekt och inkvartering till enskilda personer, små grupper eller familjer upp till 24 månader. och ”poststationslösningar”, som består av service- och inkluderingscentrum för hemlösa som erbjuder grundläggande tjänster såsom basvaror och postdistribution, måltider och hälso- och sjukvård.
M.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnummer
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
M5C2–1
|
Reform 1 – Ramlag för funktionshinder
|
Milstolpe
|
Ramlagen träder i kraft för att stärka oberoendet för personer med funktionsnedsättning
|
Bestämmelse i lagen som anger ramlagens ikraftträdande Ej tillämpligt
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2021
|
Ramlagen, som består av en delegeringslag, ska stärka självständigheten för personer med funktionsnedsättning, i enlighet med principerna i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och i den europeiska strategin 2021–2030 för rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som minst ska omfatta följande: i) en omfattande definition och förbättring av utbudet av sociala tjänster för funktionshindrade och främjande av avinstitutionalisering och självständigt boende, ii) förenkling av förfarandena för tillgång till hälso- och sjukvård och sociala tjänster och iii) översyn av förfarandena för bedömning av funktionsnedsättningens tillstånd, i riktning mot en flerdimensionell utvärdering av varje persons tillstånd.
Personer med funktionsnedsättning definieras i enlighet med principerna i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, i lag nr 104/1992. I Italien är det regionerna som ansvarar för bedömningen och personen utvärderas av den lokala hälso- och sjukvården eller av det nationella institutet för social välfärd.
Lagen ska föreslås av ministern med ansvar för funktionshinder för godkännande av ministerrådet i enlighet med den fastställda färdplanen.
Antagandet av ramlagen ska följas upp genom omorganisering av lokala sociala tjänster, fastställande av kvalitetsstandarder och tillhandahållande av IKT-plattformar för att förbättra och effektivisera tjänsterna.
|
|
M5C2–2
|
Reform 1 – Ramlag för funktionshinder
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av lagstiftningsdekret som utvecklar bestämmelserna i ramlagen för att stärka självbestämmanderätten för personer med funktionsnedsättning
|
Bestämmelser i lagen som anger ikraftträdandet av lagstiftningsdekret
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2024
|
Lagstiftningsdekreten ska utveckla bestämmelserna i ramlagen för att stärka funktionshindrades självständighet: I) Stärka utbudet av sociala tjänster, II) förenkla tillgången till sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster, III) reformera bedömningar av funktionsnedsättningar, IV) främja projekt för självständigt boende, V) främja det arbete som utförs av expertgrupper som kan stödja personer med flerdimensionella behov.
|
|
M5C2–3
|
Reform 2 – Reformen för äldre personer som inte är självförsörjande
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av en ramlag som stärker åtgärderna till förmån för äldre personer som inte är självförsörjande
|
Bestämmelser i lagen som anger ikraftträdandet av ramlagen och som stärker åtgärderna till förmån för äldre personer som inte är självförsörjande
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 1
|
2023
|
Den ramlag som regeringen föreslår ska stärka åtgärderna till förmån för äldre personer som inte är självförsörjande. Lagen ska förenkla och tillhandahålla gemensamma kontaktpunkter för sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster, se över förfarandena för bedömning av tillståndet för äldre personer som inte är självförsörjande och öka utbudet av sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster som kan tillhandahållas i hemmet. Lagen ska också fastställa vilka ekonomiska resurser som krävs.
|
|
M5C2–4
|
Reform 2 – Reformen för äldre personer som inte är självförsörjande
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av det lagstiftningsdekret som utvecklar bestämmelserna i ramlagen för att stärka åtgärderna till förmån för äldre personer som inte är självförsörjande
|
Bestämmelser i lagen som anger ikraftträdandet av lagstiftningsdekretet
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 1
|
2024
|
Lagstiftningsdekretet ska konkretisera bestämmelserna i ramlagen för att stärka åtgärderna till förmån för äldre personer som inte är självförsörjande genom att genomföra de olika åtgärderna.
|
|
M5C2–5
|
Investeringar 1 – Stöd till utsatta personer och förebyggande av institutionalisering
|
Milstolpe
|
Den operativa planens ikraftträdande
|
Bestämmelser i lagen som anger ikraftträdandet av den operativa planen för insatser
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2021
|
Den operativa planen ska fastställa kraven för projekt som kan läggas fram av lokala enheter och som avser fyra dimensioner: i) stöd till föräldrar till barn i åldern 0–17 år, ii) stöd till äldres självständighet, iii) hemtjänst för äldre och iv) stöd till socialarbetare.
Åtgärden ”Stöd till föräldrar” ska minst bestå i att ge stöd till mottagande familjer under minst 18 månader med i) en förhandsbedömning av familjemiljön och barnsituationen, ii) en bedömning av situationen som gjorts av ett tvärvetenskapligt team av kvalificerade yrkesutövare och iii) tillhandahålla minst en av följande tjänster: hemtjänster, deltagande i stödgrupper för föräldrar och barn. samarbete mellan skolor, familjer och sociala tjänster och/eller delad familjeomsorg.
Åtgärden ”äldres självständighet” ska åtminstone bestå i att omvandla ålderdomshem för äldre i grupper av autonoma lägenheter, utrustade med alla nödvändiga faciliteter och tjänster, inbegripet hemautomation, telemedicin och fjärrövervakning.
Åtgärden ”hemtjänster för äldre” syftar till att tillhandahålla särskild utbildning för yrkesverksamma om hemtjänster för äldre.
Åtgärden ”stöd till socialarbetare” ska bestå i att stödja sociala aktörer och stärka deras professionalism och delade kompetens, främst genom att införa instrument för att dela befogenheter och tillhandahålla övervakningstjänster till operatörer för att stödja aktörernas arbete.
|
|
M5C2–7
|
Investering 2 – Självständighetsmönster för personer med funktionsnedsättning
|
Måltavla
|
De sociala distrikten har genomfört minst ett projekt för renovering av bostadsutrymmen och/eller tillhandahållande av IKT-utrustning till funktionshindrade, åtföljt av utbildning i digital kompetens.
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
500
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Minst 500 projekt i samband med renovering av bostadsutrymmen och/eller tillhandahållande av IKT-utrustning till personer med funktionsnedsättning, åtföljda av utbildning i digitala färdigheter, tillhandahålls av sociala distrikt.
För att målet ska kunna uppnås på ett tillfredsställande sätt krävs också att ett sekundärt mål uppnås på ett tillfredsställande sätt: minst 500 sociala distrikt har genomfört minst ett projekt för renovering av bostadsutrymmen och/eller tillhandahållande av IKT-utrustning till personer med funktionsnedsättning, åtföljt av utbildning i digitala färdigheter.
Leverans av minst ett projekt från minst 500 sociala distrikt som har deltagit i det icke-konkurrensutsatta förfarandet.
|
|
M5C2–9
|
Investering 3 – Bostad först och servicecenter
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av den operativa planen för projekt om för- och efterstationer för bostäder, fastställande av kraven för projekt som kan läggas fram av lokala enheter och utlysning av inbjudan att lämna förslag
|
Bestämmelser i lagen som anger ikraftträdandet av den operativa planen för insatser
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 1
|
2022
|
I den operativa planen för projekt på första- och poststationeringsanläggningar ska det anges vilka krav som ställs på projekt som kan läggas fram av lokala enheter, och en inbjudan att lämna förslag ska inledas.
Projekt för bostäder först förutser att lokala enheter tillhandahåller lägenheter för enskilda personer, små grupper eller familjer upp till 24 månader, helst genom renovering och renovering av statlig egendom. Detta ska kompletteras med program för utveckling och självständighet.
I projekt om poststationeringar planeras utveckling av service- och integrationscentrum för hemlösa. Detta ska kompletteras med praktikprogram i samarbete med arbetsförmedlingar.
|
M.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet
Investeringar 1 – Stöd till utsatta personer och förebyggande av institutionalisering
Syftet med denna åtgärd är att stödja utsatta människor och förhindra institutionalisering. Denna åtgärd består av insatser för utsatta familjer och barn, äldre och socialarbetare i minst 498 av de italienska socialdistrikten.
Investering 2 – Självständighetsmönster för personer med funktionsnedsättning
Syftet med denna åtgärd är att öka oberoendet för personer med funktionsnedsättning och påskynda avinstitutionaliseringsprocessen. Åtgärden består i att ge tillgång till bostäder eller hembaserade lösningar samt digital teknik och utbildning.
Investering 3 – Bostad först och servicecenter
Syftet med denna åtgärd är att skydda och stödja inkluderingen av marginaliserade personer. Åtgärden består av två typer av arrangemang: ”bostad först” -lösningar, som innebär att kommuner tillhandahåller skräddarsydda projekt och inkvartering till enskilda personer, små grupper eller familjer upp till 24 månader. och ”poststationslösningar”, som består av service- och inkluderingscentrum för hemlösa som erbjuder grundläggande tjänster såsom basvaror och postdistribution, måltider och hälso- och sjukvård.
Investering 4 – Investeringar i projekt för stadsförnyelse som syftar till att minska marginalisering och social försämring
Syftet med denna åtgärd är att minska marginaliseringen och försämringen av samhället genom att öka kommunernas sociala och miljömässiga kvalitet samt tillgången till sociala och kulturella tjänster. Åtgärden består av renovering, återanvändning och återanvändning av offentliga platser och offentliga byggnader.
Investering 5 – Planer för integrering av städer (allmänna projekt och lösning av olagliga bosättningar för att bekämpa arbetskraftsexploatering inom jordbruket)
Syftet med denna åtgärd är att återställa stora skadade stadsområden. Denna investering omfattar tre typer av insatser: I) Allmänna projekt i de integrerade stadsplanerna, med fokus på underhåll och återanvändning av offentliga områden och byggnader samt förnyelse av underutnyttjade eller outnyttjade stadsområden. II) bostadslösningar för jordbruksarbetare för att övervinna olagliga bosättningar. III) En tematisk fond (fondandelsfond), i samarbete med EIB, för att uppmuntra privata investeringar i initiativ för stadsförnyelse som stöder klimatomställningen och den digitala omställningen.
Investering 6 – Innovativ plan för bostadskvalitet
Syftet med denna åtgärd är att öka kvaliteten eller kvantiteten på allmännyttiga bostäder och att renovera skadade områden. Investeringen består av följande: I) renovering (inbegripet energieffektivitetsåtgärder) och utbyggnad av allmännyttiga bostäder. II) Förnyelse av stadsområden och offentliga och privata fastigheter. III) Främjande av tillgänglighet och säkerhet i stadsområden och tillhandahållande av tjänster.
Investering 7 – Idrott och social inkludering
Syftet med denna åtgärd är att förnya idrottsanläggningar och deras sortering i stadsområden. Investeringen består i att stödja uppförande, förnyelse och renovering av idrottsanläggningar.
M.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet
|
Löpnummer
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer (för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer (för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
M5C2–6
|
Investeringar 1 – Stöd till utsatta personer och förebyggande av institutionalisering
|
Måltavla
|
Åtgärder för att stödja utsatta människor i sociala distrikt
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
498
|
KVARTAL 1
|
2026
|
Minst 498 sociala distrikt ska slutföra minst en av följande åtgärder: I) Stöd till utsatta familjer och barn. II) Att stödja äldre människors självförsörjning. III) Tillhandahållande av sociala tjänster i hemmet för att garantera förtida avskrivning och förhindra sjukhusvistelse. IV) Stödja socialarbetare.
|
|
M5C2–8
|
Investering 2 – Självständighetsmönster för personer med funktionsnedsättning
|
Måltavla
|
Stödmottagarna har genomgått renovering av hemutrymmen och/eller IKT-utrustning tillsammans med utbildning i digitala färdigheter.
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
3 120
|
KVARTAL 1
|
2026
|
Minst 3 120 stödmottagare har genomgått renovering av bostadsutrymmen och/eller tillhandahållande av IKT-utrustning. De stödmottagare som tar emot IKT-utrustning ska också delta i utbildning i digitala färdigheter.
|
|
M5C2–10
|
Investering 3 – Bostad först och servicecenter
|
Måltavla
|
Projekt för bostäder, för- och efterstationer
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
12 364
|
KVARTAL 1
|
2026
|
För bostäder för första gången undertecknade 1 318 individanpassade projekt (progetto personalizzato), i vilka det intygas att tillfällig inkvartering tillhandahölls för minst 6 och högst 24 månader. Dessutom ska ett intyg om slutförande av infrastrukturarbeten för det berörda projektet tillhandahållas för varje stödmottagare.
För poststationer undertecknade 11 046 individuella projekt (progetto personalizzato) som intygar att tjänsten tillhandahölls. För varje stödmottagare ska ett intyg om slutförande av arbetena för infrastrukturen i det berörda projektet också tillhandahållas.
|
|
M5C2–11
|
Investering 4 – Investeringar i projekt för stadsförnyelse som syftar till att minska marginalisering och social försämring
|
Milstolpe
|
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för investeringar i stadsförnyelse för att minska marginalisering och social försämring, med projekt i linje med målen för faciliteten för återhämtning och resiliens, inbegripet principen om att inte orsaka betydande skada
|
Anmälan av alla offentliga kontrakt för investeringar i stadsförnyelse för att minska marginalisering och social försämring, med projekt i linje med målen för faciliteten för återhämtning och resiliens, inbegripet principen om att inte orsaka betydande skada
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 1
|
2022
|
Anmälan av alla offentliga kontrakt som tilldelats minst 300 kommuner med mer än 15 invånare för investeringar i stadsförnyelse för att minska marginalisering och social försämring, med projekt i linje med målen för faciliteten för återhämtning och resiliens, inbegripet principen om att inte orsaka betydande skada.
Bidragen beviljas kommuner med mer än 15 000 invånare som inte är provinshuvudstäder, provinshuvudkommuner eller storstadens huvudkontor.
Projekt för stadsproduktion ska bestå av minst en av följande interventioner:
·Återanvändning och återskapande av offentliga utrymmen och befintliga offentliga byggnadsstrukturer för ändamål av allmänt intresse, inbegripet rivning av missbrukande arbeten som utförs av privatpersoner i avsaknad av eller total avvikelse från byggnadstillståndet och anordnandet av de berörda områdena.
·Förbättring av stadslandskapets kvalitet och av den sociala och miljömässiga strukturen, bland annat genom renovering av offentliga byggnader, med särskild hänsyn till utvecklingen av sociala och kulturella tjänster, utbildningstjänster och pedagogiska tjänster.
·Projekt för gröna, hållbara och smarta transporter.
Maximibeloppen per kommun är följande:
5 000 EUR 000 för kommuner med en befolkning på mellan 15 och 000 49 invånare,
10 000 EUR 000 för kommuner med en befolkning på mellan 50 och 000 100 invånare,
20 000 EUR 000 för kommuner med en befolkning på mer än 100 000 invånare och för kommuner som är provinshuvudstäder eller storstäder.
|
|
M5C2–12
|
Investering 4 – Investeringar i projekt för stadsförnyelse som syftar till att minska marginalisering och social försämring
|
Måltavla
|
Slutförande av projekt för stadsförnyelse
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
1 080
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Intyg om slutförande av arbeten för minst 1 080 projekt som omfattar minst 1 000 000 kvadratmeter.
|
|
M5C2–13
|
Investering 5 – Integrerade stadsplaner – allmänna projekt
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av investeringsplanen för stadsförnyelseprojekt i storstadsområden
|
Lagbestämmelse om ikraftträdande av planen för stadsförnyelseprojekt i storstadsområden Ej tillämpligt
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Investeringsplanen ska fastställa kriterier i linje med RRF-målen, inbegripet DNSH-principen. Projekten ska avse följande insatstyper:
a) Underhåll för återanvändning och återanvändning av offentliga utrymmen.
förbättring av stadsområdenas kvalitet och den sociala och miljömässiga strukturen.
förbättring av städernas miljökvalitet och digitala profil.
|
|
M5C2–14
|
Investering 5 – Integrerade stadsplaner – allmänna projekt
|
Måltavla
|
Slutförande av integrerade planeringsprojekt i storstäder
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
300
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Intyg om slutförande av bygg- och anläggningsarbeten utfärdade för minst 300 integrerade planeringsprojekt i alla 14 storstäder med en total yta på minst 3 000 000 kvadratmeter.
|
|
M5C2–15
|
Investering 5 – integrerade planer för städer – Att åtgärda olagliga bosättningar för att bekämpa arbetskraftsexploatering inom jordbruket
|
Milstolpe
|
Ministerdekretet om kartläggning av olagliga bosättningar träder i kraft genom ”Tavolo di contrasto allo sfruttamento lavorativo in agricoltura” och ministerdekretet om tilldelning av resurser antas.
|
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av ministerdekretet Ej tillämpligt
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 1
|
2022
|
Genom ministerdekretet tilldelas resurser på grundval av kartläggningen av olagliga bosättningar som genomförts av ”Tavolo di contrasto allo sfruttamento lavorativo in agricoltura”. Standarden för tillfälliga och långsiktiga bostadslösningar ska fastställas.
|
|
M5C2–16
|
Investering 5 – Integrerade stadsplaner – övervinna olagliga bosättningar för att bekämpa arbetskraftsexploatering inom jordbruket
|
Måltavla
|
Projekt om bostäder för arbetstagare inom jordbruket och inrättande av en plattform
|
SAKNAS
|
|
0
|
11
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Intyg om slutförande av bygg- och anläggningsarbeten som utfärdats för 11 projekt och som omfattar det antal platser som krävs enligt de avtal som undertecknats av de verkställande myndigheterna. Dessa intyg ska också styrka att projekten uppfyller de normer för bostäder som fastställs i avtalen.
Den digitala plattformen för arbetskraftsexploatering i jordbruket (Sistema informativo per il contrasto al caporalato) ska inrättas och möjliggöra användning av den interaktiva instrumentpanelen.
|
|
M5C2–17
|
Investering 5 – integrerade planer för städer – EIB:s fondandelsfond
|
Milstolpe
|
Fondens investeringsstrategi godkänns av finansministeriet (MEF).
|
Fondens investeringsstrategi godkänns av finansministeriet. Ej tillämpligt
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 3
|
2022
|
Fondens investeringsstrategi ska minst innehålla följande: i) arten och omfattningen av de investeringar som får stöd, som ska främja hållbara stadsförnyelse- och utvecklingsprojekt och vara i linje med målen för faciliteten för återhämtning och resiliens, inbegripet när det gäller efterlevnaden av principen om att inte orsaka betydande skada, såsom specificeras närmare i kommissionens vägledning av den 12 februari 2021, ii) de insatser som får stöd, iii) de berörda stödmottagarna, som ska vara privata projektansvariga för ekonomiskt självhållbara projekt för vilka offentligt stöd motiveras av ett marknadsmisslyckande eller en riskprofil, och deras kriterier för stödberättigande, iv) kriterierna för stödberättigande för finansiella stödmottagare och deras urval genom en öppen ansökningsomgång. V) Införande av en särskild budgetpost för anständiga bostadslösningar för arbetstagare inom jordbruks- och industrisektorn, och vi) bestämmelser för att återinvestera potentiella återflöden för samma politiska mål, även efter 2026.
I det avtal med anförtrodda enheter som krävs ska det krävas att DNSH-vägledningen används.
|
|
M5C2–18
|
Investering 5 – integrerade planer för städer – EIB:s fondandelsfond
|
Måltavla
|
Rättsliga avtal som undertecknats med slutliga stödmottagare för ett investeringsvärde för underliggande projekt på minst 545 000 000 EUR
|
SAKNAS
|
EURO
|
0
|
545 000 000
|
KVARTAL 4
|
2025
|
De utvalda finansiella intermediärerna ska ha ingått rättsliga finansieringsöverenskommelser med slutliga stödmottagare för ett investeringsvärde för underliggande projekt på minst 545 000 000 EUR (inklusive faciliteten för återhämtning och resiliens och privat finansiering).
Ekonomi- och finansministeriet ska ha slutfört överföringen av 272 000 000 EUR till Europeiska investeringsbanken.
|
|
M5C2–19
|
Investering 6 – Innovationsprogram för bostadskvalitet
|
Milstolpe
|
Regioner och autonoma provinser (inklusive kommuner och/eller storstäder belägna i dessa områden) undertecknade avtalen om att återuppbygga och utöka subventionerade bostäder.
|
Avtal med lokala myndigheter undertecknas
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 1
|
2022
|
Minst 15 regioner och autonoma provinser (inklusive kommuner och/eller storstäder belägna i dessa områden) undertecknade avtalen om att återuppbygga och utöka subventionerade bostäder.
Avtal har undertecknats med minst 15 regioner och autonoma provinser som deltar i projekt.
Byggnad: nya bostäder för att
— omforma, omorganisera och öka de tillgångar som är avsedda för allmännyttiga bostäder.
— återfunktionalisera områden, utrymmen och offentliga och privata fastigheter, även genom förnyelse av stadsstrukturen och den socioekonomiska strukturen.
förbättra tillgängligheten och säkerheten i stadsområden och tillhandahållandet av tjänster och stads-lokal infrastruktur,
— återställa redan byggda områden och utrymmen, öka miljökvaliteten och förbättra klimatresiliensen mot klimatförändringar, även genom insatser som påverkar förtätningen i städerna.
— identifiera och använda innovativa modeller och verktyg för förvaltning och inkludering, social välfärd och stadsvälfärd samt deltagandeprocesser.
Bostadsenheter och offentliga platser som får stöd ska vara avsedda att dra nytta av de verksamheter som beskrivs i tillhörande delmål.
|
|
M5C2–20
|
Investering 6 – Innovationsprogram för bostadskvalitet
|
Måltavla
|
Antal bostäder som byggts, köpts eller renoverats
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
10 000
|
KVARTAL 1
|
2026
|
Minst 10 000 bostadsenheter ska byggas, köpas eller renoveras, och minst 1 800 000 kvadratmeter offentliga paket ska renoveras.
Minst 497 miljoner EUR i stöd från faciliteten för återhämtning och resiliens till investeringskostnaden ska avsättas för energieffektivitetsrenovering av befintligt bostadsbestånd eller offentlig infrastruktur, varav minst 300 miljoner EUR ska avsättas för energieffektivitetsrenovering av befintligt bostadsbestånd som leder till primärenergibesparingar på minst 30 %.
Minst 84 miljoner EUR i stöd från faciliteten för återhämtning och resiliens till investeringskostnaderna ska avsättas för cykelinfrastruktur.
|
|
M5C2–21
|
Investering 7 – Idrott och social inkludering
|
Milstolpe
|
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för projekt som rör idrott och social delaktighet efter en offentlig ansökningsomgång
|
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för projekt som rör idrott och social delaktighet
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 1
|
2023
|
Meddelande om tilldelning av offentliga kontrakt, som ska bestå av minst en av följande delar:
1. uppförande av nya idrottsanläggningar i landets missgynnade områden.
2. tillhandahållande av idrottsutrustning, inbegripet tillämpning av teknik för idrott).
3. omskolning och anpassning av befintliga idrottsanläggningar (t.ex. avlägsnande av arkitektoniska hinder, energieffektivitet osv.).
Projektet syftar till att säkerställa förnyelse av stadsområden genom att fokusera på idrottsanläggningar, i syfte att främja social delaktighet och integration, särskilt i de mest eftersatta områdena i Italien.
Urvalskriterierna ska garantera att minst 50 % av investeringen tilldelas nya konstruktioner, i enlighet med de relevanta kraven i fotnot 5 i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241.
|
|
M5C2–22
|
Investering 7 – Idrott och social inkludering
|
Måltavla
|
Intyg om slutförande av bygg- och anläggningsarbeten utfärdade
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
100
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Intyg om slutförande av arbeten som utfärdats för minst 100 insatser som rör uppförande eller renovering av idrottsanläggningar som omfattar en total yta på minst 200 000 kvadratmeter.
|
N. UPPGIFT 5 DEL 3: Särskilda insatser för territoriell sammanhållning
Denna del av planen för återhämtning och resiliens omfattar två insatsområden: i) Planen för resiliens i inre områden, randområden och bergsområden. II) Projekt för utveckling av syd, inbegripet investeringar för att bekämpa utbildningsfattigdom, konsolidera apotek på landsbygden som lokala hälso- och sjukvårdstjänster, förbättra de tillgångar som konfiskerats från organiserad brottslighet och infrastrukturinvesteringar i särskilda ekonomiska zoner. Dessa åtgärder syftar till att ta itu med den territoriella klyftan på tre områden: demografi och tjänster. kompetensutveckling, betydande investeringar.
Investeringarna och reformerna inom ramen för denna del ska bidra till att följa de landsspecifika rekommendationer som riktades till Italien 2019 och 2020 om behovet av en fokuserad investeringsrelaterad ekonomisk politik för forskning och innovation och infrastrukturens kvalitet, med beaktande av regionala skillnader (landsspecifik rekommendation 2019.3). ”förbättra utbildningsresultaten” (landsspecifik rekommendation 2019.2). Stärka hälso- och sjukvårdssystemets motståndskraft och kapacitet [...] ”(landsspecifik rekommendation 2020.1). ”säkerställa adekvat [...] och tillgång till socialt skydd” (landsspecifik rekommendation 2020.2).
N.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Investering 1.1. Inre områden – 1: Förbättring av samhällets sociala tjänster och infrastrukturer
Syftet med åtgärden är att ta itu med problemen med social utestängning och marginalisering genom att intensifiera tillhandahållandet av tjänster genom att öka medlen för offentliga tjänster som tillhandahålls av lokala myndigheter (genomförandemekanismen består i att tillhandahålla bidrag till kommunerna). De finansierade projekten kan avse äldreomsorg i hemmet. sjuksköterskor och barnmorskor i gemenskapen. förstärkning av små sjukhus (sjukhus utan första hjälpen eller vissa grundläggande tjänster (t.ex. radiologi, kardiologi, gynekologi) och öppenvårdscentraler. infrastruktur för helikopterräddning. förstärkning av centrum för funktionshindrade. rådgivningscentrum, kulturella tjänster, idrottstjänster och mottagning av migranter. Åtgärden ska antingen syfta till att skapa nya tjänster och infrastrukturer eller att förbättra befintliga tjänster och infrastrukturer genom en ökning av antalet mottagare eller av kvaliteten på utbudet.
För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationerna för kommande ansökningsomgångar utesluta följande verksamheter: i) Verksamhet som rör fossila bränslen, inbegripet användning nedströms. II) Verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena. III) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar och anläggningar för mekanisk biologisk behandling. verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom anges att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning får väljas ut.
Investeringar 1.1.2: Lokala hälso- och sjukvårdsinrättningar
Syftet med åtgärden är att stärka landsbygdsapotekens roll i tillhandahållandet av hälso- och sjukvårdstjänster till lokalbefolkningen, till exempel integrerad hemhjälp och patientövervakning, vilket i sin tur underlättar interaktionen mellan patienten och det nationella hälso- och sjukvårdssystemet. Investeringen består av ekonomiskt stöd till apotek på landsbygden.
Investeringar 1.3: Strukturerade sociopedagogiska insatser för att bekämpa utbildningsfattigdom i syd till stöd för den tredje sektorn
Syftet med denna åtgärd är att tillhandahålla sociopedagogiska tjänster till minderåriga, öka tillgången till barnomsorg och utbildningsmöjligheter samt förebygga avhopp från skolan och avhopp från skolan. Investeringen består av utbildningsstöd som leds av organisationer inom den tredje sektorn.
N.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnummer
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
M5C3–1
|
Investeringar 1.1.1: Inre kapital – Förbättring av samhällstjänster och samhällsinfrastruktur
|
Milstolpe
|
Tilldelning av anbud för insatser för att förbättra sociala tjänster och infrastrukturer i Innerområden och för stöd till apotek i kommuner med färre än 3 000 invånare
|
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för interventionerna
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Interventionen ska skapa nya tjänster och infrastrukturer eller förbättra befintliga tjänster och infrastrukturer genom en ökning av antalet mottagare eller av kvaliteten på utbudet.
Alla konkurrensutsatta ansökningsomgångar ska inledas med kravspecifikationer, inklusive kriterier för stödberättigande, som säkerställer att de utvalda projekten uppfyller de tekniska riktlinjerna ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.
Inre områden är de som anges i strategin Nazionale Aree Interne. Landsbygdsläkemedel definieras på grundval av lag. 27 mars 1968, nr 221
|
|
M5C3–3
|
Investeringar 1.1.2: Lokala hälso- och sjukvårdsinrättningar
|
Måltavla
|
Stöd till apotek på landsbygden i kommuner, hamnar eller bosättningar med färre än 5 000 invånare (första omgången)
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
500
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Minst 500 landsbygdsapotek i kommuner, hameletter eller bosättningar med mindre än 5 000 invånare ska omfattas av interventionen.
|
|
M5C3–4
|
Investeringar 1.1.2: Lokala hälso- och sjukvårdsinrättningar
|
Milstolpe
|
Stöd till apotek på landsbygden i kommuner, hamnar eller bosättningar med färre än 5 000 invånare (andra omgången)
|
Antagande av dekret om godkännande av den slutliga utbetalningen
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Dekret om godkännande av den slutliga utbetalningen till minst 1 500 apotek på landsbygden i kommuner, hamnar eller bosättningar med mindre än 5 invånare.
|
|
M5C3–8
|
Investeringar 1.3: Strukturerade sociopedagogiska insatser för att bekämpa utbildningsfattigdom i syd till stöd för den tredje sektorn
|
Måltavla
|
Utbildningsstöd till minderåriga (första omgången)
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
20 000
|
KVARTAL 2
|
2023
|
Minst 20 000 minderåriga upp till 17 år ska få utbildningsstöd. Projekten inom utbildningsstöd ska inriktas på ett av följande områden:
• Insatser för barn i åldern 0 till sex år som syftar till att stärka villkoren för tillgång till förskoleverksamhet och barnomsorg och stödja föräldraskap,
• Insatser för barn i åldern 5–10 år som syftar till att garantera effektiva utbildningsmöjligheter och tidigt förebygga skolavhopp, mobbning och andra nödsituationer.
• Insatser för barn i åldern 11–17 år som syftar till att förbättra utbildningsutbudet och förhindra att elever lämnar skolan i förtid.
