EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 15.10.2025
COM(2025) 640 final
2023/0163(COD)
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET
enligt artikel 294.6 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
om
rådets ståndpunkt om antagandet av den nya förordningen om Europeiska sjösäkerhetsbyrån och om upphävande av förordning (EG) nr 1406/2002
(Text av betydelse för EES)
2023/0163 (COD)
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET
enligt artikel 294.6 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
om
rådets ståndpunkt om antagandet av den nya förordningen om Europeiska sjösäkerhetsbyrån och om upphävande av förordning (EG) nr 1406/2002
(Text av betydelse för EES)
1.Bakgrund
|
Överlämnande av förslaget till Europaparlamentet och rådet
(dokument COM(2023) 269 final – 2023/0163 (COD)):
|
den 1 juni 2023
|
|
Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande:
|
den 20 september 2023
|
|
Europaparlamentets ståndpunkt vid första behandlingen:
|
den 12 mars 2024
|
|
Antagande av rådets ståndpunkt:
|
den 13 oktober 2025
|
2.Syfte med kommissionens förslag
Förslaget till förordning om Europeiska sjösäkerhetsbyrån och om upphävande av förordning (EG) nr 1406/2002 är ett av fem lagstiftningsförslag som kommissionen antog den 1 juni 2023 som en uppdatering av tidigare sjösäkerhetspaket.
Europeiska sjösäkerhetsbyrån (Emsa) spelar en viktig roll för att förbättra sjösäkerheten genom att stödja medlemsstaterna och kommissionen och samtidigt bidra till den gröna och den digitala omställningen av EU:s sjöfartssektor. Det är därför mycket viktigt att se till att byrån har ett lämpligt mandat och tillräckliga resurser för att fortsätta sin verksamhet under de kommande åren.
Emsa har fått många nya uppgifter sedan den senaste större ändringen av dess mandat 2013. Merparten av dessa återspeglas dock inte på ett korrekt sätt i dess mandat. De flesta av dessa nya uppgifter beror på att den gröna omställningen och utfasningen av fossila bränslen i sektorn har fått en allt större betydelse och att EU i detta sammanhang är föregångare både på hemmaplan och på internationell nivå. Till yttermera visso är byrån, tack vare de många olika databaser och it-verktyg som utvecklats med åren, bäst lämpad att stödja den välbehövliga digitaliseringen av sjöfartstjänster samt cybersäkerhet och övervakning.
Samtidigt måste Emsas mandat vara framtidssäkrat. Byrån måste kunna ta sig an nya uppgifter som den anförtros genom kommande EU-lagstiftning, t.ex. sjöfartspaketet, som omfattar nya ansvarsområden där byrån ska stödja medlemsstaterna på områdena sjösäkerhet och hållbarhet.
Till följd av detta återspeglar förslaget om att se över Emsas mandat den växande roll som byrån spelar redan i dag och den roll som den förväntas spela i framtiden. Mandatet bör vara detaljerat men ändå flexibelt för att säkerställa att Emsa även i fortsättningen smidigt kan tillgodose medlemsstaternas och kommissionens behov för att både stödja genomförandet av nya politiska prioriteringar och reagera på kriser. Emsas ökade roll förutsätter ytterligare personalresurser och ekonomiska resurser för byrån.
På grund av avsevärda förändringar i byråns uppgifter och interna organisation har kommissionen föreslagit att förordning (EG) nr 1406/2002 ska ersättas med en ny akt.
3.Kommentarer till rådets ståndpunkt
Rådets ståndpunkt återspeglar till fullo den politiska överenskommelse som nåddes mellan Europaparlamentet och rådet den 20 maj 2025. De viktigaste punkterna i överenskommelsen är följande:
·När det gäller byråns verksamhetsområde och uppgifter behölls lejonparten av de uppgifter som ingår i kommissionens förslag, med vissa ändringar i ordalydelsen, uppdateringar avseende den slutliga versionen av det nyligen antagna sjösäkerhetspaketet, återvinning av fartyg, riskbedömning av föroreningar, uppgifter avseende minskning av koldioxidutsläpp, sjöövervakningsuppgifter och tillägg av nya uppgifter. Det tekniska stödet från Emsa till kommissionen eller medlemsstaterna när det gäller ramdirektivet om en marin strategi och kväveoxider togs dock bort.
·När det gäller de internationella aspekterna enades medlagstiftarna om att Emsa kan placera ut personal till stöd för kommissionen och medlemsstaterna vid Internationella sjöfartsorganisationen i London. Medlagstiftarna enades slutligen om att behålla hänvisningen till byråns internationella strategi som ska antas av Emsas styrelse inom ramen för byråns samlade programdokument.
·När det gäller styrning enades medlagstiftarna, trots rådets starka preferens för att minska antalet kommissionsföreträdare i Emsas styrelse, om att behålla de fyra företrädarna för kommissionen.
·Medlagstiftarna enades om att radera avsnittet om direktionen och kravet på att kommissionen avger en positiv röst avseende utkasten till styrelsens beslut om personalresurser och budgetfrågor. Detta minskade kommissionens och medlemsstaternas avsedda förstärkta tillsynsroll över byrån.
