EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 16.7.2025

COM(2025) 565 final

2025/0240(COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och sjöfart, välstånd och säkerhet för perioden 2028–2034 och om ändring av förordning (EU) 2023/955 och förordning (EU, Euratom) 2024/2509

{SWD(2025) 565 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Under de senaste åren har EU-fonder med nationellt förhandstilldelade anslag på ett avgörande sätt bidragit till att uppnå viktiga EU-mål och genomföra EU:s gemensamma politik – från ekonomisk, territoriell och social sammanhållning till att säkerställa en skälig levnadsstandard för jordbrukssamhället, tillgång till livsmedel till rimlig kostnad, stöd till den gemensamma fiskeripolitiken eller skapandet av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa. För närvarande finns det flera fonder som främst är förhandstilldelade till medlemsstaterna. Ändå kräver de djupgående svårigheter som vår union står inför en reflektion över hur deras utformning kan förbättras för att vi på bästa sätt ska kunna uppfylla våra gemensamma prioriteringar.

Samtidigt bidrar livsmedelssäkerhet och naturskydd till att upprätthålla livskvaliteten i Europa genom den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP), som kan garantera att 450 miljoner européer har tillgång till säkra, högkvalitativa och varierade livsmedelsprodukter till överkomliga priser. Dessutom bidrar den till att bevara livskraftiga landsbygdsområden och göra betydande framsteg mot hållbarhet. Samtidigt utsätts jordbrukssektorn för allt större påfrestningar till följd av långsiktiga risker för livsmedelssäkerheten samt effekterna av klimatförändringar och miljöförstöring. Jordbrukare, fiskare och landsbygds- och kustområden påverkas dessutom i allt högre grad av orättvis global konkurrens, högre energipriser, brist på yngre jordbrukare och fiskare samt svårigheter att få tillgång till kapital. Trots det omfattande stödet från den gemensamma jordbrukspolitiken är jordbruksinkomsten per arbetstagare fortfarande instabil och betydligt lägre än genomsnittslönen i EU:s ekonomi (60 % 2023).

Krig, osäkerhet, fattigdom och brist på framtidsutsikter har bidragit till ökade migrationsflöden, och instrumentaliseringen av migration vid EU:s yttre gränser har tydliggjort nya former av hot. Samtidigt präglas det globala politiska och ekonomiska landskapet av påfrestningar av en sällan skådad omfattning, med krig som fortfarande rasar på den europeiska kontinenten och i dess närområde.

Även om detta bara är ett fåtal av de många prövningar som vår union står inför visar de på behovet av att förbättra utformningen av EU:s stöd för att på bästa sätt uppnå våra gemensamma prioriteringar och vår gemensamma politik och se till att EU:s budget fortsätter att spela en viktig roll för att stödja rättvis tillväxt för alla, hållbar ekonomisk konvergens samt rättvisa mellan generationerna och säkerhet. I kommissionens politiska riktlinjer för 2024–2029 efterlyses en förstärkt, moderniserad sammanhållnings- och tillväxtpolitik som syftar till att minska de ekonomiska, sociala och territoriella skillnaderna, stödja sysselsättningen och stärka unionens konkurrenskraft. Genom halvtidsöversynen av sammanhållningspolitiken införs redan flexibilitet och incitament för att rikta investeringarna mot nya utmaningar, samtidigt som huvudfokus på att minska regionala skillnader bibehålls. I riktlinjerna efterlyses också åtgärder för att säkerställa att fiskerisektorn förblir hållbar, konkurrenskraftig och resilient och för att upprätthålla lika villkor för den europeiska fiskekedjan. Det uttrycks ett åtagande om att europeiska världshavspakten kommer att fokusera på att stimulera den blå ekonomin och säkerställa en god förvaltning och hållbarhet när det gäller våra hav i alla deras dimensioner. I riktlinjerna efterlyser man också en gemensam jordbrukspolitik som är mer målinriktad och hittar rätt balans mellan incitament, investeringar och reglering och säkerställer att jordbrukarna har en skälig och tillräcklig inkomst. Mer allmänt lovar man också att stödja åtgärder för att stärka Europas försvar och säkerhet och hantera migration, inbegripet ett effektivt skydd av EU:s yttre gränser, samt beredskap eller kampen mot klimatförändringarna. Vid olika tillfällen har EU:s statschefer efterlyst en ökad resiliens inom EU:s jordbruk för att upprätthålla livsmedelssäkerheten på lång sikt, värdet av livskraftiga landsbygdssamhällen och den gemensamma jordbrukspolitikens viktiga roll i detta avseende. Dessutom har de betonat behovet av att säkerställa en stabil och förutsägbar politisk ram, inbegripet att stödja jordbrukarna i deras hantering av miljö- och klimatutmaningar.

I kommissionens meddelande av den 19 februari 2025, En vision för jordbruk och livsmedel6, beskrivs de viktigaste principerna för den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2027. Dessa principer omfattar en gemensam jordbrukspolitik som bygger på mål och riktade krav, ökat ansvar och ökad ansvarsskyldighet för medlemsstaterna när det gäller hur de uppfyller den gemensamma jordbrukspolitikens mål, den gemensamma jordbrukspolitikens viktiga roll för att stödja och stabilisera jordbrukarnas inkomster och locka till sig en ny generation jordbrukare, en enklare och mer målinriktad politik med en tydligare balans mellan incitament och obligatoriska krav, större flexibilitet för jordbrukarna och en övergång från villkor till incitament.

I vidare bemärkelse är denna fleråriga budgetram för 2028–2034 en möjlighet att utforma en mer politikorienterad, enklare, mer verkningsfull och mer responsiv budget för att hjälpa medlemsstaterna och deras regioner att ta itu med prioriteringar och utmaningar på ett så ändamålsenligt, inkluderande och effektivt sätt som möjligt, med utgångspunkt i alla lärdomar från de nuvarande programmen. I kommissionens meddelande om vägen mot nästa fleråriga budgetram som offentliggjordes den 11 februari 2025 betonades i detta avseende behovet av att ta itu med ”de komplexiteter, svagheter och stelheter som finns för närvarande och maximera effekten av varje euro som spenderas” samtidigt som man säkerställer budgetens förmåga att reagera på en föränderlig verklighet. 

Syftet med detta förslag till förordning är att möta dessa olika utmaningar genom att

·säkerställa bättre samstämmighet mellan EU:s prioriteringar och nationella och regionala åtgärder,

·uppnå förenkling och bättre valuta för pengarna genom att bygga ett enklare och effektivare genomförandesystem,

·ta itu med nya politiska prioriteringar genom att underlätta omfördelningen av resurser för att tillgodose nya behov och oförutsedda kriser, utan att äventyra uppfyllandet av långsiktiga mål.

För att uppnå dessa mål föreskrivs i detta initiativ en gruppering av nationellt fördelade medel inom ramen för en fond för följande syften:

·Förenkla den nuvarande ramen – genom att gå från nära 540 program till 27 nationella och regionala partnerskapsplaner och en Interregplan, med ett brett tillämpningsområde och en enda uppsättning regler, som kommer att minska de administrativa kostnaderna på alla nivåer, samtidigt som tillgången till finansiering för EU-företag, inklusive små och medelstora företag, lokala myndigheter och projektansvariga underlättas och fokus på att minska regionala skillnader bibehålls. För jordbrukssektorn innebär detta en utveckling som bygger på den senaste reformen, som redan nu och för första gången baseras på strategiska nationella planer och prestation. På samma sätt garanterar den nya ramen samstämmighet genom att integrera den gemensamma jordbrukspolitikens interventioner från den nuvarande tvåfondsstrukturen under ett enda paraply. En sådan anpassning medför ytterligare flexibilitet och förenkling.

·Tillhandahålla en mer integrerad programplaneringsprocess som möjliggör en mer differentierad och kvalitativ strategi för att uppnå EU:s prioriteringar, anpassad till varje medlemsstats nationella och regionala utmaningar, i stället för en universallösning. Integrerad programplanering kommer också att möjliggöra starkare synergier mellan olika politikområden, till exempel för att ge medlemsstaterna möjlighet att ta itu med de utmaningar som landsbygds- och kustområden står inför på ett mer heltäckande sätt, samt med andra EU-utgiftsprogram (t.ex. Europeiska konkurrenskraftsfonden eller Fonden för ett sammanlänkat Europa). På så sätt kommer fonden också att säkerställa fortsatt stöd till dem som behöver det mest, inklusive de minst utvecklade regionerna och de jordbrukare som har störst behov, med ett starkt fokus på generationsskifte.

·Säkerställa att EU:s budget stöder framgång genom att ge medlemsstaterna och regionerna de mål som krävs för att genomföra en ambitiös reformagenda, som kommer att gynna EU som helhet, och genom att rikta utgifterna dit där de gör mest nytta och kan ge EU största möjliga mervärde – särskilt genom att uppmuntra medlemsstaterna och regionerna att välja fler projekt med högt EU-mervärde än i dag, inklusive gränsöverskridande projekt och flerlandsprojekt (särskilt viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse). Samstämmighet kommer att säkerställas över hela linjen, med bättre politisk planering på alla nivåer och en effektivare fördelning av EU-medel, där de kan uppnå de bästa resultaten och främja starkare synergier mellan politikområdena.

·Främja egenansvar på alla nivåer, med flernivåstyre och en stark regional dimension, som bygger på delad förvaltning och partnerskapsprincipen, så att stödet inriktas på behoven i varje medlemsstat och dess regioner och sektorer samt kontinuitet och förutsägbarhet för förvaltande myndigheter och stödmottagare.

·Möjliggöra snabbare och bättre valuta för pengarna genom att koppla tillhandahållandet av medel till medlemsstaterna till de framsteg som gjorts i genomförandet av åtgärderna snarare än till ersättning för stödberättigande kostnader.

·Införa starka skyddsåtgärder för att säkerställa respekten för rättsstatsprincipen och en effektiv tillämpning av den europeiska stadgan om de grundläggande rättigheterna under hela genomförandet.

·Uppmuntra ökad flexibilitet och anpassningsförmåga, med en gradvis fördelning av medel under hela programperioden, en enklare översyn av planerna och en reserv på EU-nivå (EU-faciliteten) som ger ytterligare utrymme att anpassa sig till nya prioriteringar och kriser.

En EU-facilitet kommer att komplettera genomförandet på nationell och regional nivå. EU-faciliteten kommer att stödja transnationella och innovativa projekt med ett högt EU-mervärde, vilket kräver ytterligare samordningsinsatser på EU-nivå. Den kommer också att ge tekniskt stöd till medlemsstaterna så att de effektivt kan genomföra sina nationella och regionala partnerskapsplaner. Dessutom kommer faciliteten att hjälpa medlemsstaterna att snabbt ta itu med akuta och särskilda behov som svar på en krissituation såsom en större nationell eller regional naturkatastrof och främja krisreparation och återhämtning i syfte att öka motståndskraften efter en kris. Den kommer också att hantera osäkerhet genom att ge unionen ytterligare manöverutrymme för att anpassa sig till nya prioriteringar på unionsnivå, vilket kräver samordnade insatser.

Detta förslag åtföljs av förslagen till sektorsspecifika förordningar som innehåller särskilda villkor för tillhandahållande av unionsstöd på de politikområden som omfattas av planerna. Detta unionsstöd till kommer att tillhandahållas genom fonden i enlighet med de regler för den fonden som fastställs i denna förordning.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Fonden kommer att bidra till att bättre utnyttja synergier mellan de politikområden som omfattas av detta initiativ och därmed stödja genomförandet av dem. Genom att exempelvis låta sammanhållningspolitiken, den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken omfattas av en enda programplaneringsstrategi kommer medlemsstaterna att ha en större verktygslåda för att ta itu med de utmaningar som jordbrukare och samhällen står inför i landsbygds- och kustområden (t.ex. infrastrukturutveckling, tjänster, digitalisering, tillgång till vatten- och energiinfrastruktur, kompetensutveckling, generationsskifte). På samma sätt kommer medlemsstater och regioner, genom att föra samman migrationspolitiken och sammanhållningspolitiken under en gemensam programplaneringsstrategi, att vara bättre rustade att integrera migranter på arbetsmarknaden samtidigt som de skyddar sina gränser.

En förenklad ram för nationellt förhandsfördelade anslag kommer att underlätta möjligheten att dra nytta av synergier med andra program inom EU:s budget, med en styrmekanism som säkerställer en samordnad programplanering utan överlappningar. Synergier kommer att vara särskilt relevanta med Europeiska konkurrenskraftsfonden InvestEU-programmet, Fonden för ett sammanlänkat Europa, Erasmus+-programmet, programmet för den inre marknaden, tullen och samarbetet mellan nationella myndigheter och instrumentet Europa i världen.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Fonden kommer att stödja och därför skapa ökad överensstämmelse med annan unionspolitik, såsom följande:

·Kommissionens meddelande om genomförande och förenkling ”Ett enklare och snabbare Europa” 1 , som inleder en ny satsning på att påskynda, förenkla och förbättra EU:s politik och lagstiftning, göra reglerna tydligare och lättare att förstå och snabbare att genomföra.

·Konkurrenskraftskompassen 2 , som kräver övergripande möjliggörande faktorer, såsom avlägsnande av hinder för den inre marknaden, fördjupande av kapitalmarknaderna genom genomförande av reformer som ligger till grund för spar- och investeringsunionen samt förenkling av regelverket genom en omlagd EU-budget. Att ha en förenklad ram för nationellt förhandstilldelade anslag kommer att göra det möjligt att bättre utnyttja synergier med andra instrument i EU:s budget, däribland Europeiska konkurrenskraftsfonden och Horisont Europa.

·Given för en ren industri 3 , som innehåller en gemensam färdplan för konkurrenskraft och fossilfrihet och identifierar den fleråriga budgetramen efter 2027 som en viktig möjliggörande faktor för omställningen till ren energi. Som en del av given för en ren industri antog kommissionen handlingsplanen för överkomliga energipriser 4 , som syftar till att sänka energikostnaderna för alla, påskynda utbyggnaden av förnybar energi, öka energieffektiviteten eller beredskapen för energikriser.

·Kommissionens meddelande av den 5 mars 2025 om kompetensunionen 5 , som innehåller de åtgärder som krävs för att förse människor med rätt kompetens och uppnå ett mer konkurrenskraftigt och inkluderande Europa.

·”En vision för jordbruk och livsmedel” 6 av den 19 februari 2025, som föreslår åtgärder för att säkerställa långsiktig konkurrenskraft, hållbarhet och resiliens inom EU:s jordbruks- och livsmedelssektor.

·Forsknings- och innovationspolitik genom EU:s världshavspakts strategi för havsforskning och havsinnovation och strategin för forskning och innovation om vattenresiliens på ett samverkande sätt.

·Vitboken om europeisk försvarsberedskap 2030 av den 19 mars 2025, som innehåller en ny strategi för försvar och fastställer investeringsbehov. I rapporten beskrivs viktiga åtgärder för att skydda Europas säkerhet, bland annat genom omfattande investeringar i försvaret och genom att stärka den europeiska försvarsindustrins beredskap.

·Kommissionens meddelande av den 5 mars 2025 om handlingsplanen för Europas fordonsindustri, i vilket de nödvändiga stegen för övergången till utsläppsfria, uppkopplade och alltmer automatiserade fordon fastställs.

·I kommissionens meddelande av den 9 december 2020 Strategi för hållbar och smart mobilitet – att sätta EU-transporterna på rätt spår för framtiden fastställs de nödvändiga stegen för det europeiska transportsystemets väg mot en hållbar, smart och motståndskraftig mobilitet.

·Jämlikhetsunionen och dess tillhörande strategier7 som syftar till att bekämpa diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning. Den europeiska världshavspakten av den 5 juni 2025, som innehåller en övergripande strategi för att bättre skydda havet, främja en blomstrande blå ekonomi och stödja välbefinnandet för människor som bor i kustområden.

·Meddelandet om beredskapsunionen för att för att förebygga och reagera på framväxande hot och kriser. 

·De omnibuspaket som antogs under 2025 7 och som bland annat syftar till förenkling, samstämmighet med annan lagstiftning och minskning av antalet datapunkter. Rättsakten om nettonollindustri och förordningen om kritiska råmaterial, även med tanke på strikta tidsfrister för tillstånd.

·Kommissionens meddelande av den 5 juni 2025 om en europeisk strategi för vattenresiliens.

·Policyprogrammet för det digitala decenniet 2030, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/2481, som fastställer unionens mål för den digitala omställningen för 2030 och föreskriver en övervaknings- och samarbetsmekanism som bygger på nationella strategiska färdplaner för det digitala decenniet. De årliga meddelandena om läget för det digitala decenniet, som utvärderar unionens framsteg mot de digitala målen för 2030 och tillhandahåller genomförbara rekommendationer för varje medlemsstat.

·Kommissionens meddelande om handlingsplan för AI-kontinenten.

·Kommissionens meddelande av den 19 mars 2025 om spar- och investeringsunionen 8 , i vilket det föreslås åtgärder för att skapa bättre investeringsmöjligheter för EU-medborgare och finansieringsalternativ för EU-företag, och därmed göra finansmarknaderna till en övergripande möjliggörande faktor för EU:s strategiska mål.

Detta initiativ kommer också att säkerställa överensstämmelse med den europeiska klimatlagen, i enlighet med artikel 6.4 i förordning (EU) 2021/1119.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

EU-åtgärder motiveras av flera rättsliga grunder som återspeglar de olika politikområden som stöds av fonden:

·Enligt artikel 174 i EUF-fördraget ska EU främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.

·Genom artiklarna 176, 177 och 162 i EUF-fördraget inrättas Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden respektive Europeiska socialfonden och deras respektive mål fastställs.

·Genom artiklarna 38 och 42.3 i EUF-fördraget ges unionen befogenhet att fastställa och genomföra en gemensam jordbrukspolitik och en gemensam fiskeripolitik. I artikel 39 i EUF-fördraget fastställs målen för den gemensamma jordbrukspolitiken, bland annat ökad produktivitet inom jordbruket, en skälig levnadsstandard för jordbruksarbetarna, stabilisering av marknaderna, säkerställande av tillgången på varor och säkerställande av att dessa leveranser når konsumenterna till rimliga priser. Artikel 42 i EUF-fördraget gör det möjligt för unionen att avgöra i vilken utsträckning unionens konkurrensregler och regler om statligt stöd är tillämpliga på produktion av och handel med de jordbruksprodukter som förtecknas i bilaga I till EUF-fördraget.

·I artikel 175 i EUF-fördraget förtecknas strukturfonderna, som ska stödja uppnåendet av ekonomisk, social och territoriell sammanhållning – utvecklingssektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket, Europeiska socialfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden. I artikel 177 i EUF-fördraget föreskrivs att Europaparlamentet och rådet ska ”fastställa strukturfondernas uppgifter, huvudmål och organisation, vilket kan omfatta en omgruppering av fonderna”.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

•Proportionalitetsprincipen

•Val av instrument

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Samråd med berörda parter

·särskilda evenemang, såsom medborgarpanelen om den nya EU-budgeten, den årliga budgetkonferensen, Tour d'Europe (en samrådsrunda som genomförs av kommissionsledamoten med ansvar för budget, bedrägeribekämpning och offentlig förvaltning i medlemsstaterna och regionerna), och

·ett särskilt öppet offentligt samråd (från den 12 februari till den 7 maj 2025).

Samråden med berörda parter gav liknande resultat som slutsatserna i konsekvensbedömningen, där man framhöll att det viktigaste för den framtida finansieringsramen är behovet av förenkling, större flexibilitet och vikten av att säkerställa stöd till alla regioner utifrån deras specifika behov snarare än enhetliga anslag. Att ta itu med strukturella skillnader, inklusive bestående sociala, ekonomiska, regionala och territoriella skillnader, är fortfarande en viktig fråga, liksom behovet av att stärka den administrativa kapaciteten. Att förbättra flernivåstyrningen och berörda parters deltagande framstod också som en tydlig prioritering.

De berörda parternas farhågor behandlas i de olika förenklingsåtgärder som ingår i fondens förordning samt i de olika regler som styr utformningen och genomförandet av planerna.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Förslaget understöddes av en konsekvensbedömning, där olika alternativ för planens utformning undersöktes, med fokus på genomförandemodellen – hur utbetalningarna ska ske – och förvaltningsmodellen – hur EU:s utgifter ska genomföras och övervakas. Utformningen påverkar planernas tillämpningsområde, som undersöktes i ett andra steg.

I konsekvensbedömningen drogs slutsatsen att det rekommenderade alternativet för utformningen av planerna är en genomförandemodell mot på förhand överenskomna mål (alternativ B), inom ramen för delad förvaltning (alternativ D). Å ena sidan säkerställer genomförandet av på förhand överenskomna mål bättre samstämmighet, valuta för pengarna och ansvarsskyldighet jämfört med en kostnadsbaserad genomförandemodell, eftersom de specifika resultat som ska uppnås fastställs i förväg. Att ge ekonomiskt stöd när delmål och mål har uppfyllts ger ytterligare incitament att genomföra överenskomna åtgärder. En sådan genomförandemodell ger också en enklare ram för reformer på medlemsstatsnivå och gör det möjligt att ytterligare förbättra samstämmigheten mellan EU:s och nationella/regionala/lokala verksamheter. Å andra sidan kommer delad förvaltning att bäst tillgodose planernas flernivåstyre och starka regionala dimension. Det skulle också säkerställa enkelhet för medlemsstater och regioner som skulle kunna bygga vidare på de strukturer som redan inrättats för förvaltningen av EU-medel med nationellt förhandsfördelade anslag och därmed leda till lägre anpassningskostnader för medlemsstaternas myndigheter jämfört med direkt förvaltning (med undantag för Sociala klimatfonden).

När det gäller planernas tillämpningsområde visade konsekvensbedömningen att en plan per medlemsstat skulle säkerställa en mer enhetlig och samordnad programplanering av förhandsfördelade anslag, som återspeglar de olika behoven på nationell och regional nivå och samtidigt säkerställer stöd till de EU-prioriteringar som fastställts i styrmekanismen. I konsekvensbedömningen drogs slutsatsen att ett bredare tillämpningsområde för planerna, såsom föreslås i alternativ 3b, skulle skapa större politisk samstämmighet. Detta skulle i sin tur möjliggöra att synergier mellan politiska åtgärder tas till vara och att befintliga överlappningar kan undanröjas.

Alla alternativ förväntas minska de administrativa kostnaderna för medlemsstater och regioner – om än i olika utsträckning. Alternativ 1 skulle minska antalet program från över 400 till en plan för varje medlemsstat, samtidigt som man går från programplanering i två steg inom sammanhållningspolitiken till en enda programplanering på grundval av en enda uppsättning regler, vilket också förväntas minska förseningarna i genomförandet – utan att det påverkar en stark flernivåstyrning och den regionala dimensionen. Alternativ 2a skulle delvis bidra till att bättre utnyttja synergierna med annan EU-politik såsom sammanhållningen, men skulle innebära ett steg tillbaka från den strategiska planeringsstrategi för hela den gemensamma jordbrukspolitiken som infördes genom de strategiska GJP-planerna 2023–2027. Det förväntas medföra ytterligare förenklingar med tanke på likheterna mellan den gemensamma jordbrukspolitiken och förordningen om gemensamma bestämmelser, men med vissa anpassningskostnader för medlemsstaternas myndigheter som skulle behöva arbeta inom ramen för två olika system för de två GJP-fonderna. En fullständig integrering av den gemensamma jordbrukspolitiken (alternativ 2b) skulle avhjälpa detta, men det skulle ändå vara nödvändigt att införa särskilda regler för integreringen av areal- och djurbaserade interventioner som jordbrukarna är direkt beroende av för sin försörjning, för att bevara den inre marknadens integritet och en rättvis konkurrens mellan jordbrukarna. På det hela taget konstaterades alternativen 2b och 3 medföra större förenklingsvinster och bättre politiska synergier än alternativen 1 och 2a.