Huvuddragen i anbudet:
- offentliga meddelanden ska stå för minst 50 EUR 000 EUR per dag
— Projekten för enheter i den tredje sektorn ska pågå i minst ett år och upp till två år.
Åtgärderna ska äga rum i regionerna Abruzzo, Basilicata, Kampanien, Kalabrien, Molise, Apulien, Sardinien och Sicilien.
|
|
M5C3–9
|
Investering1.3: Strukturerade sociopedagogiska insatser för att bekämpa utbildningsfattigdom i syd till stöd för den tredje sektorn
|
Måltavla
|
Utbildningsstöd till minderåriga (andra omgången)
|
SAKNAS
|
Antal
|
20 000
|
44 000
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Anmälningsformulär och bekräftelser om inskrivning för minst 44 000 minderåriga i åldern noll till 17 år som får utbildningsstöd.
|
N.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet
Reform 1: Förenkling av förfarandena och förstärkning av kommissionären i de särskilda ekonomiska zonerna
Reformen ska bidra till att förenkla styrningssystemet och rationalisera genomförandetiden för insatser i de särskilda ekonomiska zonerna. Reformen ska inrätta en enda kontaktpunkt för de särskilda ekonomiska zonerna och stärka kommissionens roll.
Investeringar 1.4: Infrastrukturinvesteringar för de särskilda ekonomiska zonerna
Investeringen syftar till att säkerställa effekterna av den reform som inför de särskilda ekonomiska zonerna. Investeringen består i att stödja infrastrukturinsatser kring hamnområden (”Last mile” -länkar, digital logistik, urbanisering eller energi- och miljöeffektivitet. hamnarnas infrastruktur).
Investeringar 1.5: Skattekreditsystem för investeringar i södra Italien och den särskilda ekonomiska zonen
Syftet med åtgärden är att stödja konkurrenskraften och den hållbara tillväxten för företag i de södra regionerna och/eller den särskilda ekonomiska zonen för syd och samtidigt stimulera privata investeringar.
Åtgärden består av ett system med skattelättnader och tillhörande övervaknings- och kontrollverksamhet.
N.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet
|
Löpnummer
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
M5C3–10
|
Reform1: Förenkling av förfarandena och förstärkning av kommissionären i de särskilda ekonomiska zonerna
|
Milstolpe
|
Förordningens ikraftträdande för att bara förenkla förfarandena och stärka kommissionärens roll i de särskilda ekonomiska zonerna
|
Bestämmelse i förordningen om förordningens ikraftträdande som endast syftar till att förenkla förfarandena och stärka kommissionärens roll i de särskilda ekonomiska zonerna
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2021
|
Förordningen ska innehålla följande: den
inrättande av en digital enda kontaktpunkt för de särskilda ekonomiska zonerna för förenkling av förfarandena. bestämmelser för att stärka kommissionärens roll i ZES.
Särskilda ekonomiska zoner är särskilda områden som definieras i lagdekret 91/2017 (offentliggörande i Europeiska gemenskapernas officiella tidning 141/2017) som omvandlats till lag genom L. 123/2017 (offentliggjort i den officiella tidningen Mezzogiorno 188/2017).
|
|
M5C3–11
|
Investeringar 1.4: Infrastrukturinvesteringar för den särskilda ekonomiska zonen
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av ministeriedekret om godkännande av operativa planer för alla åtta särskilda ekonomiska zoner
|
Bestämmelse i lagen om angivande av ikraftträdande av ministeriedekret.
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2021
|
I dekretet anslås resurser till de personer som är ansvariga för genomförandet och fastställs särskilda villkor för att undvika att interventionerna påverkar miljön.
Alla konkurrensutsatta ansökningsomgångar ska inledas med kravspecifikationer, inklusive kriterier för stödberättigande, som säkerställer att de utvalda projekten uppfyller de tekniska riktlinjerna ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.
|
|
M5C3–12
|
Investeringar 1.4: Infrastrukturinvesteringar för den särskilda ekonomiska zonen
|
Måltavla
|
Inledande av arbeten för infrastrukturprojekt i den särskilda ekonomiska zonen
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
53
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Infrastrukturprojekten ska identifieras unikt av Codice Locale di Progetto (CLP).
Arbetena för minst 53 projekt som fastställs i förordningen om tilldelning av resurser ska ha påbörjats.
|
|
M5C3–13
|
Investeringar 1.4: Infrastrukturinvesteringar för den särskilda ekonomiska zonen
|
Måltavla
|
Slutförande av infrastrukturprojekt i den särskilda ekonomiska zonen
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
46
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Intyg om slutförda arbeten ska utfärdas för minst 46 projekt som fastställs i dekretet om tilldelning av resurser och som är unikt identifierade av deras Codice Locale di Progetto (CLP). Förteckningen över slutförda projekt ska omfatta följande:
-Porto di Salerno. Område portuale. Associdamento ed adeguamento funzionale di alcuni Moli e banchine (CLP-förordningen: G51B21003170006)
-Porto di Napoli. Område portuale. Prolungamento e rafforzamento della diga Duca D’Aosta (CLP-förordningen: G65F20001560006)
-Porto di Salerno. Dragaggio del porto commerciale di Salerno e del canale di ingresso – fase 2 – Molo di ponente (CLP: G51B21003160006)
-Porto Canale Di Cagliari. Område portuale. Avamporti: realizzazione di nuovi banchinamenti per l’ormeggio di navi Traghetto roll-on rolloff, ro-ro (CLP-förordningen: D21G06000020003)
|
|
M5C3–14
|
Investeringar 1.5: Skattekreditsystem för investeringar i södra Italien och den särskilda ekonomiska zonen
|
Måltavla
|
Skattelättnader för södra Italien och den särskilda ekonomiska zonen
|
SAKNAS
|
Beviljade medel (euro)
|
0
|
500 000 000
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Beviljande av skattelättnader på minst 500 000 000 EUR till företag för investeringar på minst 150 000 EUR som genomfördes mellan 2022 och 2025 i södra regioner och i den särskilda ekonomiska zonen för södra delen.
Åtgärden ska inriktas på följande investeringslinjer:
1.Produktionssystem (inklusive all utrustning som är strikt ansluten till de anläggningar/maskiner som ingår i systemet) som hanteras med digitala enheter som kan utföra en eller flera faser av produktcykeln.
2.System för produktionsautomation som inbegriper användning av robotar, sensorer och komponenter för att öka produktionslinjernas flexibilitet och effektivitet.
3.Hårdvara och programvara, inbegripet sådan som bygger på molnbaserade datorplattformar, avsedd för organisera och behandla stora mängder data, hantera gränssnitt, inklusive multimediegränssnitt. användning av avancerade sensorer för att bearbeta komplex information. optimering av bearbetningen ur ett energi- och integritetsperspektiv. tillhandahållande av fjärrassistans för specialiserad utrustning.
4.Elektroniska prototypverktyg och/eller avancerad produktion som syftar till att genomföra digitala processer, till exempel 3d tryckning, laserskärning och CNC-fräsning.
5.Specialiserade varor och specialutrustning för tillhandahållande av avancerade tjänster eller för att bedriva forsknings- och utvecklingsverksamhet.
Inga företag som är verksamma inom sektorer som anges med Nace-koderna 01, 08, 17, 19, 20, 22, 23, 24, 29, 30, 35, 38, 41, 42, 43, 49, 50 och 51 ska beaktas för målet.
|
O. UPPGIFT 6 DEL 1: Närhetsnätverk, faciliteter och telemedicin för territoriell hälso- och sjukvård
Syftet med denna del är att stärka det italienska nationella hälso- och sjukvårdssystemet genom att bland annat förbättra skyddet mot miljö- och klimatrelaterade hälsorisker och bättre tillgodose lokalsamhällenas behov när det gäller lokal vård och hjälp. Det lokala hälso- och sjukvårdsstödet är fragmenterat och omfattas av regionala skillnader som leder till olika nivåer av hälso- och sjukvård och olika hälsoresultat i olika regioner. Tillhandahållandet av integrerade hemtjänster anses vara lågt, och de olika vård- och socialtjänstleverantörerna anses vara endast svagt integrerade. Dessutom har den italienska nationella hälso- och sjukvårdsmyndighetens kapacitet att hantera hälsorisker i samband med miljöexponering och klimatförändringar testats vid flera miljökriser och nödsituationer som belyste utmaningarna på grund av bristen på tillräckliga förebyggande åtgärder. Syftet med denna del av den italienska planen för återhämtning och resiliens är att stärka Italiens nationella hälso- och sjukvårdssystem genom att bland annat förbättra skyddet mot miljö- och klimatrelaterade hälsorisker och bättre tillgodose samhällets behov när det gäller lokal vård och hjälp.
Investeringarna och reformerna av denna komponent ska bidra till att uppfylla de landsspecifika rekommendationer som riktades till Italien 2019 och 2020 om behovet av att ”inrikta den investeringsrelaterade ekonomiska politiken på forskning och innovation samt infrastrukturens kvalitet, med beaktande av regionala skillnader (landsspecifika rekommendation 3, 2019),” stärka hälso- och sjukvårdssystemets motståndskraft och kapacitet på områdena hälso- och sjukvårdspersonal, viktiga medicinska produkter och infrastruktur ”(landsspecifik rekommendation 1, 2020) och” inrikta investeringarna på den gröna och den digitala omställningen, särskilt på [...] förstärkt digital infrastruktur ”för att säkerställa tillhandahållandet av grundläggande tjänster (landsspecifik rekommendation 3, 2020).
O.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
SAKNAS
O.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
SAKNAS
O.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet
Reform 1: Fastställande av en ny organisationsmodell för nätverk för territoriellt hälso- och sjukvårdsstöd.
Reformen utgör en förberedande del av investeringarna i denna del. Den ska inrätta en ny modell för territoriellt hälso- och sjukvårdsstöd och skapa en ny institutionell struktur för förebyggande av hälsa, miljö och klimat. Detta ska uppnås genom
1.Inrättande av en ny organisationsmodell för det territoriella nätverket för hälso- och sjukvård genom fastställande av ett regelverk som identifierar strukturella, tekniska och organisatoriska standarder.
2.Fastställande av en ny institutionell struktur för förebyggande av hälsa och klimat, enligt en integrerad strategi (personlig hälsa) och en helhetssyn (miljöhälsa).
Investeringar 1.1: Lokala hälso- och sjukvårdsinrättningar för att förbättra det territoriella hälso- och sjukvårdsstödet.
Syftet med åtgärden är att inrätta hälsohem i gemenskapen.
Investeringen består i aktivering och aggregering av primärvårdstjänster samt genomförande av (energieffektiva) stödcentrum för ett integrerat svar på vårdbehoven.
Investeringar 1.2: Hemma som första plats för vård och telemedicin.
Syftet med åtgärden är att främja hemvård och storskalig användning av telemedicinska lösningar och stödja innovation inom hälso- och sjukvården.
Investeringen består av hårdvara och ökat tillhandahållande av tjänster, inrättande av territoriella samordningscentrum (Centrali operative Territoriali), finansiering av projekt för diagnostik och övervakning, inrättande av en nationell plattform för granskning av telemedicinska projekt och ad hoc-forskningsinitiativ om digital hälso- och sjukvårdsteknik.
Investeringar 1.3: Förstärkning av den mellanliggande hälso- och sjukvården och dess inrättningar (gemenskapssjukhusen).
Syftet med åtgärden är att öka antalet vårdinrättningar på mellannivå.
Investeringen består i att skapa lokala sjukhus, vårdinrättningar för patienter som efter en period av mindre akuitet eller återfall av kroniska sjukdomar kräver lågintensiva och kortsiktiga kliniska interventioner.
O.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet
|
Löpnummer
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
M6C1–1
|
Reform 1: Fastställande av en ny organisationsmodell för nätverk för territoriellt hälso- och sjukvårdsstöd.
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av den sekundärlagstiftning (ministerdekret) som avser reformen av hälso- och sjukvårdens organisation.
|
Bestämmelse i lagen som anger att lagstiftningen har trätt i kraft
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2022
|
Ikraftträdande av den sekundärlagstiftning (ministerdekret) som föreskriver följande:
Fastställande av en ny organisatorisk modell för det territoriella nätverket för hälso- och sjukvård genom fastställande av ett regelverk som fastställer strukturella, tekniska och organisatoriska standarder i olika regioner. fastställande av en ny institutionell struktur för förebyggande av hälsa och klimat, i enlighet med modellen.
|
|
M6C1–2
|
Investeringar 1.1: Lokala hälso- och sjukvårdsinrättningar för att förbättra det territoriella hälso- och sjukvårdsstödet.
|
Milstolpe
|
Godkännande av ett institutionellt utvecklingskontrakt
|
Anmälan om godkännande från hälsovårds- och regionministeriet
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2022
|
Godkännande av ett institutionellt utvecklingskontrakt (Contratto Istituzionale di Sviluppo), med det italienska hälsoministeriet som ansvarig och verkställande myndighet och deltagande av regionala förvaltningar tillsammans med andra berörda enheter för hälsovårdsinrättningar i gemenskapen:
Avtalet om institutionell utveckling är ett styrverktyg som ska innehålla en förteckning över alla lämpliga parter som valts ut för genomförandet av gemenskapens hälsohus för att förbättra det territoriella hälso- och sjukvårdsstödet. Avtalet ska också ange de skyldigheter som varje italiensk region kommer att åta sig för att garantera att de förväntade resultaten uppnås när det gäller gemenskapens hälso- och sjukvårdshus.
Kontraktet syftade till att stödja territoriell sammanhållning, utveckling och ekonomisk tillväxt och till att påskynda genomförandet av komplexa insatser. Avtalet om institutionell utveckling är särskilt användbart för större projekt eller investeringar i enskilda insatser som är funktionellt sammankopplade med varandra, vilket kräver ett integrerat tillvägagångssätt och användning av europeiska investeringsfonder och nationella fonder som också ingår i planer och operativa program som finansieras med nationella och europeiska medel.
|
|
M6C1–3
|
Investeringar 1.1: Lokala hälso- och sjukvårdsinrättningar för att förbättra det territoriella hälso- och sjukvårdsstödet.
|
Måltavla
|
Hälsovårdstjänster i lokalsamhället aktiveras
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
1 038
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Oberoende expertrapporter som bekräftar aktivering av tjänster i enlighet med de standarder som fastställs i de obligatoriska punkterna i tabell 4 i bilaga 1 avsnitt 5 i DM av den 23 maj 2022 nr 77 i minst 1038 hälsohus i gemenskapen.
Minst 50 % av stödet från faciliteten för återhämtning och resiliens till investeringskostnaden ska avsättas för uppförande av nya byggnader (insatsområde 025ter) som uppfyller kraven i fotnot 5 i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241 eller för energieffektivitetsrenovering av byggnader (insatsområde 026) som certifierats av den oberoende experten.
|
|
M6C1–4
|
Investeringar 1.2: Hemma som första plats för vård och telemedicin.
|
Milstolpe
|
Godkännande av riktlinjerna för den digitala modellen för genomförande av hemvård
|
Riktlinjer som godkänts av hälsoministeriet
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2022
|
Riktlinjerna ska rationalisera de processer som krävs för att förbättra vården i hemmet genom utveckling av teknik för fjärrövervakning och hemautomation.
|
|
M6C1–5
|
Investeringar 1.2: Hemma som första plats för vård och telemedicin.
|
Milstolpe
|
Avtal om institutionell utveckling som godkänts av hälsoministeriet och ministeriet för regioner
|
Meddelande om godkänt kontrakt
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2022
|
Godkännande av ett institutionellt utvecklingskontrakt (Contratto Istituzionale di Sviluppo), med det italienska hälsoministeriet som ansvarig och verkställande myndighet och deltagande av regionala förvaltningar tillsammans med andra berörda enheter för hemvård.
I avtalet om institutionell utveckling ska det för varje intervention eller insatskategori fastställas tidsplanen, avtalsparternas ansvar, kriterier för utvärdering och övervakning samt påföljder vid bristande efterlevnad. Där fastställs också villkoren för eventuell partiell indragning av medel för insatser eller tilldelning av relevanta resurser till en annan förvaltningsnivå, i enlighet med subsidiaritetsprincipen.
|
|
M6C1–6
|
Investeringar 1.2: Hemma som första plats för vård och telemedicin.
|
Måltavla
|
Vård i hemmet
|
SAKNAS
|
Antal
|
645 590
|
1 487 590
|
KVARTAL 2
|
2025
|
Tillhandahållande av hemvård för personer över 65 år ska nå ett årligt värde på minst 1 487 590, mätt med SIAD05bis-indikatorn – ”Over 65 s Treated in SIAD (Sistema informativo Assistenza domiciliare) in relation to the Elderly Population” på Agenas dashboard.
|
|
M6C1–7
|
Investeringar 1.2: Hemma som första plats för vård och telemedicin.
|
Måltavla
|
Samordningscentrum är fullt operativa (andra omgången)
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
480
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Den avgörande punkten i denna insats är idrifttagandet av minst 480 territoriella samordningscentrum (Centrali operative Territoriali) som har till uppgift att samordna och koppla samman de olika territoriella vård-, social- och sjukhushälso- och sjukvårdstjänsterna samt nätverket för akuta nödsituationer, för att säkerställa kontinuitet, tillgänglighet och integrering av vården.
|
|
M6C1–8
|
Investeringar 1.2: Hemma som första plats för vård och telemedicin.
|
Måltavla
|
Minst ett telemedicinskt projekt tilldelas varje region (med beaktande av både projekt som kommer att genomföras i den enskilda regionen och projekt som kan utvecklas som en del av konsortier mellan regioner).
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
20
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Den nationella strategin för telemedicin ska främja och finansiera utveckling och utvidgning av nya telemedicinska projekt och lösningar inom regionala hälso- och sjukvårdssystem och utgör därför en viktig (teknisk) möjliggörande faktor för genomförandet av den förstärkta distansvården på hälsoområdet, med särskilt fokus på kroniska patienter.
|
|
M6C1–9
|
Investeringar 1.2: Hemma som första plats för vård och telemedicin.
|
Måltavla
|
Hjälp med telemedicinska verktyg t
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
300 000
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Indikatorn för stöd från telemedicinska verktyg, baserad på den nationella telemedicinska plattformens (PNT) indikatorer och övervakad genom Agenas dashboard, ska nå ett värde på minst 300 000 personer.
|
|
M6C1–10
|
Investeringar 1.3: Förstärkning av den mellanliggande hälso- och sjukvården och dess inrättningar (gemenskapssjukhusen).
|
Milstolpe
|
Godkännande av ett institutionellt utvecklingskontrakt (Contratto Istituzionale di Sviluppo)
|
Meddelande om godkännande av avtalet om institutionell utveckling
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2022
|
Godkännande av ett institutionellt utvecklingskontrakt (Contratto Istituzionale di Sviluppo), med det italienska hälsoministeriet som ansvarig och verkställande myndighet och deltagande av regionala förvaltningar tillsammans med andra berörda enheter för gemenskapssjukhus.
Avtalet om institutionell utveckling ska innehålla en förteckning över alla lämpliga platser som fastställts för investeringarna samt de skyldigheter som varje region ska åta sig för att garantera att det planerade resultatet uppnås. Om någon region bryter mot reglerna ska hälsoministeriet gå vidare till kommissionären ad acta. När det gäller anläggningarnas teknikpark, dvs. alla verktyg, licenser och sammanlänkningar, ska företräde ges till aggregerade upphandlingsmetoder.
|
|
M6C1–11
|
Investeringar 1.3: Förstärkning av den mellanliggande hälso- och sjukvården och dess inrättningar (gemenskapssjukhusen).
|
Måltavla
|
Renoverade, sammanlänkade och tekniskt utrustade gemenskapssjukhus
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
307
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Oberoende expertrapporter som bekräftar aktivering av tjänster i enlighet med de standarder som fastställs i avsnitt 1 i bilaga 11 till DM av den 23 maj 2022 nr 77 i minst 307 gemenskapssjukhus.
|
S., OMRÅDE 6, DEL 2: Innovation, forskning och digitalisering av nationella hälso- och sjukvårdstjänster
Denna del av den italienska planen för återhämtning och resiliens syftar till att säkerställa de nödvändiga förutsättningarna för ökad motståndskraft hos den nationella hälso- och sjukvården genom i) Ersättning av föråldrad hälso- och sjukvårdsteknik på sjukhus. II) Utveckling av en betydande strukturell förbättring av sjukhusbyggnadernas säkerhet. III) Förbättring av hälsoinformationssystem och digitala verktyg. IV) Främjande och stärkande av sektorn för vetenskaplig forskning. V) Förbättring av mänskliga resurser.
Investeringarna och reformerna inom ramen för denna del ska bidra till att följa de landsspecifika rekommendationer som riktades till Italien 2020 och 2019 om behovet av att ”stärka hälso- och sjukvårdssystemets motståndskraft och kapacitet när det gäller hälso- och sjukvårdspersonal, kritiska medicinska produkter och kritisk infrastruktur” (de landsspecifika rekommendationerna 1 och 2020), att ”inrikta investeringarna på den gröna och digitala omställningen, särskilt på [...] förstärkt digital infrastruktur för att säkerställa tillhandahållandet av grundläggande tjänster” (de landsspecifika rekommendationerna 3 och 2020) och att ”fokusera investeringsrelaterad ekonomisk politik på forskning och innovation, särskilt på [...] förstärkt digital infrastruktur för att säkerställa tillhandahållandet av grundläggande tjänster, även med beaktande av regionala skillnader” (landsspecifika rekommendationerna 3 och 2019).
P.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform 1: Se över och uppdatera den nuvarande rättsliga ramen för de vetenskapliga instituten för hotell- och restaurangverksamhet (IRCCS).
Reformen syftar till att omorganisera nätverket av vetenskapliga institut för hotell- och restaurangverksamhet (IRCCS) för att i) förbättra kvaliteten på det nationella hälso- och sjukvårdssystemet, ii) förbättra förhållandet mellan hälso- och sjukvård och forskning och iii) se över den rättsliga ordningen för IRCCS och forskningspolitiken inom det italienska hälsoministeriets behörighetsområde.
Reformen ska förbättra styrningen av de offentliga IRCCS-systemen genom att i) stärka den strategiska förvaltningen, ii) bättre definiera befogenheter och behörighetsområden och iii) på ett övergripande sätt fastställa reglerna för ställningen för den vetenskapliga direktören för de offentliga IRCCS-systemen och för forskningspersonalen.
Slutligen en särskild delåtgärd som differentierar IRCCS på grundval av deras verksamhet (en specialist eller generalist), skapar ett integrerat nätverk av IRCCS och underlättar utbytet av sakkunskap mellan IRCCS själva och de andra strukturerna i det italienska NHS.
Investeringar 2.1: Förstärkning och förbättring av den biomedicinska forskningen inom NHS.
Syftet med åtgärden är att öka finansieringen av det biomedicinska forskningssystemet.
Investeringen beståri att finansiera projekt för koncepttest och finansiering av forskningsinitiativ på området sällsynta sjukdomar, sällsynta cancersjukdomar och andra sjukdomar med stor inverkan på hälsan.
Investeringar 2.2: Utveckling av yrkeskompetens, digital kompetens och ledarskapsförmåga hos hälso- och sjukvårdspersonal.
Denna investering består i att öka stipendierna för den särskilda kursen i allmänmedicin. lansera en utbildningsplan om säkerhet i fråga om sjukhusinfektioner för all personal inom NHS. aktivering av en utbildningsväg för personal med topproller inom NHS-organ i ledande och digitala färdigheter och finansiering av specialiserade medicinska utbildningskontrakt.
P.2.
Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnummer
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
M6C2–1
|
Reform 1: Se över och uppdatera den nuvarande rättsliga ramen för de vetenskapliga instituten för hotell- och restaurangverksamhet (IRCCS) och hälsovårdsministeriets forskningspolitik för att stärka kopplingen mellan forskning, innovation och hälso- och sjukvård.
|
Milstolpe
|
Ikraftträdandet av det lagstiftningsdekret som syftar till en omorganisation av de bestämmelser som reglerar de vetenskapliga instituten för sjukhusvård och sjukhusvård (IRCSS)
|
Bestämmelse i dekretet om ikraftträdande Ej tillämpligt
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Reformen ska omorganisera IRCCS-nätverket för att förbättra NHS kvalitet och spetskompetens, förbättra förhållandet mellan hälsa och forskning, se över den rättsliga ordningen för IRCCS och den forskningspolitik som faller inom det italienska hälsoministeriets behörighet.
Reformen omfattar åtgärder för att i) stärka kopplingen mellan forskning, innovation och hälso- och sjukvård, II) förbättra styrningen av de offentliga IRCCS-systemen genom att förbättra den strategiska förvaltningen och bättre definiera befogenheter och behörighetsområden.
|
|
M6C2–2
|
Investeringar 2.1: Förstärkning och förbättring av den biomedicinska forskningen inom NHS.
|
Måltavla
|
Forskningsprojekt som finansieras genom PoC (koncepttest) och sällsynta cancerformer och sjukdomar
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
200
|
KVARTAL 2
|
2025
|
Tilldelning av finansiering till forskningsprojekt på området sällsynta sjukdomar och sällsynta cancerformer och koncepttest.
Finansiering av forskningsprojekt PoC och om sällsynta sjukdomar och sällsynta cancersjukdomar ska beviljas genom ett offentligt anbudsförfarande.
Minst 200 forskningsprojekt ska ha fått en första delfinansiering.
|
|
M6C2–3
|
Investeringar 2.1: Förstärkning och förbättring av den biomedicinska forskningen inom NHS.
|
Måltavla
|
Forskningsprojekt som finansierats om sjukdomar med stor inverkan på hälsan
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
324
|
KVARTAL 2
|
2025
|
Tilldelning av medel till forskningsprojekt om sjukdomar som har stor inverkan på hälsan.
Finansiering av forskningsprojekt om sjukdomar som har stor inverkan på hälsan ska beviljas genom ett offentligt anbudsförfarande.
Minst 324 forskningsprojekt ska ha fått en första delfinansiering.
|
|
M6C2–16
|
Investeringar 2.2: Utveckling av yrkeskompetens, digital kompetens och ledarskapsförmåga hos hälso- och sjukvårdspersonal.
|
Måltavla
|
Utbildning i ledarskap och digital kompetens för hälso- och sjukvårdspersonal
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
4 500
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Intyg om deltagande i kurser i ledarskapsfärdigheter eller digitala färdigheter för 4 500 anställda vid den nationella hälso- och sjukvården.
|
|
M6C2–17
|
Investeringar 2.2: Utveckling av yrkeskompetens, digital kompetens och ledarskapsförmåga hos hälso- och sjukvårdspersonal.
|
Måltavla
|
Tilldelning av kontrakt för specialistutbildning för läkare
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
4 200
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Tilldelning av 4 200 femåriga specialistutbildningskontrakt för läkare
|
P.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet
Investeringar 1.1: Digital uppdatering av sjukhusens tekniska utrustning.
Syftet med åtgärden är att öka hälso- och sjukvårdspersonalens produktivitet, förbättra processernas kvalitet, säkerställa patientsäkerhet och högkvalitativa tjänster.
Investeringen består i modernisering av omfattande hälso- och sjukvårdsutrustning, informatisering av sjukhusens processer med en första och andra instans för nödsituationer (Dipartimenti Emergenza e Accettazione, DEA) och ökningen av antalet sängar i intensiv- och halvintensiva vårdinrättningar på nationella hälso- och sjukvårdssjukhus.
Investeringar 1.2: Mot ett säkert och hållbart sjukhus
Syftet med denna åtgärd är att öka sjukhusens säkerhet genom jordbävningsrelaterade uppgraderingar av sjukhus och en flerårig insats för att renovera och modernisera den fysiska och tekniska ramen för folkhälsofastigheter.
Investeringar 1.3: Förstärkning av den tekniska infrastrukturen och av verktygen för datainsamling, databehandling, dataanalys och simulering.
Syftet med denna åtgärd är att förbättra det italienska NHS tillhandahållande av vård, hälso- och sjukvårdsanalys och prediktiv kapacitet. Investeringen består i att stärka infrastrukturen och användningen av befintliga elektroniska patientjournaler och stärka hälso- och sjukvårdsministeriets infrastruktur och tekniska instrument och analysinstrument.
Investeringar 2.2: Utveckling av yrkeskompetens, digital kompetens och ledarskapsförmåga hos hälso- och sjukvårdspersonal.
Denna investering består i att öka stipendierna för den särskilda kursen i allmänmedicin. lansera en utbildningsplan om säkerhet i fråga om sjukhusinfektioner för all personal inom NHS. aktivering av en utbildningsväg för personal med topproller inom NHS-organ i ledande och digitala färdigheter och finansiering av specialiserade medicinska utbildningskontrakt.
P.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet
|
Löpnummer
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
M6C2–4
|
Investeringar 1.1: Digital uppdatering av sjukhusens tekniska utrustning.
|
Milstolpe
|
Rekonstruktionsplan godkänd av hälsoministeriet/de italienska regionerna
|
Meddelande om godkännande
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2021
|
Godkännande av omorganisationsplanen för att stärka NHS-sjukhusens kapacitet att på lämpligt sätt hantera pandemiska nödsituationer genom att öka antalet bäddar i intensiv- och underintensiva vårdinrättningar.
Omorganisationsplanen för sjukhusen ska öka antalet tillgängliga bäddar i intensiv- och halvintensivvårdsenheterna på NHS-sjukhusen.
|
|
M6C2–5
|
Investeringar 1.1: Digital uppdatering av sjukhusens tekniska utrustning.
|
Milstolpe
|
Godkännande av avtalet om institutionell utveckling
|
Meddelande från hälsoministeriet och de italienska regionerna om undertecknandet av avtalet om institutionell utveckling
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2022
|
Godkännande av ett institutionellt utvecklingskontrakt (Contratto Istituzionale di Sviluppo), med det italienska hälsoministeriet som ansvarig och verkställande myndighet och deltagande av regionala förvaltningar och andra viktiga aktörer.