·Den funktion som Emsas direktion skulle ha fylls dock delvis redan av en rådgivande kommitté till styrelsen som omfattar två företrädare för kommissionen och som har till uppgift att förbereda beslut i budget- och personalfrågor. Även om avvisandet av direktionen kan få negativa effekter kommer dessa att dämpas av den rådgivande kommitténs nuvarande roll och sammansättning.
·Medlagstiftarna enades vidare under trepartsmötet om en varningsmekanism som kommer att utlösas om kommissionen tar upp allvarliga farhågor när det gäller förslag till beslut i frågor som rör rambudgetförordningen och tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen. När det gäller omröstningsregeln bortsåg medlagstiftarna dock från de starka reservationer som kommissionen uttryckt och enades om att gå från enhällighet till fyra femtedels majoritet för att styrelsen ska kunna anta beslut efter det att kommissionen har aktiverat varningssystemet. Detta kommer att försvaga bestämmelsens avskräckande effekt och därmed minska kommissionens förmåga att säkerställa efterlevnad av unionsrätten i personal- och budgetfrågor. I detta sammanhang har kommissionen gjort ett uttalande där den uppmanar till strukturerad samordning mellan byrån och styrelsen och kommissionen när det gäller utkast till styrelsebeslut som rör dessa frågor.
·Medlagstiftarna enades om att ändra omröstningsreglerna i styrelsen från en absolut majoritet till två tredjedels majoritet när det gäller yttrandet om räkenskaper, styrelseordning, byråns interna struktur, arrangemang med tredjeländer samt utnämning och entledigande av och förlängning av mandatperioden för den verkställande direktören. Dessutom enades medlagstiftarna om att återinföra styrelsens befintliga möjlighet att agera på grundval av ett förslag om entledigande av den verkställande direktören inte bara om det läggs fram av kommissionen utan även om det läggs fram av minst en tredjedel av de röstberättigade styrelseledamöterna.
·När det gäller den verkställande direktören enades medlagstiftarna om att lägga till geografisk jämvikt som en princip som ska respekteras i kommissionens urvalsförfarande. De enades också om att den utvalda kandidaten eller den sittande verkställande direktören före utnämningen, och eventuellt även före förlängningen av mandatperioden, ska uppmanas att göra ett uttalande inför behörigt utskott i Europaparlamentet och besvara frågor från utskottsledamöterna.
·När det gäller förlängningen av den verkställande direktörens mandatperiod enades medlagstiftarna om att den dubbla bedömningen (som beaktar en utvärdering av den verkställande direktörens arbetsinsats och byråns framtida uppgifter och utmaningar) ska översändas till styrelsen för kännedom, tillsammans med kommissionens förslag till förlängning. Medlagstiftarna enades också om att stryka övergångsbestämmelsen om förlängning av mandatperioden för den nuvarande verkställande direktören med ett år.
·Medlagstiftarna enades om att behålla möjligheten att på begäran av kommissionen inrätta regionala centrum i EU:s medlemsstater för att byrån ska kunna utföra vissa av sina uppgifter på det mest effektiva sättet.
·Slutligen enades medlagstiftarna om att ta bort möjligheten för byrån att fastställa och ta ut avgifter i nuläget: eventuella behov av att inrätta ett avgiftssystem med identifiering av de tjänster som skulle kunna finansieras genom avgifter kommer att bedömas i den periodiska utvärderingen av byrån senast fem år efter förordningens ikraftträdande.
4.Slutsats
I en anda av kompromissvilja stöder kommissionen resultaten av de interinstitutionella förhandlingarna och kan därför godta rådets ståndpunkt vid första behandlingen, vilket gör det möjligt för Europaparlamentet att anta den slutliga texten vid andra behandlingen.
5.KOMMISSIONENS FÖRKLARING
Kommissionen har utarbetat en ensidig förklaring som återfinns i tillägget.
Tillägg
Kommissionens förklaring om varningssystemet för personalresurser och budgetfrågor (artikel 20.2)
”Kommissionen påpekar att medlagstiftarnas slutliga överenskommelse om det ändrade förslaget till förordning om Europeiska sjösäkerhetsbyrån (Emsa) innebär ändringar av styrningen jämfört med kommissionens förslag. Ändringarna minskar kommissionens förmåga att säkerställa efterlevnad av unionsrätten i personal- och budgetfrågor.
Ändringen från enhällighet till fyra femtedels majoritet i den andra omröstningsomgången i artikel 20.2 gör att kommissionens skyddsåtgärd för att säkerställa god förvaltning och sund ekonomisk förvaltning blir mindre effektiv. Därigenom införs en risk för att beslut som strider mot unionens tillämpliga rättsliga ram – särskilt rambudgetförordningen och tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen – ändå skulle kunna antas, trots kommissionens formella invändningar. Detta kan också leda till allvarliga ekonomiska risker och anseenderisker inte bara för Emsa utan även för kommissionen och Europeiska unionen som helhet.
I detta sammanhang uppmanar kommissionen Emsa och dess styrelse att inleda en tidig och strukturerad samordning med kommissionen om alla utkast till beslut som ska läggas fram för antagande.”