Att ha ett enda anslag per medlemsstat skulle säkerställa en effektiv och flexibel fördelning av finansieringen mellan politikområden, vilket skulle göra det möjligt för medlemsstaterna att ta itu med nya prioriteringar såsom försvarsförmåga eller beredskap. Det skulle också göra det lättare att omfördela resurser för att möta oförutsedda utmaningar eller förändra de politiska behoven utan att behöva öppna den rättsliga ramen på nytt. I konsekvensbedömningen drogs slutsatsen att ett större tillämpningsområde för planerna enligt alternativ 3b skulle ge mest flexibilitet jämfört med de andra två alternativen.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Initiativet förväntas leda till en betydande minskning av den administrativa bördan och förbättrad effektivitet. En gemensam uppsättning regler förväntas – på kort till medellång sikt – minska kostnaderna för såväl nationella/regionala/lokala förvaltningar som berörda parter. Att sammanföra olika EU-medel ger också möjlighet att öka synergierna och flexibiliteten i användningen av EU-medel, vilket främjar en bättre resursfördelning och en effektivare EU-budget, med makroekonomiska och samhälleliga fördelar på lång sikt. Fokuseringen på EU:s prioriteringar, samtidigt som hänsyn tas till nationella och regionala behov, förväntas också bidra till en effektivare användning av EU:s resurser.

Även om engångskostnader för anpassning till den nya ordningen förväntas för nationella och regionala myndigheter och stödmottagare (inklusive företag), förväntas de återkommande kostnaderna för efterlevnad och administration minska jämfört med nuläget tack vare förenklingsåtgärderna.

•Grundläggande rättigheter

4.BUDGETKONSEKVENSER

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

2025/0240 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och sjöfart, välstånd och säkerhet för perioden 2028–2034 och om ändring av förordning (EU) 2023/955 och förordning (EU, Euratom) 2024/2509

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 42, artikel 43.3, artikel 46 d, artikel 91.1 d, artikel 149, artikel 153.2 a och artiklarna 164, 175, 177 och 178, artikel 192.1, artikel 194.2, artikel 209.1, artikel 212.2, artikel 322.1 a och artikel 349,

med beaktande av 1979 års anslutningsakt, särskilt punkt 6 i protokoll nr 4 om bomull,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

med beaktande av revisionsrättens yttrande,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)Enligt artikel 174 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ska unionen, för att främja en harmonisk utveckling inom hela unionen, utveckla och fullfölja sin verksamhet för att stärka sin ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning. I artikeln föreskrivs även att unionen särskilt ska sträva efter att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna.  

(2)Enligt artikel 175 i EUF-fördraget ska medlemsstaterna samordna sin ekonomiska politik på ett sådant sätt att målen i artikel 174 i EUF-fördraget uppnås.  Unionen understödjer även strävandena att uppnå mål genom de åtgärder som den vidtar genom strukturfonderna, inbegripet utvecklingssektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket, Europeiska socialfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden. I kommissionens meddelande om vägen mot nästa fleråriga budgetram1 betonas att unionsfinansieringens effektivitet hämmas av fragmenteringen av den finansiella strukturen i kombination med komplexiteter och stelhet som ökar risken för överlappningar. Finansieringen av unionens politiska mål är spridd över överlappande program, som alla har sina egna regler. Dessa faktorer skapar en administrativ börda för mottagarna och medlemsstaterna och begränsar flexibiliteten i unionens budget.   

(3)Enligt artiklarna 38 och 43.2 i EUF-fördraget ska unionen fastställa och genomföra en gemensam jordbrukspolitik och en gemensam fiskeripolitik. I artikel 39 i EUF-fördraget fastställs målen för den gemensamma jordbrukspolitiken, bland annat ökad produktivitet inom jordbruket, en skälig levnadsstandard för jordbruksarbetarna, stabilisering av marknaderna, säkerställande av tillgången på varor och säkerställande av att dessa leveranser når konsumenterna till rimliga priser. Artikel 42 i EUF-fördraget gör det möjligt för unionen att avgöra i vilken utsträckning unionens konkurrensregler och regler om statligt stöd är tillämpliga på produktion av och handel med de jordbruksprodukter som förtecknas i bilaga I till EUF-fördraget.

(4)I artikel 162 i EUF-fördraget betonas de mål som ska eftersträvas för att förbättra arbetstagarnas sysselsättningsmöjligheter på den inre marknaden och bidra till en höjning av levnadsstandarden. 

(5)I artikel 152 i EUF-fördraget erkänns social dialog som en central del av den europeiska sociala modellen och ett gemensamt mål för unionen och dess medlemsstater.  

(6)I artiklarna 9, 19 och 153 i EUF-fördraget föreskrivs en övergripande ram för social delaktighet, inbegripet bekämpning av fattigdom och diskriminering, som ett centralt mål för unionen. Syftet är att se till att alla medborgare har möjlighet och resurser att delta fullt ut i det ekonomiska, sociala och kulturella livet. Detta inbegriper tillträde till arbetsmarknaden, lika tillgång till anläggningar, tjänster och förmåner, främjande av en levnadsstandard och ett välbefinnande som är i linje med EU:s värden. 

(7)Unionen måste uppnå sina mål i ett utmanande ekonomiskt, socialt och demografiskt sammanhang, som innefattar bestående regionala och territoriella skillnader, effekterna av klimatförändringarna samt utmaningar kopplade till livsmedelssäkerhet och naturskydd. Till detta kommer otillräckliga och ojämna framsteg i unionens digitala omställning, vilket försvårar arbetet med att stärka unionens digitala suveränitet, liksom betydande ekonomiska och sociala konsekvenser. Detta sammanfaller med ett utmanande geopolitiskt och geoekonomiskt läge, som påverkar unionens försvars-, säkerhets- (inklusive ekonomisk säkerhet) och migrationspolitik. För att kunna hantera dessa utmaningar på ett effektivt sätt krävs en mer fokuserad, enkel och slagkraftig unionsbudget – för att säkerställa mervärde för EU och tydlig samstämmighet mellan unionens ekonomiska stöd och dess politiska prioriteringar inom alla politikområden och förvaltningsformer, samt för att [fortsätta arbetet med att] förenkla reglerna för unionens ekonomiska stöd.

(8)I denna förordning bör det fastställas regler för fondens uppgifter, prioriterade mål och organisation. För att vidareutveckla ett samordnat och harmoniserat genomförande av unionsstöd med delad förvaltning – det vill säga Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden (ESF) och Sammanhållningsfonden, åtgärder inom den gemensamma jordbruks- och fiskeripolitiken som finansieras genom delad förvaltning, samt stöd enligt avdelning V i tredje delen av EUF-fördraget – bör även övergripande regler fastställas med stöd av artikel 322 i EUF-fördraget Sektorsspecifika förordningar får innehålla särskilda villkor för att komplettera denna förordning. Dessa villkor bör inte strida mot denna förordning. I händelse av tvivel ska denna förordning ha företräde.

(9)Unionens budget, som genomförs tillsammans med medlemsstaterna, bör särskilt möjliggöra en stärkt och moderniserad sammanhållningspolitik och politik för tillväxt för alla – som bidrar till att minska regionala skillnader inom unionen, främjar hållbar utveckling och konkurrenskraft, samt stärker unionens tekniska suveränitet, digitala omställning och säkerhet. Denna politik bör utarbetas i partnerskap med nationella, regionala och lokala myndigheter och bör öka klimat- och vattenresiliensen och beredskapen med ett övergripande mål för unionens åtgärder för att förbereda sig för ökande klimatrisker. Unionens budget bör fortsätta att stödja en gemensam jordbrukspolitik som är enklare och mer målinriktad, som har rätt balans mellan incitament, investeringar och reglering och säkerställer att jordbrukarna har en rättvis och skälig inkomst, och som är attraktiv för unga jordbrukare. Unionens budget bör säkerställa den förutsägbarhet som krävs för en gemensam politik som tillhandahåller inkomststöd.

(10)Det är i detta sammanhang viktigt att fortsätta ansträngningarna för att förenkla regler och förbättra de nuvarande genomförandemodellerna för att maximera effektiviteten och anpassningsförmågan i unionens utgifter och förenkla för medlemsstaterna, regionala och lokala myndigheter och stödmottagare. De medel som tilldelas medlemsstaterna bör därför i högre grad inriktas på resultat, förenkling och maximering av offentliga investeringar med högt EU-mervärde, inbegripet strategisk användning av offentlig upphandling för att främja viktiga politiska mål och mobilisering av privat kapital. Därför bör unionen fastställa mål och interventionstyper, medan medlemsstaterna bör bära ett större ansvar för att uppnå dessa mål. Följaktligen är det nödvändigt att säkerställa ökad subsidiaritet och flexibilitet så att det blir möjligt att ta större hänsyn till lokala och regionala förhållanden och behov.

(11)I enlighet med artikel 177 i EUF-fördraget ska Europaparlamentet och rådet genom förordningar fastställa strukturfondernas uppgifter, huvudmål och organisation, vilket kan omfatta en omgruppering av fonderna. För att utveckla ett mer samordnat, harmoniserat och effektivt genomförande av unionens fonder bör denna förordning föreskriva att nationellt förhandsfördelade medel grupperas under Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och sjöfart, hållbart välstånd och säkerhet (fonden). Fonden bör genomföras genom nationella och regionala partnerskapsplaner och unionens facilitet (faciliteten), som syftar till att öka flexibiliteten och hantera oförutsedda kriser samt finansiera interventioner som kompletterar och förstärker planerna, som kräver styrning eller samordning på unionsnivå, liksom evidensbaserat politiskt stöd och additionalitet för att mobilisera privata investeringar.

(12)EU:s östra gränsregioner står inför den dubbla uppgiften att öka säkerheten och samtidigt stödja sina ekonomier, företag och människor som har påverkats negativt som en direkt eller indirekt följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. De nationella och regionala partnerskapsplanerna kommer att ge omfattande och enhetligt stöd till de medlemsstater och regioner som står inför dessa utmaningar.

(13)I syfte att säkerställa en mer effektiv användning av unionens medel bör fonden ta itu med de utmaningar som beskrivs på ett helhetsinriktat, samordnat och konsekvent sätt, som återspeglar de olika nationella och regionala behoven i varje medlemsstat, samtidigt som stödet till alla relevanta unionsprioriteringar och kostnadseffektiviteten säkerställs. Dessutom bör fonden bidra till en effektiv och väl samordnad ram, samtidigt som den förlitar sig på ett starkt flernivåstyre och partnerskap. Den bör utgöra en grund för att säkerställa en mer effektiv och flexibel fördelning av medel mellan olika politikområden, samtidigt som medlemsstaterna ges möjlighet att ta itu med nya politiska prioriteringar och omfördela resurser för att hantera oförutsedda utmaningar och kriser. 

(14)Stödet till medlemsstaterna, regionerna och lokalsamhällena för att genomföra unionens politiska prioriteringar och maximera effektiviteten i unionens finansiering bör uppnås genom stöd till åtgärder av stor betydelse för unionen som är kopplade till de mest akuta utmaningar som påverkar Europa.  Dessa utmaningar bör hanteras genom att fem mål på hög nivå eftersträvas: EU:s hållbara välstånd i alla regioner. Europas försvarsförmåga och säkerhet. Stödja människor, stärka Europas samhällen och Europas sociala modell. Upprätthålla Europas livskvalitet. Skydda och stärka demokratin och rättsstatsprincipen och upprätthålla unionens värderingar.

(15)Unionens hållbara välstånd bör stödjas genom att stärka dess industriella bas och främja territoriernas attraktionskraft för att stödja rätten att stanna kvar, bland annat genom strategier för integrerad utveckling av stads-, landsbygds- och kustområden och främjande av europeiskt territoriellt samarbete. Åtgärderna bör inriktas på färdigställandet av de transeuropeiska transport- och energinäten, som är avgörande för en verklig energiunion, och på projekt för att fasa ut fossila bränslen, bland annat genom att främja produktion av förnybar energi, energieffektivitet, lagring och utveckling av smarta energisystem, inhemska överförings- och distributionsnät, samtidigt som regioner, sektorer och människor ges möjlighet att hantera effekterna av omställningen till unionens klimatmål. De transeuropeiska transportnäten måste vara färdiga senast 2030 för stomnätet och senast 2040 för det utvidgade stomnätet för att stödja den gröna och den digitala omställningen för transporter och mobilitet. De bör också syfta till att främja innovativ ekonomisk omvandling, bidra till att uppnå forsknings- och utvecklingsmålet på 3 % av BNP och utvecklingen och användningen av avancerad teknik, användningen av avancerade digitala lösningar, inklusive AI och säker och tillförlitlig IKT-konnektivitet, samtidigt som innovation och digitala klyftor överbryggas.  Åtgärderna bör bidra till att genomföra de rekommendationer som utfärdats enligt artikel 6 i policyprogrammet för det digitala decenniet 2030 och stödja den digitala omställningen. De bör också bidra till att stärka hälso- och sjukvårdssystemens och långtidsvårdens motståndskraft och stödja bostäder till överkomlig kostnad. Åtgärderna bör också stödja en konkurrenskraftig och hållbar turistsektor inom EU, med målet att uppnå en balanserad turism, hantera turistflöden och främja Europa som världens främsta turistdestination.

(16)När det gäller unionens försvarsförmåga och säkerhet bör åtgärderna stärka unionens försvarsindustriella bas och militära rörlighet och stärka unionens beredskap, upptäckt av hot, skydd av kritisk energi- och transportinfrastruktur samt resiliens och krishantering, bland annat genom att stärka cybersäkerheten. Detta bör omfatta åtgärder för att utveckla TEN-T-infrastrukturen med dubbla användningsområden för att möjliggöra storskaliga förflyttningar av trupper och tung utrustning och tungt material med kort varsel. Åtgärderna bör också syfta till att säkerställa en hög säkerhetsnivå i unionen, inbegripet integrationsåtgärder som är förenliga med målen i förordning (EU) [...] om unionsstöd för asyl, inbegripet subsidiärt skydd, tillfälligt skydd, migration och integration, förordning (EU) [...] om unionsstöd för europeisk [integrerad] gränsförvaltning, inbegripet Schengenområdets funktion, och för europeisk viseringspolitik, samt förordning (EU) […] om unionsstöd för inre säkerhet.    

(17)Åtgärder som stöder människor och stärker unionens samhällen och unionens sociala modell bör bidra till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter och uppnåendet av dess huvudmål, i enlighet med de riktlinjer för sysselsättningen som avses i artikel 148.4 i EUF-fördraget, genom att stödja projekt inom politikområdena sysselsättning och arbetskraftens rörlighet, kompetensutveckling, utbildning, social inkludering och fattigdomsbekämpning, och därmed stärka unionens motståndskraft och konkurrenskraft. De bör syfta till att säkerställa lika möjligheter, lika tillträde till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor av hög kvalitet, socialt skydd och social inkludering, särskilt med fokus på att öka arbetskraftsutbudet, säkerställa inkluderande utbildning av hög kvalitet, livslångt lärande och materiellt stöd till de sämst ställda och överbrygga befintliga klyftor, inbegripet könsklyftor. Åtgärderna bör stödja investeringar i barn och ungdomar, marginaliserade och mindre gynnade grupper, tredjelandsmedborgare och säkerställa lika tillgång till tjänster. De bör också bidra till att stärka hälso- och sjukvårdssystemens och långtidsvårdens motståndskraft, stödja subventionerade bostäder och bostäder till överkomliga priser och fokusera på att uppnå en socialt rättvis omställning till klimatneutralitet, och ta itu med de sociala konsekvenserna av att inkludera växthusgasutsläpp från byggnader och vägtransporter i tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG.

(18)En hållbar livskvalitet i unionen bör främjas genom att säkerställa en rättvisare och skälig inkomst för jordbrukare och deras långsiktiga konkurrenskraft samt genom att bidra till livsmedelstryggheten på lång sikt.  Fondens allmänna mål för den gemensamma jordbrukspolitiken bör fastställas på unionsnivå och genomföras av medlemsstaterna genom deras planer. Åtgärderna bör också förbättra attraktionskraften och levnadsstandarden på landsbygden och rättvisa arbetsvillkor samt främja generationsskifte, förbättra jordbrukarnas beredskap och förmåga att hantera kriser och risker, förbättra tillgången till kunskap och innovation och påskynda den gröna och den digitala omställningen för en blomstrande jordbruksbaserad livsmedelssektor. Åtgärderna bör stödja hållbarhet, konkurrenskraft och resiliens inom unionens fiske- och vattenbrukssektor, främja en hållbar och konkurrenskraftig blå ekonomi i kust-, ö- och inlandsområden, förbättra de socioekonomiska möjligheterna och resiliensen i lokalsamhällena och säkerställa en stark havsförvaltning i alla dess dimensioner, med säkra, trygga, rena och hållbart förvaltade hav. De bör aktivt stärka klimatåtgärderna genom att främja minskade växthusgasutsläpp, stödja begränsningsinsatser och underlätta anpassningen till klimatförändringarnas effekter. De bör stärka klimatarbetet och tillhandahållandet av ekosystemtjänster, stödja en effektiv vattenförvaltning och ökad resiliens, främja hållbar utveckling och miljöskydd, stärka bevarandet och återställandet av biologisk mångfald och naturresurser, inklusive mark, samt förbättra djurens välbefinnande. För att erkänna jordbrukarnas positiva klimatpåverkan och underlätta deras tillgång till frivilliga marknadsbaserade incitament, fortsätter kommissionen och medlemsstaterna arbetet med att utveckla metoder för koldioxidupptag samt att uppskatta de minskningar av växthusgasutsläpp som uppnås genom den gemensamma jordbrukspolitiken.

(19)De nationella och regionala partnerskapsplanerna bör fortsatt stödja utvecklingen av innovativa, intressentstyrda projekt som bidrar till EU:s strategiska prioriteringar. På så sätt stärks unionens miljö- och klimatresiliens samt dess ledarskap, samtidigt som unionens naturresurser och biologiska mångfald – som ligger till grund för vårt välbefinnande och vår välfärd – bevaras. Detta bör bygga vidare på erfarenheterna från Life-programmet.

(20)För att skydda och stärka demokratin och rättsstatsprincipen och upprätthålla unionens värden bör stöd avsättas för att upprätthålla och vidareutveckla öppna, rättighetsbaserade, demokratiska, jämlika och inkluderande samhällen, liksom för att stärka rättssystemen, ramarna för bekämpning av korruption, mediernas mångfald och effektiva kontroller och motvikter. Åtgärderna bör även syfta till att bidra till bättre förvaltning genom att öka effektiviteten i den offentliga förvaltningen, inklusive domstolsväsendet, samt stärka den institutionella kapaciteten hos offentliga myndigheter och intressenter i medlemsstater, regioner och lokalsamhällen. Detta bör öka de understödda åtgärdernas effektivitet och ändamålsenlighet. För att säkerställa att Europas sociala dimension, som den anges i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, vederbörligen framhålls och att tillräckliga medel inriktas på de mest behövande, bör medlemsstaterna avsätta medel för att främja social delaktighet. Som en följd av det särskilda behovet att stödja barn i fattigdom bör medlemsstaterna även planera resurser för att hantera åtgärderna inom ramen för barngarantin. Med tanke på den fortsatt höga andelen unga som är arbetslösa eller står utanför arbetskraften i ett antal medlemsstater och regioner, något som särskilt drabbar unga som varken arbetar eller studerar, är det nödvändigt att dessa medlemsstater fortsätter att anslå tillräckliga medel till åtgärder för att främja ungdomssysselsättning, inbegripet genom att genomföra ungdomsgarantin. Medlemsstater bör därför anslå medel i lämplig omfattning gentemot denna utmaning. Medlemsstater som är allvarligt drabbade av ungdomsarbetslöshet bör anslå medel från Europeiska socialfonden för att främja ungas anställbarhet.

(21)Den fortsatta utvecklingen av marknadsbaserad finansiering i alla medlemsstater, särskilt i de medlemsstater där kapitalmarknaderna för närvarande är mindre utvecklade, kommer att utgöra ett viktigt bidrag till unionens hållbara välstånd och konkurrenskraft. För att uppnå dessa mål kräver spar- och investeringsunionen en bottom-up-strategi med ett delat ansvar för medlemsstaterna och EU-institutionerna. Åtgärder på EU-nivå är nödvändiga inom centrala områden där alla medlemsstater bör agera gemensamt för att hantera brister som gäller hela unionen, medan andra åtgärder också kommer att kräva en samordnad strategi, men i större utsträckning bygga på att medlemsstaterna agerar individuellt.

(22)Eftersom målen för denna förordning inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare – på grund av omfattningen av och särdragen hos vissa av de ovannämnda utmaningarna – kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.   Regionerna kommer att stå i centrum för fonden med partnerskapsprincipen och flernivåstyre som underliggande faktorer. För att säkerställa kontinuitet kommer fonden i så stor utsträckning som möjligt att bygga vidare på befintliga strukturer, där regionala och lokala myndigheter, sociala partner och andra relevanta intressenter spelar en viktig roll i utformningen, förvaltningen, genomförandet och uppföljningen av de åtgärder som stöds av fonden.

(23)Som ett komplement till åtgärder som stöds av förordning (EU) [...] [Europa i världen] får fonden stödja åtgärder i eller med koppling till tredjeländer. Sådana åtgärder bör säkerställa full överensstämmelse med principerna och de allmänna målen för unionens yttre åtgärder, med unionens internationella åtaganden och med de rättigheter och principer som fastställs i unionens regelverk.

(24)Principen om partnerskap är en viktig del i genomförandet av de nationella och regionala partnerskapsplanerna och bygger på flernivåstyre och säkerställande av delaktighet från regionala och lokala myndigheter, stadsmyndigheter och andra offentliga myndigheter, det civila samhällets organisationer samt näringslivets och arbetsmarknadens parter. För att skapa kontinuitet i partnerskapens organisation bör den europeiska uppförandekoden för partnerskap inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna som inrättats genom kommissionens delegerade förordning (EU) nr 240/2014 9 (den europeiska uppförandekoden för partnerskap) fortsätta att gälla för planerna.

(25)Syftet med de nationella och regionala partnerskapsplanerna är att säkerställa hög valuta för pengarna genom att göra utbetalningar från kommissionen till medlemsstaterna beroende av uppnåendet av output och uppfyllandet av grundvillkor, oberoende av formen av ersättning från medlemsstaterna till stödmottagarna. Att koppla utbetalningar till överenskomna och förutbestämda delmål, mål och output som täcker hela livslängden för den åtgärd som får stöd kommer att bidra till att utbetalningarna till medlemsstaterna sker på ett korrekt sätt. För att underlätta denna process bör medlemsstaterna kunna lämna in betalningsansökningar upp till sex gånger om året. För att förenkla finansieringen och minska den administrativa bördan för stödmottagarna uppmuntras medlemsstaterna att använda samma ersättningsform som för utbetalningar från kommissionen till medlemsstaterna eller standardskalor för enhetskostnader, enhetsbelopp eller schablonsatser.

(26)Fonden ska genomföras i enlighet med förordning (EU, Euratom) 202X/XXXX [prestationsförordningen] i vilken regler för utgiftsspårning och prestationsramen för budgeten fastställs, inklusive regler för att säkerställa en enhetlig tillämpning av principen om att inte orsaka betydande skada och jämställdhetsprincipen som anges i artikel 33.2 d respektive f i förordning (EU, Euratom) 2024/2509, regler för övervakning och rapportering om resultaten av unionsprogram och unionsverksamheter, regler för inrättande av en portal för unionsfinansiering, regler för utvärdering av programmen samt andra övergripande bestämmelser som är tillämpliga på alla unionsprogram, t.ex. bestämmelserna om information, kommunikation och synlighet. Fonden bör säkerställa tillgänglighet, med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, inbegripet Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Fonder bör inte stödja åtgärder som bidrar till någon form av segregering, diskriminering eller utestängning, inbegripet rasifierade grupper som romer, och bör, när infrastruktur finansieras, säkerställa tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.