Avtalet om institutionell utveckling är det verktyg som fastställs i gällande nationell lagstiftning (kombinerade bestämmelser i artikel 1 och artikel 6 i lagstiftningsdekret nr 88 av den 31 maj 2011, och artikel 7 i lagstiftningsdekret nr 91 av den 20 juni 2017, genom lag nr 123 av den 3 augusti 2017) för att påskynda genomförandet av strategiska projekt som är funktionellt sammankopplade med varandra. Det institutionella utvecklingsavtalet ska innehålla en förteckning över alla lämpliga platser som fastställts för investeringarna samt de skyldigheter som varje region ska åta sig för att garantera att det förväntade resultatet uppnås. Om någon region bryter mot reglerna ska hälsoministeriet gå vidare till kommissionären ad acta.
|
|
M6C2–6
|
Investeringar 1.1: Digital uppdatering av sjukhusens tekniska utrustning.
|
Måltavla
|
Leverans av stor diagnostisk utrustning
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
3 100
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Testintyg eller användningsintyg för 3 100 stora diagnostiska utrustningar. Det antal och de typer av utrustning som ska levereras är följande: 290 utrustning (NMR – kärnmagnetisk resonans – vid 1.5 T eller mer; Linjära acceleratorer. Pet/CT – positronemission tomografi/datortomografi). 655 utrustning (Angiografi; Gammakameror, Gammakameror/CT – datortomografi; CT – datortomografi). 2155 utrustning (fasta röntgensystem; Mammografi. Ultraljud).
|
|
M6C2–7
|
Investeringar 1.1: Digital uppdatering av sjukhusens tekniska utrustning.
|
Milstolpe
|
Tilldelning av alla offentliga kontrakt
|
Meddelande om alla tilldelade offentliga kontrakt.
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Offentliggörande av anbudsförfaranden (Beaktande ramavtal), ingående av kontrakt med tjänsteleverantörer och digitalisering av sjukhus klassificerade som DEA I och DEA II)
Avtalen ska omfatta inköp av a) Databehandlingscentrum (DPC), inklusive IKT och eventuella kompletterande arbeten, som krävs för datorisering av hela sjukhusstrukturen, b) förvärv av hårdvara och/eller programvara, elektromedicinsk teknik samt ytterligare teknik och eventuella kompletterande arbeten som krävs för datorisering av sjukhusavdelningar. Bedömningen av den nuvarande digitaliseringsnivån, som föregår genomförandet av insatsen, ska göra det möjligt att finjustera denna utvärdering i enlighet med de verkliga behoven i varje region/sjukhus.
|
|
M6C2–8
|
Investeringar 1.1: Digital uppdatering av sjukhusens tekniska utrustning.
|
Måltavla
|
Sjukhusen digitaliseras (DEA – Nivå I och II)
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
280
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Målet ska uppnås när digitaliseringen av varje avdelning för nödsituationer och acceptans på första och andra nivån (DEA) har höjts i minst ett steg, i enlighet med Emram (Electronic Medical Record Adoption Model), som certifierats genom en rapport från HIMMS (Healthcare Information and Management Systems Society), och nått steg två eller fler av mognadsskalan för minst 50 DEA.
Upphandlingsinstrument som tillhandahålls av Consip (”Concessionaria Servizi Informativi Pubblici”) – utöver dem som stängdes av 31/12/2022 – är tillåtna, liksom den elektroniska marknaden för offentlig förvaltning (Mepa) eller det dynamiska inköpssystemet för offentlig förvaltning (SDAPA) för kompletterande inköp.
|
|
M6C2–9
|
Investeringar 1.1: Digital uppdatering av sjukhusens tekniska utrustning.
|
Måltavla
|
Extra sängar i ICU och delintensivvård
|
SAKNAS
|
Antal
|
|
5 922
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Bevis på slutförande av insatserna för tillhandahållande eller ombyggnad av minst 5 922 intensivvårdssängar och bäddar i det halvintensiva området med tillhörande ventilationsutrustning, i enlighet med den relevanta förordningen (artikel 2 i DL 34/2020). Intensivvårdssängar ska utgöra minst 40 % av det totala antalet sängar som omfattas av denna åtgärd.
|
|
M6C2–10
|
Investeringar 1.2: Mot ett säkert och hållbart sjukhus
|
Måltavla
|
Antiseismiska ingrepp i sjukhusanläggningar är slutförda
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
84
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Rapport om slutförda strukturella eller stationära testintyg som utfärdats för minst 84 antiseismiska ingrepp i sjukhusanläggningar.
|
|
M6C2–10 8
|
Investeringar 1.2: Mot ett säkert och hållbart sjukhus
|
Måltavla
|
Utbetalning av medel från faciliteten för återhämtning och resiliens för projekt enligt artikel 20 i finanslag 67/88 Hälso- och sjukvårdsbyggande
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
225 000 000
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Betalningsbevis på 225 000 000 EUR för genomförande av insatser för renovering av byggnader och/eller teknisk modernisering av hälso- och sjukvårdsinrättningar i samband med programavtal enligt artikel 20l 67/88, och som genomförs av hälsoministeriet med respektive region eller autonoma provins.
|
|
M6C2–11
|
Investeringar 1.3: Förstärkning av den tekniska infrastrukturen och av verktygen för datainsamling, databehandling, dataanalys och simulering.
|
Måltavla
|
Allmänpraktiserande läkare som matar in elektroniska patientjournaler.
|
SAKNAS
|
Procent
|
0
|
85
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Allmänpraktiserande läkare (MMG/PLS) som använder elektroniska patientjournaler och som uppnår minst 85 % av det totala antalet. Målet uppnås genom kontroll på instrumentpanelen för övervakning av elektroniska patientjournaler av det värde på nationell nivå för indikator 2 som avses i bilaga 2 till dekretet av den 8 augusti 2022 och ändringar.
|
|
M6C2–12
|
Investeringar 1.3: Förstärkning av den tekniska infrastrukturen och av verktygen för datainsamling, databehandling, dataanalys och simulering.
|
Milstolpe
|
Systemet med sjukförsäkringskort och infrastrukturen för interoperabilitet mellan elektroniska patientjournaler är i drift.
|
Systemet med sjukförsäkringskort tas i drift
och infrastrukturen för driftskompatibilitet för elektroniska patientjournaler.
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Testintyg som bekräftar att systemet med sjukförsäkringskort och infrastrukturen för driftskompatibilitet mellan elektroniska patientjournaler och genomförandet av EcoSistema Dati Sanitari (EDS) har tagits i drift.
|
|
M6C2–13
|
Investeringar 1.3: Förstärkning av den tekniska infrastrukturen och av verktygen för datainsamling, databehandling, dataanalys och simulering.
|
Måltavla
|
Elektroniska patientjournaler används för de flesta patientjournaler
|
SAKNAS
|
Procent
|
0
|
90
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Produktionen av inhemska elektroniska patientjournaldokument av det totala antalet dokument ska uppgå till 90 %. Målet uppnås genom kontroll på instrumentpanelen för övervakning av elektroniska patientjournaler av värdet, på nationell nivå, av indikator 1 som avses i bilaga 2 till dekretet av den 8 augusti 2022, och ändringar, åtminstone med avseende på följande dokument: Brev om utskrivning från sjukhus. rapport från nödrum. laboratorierapport. radiologisk rapport. rapport om patologisk anatomi.
|
|
M6C2–14
|
Investeringar 2.2: Utveckling av yrkeskompetens, digital kompetens och ledarskapsförmåga hos hälso- och sjukvårdspersonal.
|
Måltavla
|
Stipendier för särskild utbildning för allmänpraktiserande läkare beviljas.
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
1 800
|
KVARTAL 2
|
2023
|
Denna investering ska öka stipendierna för den särskilda utbildningen i allmänmedicin och garantera slutförandet av 3 treåriga utbildningscykler.
|
|
M6C2–15
|
Investeringar 2.2: Utveckling av yrkeskompetens, digital kompetens och ledarskapsförmåga hos hälso- och sjukvårdspersonal.
|
Måltavla
|
Ytterligare stipendier för särskild utbildning för allmänpraktiserande läkare beviljas.
|
SAKNAS
|
Antal
|
1 800
|
2 700
|
KVARTAL 2
|
2024
|
Denna investering ska öka stipendierna för den särskilda utbildningen i allmänmedicin och garantera slutförandet av 3 treåriga utbildningscykler.
|
Q.MISSION 7: REPowerEU
REPowerEU-kapitlet syftar till att stärka överförings- och distributionsnäten för distribution, inbegripet sådana som rör gas. påskynda produktionen av förnybar energi, minska efterfrågan på energi, öka energieffektiviteten och skapa kompetens i den offentliga och privata sektorn för den gröna omställningen. främja värdekedjor för förnybar energi och vätgas genom åtgärder som underlättar tillgången till krediter och skattekrediter.
Komponenten är inriktad på de landsspecifika rekommendationer som riktats till Italien 2022 och 2023. Det syftar särskilt till att påskynda utbyggnaden av ytterligare kapacitet för förnybar energi genom att investera i större elsammanlänkningsprojekt (nämligen två sammanlänkningar som förbinder Sardinien och Sicilien med fastlandet), uppgradera det nationella överföringsnätet och rationalisera tillståndsförfarandena. Det bidrar till att öka kapaciteten för intern gasöverföring för att övervinna flaskhalsar, diversifiera energiimporten och stärka försörjningstryggheten. Den främjar hållbar rörlighet genom att minska de miljöskadliga subventionerna och stärka järnvägsflottan. Det bidrar till att minska beroendet av fossila bränslen genom att elektrifiera hushållens förbrukning och öka nätets resiliens. Det bidrar till att öka energieffektiviteten i bostads- och företagssektorerna, bland annat genom riktade incitamentssystem och finansieringsinstrument. Slutligen omfattar den reformer och investeringar för att förbättra tillhandahållandet och förvärvandet av de färdigheter som krävs för den gröna omställningen – både inom den privata och den offentliga sektorn.
Nio projekt har en gränsöverskridande dimension. Tre av dem har en direkt gränsöverskridande inverkan: 1) en investering som bidrar till byggandet av en elsammanlänkning mellan Sardinien, Korsika och Toscana. 3) en investering i en kompressorstation som ska öka gasexporten till Centraleuropa. Andra projekt gynnar indirekt gränsöverskridande medlemsstater genom att ta itu med interna flaskhalsar i energiöverföring och energidistribution och öka nätets effektivitet och resiliens.
Ingen åtgärd i denna del förväntas orsaka betydande skada för miljömål i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av de åtgärder och de riskreducerande åtgärder som anges i återhämtnings- och resiliensplanen i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (C (2023) 6454 final), medan principen om att inte orsaka betydande skada inte är tillämplig på investering 13 – Adriatiska linjen fas 1 (Sulmona-kompressorstationen och gasledningen Sestino-Minerbio) och investering 14 – Gränsöverskridande gasexportinfrastruktur, i enlighet med artikel 21c.6 i förordning (EU) 2021/241.
FRÅGA 1
Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform 1. Effektivisera tillståndsförfarandena för förnybar energi på central och lokal nivå
Syftet med denna reform är att konsolidera och rationalisera den befintliga lagstiftningen och de bestämmelser som reglerar tillståndsgivningen för förnybara energikällor. Reformen består i antagandet och ikraftträdandet av en rättsakt (även kallad Testo Unico) som samlar in, sammanställer och konsoliderar de normer som reglerar tillståndsgivningen för förnybar energi och ersätter tidigare lagstiftning på området. Reformen syftar också till att fastställa den rättsliga ramen för identifiering av ”accelerationsområden för förnybar energi” och att inrätta en digital plattform med en enda ingång för att begära tillstånd på nationell och subnationell nivå för att installera förnybara energikällor.
Reform 2. Minskning av miljöskadliga subventioner
Syftet med denna reform är att minska miljöskadliga subventioner, på grundval av 2022 års katalog över miljöskadliga subventioner som offentliggjorts av MASE. Reformen består i antagandet av en rapport om samråd med berörda parter och rättsakter.
Reform 3. Minskning av kostnaderna för anslutning till gasnätet för biometan
Reformen syftar till att underlätta inkluderingen av biometan i energisystemet och energimarknaden och till att skapa ny hållbar produktionskapacitet för biometan i enlighet med direktiv (EU) 2018/2001 (direktivet om förnybar energi) och dess delegerade akter, och i synnerhet att främja naturgasnätets flexibilitet och effektivitet genom att underlätta en omställning till biometan. Reformen består av ikraftträdandet av rättsakter för att minska anslutningskostnaderna för hållbara produktionsanläggningar för biometan och uppmuntra investeringar som är inriktade på användningen av hållbar biometan i naturgasnät.
Reform 4. Minskning av den finansiella risken i samband med energiköpsavtal för förnybar energi (energiköpsavtal)
Syftet med reformen är att inrätta ett garantisystem för att minska den finansiella risken i samband med avtal om köp av förnybar energi med en löptid på minst tre år.
Reformen ska
I)kräva att varje operatör garanterar delvis täckning av motvärdet för energiköpsavtalen genom garantiinstrument som tillhandahålls på elmarknaden,
II)införa åtgärder för att minska risken för fallissemang, inbegripet krav och begränsningar för budgivaren och lagstadgade sanktioner i händelse av producentens fallissemang,
III)identifiera en institutionell enhet som ska ta på sig rollen som säljare/köpare i sista hand, som skulle ta över från den fallerande motparten och säkerställa fullgörandet av de skyldigheter som den utförande motparten åtagit sig.
Reform 5. Plan för ny kompetens – Övergångar
Syftet med reformen är att bättre anpassa utbildningsprogrammen till arbetsmarknadens behov för att bekämpa kompetensglapp, med särskild uppmärksamhet på grön och digital kompetens. Denna reform består i antagandet och ikraftträdandet av rättsakter på nationell nivå som uppdaterar den nya kompetensplanen (Piano Nuove Competenze – Transizioni) och regionala rättsakter.
Investering 1. Utökad åtgärd: Smarta nät
Syftet med denna investering är att digitalisera eldistributionsnätet som en ökning av investering 2.1 (Stärka smarta nät) i område 2, del 2. Investeringen består av ingrepp i nätportioner med medelhög och låg spänning, vilket innebär att minst 230 000 fler invånare elektrifieras än vad som förutsågs i M2C2-åtgärden.
Investering 2. Uppskalningsåtgärd: Insatser för att öka kraftnätets motståndskraft
Syftet med denna investering är att öka kraftnätets motståndskraft mot extrema väderhändelser som en ökning av investering 2.2 i område 2, del 2. Investeringen består i att ge bidrag till systemansvariga för överförings- och distributionssystem för arbeten på elinfrastrukturen som motsvarar ökad resiliens på minst 648 km kraftnät utöver vad som redan planeras i M2C2-åtgärden.
Investering 3. Uppskalningsåtgärd: Produktion av vätgas på tidigare exploaterad mark (Hydrogen Valleys)
Syftet med denna investering är att skapa nya vätgasdalar, dvs. lokal produktion och användning av förnybar vätgas inom industrin, små och medelstora företag och lokala transporter, som en utökning av investering 3.1 i område 2, del 2. Den utökade investeringen består i att genomföra ytterligare 2 projekt för att producera vätgas i övergivna industriområden jämfört med de projekt som planeras i investering 3.1 i område 2, del 2.
Investering 4. Tyrrenska länk
Syftet med denna investering är att öka integrationen av södra Italien i det nationella överföringsnätet. Denna investering består i uppförandet av den ”östra sammanlänkningslinjen” för den Tyrrenska förbindelsen mellan Sicilien och Kampanien, särskilt installationen av punkt-till-punkt-kablar för likström mellan Eboli och Caracoli.
Investering 5. SA.CO.I.3
Syftet med denna investering är att modernisera infrastrukturen för elöverföring som förbinder Sardinien med resten av Italien via Korsika och att öka dess integrering i det nationella överföringsnätet. Denna investering består i uppförandet av skal (extern infrastruktur) vid omställningsstationerna i Codrongianos och Suvereto för sammanlänkningsprojektet Sardinien-Korsika-Italien 3.
Investering 7. Smart nationellt överföringsnät
Syftet med denna investering är att digitalisera det nationella överföringsnätet och förbättra det förvaltnings- och kontrollsystem som drivs av den systemansvarige för överföringssystemet. Investeringen består i installation av säker utrustning enligt protokoll 104 och 5G eller IKT-arkitektur på elstationer samt industriella IoT-övervakningssystem på elpyloner.
Investering 8. Hållbar, cirkulär och trygg försörjning av råvaror av avgörande betydelse
Syftet med denna investering är att stödja återvinning och materialåtervinning av kritiska råvaror och därmed värdekedjorna för råvaror av avgörande betydelse och teknik som är kopplad till den gröna omställningen. Investeringen består i att analysera framtida behov av råvaror av avgörande betydelse och ekodesignens potential att minska efterfrågan samt stödja inrättandet av en offentlig databas för lokalisering av ”urbana gruvor” och avfall i övergivna gruvor. Det består också av att finansiera FoU-projekt om ekodesign och återvinning av avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning samt att utrusta laboratorier för att skapa ett enda nav för urban gruvdrift och ekodesign.
Investering 10. Pilotprojekt om kompetens ”Crescere Green”
Syftet med denna investering är att främja grön kompetens med deltagande av den privata sektorn. Åtgärden består i att tillhandahålla korta utbildningsinsatser med inriktning på grön kompetens.
Investering 11. Förstärkning av den regionala kollektivtrafikflottan med tåg med nollutsläpp och samhällsomfattande tjänster
Syftet med investeringen är att minska utsläppen av växthusgaser från järnvägstransporter och modernisera järnvägsflottan. Denna investering består av minst 75 utsläppsfria persontåg.
Investering 18 – Scale-up measure: Program för förnyelse av privata och lätta nyttofordon med elfordon
Denna investering syftar till att minska växthusgaser och luftföroreningar som orsakas av vägtransporter i stadsområden. Denna investering består av ett system för bilskrotning där ett termofordon överlämnas och ersätts av ett nyköpt utsläppsfritt fordon.
FRÅGA 2
Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnummer
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Milstolpe
/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
M7–1
|
Reform 1: Effektivisering av tillståndsförfarandena för förnybar energi
|
Milstolpe
|
Rättslig ram för identifiering av ”accelerationsområden för förnybar energi”
|
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av den rättsliga ramen för identifiering av accelerationsområden för förnybar energi
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Ikraftträdande av primärlagstiftning som fastställer den rättsliga ramen för identifiering av ”accelerationsområden för förnybar energi”.
Den rättsliga ramen ska
1)
kräva kartläggning av potentialen för förnybar energi i hela landet,
2)
på grundval av kartläggningen fastställa en första uppsättning områden och fastställa en minimiuppsättning för framtida identifiering av accelerationsområden för förnybar energi,
3)
på grundval av minimiuppsättningen områden kräva att regioner och autonoma provinser identifierar accelerationsområden för förnybar energi senast den 21 februari 2026,
4)
ge den centrala regeringen rätt att utöva substitutiva befogenheter om regioner eller autonoma provinser inte lyckas identifiera accelerationsområden för förnybar energi senast den 21 februari 2026,
5)
kräva identifiering av offshore-områden för utbyggnad av förnybar energi i överensstämmelse med havsplaner.
|
|
M7–2
|
Reform 1: Effektivisering av tillståndsförfarandena för förnybar energi
|
Milstolpe
|
Rättsaktens ikraftträdande (Testo Unico)
|
Bestämmelse i lagen som anger rättsaktens ikraftträdande
|
|
|
|
KVARTAL 2
|
2025
|
Ikraftträdande av en rättsakt (Testo Unico) som samlar in, sammanställer och konsoliderar de normer som reglerar tillståndsgivningen för förnybar energi och ersätter tidigare lagstiftning på området.
Testo Unico ska också fastställa ”takregler” för tillståndsgivning så att regionerna inte kan tillämpa strängare regler än de som fastställs i nationell lagstiftning.
|
|
M7–3
|
Reform 1: Effektivisering av tillståndsförfarandena för förnybar energi
|
Milstolpe
|
Inrättande av en digital plattform med en enda ingång för tillstånd för förnybar energi
|
Inrättande av en digital plattform för tillstånd för förnybar energi
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Den digitala plattformen för en enda ingång är online och ska göra det möjligt för operatörer att begära tillstånd (Autorizzazione Unica, Procedura Autorizzativa semplificata) för installation av förnybara energikällor på nationell och subnationell nivå och att ladda upp information om anläggningar som installerats inom Edilizia Libera.
Plattan ska vara uppbyggd kring engångsprincipen, enligt vilken sökande endast ska vara skyldiga att lämna samma information eller handlingar till offentliga institutioner en gång.
|
|
M7–4
|
Reform 2: Minskning av miljöskadliga subventioner
|
Milstolpe
|
Antagande av en regeringsrapport med resultatet av ett offentligt samråd med berörda parter för att minska miljöskadliga subventioner.
|
Antagande av regeringens rapport
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2024
|
En rapport ska innehålla en beskrivning av de åtgärder som vidtagits för att samråda med berörda parter om reformen av miljöskadliga subventioner, inbegripet synpunkter från berörda parter. Berörda parter som rådfrågas ska inbegripa relevanta offentliga organ och privata intressenter.
|
|
M7–5
|
Reform 2: Minskning av miljöskadliga subventioner
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av rättsakt (er)
|
Bestämmelse i lagen som anger att rättsakten/rättsakterna träder i kraft
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Antagande av rättsakter som minskar miljöskadliga subventioner på minst 2 miljarder euro 2026.
Dessutom ska det i rättsakterna fastställas en tidsplan för en ytterligare minskning av miljöskadliga subventioner med minst 3,5 miljarder euro fram till 2030.
|
|
M7–6
|
Reform 3: Minskning av kostnaderna för anslutning till gasnätet för biometan
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av rättsakter för att minska kostnaderna för anslutning till gasnätet i produktionsanläggningar för biometan
|
Bestämmelse i lagen som anger rättsakters ikraftträdande
|
|
|
|
KVARTAL 3
|
2025
|
Rättsakterna ska
·Minska producentens kostnader för anslutning till gasnätet för produktionsanläggningar för biometan.
·Tillhandahålla rättsliga incitament för att investera i gasnätet för att öka integreringen av förnybara gaser.
·Underlätta integreringen mellan överförings- och distributionsnäten, även genom mekanismer för att dela kostnaderna för investeringar i nätanslutning.
|
|
M7–7
|
Reform 4: Minskning av den finansiella risken i samband med energiköpsavtal för förnybar energi (energiköpsavtal)
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av primär- och sekundärlagstiftning
|
Bestämmelse i lagen som anger lagens ikraftträdande
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Ikraftträdande av primär- och sekundärlagstiftning.
Primärlagstiftningen ska föreskriva antagande av sekundärlagstiftning som genomför villkoren i), ii) och iii) nedan.
Sekundärlagstiftningen ska
I)kräva att varje operatör garanterar delvis täckning av motvärdet för energiköpsavtalen genom garantiinstrument som tillhandahålls på elmarknaden,
II)införa åtgärder för att minska risken för fallissemang, inbegripet krav och begränsningar för budgivaren och lagstadgade sanktioner i händelse av producentens fallissemang,
III)identifiera en institutionell enhet som ska ta på sig rollen som säljare/köpare i sista hand, som skulle ta över från den fallerande motparten och säkerställa fullgörandet av de skyldigheter som den utförande motparten åtagit sig.
|
|
M7–9
|
Reform 5: Plan för ny kompetens – Övergångar
|
Milstolpe
|
Antagande och offentliggörande av den nya kompetensplanen – Övergångar och av färdplanen för genomförande
|
Antagande av planen och färdplanen
|
|
|
|
KVARTAL 1
|
2024
|
”Piano Nuove Competenze”, som antogs genom dekret av den 14 december 2021 och offentliggjordes i Gazzetta ufficiale nr 307 av den 28 december 2021, ändras och den nya kompetensplanen för övergången träder i kraft. Planen innehåller de allmänna principer som ska specificeras närmare i regionala lagar, vilka ska omfatta följande:
I)större deltagande från den privata sektorns sida i utbildningsutbudet.
II)bättre erkännande av utbildning på arbetsplatsen och mikromeriter.
III)bättre förhandsanalyser av arbetsmarknaden och övervakning av utbildningens effekter på arbetsplatsen.
En färdplan för genomförandet antas också.
|
|
M7–10
|
Reform 5: Plan för ny kompetens – Övergångar
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av rättsakt (er) för regioner och autonoma provinser
|
Bestämmelse (er) i rättsakter
|
|
|
|
KVARTAL 3
|
2025
|
Ikraftträdande av en eller flera rättsakter, inbegripet bestämmelser om
I.säkerställa att planeringen av utbildningsverksamhet inbegriper intressenter från den privata sektorn och användning av verktyg för kompetensinventering för att tillgodose kompetensbehoven på medellång och lång sikt, med fokus på de färdigheter som behövs för den gröna och den digitala omställningen.
och/eller
II.validera företagsintern utbildning (inklusive mikromeriter) och deras resultat genom utfärdande av certifikat, på grundval av gemensamma miniminormer.
Rättsakterna träder i kraft för alla italienska regioner och autonoma provinser, utom Bolzano och Valle d’Aosta.
|
|
M7–11
|
Investeringar 1: Uppskalningsåtgärd: Smarta nät
|
Måltavla
|
Smart galler – elektrifiering av energiförbrukningen
|
|
Antal
|
1 500 000
|
1 730 000
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Intyg om installation eller godkännande av provningsrapporter som utfärdats för ingripanden som leder till en ökning av den maximala effekt som levereras för förbrukning av nätet för ett antal leveranspunkter motsvarande minst 1 730 000 invånare, vilket bekräftas av en eller flera oberoende ingenjörsrapporter.
|
|
M7–12
|
Investeringar 2: Uppskalningsåtgärd: Insatser för att öka kraftnätets motståndskraft
|
Måltavla
|
Öka elnätets motståndskraft
|
|
Antal
|
4 000
|
4 648
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Intyg om slutförande av arbeten utfärdade för interventioner som motsvarar en ökning av motståndskraften på minst 4 648 km elnät, vilket bekräftas av en eller flera oberoende ingenjörsrapporter.
|
|
M7–13
|
Investeringar 3: Uppskalningsåtgärd: Produktion av vätgas på tidigare exploaterad mark (Hydrogen Valleys)
|
Måltavla
|
Genomförda projekt
|
|
Antal
|
10
|
12
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Certifikat utfärdade för slutförande av arbeten utfärdade för 12 vätgasdalprojekt, inklusive installation av 12 elektrolysanläggningar med en kapacitet på minst 1 MW vardera.
Uppskattningar av anslutningskostnaderna som godkänts av byggherren utfärdas för de elektrolysanläggningar som kräver nätanslutning.
|
|
M7–14
|
Investeringar 4: Tyrrenska länk
|
Milstolpe
|
Kontraktstilldelning
|
Meddelande om tilldelning av kontrakt
|
|
|
|
KVARTAL 3
|
2024
|
Meddelande om tilldelning av alla kontrakt för de arbeten som krävs för att lägga 511 km kablar mellan Caracoli och Eboli.
|
|
M7–15
|
Investeringar 4: Tyrrenska länk
|
Milstolpe
|
CPåsatt
|
Intyg om slutförande av bygg- och anläggningsarbeten
|
|
|
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Intyg om slutförande av arbeten som utfärdats för att anlägga den östra förbindelsen Pole 1 kabel som förbinder Caracoli (Palermo) med Eboli (Salerno) och som säkerställer en nominell kapacitet på 500 MW.
|
|
M7–16
|
Investeringar 5: SA.CO.I.3
|
Milstolpe
|
Kontraktstilldelning
|
Kontraktstilldelning
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Tilldelning av alla kontrakt för de arbeten som är nödvändiga för att färdigställa skroven vid konverteringsstationerna på Sardinien och Toscana.
|
|
M7–17
|
Investeringar 5: SA.CO.I.3
|
Milstolpe
|
Färdigställande av skrov av omställningsstationer på Sardinien (Codrongianos) och Toscana (Suvereto)
|
Intyg om slutförande av bygg- och anläggningsarbeten
|
|
|
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Intyg om slutförande av arbeten som utfärdats för uppförande av skal vid ombyggnadsstationerna på Sardinien och Toscana.
|
|
M7–22
|
Investeringar 7: Smart nationellt överföringsnät
|
Milstolpe
|
Installation av 5G-utrustning, it-arkitektur, säkert protokoll 104 i elstationer och industriella sakernas internet i elpyloner
|
Intyg om installation och godkännande av provningsrapporter
|
|
|
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Provningsrapporter för godkännande som utfärdats för ny 5G-utrustning eller it-arkitektur som installerats på minst 40 stationer.
Installationsintyg som utfärdats för
— Säkert protokoll 104 (Internationella elektrotekniska kommissionens protokoll från 62 351) vid minst 250 elstationer.
Industriellasystem för övervakning av sakernas internet i minst 1 500 elpyloner.
En oberoende ingenjörsrapport ska tillhandahållas för att kontrollera att ovannämnda tekniska krav är uppfyllda.
|
|
M7–25
|
Investeringar 8: Hållbar, cirkulär och trygg försörjning av råvaror av avgörande betydelse
|
Milstolpe
|
Offentliggörande av rapporten om de framtida behoven av råvaror av avgörande betydelse och ekodesignens potential
|
Offentliggörande av rapporten
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2025
|
Offentliggörande av en rapport med en analys av de framtida behoven av kritiska råvaror och ekodesignens potential att minska efterfrågan på kritiska råvaror.
|
|
M7–26
|
Investeringar 8: Hållbar, cirkulär och trygg försörjning av råvaror av avgörande betydelse
|
Milstolpe
|
Geografiskt informationssystem (GIS) om utvinningsavfall för hållbar, cirkulär och trygg försörjning av kritiska råvaror
|
Offentliggörande av databasen
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 4
|
2025
|
En plattform för geografiska informationssystem finns tillgänglig online och identifierar återvinningsbart material i stadsmiljöer och befintligt avfall i övergivna gruvor.
|
|
M7–27
|
Investeringar 8: Hållbar, cirkulär och trygg försörjning av råvaror av avgörande betydelse
|
Milstolpe
|
FoU-projekt och -utrustning för laboratorier för urban gruvdrift och ekodesign
|
FoU-projekt som genomförts och utrustning från minst 6 laboratorier i det tekniska navet för urbana gruvdrift och ekodesign levererade
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Slutrapporter utfärdas för minst 10 FoU-projekt om ekodesign och återvinning av avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter.
Rapporter om leverans och godkännande av utrustning från minst 6 laboratorier i det tekniska navet för urban gruvdrift och ekodesign.
|
|
M7–30
|
Investeringar 10: Pilotprojekt om kompetens ”Crescere Green”
|
Måltavla
|
Utbildningsbevis
|
|
Antal
|
0
|
20 000
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Utbildningsbevis som utfärdats för minst 20 000 stödmottagare inom pilotprojektet. Pilotprojektet ska omfatta minst två regioner och ska avse grön kompetens, enligt definitionen i Esco-databasen.
|
|
M7–31
|
Investeringar 11: Förstärkning av den regionala kollektivtrafikflottan med tåg med nollutsläpp och samhällsomfattande tjänster
|
Måltavla
|
Antal registrerade tåg
|
SAKNAS
|
Antal
|
0
|
75
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Registrering av minst 75 utsläppsfria tåg (el- eller vätgasbränsleceller) utöver den rullande materiel som avses i investering 4.4.2 i område 2, del 2
|
|
M7–32
|
Investering 12 Finansiellt instrument för utveckling av ett internationellt, industriellt och FoU-ledarskap inom utsläppsfria bussar
|
Milstolpe
|
Genomförandeavtal
|
Genomförandeavtalets ikraftträdande
|
|
|
|
KVARTAL 1
|
2024
|
Genomförandeavtalets ikraftträdande.
|
|
M7–50
|
Investering 18 – Scale-up measure: Program för förnyelse av privata och lätta nyttofordon med elfordon
|
Måltavla
|
Antal inköpta fordon
|
SAKNAS
|
Antal
|
30 830
|
46 500
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Avtal om inköp av minst 46 500 utsläppsfria fordon.
För varje fordon ska ett skrotningsintyg som demostrerar skrotningen av ett termiskt fordon också tillhandahållas.
Programmet ska inriktas på följande:
• Personer som bor i funktionella stadsområden. För enskilda personer ska endast fordon i kategori M1 vara stödberättigande.
• Mikroföretag enligt definitionen i artikel 2 (9) i förordning (EU) 2023/955 med säte i funktionella stadsområden. För mikroföretag ska endast fordon i kategorierna N1 och N2 vara stödberättigande.
För privata fordon (M1) ska incitamentet uppgå till högst 11 000 EUR per nytt fordon för enskilda personer med en likvärdig indikator för den ekonomiska situationen (ISEE – Indicatore della Situazione Economica Equivalente) som är lägre än eller lika med 30 000 EUR och högst 9 000 EUR per nytt fordon för personer med en ISEE som är högre än 30 000 EUR men mindre än 40 000 EUR. För nyttofordon (N1 och N2) ska incitamentet täcka upp till 30 % av inköpspriset, med ett tak på högst 20 000 EUR per nytt fordon.
Systemet ska endast inriktas på inköp av utsläppsfria fordon.
|
FRÅGA 3
Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet
Investering 13. Adriatiska linjen fas 1 (kompressorstationen i Sulmona och gasledningen Sestino-Minerbio)
Syftet med denna investering är att öka och diversifiera försörjningstryggheten för gas, inbegripet flytande naturgas. Åtgärden består i uppförandet av en kompressorstation i Sulmona och en gasledning som förbinder knutpunkterna Sestino och Minerbio, som en del av den adriatiska linjen.
Investering 14. Infrastruktur för gränsöverskridande gasexport
Syftet med denna investering är att öka och diversifiera försörjningstryggheten för gas, inbegripet flytande naturgas. Denna investering består i att uppgradera den befintliga gasinfrastrukturen som möjliggör export av naturgas via utförselpunkten Tarvisio, särskilt genom att bygga en ny elektrisk kompressionsenhet i kompressorstationen i Poggio Renatico.
Investering 15. Transizione 5.0
Syftet med denna investering är att stödja övergången till energieffektiva, hållbara och förnybara produktionsmodeller för företag. Investeringen består i att bevilja ett skatteavdrag till företag som står i proportion till de stödberättigande utgifter som uppstått mellan den 1 januari 2024 och den 31 december 2025, nämligen digitala tillgångar (4.0 materiella anläggningstillgångar, 4.0 immateriella anläggningstillgångar
), tillgångar som krävs för egenproduktion och egenförbrukning från förnybara energikällor (med undantag för biomassa) samt utbildning av personal i färdigheter för den gröna omställningen. Investeringen består också i att inrätta en it-stödplattform och tillhörande verksamhet för förvaltning, övervakning och kontroll som tillhandahålls av GSE – Gestore Servizi Energetici.
Investering 16. Stöd till små och medelstora företag för egenproduktion från förnybara energikällor
Denna åtgärd ska bestå av en offentlig investering i ett bidragssystem ”Stöd till små och medelstora företag för egenproduktion från förnybara energikällor” för att stimulera privata investeringar och förbättra tillgången till finansiering i Italiens egenproduktion av energi från förnybara energikällor.
Stödordningen syftar till att stödja mikroföretag samt små och medelstora företag i genomförandet av investeringsprogram som syftar till egenproduktion av energi från förnybara energikällor.
Stödordningen ska fungera genom att bidrag ges direkt till den privata sektorn.
Programmet ska förvaltas av Invitalia SpA som genomförandepartner. Programmet ska omfatta följande produktlinjer:
-icke återbetalningspliktiga bidrag motsvarande minst 30 % av den totala investeringen – för inköp av system och tillhörande digital teknik som möjliggör direkt produktion av energi från förnybara energikällor för omedelbar egenförbrukning eller genom system för ackumulering/lagring.
För att genomföra investeringen i stödordningen ska Italien och Invitalia SpA underteckna ett genomförandeavtal som ska innehålla följande:
1.Beskrivning av stödordningens beslutsprocess: Det slutliga investeringsbeslutet inom ramen för planen ska fattas av en investeringskommitté eller annat motsvarande ledningsorgan och godkännas med en majoritet av rösterna av ledamöter som är oberoende i förhållande till regeringen.
Centrala krav i den tillhörande investeringspolicyn, som ska omfatta följande:
a)En beskrivning av vilken typ av stöd som tillhandahålls och vilka slutliga stödmottagare som är berättigade till stöd.
b)Kravet på att alla investeringar som får stöd ska vara ekonomiskt bärkraftiga.
Kravet att följa principen om att inte orsaka betydande skada i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). Särskilt när det gäller allmänt stöd till företag ska investeringspolicyn utesluta företag med betydande fokus
inom följande sektorer: (i) Energiproduktion baserad på fossila bränslen och därmed sammanhängande verksamhet
. II) energiintensiva industrier och/eller industrier med höga CO2-utsläpp
. III) Tillverkning, uthyrning eller försäljning av förorenande fordon
. IV) Avfallsinsamling, avfallshantering och avfallshantering
, v) bearbetning av kärnbränsle, produktion av kärnenergi. Dessutom ska investeringspolicyn kräva efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning för programmets slutliga stödmottagare.
c)Kravet att programmets slutliga stödmottagare inte ska få stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad.
Det belopp som omfattas av genomförandeavtalet, genomförandepartnerns avgiftsstruktur och kravet att investera eventuella outnyttjade intäkter från systemet, även efter 2026, för samma politiska ändamål.
Övervaknings-, revisions- och kontrollkrav, inbegripet
I)En beskrivning av genomförandepartnerns övervakningssystem för att rapportera om de investeringar som mobiliserats.
II)En beskrivning av genomförandepartnerns förfaranden som ska säkerställa förebyggande, upptäckt och korrigering av bedrägerier, korruption och intressekonflikter.
III)Skyldigheten att kontrollera att varje insats är stödberättigande i enlighet med kraven i genomförandeavtalet innan den åtar sig att finansiera en insats.
IV)Skyldigheten att utföra riskbaserade efterhandsrevisioner i enlighet med Invitalia SpA:s revisionsplan. Dessa revisioner ska verifiera i) att kontrollsystemen är effektiva, inbegripet upptäckt av bedrägerier, korruption och intressekonflikter, II) Iakttagande av principen om att inte orsaka betydande skada, reglerna för statligt stöd och klimatmålskraven. och iii) att kravet på att programmets slutliga stödmottagare inte har fått stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad respekteras. Revisionerna ska också kontrollera transaktionernas laglighet och att villkoren i det tillämpliga genomförandeavtalet följs.
Investering 17. Finansieringsinstrument för energirenovering av offentliga bostäder
Syftet med åtgärden är att stödja renovering av offentliga bostäder. Denna åtgärd ska bestå av en offentlig investering i ett instrument, finansieringsinstrumentet för att minska energifattigdomen, i syfte att stimulera privata investeringar och förbättra tillgången till finansiering. Instrumentet ska vara inriktat på energirenoveringar i offentliga bostäder som i genomsnitt uppnår en minskning av efterfrågan på primärenergi på minst 30 %.
Faciliteten ska förvaltas av två genomförandepartner.
·Gestore Servizi Energetici (GSE Spa) som teknisk partner med ansvar för bidragsdelen.
·Cassa Depositi e Prestiti (CDP Spa) som finansiell partner och ansvarig för den (frivilliga) lånedelen.
Faciliteten ska ge ekonomiskt stöd i form av bidrag och/eller lån till energitjänsteföretag för energirenovering av offentliga bostäder som i genomsnitt uppnår en minskning på minst 30 % av efterfrågan på primärenergi.
Faciliteten ska omfatta följande produktlinjer för att stödja offentliga bostäder:
·En bidragsdel som tillhandahålls av den tekniska partnern Gestore Servizi Energetici Spa och som täcker högst 65 % av de totala kostnaderna.
·En frivillig lånekomponent som täcker 35 % av de totala kostnaderna. Lånedelen kan tillhandahållas av den finansiella partnern Cassa Depositi e Prestiti
För att genomföra investeringen i faciliteten ska Italien och genomförandepartnern eller genomförandepartnerna underteckna genomförandeavtal som ska innehålla följande:
1.Beskrivning av facilitetens beslutsprocess: Det slutliga investeringsbeslutet för investeringsanslaget ska fattas av en investeringskommitté eller annat motsvarande ledningsorgan och godkännas med en majoritet av rösterna av ledamöter som är oberoende i förhållande till regeringen.
2.Centrala krav i den tillhörande investeringspolicyn, som ska omfatta följande:
a.En beskrivning av den eller de finansiella produkterna och de stödberättigande slutliga stödmottagarna.
b.Kravet på att alla investeringar som får stöd ska vara ekonomiskt bärkraftiga.
c.Kravet att följa principen om att inte orsaka betydande skada i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). Investeringspolicyn ska särskilt utesluta följande verksamheter och tillgångar från stödberättigande: i) verksamheter och tillgångar med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning nedströms, ii) verksamheter och tillgångar inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena
, iii) verksamheter och tillgångar med anknytning till avfallsdeponier, förbränningsanläggningar och anläggningar för mekanisk biologisk behandling.
d.Kravet att facilitetens slutliga stödmottagare inte ska få stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad. Det ekonomiska stöd som ges via instrumentets lånekomponent ska inte täcka samma kostnad som stöds av bidragsdelen i detta instrument.
3.Det belopp som omfattas av genomförandeavtalet, genomförandepartnerns avgiftsstruktur och kravet att återinvestera eventuella återflöden i enlighet med facilitetens investeringspolicy, såvida de inte används för att betala återbetalningar av lån från faciliteten för återhämtning och resiliens.
4.Övervaknings-, revisions- och kontrollkrav, inbegripet
a.En beskrivning av genomförandepartnerns övervakningssystem för att rapportera om de investeringar som mobiliserats.
b.En beskrivning av genomförandepartnerns förfaranden som ska säkerställa förebyggande, upptäckt och korrigering av bedrägerier, korruption och intressekonflikter.
c.Skyldigheten att kontrollera att varje insats är stödberättigande i enlighet med kraven i genomförandeavtalet innan den åtar sig att finansiera en insats.
d.Skyldigheten att utföra riskbaserade efterhandsrevisioner i enlighet med en revisionsplan från Gestore dei Servizi Energetici (GSE) och Cassa Depositi e Prestiti (CDP). Dessa revisioner ska verifiera i) att kontrollsystemen är effektiva, inbegripet upptäckt av bedrägerier, korruption och intressekonflikter, II) Iakttagande av principen om att inte orsaka betydande skada, reglerna för statligt stöd och klimatmålskraven. och iii) att kravet på att facilitetens slutliga stödmottagare inte har fått stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad respekteras. Revisionerna ska också kontrollera transaktionernas laglighet och att villkoren i det tillämpliga genomförandeavtalet följs.
FRÅGA 4
Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet
|
Löpnummer
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Milstolpe
/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
M7–35
|
Investeringar 13: Adriatiska linjen fas 1 (kompressorstationen i Sulmona och gasledningen Sestino-Minerbio)
|
Milstolpe
|
Antagande och uppdatering av relevanta miljökonsekvensbedömningar (VIncA)
|
De strategiska samordningskontoren har identifierats och VincA har reviderats och antagits i enlighet med detta.
|
|
|
|
KVARTAL 1
|
2024
|
De italienska myndigheterna ska
·Fastställa områdesspecifika bevarandemål för de Natura 2 000-områden som påverkas av projektet i enlighet med den metod som antogs av ministeriet för miljö och energitrygghet 2021 och 2023.
·Kontrollera de lämpliga bedömningar som redan gjorts enligt habitatdirektivet (VINCA) mot bakgrund av de nyligen inrättade strategiska samordningskontoren.
·Uppdatera (vid behov) de lämpliga bedömningar (VINCA) som redan genomförts enligt habitatdirektivet i linje med de nationella riktlinjerna av den 28 december 2019 och se till att de integreras i det övergripande förfarandet för miljökonsekvensbedömning.
|
|
M7–36
|
Investeringar 13: Adriatiska linjen fas 1 (kompressorstationen i Sulmona och gasledningen Sestino-Minerbio)
|
Milstolpe
|
Kontraktstilldelning
|
Meddelande om tilldelning av kontrakt
|
|
|
|
KVARTAL 2
|
2024
|
Meddelande om tilldelning av alla kontrakt för de arbeten som är nödvändiga för uppförandet av kompressorstationen i Sulmona och gasledningen Sestino-Minerbio.
|
|
M7–37
|
Investeringar 13: Adriatiska linjen fas 1 (kompressorstationen i Sulmona och gasledningen Sestino-Minerbio)
|
Milstolpe
|
Slutförande av bygg- och anläggningsarbeten
|
Intyg om slutförande av bygg- och anläggningsarbeten utfärdade
|
|
|
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Intyget om slutförande av arbetena på kompressorstationen i Sulmona och gasledningen Sestino-Minerbio utfärdas för en ökning av den tekniska kapaciteten för gastransporter med 14 miljoner kubikmeter/dag.
|
|
M7–38
|
Investeringar 14: Infrastruktur för gränsöverskridande gasexport
|
Milstolpe
|
Kontraktstilldelning
|
Meddelande om tilldelning av kontrakt
|
|
|
|
KVARTAL 2
|
2024
|
Meddelande om tilldelning av alla kontrakt för de arbeten som är nödvändiga för att färdigställa kompressorstationen i Poggio Renatico
|
|
M7–39
|
Investeringar 14: Infrastruktur för gränsöverskridande gasexport
|
Milstolpe
|
Slutförande av bygg- och anläggningsarbeten
|
Intyg om slutförande av bygg- och anläggningsarbeten utfärdat
|
|
|
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Intyget om färdigställande av arbetena på kompressorstationen i Poggio Renatico utfärdas för en ökning av den tekniska kapaciteten för export av gas via Tarvisio Exit Point med 8 miljarder kubikmeter per år.
|
|
M7–40
|
Investeringar 15: Transizione 5.0
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av den rättsakt som fastställer kriterierna för stödberättigande interventioner
|
Bestämmelse i lagen som anger lagens ikraftträdande
|
|
|
|
KVARTAL 1
|
2024
|
Rättsakten ska göra skattelättnader under omställning 5.0 tillgängliga för potentiella mottagare och fastställa kriterierna för stödberättigande, även i fråga om minsta energibesparingar, och det högsta utgiftstaket för åtgärden.
|
|
M7–41
|
Investeringar 15: Transizione 5.0
|
Måltavla
|
Beviljande av medel från faciliteten för återhämtning och resiliens
|
SAKNAS
|
Beviljade medel (euro)
|
0
|
2 500 000 000
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Meddelande om beviljande av alla medel från faciliteten för återhämtning och resiliens som öronmärkts för denna investering.
Minst 1 135 000 000 EUR av investeringen ska bidra till klimatförändringsmålen i enlighet med bilaga VI till RRF-förordningen.
|
|
M7–42
|
Investeringar 15: Transizione 5.0
|
Måltavla
|
0.16 Mtoe energibesparingar i slutlig energianvändning under perioden 2024–2026
|
SAKNAS
|
MTOE
|
0
|
0.16
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Investeringen ska generera 0.16 MTOE energibesparingar i slutlig energianvändning under perioden 2024–2026.
|
|
M7–43
|
Investeringar 16: Stöd till små och medelstora företag för egenproduktion från förnybara energikällor
|
Milstolpe
|
Genomförandeavtal
|
Genomförandeavtalets ikraftträdande
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Genomförandeavtalets ikraftträdande.
|
|
M7–44
|
Investeringar 16: Stöd till små och medelstora företag för egenproduktion från förnybara energikällor
|
Milstolpe
|
Ministeriet för företag och Made i Italien har slutfört överföringen av medel till Invitalia
|
Överföringsintyg
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Italien ska överföra 155 000 000 EUR till Invitalia för faciliteten.
|
|
M7–45
|
Investeringar 16: Stöd till små och medelstora företag för egenproduktion från förnybara energikällor
|
Måltavla
|
Rättsliga överenskommelser med slutliga stödmottagare
|
SAKNAS
|
Procentandel (%)
|
0
|
100 %
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Invitalia S.p.A. ska ha ingått rättsliga överenskommelser med slutliga stödmottagare för ett belopp som krävs för att använda 100 % av RRF-investeringen i ordningen (med beaktande av förvaltningsavgifter).
|
|
M7–46
|
Investeringar 17: Finansieringsinstrument för energirenovering av offentliga bostäder
|
Milstolpe
|
Definition av målet för uppdragsbeskrivningen
|
Ikraftträdande av akten med fastställande av mandatet för finansieringsinstrumentet
|
|
|
|
KVARTAL 3
|
2024
|
Fastställa mandatet för finansieringsinstrumentet, som ska inriktas på energirenoveringar i offentligägda bostäder.
|
|
M7–47
|
Investeringar 17: Finansieringsinstrument för energirenovering av offentliga bostäder
|
Milstolpe
|
Genomförandeavtal
|
Genomförandeavtalets ikraftträdande
|
|
|
|
KVARTAL 2
|
2025
|
Ikraftträdande av genomförandeavtalet/genomförandeavtalen i enlighet med de krav som anges i beskrivningen av åtgärden.
I synnerhetska genomförandeavtalet/genomförandeavtalen innehålla kriterier för stödberättigande avseende den minsta förbättring av energieffektiviteten som instrumentet ska uppnå (i genomsnitt minst 30 % av minskningen av efterfrågan på primärenergi).
Urvalskriterierna ska också prioritera insatser med störst avkastning när det gäller energieffektivitet.
|
|
M7–48
|
Investeringar 17: Finansieringsinstrument för energirenovering av offentliga bostäder
|
Milstolpe
|
Ministeriet har slutfört investeringen
|
Överföringsintyg
|
|
SAKNAS
|
SAKNAS
|
KVARTAL 2
|
2025
|
Italien ska överföra 1 381 000 000 EUR till genomförandepartnern eller genomförandepartnerna för faciliteten.
|
|
M7–49
|
Investeringar 17: Finansieringsinstrument för energirenovering av offentliga bostäder
|
Måltavla
|
Rättsliga avtal som undertecknats med slutliga stödmottagare
|
|
Procentandel (%)
|
0 %
|
100 %
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Genomförandepartnern eller genomförandepartnerna ska ha ingått rättsliga finansieringsavtal med energitjänsteföretag för ett belopp som krävs för att använda 100 % av facilitetens investering i faciliteten (med beaktande av förvaltningsavgifter).
I finansieringsavtalen med energitjänsteföretag ska det anges vilken tillgång som kommer att bli föremål för energieffektivitetsrenovering.
|
2.Beräknad total kostnad för återhämtnings- och resiliensplanen
Den beräknade totala kostnaden för Italiens plan för återhämtning och resiliens är 194 415 951 466 EUR.
AVSNITT 2: EKONOMISKT STÖD
1.Ekonomiskt stöd
De delbetalningar som avses i artikel 2.2 ska organiseras på följande sätt:
1.1.Första inbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):
|
Löpnummer
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
|
|
|
|
|
|
|
|
M1C1–51
|
Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av primärlagstiftning om styrningen av den italienska planen för återhämtning och resiliens
|
|
|
M1C1–52
|
Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av primärlagstiftning om förenkling av administrativa förfaranden för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens.
|
|
|
M1C1–53
|
Investeringar 1.9: Tillhandahålla tekniskt bistånd och stärka kapacitetsuppbyggnaden för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens.
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av primär lagstiftning för att tillhandahålla tekniskt stöd och stärka kapacitetsuppbyggnaden för genomförandet av Italiens återhämtnings- och resiliensplan
|
|
|
M1C1–69
|
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av förordningen om förenkling av systemet för offentlig upphandling
|
|
|
M1C1–1
|
Reform 1.1: IKT-upphandling
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av lagstiftningsdekret om reform 1.1 ”IKT-upphandling”
|
|
|
M1C1–2
|
Reform 1.3: Molntjänster i första hand och interoperabilitet
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av lagdekret om reform 1.3 ”Cloud First and Interoperability”
|
|
|
M1C1–29
|
Reform 1.4: Reform av civilrätten
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av bemyndigandelagstiftning för reformen av civilrätten
|
|
|
M1C1–30
|
Reform 1.5: Reform av straffrätten
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av lagstiftning som möjliggör straffrättsliga reformer
|
|
|
M1C1–31
|
Reform 1.6: Reform av insolvensramen
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av lagstiftning som möjliggör insolvensreformer
|
|
|
M1C1–32
|
Investeringar 1.8: Rekryteringsförfaranden för tvistemåls-, straff- och förvaltningsdomstolar
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av särskild lagstiftning om rekrytering inom ramen för den nationella återhämtningsplanen för återhämtning och resiliens
|
|
|
M1C1–54
|
Investeringar 1.9: Tillhandahålla tekniskt bistånd och stärka kapacitetsuppbyggnaden för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens.
|
Måltavla
|
Avslutad rekrytering av experter för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens
|
|
|
M1C1–55
|
Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen
|
Milstolpe
|
Utvidga den metod som tillämpas på Italiens plan för återhämtning och resiliens till att även omfatta den nationella budgeten för att öka utnyttjandet av investeringar
|
|
|
M1C1–68
|
Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen
|
Milstolpe
|
Databassystem för revision och kontroller: information för övervakning av genomförandet av RRF
|
|
|
M1C1–71
|
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av alla lagar, förordningar och genomförandeakter (inklusive sekundärlagstiftning) som krävs för systemet för offentlig upphandling
|
|
|
M1C1–100
|
Reform 1.13: Reform av ramen för utgiftsöversynen
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av lagbestämmelser som förbättrar effektiviteten i utgiftsöversynen – förstärkning av finansministeriet
|
|
|
M1C1–101
|
Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen
|
Milstolpe
|
Antagande av en översyn av möjliga åtgärder för att minska skatteundandragande
|
|
|
M1C2–1
|
Investeringar 1: Omställning 4.0
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av rättsakter för att göra skatteavdrag under övergången 4.0 tillgängliga för potentiella stödmottagare och inrättande av en vetenskaplig kommitté
|
|
|
M1C3–8
|
Investering – 4.1 Digitala knutpunkter för turism
|
Milstolpe
|
Tilldelning av kontrakt för utveckling av portalen för digital turism
|
|
|
M2C2–7
|
Reform 2 Ny lagstiftning för att främja produktion och konsumtion av förnybar gas
|
Milstolpe
|
Ikraftträdandet av ett lagdekret för att främja användningen av förnybar gas för användning av biometan inom transport-, industri- och bostadssektorerna och ett genomförandedekret som fastställer villkoren och kriterierna för dess användning och det nya incitamentsystemet.
|
|
|
M2C2–37
|
Reform 5: Smartare förfaranden för projektutvärdering inom sektorn för lokala kollektivtrafiksystem med fasta installationer och inom sektorn för snabba masstransporter
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av en lagdekret
|
|
|
M2C2–41
|
Investeringar 5.3: Elektriska bussar
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av ett ministerdekret som fastställer mängden tillgängliga resurser för att uppnå syftet med interventionen (bussförsörjningskedjan)
|
|
|
M2C3–1
|
Investering 2.1 – Stärka ekobonusen för energieffektivitet
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av förlängningen av Superbonus
|
|
|
M2C4–3
|
Reform 4.2 ”Åtgärder för att säkerställa full förvaltningskapacitet för integrerade vattentjänster”
|
Milstolpe
|
Reform av den rättsliga ramen för bättre förvaltning och hållbar vattenanvändning
|
|
|
M3C2–3
|
Reform 2.1 – Genomförande av en enda tullkontaktpunkt (”Sportello Unico Doganale”)
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av dekretet om den gemensamma tullenheten (Sportello Unico Doganale)
|
|
|
M4C1–1
|
Reform 1.5: Reform av grupper med universitetsexamen. Reform 1.6: Möjliggöra reformer av universitetsexamina, Reform 4.1: Ph.D. Reformering av program
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av reformerna av systemet för högre utbildning för att förbättra utbildningsresultaten (primärrätt) om a) möjliggöra universitetsexamina, grupper av universitetsexamina. c) Reform av doktorandprogram
|
|
|
M4C1–2
|
Investeringar 1.7: Stipendier för tillträde till universitet
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av ministerdekret om reform av stipendier för att förbättra tillgången till högre utbildning
|
|
|
M5C1–1
|
Reform 1 – aktiva arbetsmarknadsåtgärder och yrkesutbildning
|
Milstolpe
|
Ikraftträdandet av det interministeriella dekretet om inrättande av ett nationellt program för garanterad anställbarhet för arbetstagare och ett interministeriellt dekret om upprättande av en nationell plan för ny kompetens
|
|
|
M5C2–1
|
Reform 1 – Ramlag för funktionshinder
|
Milstolpe
|
Ramlagen träder i kraft för att stärka funktionshindrades självständighet.
|
|
|
M5C2–5
|
Investeringar 1 – Stöd till utsatta personer och förebyggande av institutionalisering
|
Milstolpe
|
Den operativa planens ikraftträdande
|
|
|
|
|
Delbetalning, belopp
|
11 EUR 494 252 874
|
|
1.2.Andra inbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):
|
Löpnummer
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
|
|
|
|
|
|
|
|
M2C4–5
|
Investeringar 3.2: Digitalisering av nationalparker
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av den administrativa förenklingen och utvecklingen av digitala tjänster för besökare i nationalparker och marina skyddsområden
|
|
|
M5C2–9
|
Investering 3 – Bostad först och servicecenter
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av den operativa planen för projekt om för- och efterstationer för bostäder, fastställande av kraven för projekt som kan läggas fram av lokala enheter och utlysning av inbjudan att lämna förslag
|
|
|
M1C1–33
|
Investeringar 1.8: Rekryteringsförfaranden för förvaltningsdomstolar
|
Måltavla
|
Inledande av rekryteringsförfaranden för förvaltningsdomstolar
|
|
|
M1C1–56
|
Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av bemyndigandelagstiftningen för reformen av den offentliga sysselsättningen
|
|
|
M1C1–70
|
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av översynen av lagen om offentlig upphandling (D.Lgs. n. 50/2016)
|
|
|
M1C1–103
|
Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av primär- och sekundärlagstiftning och bestämmelser samt slutförande av administrativa processer för att uppmuntra efterlevnad av skatteregler och förbättra revisioner och kontroller
|
|
|
M1C1–104
|
Reform 1.13: Reform av ramen för utgiftsöversynen
|
Milstolpe
|
Antagande av besparingsmål för utgiftsöversyner för åren 2023–2025
|
|
|
M1C3–11
|
Investering 1.3 – Förbättra energieffektiviteten i biografer, teatrar och museer
|
Milstolpe
|
Kulturministeriets förordning om tilldelning av medel träder i kraft: att förbättra energieffektiviteten på kulturområdet
|
|
|
M2C1–1
|
Reform 1.1 – Nationell strategi för cirkulär ekonomi
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av ministerdekretet om antagande av den nationella strategin för den cirkulära ekonomin
|
|
|
M2C1–2
|
Reform 1.3 – Tekniskt stöd till lokala myndigheter
|
Milstolpe
|
Godkännande av avtal om utarbetande av handlingsplanen för kapacitetsuppbyggnad till stöd för lokala offentliga myndigheter
|
|
|
M2C1–11
|
Investeringar 3.3: Kultur och medvetenhet om miljöfrågor och utmaningar
|
Milstolpe
|
Lansering av webbplattform och avtal med författare
|
|
|
M2C2–18
|
Investering 3.5 Forskning och utveckling av vätgas
|
Milstolpe
|
Tilldelning av alla offentliga FoU-kontrakt till forskningsprojekt om vätgas
|
|
|
M2C2–21
|
Reform 4 Åtgärder för att främja vätgasens konkurrenskraft
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av skatteincitament
|
|
|
M2C2–38
|
Investeringar 5.1: Förnybara varor och batterier
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av ett ministerdekret
|
|
|
M2C2–42
|
Investeringar 5.4: Kapitaltillskott till fonden för grön omställning (GTF)
|
Milstolpe
|
Undertecknande av finansieringsavtalet
|
|
|
M2C3–4
|
Reform 1.1: Förenkling och påskyndande av förfaranden för insatser för energieffektivitet
|
Milstolpe
|
Förenkling och påskyndande av förfaranden för insatser för energieffektivitet
|
|
|
M2C4–1
|
Reform 2.1. Förenkling och påskyndande av förfarandena för att genomföra insatser mot hydrogeologisk instabilitet
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av förenklingen av den rättsliga ramen för bättre hantering av hydrologiska risker
|
|
|
M2C4–4
|
Reform 4.2 Åtgärder för att säkerställa fullständig förvaltningskapacitet för integrerade vattentjänster
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av den nya rättsliga ramen för bevattningsändamål
|
|
|
M4C1–3
|
Reform 2.1: Rekrytering av lärare
|
Milstolpe
|
Reformen av läraryrket träder i kraft.