(27)Denna förordning bör innehålla starka skyddsåtgärder för att säkerställa att fonden genomförs på ett sätt som garanterar respekten för de rättigheter, friheter och principer som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och de principer för rättsstaten som fastställs i artikel 2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092 10 . Som en del av valideringsprocessen för sina nationella och regionala partnerskapsplaner bör medlemsstaterna därför lämna garantier för att dessa två övergripande villkor uppfylls. Detta bör innefatta en identifiering av potentiella brister och korrigerande åtgärder som särskilt baseras på de landsspecifika utmaningar som lyfts fram i rapporten om rättsstatsprincipen och den europeiska planeringsterminen, samt överträdelseförfaranden och domar från Europeiska unionens domstol. Alla medlemsstater bör åläggas att se över sina nationella och regionala partnerskapsplaner halvvägs genom genomförandet, som en del av halvtidsöversynen, för att åtgärda eventuella nya brister som identifierats, särskilt i samband med den senaste rapporten om rättsstatsprincipen. När som helst under genomförandet och efter diskussioner med den berörda medlemsstaten bör det finnas möjlighet att hålla inne en del av eller alla utbetalningar till en medlemsstat om ett eller flera av de övergripande villkoren för rättsstatsprincipen och stadgan inte är uppfyllda. Med hänsyn till proportionalitetsprincipen bör fastställandet av en underlåtenhet att uppfylla villkoren, liksom fastställandet av vilka specifika åtgärder som avses, ta hänsyn till den faktiska eller potentiella inverkan som underlåtenheten har på en sund ekonomisk förvaltning av unionens budget eller på unionens ekonomiska intressen. Bedömningen bör även beakta överträdelsens art, varaktighet, allvar och omfattning.

(28)De totala belopp som ska tilldelas per medlemsstat bör fastställas av kommissionen i enlighet med den fördelningsmetod som fastställs i denna förordning genom ett enda genomförandebeslut. Beslutet bör som regel omfatta beloppen enligt denna förordning och enligt artikel 4 i förordning (EU) 202X/XXXX [asyl], artikel 4 i förordning (EU) 202X/XXXX [gränsförvaltning] och artikel 4 i förordning 202X/XXXX [inre säkerhet].

(29)Varje medlemsstat bör som regel lämna in en nationell och regional partnerskapsplan till kommissionen senast den 31 januari 2028, så att den kan behandlas noggrant och i god tid. För att säkerställa ett snabbt genomförande av fonden bör medlemsstaterna kunna lägga fram ett utkast till nationell och regional partnerskapsplan från och med juni 2027. Medlemsstaterna bör utforma och genomföra planerna i partnerskap med lokala och regionala myndigheter, ekonomiska och sociala partner och landsbygdspartner, organisationer i det civila samhället och andra berörda parter i enlighet med den nationella rättsliga ramen och bestämmelserna i denna förordning. De nationella och regionala partnerskapsplanerna bör utformas i nära samarbete med kommissionen, utarbetas i enlighet med den mall som tillhandahålls och offentliggöras efter det att de antagits av rådet på grundval av kommissionens bedömning och förslag till rådets genomförandebeslut. I enlighet med nuvarande arrangemang kommer medlemsstaterna att ha möjlighet att inkludera regionala och territoriella kapitel i sina nationella och regionala partnerskapsplaner och bör vara skyldiga att se till att regionala förvaltande myndigheter får regelbundna utbetalningar, på grundval av framstegen med deras respektive åtgärder, och ett belopp som minst motsvarar deras unionsbidrag vid periodens slut, med förbehåll för eventuella korrigeringar till följd av genomförandet av deras respektive kapitel. För att säkerställa en effektiv styrning av den nationella och regionala partnerskapsplanen bör medlemsstaterna inrätta övervakningskommittéer för kapitlen och en samordningskommitté för planen.    

(30)För att säkerställa nationellt egenansvar bör de medlemsstater som önskar erhålla stöd lämna in nationella och regionala partnerskapsplaner till kommissionen som är vederbörligen motiverade och underbyggda. I planerna för det nationella reformprogrammet bör det anges hur de utgör ett heltäckande bidrag till fondens samtliga mål, med beaktande av den berörda medlemsstatens specifika nationella, regionala och territoriella utmaningar. Planen bör också innehålla en förklaring av hur den bidrar till att effektivt ta itu med de relevanta landsspecifika utmaningar som identifierats, bland annat inom ramen för den europeiska planeringsterminen och andra relevanta dokument som officiellt antagits av kommissionen och som rör de mål som stöds av fonden, och hur den bidrar till fullbordandet av den inre marknaden, särskilt genom att omfatta reformer, investeringar och andra interventioner med en gränsöverskridande eller transnationella dimension eller en flerlandsdimension. För att stärka unionens konkurrenskraft i strategiskt viktiga sektorer och samtidigt säkerställa att lika villkor inte äventyras bör de nationella och regionala partnerskapsplanerna omfatta gränsöverskridande projekt och flerlandsprojekt, i synnerhet viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse, med fokus på antingen forskning, utveckling, innovation eller första industriella utbyggnader eller på uppförande av viktig infrastruktur som är öppen för användning av tredje part, särskilt med beaktande av analyserna i den senaste årsrapporten om den inre marknaden och konkurrenskraften. Medlemsstaterna bör inom ramen för sina planer koncentrera sina resurser på att minska de ekonomiska sociala och territoriella skillnaderna, särskilt i mindre utvecklade regioner. De bör också stödja generationsskiften och sociala åtgärder och en blomstrande fiskeri- och vattenbruksproduktion.

(31)Planen bör säkerställa komplementaritet och synergier mellan olika åtgärder som stöder olika politikområden och riktar sig till olika grupper av stödmottagare. Detta är särskilt viktigt för att kunna erbjuda en heltäckande politisk strategi för att utveckla blomstrande landsbygds- och kustområden och säkerställa livskraftiga jordbruks- och fiskesektorer. Medlemsstaterna uppmanas särskilt att främja sådana synergier i utformningen av åtgärderna och kapitlen och i tillämpningen av medfinansieringsgraderna. För åtgärder som stöder grundläggande tjänster och infrastruktur i landsbygds- och kustområden samt företag verksamma i dessa områden, bör medlemsstaterna utveckla en integrerad planering för att säkerställa att landsbygds- och kustsamhällen har tillgång till finansiering genom lämpliga mekanismer, inbegripet politiska åtgärder för specifika åtgärder, och styrningsstrukturer för att samordna programplaneringen och genomförandet av EU:s, nationella, regionala och lokala politik, programplanering av lokalt och regionalt integrerade finansieringsstrategier, med beaktande av målmottagarnas specifika sammanhang och kapacitet, samt kapacitetsuppbyggnad riktad till både förvaltningar och stödmottagare. I den nationella och regionala partnerskapsplanen bör en detaljerad uppsättning åtgärder och arrangemang fastställas för övervakning och genomförande av planen, inbegripet inrättande av planmyndigheter, övervakningskommittén och samordningskommittén, beräknade kostnader för dessa åtgärder samt nationella bidrag och åtgärder för att förbättra styrningens kvalitet och stärka den offentliga förvaltningens administrativa kapacitet. Under hela förfarandet bör kommissionen, medlemsstaterna och deras regioner sträva efter och upprätthålla ett nära samarbete. Policylärande och policyexperiment bör uppmuntras.

(32)Ekonomiskt stöd till en nationell och regional partnerskapsplan bör vara möjligt i form av ett lån, med förbehåll för att ett låneavtal ingås med kommissionen, på grundval av en vederbörligen underbyggd begäran från den berörda medlemsstaten tillsammans med inlämnandet av dess nationella och regionala partnerskapsplan. Begäran om lånebidrag bör motiveras av de högre finansiella behoven i samband med ytterligare reformer och investeringar som ingår i den nationella och regionala partnerskapsplanen och av att kostnaderna för den nationella och regionala partnerskapsplanen överstiger summan av unionens finansiella bidrag och det nationella bidraget.  

(33)För att maximera effekterna och det nationella egenansvaret för unionens finansiering samtidigt som principerna om rättvisa och solidaritet upprätthålls bör det nationella bidraget till de uppskattade kostnaderna för de olika åtgärderna i den nationella och regionala partnerskapsplanen återspegla regionernas varierande ekonomiska utvecklingsnivå per capita i förhållande till genomsnittet i EU-27. Efterlevnaden av detta krav på medfinansiering bör bedömas i förväg som en del av godkännandeförfarandet för planen. Additionaliteten i EU:s bidrag kommer att övervakas av kommissionen under programmets löptid.

(34)I denna förordning bör det fastställas en vägledande finansieringsram för fonden. I denna förordning bör löpande priser beräknas genom att en fast deflator på 2 %.

(35)För att främja synergier mellan de nationella och regionala partnerskapsplanerna och andra unionsinstrument bör det vara möjligt att i planerna inkludera åtgärder som genomförs genom finansiella bidrag från medlemsstaten till [EKF:s InvestEU-instrument] eller till andra unionsinstrument som genomför politik som är anpassad till målen i den nationella och regionala partnerskapsplanen, inbegripet bidrag som är nödvändiga för att stödja genomförandet genom dessa instrument, förutsatt att sådana åtgärder är förenliga med denna förordning.

(36)I vederbörligen motiverade fall, såsom krissituationer eller andra tvingande skäl av allmänt intresse, bör kommissionen kunna föreslå för rådet att anta ett genomförandebeslut om godkännande av en nationell och regional partnerskapsplan i tid för att möjliggöra nödvändiga åtgärder enligt denna förordning, samtidigt som man identifierar de brister som behöver åtgärdas och de motsvarande åtgärder som påverkas av sådana brister, för vilka inga betalningar bör göras förrän situationen har åtgärdats.

(37)Medlemsstaterna bör ha möjlighet att lämna in en motiverad begäran om ändring av den nationella och regionala partnerskapsplanen inom fondens genomförandeperiod. Kommissionen bör bedöma den ändrade planens överensstämmelse med denna förordning på ett sätt som står i proportion till de föreslagna ändringarna. För att undvika alltför stora administrativ börda bör det vara möjligt för medlemsstaterna att göra mindre justeringar av, eller korrigera skrivfel i, planerna genom en enkel anmälan av dessa ändringar till kommissionen, förutsatt att dessa ändringar uppfyller kraven i den nationella och regionala partnerskapsplanen.  

(38)Varje medlemsstat bör genomföra en halvtidsöversyn av sin nationella och regionala partnerskapsplan. Denna översyn bör resultera i ett fullständigt förslag till ändring av planen baserat på framstegen i genomförandet av åtgärderna, de viktigaste resultaten av relevanta utvärderingar och en översyn av de beräknade totalkostnaderna för åtgärderna i den nationella och regionala partnerskapsplanen, samtidigt som den ger möjlighet att beakta nya utmaningar och eventuella kriser. Vid halvtidsöversynen bör hänsyn också tas till den socioekonomiska situationen i den berörda medlemsstaten eller regionen, inbegripet all betydande negativ finansiell, ekonomisk eller social utveckling. Den ändrade nationella och regionala partnerskapsplan som medlemsstaten lämnat in efter halvtidsöversynen bör innehålla ett förslag till programplanering av flexibilitetsbeloppet med reviderade eller nya åtgärder tillsammans med beräknade kostnader och motsvarande delmål och mål. 

(39)En EU-facilitet bör inrättas för att komplettera genomförandet på nationell och regional nivå. EU-faciliteten bör stödja projekt med en gränsöverskridande dimension med ett högt EU-mervärde, vilket kräver ytterligare samordningsinsatser på unionsnivå samt evidensbaserat politiskt stöd och som bidrar till de mål som fastställs i denna förordning. Den bör också hjälpa medlemsstaterna att snabbt ta itu med akuta och särskilda behov som svar på en krissituation såsom en större nationell eller regional naturkatastrof och främja krisreparation och återhämtning i syfte att öka motståndskraften efter en kris. Den bör också att hantera osäkerhet genom att ge unionen ytterligare manöverutrymme för att anpassa sig till nya prioriteringar på unionsnivå, vilket kräver samordnade insatser. Slutligen bör den ge tekniskt stöd till medlemsstaterna för att effektivt genomföra den politik som omfattas av denna förordning. I samband med framtida utvidgningar är det viktigt att se till att unionens lagstiftnings- och budgetram också på ett effektivt sätt kan ge stöd till anslutningen av nya medlemsstater. Därvid bör faciliteten ha möjlighet att utnyttja delad, direkt eller indirekt förvaltning beroende på typen av åtgärd och det mest effektiva tillvägagångssättet. 

(40)Vid kriser till följd av naturkatastrofer och för att säkerställa tillgången till resurser under fondens hela löptid bör unionens stöd komplettera de berörda medlemsstaternas insatser och användas för att täcka en del av de åtgärder som vidtas för att hantera skador som orsakats av en kris. För att finansiera dessa insatser och förenkla förfarandena bör en del av varje medlemsstats ordinarie anslag utgöra flexibilitetsbeloppet (”kris- och halvtidsöversynsåtgärder”). Detta kommer att säkerställa tillräckliga ekonomiska resurser för att medlemsstaterna ska kunna reagera på kriser fram till slutet av genomförandet av de nationella och regionala partnerskapsplanerna. Uppskattningen av vilken typ av stöd som ska ges till den berörda medlemsstaten och hur stort stödet ska vara bör ske i flera steg, där medlemsstaten först bör ändra sin nationella och regionala partnerskapsplan innan den begär att en del av dess icke tilldelade flexibilitetsbelopp ska programmeras och, om det begärda och tillgängliga flexibilitetsbeloppet inte räcker för att täcka behoven, begära ytterligare stöd från unionens åtgärder.  Det bör vara möjligt för kommissionen att använda budgetkudden som en sista utväg för att tillhandahålla stöd om andra resurser inom ramen för faciliteten visar sig vara otillräckliga för att täcka behoven.

(41)Ett gemensamt säkerhetsnät bör inrättas för att stabilisera jordbruksmarknaderna vid marknadsstörningar. Det bör användas för att hantera perioder av, och hot om, obalans på marknaden, inklusive sådana som orsakas av problem relaterade till djur- eller växthälsa, vilka påverkar priserna på jordbruksprodukter och kostnaderna för insatsvaror i hela eller delar av den inre marknaden. För att trygga unionens strategiska oberoende i livsmedelsförsörjningen och säkerställa livsmedelstrygghet bör den finansiering som avsätts för marknadsstöd genom det gemensamma säkerhetsnätet ta hänsyn till de ökande osäkerheterna på jordbruksmarknaderna samt den ökade indirekta påverkan som problemen med djurhälsa har på marknadsbalansen. Det gemensamma säkerhetsnätet syftar inte till att kompensera för jordbrukares direkta förluster till följd av naturkatastrofer. I linje med målet att stabilisera unionens jordbruksmarknader bör resurser som avsatts för säljfrämjande kampanjer om unionens jordbruksprodukter fortsätta att användas för att öppna nya marknadsmöjligheter för unionens jordbrukssektor och öka synligheten och marknadsandelen för dess produkter både inom unionen och internationellt. 

(42)För att säkerställa konsekvens bör budgetgarantin och finansieringsinstrumenten, inbegripet i kombination med icke återbetalningspliktigt stöd i blandfinansieringsinsatser inom ramen för EU-faciliteten, genomföras i enlighet med avdelning X i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 11 och [EKF-förordningen] och med tekniska arrangemang, villkor och bestämmelser som fastställts av kommissionen för dess tillämpning. Stöd inom ramen för EU-faciliteten i form av en budgetgaranti eller ett finansieringsinstrument, även i kombination med icke återbetalningspliktigt stöd i en blandfinansieringsinsats, bör tillhandahållas uteslutande genom [EKF:s InvestEU-instrument]. För att ge genomförandepartner bredare tillgång till budgetgarantier och finansieringsinstrument bör kommissionen kunna ingå avtal om indirekt förvaltning med alla de kategorier av enheter som förtecknas i artikel 62.1 första stycket c i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. För att säkerställa sund ekonomisk förvaltning och budgetdisciplin och för att begränsa utestående betalningar bör avsättningen för den budgetgaranti som genomförs inom ramen för EU-faciliteten inte göras efter utgången av det sista året i den fleråriga budgetramen och bör göras senast vid utgången av det tredje året efter utgången av den fleråriga budgetramen. I budgetåtagandena för avsättningar bör hänsyn tas till hur beviljandet av budgetgarantin fortskrider. I utformningen av avsättningar bör hänsyn tas till framstegen i godkännandet och undertecknandet av finansierings- och investeringstransaktioner som stöder målen för EU-faciliteten.

(43)För en mer verkningsfull och effektiv politik förenklas den nya gemensamma jordbrukspolitiken, med en effektiv uppsättning interventioner, och bygger på erfarenheterna från den föregående programperioden. Den förenklar verktygen, undviker fragmentering och förbättrar medlemsstaternas strategiska metod. Genom att använda synergierna med annan politik i den nationella och regionala partnerskapsplanen bör ytterligare verktyg finnas tillgängliga för den gemensamma jordbrukspolitiken för att effektivt bidra till att utveckla en motståndskraftig, innovativ och miljömässigt ansvarsfull jordbrukssektor i hela Europa.

(44)Inkomststöd till jordbrukare bör fortsätta att vara ett viktigt politiskt instrument för att garantera en skälig inkomst för jordbrukarna. Det bidrar till att främja en konkurrenskraftig, motståndskraftig och hållbar jordbrukssektor som gynnas av högkvalitativ produktion och resurseffektivitet, samtidigt som generationsskiftet och därmed livsmedelstryggheten på lång sikt säkerställs. Stödet från den gemensamma jordbrukspolitiken bör inriktas på aktiva jordbrukare som definieras i enlighet med WTO:s regler. För att ytterligare förbättra den gemensamma jordbrukspolitikens prestation bör det arealbaserade inkomststödet riktas till jordbrukare som har jordbruk som sin huvudsakliga verksamhet. Inkomststödet bör riktas till de jordbrukare som behöver det mest, med särskild uppmärksamhet på jordbrukare i områden med naturliga begränsningar, kvinnor, unga jordbrukare och nya jordbrukare. Samtidigt främjar den ekonomiska utvecklingen på landsbygden, förbättringar av infrastrukturen och den digitala omställningen som undanröjer regionala skillnader, landsbygdens attraktionskraft, social inkludering och förbättrade sysselsättningsmöjligheter på landsbygden.

(45)För att göra åtskillnad mellan stödmottagare inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken bör de kriterier som definierar begreppet huvudsaklig verksamhet omfatta andelen jordbruksinkomster av den totala inkomsten, arbetskraftsinsatsen på jordbruksföretaget, företagets syfte och om jordbruksverksamheten är upptagen i nationella eller regionala register. Medlemsstaterna bör också få använda negativa förteckningar för att identifiera de sökande som inte uppfyller definitionen av ”jordbrukare”.

(46)Den gemensamma fiskeripolitiken och unionens havspolitik bör bidra till ett hållbart fiske och bevarandet av havets biologiska resurser, generationsskiftet och energiomställningen inom fisket, hållbar vattenbruksverksamhet samt beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter, en hållbar blå ekonomi i kust-, ö- och inlandsområden, kunskap i havsfrågor, kompetensutveckling inom verksamhet inom den blå ekonomin, motståndskraften hos kustsamhällen, särskilt småskaligt kustfiske, stärkandet av den internationella världshavsförvaltningen och observationen av världshaven samt möjliggörandet av trygga, säkra, rena och hållbart förvaltade hav och oceaner.

(47)De yttersta randområdena står inför särskilda utmaningar som hänger samman med deras avlägsna belägenhet och terräng- och klimatförhållanden, såsom anges i artikel 349 i EUF-fördraget, men de har även särskilda tillgångar, särskilt för att bygga en hållbar blå ekonomi. De berörda medlemsstaterna bör därför inkludera åtgärder för att stödja varje yttersta randområde i sin nationella och regionala partnerskapsplan för att tillgodose deras särskilda behov och utmaningar, såsom livsmedelstrygghet, bostäder, transport, vatten- och avfallshantering, energi, utbildning och kompetens, migration, klimatresiliens och klimatanpassning, miljöskydd, tillgång till hälso- och sjukvård, energi, transport och digital konnektivitet samt ekonomisk utveckling, inbegripet en hållbar och diversifierad blå ekonomi.

(48)Åtgärderna bör omfatta stöd för att garantera försörjningen av produkter som är nödvändiga som livsmedel, för bearbetning eller som insatsvaror inom jordbruket genom att minska de merkostnader som uppstår till följd av deras ytterst avlägsna belägenhet eller ökaraktär, utan att det skadar den lokala produktionen och utvecklingen av denna. Åtgärderna bör också omfatta stöd för att trygga den långsiktiga framtiden och utvecklingen av jordbruk, fiske och vattenbruk, inbegripet produktion, bearbetning, saluföring och försäljning av lokala grödor och produkter, och diversifiering av livsmedelsproduktionen, med särskild inriktning på livsmedelstrygghet och självförsörjning, samt bevarande och stärkande av deras konkurrenskraft. Dessutom bör åtgärderna omfatta stöd, inklusive kompensation, till särskilda försörjningsordningar för jordbruk, stöd till lokal jordbruksproduktion och bearbetning, stöd till lokal fiskeri- och vattenbruksproduktion, bearbetning och saluföring samt stöd för att förbättra transport, energi och digital konnektivitet. Det bör vara möjligt för medlemsstaterna att bevilja ytterligare finansiering för att genomföra det stödet. Eftersom det är fråga om statligt stöd bör sådan finansiering anmälas till kommissionen, som kan godkänna den enligt denna förordning som en del av det stödet.

(49)För att ta itu med de särskilda villkor för den gemensamma fiskeripolitiken som avses i förordning (EU) nr 1380/2013 och bidra till efterlevnaden av den gemensamma fiskeripolitikens regler bör särskilda bestämmelser fastställas för reglerna om avbrott, innehållande och finansiella korrigeringar. Om en medlemsstat har underlåtit att fullgöra sina skyldigheter enligt den gemensamma fiskeripolitiken eller om kommissionen har bevis för sådan bristande efterlevnad bör kommissionen, som en försiktighetsåtgärd, tillåtas att avbryta betalningsfristerna. Utöver denna möjlighet att avbryta betalningsfristerna och för att motverka en uppenbar risk för att belopp betalas ut för icke-stödberättigande utgifter bör kommissionen tillåtas att tillfälligt ställa in utbetalningar och ålägga finansiella korrigeringar vid allvarliga fall av bristande efterlevnad av reglerna i den gemensamma fiskeripolitiken från en medlemsstats sida.

(50)Övergripande finansiella regler som antas av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget är tillämpliga på denna förordning. Dessa regler fastställs i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 och fastställer särskilt förfarandet för att upprätta och genomföra unionens allmänna budget. Regler som antagits i enlighet med artikel 322 i EUF-fördraget omfattar också en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten vid överträdelser av rättsstatsprincipen i medlemsstaterna som inrättats genom förordning (EU, Euratom) 2020/2092. 

(51)Verksamhet för öppenhet, information, kommunikation och synliggörande är avgörande för att unionens åtgärder ska vara synliga ute på fältet och för att medlen ska kunna spåras, och den bör baseras på riktiga, korrekta och aktuella uppgifter. För att uppnå dessa mål är det nödvändigt att föreskriva lämpliga arrangemang för insamling och rapportering av uppgifter som behövs för flera ändamål endast en gång. För att undvika dubbelarbete och minska den administrativa bördan för medlemsstaterna bör de uppgifter som samlas in och görs tillgängliga för revision och kontroll, transparens, prestationsövervakning och utvärdering effektiviseras och krav på offentliggörande bör fastställas i syfte att säkerställa maximal transparens.

(52)För att skydda unionens ekonomiska intressen och unionens budget bör proportionella åtgärder fastställas och genomföras av medlemsstaterna och kommissionen. Kommissionen bör kunna avbryta betalningsfrister, tillfälligt hålla inne betalningar och tillämpa finansiella korrigeringar när de respektive villkoren är uppfyllda. Kommissionen bör iaktta proportionalitetsprincipen genom att beakta oriktigheternas art, grad av allvar och frekvens och deras ekonomiska konsekvenser för unionens budget.  I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013(6) samt rådets förordningar (EG, Euratom) nr 2988/95(7), (Euratom, EG) nr 2185/96(8), och (EU) 2017/1939(9) ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet åtgärder avseende förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av bedrägerier, korruption och intressekonflikter samt, i tillämpliga fall, påförande av administrativa sanktioner. I enlighet med förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 och förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 är Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) behörig att utföra utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I överensstämmelse med förordning (EU) 2017/1939 är Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) behörig att utreda och lagföra bedrägeri och andra brott som påverkar unionens ekonomiska intressen, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371. I enlighet med förordning (EU, Euratom) 2024/2509 är varje person eller enhet som tar emot unionsmedel skyldig att samarbeta till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen, ge kommissionen, Olaf, Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska revisionsrätten de rättigheter och den tillgång som krävs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av unionsmedel beviljar likvärdiga rättigheter. Medlemsstaterna bör snabbt rapportera till kommissionen om oriktigheter som upptäckts och om uppföljningen av dem samt om uppföljningen av Olafs utredningar. De behöriga myndigheterna i de medlemsstater som deltar i det fördjupade samarbetet om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten i enlighet med förordning (EU) 2017/1939 bör också utan onödigt dröjsmål rapportera till Europeiska åklagarmyndigheten om alla brottsliga handlingar avseende vilka den skulle kunna utöva sin behörighet, i enlighet med förordning (EU) 2017/1939. 