|
|
|
M4C1–4
|
Investeringar 3.2: Skola 4.0: innovativa skolor, ledningar, nya klassrum och workshoppar
|
Milstolpe
|
Skola 4.0-planen för att främja den digitala övergången i det italienska skolsystemet har antagits
|
|
|
M4C2–4
|
Reform 1.1: Genomförande av stödåtgärder för FoU för att främja förenkling och rörlighet
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av ministerdekret om förenkling av FoU och rörlighet kopplad till den ordinarie finansieringsfonden.
|
|
|
|
|
Delbetalning, belopp
|
11 EUR 494 252 874
|
|
1.3.Tredje inbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):
|
Löpnummer
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
|
|
|
|
|
|
M2C4–2
|
Reform 4.2 ”Åtgärder för att säkerställa full förvaltningskapacitet för integrerade vattentjänster”
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av reformen för att säkerställa full förvaltningskapacitet för integrerade vattentjänster
|
|
M1C1–3
|
Investeringar 1.1: Digital infrastruktur
|
Milstolpe
|
Slutförande av Polo Strategico Nazionale (PSN)
|
|
M1C1–4
|
Investeringar 1.3.1: Nationell plattform för digitala data
|
Milstolpe
|
Den nationella digitala dataplattformen är i drift
|
|
M1C1–5
|
Investeringar 1.5: Cybersäkerhet
|
Milstolpe
|
Inrättande av den nya nationella byrån för it-säkerhet
|
|
M1C1–6
|
Investeringar 1.5: Cybersäkerhet
|
Milstolpe
|
Inledande införande av nationella cybersäkerhetstjänster
|
|
M1C1–7
|
Investeringar 1.5: Cybersäkerhet
|
Milstolpe
|
Start av nätverket av laboratorier för säkerhetskontroll och cybersäkerhetscertifiering
|
|
M1C1–8
|
Investeringar 1.5: Cybersäkerhet
|
Milstolpe
|
Aktivering av en central revisionsenhet för PSNC – NIS-säkerhetsåtgärder
|
|
M1C1–9
|
Investeringar 1.5: Cybersäkerhet
|
Måltavla
|
Stöd till uppgradering av säkerhetsstrukturer T1
|
|
M1C1–10
|
Reform 1.2: Stöd till omvandling
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av omvandlingsteamet och det nya företaget
|
|
M1C1–34
|
Investeringar 1.8: Rekryteringsförfaranden för tvistemåls- och brottmålsdomstolar
|
Måltavla
|
Inledande av rekryteringsförfaranden för tvistemåls- och brottmålsdomstolar
|
|
M1C1–35
|
Reform 1.7: Reform av skattedomstolarna
|
Milstolpe
|
Omfattande reform av skattedomstolarna i första och andra instans
|
|
M1C1–36
|
Reformerna 1.4, 1.5 och 1.6: Reform av civil- och straffrätten samt insolvensreformen
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av delegerade akter för civil- och straffrättsliga reformer och insolvensreformen
|
|
M1C1–57
|
Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av administrativa förfaranden för den förenklingsreform som syftar till att genomföra RF
|
|
M1C1–102
|
Reform 1.13: Reform av ramen för utgiftsöversynen
|
Milstolpe
|
Antagande av en rapport om effektiviteten i de metoder som används av utvalda offentliga förvaltningar för att utarbeta och genomföra sparplaner
|
|
M1C1–105
|
Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen
|
Måltavla
|
Ett större antal ”överensstämmelsebrev”
|
|
M1C1–106
|
Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen
|
Måltavla
|
Minskning av antalet falska positiva ”fullgörandebrev”
|
|
M1C1–107
|
Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen
|
Måltavla
|
Ökning av skatteintäkterna från ”fullgörandebrev”
|
|
M1C2–6
|
Reform 2: Årliga konkurrenslagar
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av den årliga konkurrenslagen från 2021
|
|
M1C2–7
|
Reform 2: Årliga konkurrenslagar
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av alla energirelaterade genomförandeåtgärder och sekundärlagstiftning (om nödvändigt)
|
|
M1C2–8
|
Reform 2: Årliga konkurrenslagar
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av alla genomförandeåtgärder (inbegripet sekundärlagstiftning, om nödvändigt) för ett effektivt genomförande och en effektiv tillämpning av de åtgärder som härrör från den årliga konkurrenslagen från 2021
|
|
M1C3–6
|
Reform – 3.1 Minimimiljökriterier för kulturevenemang
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av ett dekret om fastställande av sociala och miljömässiga kriterier vid offentlig upphandling av offentligt finansierade kulturevenemang
|
|
M2C1–3
|
Investeringar 2.1: Logistikplan för jordbruks-, fiske- och vattenbrukssektorerna, skogsbruk, blomsterodling och växtförökningsmaterial
|
Milstolpe
|
Offentliggörande av slutlig rangordning inom ramen för incitamentsystemet för logistik
|
|
M2C1–4
|
Investeringar 2.2: Vindkraftsparken
|
Måltavla
|
Fördelning av resurser till stödmottagarna i procent av de totala finansiella medel som avsatts för investeringen
|
|
M2C2–8
|
Investering 2.1 Stärka smarta nät
|
Milstolpe
|
Tilldelning av (alla) offentliga kontrakt för att öka nätkapaciteten
|
|
M2C2–12
|
Investering 2.2 Interventioner för att öka kraftnätets motståndskraft
|
Milstolpe
|
Tilldelning av projekt för att öka elnätets motståndskraft
|
|
M3C2–1
|
Reform 1.1 – Förenkling av förfarandena för den strategiska planeringsprocessen
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av lagändringar som rör förenklingen av förfarandena för den strategiska planeringsprocessen
|
|
M3C2–2
|
Reform 1.2 – Konkurrenskraftig tilldelning av koncessioner i italienska hamnar
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av förordningen om hamnkoncessioner
|
|
M3C2–4
|
Reform 1.3 – Förenkling av tillståndsförfarandena för kallstrykningsanläggningar
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av förenklingen av tillståndsförfarandena för kallstrykningsanläggningar
|
|
M4C1–5
|
Reform 1.3: Omorganisation av skolsystemet. Reform 1.2: Reform av systemet för högre yrkesutbildning (ITS). Reform 1.1: Reform av tekniska institut och yrkesinstitut. Reform 1.4: Reform av ”orienteringssystemet”
|
Milstolpar
|
Ikraftträdande av reformerna av grundskole- och gymnasieutbildningen för att förbättra utbildningsresultaten
|
|
M4C1–6
|
Reform 2.2: Avancerad högre utbildning och fortbildning för skolledare, lärare, administrativ och teknisk personal
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av lagstiftning som syftar till att bygga upp ett utbildningssystem av hög kvalitet för skolan.
|
|
M4C2–1
|
Investeringar 1.2: Finansiering av projekt som läggs fram av unga forskare
|
Måltavla
|
Antal studenter som beviljats forskningsbidrag
|
|
M5C1–2
|
Reform 1 – aktiva arbetsmarknadsåtgärder och yrkesutbildning
|
Milstolpe
|
Alla planer för de offentliga arbetsförmedlingarna träder i kraft på regional nivå
|
|
M5C1–6
|
Investering 1 – Stärka de offentliga arbetsförmedlingarna
|
Måltavla
|
De offentliga arbetsförmedlingarna genomför den verksamhet som planeras i förstärkningsplanen under treårsperioden 2021–2023.
|
|
M5C1–8
|
Reform 2 – Odeklarerat arbete
|
Milstolpe
|
En nationell plan och en färdplan för att bekämpa odeklarerat arbete inom alla ekonomiska sektorer träder i kraft.
|
|
M5C1–12
|
Investering 2 – System för jämställdhetscertifiering
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av system för jämställdhetscertifiering och åtföljande incitamentsmekanismer för företag
|
|
M5C2–7
|
Investering 2 – Självständighetsmönster för personer med funktionsnedsättning
|
Måltavla
|
De sociala distrikten har genomfört minst ett projekt för renovering av bostadsutrymmen och/eller tillhandahållande av IKT-utrustning till funktionshindrade, åtföljt av utbildning i digital kompetens.
|
|
M5C3–1
|
Investeringar 1.1.1: Inre kapital – Förbättring av samhällstjänster och samhällsinfrastruktur
|
Milstolpe
|
Tilldelning av anbud för insatser för att förbättra sociala tjänster och infrastrukturer i inlandsområden och för stöd till apotek i kommuner med mindre än 3 000 invånare
|
|
M6C2–1
|
Reform 1: Se över och uppdatera den nuvarande rättsliga ramen för de vetenskapliga instituten för hotell- och restaurangverksamhet (IRCCS) och hälsovårdsministeriets forskningspolitik för att stärka kopplingen mellan forskning, innovation och hälso- och sjukvård.
|
Milstolpe
|
Ikraftträdandet av det lagstiftningsdekret som syftar till en omorganisation av de bestämmelser som reglerar de vetenskapliga instituten för sjukhusvård och sjukhusvård (IRCSS)
|
|
|
|
Delbetalning, belopp
|
11 EUR 494 252 874
|
1.4.Fjärde inbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):
|
Löpnummer
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
|
|
|
|
|
|
M1C1–11
|
Investeringar 1.6.6: Digitalisering av finanspolisen
|
Måltavla
|
Finanspolisen – Inköp av professionella datavetenskapstjänster T1
|
|
M1C1–72
|
Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter
|
Milstolpe
|
Åtgärder för att minska sena betalningar från den offentliga förvaltningen till företag godkänns
|
|
M1C1–73
|
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av reformen av lagen om offentlig upphandling
|
|
M2C2–14
|
Investering 3.3 Vätgasprovning för vägtransporter
|
Milstolpe
|
Tilldelning av (alla) offentliga kontrakt för utveckling av laddningsstationer baserade på vätgas
|
|
M2C2–16
|
Investering 3.4 Vätgasprovning för järnvägsmobilitet
|
Milstolpe
|
Tilldelning av resurser för vätgasprovning för järnvägsmobilitet
|
|
M2C2–20
|
Reform 3 Administrativ förenkling och minskning av rättsliga hinder för vätgasutbyggnad
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av nödvändiga lagstiftningsåtgärder
|
|
M5C2–3
|
Reform 2 – Reformen för äldre personer som inte är självförsörjande
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av en ramlag som stärker åtgärderna till förmån för äldre personer som inte är självförsörjande
|
|
M1C1–37
|
Reformerna 1.4 och 1.5: Reform av civil- och straffrätten
|
Milstolpe
|
Den civilrättsliga och straffrättsliga reformen träder i kraft
|
|
M1C1–58
|
Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av rättsakter om reformen av den offentliga sysselsättningen
|
|
M1C1–74
|
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av alla nödvändiga genomförandeåtgärder och sekundärlagstiftning för reformen om förenkling av reglerna för offentlig upphandling
|
|
M1C1–109
|
Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen
|
Måltavla
|
Inlämning av de första förhandsifyllda momsdeklarationerna
|
|
M2C2–27
|
Investering 4.3 Installation av laddningsinfrastruktur
|
Milstolpe
|
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för installation av laddningsinfrastruktur M1
|
|
M2C2–33
|
Investeringar 4.4.2: Förstärkning av den regionala kollektivtrafikflottan med tåg med nollutsläpp och samhällsomfattande tjänster
|
Milstolpe
|
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för att stärka den regionala kollektivtrafikflottan med tåg med nollutsläpp och samhällsomfattande tjänster
|
|
M2C3–2
|
Investering 2.1 – Stärka ekobonusen för energieffektivitet
|
Måltavla
|
Byggnadsrenovering Superbonus T1
|
|
M4C1–9
|
Investeringar 1.1: Plan för förskolor och förskolor samt förskoleverksamhet och barnomsorg
|
Milstolpe
|
Tilldelning av kontrakt för att bygga, renovera och garantera säkerheten i förskolor, förskolor och förskoleverksamhet och barnomsorg
|
|
M5C3–8
|
Investeringar 1.3: Strukturerade sociopedagogiska insatser för att bekämpa utbildningsfattigdom i syd till stöd för den tredje sektorn
|
Måltavla
|
Utbildningsstöd till minderåriga (första omgången)
|
|
|
|
Delbetalning, belopp
|
2 EUR 315 646 882
|
1.5.Femte inbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):
|
Löpnummer
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
|
M1C2–4
|
Reform 1: Reform av systemet för industriell äganderätt
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av ett lagdekret som syftar till att reformera den italienska lagen om industriell äganderätt och de relevanta genomförandeakterna
|
|
M1C3–4
|
Investering – 1.3 Förbättra energieffektiviteten i biografer, teatrar och museer
|
Måltavla
|
Inläggen på statliga museer och kulturplatser, teaterhallar och biografer avslutade (första omgången)
|
|
M1C1–12
|
Investeringar 1.3.2: Gemensam digital ingång
|
Måltavla
|
Gemensam digital ingång
|
|
M1C1–13
|
Investeringar 1.4.6: Rörlighet som tjänst för Italien
|
Milstolpe
|
Rörlighet som en tjänst lösningar M1
|
|
M1C1–38
|
Reform 1.8: Digitalisering av rättsväsendet
|
Milstolpe
|
Digitalisering av rättssystemet
|
|
M1C1–59
|
Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av strategisk personalförvaltning inom den offentliga förvaltningen
|
|
M1C1–73quater
|
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av riktlinjer för upphandling under EU:s tröskelvärde
|
|
M1C1–75
|
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling
|
Milstolpe
|
Fullt fungerande nationellt e-upphandlingssystem
|
|
M1C1–84
|
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling
|
Måltavla
|
Genomsnittlig tid mellan offentliggörandet och tilldelningen av kontraktet
|
|
M1C1–86
|
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling
|
Måltavla
|
Tjänstemän som utbildats genom strategin för professionalisering av offentliga köpare
|
|
M1C1–87
|
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling
|
Måltavla
|
Upphandlande myndigheter som använder dynamiska inköpssystem
|
|
M1C1–110
|
Reform 1.13: Reform av ramen för utgiftsöversynen
|
Milstolpe
|
Omklassificering av den allmänna statsbudgeten, med hänvisning till miljöutgifter och utgifter som främjar jämställdhet
|
|
M1C2–9
|
Reform 2: Årliga konkurrenslagar
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av den årliga konkurrenslagen från 2022
|
|
M1C2–10
|
Reform 2: Årliga konkurrenslagar
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av alla genomförandeåtgärder (inbegripet sekundärlagstiftning, om nödvändigt) för ett effektivt genomförande och en effektiv tillämpning av de åtgärder som härrör från den årliga konkurrenslagen från 2022
|
|
M1C3–7
|
Investering – 3.3 Kapacitetsuppbyggnad för kulturaktörer för att hantera den digitala och gröna omställningen.
|
Milstolpe
|
Tilldelning av alla offentliga kontrakt med den genomförande organisationen/stödmottagarna för alla insatser för att hantera den digitala och gröna omställningen för kulturaktörer
|
|
M2C1–5
|
Investeringar 2.2: Vindkraftsparken
|
Måltavla
|
Fördelning av resurser till stödmottagarna i procent av de totala finansiella medel som avsatts för investeringen
|
|
M2C2–22
|
Investering 4.1 Investeringar i mjuk rörlighet (nationell plan för cykelvägen)
|
Mål:
|
Cykelbanor T1
|
|
M4C1–10
|
Reform 2.1: Rekrytering av lärare. Reform 1.3: Omorganisation av skolsystemet. Reform 1.2: Reform av systemet för högre yrkesutbildning (ITS). Reform 1.4: Reform av ”orienteringssystemet”. Reform 1.5: Reform av grupper med universitetsexamen. Reform 1.6: Möjliggörande av reformer av universitetsexamina
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av förordningar för ett effektivt genomförande och en effektiv tillämpning av alla åtgärder som rör reformer av grundskole-, gymnasie- och högskoleutbildning, vid behov
|
|
M4C1–11
|
Investeringar 1.7: Stipendier för tillträde till universitet
|
Måltavla
|
Stipendium från universitet
|
|
M5C3–3
|
Investeringar 2: Lokala hälso- och sjukvårdsinrättningar
|
Måltavla
|
Stöd till apotek på landsbygden i kommuner, hamnar eller bosättningar med mindre än 5 000 invånare (första omgången)
|
|
M1C1–113
|
Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen
|
Måltavla
|
Ett större antal ”överensstämmelsebrev”
|
|
M1C1–114
|
Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen
|
Måltavla
|
Ökning av skatteintäkterna från ”fullgörandebrev”
|
|
|
|
Delbetalning, belopp
|
3 EUR 621 492 701
|
1.6.Sjätte inbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):
|
Löpnummer
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
|
|
|
|
|
|
M1C1–14a
|
Reform 1.9a: Reform för att påskynda genomförandet av sammanhållningspolitiken
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av nationell lagstiftning för att påskynda genomförandet av sammanhållningspolitiken
|
|
M1C1–15
|
Investeringar 1.6.6: Digitalisering av finanspolisen
|
Måltavla
|
Finanspolisen – Inköp av professionella datavetenskapstjänster T2
|
|
M1C1–37a
|
Reform 1.4: Reform av civilrätten
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av åtgärder som syftar till att minska eftersläpningen
|
|
M1C1–72a
|
Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter
|
Milstolpe
|
Lagstiftning och särskilda åtgärder för att minska sena betalningar på central/lokal nivå
|
|
M1C1–85
|
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling
|
Måltavla
|
Genomsnittlig tid mellan tilldelningen av kontraktet och förverkligandet av infrastrukturen
|
|
M1C1–99
|
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling
|
Måltavla
|
Upphandlande myndigheter som använder dynamiska inköpssystem
|
|
M2C2–6
|
Reform 1 Förenkling av tillståndsförfarandena för anläggningar som drivs med förnybar energi på land och till havs och en ny rättslig ram för att stödja produktionen från förnybara källor samt tids- och stödberättigandeutsträckningen av de nuvarande stödsystemen
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av en rättslig ram för förenkling av tillståndsförfarandena för uppbyggnadsstrukturer för förnybar energi på land och till havs
|
|
M4C1–8
|
Investeringar 1.3: Plan för förbättring av infrastrukturen för idrott i skolan
|
Milstolpe
|
Tilldelning av kontrakt för insatser för att bygga och renovera idrottsanläggningar och gym för skolbruk
|
|
M5C1–9
|
Reform 2 – Odeklarerat arbete
|
Milstolpe
|
Vidta åtgärder för att bekämpa odeklarerat arbete
|
|
M5C2–4
|
Reform 2 – Reformen för äldre personer som inte är självförsörjande
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av lagstiftningsdekret som utvecklar bestämmelserna i ramlagen för att stärka åtgärderna till förmån för äldre personer som inte är självförsörjande
|
|
M7–9
|
Reform 5: Plan för ny kompetens – Övergångar
|
Milstolpe
|
Antagande och offentliggörande av den nya kompetensplanen – Övergångar och av färdplanen för genomförande
|
|
M7–32
|
Investering 12 Finansiellt instrument för utveckling av ett internationellt, industriellt och FoU-ledarskap inom utsläppsfria bussar
|
Milstolpe
|
Genomförandeavtal
|
|
M1C1–39
|
Investeringar 1.8: Rekryteringsförfaranden för tvistemåls- och brottmålsdomstolar
|
Måltavla
|
Avslutande av rekryteringsförfarandena för civil- och brottmålsdomstolar samt territoriella och centrala avdelningar vid justitieministeriet med ansvar för genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanen
|
|
M1C1–40
|
Investeringar 1.8: Rekryteringsförfaranden för förvaltningsdomstolar
|
Måltavla
|
Avslutande av rekryteringsförfaranden för förvaltningsdomstolar
|
|
M1C1–41
|
Investeringar 1.8: Rekryteringsförfaranden för förvaltningsdomstolar
|
Måltavla
|
Minskning av eftersläpande ärenden vid regionala förvaltningsdomstolar
|
|
M1C1–42
|
Investeringar 1.8: Rekryteringsförfaranden för förvaltningsdomstolar
|
Måltavla
|
Minskning av eftersläpande ärenden för Högsta förvaltningsdomstolen
|
|
M1C1–59A
|
Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen
|
Milstolpe
|
Genomförande av strategisk personalförvaltning inom den offentliga förvaltningen
|
|
M1C1–73a
|
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling
|
Milstolpe
|
Antagande av ett cirkulär med vägledning om kvalificeringssystemet för upphandlande myndigheter
|
|
M1C1–108
|
Reform 1.15: Reform av reglerna för offentliga räkenskaper
|
Milstolpe
|
Godkännande av begreppsramen, uppsättningen av standarder för periodiserad redovisning och den flerdimensionella kontoplanen
|
|
M1C1–111
|
Reform 1.13: Reform av ramen för utgiftsöversynen
|
Milstolpe
|
Slutförande av den årliga utgiftsöversynen för 2023, med hänvisning till det besparingsmål som fastställdes 2022 för 2023.
|
|
M1C1–112
|
Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen
|
Måltavla
|
Förbättra skatteförvaltningens operativa kapacitet i linje med de rekryteringsmål som anges i skattemyndighetens prestationsplan för 2021–2023.
|
|
M1C2–2
|
Investeringar 1: Omställning 4.0
|
Måltavla
|
Skattelättnad under övergångsperioden 4.0 som beviljats företag på grundval av skattedeklarationer som lades fram 2021–2022
|
|
M1C3–9
|
Investering 4.1: Digitala knutpunkter för turism
|
Måltavla
|
Deltagande av turistaktörer i knutpunkten för digital turism
|
|
M1C3–10
|
Reform av 4.1 års förordning om reglering av yrken som turistguider.
|
Milstolpe
|
Definition av en nationell standard för turistguider
|
|
M2C1–6
|
Investeringar 2.2: Vindkraftsparken
|
Måltavla
|
Fördelning av resurser till stödmottagarna i procent av de totala finansiella medel som avsatts för investeringen
|
|
M3C2–5
|
Investering 2.1 – Digitalisering av logistikkedjan
|
Måltavla
|
Digitalisering av logistikkedjan
|
|
M5C2–2
|
Reform 1 – Ramlag för funktionshinder
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av lagstiftningsdekret som utvecklar bestämmelserna i ramlagen för att stärka självbestämmanderätten för personer med funktionsnedsättning
|
|
|
|
Delbetalning, belopp
|
2 EUR 053 579 667
|
1.7.Sjunde delbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):
|
Löpnummer
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
|
|
|
|
|
|
M1C1–17
|
Investeringar 1.1: Digital infrastruktur
|
Måltavla
|
Migration till Polo Strategico Nazionale T1
|
|
M7–7
|
Reform 4: Minskning av den finansiella risken i samband med energiköpsavtal för förnybar energi (energiköpsavtal)
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av primär- och sekundärlagstiftning
|
|
M7–14
|
Investeringar 4: Tyrrenska länk
|
Milstolpe
|
Kontraktstilldelning
|
|
M3C2–7
|
Investeringar 2.3: Kallstrykning
|
Milstolpe
|
Tilldelning av alla offentliga kontrakt
|
|
M1C1–18
|
Investeringar 1.3.1: Nationell plattform för digitala data
|
Måltavla
|
API:er på den nationella digitala dataplattformen T1
|
|
M1C1–19
|
Investeringar 1.5: Cybersäkerhet
|
Måltavla
|
Stöd till uppgradering av säkerhetsstrukturer T2
|
|
M1C1–20
|
Investeringar 1.5: Cybersäkerhet
|
Milstolpe
|
Fullständigt införande av nationella cybersäkerhetstjänster
|
|
M1C1–21
|
Investeringar 1.5: Cybersäkerhet
|
Milstolpe
|
Slutförande av nätverket av laboratorier för säkerhetskontroll och cybersäkerhetscertifiering, utvärderingscentrum
|
|
M1C1–22
|
Investeringar 1.5: Cybersäkerhet
|
Milstolpe
|
Full drift av den centrala revisionsenheten för PSNC NIS-säkerhetsåtgärder med minst 30 slutförda inspektioner
|
|
M1C1–43
|
Reform 1.4: Reform av civilrätten
|
Måltavla
|
Minskning av eftersläpande mål för allmänna tvistemålsdomstolar (första instans)
|
|
M1C1–44
|
Reform 1.4: Reform av civilrätten
|
Måltavla
|
Minskning av eftersläpande mål vid den civilrättsliga appellationsdomstolen (andra instans)
|
|
M1C1–60
|
Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen
|
Måltavla
|
Förenkling och/eller digitalisering av 200 kritiska förfaranden som påverkar medborgare och företag
|
|
M1C1–72ter
|
Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter
|
Milstolpe
|
Öka de personalresurser som hanterar betalningar
|
|
M1C1–72quater
|
Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter
|
Milstolpe
|
Antagande av handlingsplanen
|
|
M1C1–73ter
|
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling
|
Milstolpe
|
Incitament för kvalificering och professionalisering av upphandlande myndigheter.
|
|
M1C1–73quinquies
|
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av nya rättsliga bestämmelser om projektfinansiering
|
|
M1C1–75a
|
Investeringar 1.10: Stöd till kvalifikationer och e-upphandling
|
Milstolpe
|
Stöd till kvalifikationer och e-upphandling
|
|
M1C1–84a
|
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling
|
Milstolpe
|
Åtgärder för att förbättra beslutshastigheten vid tilldelning av kontrakt till upphandlande myndigheter
|
|
M1C1–98
|
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling
|
Måltavla
|
Tjänstemän som utbildats genom strategin för professionalisering av offentliga köpare
|
|
M1C2–11
|
Reform 2: Årliga konkurrenslagar
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av den årliga konkurrenslagen från 2023
|
|
M1C2–12
|
Reform 2: Årliga konkurrenslagar
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av genomförandeåtgärder (inklusive sekundärlagstiftning, vid behov) för genomförande och tillämpning av de åtgärder som fastställs i 2023 års konkurrenslag och annan primärlagstiftning
|
|
M2C1–6a
|
Investeringar 2.2: Vindkraftsparken
|
Måltavla
|
Fördelning av resurser till stödmottagarna i procent av de totala finansiella medel som avsatts för investeringen
|
|
M2C1–7
|
Investeringar 2.3: Innovation och mekanisering inom jordbruks- och livsmedelssektorerna
|
Måltavla
|
Offentliggörande av den slutliga rangordningen med identifiering av slutmottagarna.
|
|
M2C2–28
|
Investering 4.3 Installation av laddningsinfrastruktur
|
Milstolpe
|
Tilldelning av offentliga kontrakt för installation av laddningsinfrastruktur
|
|
M4C1–12
|
Investeringar 4.1: Utökning av antalet doktorander och deras karriärmöjligheter (forskningsinriktade, offentliga förvaltningar och kulturarv)
|
Måltavla
|
Stipendier för doktorander per år (över tre år)
|
|
M4C1–14
|
Reform 2.1: Rekrytering av lärare
|
Måltavla
|
Lärare som rekryterats inom ramen för det reformerade rekryteringssystemet
|
|
M4C1–15
|
Investeringar 1.7: Stipendier för tillträde till universitet
|
Måltavla
|
Stipendier för tillträde till universitet
|
|
M4C2–3
|
Investeringar 3.3: Tilldelning av doktorandstipendier i samarbete med företag och främjande av företags rekrytering av forskare
|
Måltavla
|
Antal beviljade doktorandstipendier
|
|
M5C1–15a
|
Investeringar 4 – Samhällsomfattande tjänster
|
Milstolpe
|
Vidta åtgärder för att öka ungdomars deltagande, förenkla förfarandena och förbättra kvaliteten på projekten för samhällsomfattande tjänster,
|
|
M7–1
|
Reform 1: Effektivisering av tillståndsförfarandena för förnybar energi
|
Milstolpe
|
Identifiering av ”accelerationsområden för förnybar energi”
|
|
M7–4
|
Reform 2: Minskning av miljöskadliga subventioner
|
Milstolpe
|
Antagande av en regeringsrapport med resultatet av ett regeringssamråd med berörda parter för att fastställa färdplanen för att minska miljöskadliga subventioner.
|
|
M7–16
|
Investeringar 5: SA.CO.I.3
|
Milstolpe
|
Kontraktstilldelning
|
|
M4C1–10a
|
Reform 1.1: Reform av tekniska och yrkesmässiga institut
|
Milstolpe
|
Sekundärrättens ikraftträdande.
|
|
|
|
Delbetalning, belopp
|
5 EUR 294 563 760
|
1.8.Åttonde inbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):
|
Löpnummer
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
|
|
|
|
|
|
M1C1–23
|
Investeringar 1.4.6: Rörlighet som tjänst för Italien
|
Milstolpe
|
Genomförande av sju pilotprojekt
|
|
M1C1–76
|
Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter
|
Måltavla
|
Det genomsnittliga antalet dagar för de centrala offentliga myndigheterna att betala företag minskas
|
|
M1C1–77
|
Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter
|
Måltavla
|
Det genomsnittliga antalet dagar för de regionala offentliga myndigheterna att betala företag minskas
|
|
M1C1–78
|
Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter
|
Måltavla
|
Det genomsnittliga antalet dagar för lokala myndigheter att betala företag minskas
|
|
M1C1–79
|
Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter
|
Måltavla
|
Det genomsnittliga antalet dagar för folkhälsomyndigheter att betala företag minskas
|
|
M1C1–25
|
Investeringar 1.6.6: Digitalisering av finanspolisen
|
Milstolpe
|
Utveckla de informationssystem som används för att bekämpa ekonomisk brottslighet
|
|
M1C1–62
|
Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen
|
Milstolpe
|
Öka utnyttjandet av investeringar
|
|
M1C1–115
|
Reform 1.13: Reform av ramen för utgiftsöversynen
|
Milstolpe
|
Slutförande av den årliga utgiftsöversynen för 2024, med hänvisning till det besparingsmål som fastställdes 2022 och 2023 för 2024
|
|
M1C2–3
|
Investeringar 1: Omställning 4.0
|
Måltavla
|
Skattelättnad under övergångsperioden 4.0 som beviljats företag på grundval av skattedeklarationer som lades fram 2021–2023
|
|
M4C1–16
|
Investeringar 3.1: Nya färdigheter och nya språk
|
Milstolpe
|
Antagande av beslut om beviljande av bidrag för aktiveringsprojekt inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik
|
|
M4C1–17
|
Investeringar 3.1: Nya färdigheter och nya språk
|
Milstolpe
|
Ny kompetens
|
|
M4C2–1a
|
Investeringar 1.2: Finansiering av projekt som läggs fram av unga forskare
|
Milstolpe
|
Offentliggörande av dekret om tilldelning av medel till unga forskare
|
|
M6C2–2
|
Investeringar 2.1: Förstärkning och förbättring av den biomedicinska forskningen inom NHS.
|
Måltavla
|
Forskningsprojekt som finansieras genom PoC (koncepttest) och sällsynta cancerformer och sjukdomar
|
|
M6C2–3
|
Investeringar 2.1: Förstärkning och förbättring av den biomedicinska forskningen inom NHS.
|
Måltavla
|
Forskningsprojekt som finansierats om sjukdomar med stor inverkan på hälsan
|
|
M7–2
|
Reform 1: Effektivisering av tillståndsförfarandena för förnybar energi
|
Milstolpe
|
Rättsaktens ikraftträdande (Testo Unico)
|
|
M7–25
|
Investeringar 8: Hållbar, cirkulär och trygg försörjning av råvaror av avgörande betydelse
|
Milstolpe
|
Offentliggörande av rapporten om de framtida behoven av råvaror av avgörande betydelse och ekodesignens potential
|
|
M1C2–14a
|
Reform 3: Rationalisering och förenkling av incitamenten för företag.
|
Milstolpe
|
Offentliggörande av rapporten Utvärdering av alla incitament för företag
|
|
M5C1–15
|
Investering 3 – Stärka det dubbla systemet
|
Måltavla
|
Intyg som utfärdas genom varvad utbildning
|
|
M2C1–12
|
Investeringar 3.3: Kultur och medvetenhet om miljöfrågor och utmaningar
|
Måltavla
|
Poddsändningar om miljöomställning
|
|
M4C1–19
|
Investeringar 3.2: Skola 4.0: innovativa skolor, ledningar, nya klassrum och workshoppar
|
Milstolpe
|
Antagande av beslut om tilldelning av bidrag för inköp av digitala enheter och/eller inrättande av digitala laboratorier
|
|
M1C1–98a
|
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling
|
Måltavla
|
Tjänstemän som utbildats genom strategin för professionalisering av offentliga köpare
|
|
|
|
Delbetalning, belopp
|
3 EUR 541 589 877
|
1.9.Nionde delbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):
|
Löpnummer
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
|
M4C1–7
|
Investeringar 1.4: Extraordinära insatser för att minska territoriella klyftor i primär- och tvåårskurserna på högstadie- och gymnasienivå och för att ta itu med avbruten skolgång
|
Måltavla
|
Studenter eller ungdomar som har deltagit i mentors- eller utbildningskurser
|
|
M4C1–14a
|
Reform 2.1: Rekrytering av lärare
|
Måltavla
|
Lärare som rekryterats inom ramen för det reformerade rekryteringssystemet
|
|
M7–6
|
Reform 3: Minskning av kostnaderna för anslutning till gasnätet för biometan
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av lagstiftning för att minska kostnaderna för anslutning till gasnätet i produktionsanläggningar för biometan
|
|
M7–10
|
Reform 5: Plan för ny kompetens – Övergångar
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av rättsakt (er) för regioner och autonoma provinser
|
|
M1C1–24
|
Investeringar 1.7.1: Digital offentlig förvaltning
|
Måltavla
|
Volontärer utbildas
|
|
M1C1–96
|
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling
|
Måltavla
|
Genomsnittlig tid mellan inlämnande av anbud och tilldelning av kontrakt
|
|
M1C1–116
|
Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen
|
Måltavla
|
Minskning av skatteundandragande enligt indikatorn ”benägenhet att undgå skatt”
|
|
M1C2–5
|
Investeringar 6: Investeringar i systemet för industriell äganderätt
|
Måltavla
|
Tillhandahållande av slutrapport om verksamheten för minst 254 projekt med anknytning till industriell äganderätt och forskning
|
|
M1C2–13
|
Reform 2: Årliga konkurrenslagar
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av den årliga konkurrenslagen från 2025
|
|
M1C2–14
|
Reform 2: Årliga konkurrenslagar
|
Måltavla
|
Miljontals 2G-smarta mätare har installerats.
|
|
M1C3–2
|
Investering 1.1 – Den digitala strategin och plattformar för kulturarv
|
Måltavla
|
Publicerade digitala resurser och medieresurser
|
|
M1C3–5
|
Investering – 1.3 Förbättra energieffektiviteten i biografer, teatrar och museer
|
Måltavla
|
Inläggen på statliga museer och kulturplatser, teaterhallar och biografer avslutas (andra omgången)
|
|
M2C3–3
|
Investering 2.1 – Stärka ekobonusen för energieffektivitet
|
Måltavla
|
Byggnadsrenovering Superbonus T2
|
|
M4C1–13
|
Investeringar 2.1: Integrerad digital undervisning och utbildning om den digitala omställningen för skolpersonal.
|
Måltavla
|
Utbildning av skolledare, lärare och administrativ personal
|
|
M4C2–2a
|
Investering 2.2 a: Innovationsavtal
|
Måltavla
|
Innovationsavtal slutförda
|
|
M5C1–3
|
Reform 1 – aktiva arbetsmarknadsåtgärder och yrkesutbildning
|
Måltavla
|
Personer som omfattas av programmet för garanterad anställbarhet för arbetstagare (GOL)
|
|
M5C1–4
|
Reform 1 – aktiva arbetsmarknadsåtgärder och yrkesutbildning
|
Måltavla
|
Människor deltog i utbildningsprogram
|
|
M5C1–7
|
Investering 1 – Stärka de offentliga arbetsförmedlingarna
|
Måltavla
|
De offentliga arbetsförmedlingarna har slutfört den verksamhet som planeras i förstärkningsplanen.
|
|
M5C1–10
|
Reform 2 – Odeklarerat arbete
|
Måltavla
|
Ökat antal yrkesinspektioner och medlemskap i jordbruksnätverket
|
|
M5C3–9
|
Investering1.3: Strukturerade sociopedagogiska insatser för att bekämpa utbildningsfattigdom i syd till stöd för den tredje sektorn
|
Måltavla
|
Utbildningsstöd till minderåriga (andra omgången)
|
|
M7–3
|
Reform 1: Effektivisering av tillståndsförfarandena för förnybar energi
|
Milstolpe
|
Inrättande av en digital plattform med en enda ingång för tillstånd för förnybar energi
|
|
M7–5
|
Reform 2: Minskning av miljöskadliga subventioner
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av primär- och sekundärlagstiftning.
|
|
M7–26
|
Investeringar 8: Hållbar, cirkulär och trygg försörjning av råvaror av avgörande betydelse
|
Måltavla
|
Geografiskt informationssystem (GIS) om utvinningsavfall för hållbar, cirkulär och trygg försörjning av kritiska råvaror
|
|
M1C1–38a
|
Reform 1.8: Digitalisering av rättsväsendet
|
Milstolpe
|
Digitalisering av rättssystemet
|
|
M1C1–72quinquies
|
Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter
|
Milstolpe
|
Webbplats med information och uppgifter om den offentliga förvaltningens betalningar
|
|
M1C1–72sixider
|
Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter
|
Milstolpe
|
Antagande av den slutliga revisionsrapporten om revisionsplanen
|
|
M1C1–27
|
Investeringar 1.3.1: Nationell plattform för digitala data
|
Måltavla
|
API:er på den nationella digitala dataplattformen T2
|
|
M1C1–97ter
|
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling
|
Milstolpe
|
Åtgärder för att förbättra genomförandetakten
|
|
M4C2–4a
|
Reform 1.2: Treårsplan för finansiering av forskningsverksamhet
|
Milstolpe
|
Primärlagstiftning för antagande av treårsplanen för finansiering av forskningsverksamhet
|
|
M7–30
|
Investeringar 10: Pilotprojekt om kompetens ”Crescere Green”
|
Måltavla
|
Genomförda utbildningsmoduler
|
|
M1C1–144
|
Investering 1.4.2 – Medborgarnas inkludering – Förbättrad tillgänglighet för digitala offentliga tjänster/genomförda insatser
|
Måltavla
|
Ökad tillgång till digitala offentliga tjänster
|
|
M2C2–36
|
Investeringar 4.4.3: Förnybar flotta för det nationella brandkårkommandot
|
Måltavla
|
Antal rena fordon för förnyelseflottan för det nationella brandkårkommandot
|
|
M2C4–32
|
Investering 4.2. Minskning av förluster i vattendistributionsnät, inbegripet digitalisering och övervakning av nät
|
Måltavla
|
Insatser i vattendistributionsnät, inklusive digitalisering och övervakning av nät T2
|
|
M1C1–153
|
Investeringar 1.6.2 – Digitalisering av justitieministeriet
|
Måltavla
|
Digitaliserade domstolsärenden T2
|
|
|
|
Delbetalning, belopp
|
7 670 089 282 EUR
|
1.10.Tionde delbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):
|
Löpnummer
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
|
|
|
|
|
|
M1C1–88
|
Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter
|
Måltavla
|
Det genomsnittliga antalet dagar för de centrala offentliga myndigheterna att betala företag minskas
|
|
M1C1–89
|
Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter
|
Måltavla
|
Det genomsnittliga antalet dagar för de regionala offentliga myndigheterna att betala företag minskas
|
|
M1C1–90
|
Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter
|
Måltavla
|
Det genomsnittliga antalet dagar för lokala myndigheter att betala företag minskas
|
|
M1C1–91
|
Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter
|
Måltavla
|
Det genomsnittliga antalet dagar för folkhälsomyndigheter att betala företag minskas
|
|
M1C1–117
|
Reform 1.15: Reform av reglerna för offentliga räkenskaper
|
Måltavla
|
Offentliga organ som utbildats för övergången till det nya systemet för periodiserad redovisning
|
|
M1C1–119
|
Reform 1.14: Reform av det finanspolitiska ramverket på lokal och regional nivå
|
Milstolpe
|
Fastställande av parametrar för den regionala finanspolitiska federalismen
|
|
M1C1–120
|
Reform 1.14: Reform av det finanspolitiska ramverket på lokal och regional nivå
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av den rättsakt som definierar skattefederalism för provinser och storstäder
|
|
M3C2–6
|
Investeringar 2.2: Digitalisering av flygledningstjänsten
|
Milstolpe
|
Digitalisering av flygledningstjänsten: idrifttagande av nya verktyg
|
|
M5C1–11
|
Reform 2 – Odeklarerat arbete
|
Måltavla
|
Vidta åtgärder för att bekämpa odeklarerat arbete
|
|
M3C2–12
|
Investeringar 2.3: Kallstrykning
|
Måltavla
|
Slutförande av arbeten och godkännande av byggherren av uppskattningar av anslutningskostnaderna för infrastruktur för kallstrykning
|
|
M1C1–26
|
Investeringar 1.1: Digital infrastruktur
|
Måltavla
|
Migration till Polo Strategico Nazionale eller till en säker, certifierad offentlig molnmiljö
|
|
M1C1–28
|
Investeringar 1.7.2: Nätverk av digitala tjänster för underlättande av digitala tjänster
|
Måltavla
|
Antal medborgare som deltar i initiativ för digital utbildning och/eller underlättande som tillhandahålls av digitala centrum för underlättande
|
|
M1C1–45
|
Reform 1.4: Reform av civilrätten
|
Måltavla
|
Kortare handläggningstid i tvistemål
|
|
M1C1–46
|
Reform1.5: Reform av straffrätten
|
Måltavla
|
Kortare straffrättsliga förfaranden
|
|
M1C1–47
|
Reform 1.4: Reform av civilrätten
|
Måltavla
|
Minskning av eftersläpande mål för de allmänna tvistemålsdomstolarna (första instans)
|
|
M1C1–48
|
Reform 1.4: Reform av civilrätten
|
Måltavla
|
Minskning av eftersläpande mål vid den civilrättsliga appellationsdomstolen (andra instans)
|
|
M1C1–49
|
Investeringar 1.8: Rekryteringsförfaranden för förvaltningsdomstolar
|
Måltavla
|
Minskning av eftersläpande mål i regionala förvaltningsdomstolar (första instans)
|
|
M1C1–50
|
Investeringar 1.8: Rekryteringsförfaranden för förvaltningsdomstolar
|
Måltavla
|
Minskning av eftersläpande ärenden för Högsta förvaltningsdomstolen
|
|
M1C1–59ter
|
Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen
|
Milstolpe
|
Genomförande av strategisk personalförvaltning inom den offentliga förvaltningen
|
|
M1C1–63
|
Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen
|
Milstolpe
|
Offentliggörande av en databas över alla förenklade och/eller digitaliserade förfaranden
|
|
M1C1–66
|
Investeringar 1.9: Tillhandahålla tekniskt bistånd och stärka kapacitetsuppbyggnaden för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens.
|
Måltavla
|
Utbildning
|
|
M1C1–118
|
Reform 1.15: Reform av reglerna för offentliga räkenskaper
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av lagstiftningen vid reformen av periodiserad redovisning för minst 90 % av hela den offentliga sektorn, netto efter statligt ägda företag
|
|
M1C1–122
|
Reform 1.13: Reform av ramen för utgiftsöversynen
|
Milstolpe
|
Slutförande av den årliga utgiftsöversynen för 2025, med hänvisning till det besparingsmål som fastställdes 2022, 2023 och 2024 för 2025.
|
|
M1C2–13a
|
Reform 2: Årliga konkurrenslagar
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av lagstiftning (inklusive sekundärlagstiftning och genomförandeakter avseende den årliga konkurrenslagen för 2025) om regionala järnvägar och tekniköverföring
|
|
M1C3–3
|
Investering – 1.2 Avlägsnande av fysiska och kognitiva hinder i museer, bibliotek och arkiv för att möjliggöra bredare tillgång till och deltagande i kultur.
|
Måltavla
|
Insatser för att avlägsna fysiska och kognitiva hinder i museer, monument, arkeologiska områden och parker, arkiv och bibliotek
|
|
M2C1–8
|
Investeringar 2.3: Innovation och mekanisering inom jordbruks- och livsmedelssektorerna
|
Måltavla
|
Stöd till investeringar i innovation i den cirkulära ekonomin och bioekonomin
|
|
M2C1–9
|
Investeringar 2.2: Vindkraftsparken
|
Måltavla
|
Produktion av el från solceller inom jordbruket
|
|
M2C2–23
|
Investering 4.1 Investeringar i mjuk rörlighet (nationell plan för cykelvägen)
|
Måltavla
|
Cykelbanor T2
|
|
M3C2–5a
|
Investering 2.1 – Digitalisering av logistikkedjan
|
Måltavla
|
Digitalisering av logistikkedjan
|
|
M4C1–20
|
Investeringar 1.5: Utveckling av systemet för högre yrkesutbildning (ITS)
|
Måltavla
|
Antal studenter som är inskrivna i yrkesutbildningssystemet (ITS)
|
|
M4C1–22
|
Investeringar 1.3: Plan för förbättring av infrastrukturen för idrott i skolan
|
Måltavla
|
Uppförande eller renovering av idrottsanläggningar och gym för skolbruk
|
|
M4C1–23
|
Investeringar 3.4: Undervisning och avancerade universitetskunskaper
|
Milstolpe
|
Åtgärder för att kvalificera och förnya gymnasieskolor och universitetsprogram, inklusive doktorander
|
|
M4C1–24
|
Investeringar 1.6: Aktiv inriktning i övergången mellan skola och universitet.
|
Måltavla
|
Närvarointyg som har utfärdats för övergångskurser mellan skola och universitet
|
|
M5C1–7a
|
Investering 1 – Stärka de offentliga arbetsförmedlingarna
|
Måltavla
|
De offentliga arbetsförmedlingarna har slutfört renoveringsverksamheten
|
|
M5C1–14
|
Investering 2 – System för jämställdhetscertifiering
|
Måltavla
|
Företagen har fått jämställdhetscertifiering
|
|
M5C1–16
|
Investeringar 4 – Samhällsomfattande tjänster
|
Måltavla
|
Människor har deltagit i de projekt för samhällsomfattande tjänster som inleddes under fyraårsperioden 2021–2024 och erhållit relevant certifiering.
|
|
M5C3–4
|
Investeringar 2: Lokala hälso- och sjukvårdsinrättningar
|
Milstolpe
|
Stöd till apotek på landsbygden i kommuner, hamnar eller bosättningar med färre än 5 000 invånare (andra omgången)
|
|
M7–11
|
Investeringar 1: Uppskalningsåtgärd: Smarta nät
|
Måltavla
|
Smart galler – elektrifiering av energiförbrukningen
|
|
M7–12
|
Investeringar 2: Uppskalningsåtgärd: Insatser för att öka kraftnätets motståndskraft
|
Måltavla
|
Öka elnätets motståndskraft
|
|
M7–13
|
Investeringar 3: Uppskalningsåtgärd: Produktion av vätgas på tidigare exploaterad mark (Hydrogen Valleys)
|
Måltavla
|
Genomfört projekt
|
|
M7–15
|
Investeringar 4: Tyrrenska länk
|
Milstolpe
|
Installerad kabel
|
|
M7–17
|
Investeringar 5: SA.CO.I.3
|
Milstolpe
|
Färdigställande av skrov av omställningsstationer på Sardinien (Codrongianos) och Toscana (Suvereto)
|
|
M7–22
|
Investeringar 7: Smart nationellt överföringsnät
|
Milstolpe
|
Installation av 5G-utrustning, IKT-arkitektur, säkert protokoll 104 i elstationer och industriella sakernas internet i elpyloner
|
|
M7–27
|
Investeringar 8: Hållbar, cirkulär och trygg försörjning av råvaror av avgörande betydelse
|
Milstolpe
|
FoU-projekt och -utrustning för laboratorier för urban gruvdrift och ekodesign
|
|
M7–31
|
Investeringar 11: Förstärkning av den regionala kollektivtrafikflottan med tåg med nollutsläpp och samhällsomfattande tjänster
|
Måltavla
|
Antal registrerade tåg
|
|
M2C2–30
|
Investering 4.5 – Program för förnyelse av privata och lätta nyttofordon med elfordon
|
Måltavla
|
Antal inköpta fordon
|
|
M1C2–14ter
|
Reform 3: rationalisering och förenkling av incitamenten för företag.
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av rättsakter för rationalisering av företagsincitament
|
|
M4C1–14ter
|
Reform 2.1: Rekrytering av lärare
|
Milstolpe
|
Sökande som har klarat det offentliga uttagningsprovet för att bli lärare efter det reformerade rekryteringssystemet
|
|
M1C1–121a
|
Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av primär- och sekundärlagstiftning för att förbättra skatteuppbörden
|
|
M2C2–29
|
Investering 4.3 Installation av laddningsinfrastruktur
|
Måltavla
|
Antal snabba laddningsstationer
|
|
M4C1–15a
|
Investeringar 1.7: Stipendier för tillträde till universitet
|
Måltavla
|
Stipendier för tillträde till universitet
|
|
M5C1–4a
|
Reform 1 – aktiva arbetsmarknadsåtgärder och yrkesutbildning
|
Måltavla
|
Personer som deltar i utbildningsprogram
|
|
M1C1–147
|
Investering 1.2 – möjliggörande av molntjänster för lokal förberedande åtgärd
|
Måltavla
|
Molnkapacitet för lokal offentlig förvaltning T2
|
|
M1C1–148
|
Investering 1.4.1 – Medborgarnas erfarenheter – Förbättring av kvaliteten på och användbarheten hos digitala offentliga tjänster
|
Måltavla
|
Ökad kvalitet och användbarhet för digitala offentliga tjänster T2
|
|
M2C2–10
|
Investering 2.1 Stärka smarta nät
|
Milstolpe
|
Smarta grider – Ökad nätkapacitet och elektrifiering av energiförbrukningen
|
|
M2C2–13
|
Investering 2.2 Interventioner för att öka kraftnätets motståndskraft
|
Måltavla
|
Öka elnätets motståndskraft
|
|
M2C2–35
|
Investeringar 4.4.1: Förstärkning av den regionala kollektivtrafikflottan med utsläppsfria bussar
|
Måltavla
|
Antal registrerade utsläppsfria bussar T2
|
|
M2C2–35 ter
|
Investeringar 4.4.1: Förstärkning av den regionala kollektivtrafikens busspark med fordon som drivs med rena bränslen
|
Måltavla
|
Antal laddningsstationer för utsläppsfria och utsläppssnåla låggolvsbussar
|
|
M6C2–16
|
Investeringar 2.2: Utveckling av yrkeskompetens, digital kompetens och ledarskapsförmåga hos hälso- och sjukvårdspersonal.
|
Måltavla
|
Utbildning i ledarskap och digital kompetens för hälso- och sjukvårdspersonal
|
|
M6C2–17
|
Investeringar 2.2: Utveckling av yrkeskompetens, digital kompetens och ledarskapsförmåga hos hälso- och sjukvårdspersonal.
|
Måltavla
|
Tilldelning av läkarvård
specialistutbildningskontrakt
|
|
M1C1–149
|
Investering 1.4.3 – Antagande av PagoPA-plattformstjänster och ”IO” -appen
|
Måltavla
|
Ökning av antagandet av Pagopa-plattformstjänster T2
|
|
M1C1–150
|
Investering 1.4.3 – Antagande av PagoPA-plattformstjänster och ”IO” -appen
|
Måltavla
|
Ökning av antagandet av ”IO” -app T2
|
|
M1C1–152
|
Investering 1.6.1 – Digitalisering av inrikesministeriet
|
Måltavla
|
Inrikesministeriet – ombyggda och digitaliserade processer T2
|
|
M1C1–154
|
Investeringar 1.6.2 – Digitalisering av justitieministeriet
|
Måltavla
|
Rättsdata – kunskapssystem för sjöar T2
|
|
M7–50
|
Investering 18 – Scale-up measure: Program för förnyelse av privata och lätta nyttofordon med elfordon
|
Måltavla
|
Antal inköpta fordon
|
|
|
|
Delbetalning, belopp
|
12 EUR 799 902 997
|
2.Lånestöd
De delbetalningar som avses i artikel 3.2 ska organiseras på följande sätt:
2.1.Första delbetalningen (lånestöd):
|
Löpnummer
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
|
|
|
|
|
|
M4C2–10
|
Investeringar 2.1: VIKTIGA PROJEKT AV GEMENSAMT EUROPEISKT INTRESSE
|
Milstolpe
|
Utlysning av inbjudan att anmäla intresse för identifiering av nationella projekt, inklusive projekt på mikroelektronisk IPCEI
|
|
M1C2–26
|
Investeringar 5.1: Refinansiering och ommodellering av fond 394/81 som förvaltas av SIMEST
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av återfinansieringen av fond 394/81 och antagande av investeringspolitiken
|
|
M2C1–14
|
Investering 1.1 – Genomförande av nya anläggningar för avfallshantering och modernisering av befintliga anläggningar Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin
|
Milstolpe
|
Ministerdekretet träder i kraft.
|
|
M2C4–8
|
Investering 1.1. 1,1. Genomförande av ett avancerat och integrerat övervaknings- och prognossystem
|
Milstolpe
|
Operativ plan för ett avancerat och integrerat övervaknings- och prognossystem för att identifiera hydrologiska risker
|
|
M5C1–17
|
Investeringar 5 – Inrättande av kvinnoföretag
|
Milstolpe
|
Fonden för att stödja kvinnligt företagande har antagits.
|
|
M1C2–27
|
Investeringar 5.1: Refinansiering och ommodellering av fond 394/81 som förvaltas av SIMEST
|
Måltavla
|
Små och medelstora företag som fick stöd från fond 394/81
|
|
M1C3–22
|
Investeringar 4.2 – Främjande av turismföretagens konkurrenskraft
|
Milstolpe
|
Investeringspolitik för Europeiska investeringsbankens tematiska fond.
|
|
M1C3–23
|
Investeringar 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft
|
Milstolpe
|
Investeringspolitik för den nationella turistfonden.
|
|
M1C3–24
|
Investeringar 4.2 Medel för turismföretagens konkurrenskraft
|
Milstolpe
|
Investeringspolitik för Garantifond för små och medelstora företag.
|
|
M1C3–25
|
Investeringar 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft
|
Milstolpe
|
Investeringspolitik för Fondo Rotativo
|
|
M1C3–26
|
Investeringar 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av genomförandedekret om skattekredit för ombyggnad av logianläggningar, som innehåller
|
|
M2C4–7
|
Reform 3.1: Antagande av nationella program för luftföroreningskontroll
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av ett nationellt luftvårdsprogram
|
|
M2C4–12
|
Investering 2.1.b Åtgärder för minskning av översvämningsrisker och hydrogeologiska risker
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av den reviderade rättsliga ramen för insatser mot översvämningar och hydrogeologiska risker
|
|
M2C4–18
|
Betydande investeringar. 3.1 Skydd och förbättring av skogar i städer och stadsnära områden
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av de reviderade lagändringarna för skydd och tillvaratagande av grönområden i städer och stadsnära områden
|
|
M3C1–1
|
Reform 1.1 – Snabbare godkännandeförfarande för kontraktet mellan MIT och RFI
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av en lagändring om godkännandeförfarandet för Contratti di Programma (CdP)
|
|
M3C1–2
|
Reform 1.2 – Snabbare godkännandeförfarande för projekt
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av en lagändring som förkortar tillståndstiden för projekt från 11 till sex månader
|
|
M3C1–21
|
Reform 2.1 – Genomförande av det nyligen antagna dekretet om förenkling (omvandlat till lag nr 120 av den 11 september 2020) genom att utfärda ett dekret om antagande av riktlinjer för klassificering och hantering av risker, utvärdering av säkerhet och övervakning av befintliga broar
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av ”Riktlinjer för klassificering och hantering av risker, utvärdering av säkerhet och övervakning av befintliga broar”
|
|
M3C1–22
|
Reform 2.2 – Överföring av äganderätten till broar och viadukter från de låggradiga vägarna till de högre rankade vägarna
|
Milstolpe
|
Överlåta äganderätten till broar, viadukter och överfarter från de lågprioriterade vägarna till de högre (landsvägar och huvudvägar).
|
|
M4C1–27
|
Reform 1.7: Reform av lagstiftningen om bostäder för studenter och investeringar i studentbostäder
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av lagstiftning för att ändra de nuvarande reglerna för studentbostäder.
|
|
M5C3–10
|
Reform1: Förenkling av förfarandena och förstärkning av kommissionären i de särskilda ekonomiska zonerna
|
Milstolpe
|
Förordningens ikraftträdande för att bara förenkla förfarandena och stärka kommissionärens roll i de särskilda ekonomiska zonerna
|
|
M5C3–11
|
Investeringar 1.4: Infrastrukturinvesteringar för den särskilda ekonomiska zonen
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av ministeriedekret om godkännande av operativa planer för alla åtta särskilda ekonomiska zoner
|
|
M6C2–4
|
Investeringar 1.1: Digital uppdatering av sjukhusens tekniska utrustning.
|
Milstolpe
|
Rekonstruktionsplan godkänd av hälsoministeriet/de italienska regionerna
|
|
|
|
Delbetalning, belopp
|
12 EUR 643 678 161
|
2.2.Andra delbetalningen (lånestöd):
|
Löpnummer
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
|
|
|
|
|
|
M1C2–28
|
Investeringar 5.2: Leveranskedjornas konkurrenskraft och motståndskraft
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av ett dekret som innehåller investeringspolicyn för utvecklingsavtalen
|
|
M2C4–27
|
Reform 4.1. Förenkling av lagstiftningen och stärkta styrelseformer för genomförandet av investeringar i infrastruktur för vattenförsörjning
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av förenklingen av lagstiftningen för interventioner i primärvatteninfrastruktur för tryggad vattenförsörjning
|
|
M5C2–11
|
Investering 4 – Investeringar i projekt för stadsförnyelse som syftar till att minska marginalisering och social försämring
|
Milstolpe
|
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för investeringar i stadsförnyelse för att minska marginalisering och social försämring, med projekt i linje med målen för faciliteten för återhämtning och resiliens, inbegripet principen om att inte orsaka betydande skada
|
|
M5C2–15
|
Investering 5 – integrerade planer för städer – Att åtgärda olagliga bosättningar för att bekämpa arbetskraftsexploatering inom jordbruket
|
Milstolpe
|
Ministerdekretet om kartläggning av olagliga bosättningar träder i kraft genom ”Tavolo di contrasto allo sfruttamento lavorativo in agricoltura” och ministerdekretet om tilldelning av resurser antas.
|
|
M5C2–19
|
Investering 6 – Innovationsprogram för bostadskvalitet
|
Milstolpe
|
Regioner och autonoma provinser (inklusive kommuner och/eller storstäder belägna i dessa områden) undertecknade avtalen om att återuppbygga och utöka subventionerade bostäder.
|
|
M1C2–16
|
Investeringar 3: Snabba internetanslutningar (ultrabredband och 5G)
|
Milstolpe
|
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för snabbare uppkopplingsprojekt
|
|
M1C3–12
|
Investering 2.1 – attraktionskraft hos en liten historisk stad
|
Milstolpe
|
Kulturministeriets förordning om tilldelning av resurser till kommuner för att göra små historiska städer attraktiva
|
|
M1C3–13
|
Investering 2.2 – Skydd och förbättring av landsbygdens arkitektur och landskap
|
Milstolpe
|
Kulturministeriets förordning om tilldelning av medel träder i kraft: för skydd och förbättring av landsbygdens arkitektur och landskap
|
|
M1C3–14
|
Investering 2.3 – Program för att förbättra identiteten på platser, parker och historiska trädgårdar
|
Milstolpe
|
Kulturministeriets förordning om tilldelning av medel träder i kraft: för projekt som syftar till att förbättra platsers, parkers och historiska trädgårders identitet
|
|
M1C3–15
|
Investering 2.4 – Seismisk säkerhet på platser för religionsutövning, restaurering av FEC-kulturarv och skyddshamnar för konstverk
|
Milstolpe
|
Kulturministeriets förordning om tilldelning av medel träder i kraft: för seismisk säkerhet i samband med gudstjänstgöring och restaurering av kulturarvet (Fondo Edifici di Culto)
|
|
M1C3–35
|
Investeringar – 4.3 Caput Mundi-Next Generation EU för stora turistevenemang
|
Milstolpe
|
Undertecknande av varje avtal om sex projekt mellan ett ministerium för turism och stödmottagare/genomförandeorgan
|
|
M2C1–13
|
Reform 1.2 – Nationellt program för avfallshantering
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av ministerdekretet för det nationella programmet för avfallshantering
|
|
M2C2–52
|
Investering 5.2 väte
|
Milstolpe
|
Tillverkning av elektrolysör
|
|
M4C2–11
|
Investeringar 2.1: VIKTIGA PROJEKT AV GEMENSAMT EUROPEISKT INTRESSE
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av en nationell rättsakt om tilldelning av de medel som krävs för att ge stöd till projektdeltagare.
|
|
M4C2–17
|
Investeringar 3.1: Fonden för uppbyggnad av ett integrerat system för forsknings- och innovationsinfrastruktur. Investeringar
|
Milstolpe
|
Tilldelning av kontrakt för projekten avseende a) Integrerat system för forsknings- och innovationsinfrastruktur
|
|
M4C2–18
|
Insamlingar1.5: Inrättande och förstärkning av ”innovationsekosystem för hållbarhet” och ”regionala ledare för forskning och utveckling”
|
Milstolpe
|
Tilldelning av kontrakt för projekt som rör innovationsekosystem.
|
|
M4C2–19
|
Investeringar 1.4: Stärka forskningsstrukturerna och stödja inrättandet av ”nationella FoU-ledare” för viss viktig möjliggörande teknik
|
Milstolpe
|
Tilldelning av kontrakt för projekt som rör nationella ledare inom forskning och utveckling om viktig möjliggörande teknik
|
|
M4C2–20
|
Investeringar 3.2: Kapitaltillskott till fonden för digital omställning
|
Milstolpe
|
Avtalet mellan it-regeringen och genomförandepartnern Cassa Depositi e Prestiti (CDP) om inrättande av det finansiella instrumentet undertecknades
|
|
M6C1–1
|
Reform 1: Fastställande av en ny organisationsmodell för nätverk för territoriellt hälso- och sjukvårdsstöd.