(53)För att minska den administrativa bördan och kostnaderna för mottagarna av unionsfinansiering samt för att undvika att samma åtgärder blir föremål för revisioner och förvaltningskontroller flera gånger, bör den konkreta tillämpningen av principen om samordnad granskning fastställas för fonderna. Revisionsmyndigheten bör utföra revisioner och säkerställa att det revisionsuttalande som lämnas till kommissionen är tillförlitligt. Revisionsuttalandet bör ge kommissionen garantier för att medlemsstatens förvaltnings- och kontrollsystem fungerar väl och att de påståenden som görs i den förvaltningsförklaring som lämnats in av samordningsorganet är korrekta. 

(54)I enlighet med principen om och reglerna för delad förvaltning bör medlemsstaterna och kommissionen ha ansvaret för att förvalta och kontrollera planerna och ge en förklaring om att unionsmedlen använts på ett lagligt och korrekt sätt. Eftersom medlemsstaterna har huvudansvaret för sådan förvaltning och kontroll bör de säkerställa att insatser som stöds av fonden följer tillämplig rätt, inbegripet tillämpliga regler för offentlig upphandling och statligt stöd. 

(55)Medlemsstaternas förfaranden för urval av insatser kan vara konkurrensutsatta eller icke-konkurrensutsatta, förutsatt att de tillämpade kriterierna och förfarandena är icke-diskriminerande, inkluderande, tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, vid behov, och transparenta, med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, och att de insatser som väljs ut maximerar bidraget från unionsfinansieringen och är förenliga med de övergripande principer som fastställs i denna förordning.

(56)För att säkerställa principen om sund ekonomisk förvaltning bör medlemsstaterna se till att de beräknade totala kostnaderna för deras nationella och regionala partnerskapsplan förblir rimliga under hela dess genomförande och vid behov begära en ändring av planen. Fondens genomförandemodell bör syfta till att skapa förutsägbarhet och konsekvens mellan betalningsnivåerna och den individuella genomförandetakten för varje åtgärd genom att tilldela förhandsvärden för utbetalning till varje delmål och mål. Medlemsstaten bör dessutom göra en översyn av de beräknade totala kostnaderna för de reformer och investeringar och andra interventioner som omfattas av den nationella och regionala partnerskapsplanen som en del av halvtidsöversynen, med motsvarande justeringar när detta är motiverat. När medlemsstaten lämnar in sitt slutliga årliga garantipaket för det senaste budgetåret bör den dessutom bekräfta att de totala utbetalningarna från kommissionen inte överstiger det totala belopp som medlemsstaten betalar till stödmottagarna vid genomförandet av planen, med beaktande av det nationella bidraget.  Av samma skäl som gäller sund ekonomisk förvaltning bör kommissionen ha rätt att återkräva belopp som tidigare betalats ut för delmål i en åtgärd om det slutliga delmålet eller målet för åtgärden inte uppnås, och att vidta åtgärder om ett delmål eller mål upphävs upp till fem år efter det att kommissionen gjort motsvarande utbetalning.

(57)För att avsevärt förenkla förfarandena och minska den administrativa bördan för mottagarna, medlemsstaterna och kommissionen, samtidigt som man inför starka skyddsåtgärder för en regelbunden och effektiv användning av unionens medel, bör de nationella och regionala partnerskapsplanerna innehålla åtgärder som underlättar genomförandet, både när det gäller utformningen och genomförandet av planerna och när det gäller bestämmelserna om övervakning. Sådana faktorer bör till exempel omfatta tillhandahållande av tekniskt stöd till medlemsstaterna, begränsning av dubbla revisioner genom tillämpning av modellen med samordnad granskning och övergång från fakturakontroller till fokus på faktiska resultat. De nationella revisionsmyndigheterna och kommissionen bör i detta avseende inte förväntas kontrollera de underliggande kostnaderna för insatserna i samband med sitt revisionsarbete. För att förenkla bör tekniskt stöd tillhandahållas under hela genomförandet via en schablonsats som är tillämplig på alla betalningar. Fonden bör också ge tillräcklig flexibilitet, antingen genom förenklade förfaranden för ändringar av planerna eller bättre lyhördhet vid oförutsebara kriser via flera mekanismer som gör det möjligt att mobilisera resurser för sådana händelser, såsom översyn av planen, flexibilitetsbeloppet eller tillgång till faciliteten. Fonden bör också göra det möjligt för medlemsstaterna att själva besluta vilka delmål och mål som bör anges i varje betalningsansökan på grundval av deras respektive genomförandetakt. För att säkerställa regelbundna utbetalningar och att unionens mål uppnås i tid på plats bör en årlig regel om tillbakadragande säkerställa att medlemsstaterna lämnar in regelbundna betalningsansökningar för tillräckligt stora belopp.

(58)Sociala klimatfonden som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/955 12 av den 10 maj 2023 eftersträvar liknande mål och stöder liknande åtgärder inom en jämförbar tidsplan för genomförandet. Därför bör de sociala klimatplanerna integreras i de nationella och regionala partnerskapsplanerna från och med 2028. Detta bör möjliggöra en effektivare användning av unionens medel och stödja ett effektivare och mer enhetligt genomförande av fondens mål. Detta skulle undvika att liknande system och processer drivs parallellt, vilket skulle medföra tydliga fördelar i form av förbättrad politisk planering, ökad samstämmighet i politiken och förenklingsinsatser. Det bör också säkerställa tillämpningen av gemensamma regler, särskilt vad gäller respekten för rättsstatsprincipen och efterlevnaden av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, samtidigt som medlemsstaternas nuvarande anslag inom ramen för den sociala klimatfonden skulle fortsätta att gälla. Synergier mellan befintliga och framtida investeringar inom ramen för moderniseringsfonden och åtgärderna i planerna bör också uppmuntras genom samordnad programplanering i syfte att säkerställa bättre komplementaritet och politisk samstämmighet mellan unionens budget och de medel som anslås till moderniseringsfonden.

(59)Artiklarna 107, 108 och 109 i EUF-fördraget bör tillämpas på stödet enligt denna förordning. Med tanke på jordbrukssektorns särdrag bör dessa bestämmelser dock, i enlighet med artikel 42 i EUF-fördraget, inte tillämpas på stöd som omfattas av artikel 42 i EUF-fördraget och som genomförs enligt och i överensstämmelse med denna förordning, förordning (EU) 202X/XXXX [GJP-förordningen] eller förordning (EU) nr 1308/2012 samt ytterligare nationell finansiering för sådana interventioner där unionsstödet omfattas av artikel 42 i EUF-fördraget. För de fiskeri- och vattenbruksprodukter som förtecknas i bilaga I till EUF-fördraget och på vilka artiklarna 107, 108 och 109 däri är tillämpliga, får kommissionen, i enlighet med artikel 108 i EUF-fördraget, tillåta driftsstöd i de yttersta randområden som anges i artikel 349 i EUF-fördraget inom sektorerna för produktion, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter för att mildra de särskilda begränsningar som dessa områden har till följd av sin isolering, ökaraktär eller avlägsna belägenhet.

(60)Bestämmelserna i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 om delad förvaltning bör anpassas till denna förordnings genomförandemodell. För detta ändamål är det nödvändigt att göra det möjligt att lämna information om hur genomförandet framskrider och att anpassa innehållet i förvaltningsförklaringen och revisionsuttalandet i enlighet därmed.

(61)För att komplettera eller ändra vissa icke väsentliga delar av denna förordning bör befogenheten att anta delegerade akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen i fråga om artiklarna om stöd till lokala jordbruks-, fiske- och vattenbruksprodukter, rapportering av oriktigheter, beräkning av påföljder för, datainsamling och registrering, integrerade förvaltnings- och kontrollsystem samt bilagor om uppfyllande av delmål och mål, genomförandeframsteg, unionsåtgärder, finansiella korrigeringar, EU:s skolprogram, åtgärder inom den gemensamma jordbrukspolitiken samt samarbete inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning 13 . För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(62)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av den nationella och regionala partnerskapsplanen för [förteckningen över unionsåtgärder, jordbruksmetoder, minskningskoefficienter för oljeväxtfrön] bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa genomförandebefogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 14 .

(63)Det rådgivande förfarandet bör användas för antagandet av Interregplanen. Granskningsförfarandet bör användas vid antagandet av genomförandeakter om fastställande av den vägledande referensstödarealen för varje medlemsstat när det gäller oljeväxtfrön och det integrerade administrations- och kontrollsystemet.

(64)Eftersom akter som gäller för programperioden 2021–2027 bör fortsätta att gälla för program och insatser som stöds av de fonder som omfattas av programperioden 2021–2027 och eftersom genomförandeperioden för den förordningen förväntas sträcka sig över den programperiod som den här förordningen avser samt för att säkerställa kontinuitet i genomförandet av vissa insatser som godkänts enligt den förordningen, bör etappbestämmelser fastställas. Varje enskild etapp i en etappindelad insats, som har samma övergripande mål, bör genomföras i enlighet med reglerna för den programperiod under vilken insatsen finansieras, samtidigt som den förvaltande myndigheten får fortsätta med urvalet för den andra etappen på grundval av det urvalsförfarande som utfördes under programperioden 2021–2027 för den berörda insatsen, förutsatt att myndigheten försäkrar sig om att villkoren i den här förordningen för etappindelat genomförande är uppfyllda.

(65)Med beaktande av behovet av att genomföra de unionsfonder som omfattas av denna förordning på ett samordnat och harmoniserat sätt, samt för att möjliggöra ett snabbt genomförande av förordningen, bör den träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1
Innehåll

1.Genom denna förordning inrättas Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och havsfrågor, välstånd samt säkerhet (fonden). Den innehåller bestämmelser om följande:

(a)Uppgifter, prioriterade mål, organisation och gruppering inom ramen för fonden för

(I)strukturfonderna och Sammanhållningsfonden,

(II)instrument för den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP),

(III)instrument för den gemensamma fiskeripolitiken,

(IV)instrument som finansieras genom auktionering av utsläppsrätter inom ramen för de system för handel med utsläppsrätter som inrättats genom direktiv 2003/87/EG för att hantera de sociala konsekvenser som införandet av ett sådant system för byggnader och vägtransporter har för utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare,

(V)stöd till säkerhets- och försvarsförmåga.

(b)De finansiella reglerna för unionsstöd som ska genomföras genom de nationella och regionala partnerskapsplanerna (NRP-planerna), Interregplanen enligt förordning XX [Regional utveckling, kapitel II om Interregplanen] och EU-faciliteten (faciliteten).

(c)Finansiella resurser för perioden 1 januari 2028–31 december 2034.

2.I de förordningar som förtecknas nedan kan särskilda villkor fastställas för att komplettera den här förordningen, och dessa får inte strida mot den här förordningen.

(a)Förordning XX [om inrättande av Europeiska fonden för regional utveckling, inbegripet för europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) och Sammanhållningsfonden som en del av den fond som inrättas genom förordning (EU) [...] [NRP-fonden] och om fastställande av villkor för genomförandet av unionens stöd till regional utveckling under perioden 2028–2034].

(b)Förordning XX [om inrättande av Europeiska socialfonden som en del av den fond som inrättas genom förordning (EU) [...] [NRP-fonden] och om fastställande av villkor för genomförandet av unionens stöd till sysselsättning av god kvalitet, kompetens och social delaktighet för perioden 2028–2034].

(c)Förordning XX [om inrättande av den gemensamma jordbrukspolitiken som en del av den fond som inrättas genom förordning (EU) [...] [NRP-fonden] och om fastställande av villkor för genomförandet av unionens stöd till genomförandet av unionens gemensamma jordbrukspolitik (GJP) i enlighet med tredje delen avdelning III i EUF-fördraget, för att säkerställa en skälig levnadsstandard för jordbrukarna och tillgång till livsmedel, öka produktiviteten inom jordbruket, stabilisera marknaderna och stödja långsiktig livsmedelstrygghet under perioden 2028–2034].

(d)Förordning XX [om inrättande av den gemensamma fiskeripolitiken och unionens havspolitik som en del av den fond som inrättas genom förordning (EU) [...] [NRP-fonden] samt om fastställande av villkor för genomförandet av .......... under perioden 2028–2034].

(e)Förordning (EU) [...] om inrättande av unionsstödet för asyl, migration och integration för perioden 2028–2034.

(f)Förordning (EU) [...] om inrättande av unionsstödet för europeisk integrerad gränsförvaltning och europeisk viseringspolitik för perioden 2028–2034.

(g)Förordning (EU) [...] om inrättande av unionsstödet för inre säkerhet för perioden 2028–2034.

(h)Förordning (EU) 202X/XXXX om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 15 vad gäller programmet för frukt, grönsaker och mjölk i skolan (EU:s skolprogram), sektorsspecifika interventioner, inrättandet av en proteinsektor, krav på hampa, möjligheten till handelsnormer för ost, proteingrödor och kött, tillämpning av tilläggsimporttullar samt regler om försörjning i nödsituationer och vid allvarliga kriser i den utsträckning det är relevant för stöd enligt den här förordningen.

Vid tvekan om tillämpningen mellan den här förordningen och de fondspecifika förordningar som aves i första stycket har den här förordningen företräde.

Artikel 2
Allmänna mål för fonden

1.Fonden har det övergripande syftet att främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, hållbar utveckling och konkurrenskraft, säkerhet och beredskap i unionen, och ska stödja följande allmänna mål:

(a)Att minska regionala obalanser i unionen och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna samt främja europeiskt territoriellt samarbete i enlighet med tredje delen avdelning XVIII i EUF-fördraget, inbegripet bidrag till projekt på miljöområdet och till transeuropeiska nät inom infrastrukturen på transportområdet i enlighet med artikel 177.2 i EUF-fördraget (Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden).

(b)Att stödja sysselsättning av god kvalitet, utbildning och kompetens och social inkludering i enlighet med tredje delen avdelningarna XI och XVIII i EUF-fördraget (Europeiska socialfonden) samt att bidra till en socialt rättvis omställning till klimatneutralitet i enlighet med artikel 91.1 d, artikel 192.1 och artikel 194.2 i EUF-fördraget.

(c)Att stödja genomförandet av unionens gemensamma jordbrukspolitik i enlighet med tredje delen avdelning III i EUF-fördraget.

(d)Att stödja genomförandet av unionens gemensamma fiskeripolitik i enlighet med tredje delen avdelning III i EUF-fördraget.

(e)Att skydda och stärka demokratin i unionen och upprätthålla unionens värden i enlighet med artikel 2 i EU-fördraget.

Artikel 3
Specifika mål för fonden

1.De allmänna mål som avses i artikel 2 ska eftersträvas i alla regioner genom följande särskilda mål:

(a)Att stödja unionens hållbara välstånd i alla regioner genom att

(I)främja territoriernas attraktionskraft för att stödja rätten att stanna kvar, bland annat genom att stödja strategier för integrerad utveckling av stads- och landsbygdsområden, inbegripet stöd till territoriella tjänster och territoriell infrastruktur,

(II)stärka unionens industriella bas, bygga resilienta leveranskedjor och främja hållbar och konkurrenskraftig tillverkning, särskilt på områdena nettonollteknik och teknik för kritiska råvaror, med särskilt fokus på små och medelstora företags konkurrenskraft, genom att fullt ut integrera miljö- och klimatambitioner för att påskynda en ren industriell omställning,

(III)stödja en rättvis omställning till unionens energi- och klimatmål för 2030, 2040 och 2050, särskilt genom att prioritera stöd till produktion och infrastruktur för ren energi, främja energieffektivitet och utfasning av fossila bränslen, energilagring och energiteknik, utveckla smarta energisystem och inhemska överförings- och distributionsnät, även med beaktande av det transeuropeiska energinätet (TEN-E) och tekniken, samt främja en cirkulär ekonomi som säkerställer att alla territorier och alla kan bidra till och dra nytta av omställningen till ren energi,

(IV)stödja den digitala omställningen mot de mål för det digitala decenniet som anges i policyprogrammet för det digitala decenniet 2030, och därigenom bidra till en digitalt suverän, säker och inkluderande union, samt främja utveckling och användning av avancerad teknik, inbegripet AI-tjänster, säker och tillförlitlig digital infrastruktur och digitala tjänster, grundläggande och avancerade digitala färdigheter, digitala offentliga tjänster och IKT-konnektivitet, och samtidigt åtgärda den digitala klyftan,

(V)stödja forskning, utveckling och innovation, inbegripet spridning av innovation i alla regioner,

(VI)stödja åtgärder, inklusive reformer för att främja spar- och investeringsunionen och främja utvecklingen av marknadsbaserad finansiering,

(VII)stödja subventionerat boende och bostäder till överkomliga priser,

(VIII)förbättra unionens transportinfrastruktur och bidra till fullbordandet av det transeuropeiska transportnätet, särskilt stomnätet och det utvidgade stomnätet, och samtidigt fasa ut fossila bränslen och förbättra konnektiviteten, säkerheten och tillgängligheten för avlägsna, perifera och mindre sammanlänkade områden, stödja den gröna och den digitala omställningen inom transportsektorn,

(IX)stödja turism, inbegripet hållbarhet,

(X)stödja effektiv vattenförvaltning, kvalitet och resiliens, miljöskydd, klimatanpassning, klimatresiliens och ökad biologisk mångfald, markkvalitet och naturresurser, främja cirkularitet, bioekonomi och resurseffektivitet i vidare bemärkelse, förebygga, begränsa och sanera föroreningar i högre grad, bevara och återställa naturen och förbättra den biologiska mångfalden och naturresurserna samt främja Bauhausinitiativets lösningar i byggd miljö.

(b)Att stödja unionens försvarsförmåga i alla regioner genom att

(I)stärka unionens försvarsindustriella bas och militära rörlighet, särskilt genom att utveckla TEN-T-infrastruktur med dubbla användningsområden,

(II)stärka unionens beredskap inför kriser och katastrofer genom att integrera principen om inbyggd beredskap,

(III)stärka unionens säkerhet genom att förbättra förmågan att upptäcka, förebygga och reagera på hot, bland annat genom att stärka kritisk energi- och transportinfrastruktur och cybersäkerhet

på ett sätt som är helt förenligt med de mål som fastställs i

·förordning (EU) [...] om inrättande av unionsstödet för asyl, migration och integration för perioden 1 januari 2028–31 december 2034,

·förordning (EU) [...] om inrättande av unionsstödet för europeisk integrerad gränsförvaltning och europeisk viseringspolitik för perioden 1 januari 2028–31 december 2034,

·förordning (EU) [...] om inrättande av unionsstödet för inre säkerhet för perioden 1 januari 2028–31 december 2034.

(c)Att stärka den sociala sammanhållningen genom att stödja människor och stärka unionens samhällen och unionens sociala modell genom att

(I)stödja sysselsättning, lika tillgång till arbetsmarknaden, rättvisa och goda arbetsvillkor samt arbetskraftens rörlighet,

(II)öka utbudet av arbetskraft samt förbättra utbildningen och det livslånga förvärvandet av färdigheter, särskilt genom att främja kompetenshöjning och omskolning,

(III)främja lika möjligheter för alla, stödja starka sociala skyddsnät, främja social inkludering och bekämpa fattigdom och hemlöshet samt stödja investeringar i social infrastruktur,

(IV)underlätta tillgången till tjänster och tillhörande infrastruktur, inbegripet modernisering, digitalisering och förstärkning av kvalitet och resiliens inom hälso- och sjukvård, barnomsorg och långtidsvård,

(V)ta itu med de utmaningar som de demografiska förändringarna innebär i hela EU, bland annat brist på arbetskraft och ojämlikhet mellan generationer och regioner,

(VI)hantera de sociala effekterna av att växthusgasutsläpp från byggnader och vägtransporter inkluderas i tillämpningsområdet för direktiv 2003/87/EG.

(d)Att upprätthålla livskvaliteten i unionen genom att

(I)stödja rättvisare och tillräckliga inkomster för jordbrukare och deras långsiktiga konkurrenskraft, inbegripet jordbrukarnas ställning i värdekedjan,

(II)bidra till en tryggad livsmedelsförsörjning på lång sikt,

(III)förbättra attraktionskraften och levnadsstandarden, inbegripet tillgången till hälso- och sjukvård, i landsbygdsområden, verka för rättvisa arbetsvillkor och främja generationsväxling, förbättra jordbrukarnas beredskap och deras förmåga att hantera kriser och risker, förbättra tillgången till kunskap och innovation och påskynda den digitala och gröna omställningen för en blomstrande jordbruksbaserad livsmedelsindustri,

(IV)säkerställa hållbarhet, konkurrenskraft och resiliens inom unionens fiskeri- och vattenbrukssektor, främja en hållbar och konkurrenskraftig blå ekonomi i kust-, ö- och inlandsområden, öka lokalsamhällenas socioekonomiska möjligheter och resiliens samt säkerställa en stark världshavsförvaltning i alla dimensioner, med säkra, trygga, rena och hållbart förvaltade hav,

(V)förbättra hållbara jordbruks- och skogsbruksförvaltningsmetoder för att främja resilienta klimatåtgärder, tillhandahålla flera ekosystemtjänster, stödja effektiv vattenförvaltning, vattenkvalitet och vattenresiliens, genomföra naturbaserade lösningar, stärka den hållbara utvecklingen och miljöskyddet, förbättra bevarandet och återställandet av biologisk mångfald, mark och naturresurser samt förbättra djurens välbefinnande.

(e)Att skydda och stärka grundläggande rättigheter, demokrati, jämlikhet och rättsstatsprincipen samt upprätthålla unionens värden genom att

(I)upprätthålla och vidareutveckla öppna, rättighetsbaserade, demokratiska, jämlika och inkluderande samhällen, bland annat genom att bygga upp civilsamhället och arbetsmarknadsparternas kapacitet att upprätthålla unionens värden, medborgarutbildning och ungdomars deltagande,

(II)främja och upprätthålla rättsstatsprincipen genom att stärka rättssystemen, ramarna för korruptionsbekämpning, mediepluralism, informationsintegritet, mediekunnighet och effektiva kontroller och motvikter,

(III)förbättra den offentliga förvaltningens effektivitet och den institutionella kapaciteten hos offentliga myndigheter och berörda parter på nationell, regional och lokal nivå,

(IV)främja kultur som en katalysator för europeiska värden och stödja en dynamisk och mångsidig kultursektor.

Artikel 4
Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

(2)tillämplig rätt: unionsrätt och nationell rätt som direkt rör denna förordnings tillämpning.

(3)stödmottagare:

(a)ett offentligrättsligt eller privaträttsligt organ, en enhet med eller utan status som juridisk person eller en fysisk person som inte är deltagare, som ansvarar för att inleda eller både inleda och genomföra en insats inom ramen för NRP-planen och Interregplanen och till vilken dokumenten med stödvillkoren har tillhandahållits,

(b)när det gäller finansieringsinstrument, det organ som genomför holdingfonden eller, när det inte finns någon holdingfondstruktur, det organ som genomför den särskilda fonden eller, när den förvaltande myndigheten förvaltar finansieringsinstrumentet, den förvaltande myndigheten,

(c) inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, en jordbrukare som är

(I)en fysisk eller juridisk person vars jordbruksföretag är beläget i unionen och vars huvudsakliga verksamhet är jordbruksverksamhet i enlighet med de kriterier som medlemsstaterna fastställt i enlighet med denna förordning, eller

(II)en fysisk eller liten juridisk person, vars huvudsakliga verksamhet inte är jordbruk men som bedriver jordbruksverksamhet på lägsta möjliga nivå enligt medlemsstaternas definition.

(4)NRP-plankapitel: en del av NRP-planen som är inriktad på en särskild utmaning, sektor, politikområde eller geografiskt område.

(5)entreprenör: en enhet eller en fysisk person med vilken stödmottagaren eller mottagaren ingår ett avtal i det specifika syftet att genomföra en eller flera insatser eller delar av dessa.