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av den sekundärlagstiftning (ministerdekret) som avser reformen av hälso- och sjukvårdens organisation.
|
|
M6C1–2
|
Investeringar 1.1: Lokala hälso- och sjukvårdsinrättningar för att förbättra det territoriella hälso- och sjukvårdsstödet.
|
Milstolpe
|
Godkännande av ett institutionellt utvecklingskontrakt
|
|
M6C1–4
|
Investeringar 1.2: Hemma som första plats för vård och telemedicin.
|
Milstolpe
|
Godkännande av riktlinjerna för den digitala modellen för genomförande av hemvård
|
|
M6C1–5
|
Investeringar 1.2: Hemma som första plats för vård och telemedicin.
|
Milstolpe
|
Avtal om institutionell utveckling som godkänts av hälsoministeriet och ministeriet för regioner
|
|
M6C1–10
|
Investeringar 1.3: Förstärkning av den mellanliggande hälso- och sjukvården och dess inrättningar (gemenskapssjukhusen).
|
Milstolpe
|
Godkännande av ett institutionellt utvecklingskontrakt (Contratto Istituzionale di Sviluppo)
|
|
M6C2–5
|
Investeringar 1.1: Digital uppdatering av sjukhusens tekniska utrustning.
|
Milstolpe
|
Godkännande av avtalet om institutionell utveckling
|
|
|
|
Delbetalning, belopp
|
12 EUR 643 678 161
|
2.3. Tredje delbetalningen (lånestöd):
|
Löpnummer
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
|
|
|
|
|
|
M2C1–18
|
Investeringar 3.1: Gröna öar
|
Milstolpe
|
Det administrativa dekretet träder i kraft
|
|
M2C1–20
|
Investeringar 3.2: Gröna samhällen
|
Milstolpe
|
Tilldelning av (alla) offentliga kontrakt för urval av gröna samhällen
|
|
M5C2–17
|
Investering 5 – integrerade planer för städer – EIB:s fondandelsfond
|
Milstolpe
|
Fondens investeringsstrategi godkänns av finansministeriet (MEF).
|
|
M1C1–123
|
Investering 1.6.3 – Digitalisering av det nationella institutet för social trygghet (INPS) och det nationella institutet för försäkring mot olycksfall i arbetet (INAIL)
|
Måltavla
|
INPS – Tjänster med ”Ett klick by design”/innehåll T1
|
|
M1C1–124
|
Investering 1.6.3 – Digitalisering av det nationella institutet för social trygghet (INPS) och det nationella institutet för försäkring mot olycksfall i arbetet (INAIL)
|
Måltavla
|
INPS – Anställda med förbättrad kompetens inom informations- och kommunikationsteknik (IKT) T1
|
|
M1C3–30
|
Investeringar 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft
|
Måltavla
|
Europeiska investeringsbankens tematiska fonder: Utbetalning till fonden på totalt 350 EUR 000 000.
|
|
M1C3–31
|
Investeringar 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft
|
Måltavla
|
Nationella turistfonden: Utbetalning till fonden på totalt 150 000 EUR 000 för stöd till eget kapital.
|
|
M2C3–9
|
Investeringar 3.1: Främjande av effektiv fjärrvärme
|
Milstolpe
|
Kontrakt för att förbättra värmenäten tilldelas av ministeriet för ekologisk omställning efter ett offentligt anbudsförfarande.
|
|
M2C4–19
|
Betydande investeringar. 3.1 Skydd och förbättring av skogar i städer och stadsnära områden
|
Måltavla
|
Plantera träd för skydd och tillvaratagande av grönområden i städer och stadsnära områden T1
|
|
M2C4–24
|
Investering 3.4. Sanering av förorenade områden utan ägare
|
Milstolpe
|
Rättslig ram för sanering av herrelösa områden
|
|
M3C1–3
|
Investering 1.1 – Höghastighetsförbindelser med järnväg i söder för passagerare och gods
|
Milstolpe
|
Tilldelning av kontrakt för att bygga höghastighetsjärnväg på linjerna Napoli-Bari och Palermo-Catania
|
|
M3C1–12
|
Investering 1.4 – Införande av det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS)
|
Milstolpe
|
Tilldelning av kontrakt för det europeiska systemet för förvaltning av järnvägstransporter
|
|
M3C2–8
|
Investeringar 1.1: Gröna hamnar: insatser för förnybar energi och energieffektivitet i hamnar
|
Måltavla
|
Gröna hamnar: tilldelning av bygg- och anläggningsarbeten
|
|
M4C1–29
|
Reform 1.7: Reform av lagstiftningen om bostäder för studenter och investeringar i studentbostäder
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av reformen av lagstiftningen om bostäder för studenter.
|
|
M5C2–13
|
Investering 5 – Integrerade stadsplaner – allmänna projekt
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av investeringsplanen för stadsförnyelseprojekt i storstadsområden
|
|
M6C2–7
|
Investeringar 1.1: Digital uppdatering av sjukhusens tekniska utrustning.
|
Milstolpe
|
Tilldelning av alla offentliga kontrakt
|
|
|
|
Delbetalning, belopp
|
9 EUR 825 328 389
|
2.4.Fjärde delbetalningen (lånestöd):
|
Löpnummer
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
|
|
|
|
|
|
M1C1–125
|
Investering 1.2 – möjliggörande av molntjänster för lokal förberedande åtgärd
|
Milstolpe
|
Tilldelning av (alla) offentliga upphandlingar för molntjänster för lokal offentlig förvaltning
|
|
M1C2–22
|
Investeringar 4: Satellitteknik och rymdekonomi
|
Milstolpe
|
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för satellitteknik- och rymdprojekt
|
|
M2C2–48
|
Investering 3.1 Produktion av vätgas i förfallna områden (Hydrogen Valleys)
|
Milstolpe
|
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för produktion av vätgas i övergivna industriområden
|
|
M2C2–50
|
Investering 3.2 Vätgasanvändning i svårnedbrytbar industri
|
Milstolpe
|
Avtal för att främja övergången från metan till grön vätgas
|
|
M5C2–21
|
Investering 7 – Idrott och social inkludering
|
Milstolpe
|
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för projekt som rör idrott och social delaktighet efter en offentlig ansökningsomgång
|
|
M1C3–20
|
Investering – 3.2 Utveckling av filmindustrin (projektet Cinecittà)
|
Milstolpe
|
Undertecknande av avtalen mellan den verkställande enheten Cinecittà SPA och företagen avseende byggandet av nio studior
|
|
M2C4–21
|
Investering 3.3 Åternaturifiering av Po-området
|
Milstolpe
|
Översyn av den rättsliga ramen för insatser för åternaturifiering av Po-området
|
|
M4C1–28
|
Reform 1.7: Reform av lagstiftningen om bostäder för studenter och investeringar i studentbostäder
|
Milstolpe
|
Tilldelning av de inledande kontrakten för uppförandet av ytterligare bostäder (sängplatser)
|
|
M4C2–12
|
Investeringar 2.1: VIKTIGA PROJEKT AV GEMENSAMT EUROPEISKT INTRESSE
|
Milstolpe
|
Förteckningen över deltagare i IPCEI-projekt färdigställs senast den 30/06/2023.
|
|
M4C2–16
|
Investering 3.1 Forsknings- och innovationsinfrastruktur
|
Måltavla
|
Antal finansierade infrastrukturer
|
|
M5C1–18
|
Investeringar 5 – Inrättande av kvinnoföretag
|
Måltavla
|
Åtaganden finns för ekonomiskt stöd till företag
|
|
M6C2–14
|
Investeringar 2.2: Utveckling av yrkeskompetens, digital kompetens och ledarskapsförmåga hos hälso- och sjukvårdspersonal.
|
Måltavla
|
Stipendier för särskild utbildning för allmänpraktiserande läkare beviljas.
|
|
|
|
Delbetalning, belopp
|
16 EUR 611 453 220
|
2.5.Femte delbetalningen (lånestöd):
|
Löpnummer
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
|
|
|
|
|
|
M2C3–5
|
Investeringar 1.1: Byggande av nya skolor genom ersättning av byggnad
|
Milstolpe
|
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för byggande av nya skolor genom byte av byggnad för att uppgradera energi i skolbyggnader, efter ett offentligt anbudsförfarande.
|
|
M2C4–28
|
Investering 4.1. Investeringar i primär vatteninfrastruktur för tryggad vattenförsörjning
|
Milstolpe
|
Tilldelning av finansiering till alla projekt (för investeringar i infrastruktur för primärvatten och för tryggad vattenförsörjning
|
|
M2C4–30
|
Investering 4.2. Minskning av förluster i vattendistributionsnät, inbegripet digitalisering och övervakning av nät
|
Milstolpe
|
Tilldelning av finansiering till alla projekt för insatser i vattendistributionsnät, inklusive digitalisering och övervakning av nät
|
|
M1C1–14
|
Investeringar 1.6.5: Digitalisering av statsrådet
|
Måltavla
|
Högsta förvaltningsdomstolen – Domstolshandlingar tillgängliga för analys i datalager T1
|
|
M1C1–16
|
Investeringar 1.6.5: Digitalisering av statsrådet
|
Måltavla
|
Högsta förvaltningsdomstolen – Domstolshandlingar tillgängliga för analys i datalager T2
|
|
M1C1–126
|
Investering 1.4.3 – Antagande av PagoPA-plattformstjänster och ”IO” -appen
|
Måltavla
|
Ökning av antagandet av Pagopa-plattformstjänster T1
|
|
M1C1–127
|
Investering 1.4.3 – Antagande av PagoPA-plattformstjänster och ”IO” -appen
|
Måltavla
|
Ökning av antagandet av ”IO” -app T1
|
|
M1C1–128
|
Investering 1.4.5 – Digitalisering av offentliga meddelanden
|
Måltavla
|
Ökning av antagandet av digitala offentliga meddelanden T1
|
|
M1C1–129
|
Investering 1.6.1 – Digitalisering av inrikesministeriet
|
Måltavla
|
Inrikesministeriet – fullständigt ombyggda och digitaliserade processer T1
|
|
M1C1–130
|
Investeringar 1.6.2 – Digitalisering av justitieministeriet
|
Måltavla
|
Digitaliserade domstolsärenden T1
|
|
M1C1–131
|
Investeringar 1.6.2 – Digitalisering av justitieministeriet
|
Milstolpe
|
Rättsdata – kunskapssystem för sjöar T1
|
|
M1C1–132
|
Investering 1.6.3 – Digitalisering av det nationella institutet för social trygghet (INPS) och det nationella institutet för försäkring mot olycksfall i arbetet (INAIL)
|
Måltavla
|
INPS – Tjänster med ”Ett klick by design”/innehåll T2
|
|
M1C1–133
|
Investering 1.6.3 – Digitalisering av det nationella institutet för social trygghet (INPS) och det nationella institutet för försäkring mot olycksfall i arbetet (INAIL)
|
Måltavla
|
INPS – Anställda med förbättrad kompetens inom informations- och kommunikationsteknik (IKT) T2
|
|
M1C1–134
|
Investering 1.6.3 – Digitalisering av det nationella institutet för social trygghet (INPS) och det nationella institutet för försäkring mot olycksfall i arbetet (INAIL)
|
Måltavla
|
INAIL – Full ombyggda och digitaliserade processer/tjänster T1
|
|
M1C1–135
|
Investering 1.6.4 – Digitalisering av försvarsministeriet
|
Måltavla
|
Försvarsministeriet – Digitalisering av förfaranden T1
|
|
M1C1–136
|
Investering 1.6.4 – Digitalisering av försvarsministeriet
|
Måltavla
|
Försvarsministeriet – Digitalisering av certifikat T1
|
|
M1C1–137
|
Investering 1.6.4 – Digitalisering av försvarsministeriet
|
Milstolpe
|
Försvarsministeriet – idrifttagande av institutionella webbportaler och intranätportaler
|
|
M1C1–138
|
Investering 1.6.4 – Digitalisering av försvarsministeriet
|
Måltavla
|
Försvarsministeriet – migrering av icke-uppdragskritiska tillämpningar till lösning för fullständigt skydd av information med hjälp av infrastruktur Openness (S.C.I.P.I.O.) T1
|
|
M1C2–29
|
Investeringar 5.2: Leveranskedjornas konkurrenskraft och motståndskraft
|
Måltavla
|
Utvecklingskontrakt godkända
|
|
M2C1–15a
|
Reform 1.2 års nationella program för avfallshantering: Investering 1.1 – Genomförande av nya anläggningar för avfallshantering och modernisering av befintliga anläggningar
|
Måltavla
|
Minskning av oregelbundna deponier (T2)
|
|
M2C1–15ter
|
Reform 1.2 års nationella program för avfallshantering: Investering 1.1 – Genomförande av nya anläggningar för avfallshantering och modernisering av befintliga anläggningar
|
Måltavla
|
Regionala skillnader i separat insamling
|
|
M2C1–15 kvater
|
Investering 1.1 – Genomförande av nya anläggningar för avfallshantering och modernisering av befintliga anläggningar
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av kravet på separat insamling av biologiskt avfall
|
|
M2C2–24
|
Investering 4.2 Utveckling av system för snabba masstransporter
|
Milstolpe
|
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för utbyggnad av tunnelbanor, spårvägar, trådbussar och linbanestorstadsområden
|
|
M2C2–32
|
Investeringar 4.4.1: Förstärkning av den regionala kollektivtrafikflottan med utsläppsfria bussar
|
Milstolpe
|
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för att stärka den regionala kollektivtrafikflottan med utsläppsfria bussar med lågt golv
|
|
M2C3–7
|
Investeringar 1.2 – Byggande av byggnader, omskolning och förstärkning av fastighetstillgångar inom rättsväsendet
|
Milstolpe
|
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för uppförande av nya byggnader, återställande och förstärkning av rättsvårdens fastighetstillgångar undertecknas av den upphandlande myndigheten efter ett offentligt anbudsförfarande.
|
|
M2C4–33
|
Investering 4.3 Investeringar i bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser
|
Milstolpe
|
Tilldelning av finansiering till alla projekt för bevattningsjordbrukssystemets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser
|
|
M2C4–36
|
Investering 4.4 Investeringar i avloppsrening och rening
|
Milstolpe
|
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för avloppsrening och rening
|
|
M3C1–4
|
Investering 1.1 – Höghastighetsförbindelser med järnväg i söder för passagerare och gods
|
Milstolpe
|
Tilldelning av kontraktet för att bygga höghastighetsjärnväg på linjerna Salerno Reggio Calabria
|
|
M3C1–17
|
Investering 1.7 – Utvidgning, elektrifiering och tålighet för järnvägar i söder
|
Måltavla
|
150 km av slutförda arbeten i samband med uppgradering, elektrifiering och tålighet av järnvägarna i söder, redo för tillstånds- och driftsfaserna.
|
|
M4C2–5
|
Investeringar 1.1: Forskningsprojekt av betydande nationellt intresse (PRIN)
|
Måltavla
|
Antal beviljade forskningsprojekt
|
|
M6C1–8
|
Investeringar 1.2: Hemma som första plats för vård och telemedicin.
|
Måltavla
|
Minst ett telemedicinskt projekt tilldelas varje region (med beaktande av både projekt som kommer att genomföras i den enskilda regionen och projekt som kan utvecklas som en del av konsortier mellan regioner).
|
|
|
|
Delbetalning, belopp
|
9 EUR 030 593 086
|
2.6.Sjätte delbetalningen (lånestöd):
|
Löpnummer
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
|
|
|
|
|
|
M3C1–10
|
Investering 1.3 – Diagonala anslutningar
|
Milstolpe
|
Tilldelning av kontrakt för att bygga förbindelserna på linjerna Orte-Falconara och Taranto – Metaponto-Potenza-Battipaglia
|
|
M7–35
|
Investeringar 13: Adriatiska linjen fas 1 (kompressorstationen i Sulmona och gasledningen Sestino-Minerbio)
|
Milstolpe
|
Antagande och uppdatering av relevanta miljökonsekvensbedömningar (VIncA)
|
|
M7–40
|
Investeringar 15: Transizione 5.0
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av den rättsakt som fastställer kriterierna för stödberättigande interventioner
|
|
M2C1–15
|
Reform 1.2 – nationellt program för avfallshantering
|
Måltavla
|
Minskning av oregelbundna deponier (T1)
|
|
M2C1–16a
|
Reform 1.2 – nationellt program för avfallshantering
|
Måltavla
|
Oregelbundna deponier
|
|
M2C1–22
|
Investeringar 3.4: Fondo Contratti di Filiera (FCF) för att stödja kontrakt inom sektorerna för livsmedels- och livsmedelskedjor, fiske och vattenbruk, skogsbruk, blomsterodling och plantskolor
|
Milstolpe
|
Genomförandeavtal
|
|
M2C2–31
|
Investeringar 4.4.3: Förnybar flotta för det nationella brandkårkommandot
|
Milstolpe
|
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för förnyelseflottan för det nationella brandkårkommandot
|
|
M2C4–6
|
Investeringar 3.2: Digitalisering av nationalparker
|
Måltavla
|
Administrativ förenkling och utveckling av digitala tjänster för besökare till nationalparker och marina skyddsområden
|
|
M3C2–10
|
Reform 2.2: Inrättande av en nationell digital logistikplattform för att införa digitalisering av gods- och/eller passagerartjänster
|
Milstolpe
|
Nationell plattform för digital logistik
|
|
M6C2–15
|
Investeringar 2.2: Utveckling av yrkeskompetens, digital kompetens och ledarskapsförmåga hos hälso- och sjukvårdspersonal.
|
Måltavla
|
Ytterligare stipendier för särskild utbildning för allmänpraktiserande läkare beviljas.
|
|
M7–36
|
Investeringar 13: Adriatiska linjen fas 1 (kompressorstationen i Sulmona och gasledningen Sestino-Minerbio)
|
Milstolpe
|
Kontraktstilldelning
|
|
M7–38
|
Investeringar 14: Infrastruktur för gränsöverskridande gasexport
|
Milstolpe
|
Kontraktstilldelning
|
|
|
|
Delbetalning, belopp
|
7 EUR 908 481 227
|
2.7.Sjunde delbetalningen (lånestöd):
|
Löpnummer
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
|
|
|
|
|
|
M1C1–139
|
Investering 1.2 – möjliggörande av molntjänster för lokal förberedande åtgärd
|
Måltavla
|
Molnkapacitet för lokal offentlig förvaltning T1
|
|
M2C2–25
|
Investering 4.2 Utveckling av system för snabba masstransporter
|
Milstolpe
|
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för inköp av utsläppsfri rullande materiel och åtgärder för uppgradering av infrastrukturen för snabba masstransportsystem
|
|
M2C4–11
|
Investering 2.1.a Åtgärder för att minska översvämningsrisker och hydrogeologiska risker – Interventioner i Emilia Romagna, Toscana och Marche
|
Milstolpe
|
Fastställande av ingripanden genom förordning (ar) av kommissionsledamoten med ansvar för nödåtgärder
|
|
M7–46
|
Investeringar 17: Finansieringsinstrument för energirenovering av offentliga bostäder
|
Milstolpe
|
Definition av målet för uppdragsbeskrivningen
|
|
M1C1–140
|
Investering 1.4.1 – Medborgarnas erfarenheter – Förbättring av kvaliteten på och användbarheten hos digitala offentliga tjänster
|
Måltavla
|
Förbättring av kvaliteten på och användbarheten hos digitala offentliga tjänster T1
|
|
M1C1–141
|
Investering 1.6.4 – Digitalisering av försvarsministeriet
|
Måltavla
|
Digitalisering av försvarsministeriets förfaranden T2
|
|
M1C1–142
|
Investering 1.6.4 – Digitalisering av försvarsministeriet
|
Måltavla
|
Digitalisering av försvarsministeriets intyg T2
|
|
M1C1–143
|
Investering 1.6.4 – Digitalisering av försvarsministeriet
|
Måltavla
|
Försvarsministeriet – Migration av uppdragskritiska och icke-uppdragskritiska tillämpningar till lösning för fullständigt informationsskydd genom infrastrukturöppning (S.C.I.P.I.O.) T2
|
|
M1C2–19
|
Investeringar 3: Snabba internetanslutningar (ultrabredband och 5G)
|
Måltavla
|
Öar med ultrabredbandsuppkoppling
|
|
M1C3–27
|
Investering – 4.3 Kaput Mundi-Next Generation EU för stora turistevenemang
|
Måltavla
|
Antal kultur- och turistplatser vars omskolning i genomsnitt uppgick till 50 % av Stato Avanzamento Lavori (SAL) (första omgången)
|
|
M2C1–16ter
|
Investering 1.1 – Genomförande av nya anläggningar för avfallshantering och modernisering av befintliga anläggningar
|
Måltavla
|
Regionala skillnader i andelen separat insamling
|
|
M2C1–25
|
Investeringar 3.4: Fondo Contratti di Filiera (FCF) för att stödja kontrakt inom sektorerna för livsmedels- och livsmedelskedjor, fiske och vattenbruk, skogsbruk, blomsterodling och plantskolor
|
Milstolpe
|
Ministeriet har överfört det totala beloppet av medel
|
|
M2C2–9
|
Investering 2.1 Stärka smarta nät
|
Måltavla
|
Smarta elnät – Öka nätkapaciteten för distribution av förnybar energi
|
|
M2C2–34
|
Investeringar 4.4.1: Förstärkning av den regionala kollektivtrafikflottan med utsläppsfria bussar
|
Måltavla
|
Antal utsläppsfria bussar med lågt golv som registrerats T1
|
|
M2C2–34a
|
Investeringar 4.4.2: Förstärkning av den regionala kollektivtrafikflottan med tåg med nollutsläpp och samhällsomfattande tjänster
|
Måltavla
|
Antal utsläppsfria tåg
|
|
M2C2–38a
|
Investeringar 5.1: Stöd till produktionssystemet för ekologisk omställning, nettonollteknik samt de strategiska leveranskedjornas konkurrenskraft och resiliens
|
Milstolpe
|
Genomförandeavtal
|
|
M2C2–39
|
Investering 5.1. Stöd till produktionssystemet för ekologisk omställning, nettonollteknik samt konkurrenskraft och resiliens i det strategiska utbudet
|
Milstolpe
|
Ministeriet för företag och Made i Italien har slutfört överföringen av medel till Invitalia S.p.A
|
|
M2C2–42a
|
Investering 5.4 – Kapitaltillskott till fonden för grön omställning (GTF)
|
Milstolpe
|
Kapitaltillskott till fonden för grön omställning
|
|
M2C2–44
|
Investering 1.1 Utveckling av solcellssystem inom jordbruket
|
Milstolpe
|
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för installation av solcellspaneler i solcellssystem inom jordbruket
|
|
M2C4–22
|
Investering 3.3 Åternaturifiering av Po-området
|
Måltavla
|
Minskning av flodbäddens konstlikhet för åternaturifiering av Po-området T1
|
|
M2C4–31
|
Investering 4.2. Minskning av förluster i vattendistributionsnät, inbegripet digitalisering och övervakning av nät
|
Måltavla
|
Insatser i vattendistributionsnät, inklusive digitalisering och övervakning av nät T1
|
|
M2C4–34
|
Investering 4.3 Investeringar i bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser
|
Måltavla
|
Insatser för bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser T1
|
|
M2C4–35
|
Investering 4.3 Investeringar i bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser
|
Måltavla
|
Insatser för bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser T1
|
|
M3C1–15
|
Investeringar 1.5 – förstärkning av storstadsknutpunkter och viktiga nationella kopplingar
|
Måltavla
|
700 km uppgraderade banavsnitt byggda på storstadsknutpunkter och viktiga nationella förbindelser
|
|
M3C1–19
|
Investering 1.8 – Uppgradering av järnvägsstationer (RFI-förvaltning, i söder)
|
Måltavla
|
Uppgraderade och tillgängliga järnvägsstationer
|
|
M4C2–21a
|
Investering 3.2 – Kapitaltillskott till fonden för digital omställning
|
Milstolpe
|
Kapitaltillskott till fonden för digital omställning
|
|
M5C3–12
|
Investeringar 1.4: Infrastrukturinvesteringar för den särskilda ekonomiska zonen
|
Måltavla
|
Inledande av arbeten för infrastrukturprojekt i de särskilda ekonomiska zonerna
|
|
M6C1–7
|
Investeringar 1.2: Hemma som första plats för vård och telemedicin.
|
Måltavla
|
Samordningscentrum är fullt operativa (andra omgången)
|
|
M7–43
|
Investeringar 16: Stöd till små och medelstora företag för egenproduktion från förnybara energikällor
|
Milstolpe
|
Genomförandeavtal
|
|
M7–44
|
Investeringar 16: Stöd till små och medelstora företag för egenproduktion från förnybara energikällor
|
Milstolpe
|
Ministeriet för företag och Made i Italien har slutfört överföringen av medel till Invitalia
|
|
M2C4–20
|
Betydande investeringar. 3.1 Skydd och förbättring av skogar i städer och stadsnära områden
|
Måltavla
|
Plantera träd för skydd och tillvaratagande av grönområden i städer och stadsnära områden T2
|
|
|
|
Delbetalning, belopp
|
15 EUR 715 972 025
|
2.8.Åttonde delbetalningen (lånestöd):
|
Löpnummer
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
|
|
|
|
|
|
M7–47
|
Investeringar 17: Finansieringsinstrument för energirenovering av offentliga bostäder
|
Milstolpe
|
Genomförandeavtal
|
|
M7–48
|
Investeringar 17: Finansieringsinstrument för energirenovering av offentliga bostäder
|
Milstolpe
|
Ministeriet har slutfört investeringen
|
|
M1C1–146
|
Investering 1.4.4 – Antagande av nationella plattformar för digital identitet (SPID, CIE) och det nationella registret (ANPR)
|
Måltavla
|
Nationell plattform för digital identitet (CIE)
|
|
M1C3–16
|
Investeringar – 2.1 De små historiska städernas attraktionskraft
|
Milstolpe
|
Antagande av dekret som förtecknar företag som får stöd i små historiska städer
|
|
M2C4–9
|
Investering 1.1. 1,1. Genomförande av ett avancerat och integrerat övervaknings- och prognossystem
|
Milstolpe
|
Övervaknings- och prognossystemet är tillgängligt
|
|
M2C4–26
|
Investering 3.5. Återställande och skydd av havsbottnen och de marina livsmiljöerna
|
Måltavla
|
Återställande och skydd av havsbottnar och marina livsmiljöer
|
|
M4C2–6
|
Investeringar 1.1: Forskningsprojekt av betydande nationellt intresse (PRIN)
|
Milstolpe
|
Offentliggörande av dekret om tilldelning av projekt
|
|
M4C2–7
|
Investeringar 1.1: Forskningsprojekt av betydande nationellt intresse (PRIN)
|
Måltavla
|
Antal visstidsanställda forskare
|
|
M4C2–8
|
Investeringar 1.3: Partnerskap som utvidgas till universitet, forskningscentrum, företag och finansiering av grundforskningsprojekt
|
Måltavla
|
Antal undertecknade forskningspartnerskap
|
|
M4C2–22
|
Investeringar 2.1: VIKTIGA PROJEKT AV GEMENSAMT EUROPEISKT INTRESSE
|
Måltavla
|
Antal stödda projekt
|
|
M6C1–6
|
Investeringar 1.2: Hemma som första plats för vård och telemedicin.