(6)mottagare: en enhet med eller utan status som juridisk person, eller en fysisk person som inte är deltagare och som tar emot medel från unionens budget genom en stödmottagare.

(7)slutmottagare: en enhet med eller utan status som juridisk person, eller en fysisk person som inte är deltagare, som tar emot stöd inom ramen för ett finansieringsinstrument och som förstås som mottagare i den mening som avses i artikel 38.1 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

(8)deltagare: en fysisk person som drar direkt nytta av en insats utan att inleda eller genomföra insatsen.

(9)insats:

(a)ett projekt, ett kontrakt, en åtgärd eller en grupp av projekt eller en grupp av åtgärder som valts ut i samband med genomförandet av en åtgärd i planen,

(b)när det gäller finansieringsinstrument, ett bidrag från NRP-planen och Interregplanen till ett finansieringsinstrument samt det ekonomiska stöd som finansieringsinstrumentet sedan tillhandahåller slutmottagarna,

(c)inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, en utbetalning som beviljas jordbrukare inom ramen för interventioner som är areal- och djurbaserat inkomststöd och som avses i artikel 35.1 [Interventionstyper] a–g, o och p.

(10)åtgärd: en reform, en investering eller en annan intervention på nationell eller regional nivå som får stöd inom ramen för NRP-planen eller Interregplanen.

(11)delmål: ett kvalitativt resultat som används för att mäta framstegen i genomförandet av en åtgärd.

(12)mål: ett kvantitativt resultat som används för att mäta framstegen i genomförandet av en åtgärd.

(13)utbetalningsvärde: det belopp som kommissionen ska betala till medlemsstaten för de framsteg som gjorts i genomförandet av åtgärderna i planen, med beaktande av de belopp som avsatts för reformer.

(14)kunskaps- och innovationssystem inom jordbruket eller Akis: en kombination av organisationsstrukturer och kunskapsflöden mellan personer, organisationer och institutioner som använder och producerar kunskap och innovationer för jordbruket och därmed sammanhängande områden som avses i artikel 20 i förordning (EU) 202X/XXXX [GJP-förordningen].

(15)ekologiskt jordbruk: ekologiska produktionssystem som certifierats i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 16 .

(16)jordbruksföretag: alla enheter som används för jordbruksverksamhet, som drivs av en jordbrukare och som är belägna på samma medlemsstats territorium, inom det territoriella tillämpningsområdet för fördragen enligt definitionen i artikel 52 i EU-fördraget jämförd med artiklarna 349 och 355 i EUF-fördraget.

(17)de mindre Egeiska öarna: alla öar i Egeiska havet utom Kreta och Evvia.

(18)stämpel: spetskompetensstämplar och suveränitetsstämplar som beviljas vid genomförandet av unionsprogram under programperioden 2021–2027 och stämplar som beviljas inom ramen för unionsprogram som genomförs genom direkt förvaltning under perioden 2028–2034, såsom konkurrenskraftsstämpeln.

(19)underleverantör: en person eller enhet med vilken entreprenören har ingått ett avtal om att fullgöra en del av ett kontrakt i det specifika syftet att genomföra en eller flera insatser eller en del av dessa.

(20)kris: kris enligt definitionen i artikel 2.22 i förordning (EU) 2024/2509.

(21)pelarbedömning: den bedömning som avses i artikel 157.3 och 157.4 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

(22)Vidare ska medlemsstaterna i sina NRP-planer fastställa definitionerna av jordbruksverksamhet, jordbruksareal, stödberättigande hektar och ung jordbrukare i enlighet med objektiva och icke-diskriminerande kriterier och med proportionalitetsprincipen.

(a)Jordbruksverksamhet ska fastställas utifrån en eller båda av följande verksamheter:

(I)Produktion av jordbruksprodukter, som består av all verksamhet som syftar till att framställa dessa produkter. Med jordbruksprodukter avses produkter som förtecknas i bilaga I till EUF-fördraget, med undantag för fiskeriprodukter, samt bomull och skottskog med kort omloppstid.

(II)Underhåll av jordbruksarealer, som består av verksamhet som syftar till att hålla marken i ett skick som lämpar sig för bete eller odling. Om det är vederbörligen motiverat av djurskydds- eller miljöskäl kan extensivt bete på en jordbruksareal som inte leder till en ökning av jordbruksproduktionen för de berörda jordbrukarna också betraktas som underhåll.

(b)Jordbruksareal ska definieras på ett sådant sätt att den endast omfattar mark som används för jordbruksverksamhet, inbegripet när den används för trädjordbruk.

(c)Stödberättigande hektar ska definieras så att det endast omfattar arealer som jordbrukarna förfogar över och som omfattar följande:

(I)Jordbruksarealer där jordbruksverksamhet bedrivs under jordbrukarens kontroll i fråga om förvaltning, förmåner och ekonomiska risker. Om det även bedrivs annan verksamhet än jordbruksverksamhet på dessa arealer ska jordbruksverksamheten vara dominerande.

(II)Arealer för vilka stöd tillhandahålls enligt artikel 35.1 a och g [gradvis minskande inkomststöd, småbrukare] i denna förordning eller inom ramen för det grundläggande inkomststödet för hållbarhet enligt avdelning III kapitel II avsnitt 2 underavsnitt 2 [BISS [alla inkl. rättigheter], ordningen för småbrukare] i förordning (EU) 2021/2115, där jordbruksverksamhet inte utförs på grund av åtaganden och skyldigheter som följer av unionsinterventioner eller nationella interventioner eller andra program som bidrar till de specifika miljö- och klimatrelaterade målen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

(III)Medlemsstaterna får besluta att i begreppet stödberättigande hektar inkludera landskapselement som inte omfattas av de åtaganden och ordningar som avses i led ii, förutsatt att dessa landskapselement inte i betydande grad hämmar jordbruksverksamhetens prestation och inte är dominerande på jordbruksskiftet.

(d) ung jordbrukare ska definieras på ett sådant sätt att minst följande villkor är uppfyllda:

(I)En övre åldersgräns på mellan 35 och 40 år.

(II)Vara ansvarig för jordbruksföretaget.

En jordbrukare som anses omfattas av definitionen av ung jordbrukare vid första tillgången till stöd ska behålla denna status under hela den stödberättigandeperiod som fastställts inom det relevanta stödsystemet, oavsett om jordbrukaren senare överskrider den övre åldersgränsen. 

(23)Ny jordbrukare ska definieras så att det avser en jordbrukare som inte är en ung jordbrukare och som är ansvarig för ett jordbruksföretag för första gången.

(24)offentliga utgifter: när det gäller den gemensamma jordbrukspolitiken, varje bidrag till finansiering av insatser från nationella, regionala eller lokala myndigheters budget, från unionens budget för fonden, från offentligrättsliga organs budget eller från budgeten för en sammanslutning av offentliga myndigheter eller offentligrättsliga organ.

(25)stödnivå: när det gäller den gemensamma jordbrukspolitiken, nivån på de offentliga utgifterna för en insats; när det gäller finansieringsinstrument, stödets bruttobidragsekvivalent enligt definitionen i artikel 2.20 i kommissionens förordning (EU) nr 702/2014.

(26)småskaligt kustfiske: fiskeverksamhet som bedrivs av

(a)marina fiskefartyg och inlandsfiskefartyg vars totallängd understiger tolv meter och som inte använder släpredskap enligt definitionen i artikel 2.1 i rådets förordning (EG) nr 1967/200628, eller

(b)fiskare som fiskar utan fartyg, däribland skaldjurssamlare.

(27)fiskare: varje fysisk person som bedriver kommersiell fiskeverksamhet, av det slag som erkänns av den berörda medlemsstaten.

(28)fiske: varje fysisk person som bedriver kommersiell fiskeverksamhet, av det slag som erkänns av den berörda medlemsstaten.

(29)hållbar blå ekonomi: all sektorsspecifik och sektorsövergripande ekonomisk verksamhet på hela den inre marknaden som har anknytning till oceaner, hav, kuster och inlandsvatten, vilket inbegriper unionens öområden, yttersta randområden och kustlösa stater – inklusive framväxande sektorer och varor och tjänster som inte omsätts på en marknad – som syftar till att säkerställa miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet på lång sikt och som är förenlig med målen för hållbar utveckling, framför allt målet för hållbar utveckling 14, och med unionens miljölagstiftning.

(30)maritimpolitik: den unionspolitik vars syfte är att främja ett integrerat och konsekvent beslutsfattande för att maximera hållbar utveckling, ekonomisk tillväxt och social sammanhållning i unionen, i synnerhet när det gäller kust- och öområden och de yttersta randområdena, och när det gäller den hållbara blå ekonomins sektorer, genom konsekventa havspolitiska åtgärder och relevant internationellt samarbete.

(31)sjöfartsskydd och sjöövervakning: verksamhet som bedrivs för att förstå, i tillämpliga fall förhindra och på ett övergripande sätt hantera alla de händelser och åtgärder som rör det maritima området och som skulle påverka områdena sjösäkerhet och sjöfartsskydd, brottsbekämpning, försvar, gränskontroll, skydd av den marina miljön, fiskerikontroll, handel och unionens ekonomiska intressen.

(32)europeiskt nätverk för marina observationer och datainsamling eller Emodnet: ett partnerskap som sammanställer marina data och metadata för att göra dessa fragmenterade resurser mer tillgängliga och användbara för allmänheten och privata användare genom att erbjuda kvalitetssäkrade, kompatibla och harmoniserade marina data.

(33)havsplanering: en process där de berörda medlemsstaternas myndigheter analyserar och organiserar mänsklig verksamhet i havsområden för att uppnå ekologiska, ekonomiska och sociala mål.

(34)havsobservation: grunden för all maritim kunskap. Den ligger till grund för förståelsen av marina ekosystem och faktorer som påverkar dem. Den ger kritiska data för väderprognoser, strategier för begränsning av och anpassning till klimatförändringar, övervakning av extrema händelser, civil säkerhet – sjöförhållanden, översvämningar – sjöfart, havsbaserad energi, fiske och vattenbruk samt i allt högre grad försvar och säkerhet. Det skapar grunden för evidensbaserat beslutsfattande och ger viktig information om hur mänsklig verksamhet påverkar havens hälsa och vilka tjänster havet tillhandahåller våra samhällen.

(35)oriktighet: varje överträdelse av tillämplig lagstiftning som har lett eller skulle ha kunnat leda till att unionens budget påverkas negativt genom omotiverad ersättning på grundval av delmål, mål och output.

(36)holdingfond: en fond som inrättats på en förvaltande myndighets ansvar inom ramen för ett eller flera kapitel i planen.

(37)särskild fond: en fond genom vilken en förvaltande myndighet eller en holdingfond tillhandahåller finansiella produkter till slutmottagare.

(38)organ som genomför ett finansieringsinstrument: ett offentligrättsligt eller privaträttsligt organ som fungerar som holdingfond eller särskild fond.

(39)mindre utvecklade regioner: regioner vars BNP per capita är mindre än 75 % av genomsnittlig BNP per capita i EU-27.

(40)övergångsregioner: regioner vars BNP per capita är mellan 75 % och 100 % av genomsnittlig BNP per capita i EU-27.

(41)mer utvecklade regioner: regioner vars BNP per capita är mer än 100 % av genomsnittlig BNP per capita i EU-27.

Klassificeringen av regioner i en av de tre regionkategorierna ska göras utifrån hur varje regions BNP per capita, mätt i köpkraftsstandarder och beräknad på grundval av unionens uppgifter för perioden 2021–2023, förhåller sig till genomsnittlig BNP per capita i EU-27 för samma referensperiod.

Kommissionen ska genom en genomförandeakt anta ett beslut med en förteckning över de regioner som uppfyller kriterierna för en av de tre regionkategorier som anges i punkterna 38–40 och de medlemsstater som uppfyller kriterierna i artikel 22.2 a. Förteckningen ska gälla under perioden 1 januari 2028–31 december 2034.

Artikel 5
Förvaltning av fonden

1.Medlemsstaterna och kommissionen ska genomföra anslagen från unionens budget och eventuella ytterligare medel som tilldelas NRP-planerna och Interregplanen inom ramen för delad förvaltning i enlighet med artikel 62.1 första stycket b i förordning (EU, Euratom) 2024/2509, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 i den här artikeln och artikel 6.3 i förordning XX [regional utveckling, Interregplan] [bestämmelser om användning av indirekt förvaltning när det gäller vissa typer av Interregsamarbete].

2.Kommissionen ska genomföra avdelning IV om faciliteten inom ramen för direkt, delad eller indirekt förvaltning i enlighet med artikel 62.1 första stycket a, b och c i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

3.Det tekniska bistånd på kommissionens initiativ som avses i artikel 10 ska genomföras inom ramen för direkt eller indirekt förvaltning i enlighet med artikel 62.1 första stycket a och c i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

Artikel 6
Partnerskap och flernivåstyre

1.För NRP-planen och varje kapitel samt Interregplankapitlet enligt kapitel II i förordning XX [Regional utveckling, Interregplan] ska varje medlemsstat organisera och inrätta ett omfattande partnerskap i enlighet med sin institutionella och rättsliga ram och med beaktande av särdragen i de berörda kapitlen. I partnerskapet ska följande partner vara representerade på ett balanserat sätt: 

(a)Offentliga myndigheter på regional och lokal nivå, i städer och på landsbygd osv, eller sammanslutningar som företräder sådana myndigheter. 

(b)Näringslivets och arbetsmarknadens parter, inklusive jordbrukare, fiskare och deras organisationer. 

(c)Relevanta organ som företräder civilsamhället, såsom miljöorganisationer, icke-statliga organisationer, ungdomsorganisationer, organ som ansvarar för främjande av social inkludering, grundläggande rättigheter, rättigheter för personer med funktionsnedsättning, jämställdhet och icke-diskriminering samt nationella institutioner och organisationer för de mänskliga rättigheterna. 

(d)Forskningsorganisationer och universitet, i tillämpliga fall. 

2.Ett partnerskap som har inrättats enligt punkt 1 ska verka i enlighet med principen om flernivåstyre och med en bottom-up-strategi. Medlemsstaten ska samverka med sådana partner som avses i varje stycke i punkt 1 vid utarbetandet av planen och under hela arbetet med att utforma, genomföra och utvärdera kapitlen, och de ska även delta i övervakningskommittéer i enlighet med artikel 55.     

3.Arbetet med att organisera och genomföra partnerskapet ska utföras i enlighet med den europeiska uppförandekoden för partnerskap som fastställts genom kommissionens delegerade förordning (EU) nr 240/2014. 

4.När det gäller de partner som avses i punkt 1 a ska medlemsstaten säkerställa att alla myndigheter som berörs av de relevanta kapitlen i planen företräds på lämpligt sätt i enlighet med kapitlets territoriella nivå och geografiska täckning, beroende på vad som är tillämpligt. 

5.Medlemsstaterna får göra undantag från kraven på partnerskap och flernivåstyre för det unionsstöd som fastställs i förordning (EU) 202X/XX [gränsförvaltning] och förordning (EU) 202X/XX [inre säkerhet] om medlemsstaten vederbörligen motiverar detta i sin plan. När det gäller det unionsstöd för asyl, migration och integration som fastställs i förordning (EU) 202X/XX [migration, asyl och integration] ska partnerskapen omfatta regionala, lokala, urbana och andra offentliga myndigheter eller sammanslutningar som företräder sådana myndigheter, civilsamhällesorganisationer, såsom flyktingorganisationer och migrantledda organisationer, samt nationella människorättsinstitutioner och organ för främjande av likabehandling och, i förekommande fall, internationella organisationer samt näringslivets och arbetsmarknadens parter.

6.Minst en gång om året ska kommissionen samråda med de organisationer som företräder partnerna på unionsnivå om genomförandet av planerna. 

Artikel 7
Övergripande principer

1.Medlemsstaterna ska utforma åtgärderna i NRP-planen och Interregplanen på ett sätt som säkerställer respekt för

(a)rättsstatens principer enligt artikel 2 a och artikel 3 i förordning (EU, Euratom) 2020/2092 och

(b)de rättigheter, friheter och principer som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

Medlemsstaterna ska respektera dessa rättigheter, friheter och principer under hela utarbetandet och genomförandet av sina respektive planer.

2.Medlemsstaterna och kommissionen ska vidta lämpliga åtgärder för att förhindra varje form av diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning i samband med utformning, genomförande, övervakning, rapportering och utvärdering av planerna. Särskilt ska tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning beaktas under utformningen och genomförandet av planerna.

3.Utbetalningar inom ramen för sådana interventioner som avses i artiklarna 35.1 a–f, o och p, i den mån de avser stöd för lokala jordbruksprodukter, ska omfattas av kraven på gårdsförvaltning enligt artikel 3 i förordning (EU) 202X/XXXX [GJP-förordningen]. Utbetalningar som omfattas av de krav på gårdsförvaltning som avses i delarna A och C i bilaga I till förordning (EU) 202X/XXXX [GJP-förordningen] ska anses vara förenliga med principen om att inte orsaka betydande skada i artikel 33.2 d i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

4.Stöd från fonden ska vara ett komplement till nationell offentlig finansiering.

5.Kommissionen och de berörda medlemsstaterna ska, på ett sätt som står i proportion till deras respektive ansvarsområden, säkerställa samordning, överensstämmelse och synergi mellan fonden och andra unionsprogram och unionsinstrument. De ska därför säkerställa följande: 

(a)Komplementaritet och överensstämmelse mellan olika instrument på unionsnivå, nationell nivå och regional nivå, både under planeringen och genomförandet.

(b)Nära samarbete mellan de myndigheter som ansvarar för genomförande och kontroll på unionsnivå, nationell nivå och regional nivå för att uppnå fondens mål och synergi mellan åtgärder inom ramen för fondens olika mål.

Insatser kan få stöd från andra unionsprogram och unionsinstrument, förutsatt att sådant stöd och sådana delmål och mål som leder till utbetalningar inte täcker samma kostnader. Vid tillämpning av första stycket ska medlemsstaterna och kommissionen samarbeta för att utforma och genomföra insatser som kumulativt finansieras inom ramen för planen och ett annat unionsprogram i syfte att undvika dubbelfinansiering.

Artikel 8
Respekt för de rättigheter, friheter och principer som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna

1.Medlemsstaterna ska införa och upprätthålla effektiva mekanismer för att säkerställa att de åtgärder som stöds av deras planer och deras genomförande överensstämmer med relevanta bestämmelser i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna under hela genomförandet av fonden (övergripande villkor avseende stadgan).

De ska tillhandahålla en bedömning av dessa mekanismer i enlighet med artikel 22.2 q [krav för NRP-planen] och informera kommissionen om varje ändring som påverkar uppfyllandet av det övergripande villkoret avseende stadgan.

2.Om kommissionen anser att en medlemsstat inte eller inte längre uppfyller det övergripande villkoret avseende stadgan enligt vad som föreskrivs i punkt 1, ska den underrätta den berörda medlemsstaten om sin bedömning, baserad på information som den berörda medlemsstaten lämnat i sin NRP-plan som svar på kommissionens synpunkter, samt beakta relevant information, inklusive landsrapporterna om rättsstatsprincipen och landsrapporterna inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

3.Den berörda medlemsstaten får lägga fram sina synpunkter och eventuella korrigerande åtgärder, inbegripet ändringar av NRP-planen, inom två månader efter underrättelsen om bedömningen enligt punkt 2.

4.Om kommissionen drar slutsatsen att det övergripande villkoret avseende stadgan inte är uppfyllt ska den anta ett genomförandebeslut som fastställer att det övergripande villkoret avseende stadgan inte är uppfyllt och som identifierar de särskilda åtgärder i NRP-planen som påverkas av det bristande uppfyllandet, inom två månader från mottagandet av de synpunkter från medlemsstaten som avses i punkt 3.

Därvid ska följande aspekter av underlåtenheten att uppfylla det övergripande villkoret avseende stadgan beaktas:

(a)Den faktiska eller möjliga inverkan på den sunda ekonomiska förvaltningen av unionens budget eller på unionens ekonomiska intressen.

(b)Art, varaktighet, allvar och omfattning.

5.Medlemsstaten får lämna in betalningsansökningar för de specifika åtgärder som anges i det beslut som avses i punkt 4, men kommissionen får inte göra motsvarande utbetalningar förrän det övergripande villkoret avseende stadgan är uppfyllt.

6.Den berörda medlemsstaten ska informera kommissionen så snart den anser att det övergripande villkoret avseende stadgan har uppfyllts. Kommissionen ska bedöma informationen inom två månader efter att ha mottagit den. Om kommissionen anser att det övergripande villkoret avseende stadgan är uppfyllt ska den upphäva det beslut som avses i punkt 4.

Om kommissionen inte håller med medlemsstaten om att det övergripande villkoret avseende stadgan är uppfyllt ska den informera medlemsstaten och ange sin bedömning.

7.Kommissionen ska minska unionens ekonomiska bidrag till medlemsstaten proportionellt när det gäller de berörda specifika åtgärderna eller, när det gäller lånestöd, vidta åtgärder som är tillgängliga enligt låneavtalet, om det beslut som avses i punkt 4 inte har upphävts inom ett år efter antagandet.

8.Om den överträdelse som kommissionen identifierat också kan utgöra en överträdelse av det övergripande villkoret avseende rättsstatsprincipen ska förfarandet i artikel 9 aktiveras med prioritet.

Artikel 9
Respekt för rättsstatsprincipen

1.Medlemsstaterna ska säkerställa respekten för rättsstatens principer enligt artikel 2 a och artikel 3 i förordning (EU, Euratom) 2020/2092 under hela genomförandet av fonden (övergripande villkor avseende rättsstatsprincipen). De ska informera kommissionen om varje ändring som påverkar uppfyllandet av det villkoret.

2.Om kommissionen anser att en medlemsstat inte eller inte längre uppfyller det övergripande villkoret avseende rättsstatsprincipen ska den underrätta den berörda medlemsstaten om sin bedömning, med beaktande av relevant information, inbegripet information som den berörda medlemsstaten lämnat i sin plan NRP-plan som svar på kommissionens synpunkter, samt landsrapporterna om rättsstatsprincipen och landsrapporterna inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

3.Den berörda medlemsstaten får lägga fram sina synpunkter och eventuella korrigerande åtgärder, inbegripet ändringar av NRP-planen, inom två månader efter underrättelsen om bedömningen enligt punkt 3.

4.Om kommissionen drar slutsatsen att det övergripande villkoret avseende rättsstatsprincipen inte är uppfyllt ska den föreslå rådet ett genomförandebeslut som fastställer att de övergripande villkoren avseende rättsstatsprincipen inte är uppfyllda och identifierar de särskilda åtgärder i NRP-planen som påverkas av det bristande uppfyllandet, inom två månader från mottagandet av de synpunkter från medlemsstaten som avses i punkt 4.

Därvid ska följande aspekter av underlåtenheten att uppfylla det övergripande villkoret avseende rättsstatsprincipen beaktas:

(a)Den faktiska eller möjliga inverkan på den sunda ekonomiska förvaltningen av unionens budget eller på unionens ekonomiska intressen.

(b)Art, varaktighet, allvar och omfattning.

Rådet ska anta genomförandebeslutet inom fyra veckor efter det att kommissionens förslag har antagits.

5.Medlemsstaten får lämna in betalningsansökningar för de specifika åtgärder som anges i det beslut som avses i punkt 4, men kommissionen får inte göra motsvarande utbetalningar förrän det övergripande villkoret avseende rättsstatsprincipen är uppfyllt.

6.Medlemsstaten ska informera kommissionen så snart den anser att överträdelsen av det övergripande villkoret avseende rättsstatsprincipen har åtgärdats. Kommissionen ska bedöma informationen inom två månader efter att ha mottagit den. Om kommissionen anser att överträdelsen har åtgärdats fullt ut ska den föreslå att rådet upphäver det beslut som avses i punkt 4. Om kommissionen anser att överträdelsen har åtgärdats delvis ska den föreslå att rådet ändrar det beslut som avses i punkt 4 i enlighet med detta. Rådet ska anta genomförandebeslutet inom fyra veckor efter det att kommissionens förslag har antagits.

7.Kommissionen ska minska unionens ekonomiska bidrag till medlemsstaten proportionellt när det gäller de specifika åtgärderna i den berörda planen eller, när det gäller lånestöd, vidta åtgärder som är tillgängliga enligt låneavtalet, om det beslut som avses i punkt 4 inte har upphävts [inom [ett] år efter antagandet].