|
Måltavla
|
Vård i hemmet
|
|
|
|
Delbetalning, belopp
|
11 EUR 184 566 013
|
2.9.Nionde delbetalningen (lånestöd):
|
Löpnummer
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
|
|
|
|
|
|
M1C1–145
|
Investering 1.4.4 – Ökad användning av den nationella plattformen för digital identitet (SPID, CIE) och det nationella registret (ANPR)
|
Måltavla
|
Den nationella plattformen för digital identitet (CIE) och det nationella registret (ANPR)
|
|
M1C3–28
|
Investeringar 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft
|
Måltavla
|
Antal turistföretag som får stöd genom bidraget och/eller skatteavdraget för infrastruktur och/eller tjänster.
|
|
M1C3–32
|
Investeringar 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft
|
Måltavla
|
Antal företag som ska få stöd genom garantifonden för små och medelstora företag
|
|
M3C1–5
|
Investering 1.1 – Höghastighetsförbindelser med järnväg i söder för passagerare och gods
|
Måltavla
|
Höghastighetståg på linjerna Napoli-Bari och Palermo-Catania
|
|
M6C1–9
|
Investeringar 1.2: Hemma som första plats för vård och telemedicin.
|
Måltavla
|
Hjälp med telemedicinska verktyg
|
|
M6C2–8
|
Investeringar 1.1: Digital uppdatering av sjukhusens tekniska utrustning.
|
Måltavla
|
Sjukhusen digitaliseras (DEA – Nivå I och II)
|
|
M6C2–11
|
Investeringar 1.3: Förstärkning av den tekniska infrastrukturen och av verktygen för datainsamling, databehandling, dataanalys och simulering.
|
Måltavla
|
Allmänpraktiserande läkare som matar in elektroniska patientjournaler.
|
|
M1C3–33
|
Investeringar 4.2 Medel för turismföretagens konkurrenskraft
|
Måltavla
|
Fondo Rotativo: Rättsligt avtal med slutliga stödmottagare
|
|
M1C3–9a
|
Investering 4.1: Digitala knutpunkter för turism
|
Måltavla
|
Registrering av turistoperatörer i det digitala turistnavet och tillgång till de tjänster som tillhandahålls av centrumet
|
|
M1C3–18
|
Investering 2.3 Program för att förbättra identiteten på platser, parker och historiska trädgårdar
|
Måltavla
|
Antal omställda parker och historiska trädgårdar
|
|
M2C1–23
|
Investeringar 3.4: Fondo Contratti di Filiera (FCF) för att stödja kontrakt inom sektorerna för livsmedels- och livsmedelskedjor, fiske och vattenbruk, skogsbruk, blomsterodling och plantskolor
|
Milstolpe
|
Medel som överförts till ISMEA och ändring av genomförandeavtalet
|
|
M4C1–31
|
Investeringar 5: Studentbostadsfond
|
Milstolpe
|
Genomförandeavtal
|
|
M5C1–19a
|
Investeringar 5 – Inrättande av kvinnoföretag
|
Milstolpe
|
Genomförandeavtal och överföring till Invitalia
|
|
M1C2–30
|
Investering 7 – Nationella fonden för konnektivitet
|
Milstolpe
|
Genomförandeavtal
|
|
M2C1–26
|
Investeringar 4: Anläggning för vindkraftsparken
|
Milstolpe
|
Genomförandeavtal
|
|
M5C2–18
|
Investering 5 – integrerade planer för städer – EIB:s fondandelsfond
|
Måltavla
|
Rättsliga avtal som undertecknats med slutliga stödmottagare för ett investeringsvärde för underliggande projekt på minst 545 000 000 EUR
|
|
|
|
Delbetalning, belopp
|
7 EUR 118 464 154
|
2.10.Tionde delbetalningen (lånestöd):
|
Löpnummer
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
|
|
|
|
|
|
M2C3–6
|
Investeringar 1.1: Byggande av nya skolor genom ersättning av byggnad
|
Måltavla
|
Minst 166 nya skolor byggs genom att nya byggnader byts ut.
|
|
M2C3–8
|
Investering 1.2 – Återkvalificering av offentliga fastighetstillgångar som helt eller delvis används av rättskipningen
|
Måltavla
|
Utförda arbeten för minst 289 000 kvadratmeter offentliga fastighetstillgångar
|
|
M2C3–10
|
Investeringar 3.1: Främjande av effektiv fjärrvärme
|
Måltavla
|
Byggande eller utbyggnad av fjärrvärmenät för att minska energiförbrukningen
|
|
M2C4–23
|
Investering 3.3 Åternaturifiering av Po-området
|
Måltavla
|
Minskning av flodbäddens konstlikhet för åternaturifiering av Po-området T2
|
|
M2C4–25
|
Investering 3.4. Sanering av förorenade områden utan ägare
|
Måltavla
|
Återupplivande av platser som inte är herrelösa
|
|
M2C4–29
|
Investering 4.1. Investeringar i primär vatteninfrastruktur för tryggad vattenförsörjning
|
Måltavla
|
Slutförande av arbeten på vatteninfrastruktur
|
|
M2C4–38
|
Investering 4.4 Investeringar i avloppsrening och rening
|
Måltavla
|
Åtgärder för avloppsrening och rening T2
|
|
M5C2–20
|
Investering 6 – Innovationsprogram för bostadskvalitet
|
Måltavla
|
Antal bostäder som byggts, köpts eller renoverats
|
|
M1C1–151
|
Investering 1.4.5 – Digitalisering av offentliga meddelanden
|
Måltavla
|
Ökning av antagandet av digitala offentliga meddelanden T2
|
|
M1C1–155
|
Investering 1.6.3 – Digitalisering av det nationella institutet för social trygghet (INPS) och det nationella institutet för försäkring mot olycksfall i arbetet (INAIL)
|
Måltavla
|
INAIL – ombyggda och digitaliserade processer/tjänster T2
|
|
M1C2–15
|
Investeringar 2: Innovation och teknik inom mikroelektronik
|
Måltavla
|
Produktionskapacitet för kiselkarbidsubstrat
|
|
M1C2–17
|
Investeringar 3: Snabba internetanslutningar (ultrabredband och 5G)
|
Måltavla
|
Husnummer med konnektivitet på 1 Gbit/s
|
|
M1C2–18
|
Investeringar 3: Snabba internetanslutningar (ultrabredband och 5G)
|
Måltavla
|
Skolbyggnader och vårdinrättningar med konnektivitet på 1 Gbps
|
|
M1C2–20
|
Investeringar 3: Snabba internetanslutningar (ultrabredband och 5G)
|
Måltavla
|
Landsvägar och korridorer med 5G-täckning
|
|
M1C2–21
|
Investeringar 3: Snabba internetanslutningar (ultrabredband och 5G)
|
Måltavla
|
Områden med marknadsmisslyckande som möjliggörs med 5G-täckning
|
|
M1C3–21
|
Investering – 3.2 Utveckling av filmindustrin (projektet Cinecittà)
|
Måltavla
|
Antal studior som byggts eller renoverats
|
|
M1C3–36
|
Investeringar – 4.3 Caput Mundi-Next Generation EU för stora turistevenemang
|
Måltavla
|
Antal insatser på kultur- och turistplatser
|
|
M2C1–16
|
Investering 1.1 – Genomförande av nya anläggningar för avfallshantering och modernisering av befintliga anläggningar
|
Måltavla
|
Oregelbundna deponier
|
|
M2C1–19
|
Investeringar 3.1: Gröna öar
|
Måltavla
|
Genomförande av integrerade projekt på små öar
|
|
M2C1–21
|
Investeringar 3.2: Gröna samhällen
|
Måltavla
|
Genomförandeprojekt i gröna samhällen
|
|
M2C1–24
|
Investeringar 3.4: Fondo Contratti di Filiera (FCF) för att stödja kontrakt inom sektorerna för livsmedels- och livsmedelskedjor, fiske och vattenbruk, skogsbruk, blomsterodling och plantskolor
|
Måltavla
|
Rättsliga överenskommelser med slutliga stödmottagare
|
|
M2C2–5
|
Investering 1.4 Utveckling av biometan, i enlighet med kriterierna för att främja den cirkulära ekonomin
|
Milstolpe
|
Genomförandeavtal, rättsliga avtal som undertecknats med slutliga stödmottagare och slutförande av investeringar
|
|
M2C2–17
|
Investering 3.4 Vätgasprovning för järnvägstransport och vägtransporter
|
Måltavla
|
Antal tankstationer för vätgas som byggts
|
|
M2C2–19
|
Investering 3.5 Forskning och utveckling av vätgas
|
Måltavla
|
Antal projekt för forskning och utveckling om väte
|
|
M2C2–26
|
Investering 4.2 Utveckling av system för snabba masstransporter
|
Milstolpe
|
Offentlig infrastruktur för utveckling av snabba masstransporter har byggts eller uppgraderats, inköpt rullande materiel
|
|
M2C2–35a
|
Investeringar 4.4.2: Förstärkning av den regionala kollektivtrafikflottan med tåg med nollutsläpp och samhällsomfattande tjänster
|
Måltavla
|
Antal registrerade tåg
|
|
M2C2–40
|
Investering 5.1. Stöd till produktionssystemet för ekologisk omställning, nettonollteknik samt de strategiska leveranskedjornas konkurrenskraft och resiliens
|
Måltavla
|
Genomförandeavtal om ändring, rättsliga avtal som undertecknats med slutliga stödmottagare
|
|
M2C2–43
|
Investering 5.4 – Kapitaltillskott till fonden för grön omställning (GTF)
|
Milstolpe
|
Antagande av ett betänkande
|
|
M2C2–47
|
Investering 1.2 Främjande av förnybara energikällor för energisamhällen och samverkande egenförbrukare av förnybar energi
|
Måltavla
|
Installation av ny elproduktionskapacitet från förnybara energikällor i energigemenskaper och egenförbrukare av förnybar energi som agerar gemensamt
|
|
M2C2–49
|
Investering 3.1 Produktion av vätgas i förfallna områden (Hydrogen Valleys)
|
Måltavla
|
Genomfört projekt
|
|
M2C2–53
|
Investering 5.2 väte
|
Måltavla
|
Uppförande av industrianläggning
|
|
M2C4–6a
|
Investeringar 3.2: Digitalisering av nationalparker
|
Milstolpe
|
Insatser som rör naturövervakning och övervakning av levererade naturresurser
|
|
M2C4–11a
|
Investering 2.1.a Åtgärder för att minska översvämningsrisker och hydrogeologiska risker – Interventioner i Emilia Romagna, Toscana och Marche
|
Måltavla
|
Genomförda projekt
|
|
M2C4–13
|
Investering 2.1b – Åtgärder för att minska översvämningsrisker och hydrogeologiska risker
|
Måltavla
|
Genomförda interventioner av typ D och E
|
|
M2C4–20a
|
Betydande investeringar. 3.1 Skydd och förbättring av skogar i städer och stadsnära områden
|
Måltavla
|
Plantera träd för skydd och tillvaratagande av grönområden i städer och stadsnära områden T3
|
|
M2C4–34a
|
Investering 4.3 Investeringar i bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser
|
Måltavla
|
Insatser för bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser T1
|
|
M3C1–6
|
Investering 1.1 – Höghastighetsförbindelser med järnväg i söder för passagerare och gods
|
Måltavla
|
Höghastighetståg på linjerna Napoli-Bari, Salerno-Reggio Calabria, Palermo-Catania
|
|
M3C1–9
|
Investering 1.2 – Höghastighetsbanor i norr som förbinder resten av Europa
|
Måltavla
|
Höghastighetståg på linjerna Brescia-Verona-Vicenza-Padova. Liguria-Alpi.
|
|
M3C1–11
|
Investering 1.3 – Diagonala anslutningar
|
Måltavla
|
Höghastighetståg på linjerna Orte-Falconara och Taranto – Metaponto-Potenza-Battipaglia
|
|
M3C1–14
|
Investering 1.4 – Införande av det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS)
|
Måltavla
|
2 785 km järnvägslinjer utrustade med det europeiska förvaltningssystemet för järnvägstransporter
|
|
M3C1–20
|
Investering 1.8 – Uppgradering av järnvägsstationer (RFI-förvaltning, i söder)
|
Måltavla
|
Uppgraderade och tillgängliga järnvägsstationer
|
|
M3C1–26
|
Reform 1.3 – Öka järnvägsinfrastrukturens effektivitet i Italien
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av primär- och sekundärlagstiftning (och antagande av genomförandeakter)
|
|
M4C1–30
|
Reform 1.7: Reform av lagstiftningen om bostäder för studenter och investeringar i studentbostäder
|
Måltavla
|
Sovboenden för elever har skapats
|
|
M4C2–9
|
Investeringar 1.4: Inrättande av ”nationella FoU-ledare” för viss viktig möjliggörande teknik
|
Måltavla
|
De nationella centrumen har slutfört sin forskningsverksamhet
|
|
M4C2–14
|
Investeringar 2.3: /Tekniköverföringscentraler
|
Måltavla
|
Utbetalning av ett finansiellt värde på 330 EUR 000 000.
|
|
M4C2–16a
|
Investeringar 3.1: Forsknings- och innovationsinfrastruktur
|
Måltavla
|
Antal forsknings- och innovationsinfrastrukturer som slutfört sin verksamhet
|
|
M4C2–18a
|
Insamlingar1.5: ”Innovationsekosystem för hållbarhet”, som bygger upp ”territoriella ledare för forskning och utveckling”
|
Måltavla
|
Verksamhet som genomförs av innovationsekosystemen
|
|
M4C2–21
|
Investering 3.2 – Kapitaltillskott till fonden för digital omställning
|
Milstolpe
|
Antagande av ett betänkande
|
|
M5C2–12
|
Investering 4 – Investeringar i projekt för stadsförnyelse som syftar till att minska marginalisering och social försämring
|
Måltavla
|
Projekt för stadsförnyelse som omfattar kommuner
|
|
M5C2–14
|
Investering 5 – Integrerade stadsplaner – allmänna projekt
|
Måltavla
|
Slutförande av integrerade planeringsprojekt i storstäder
|
|
M5C2–16
|
Investering 5 – integrerade planer för städer – Att åtgärda olagliga bosättningar för att bekämpa arbetskraftsexploatering inom jordbruket
|
Måltavla
|
Projekt om bostäder för arbetstagare inom jordbruket och inrättande av en plattform
|
|
M5C2–22
|
Investering 7 – Idrott och social inkludering
|
Måltavla
|
Intyg om slutförande av bygg- och anläggningsarbeten utfärdade
|
|
M5C3–13
|
Investeringar 1.4: Infrastrukturinvesteringar för den särskilda ekonomiska zonen
|
Måltavla
|
Slutförande av infrastrukturinsatser i de särskilda ekonomiska zonerna.
|
|
M6C1–3
|
Investeringar 1.1: Lokala hälso- och sjukvårdsinrättningar för att förbättra det territoriella hälso- och sjukvårdsstödet.
|
Måltavla
|
Hälsovårdstjänster i lokalsamhället aktiveras
|
|
M6C1–11
|
Investeringar 1.3: Förstärkning av den mellanliggande hälso- och sjukvården och dess inrättningar (gemenskapssjukhusen).
|
Måltavla
|
Renoverade, sammanlänkade och tekniskt utrustade gemenskapssjukhus
|
|
M6C2–6
|
Investeringar 1.1: Digital uppdatering av sjukhusens tekniska utrustning.
|
Måltavla
|
Leverans av stor diagnostisk utrustning
|
|
M6C2–9
|
Investeringar 1.1: Digital uppdatering av sjukhusens tekniska utrustning.
|
Måltavla
|
Extra sängar i ICU och delintensivvård
|
|
M6C2–10
|
Investeringar 1.2: Mot ett säkert och hållbart sjukhus
|
Måltavla
|
Antiseismiska ingrepp i sjukhusanläggningar är slutförda
|
|
M6C2–10a
|
Investeringar 1.2: Mot ett säkert och hållbart sjukhus
|
Måltavla
|
Utbetalning av medel från faciliteten för återhämtning och resiliens för projekt enligt artikel 20 i finanslag 67/88 Hälso- och sjukvårdsbyggande
|
|
M6C2–12
|
Investeringar 1.3: Förstärkning av den tekniska infrastrukturen och av verktygen för datainsamling, databehandling, dataanalys och simulering.
|
Milstolpe
|
Systemet med sjukförsäkringskort och infrastrukturen för interoperabilitet mellan elektroniska patientjournaler är i drift.
|
|
M6C2–13
|
Investeringar 1.3: Förstärkning av den tekniska infrastrukturen och av verktygen för datainsamling, databehandling, dataanalys och simulering.
|
Måltavla
|
Elektroniska patientjournaler används för de flesta patientjournaler
|
|
M7–37
|
Investeringar 13: Adriatiska linjen fas 1 (kompressorstationen i Sulmona och gasledningen Sestino-Minerbio)
|
Milstolpe
|
Intyg om slutförande av bygg- och anläggningsarbeten utfärdade
|
|
M7–39
|
Investeringar 14: Infrastruktur för gränsöverskridande gasexport
|
Milstolpe
|
Intyg om slutförande av bygg- och anläggningsarbeten utfärdade
|
|
M7–41
|
Investeringar 15: Transizione 5.0
|
Måltavla
|
Beviljande av medel från faciliteten för återhämtning och resiliens
|
|
M7–42
|
Investeringar 15: Transizione 5.0
|
Måltavla
|
0.4 Mtoe energibesparingar i slutlig energianvändning under perioden 2024–2026
|
|
M7–45
|
Investeringar 16: Stöd till små och medelstora företag för egenproduktion från förnybara energikällor
|
Måltavla
|
Rättsliga överenskommelser med slutliga stödmottagare
|
|
M7–49
|
Investeringar 17: Finansieringsinstrument för energirenovering av offentliga bostäder
|
Måltavla
|
Rättsliga avtal som undertecknats med slutliga stödmottagare
|
|
M1C3–29
|
Investeringar 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft
|
Måltavla
|
Antal turistprojekt som ska få stöd genom Europeiska investeringsbankens tematiska fonder
|
|
M3C2–9
|
Investeringar 1.1: Gröna hamnar: insatser för förnybar energi och energieffektivitet i hamnar
|
Måltavla
|
Gröna hamnar: slutförande av bygg- och anläggningsarbeten
|
|
M1C2–23a
|
Investeringar 4: Satellitteknik och rymdekonomi
|
Milstolpe
|
Slutförande av satellitteknik och rymdprojekt
|
|
M1C3–16a
|
Investering-2.1: Attraktionskraften hos små historiska städer
|
Måltavla
|
Projekt för kulturell förnyelse av små historiska städer
|
|
M1C3–17
|
Investering – 2.2 Skydd och förbättring av landsbygdens arkitektur och landskap
|
Måltavla
|
Insatser för skydd och förbättring av landsbygdsarkitektur och landsbygdslandskap slutförda
|
|
M1C3–19
|
Investering – 2.4 Seismisk säkerhet för gudstjänstlokaler, restaurering av FEC:s (Fondo Edifici di Culto) kulturarv och skyddshamnar för konstverk (restaureringskonst)
|
Måltavla
|
Insatser för seismisk säkerhet på gudstjänstlokaler, restaurering av FEC:s (Fondo Edifici di Culto) kulturarv och skydd för slutförda konstverk
|
|
M2C1–10
|
Investeringar 2.1: Logistikplan för jordbruks-, fiske- och vattenbrukssektorerna, skogsbruk, blomsterodling och växtförökningsmaterial
|
Måltavla
|
Insatser för att förbättra logistiken inom sektorerna för livsmedel, fiske och vattenbruk, skogsbruk, blomsterodling och växtförökningsmaterial
|
|
M2C1–16quater
|
Investering 1.1 – Genomförande av nya avfallshanteringsanläggningar och modernisering av befintliga anläggningar och ”flaggskeppsprojekt” för den cirkulära ekonomin
|
Måltavla
|
Prognos slutförd
|
|
M2C2–45
|
Investeringar 1.1: Utveckling av solcellssystem inom jordbruket
|
Milstolpe
|
Genomförandeavtal, rättsliga avtal som undertecknats med slutliga stödmottagare och slutförande av investeringar
|
|
M4C1–18
|
Investeringar 1.1: Plan för förskolor och förskolor samt förskoleverksamhet och barnomsorg
|
Måltavla
|
Nya platser för utbildning och barnomsorg (från noll till sex år)
|
|
M4C1–21
|
Investeringar 1.2: Plan för förlängning av heltidsarbete
|
Måltavla
|
Strukturer för att ta emot elever efter skoltiden
|
|
M4C1–26
|
Investeringar 3.3: Plan för säkerhet i skolbyggnader och strukturell rehabilitering
|
Måltavla
|
Kvadratmeter i renoverade skolbyggnader
|
|
M4C1–32
|
Investeringar 5: Studentbostadsfond
|
Måltavla
|
Rättsliga avtal som undertecknats med slutliga stödmottagare och slutförande av investeringar
|
|
M5C1–20
|
Investeringar 5: Bildande av kvinnoföretag
|
Måltavla
|
Rättsliga avtal som undertecknats med slutliga stödmottagare
|
|
M5C2–6
|
Investeringar 1 – Stöd till utsatta personer och förebyggande av institutionalisering
|
Måltavla
|
Åtgärder för att stödja utsatta personer som slutförs i sociala distrikt
|
|
M5C2–8
|
Investering 2 – Självständighetsmönster för personer med funktionsnedsättning
|
Måltavla
|
Stödmottagarna har genomgått renovering av hemutrymmen och/eller IKT-utrustning tillsammans med utbildning i digitala färdigheter.
|
|
M5C2–10
|
Investering 3 – Bostad först och servicecenter
|
Måltavla
|
Personer som lever i allvarlig materiell fattigdom och som tagits över av projekt om Bostad först i minst sex månader och poststationer
|
|
M1C2–31
|
Investering 7 – Nationella fonden för konnektivitet
|
Milstolpe
|
Rättsliga avtal som undertecknats med slutliga stödmottagare och slutförande av investeringar
|
|
M1C2–32
|
Investering 8 – InvestEU:s medlemsstatsenhet
|
Milstolpe
|
Undertecknande av bidragsavtalet mellan Italiens regering och Europeiska kommissionen
|
|
M1C2–33
|
Investering 8 – InvestEU:s medlemsstatsenhet
|
Måltavla
|
Finansierings- eller investeringstransaktioner som godkänts av InvestEU:s investeringskommitté
|
|
M3C1–27
|
Reform 1.3 – Öka järnvägsinfrastrukturens effektivitet i Italien
|
Milstolpe
|
Finansiell plan och affärsplan för ROSCO:s stadgar och överföring av resurser och tillgångar
|
|
M5C3–14
|
Investering 1.5 – Skattekreditsystem för investeringar i södra Italien och den särskilda ekonomiska zonen
|
Måltavla
|
Skattelättnader för södra Italien och den särskilda ekonomiska zonen som beviljats företag på grundval av skattedeklarationer som lämnades in 2023–2025
|
|
M3C1–28
|
Investering 1.10 – Stärka knutpunkter i storstadsområden, interregionala och regionala järnvägslinjer
|
Måltavla
|
3 309 km uppgraderade linjeavsnitt byggs
|
|
M2C4–40
|
Investering 4.5 – Stödordning för investeringar i vatteninfrastruktur
|
Måltavla
|
Invitalia S.p.A. ska ha ingått lagliga bidragsavtal med slutliga stödmottagare för ett belopp som krävs för att använda 100 % av RRF-investeringen i ordningen (med beaktande av förvaltningsavgifter). Minst 40 % av denna finansiering ska bidra till klimatmålen med hjälp av metoden i bilaga VI till RRF-förordningen.
Italien ska överföra 1 200 000 000 EUR till Invitalia S.p.A. för faciliteten.
|
|
M1C2–34
|
Investering 9 – Övergång 4.0 – Utvidgning
|
Måltavla
|
Skattelättnader för övergångsåtgärder 4.0 som beviljats företag på grundval av dokument som lades fram 2021–2026
|
|
M2C1–27
|
Investeringar 4: Anläggning för vindkraftsparken
|
Milstolpe
|
Rättsliga avtal som undertecknats med slutliga stödmottagare och slutförande av investeringar
|
|
M2C4–39
|
Investering 4.5 – Stödordning för investeringar i vatteninfrastruktur
|
Milstolpe
|
Genomförandeavtalets ikraftträdande
|
|
|
|
Delbetalning, belopp
|
19 EUR 919 595 964
|
AVSNITT 3: YTTERLIGARE ARRANGEMANG
1.Arrangemang för övervakning och genomförande av återhämtnings- och resiliensplanen
Övervakningen och genomförandet av Italiens återhämtnings- och resiliensplan ska ske enligt följande arrangemang:
I enlighet med lagdekret nr. 77 av den 31 maj 2021 enligt ändring genom lagdekret nr 13 av den 24 februari 2023 inrättas ett antal samordningsstrukturer för övervakning och genomförande av planen. Dessa omfattar särskilt följande: i) En styrkommitté på hög nivå (”cabina di regia”) som inrättats under ministerrådets ordförandeskap, med huvuduppgift att styra och samordna genomförandet av planen. II) En uppdragsstruktur som inrättats under ministerrådets ordförandeskap, åtminstone under planens löptid, med befogenhet att fungera som en central samordningsstruktur för genomförandet och övervakningen av planen. III) En teknisk struktur vid ekonomi- och finansministeriet som utför den operativa övervakningen av planens genomförande, kontrollen av att förfaranden och utgifter är korrekta och rapporteringen samt det tekniska och operativa stödet till genomförandefasen. Denna områdesstruktur vid premiärministerns kansli fungerar som en gemensam kontaktpunkt på nationell nivå för Europeiska kommissionen. Ekonomi- och finansministeriet säkerställer att planens resultat utvärderas. Arbetsmarknadens parter och andra berörda parter deltar i särskilda möten för ”cabina di regia” för att säkerställa deras deltagande i genomförandet av planen. Dessutom fastställs samordningsstrukturer på nivån för varje central förvaltning som ansvarar för de åtgärder som ingår i planen, med uppgift att förvalta, övervaka, rapportera och kontrollera relevanta insatser, även när det gäller övervakningen av genomförandet och framstegen mot att uppnå delmål och mål. Slutligen ska efterlevnadsmekanismer i samband med genomförandeproblem, bland annat genom aktivering av substitutionsbefogenheter gentemot de förvaltningar som ansvarar för åtgärderna i planen, införas i syfte att garantera ett snabbt och effektivt genomförande av projekt och mekanismer för att lösa konflikter på förhand inrättas.
För att stärka den administrativa kapaciteten för övervakning och genomförande planeras rekrytering av tillfällig personal, bland annat när det gäller centrala förvaltningar med ansvar för planens insatser och för ekonomi- och finansministeriet (inbegripet när det gäller den centrala samordningsstrukturen och avdelningen för statens räkenskaper), i enlighet med lagdekret nr 80 av den 9 juni 2021, och när det gäller förvaltningar i södra Italien, som förväntas stärka humankapitalet i samband med planering och användning av EU-medel, särskilt i enlighet med lag nr 178 från 2020. Dessutom fördelas resurser till den områdesstruktur som inrättas på premiärministerns kansli för att säkerställa att den fungerar effektivt, enligt vad som föreskrivs i lagdekret nr 13 av den 24 februari 2023. Slutligen planeras tekniskt och operativt stöd till centrala och lokala förvaltningar vid genomförandet av projekt, bland annat genom användning av offentliga kapitalbolag, en pool av experter för tekniskt bistånd och möjligheten att anlita extern expertis. Dessa insatser ska åtföljas av åtgärder för att minska byråkratin och förenkla de administrativa förfarandena i enlighet med lagdekret nr 77 av den 31 maj 2021 och lagdekret nr 13 av den 24 februari 2023.
I bestämmelserna föreskrivs också användningen av ett integrerat IT-system (Regis). Den befintliga inspektionsenheten för finansiella förbindelser med Europeiska unionen (IGRUE), inom ekonomi- och finansministeriet, har till uppgift att samordna revisionssystemen och genomföra kontrollerna med stöd av det statliga kontoret för territoriella räkenskaper (RTS). Förstärkta arrangemang med Guardia di Finanza och relevanta oberoende myndigheter såsom den nationella myndigheten för korruptionsbekämpning (ANAC) ska fortsätta, vilket stärker den roll som det italienska rättssystemet redan tilldelar dessa myndigheter när det gäller skyddet av de offentliga finanserna, inklusive EU:s offentliga finanser.
2.Arrangemang för att ge kommissionen fullständig tillgång till uppgiftsunderlag
För att ge kommissionen fullständig tillgång till de underliggande relevanta uppgifterna ska Italien ha infört följande arrangemang:
Ekonomi- och finansministeriet fungerar som en teknisk struktur för övervakning, bland annat av framstegen när det gäller delmål och mål, och, när så är lämpligt, genomförande av kontroll- och revisionsverksamhet samt för tillhandahållande av rapportering och ansökningar om utbetalningar. Den samordnar rapporteringen av delmål och mål, relevanta indikatorer, men även kvalitativ finansiell information och andra uppgifter, t.ex. om slutmottagare. Datakodning sker hos de centrala förvaltningar som ansvarar för planens åtgärder, som ska rapportera de nödvändiga uppgifterna till ekonomi- och finansministeriet. I enlighet med artikel 24.2 i förordning (EU) 2021/241 ska Italien, när de relevanta överenskomna delmålen och målen i avsnitt 2.1 i denna bilaga har slutförts, lämna in en vederbörligen motiverad begäran till kommissionen om utbetalning av det ekonomiska bidraget och, i förekommande fall, av lånet. Italien ska se till att kommissionen på begäran har full tillgång till de underliggande relevanta uppgifter som ligger till grund för ansökan om utbetalning, både för bedömningen av ansökan om utbetalning i enlighet med artikel 24.3 i förordning (EU) 2021/241 och för revision och kontroll.