8.Kommissionen ska omedelbart informera Europaparlamentet om varje beslut som föreslås, antas, ändras eller upphävs enligt artiklarna 4 och 6.

AVDELNING II
BUDGETRAM

KAPITEL 1
Gemensamma bestämmelser

Artikel 10
Budget

1.Finansieringsramen för genomförandet av fonden för perioden 1 januari 2028‒december 2034 ska vara 865 076 000 000 euro i löpande priser.

2.Finansieringsramen ska fördelas enligt följande:

(a)782 879 000 000 euro ska anslås för de NRP-planer som avses i avdelning III i enlighet med bilaga I [Fördelningsnyckel], varav

(I)minst 217 798 000 000 euro till mindre utvecklade regioner genom fastställande av minimibelopp per medlemsstat enligt den metod som anges i bilaga II,

(II)minst 295 700 000 000 euro till de GJP-interventioner som avses i artikel 35.1 [typer av stöd] punkt 1 a–k och r och punkt 10 och till interventioner som förtecknas i artikel 35.11,

(III)minst 34 215 510 000 euro enligt följande: 11 975 428 500 euro enligt artikel 4 i förordning (EU) 202X/XXX [om inrättande av unionsstöd för asyl, migration och integration för perioden 2028–2034], 15 396 750 000 euro enligt artikel 4 i förordning (EU) 202X/XXX [om inrättande av unionsstöd för Schengenområdet, europeisk integrerad gränsförvaltning och för den gemensamma viseringspolitiken för perioden 2028–2034] och 6 843 331 500 euro enligt artikel 4 i förordning (EU) 202X/XXX [om inrättande av unionsstöd för inre säkerhet för perioden 2028–2034] till de mål som anges i artikel 3 i de förordningarna.

(b)71 933 000 000 euro ska fördelas till den facilitet som avses i avdelning IV, 

(c)10 264 000 000 euro ska fördelas till den Interregplan som avses i kapitel II i förordning XX [Regional utveckling, Interregplanen],

(d)upp till 0,5 % av finansieringsramen ska anslås för tekniskt bistånd på kommissionens initiativ enligt artikel 12 [tekniskt bistånd]. 

3.Utöver det anslag som anges i andra stycket a ska unionens ekonomiska bidrag inkludera 50 100 000 000 euro från de belopp för den sociala klimatfonden som anges i artikel 30d.4 fjärde stycket c–g i direktiv 2003/87/EG och som ska genomföras inom ramen för planerna, i enlighet med anslaget i bilaga II till förordning (EU) 2023/955. Detta belopp ska utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i den mening som avses i artikel 21.5 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

4.Ett belopp på 150 000 000 000 euro i lånestöd ska vara tillgängligt för medlemsstaterna för genomförandet av deras planer.

5.Minst 14 % av den finansieringsram som avses i punkt 2 och av det belopp som avses i punkt 4 ska avsättas för att uppnå unionens sociala mål som beräknats med hjälp av de koefficienter som avses i artikel 6.1 i förordning (EU) [prestationsförordningen]. Det belopp som anges i punkt 2 a ii samt de externa inkomster som avsatts för särskilda ändamål från den sociala klimatfonden ska undantas från beräkningsunderlaget för detta minimianslag.

6.Kommissionen ska anta en genomförandeakt för att fastställa det maximala belopp per medlemsstat som ska anslås genom tillämpning av den metod som anges i bilaga I, med avseende på målen som anges i artikel 2 och 3.

Artikel 11
Ytterligare medel och användning av medel

1.Medlemsstaterna, unionens institutioner, organ och byråer, tredjeländer, internationella organisationer, internationella finansieringsinstitutioner eller andra tredje parter får ge ytterligare bidrag till fonden. Ytterligare ekonomiska bidrag ska utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i den mening som avses i artikel 21.2 a, d eller e eller artikel 21.5 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

2.För att genomföra en åtgärd inom ramen för NRP-planerna kan medlemsstaterna föreslå att deras bidrag till unionsprogram eller unionsinstrument som genomför politik som anpassats till målen i NRP-planen inkluderas i de uppskattade kostnaderna för genomförandet av åtgärden genom dessa program eller instrument. Sådana bidrag får också ges som avsättningar till budgetgarantin, till finansieringen av finansieringsinstrumentet eller till belopp av icke återbetalningspliktigt stöd om de kombineras med budgetgarantin eller finansieringsinstrumentet i en blandfinansieringsinsats, inom ramen för [EKF:s InvestEU-instrument]. Åtgärden ska uppfylla kraven i denna förordning. Om sådana belopp bidrar till avsättningarna till budgetgarantin inom ramen för [EKF:s InvestEU-instrument] ska de i förekommande fall kompletteras med en rygg-mot-rygg-garanti från medlemsstaten avseende den ansvarsförbindelse som inte täcks av avsättningar.

3.Medlemsstaterna får vid tidpunkten för inlämnandet av sin ursprungliga plan, eller i samband med en begäran om ändring, begära att en del av det belopp som anges i artikel 4 i förordning (EU) XX (MIGRATION), artikel 4 i förordning (EU) XX (GRÄNSER) och artikel 4 i förordning (EU) XX (SÄKERHET) omfördelas för att genomföra målen i någon av de andra förordningarna. Kommissionen får endast invända mot en begäran om omfördelning om en sådan omfördelning skulle påverka den ändrade planens uppfyllelse av kraven i artikel 22 i den här förordningen.

Artikel 12
Tekniskt bistånd på kommissionens initiativ

1.På kommissionens initiativ kan fonden stödja tekniskt och administrativt bistånd för genomförandet av planen och Interregplanen, exempelvis när det gäller förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering, gemensamma it-system och plattformar, informations- och kommunikationsverksamhet, inbegripet genom inrättande av EU-omfattande nätverk för medlemsstaternas myndigheter och andra berörda parter, gemensam kommunikation om unionens politiska prioriteringar samt alla andra utgifter för tekniskt och administrativt bistånd eller personalrelaterade utgifter som kommissionen ådrar sig för förvaltningen av fonden, och i förekommande fall i samarbete med tredjeländer.

2.Fonden ska också stödja allt annat tekniskt och administrativt bistånd som krävs för att genomföra och förvalta den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken, inbegripet kontroll- och tillsynsåtgärder för fiske, marknadsregleringar, insamling eller inköp av data, inbegripet satellitdata, geospatiala data och meteorologiska data, övervakning av medel, utveckling och underhåll av elektronisk certifiering av ekologiska produkter och relaterade gemensamma it-system, utveckling, registrering och skydd av beteckningar, förkortningar och symboler som hänvisar till unionens kvalitetsordningar och bidrag inom ramen för internationella avtal. 

3.De åtgärder som avses i punkt 1 får omfatta tidigare och framtida programperioder.

4.Kommissionen ska anta ett finansieringsbeslut när ett bidrag från denna fond planeras i enlighet med artikel 110 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. 

5.Beroende på syftet får de åtgärder som avses i denna artikel finansieras antingen som driftsutgifter eller administrativa utgifter.

6.I enlighet med artikel 196.2 andra stycket a i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 får åtgärder för tekniskt bistånd på kommissionens initiativ som stöds inom ramen för den här förordningen med direkt förvaltning och de underliggande kostnaderna, i vederbörligen motiverade fall som anges i finansieringsbeslutet och för en begränsad tidsperiod, anses vara stödberättigande från och med den 1 januari 2028 även om dessa åtgärder genomfördes och kostnaderna uppkom innan bidragsansökan lämnades in.

Artikel 13
Tekniskt bistånd på medlemsstaternas initiativ

1.På en medlemsstats initiativ får fonden stödja åtgärder, som kan omfatta tidigare och framtida programperioder, som är nödvändiga för att fonden ska kunna genomföras på ett ändamålsenligt sätt, inbegripet för att tillhandahålla finansiering för utförandet av bland annat funktioner såsom förberedelse, utbildning, förvaltning, övervakning, utvärdering, information, synlighet och kommunikation.

2.Tekniskt bistånd till varje NRP-plan och varje Interregplankapitel ska fastställas som en schablonsats på upp till 3 % respektive 8 % och tillämpas på det belopp som ingår i varje betalningsansökan i enlighet med artikel 65 [betalningsansökningar]. Schablonsatsen ska vara 10 % för de Interregplankapitel som stöder samarbete i de yttersta randområdena och vid de yttre gränserna.

3.Vid en eventuell minskning av unionens ekonomiska bidrag på grund av exempelvis tillbakadragande eller en finansiell korrigering ska medlemsstaten, när NRP-planen avslutas, till unionens budget återföra alla medel som betalats ut för tekniskt bistånd i enlighet med punkt 1 och som överstiger den andel av unionens ekonomiska bidrag som fastställs i punkt 2.

4.Medlemsstaterna ska se till att de belopp som kommissionen betalar för NRP-planerna fördelas på ett balanserat och proportionellt sätt mellan planens samtliga kapitel för att främja alla mål som fått stöd.

5.Medlemsstaterna får begära stöd till utarbetandet av reformer som ingår i deras NRP-planer.

KAPITEL 2
Stöd inom ramen för planerna

Artikel 14
Budgetåtaganden

1.Unionens budgetåtaganden avseende anslag till varje plan ska delas upp av kommissionen i årliga delåtaganden i enlighet med artikel 112.2 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 under perioden 1 januari 2028–31 december 2034 och enligt följande (avrundat):

(a)15,8 % 2028;

(b)15,5 % 2029;

(c)15,1 % 2030;

(d)14,8 % 2031;

(e)14,4 % 2032;

(f)12,8 % 2033;

(g)11,7 % år 2034.

2.Ett flexibilitetsbelopp motsvarande 25 % av unionens ekonomiska bidrag till en medlemsstat enligt vad som anges i bilaga I [fördelningsmetod] ska endast vara tillgängligt för programplanering enligt följande:

(a)En medlemsstat får begära upp till en femtedel av beloppet i enlighet med artikel 34 (Ändring av planen i händelse av en krissituation), och det återstående beloppet ska programplaneras i enlighet med artikel 25 (halvtidsöversyn).

(b)En medlemsstat får begära tre femtedelar av beloppet i enlighet med artikel 25 [halvtidsöversyn], varav en del får begäras före halvtidsöversynen under vederbörligen motiverade och exceptionella omständigheter.

(c)Medlemsstaten i fråga får endast begära en femtedel av beloppet från och med 2031, i enlighet med artikel 34 (Ändring av planen i händelse av en krissituation). Vid eventuella ändringar av planen ska icke programplanerade belopp vara tillgängliga för programplanering från och med den 30 juni 2033.

Den del av det ekonomiska bidraget som fördelas till de interventioner som anges i artikel 35.1 a–h, j, k och r [interventionstyper] ska inte räknas med i flexibilitetsbeloppet.

När det gäller flexibilitetsbeloppet ska den tidsfrist som avses i artikel 15.1 börja löpa först när beloppen programplaneras i enlighet med leden a, b och c.

Denna punkt gäller inte unionens ekonomiska bidrag till en medlemsstat för Interregplanen. 

Artikel 15
Tillbakadraganden

1.Kommissionen ska dra tillbaka alla belopp i en NRP-plan och i Interregplankapitlet som inte har använts för förfinansiering, i enlighet med artikel 17 [förfinansiering] eller för vilka en betalningsansökan inte har lämnats in i enlighet med artikel 65 [inlämning och bedömning av betalningsansökningar], senast den 31 oktober det kalenderår som följer på det år då de budgetmässiga åtagandena gjordes. 

2.Det belopp som berörs av tillbakadragandet ska minskas med de belopp som motsvarar den del av budgetåtagandet

(a)som berör insatser som ställts in genom ett rättsligt förfarande eller ett administrativt överklagande med suspensiv verkan, eller

(b)för vilken det inte har varit möjligt att göra en betalningsansökan på grund av force majeure som allvarligt påverkar genomförandet av hela eller delar av NRP-planen eller Interregplankapitlet.

De nationella myndigheter som åberopar force majeure enligt första stycket b ska påvisa de direkta konsekvenserna av force majeure för genomförandet av hela eller delar av NRP-planen eller Interregkapitlet.

3.Senast den 31 januari ska medlemsstaten ge kommissionen information om de undantag som avses i punkt 2 första stycket a och b för det belopp som ska deklareras senast den 31 december föregående år.

4.Anslag som motsvarar tillbakadraganden i enlighet med artikel 7.3 i förordning (EU, Euratom) 2020/2092 och artiklarna 8 [stadgan] och 9 [övergripande villkor avseende rättsstatsprincipen] i den här förordningen får göras tillgängliga på nytt för användning inom ramen för andra unionsinstrument eller program som genomförs genom direkt eller indirekt förvaltning, särskilt sådana som bidrar till att stödja Europas demokrati, civilsamhället, unionens värden eller kampen mot korruption.

5.Denna artikel ska inte gälla belopp som görs tillgängliga som externa inkomster avsatta för särskilda ändamål och punkterna 1–3 ska inte gälla de interventioner som förtecknas i artikel 35.1 a–g [interventionstyper].

Artikel 16
Tillbakadragandeförfarande

1.På grundval av den information som kommissionen mottagit till och med den 31 januari ska den informera medlemsstaten om det belopp som ska dras tillbaka.

2.Medlemsstaten ska inom två månader efter att ha mottagit den information från kommissionen som avses i punkt 1 godta det belopp som ska dras tillbaka eller lämna sina synpunkter.

3.Om tillbakadragandet avser belopp som anslagits inom ramen för NRP-planen ska medlemsstaten senast den 30 juni lämna in en begäran till kommissionen om ändring av NRP-planen som återspeglar det minskade stödbeloppet. De belopp som dras tillbaka och motsvarande minskning ska fördelas i NRP-planen på grundval av de framsteg som gjorts i genomförandet av åtgärderna i NRP-planens olika kapitel.

4.När det gäller Interregplanen ska utgiftsåtaganden göras på kapitelnivå. Om tillbakadragandet avser belopp som anslagits inom ramen för ett Interregkapitel ska den medlemsstat som är värd för den förvaltande myndigheten senast den 30 juni lämna in en begäran till kommissionen om ändring av det Interregkapitel som återspeglar det minskade stödbeloppet.

5.Om en sådan begäran som avses i punkterna 3 och 4 inte lämnas in ska kommissionen senast den 31 oktober minska bidraget från fonden för det berörda kalenderåret i enlighet med dessa punkter.

6.I enlighet med det tillbakadragandeförfarande som fastställs i denna artikel ska kommissionen föreslå att rådet antar ett nytt genomförandebeslut om godkännande av NRP-planen i enlighet med artikel 23 och som återspeglar de belopp som berörs av tillbakadragandet.

Artikel 17
Förfinansiering

1.Under förutsättning att rådet antar det genomförandebeslut som avses i artikel 23 och att medel finns tillgängliga ska kommissionen göra en utbetalning av förfinansiering. Förfinansieringen ska uppgå till 10 % av det anslag från unionen som avses i artikel 14 [budgetåtaganden] och ska betalas ut i delbetalningar under tre på varandra följande år enligt följande: 4 % år 2028, 3 % år 2029 och 3 % år 2030. Om genomförandebeslutet antas av rådet efter den 31 juli 2028 ska endast delbetalningarna för 2029 och 2030 betalas ut.

2.Kommissionen ska betala ut en förfinansiering på 12 % av unionens ekonomiska bidrag från fonden till varje Interregplankapitel i enlighet med genomförandeakten om godkännande av Interregplankapitlet enligt artikel 8 i förordning XX [Regional utveckling, Interregplan], med förbehåll för att tillgängliga medel finns. Detta belopp ska utbetalas i tre lika stora delbetalningar på 4 % under tre på varandra följande år.

Om ett Interregplankapitel får stöd från instrumentet Europa i världen får särskilda regler för förfinansiering som avviker från denna punkt fastställas i den genomförandeakt som avses i artikel 8.1 i förordning XX [Regional utveckling, Interregplan] [Godkännande och ändring av Interregplanen].

3.De belopp som betalats ut som förfinansiering ska räknas av från kommissionens räkenskaper senast vid mottagandet av det årliga garantipaketet för det sista genomförandeåret.

Artikel 18
Begäran om lånestöd

1. En medlemsstats begäran om lånestöd ska innehålla följande:

(a)Beloppet för det begärda lånestödet.

(b)De åtgärder i enlighet med artikel 21 [Utarbetande och inlämning av planen] som ska finansieras genom lånestödet.

(c)Finansieringsbehoven som är kopplade till de åtgärder som avses i led b.

(d)En förklaring till varför den beräknade kostnaden för NRP-planen är högre än unionens totala ekonomiska bidrag, med beaktande av det nationella bidraget.

2.Lånestödet får inte vara högre än skillnaden mellan de beräknade totala kostnaderna för planen, i förekommande fall med ändringar, och summan av unionens ekonomiska bidrag och det nationella bidraget.

3.Medlemsstaterna ska lämna in ansökan om lånestöd till kommissionen senast den 31 januari 2028.

4.Kommissionen ska till medlemsstaterna anslå de belopp för lånestöd som anges i artikel 10.4 med beaktande av principerna om likabehandling, solidaritet, proportionalitet och transparens. Den andel lån som beviljas de tre medlemsstater som står för den största andelen av de beviljade lånen får inte överstiga 60 % av det maximala belopp som anges i artikel 10.4.

Om belopp fortfarande finns tillgängliga för lånestöd efter att de lån som avses i punkt 3 har beviljats får kommissionen offentliggöra nya inbjudningar att anmäla intresse för lånestöd. I sådana fall ska det förfarande som anges i punkterna 1–5 i denna artikel och i artikel 19 gälla i tillämpliga delar.

5.Lånet ska betalas ut under förutsättning att delmål och mål uppnås i enlighet med artikel 65 [betalningsansökan].

6.Kommissionen ska bedöma begäran om lånestöd i enlighet med artikel 23 [Kommissionens förslag och rådets genomförandebeslut].

Artikel 19
Låneavtal samt upplåning och utlåningsverksamhet

1.I syfte att finansiera stöd inom ramen för planen i form av lån ska kommissionen ha befogenhet att på unionens vägnar låna upp de nödvändiga medlen på kapitalmarknaderna eller från finansieringsinstitut i enlighet med artikel 224 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

2.När rådets genomförandebeslut enligt artikel 23 [Kommissionens förslag och rådets genomförandebeslut] har antagits ska kommissionen ingå ett låneavtal med medlemsstaten. Utöver de uppgifter som anges i artikel 223.4 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska låneavtalet innehålla det maximala lånebeloppet, tillgänglighetsperioden, den maximala löptiden för varje utbetalning av lånet och närmare villkor för stödet. Sådana avtal får också innehålla förfinansieringsbelopp och regler om avräkning av förfinansiering.

Artikel 20
Nationellt bidrag till beräknade kostnader

1.Den lägsta nationella bidragsnivån för beräknade kostnader för en åtgärd i planen får inte understiga

(a)15 % för mindre utvecklade regioner,

(b)40 % för övergångsregioner,

(c)60 % för mer utvecklade regioner.

2.Om det för en viss åtgärd inte är möjligt att fastställa hur stor andel som genomförs i mindre utvecklade regioner får den nationella bidragsnivån för de uppskattade kostnaderna inte vara lägre än det på grundval av befolkningsmängderna viktade genomsnittet av de tillämpliga bidragsnivåerna för regionerna i medlemsstaten enligt punkt 1.

3.Den nationella bidragsnivån för varje Interregkapitel får inte understiga 20 %. Nivån ska minskas med [5] procentenheter för kapitel som stöder de yttersta randområdenas samarbete och gränsöverskridande samarbete vid de yttre gränserna.

4.Inget nationellt bidrag ska begäras för de interventioner som avses i artikel 35 a, b, c och g. Ingen ytterligare nationell finansiering ska tillhandahållas för dessa interventioner. Bidragsnivåer som avviker från de nivåer i punkt 1 som fastställts för interventionerna i avdelning V, inbegripet i fall då inga nationella bidrag begärts, ska endast tillämpas på ett totalt belopp för interventioner som inte överstiger medlemsstatens andel av det belopp som anges i artikel 10.2 a ii, i enlighet med bilaga I.

AVDELNING III
NATIONELLA OCH REGIONALA PARTNERSKAPSPLANER

KAPITEL 1
Utarbetande och antagande av planen

Artikel 21
Utarbetande och inlämning av planen

1.Varje medlemsstat ska utarbeta och till kommissionen lämna in en NRP-plan som innehåller deras planerade reformer, investeringar och andra interventioner. Varje plan ska innehålla åtgärder som utgör ett omfattande och sammanhängande paket. Medlemsstaten ska offentliggöra den plan som lämnats in till kommissionen på den webbplats som avses i artikel 64 [Transparens].

2.Varje medlemsstat ska utarbeta och genomföra planen i samarbete med de partner som avses i artikel 6 [Partnerskap], inbegripet regionala och lokala myndigheter, och i enlighet med sina institutionella, rättsliga och finansiella ramar. Planen ska innehålla nationella, sektorsspecifika och, i förekommande fall, regionala och territoriella kapitel.

3.Endast de åtgärder som börjar genomföras från och med den 1 januari 2028 ska vara stödberättigande, förutsatt att de uppfyller kraven i denna förordning och de förordningar som förtecknas i artikel 1.1.

Genom undantag från första stycket kan utgifter som rör rättsliga åtaganden gentemot stödmottagare och som har uppkommit inom ramen för de interventioner som finansieras enligt förordning (EU) 2021/2115 vara stödberättigande, förutsatt att sådana utgifter anges i den relevanta NRP-planen i enlighet med den här förordningen och förordning (EU) 202X/XXXX [GJP-förordningen].

Artikel 22
Krav för NRP-planen

1.Varje plan ska vara vederbörligen motiverad och underbyggd och ska innehålla de uppgifter som avses i punkt 2 i denna artikel, i enlighet med mallen i bilaga V.

2.NRP-planen ska göra följande:

(a)Stödja de allmänna mål som fastställs i artikel 2 och på ett övergripande och lämpligt sätt bidra till alla de specifika mål som fastställs i artikel 3, med beaktande av den berörda medlemsstatens särskilda utmaningar, och tillhandahålla en interventionsstrategi där det framgår hur dessa mål ska uppnås och finansieras genom planen, vilken finansieringsnivå som krävs för att säkerställa att de allmänna målen uppnås och vad som motiverar finansieringsnivån i fråga. I NRP-planen för en medlemsstat med en BNI per capita på mindre än 90 % av genomsnittet i unionen ska det särskilt framgå att den på ett lämpligt sätt bidrar till de specifika mål som anges i artikel 3 a vii och ix och 3 d v.

(b)Effektivt ta itu med alla eller en betydande del av de utmaningar som identifieras

(I)inom ramen för den europeiska planeringsterminen, särskilt i de relevanta landsspecifika rekommendationer som riktas till medlemsstaten, inbegripet de som rör den europeiska pelaren för sociala rättigheter,

(II)i andra relevanta dokument som officiellt har antagits eller bedömts av kommissionen och som rör målen i artikel 3 [specifika mål], inbegripet de nationella GJP-rekommendationerna i artikel 2 i förordning (EU) 202X/XXXX [GJP-förordningen], rekommendationer för det digitala decenniet på grundval av artikel 6 i beslutet om inrättande av policyprogrammet för det digitala decenniet, och nationella energi- och klimatplaner,

(III)i relevanta dokument och strategier som antagits av rådet eller kommissionen på området inre säkerhet, europeisk integrerad gränsförvaltning, viseringspolitik samt asyl och migration, med beaktande av Schengens it-struktur, utvärderingsmekanismen för Schengen i enlighet med förordning (EU) 2022/922, sårbarhetsbedömningar i enlighet med förordning (EU) 2019/1896 och Europeiska unionens asylbyrås övervakningsmekanism i enlighet med förordning (EU) 2021/2303.

Medlemsstaten ska förklara hur utmaningarna och de landsspecifika rekommendationerna hanteras i NRP-planen, vilken finansieringsnivå som planeras och på vilket sätt planen kommer att göra följande:

(a)Vara förenlig med i synnerhet de nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planerna enligt förordning (EU) 2024/1263, de nationella restaureringsplanerna enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1991 17 , de nationella energi- och klimatplanerna enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 18 och de nationella strategiska färdplanerna för det digitala decenniet enligt Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/2481 19 .

(b)Bidra till fullbordandet av den inre marknaden, särskilt genom åtgärder med en gränsöverskridande, transnationell eller multinationell dimension, bland annat genom att beakta projekt i stomnätet och det utvidgade stomnätet enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1679 20 , genom att med hjälp av utbyggnad av nationella nät beakta och möjliggöra projekt av gemensamt intresse enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/869 21 , genom att stödja viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse och insatser som har tilldelats en konkurrenskraftsstämpel, samt genom att genomföra åtgärder som ligger till grund för spar- och investeringsunionen.

(c)Tillhandahålla en förteckning över och en beskrivning av åtgärder som indelats i kapitel, inbegripet de viktigaste allmänna och specifika målen för dessa samt en förteckning över planerade delmål och mål, med planerade slutdatum under programperioden, inbegripet ytterligare åtgärder och tillhörande delmål och mål ifall den berörda medlemsstaten begär lånestöd. Åtgärder som rör den gemensamma jordbrukspolitiken ska uppfylla kraven i avdelning V [GJP] och förordning (EU) 202X/XXXX [GJP-förordningen] och förordning (EU) 202X/XXXX [förordningen om en samlad marknadsordning] och de krav som rör den gemensamma fiskeripolitiken och som fastställs i artikel XX i förordning XX [GFP-förordningen]. De indikatorer som föreslås för målen ska baseras på de outputindikatorer som förtecknas i bilaga I till förordning (EU) 202X/XXXX [prestationsförordningen], utom i vederbörligen motiverade fall.

(d)Fastställa de beräknade totala kostnaderna för åtgärderna i enlighet med mallen i bilaga V, som en del av planen eller av en begäran om ändring av planen, för ett totalt belopp som inte understiger summan av unionens ekonomiska bidrag, eventuella begärda lån och nationella bidrag, i förekommande fall med information om befintlig eller planerad unionsfinansiering som underbyggts av lämplig motivering och förklaringar av varför den är rimlig och trovärdig och i linje med principen om kostnadseffektivitet, sund ekonomisk förvaltning samt står i proportion till de förväntade ekonomiska och sociala effekterna. Det icke planerade belopp som avsatts som flexibilitetsbelopp ska betraktas som en del av de beräknade totala kostnaderna för åtgärderna.

(e)Fastställa tydliga arrangemang för att den berörda medlemsstaten ska kunna övervaka och genomföra planen effektivt, som omfattar ansvariga myndigheter och övervakningskommittéer vilket återspeglar målet att inrätta ett robust system för flernivåstyre som bygger på partnerskapsprincipen, den planerade strategin för kommunikation och synlighet, en kartläggning av potentiella behov av tekniskt stöd samt tydliga och effektiva arrangemang mellan de nationella och regionala myndigheterna när det gäller ansvaret för programplanering, genomförande, ekonomisk förvaltning, övervakning och utvärdering, i enlighet med medlemsstatens institutionella och rättsliga ram.

(f)Minska de ekonomiska, sociala och territoriella skillnaderna mellan mindre utvecklade regioner, övergångsregioner och mer utvecklade regioner, särskilt genom att

(I)fördela resurser till mindre utvecklade regioner, övergångsregioner och mer utvecklade regioner i enlighet med deras specifika utmaningar, vilket ska rapporteras i bilaga V enligt den metod som anges i bilaga VII,

(II)koncentrera resurserna till mindre utvecklade regioner genom fastställande av minimibelopp per medlemsstat enligt den metod som anges i bilaga II,

(III)fokusera på de särskilda behoven i gränsregioner, nordliga glesbefolkade områden, landsbygds- och stadsområden, områden som påverkas av industriell omvandling samt öar, vilket ska rapporteras i bilaga V enligt den metod som anges i bilaga VII,

(IV)stärka den ekonomiska och sociala utvecklingen i de yttersta randområdena, vilket ska återges i särskilda åtgärder för de berörda territorierna i enlighet med artikel 46.

(g)Koncentrera resurserna till

(I)att stödja generationsskifte inom jordbrukssektorn i enlighet med artikel 8 i förordning XX [GJP, generationsskifte], samt inom fiskeri- och vattenbrukssektorn,

(II)sociala åtgärder i enlighet med bilaga VI [sociala anslag],

(III)att stödja fiske, vattenbruk och maritim verksamhet, inbegripet småskaligt fiske, genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken i enlighet med förordning EU XX [GFP-förordningen] samt den europeiska världshavspakten i enlighet med bilaga V [Planens mall].

(h)Effektivt bidra till

(I)att främja användningen av samarbetsinterventioner enligt artikel 74 [samarbetsinterventioner], inbegripet integrerade territoriella investeringar i städer, stads-, landsbygds- och kustområden, lokalt ledd utveckling eller andra territoriella verktyg såsom strategier för rättvis omställning och smart specialisering samt Leader enligt artikel 77 [Leader],

(II)att förbättra jordbruksföretagens resiliens och riskhantering på gårdsnivå och stödja den digitala och datadrivna omställningen av jordbruk och landsbygdsområden för att öka deras konkurrenskraft, hållbarhet och resiliens,

(III)de prioriterade miljö- och klimatområden som anges i artikel 4 i förordning (EU) 202X/XXXX [GJP – Prioriterade miljö- och klimatområden].

(i)Främja partnerskap, kunskapsutbyte och, i förekommande fall, utdelning av jordbruksprodukter genom att

(I)ange vilka berörda parter som har rådfrågats, hur dessa valdes ut, hur man säkerställt att de är representativa och förebyggt intressekonflikter och hur deras synpunkter återspeglas i planen i linje med uppförandekoden för partnerskap 22 , och genom att inkludera en sammanfattning av den samrådsprocess som genomförts vid utarbetandet av planen och varje kapitel,

(II)inrätta ett kunskaps- och innovationssystem inom jordbruket, inbegripet dess organisation, i enlighet med artikel 20 i förordning (EU) 202X/XXXX [GJP-förordningen – Kunskaps- och innovationssystem inom jordbruket och jordbruksrådgivning],

(III)fastställa villkoren för EU:s skolprogram i enlighet med del II avdelning I kapitel IIa i förordning (EU) nr 1308/2013.

(j)Specificera hur NRP-planen och dess genomförande överensstämmer med principen i artikel 6.3, inbegripet en beskrivning av de skyddsmetoder som avses i artikel 3.4 i förordning (EU) 202X/XXXX [GJP-förordningen], deras territoriella tillämpningsområde, jordbrukare och andra stödmottagare som omfattas av metoden och en sammanfattning av skyddsmetoden, samt komplementaritet mellan gårdsförvaltningens olika delar och de relevanta åtgärder som stöds inom ramen för NRP-planen.

(k)Förklara hur medlemsstatens system och arrangemang på ett tillräckligt sätt säkerställer en regelbunden, ändamålsenlig och effektiv användning av unionens medel, i enlighet med sund ekonomisk förvaltning och skyddet av unionens ekonomiska intressen, utifrån nyckelkraven i bilaga IV [nyckelkrav] i kombination med åtgärder som ska råda bot på potentiella brister.

(l)Ange vilka arrangemang som säkerställer att medlemsstaterna, vid avbrott i betalningsfrister eller inställd unionsfinansiering, finansiella korrigeringar eller andra åtgärder för att säkerställa skyddet av unionens ekonomiska intressen, kommer att fullgöra sina skyldigheter att fortsätta med utbetalningarna till stödmottagare, mottagare, slutmottagare, uppdragstagare och deltagare.

(m)När så är lämpligt tillhandahålla en självskattning avseende säkerhet baserad på gemensamma objektiva kriterier där eventuella säkerhetsproblem identifieras, med en precisering av hur dessa frågor kommer att hanteras i syfte att följa relevant tillämplig lagstiftning.

(n)Motivera planens samstämmighet och synergierna och komplementariteten mellan åtgärder som stöder målen enligt artiklarna 2 och 3, med en beskrivning av hur behoven hos mer än en målgrupp kommer att tillgodoses, inbegripet landsbygds- och kustsamhällenas behov, och de arrangemang som finns för att dra nytta av sådana synergier.

(o) Tillhandahålla en självskattning av efterlevnaden av det övergripande villkor i stadgan som avses i artikel 8 [Artikel i stadgan].

(p)Ange på vilket sätt planen och dess planerade genomförande säkerställer att det övergripande villkoret avseende rättsstatsprincipen enligt artikel 9 [Övergripande villkor avseende rättsstatsprincipen] uppfylls, inbegripet uppföljningen av de landsspecifika rekommendationer som utfärdats inom ramen för den senaste rapporten om rättsstatsprincipen och den europeiska planeringsterminen, inklusive åtgärder för att ta itu med dessa identifierade landsspecifika utmaningar.

(q)Se till att NRP-planen bidrar till unionens sociala mål. Minst 14 % av unionens totala bidrag och lån ska avsättas för att uppnå dessa mål och har beräknats med hjälp av de koefficienter som avses i artikel 6.1 i förordning (EU) …/… [prestationsförordningen]. Det belopp som anges i artikel 10.2 a ii samt externa inkomster som avsatts för särskilda ändamål från den sociala klimatfonden ska undantas från beräkningsunderlaget för detta minimianslag.

(r)Se till att NRP-planen bidrar till unionens klimat- och miljömål. En minimiandel av unionens totala anslag till NRP-planen ska avsättas för att uppnå dessa mål, motsvarande det specifika utgiftsmål för klimat och miljö som avses i bilaga III till förordning (EU).../... [prestationsförordningen].

Genom undantag från punkt 1 får kommissionen begära att medlemsstaterna bidrar med en lägre eller högre minimiandel av det totala anslaget till planens klimat- och miljömål. Den specifika andelen ska fastställas av kommissionen i samband med att NRP-planen godkänns.

Vid fastställandet av andelen ska hänsyn tas till kommissionens bedömning av medlemsstatens framsteg och beräknade utvecklingskurva mot att uppnå sina mål enligt förordning (EU) 2018/842 (Förordningen om ansvarsfördelning), i enlighet med dess senaste bedömning av den nationella energi- och klimatplanen, och deras mål enligt förordning (EU) 2024/1991 (förordningen om restaurering av natur), i enlighet med planerna för restaurering av natur.

3.Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 87 [Utövande av delegering] för att ändra mallen i bilaga V.

Artikel 23
Kommissionens förslag och rådets genomförandebeslut

1.Kommissionen ska bedöma den plan eller den ändrade plan som medlemsstaten lämnat in och dess överensstämmelse med denna förordning inom fyra månader från inlämnandet samt lägga fram ett förslag till rådets genomförandebeslut. Under bedömningen ska kommissionen se till att NRP-planen uppfyller alla krav som fastställs i denna förordning, särskilt i artikel 22.

2.Kommissionen får lämna synpunkter till medlemsstaterna och begära ytterligare information från dem.

I vederbörligen motiverade fall får kommissionen begära att ytterligare åtgärder införs eller att åtgärder som föreslås av medlemsstaten ändras.

Medlemsstaten ska tillhandahålla den ytterligare information som begärts och vid behov se över sin plan, med beaktande av kommissionens synpunkter och vad den begärt. Tidsfristen enligt punkt 1 ska tillfälligt avbrytas från och med första arbetsdagen efter att kommissionen skickat sina synpunkter eller en begäran om reviderade handlingar till medlemsstaten till det att medlemsstaten svarar kommissionen.

3.Om planen inte uppfyller de krav som avses i punkt 1 ska kommissionen ge vederbörligen motiverade skäl till den berörda medlemsstaten inom den tidsfrist som anges i punkt 1.

4.Om kommissionen drar slutsatsen att planen uppfyller de krav som anges i punkt 1 ska kommissionens förslag till rådets genomförandebeslut fastställa

(a)det totala unionsbidraget,

(b)beloppet av lånestödet om den berörda medlemsstaten ansöker om ett sådant och det relaterade förfinansieringsbeloppet samt lånets tillgänglighetsperiod,

(c)förteckningen i NRP-planen över åtgärder som omfattas av unionens bidrag och lån.

5.Om kommissionen i vederbörligen motiverade fall drar slutsatsen att en eller flera åtgärder i planen inte uppfyller de krav som avses i punkt 1 och att en begäran som gjorts i enlighet med punkt 2 andra stycket inte har tillgodosetts på ett tillfredsställande sätt av medlemsstaterna, kan kommissionen i det förslag som avses i punkt 4 identifiera vilka brister som påverkar åtgärderna.

6.Rådet ska, som regel, anta de nya genomförandebeslut som avses i punkt 1 inom fyra veckor efter att kommissionens förslag har antagits.

7.När rådet har antagit ett genomförandebeslut enligt punkt 6 ska kommissionen anta ett finansieringsbeslut i den mening som avses i artikel 110 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509, inbegripet följande:

(a)Delmål och mål i förhållande till genomförandet av åtgärderna i NRP-planen, och motsvarande utbetalningsvärde för dessa.

(b)Unionens årliga bidrag, baserat på de andelar som fastställs i artikel 14.1 [åtaganden].

Anmälan av kommissionens beslut till den berörda medlemsstaten ska utgöra ett rättsligt åtagande.

Om artikel 4.2 b i förordningen om den fleråriga budgetramen är tillämplig får det finansieringsbeslutet ändras i enlighet med resultatet av det årliga budgetförfarandet.

8.Betalningsansökningar för särskilda åtgärder med konstaterade brister i de genomförandebeslut som antagits av rådet får lämnas in av den berörda medlemsstaten, men kommissionen ska inte göra motsvarande utbetalningar förrän bristerna har åtgärdats.

KAPITEL 3  
Revidering av NRP-planen

Artikel 24
Ändring av NRP-planen

1.En medlemsstat får till kommissionen lämna in en motiverad begäran om ändring av sin NRP-plan tillsammans med den ändrade NRP-planen och med uppgift om hur ändringen förväntas påverka uppnåendet av de mål som anges i artiklarna 2 och 3.

2.Kommissionen ska bedöma om den ändrade NRP-planen överensstämmer med denna förordning, inbegripet artikel 23 [kommissionens förslag och rådets genomförandebeslut], och får lämna synpunkter inom tre månader efter att den ändrade NRP-planen har lämnats in.

3.I vederbörligen motiverade fall, oavsett om medlemsstaten har lämnat in en motiverad begäran om ändring av sin NRP-plan i enlighet med punkt 1, får kommissionen också ge förslag till medlemsstaten om att ändra befintliga åtgärder eller införa nya.

4.Medlemsstaten ska se över den ändrade NRP-planen inom en månad från den dag då kommissionens synpunkter enligt punkt 2 lämnats in, med beaktande av kommissionens synpunkter och förslag enligt vad som avses i punkterna 2 eller 3.

5.Om kommissionen inte har lämnat några synpunkter eller om den finner att eventuella synpunkter vederbörligen har beaktats, och om ändringen av NRP-planen skulle leda till en ändring av det totala unionsbidraget, av lånestödbeloppet eller av förteckningen över åtgärder eller i en eller flera åtgärder i planen som inte längre uppfyller de krav som avses i artikel 23.1 [kommissionens förslag och rådets genomförandebeslut], ska kommissionen förslå att rådet antar ett nytt genomförandebeslut i enlighet med artikel 23 senast fyra månader efter att den ändrade NRP-planen lämnats in. Rådet ska, som regel, anta det nya genomförandebeslutet inom fyra veckor efter att kommissionens förslag har antagits. Kommissionen ska därefter ändra det finansieringsbeslut som avses i artikel 23.7 [kommissionens förslag och rådets genomförandebeslut] i enlighet med detta.

Om ändringen av NRP-planen inte skulle leda till en ändring av det totala unionsbidraget, av lånestödbeloppet eller av förteckningen över åtgärder, ska kommissionen direkt ändra det finansieringsbeslut som avses i artikel 23.7 [kommissionens förslag och rådets genomförandebeslut] i enlighet med detta.

6.Antagande av de beslut som avses i punkt 5 ska inte krävas i följande fall:

(a)För att rätta rena skrivfel eller redaktionella fel eller vid mindre justeringar av NRP-planen, som innebär en ökning eller minskning på mindre än 5 % avseende ett mål i NRP-planen. Medlemsstaterna får endast tillämpa dessa regler en gång per mål och ska underrätta kommissionen om sådana justeringar. Sådana ändringar ska uppfylla alla krav i NRP-planen, inklusive revidering av kostnadsinformationen.

(b)För ändringar i enlighet med artikel 31.7.

7.Medlemsstaterna ska se till att de beräknade totala kostnaderna för deras NRP-planer förblir rimliga och trovärdiga under hela genomförandet, i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning, och vid behov begära att planen ändras i enlighet med punkt 1.

8.De särskilda åtgärder som anges i det genomförandebeslut som avses i artikel 9.4 eller som är föremål för ett beslut om införande av åtgärder för skydd av budgeten enligt förordning (EU, Euratom) 2020/2092 ska inte ändras förrän beslutet har upphävts, såvida inte ändringen är avsedd att stödja åtgärder som bidrar till att uppfylla det övergripande villkoret för rättsstatsprincipen eller för att hantera orsakerna bakom ovannämnda beslut.

9.De särskilda åtgärder som anges i det genomförandebeslut som avses i artikel 8.4 [stadgans villkor] ska inte ändras förrän beslutet har upphävts, såvida inte ändringen är avsedd att stödja åtgärder som bidrar till att

(a)uppfylla stadgans övergripande villkor,

(b)hantera betydande förändringar av unionens prioriteringar på högst 30 % av de belopp som rör de särskilda åtgärderna i fråga.

10.Medlemsstaterna ska inte vara skyldiga att se över delar av NRP-planen som inte direkt påverkas av de planerade ändringar som de har föreslagit.

Artikel 25
Halvtidsöversyn

1.Medlemsstaten ska se över sina NRP-planer med beaktande av

(a)de utmaningar som identifierats i enlighet med artikel 22.2 a, b och c [Krav för NRP-planen],

(b)den socioekonomiska situationen i den berörda medlemsstaten eller regionen, med särskild tonvikt på territoriella behov, med beaktande av eventuell betydande negativ utveckling på det finansiella, ekonomiska eller sociala området, 

(c)de viktigaste resultaten i relevanta interrimsbedömningsrapporter,

(d)framstegen med att slutföra åtgärderna, med beaktande av större svårigheter under genomförandet av NRP-planen,

(e)viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse och projekt som har tilldelats en stämpel,

(f)eventuella krissituationer,

(g)behovet av att säkerställa kontinuerlig efterlevnad av rättsstatsprincipen och de övergripande villkoren i stadgan vid genomförandet av planen, med särskilt beaktande av de landsspecifika utmaningar som identifierats i samband med rapporten om rättsstatsprincipen och den europeiska planeringsterminen.

2.Medlemsstaten ska lämna in en ändrad NRP-plan med resultatet av halvtidsöversynen, inklusive en översyn av de beräknade totala kostnaderna för de åtgärder som omfattas av planen och ett förslag till ytterligare åtgärder med stöd av det flexibilitetsbelopp som avses i artikel 14.2 senast den 31 mars 2031.

3.Den ändrade NRP-planen ska omfatta följande:

(a)De reviderade eller nya åtgärderna.

(b)De uppdaterade beräkningarna av de totala kostnaderna för planen och det begärda flexibilitetsbeloppet.

(c)Reviderade eller nya delmål och mål.

4.Den reviderade planen ska godkännas i enlighet med artikel 24 [om ändring].

AVDELNING IV
EU-faciliteten

Artikel 26
Allmän bestämmelse om genomförandet av EU-faciliteten

1.Det belopp som anges i artikel 10.2 b [Budget] ska fördelas genom faciliteten.

2.Detta ska genomföras genom delad, direkt eller indirekt förvaltning i enlighet med det finansieringsbeslut som antas i enlighet med artikel 31.1.

3.Faciliteten får tillhandahålla olika former av finansiering i enlighet med förordning (EU, Euratom) 2024/2509. Det kan handla om bidrag som tilldelas direkt till organ i enlighet med artikel 70 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. Bidrag som genomförs inom ramen för direkt förvaltning ska tilldelas och förvaltas i enlighet med avdelning VIII i den förordningen. Faciliteten får också tillhandahålla finansiering i form av budgetgarantier och finansieringsinstrument, även när dessa kombineras med bidrag eller andra former av icke återbetalningspliktigt stöd från finansieringsinstrument inom ramen för blandfinansieringsinsatser.

4.Finansiering från faciliteten ska användas för dess komponenter, vilka är

(a)63 223 000 000 euro för unionsåtgärder, inbegripet det gemensamma skyddsnät som avses i punkt 1 j i bilaga XV [Unionsåtgärder], unionsåtgärder enligt punkt 1 led l i bilaga XV (Unionsåtgärder med stöd från EU-faciliteten, Åtgärder för inrikes frågor), stöd till Life-åtgärder enligt punkt 1 n i bilaga XV [Unionsåtgärder], solidaritetsåtgärder enligt punkt 1 i) i bilaga XV [Unionsåtgärder] med stöd från EU-faciliteten,

(b)8 710 000 000 euro för bufferten för nya utmaningar och prioriteringar (budgetbufferten).

5.Kommissionen ska inom ramen för de årliga anslagen i unionens budget fastställa det totala belopp som ska avsättas till faciliteten.

6.Unionsåtgärder enligt punkt 1 c i bilaga XV [Unionsåtgärder med stöd från EU-faciliteten, politikområdet sociala investeringar och kompetens] ska genomföras i enlighet med punkterna 7, 8 och 9 i den här artikeln och artikel 27 [Genomförande i form av budgetgarantier, finansieringsinstrument och blandfinansieringsinsatser].

Artiklarna 21–25 [EKF:s InvestEU-instrument], artikel 14 [Styrning och rådgivande nämnder], artikel 1 [Innehåll], artikel 31 [Tillgång till unionsfinansiering], artikel 26 [Rådgivning] och artikel 28 [Företagsstöd] i förordning [EKF] ska tillämpas vid genomförandet av dessa unionsåtgärder.

7.För de unionsåtgärder som avses i punkt 1 c i bilaga XV ska facilitetens finansieringsram användas för avsättningar till respektive belopp för den budgetgaranti som fastställs i [EKF-förordningen].

8.I enlighet med artikel 214.2 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska den avsättning som avses i punkt 7 upprättas till och med [2037], och hänsyn ska tas till framstegen vid godkännande och undertecknande av finansierings- och investeringstransaktionerna till stöd för facilitetens mål.

9.Medlemsstaterna, unionens institutioner, organ och byråer, tredjeländer, internationella organisationer, internationella finansieringsinstitutioner eller andra tredje parter får lämna ytterligare ekonomiska bidrag eller icke-ekonomiska bidrag som är tillgängliga för faciliteten. Ekonomiska bidrag ska utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i den mening som avses i artikel 21.2 a, d eller e eller i artikel 21.5 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

10.Genom undantag från artikel 63 och artikel 64 [insamling och registrering av uppgifter och transparens] ska reglerna i artikel 36.6 och 36.10 och artikel 38 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 tillämpas om faciliteten genomförs genom direkt eller indirekt förvaltning.

11.Faciliteten får ge unionsstöd till åtgärder i eller med anknytning till tredjeländer, förutsatt att åtgärden bidrar till de mål som fastställs i artiklarna 2 och 3 i den här förordningen, artikel 3 i förordning [asyl och migration], artikel 3 i förordning [gränser och visering], och artikel 3 i förordning [inre säkerhet]. Sådana åtgärder ska tjäna unionens inre politik och vara förenliga med den verksamhet som bedrivs inom unionen.

Artikel 27
Genomförande i form av budgetgarantier, finansieringsinstrument och blandfinansieringsinsatser

1.Budgetgarantin och finansieringsinstrumenten, även när de kombineras med bidrag eller andra former av icke återbetalningspliktigt stöd i en blandfinansieringsinsats inom ramen för faciliteten, ska genomföras i enlighet med avdelning X i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

2.Genom undantag från artikel 211.5 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska kommissionen, om finansieringsinstrument eller budgetgarantier genomförs inom ramen för indirekt förvaltning, ingå avtal med enheter i enlighet med artikel 62.1 första stycket c i den förordningen.

3.Om finansieringsbeslutet om genomförande av faciliteten föreskriver unionsfinansiering i form av en budgetgaranti används den budgetgaranti som inrättats genom förordning XX [EKF-förordningen] utan att dess maximala belopp överskrids.

4.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 26.9 får medlemsstaterna, tredjeländer och andra tredje parter ge särskilda bidrag till den budgetgaranti som inrättats av [EKF] eller till finansieringsinstrument i enlighet med artikel 211.2 och artikel 221.2 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. Sådana bidrag till budgetgarantin ska utgöra ytterligare ett belopp i budgetgarantin.

Om sådana bidrag ges i form av kontanter ska de utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i den mening som avses i artikel 21.2 a, d och e eller artikel 21.5 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

5.Kommissionen ska bevilja budgetgarantin eller delegera genomförandet av finansieringsinstrument och blandfinansieringsinsatser genom de överenskommelser om medverkan eller garantiavtal som ingåtts enligt förordning [EKF-förordningen] med de enheter som avses i artikel 62.1 första stycket c i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 i enlighet med bestämmelserna i förordning [EKF-förordningen].

Trots lydelsen i första stycket får kommissionen ingå separata överenskommelser om medverkan eller garantiavtal med andra enheter än de som anges i det stycket, i enlighet med bestämmelserna i förordning [EKF-förordningen].

Artikel 28
Associerade tredjeländer 

1.Faciliteten kan öppnas för deltagande för följande tredjeländer genom fullständig eller partiell associering, i enlighet med de mål som fastställs i artiklarna 2 och 3 och i enlighet med relevanta internationella avtal eller eventuella beslut som antagits inom ramen för dessa avtal och som är tillämpliga på  

(a)medlemmar i Europeiska frihandelssammanslutningen som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet samt europeiska mikrostater,  

(b)anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidatländer,  

(c)länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken,  

(d)andra tredjeländer.  

2.För associeringsavtalen för att delta i program gäller följande:  

(a)De ska säkerställa en rättvis balans mellan bidrag från och förmåner till det tredjeland som deltar i unionsprogrammen.  

(b)De ska fastställa villkoren för deltagande i programmen, inklusive beräkning av ekonomiska bidrag, i form av ett driftsbidrag och en deltagaravgift, till enskilda program och till allmänna administrativa kostnader.  

(c)De ska inte ge tredjelandet någon befogenhet att fatta beslut som rör programmet.  

(d)De ska garantera unionens rätt att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning och att skydda sina ekonomiska intressen. Tredjelandet ska bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs enligt förordning (EU, Euratom) 2024/2509 och förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och garantera att verkställighetsbeslut som ålägger en betalningsskyldighet på grundval av artikel 299 i EUF-fördraget samt domar och beslut från Europeiska unionens domstol är direkt verkställbara.  

(e)De ska, i förekommande fall, säkerställa skyddet av unionens intressen i fråga om säkerhet och allmän ordning. 

3.Genom undantag från punkt 1 ska tredjeländer inte delta i åtgärder som bidrar till de specifika mål som anges i artikel 3 d i, ii och iii.

Artikel 29
Stöd till verksamhet i eller med anknytning till tredjeländer

Unionsstöd får tillhandahållas för åtgärder i eller med anknytning till tredjeländer, förutsatt att dessa åtgärder bidrar till de mål som anges i artikel 3 [Specifika mål]. Sådana åtgärder ska tjäna unionens inre politik och vara förenliga med den verksamhet som bedrivs inom unionen. 

Artikel 30
Stödberättigade enheter genom direkt och indirekt förvaltning

1.När det gäller förfaranden för tilldelning av bidrag, priser, finansiella instrument och blandfinansiering inom ramen för direkt och indirekt förvaltning kan följande rättsliga enheter vara berättigade till unionsfinansiering:

(a)Enheter som är etablerade i en medlemsstat eller i ett associerat tredjeland.

(b)Internationella organisationer.

(c)Andra enheter som är etablerade i icke-associerade tredjeländer, om finansieringen av sådana enheter är avgörande för genomförandet av åtgärden och bidrar till de mål som anges i artiklarna 2 och 3.

2.Utöver vad som anges i artikel 168.2 och 168.3 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 får de associerade tredjeländer som avses i artikel 28 i den här förordningen delta i och ta del av de upphandlingsmekanismer som fastställs i artikel 168.2 och 168.3 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. De regler som gäller för medlemsstaterna ska i tillämpliga delar även gälla deltagande associerade tredjeländer.

3.Förfaranden för tilldelning som påverkar säkerhet eller allmän ordning, särskilt när det gäller unionens eller dess medlemsstaters strategiska tillgångar och intressen, ska begränsas i enlighet med artikel 136 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

4.Det arbetsprogram som avses i artikel 110 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 eller de handlingar som rör förfarandet för tilldelning får innehålla ytterligare preciseringar avseende de kriterier för stödberättigande som fastställs i den här förordningen eller innehålla ytterligare kriterier för stödberättigande för särskilda åtgärder. Under tilldelningsförfaranden ska i synnerhet högriskleverantörers stödberättigande av säkerhetsskäl begränsas i enlighet med EU-rätten.

Artikel 31
Unionsåtgärder

1.Kommissionen ska genom genomförandeakter anta ett finansieringsbeslut i den mening som avses i artikel 110 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509, där det anges vilka mål och åtgärder som ska stödjas och där belopp specificeras för de unionsåtgärder som fastställs i bilaga XV till den här förordningen [Unionsåtgärder]. Finansieringsbeslutet kan täcka ett eller flera år. Målen och åtgärderna ska fastställas utifrån rättvisa och transparenta kriterier och säkerställa en balanserad fördelning.

2.För de unionsåtgärder som avses i punkt 1 j i bilaga XV till denna förordning [Unionsåtgärder, Gemensamt skyddsnät] och beroende på tillgängliga budgetmedel ska det finansieringsbeslut som avses i punkt 1 ändras på lämpligt sätt för att stödja antagandet av delegerade akter eller genomförandeakter i enlighet med förordning (EU) nr 1308/2013. Dessa unionsåtgärder ska betraktas som outputbaserade interventioner och ska genomföras genom delad förvaltning i enlighet med bestämmelserna i den här förordningen.

3.I det finansieringsbeslut som avses i punkt 1 ska hänsyn tas till andelen av följande belopp som kommissionen ska göra tillgängliga för medlemsstaterna:

(a)Belopp i enlighet med artikel 7 i förordning XX [gränsförordningen], som ska utgöra interna inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.3 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

(b)Belopp i enlighet med artikel 8 i förordning XX [Gränsförordningen] och artikel 9 i förordning XX [Migrationsförordningen], och som ska utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.5 i förordning (EU, Euratom) 2025/2509.

De belopp som avses i första stycket ska göras tillgängliga i enlighet med punkt 7 i denna artikel.

4.Om unionsåtgärden genomförs genom direkt förvaltning får medlemmarna i den utvärderingskommitté som avses i artikel 153 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 vara externa experter.

5.Bidrag till en ömsesidig försäkringsmekanism får täcka risken i samband med återkrav av medel från mottagare och ska betraktas som en tillräcklig garanti enligt förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

6.Om unionsåtgärden genomförs genom delad förvaltning ska medlemsstaten få unionsstöd för genomförandet av åtgärden, utöver sitt ekonomiska bidrag enligt artikel 10 [Budget].

Finansieringen av unionsåtgärder får inte användas för andra åtgärder i medlemsstatens NRP-plan, utom under vederbörligen motiverade omständigheter och med kommissionens godkännande genom ändring av medlemsstatens NRP-plan, inbegripet när resurser omprogrammeras inom ramen för planen i enlighet med artikel 34 [ändring av planen i krissituationer].

Andra stycket ska också gälla när resurser omprogrammeras inom ramen för planen i enlighet med artikel 34 [ändring av planen i krissituationer].

7.Om unionsåtgärden genomförs i enlighet med punkt 6 får kommissionen, med beaktande av typen av unionsåtgärd och den berörda medlemsstatens önskemål, anslå medel från EU-faciliteten till en medlemsstat i enlighet med det finansieringsbeslut som avses i punkt 1. Efter en sådan tilldelning ska den berörda medlemsstaten föreslå ytterligare åtgärder som ska läggas till i NRP-planen. Detta förfarande får inte användas för de unionsåtgärder som avses i punkt 1 i) i bilaga XV eller de åtgärder som rör mer än en medlemsstat i bilaga XV [Unionsåtgärder] och får, genom undantag från artikel 13.3 [Tekniskt bistånd på medlemsstaternas initiativ], inte öka unionsstödet för tekniskt bistånd. Om kommissionen godtar delar av eller alla de föreslagna ytterligare åtgärderna ska den underrätta medlemsstaten om detta. Denna underrättelse ska utgöra ett rättsligt åtagande som kompletterar det rättsliga åtagande som avses i artikel 23.7. Medlemsstaten ska, för kännedom, inkludera alla godkända ytterligare åtgärder i sina planer i samband med nästa ändring som kräver beslut i enlighet med artikel 24.5.

8.Om en NRP-plan ändras som svar på de unionsåtgärder som avses i punkt 1 i) i bilaga XV (Unionsåtgärder, naturkatastrofer) ska de åtgärder som begärts av medlemsstaten och som rör sådana ändringar vara stödberättigande från och med den dag då krisen uppstod och programplaneras för målet ”Stödåtgärder för att hantera kriser genom återuppbyggnad, reparation och förstärkt resiliens”. Detta mål ska vara utöver målen i artiklarna 2 och 3 (planens mål) och ska endast användas för åtgärder som programplaneras som svar på krissituationer, inbegripet när resurser omprogrammeras inom ramen för NRP-planen i enlighet med artikel 34 [ändring av planen i krissituationer].

9.Utöver vad som anges i artikel 12.4 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska åtagande- och betalningsbemyndiganden för de unionsåtgärder som avses i punkt 1 i och j i bilaga XV [Unionsåtgärder, gemensamt skyddsnät] och som inte använts vid slutet av det avsedda budgetåret överföras automatiskt.

Åtagandebemyndiganden som överförts i enlighet med första stycket får användas till och med 2034. Åtagande- och betalningsbemyndiganden som överförts i enlighet med första stycket ska användas först under det efterföljande budgetåret.

10.Den 1 september varje år ska minst en fjärdedel av det årliga belopp som avsatts i budgeten för de unionsåtgärder som avses i punkt 1 i) i bilaga XV förbli tillgänglig för att täcka behov som uppstår i slutet av det året.

11.Utöver de kriterier för stödberättigande kostnader som anges i artikel 189 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska medlemsstaternas kostnader för att genomföra veterinära och fytosanitära nödåtgärder inom ramen för det specifika målet i punkt g i bilaga XV [Unionsåtgärder] till den här förordningen a) berättiga till stöd för tiden innan bidragsansökan inlämnades, i enlighet med artikel 196.2 andra stycket b i förordning (EU, Euratom) 2024/2509, b) berättiga till stöd från och med datumet för en misstänkt förekomst av en djursjukdom eller skadegörare, förutsatt att förekomsten senare bekräftas. Innan bidragsansökan lämnas in ska det göras en anmälan till kommissionen om förekomsten av en djursjukdom i enlighet med artiklarna 19 eller 20 och de bestämmelser som antagits på grundval av artikel 23 i förordning (EU) 2016/429, eller förekomsten av en EU-karantänskadegörare i enlighet med bestämmelserna i artiklarna 9, 10 eller 11 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031. Genom undantag från artikel 111.2 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska kommissionen göra ett budgetåtagande för det bidrag som tilldelats för sådana nödåtgärder efter bedömning av de betalningsansökningar som medlemsstaterna har lämnat in.

Artikel 32
Utgifter för offentliga interventionsåtgärder inom ramen för det gemensamma skyddsnätet

1.Vid tillämpningen av det gemensamma skyddsnät som inrättats som en unionsåtgärd inom ramen för faciliteten, om något belopp per enhet vid en offentlig intervention inte har fastställts, ska den berörda åtgärden finansieras på grundval av enhetliga schablonbelopp, särskilt när det gäller medel som härrör från medlemsstaterna och som används för uppköp av produkter, materiella åtgärder i samband med lagring och, i förekommande fall, bearbetning av de produkter som kan komma i fråga för offentlig intervention enligt artikel 11 i förordning (EU) nr 1308/2013.

2.Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa de belopp som avses i punkt 1. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 229.4 i förordning (EU) nr 1308/2013.

Artikel 33
Buffert för nya utmaningar och prioriteringar

1.Det belopp som avses i artikel 26.4 b [budgetbuffert] ska användas där behovet är som störst och vederbörligen motiveras, särskilt för att

(a)säkerställa lämpliga insatser från unionens sida vid oförutsedda omständigheter,

(b)främja nya unionsledda initiativ eller prioriteringar.

2.Kommissionen ska genom genomförandeakter anta finansieringsbeslut i den mening som avses i artikel 110 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509, där det fastställs vilka mål och åtgärder som ska stödjas och där belopp specificeras för den budgetbuffert som avses i artikel 26.4 b i den här förordningen [Allmän bestämmelse om genomförandet av EU-faciliteten]. 

3.Utöver vad som anges i artikel 12.4 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska åtagande- och betalningsbemyndiganden som inte använts vid slutet av det avsedda budgetåret överföras automatiskt.

Åtagandebemyndiganden som överförts i enlighet med första stycket får användas fram till slutet av 2033. Åtagande- och betalningsbemyndiganden som överförts i enlighet med första stycket ska användas först under det efterföljande budgetåret.

Artikel 34
Ändring av NRP-planen i händelse av krissituationer

1.Medlemsstaterna får begära att NRP-planerna ändras i enlighet med artikel 24 [Ändring av planen] för att stödja åtgärder liknande dem som avses i punkt 1 i) i bilaga XV [naturkatastrofer], samt för att tillhandahålla krisstöd till jordbrukare som drabbats av naturkatastrofer och stödja investeringar i återställande av jordbrukspotential, förutsatt att de erkänts som sådana av en behörig offentlig myndighet i medlemsstaten.

En medlemsstat får endast tillhandahålla krisstöd till jordbrukare om 

(a)dess behöriga myndighet formellt har erkänt att en naturkatastrof, en allvarlig klimathändelse eller en annan katastrof, enligt medlemsstatens definition, har inträffat, 

(b)åtgärder har vidtagits i enlighet med förordning (EU) 2016/2031 för att utrota eller begränsa spridningen av en växtsjukdom eller skadegörare, 

(c)åtgärder har vidtagits för att förebygga eller utrota de djursjukdomar som förtecknas i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1882, eller 

(d)åtgärder har vidtagits avseende en ny sjukdom i enlighet med artiklarna 6.3 och 259 i förordning (EU) 2016/429. 

2.Om begäran om ändring överstiger 1 % av unionens ekonomiska bidrag enligt planen kan medlemsstaten dessutom begära att få programplanera upp till 2,5 % av unionens ekonomiska bidrag från deras icke programplanerade flexibilitetsbelopp inom de gränser som anges i artikel 12 [Budgetåtaganden] för de åtgärder som avses i punkt 1 i den här artikeln.

3.Om det begärda och tillgängliga beloppet enligt punkt 2 inte räcker till för att täcka behoven kan medlemsstaterna begära ytterligare stöd från de unionsåtgärder som avses i artikel 26 [Allmän bestämmelse om genomförandet av EU-faciliteten], förutsatt att finansiering finns tillgänglig.

4.Om det tillgängliga beloppet enligt punkt 3 inte räcker till för att täcka behoven kan medlemsstaterna få ytterligare stöd från den budgetbuffert som avses i artikel 26.4 b [Allmän bestämmelse om genomförandet av EU-faciliteten], förutsatt att finansiering finns tillgänglig.

5.Medlemsstaterna ska lämna in en begäran där de anger skälen till och en beskrivning av skade-, reparations- och återhämtningsbehoven för den ändring av NRP-planen som avses i punkt 1 och, i tillämpliga fall, punkterna 2 och 3, inom fyra månader från den dag då krisen erkändes som sådan av en behörig myndighet. Ändringen ska innehålla följande:

(a)En beskrivning av åtgärder för att ta itu med skador till följd av krisen och främja reparation och återhämtning i dess spår, inbegripet uppskattade kostnader och motsvarande delmål och mål.

(b)I tillämpliga fall, de belopp som begärts från flexibilitetsbeloppet och från faciliteten upp till de beräknade totala kostnaderna för åtgärderna i fråga, med beaktande av omprogrammerade belopp.

6.Genom undantag från artikel 24 [Ändring av planen] ska kommissionen göra sitt yttersta för att godkänna varje ändring av NRP-planen inom 15 arbetsdagar efter att den lämnats in av en medlemsstat.

7.Som särskild förfinansiering ska kommissionen betala upp till 80 % av anslaget till de åtgärder som avses i punkt 5, i enlighet med beslutet att godkänna ändringen av planen enligt vad som avses i punkt 6, under förutsättning att finansiering finns tillgänglig. Denna betalning ska göras utöver förfinansieringen för NRP-planen i enlighet med artikel 17 [Förfinansiering] och ska avräknas på årsbasis.

8.Medlemsstaterna får besluta att använda det förfarande som anges i denna artikel för det stöd som tillhandahålls enligt punkt 1 s l i bilaga XV (Unionsåtgärder med stöd från EU-faciliteten, Åtgärder för inrikes frågor).

9.Punkterna 3 och 4 ska inte gälla krisstöd till jordbrukare som drabbats av naturkatastrofer.

AVDELNING V
DEN GEMENSAMMA JORDBRUKSPOLITIKEN

KAPITEL I

Artikel 35
Interventionstyper

1.I linje med de interventioner som förtecknas i artikel XX [typer av stöd] i förordning (EU) 202X/XXXX [GJP-förordningen] fastställs följande interventioner inom den gemensamma jordbrukspolitiken:

(a)Gradvis avtagande arealbaserat inkomststöd.  

(b)Kopplat inkomststöd.  

(c)Grödspecifikt stöd för bomull. 

(d)Stöd till naturliga och andra områdesspecifika begränsningar.  

(e)Stöd till nackdelar på grund av vissa obligatoriska krav.  

(f)Miljö- och klimatåtgärder inom jordbruket.  

(g)Stöd till små jordbrukare.

(h)Stöd till riskhanteringsverktyg.  

(i)Stöd till investeringar för jordbrukare och skogsägare.  

(j)Stöd till etablering av unga jordbrukare, nya jordbrukare, nyetablering av landsbygdsföretag och affärsutveckling av småbruk. 

(k)Stöd till avbytartjänster inom jordbruket.

(l)Leader. 

(m)Stöd till kunskapsutbyte och innovation inom jord- och skogsbruk och på landsbygden.

(n)Initiativ för territoriellt och lokalt samarbete.

(o)Interventioner i de yttersta randområdena enligt artikel 46.

(p)Interventioner på de mindre Egeiska öarna enligt artikel 42

(q)EU:s skolprogram enligt avdelning I del II kapitel IIa i förordning (EU) nr 1308/2013.

(r)Stöd till interventioner inom vissa sektorer som avses i avdelning X i förordning (EU) nr 1308/2013.

2.De interventioner som avses i punkt 1 a, b, c och g ska inte tillämpas på de yttersta randområdena enligt avdelning IV.

3.De interventioner som avses i punkt 1 a–k och r ska vara interventioner för inkomststöd som ska finansieras från fonden i enlighet med artikel 10.2 a ii [budget].

Det planerade genomsnittliga stödet per hektar för gradvis avtagande arealbaserat inkomststöd som avses i första stycket får inte vara lägre än 130 EUR och inte högre än 240 EUR för varje medlemsstat. För bomull fastställs stödet i artikel 38.

4.Om inte annat följer av artikel 20.4 [nationellt bidrag till de uppskattade kostnaderna] ska det lägsta nationella bidraget till de interventioner som avses i punkt 1 d–k vara minst 30 % av de totala uppskattade kostnaderna för varje intervention.  

Den högsta stödnivå som är tillämplig på de interventioner som avses i punkt 1 led 1 [investeringar för jordbrukare] ska vara 75 % av de totala stödberättigande kostnaderna för varje intervention. Den högsta stödnivå som är tillämplig på de interventioner som avses i punkt 1 i och som är inriktade på unga jordbrukare ska dock vara 85 % av de stödberättigande offentliga utgifterna. 

5.Det finansiella anslag till interventioner för kopplat inkomststöd som avses i punkt 1 b ska begränsas till högst 20 % av unionens bidrag enligt medlemsstatens nationella och regionala partnerskapsplan för inkomststödinterventioner inom den gemensamma jordbrukspolitiken enligt punkt 1 a, c, f och g. Denna procentsats får höjas med högst 5 procentenheter, under förutsättning att den del som överstiger 20 % används för proteingrödor, jordbrukare som bedriver både växtodling och djurhållning, eller jordbruksområden som riskerar att överges, särskilt i de östra gränsregionerna, enligt vad som anges i planerna. I denna artikel avses med östra gränsregioner unionens Nuts 2-regioner som gränsar till Ryska federationen, Belarus eller Ukraina, land- eller sjövägen, och som inte omfattar hela den berörda medlemsstatens territorium.

6.Det nationella minimibidraget till de totala stödberättigande offentliga utgifterna för de interventioner inom EU:s skolprogram som avses i avdelning II kapitel IIa i förordning (EU) nr 1308/2013 ska vara 30 % av de totala stödberättigande offentliga utgifterna för varje intervention.

Medlemsstaterna får, utöver unionens ekonomiska stöd och det nationella bidraget till kostnaderna för de interventioner som avses i första stycket, bevilja ytterligare nationell finansiering.

Det belopp av EU:s ekonomiska stöd som anges i den nationella och regionala partnerskapsplanen för interventioner för att öka medvetenheten enligt artikel 29 i förordning (EU) nr 1308/2013 får inte överstiga 15 % av det totala beloppet av EU:s ekonomiska stöd och det nationella bidrag som anges i den nationella och regionala planen för interventioner inom skolprogrammet enligt första stycket.

Det belopp av EU:s ekonomiska stöd som anges i den nationella och regionala partnerskapsplanen för tillhandahållande och distribution av produkter som innehåller fritt socker eller har en fetthalt på mer än 4 % får inte överstiga 10 % av det totala beloppet av EU:s ekonomiska stöd och det nationella bidrag som anges i den nationella och regionala partnerskapsplanen för de interventioner som avses i första stycket.

7.Skolprogrammet ska inte påverka tillämpningen av andra nationella skolprogram som är förenliga med unionsrätten. Unionsfinansiering får användas för att utöka tillämpningsområdet för eller öka effektiviteten hos eventuella befintliga nationella skolprogram eller program för utdelning i skolor genom vilka frukt, grönsaker och mjölk tillhandahålls i utbildningsanstalter, men får inte ersätta finansiering av sådana befintliga nationella program, med undantag för kostnadsfri utdelning av måltider till barn vid utbildningsanstalter.

8.Om inte annat följer av artikel 20.4 [nationellt bidrag till de beräknade kostnaderna] ska det nationella minimibidraget till de stödberättigande offentliga utgifterna för interventioner inom vissa sektorer som avses i avdelning I del II kapitel IIa i förordning (EU) nr 1308/2013 vara 30 % av de stödberättigande offentliga utgifterna för varje intervention.

Den högsta stödnivån för dessa interventioner ska vara 75 % av de totala stödberättigande kostnaderna för varje intervention.

Genom undantag från första och andra stycket ska det nationella minimibidraget till stödberättigande offentliga utgifter för interventioner inom biodlingssektorn som genomförs av andra stödmottagare än producentorganisationer, sammanslutningar av producentorganisationer eller identifierade producentgrupper minst motsvara det ekonomiska stöd från unionen som beviljats för dessa interventioner.

Genom undantag från andra stycket får medlemsstaterna besluta att höja den högsta stödnivån till upp till 95 % av de totala stödberättigande kostnaderna för varje intervention för interventioner i samband med generationsskifte, forskning och innovation, riskhantering eller miljö och klimat, och för producentorganisationer som genomför operativa program för första gången.

Genom undantag från andra stycket får medlemsstaterna också besluta att kompensera producenter för inkomstbortfall till följd av genomförandet av de interventioner som avses i artikel 31.1 n i förordning (EU) nr 1308/2013 genom att täcka upp till 100 % av den relevanta förlusten under en period på högst tre år.

Genom undantag från andra stycket får medlemsstaterna besluta att höja den högsta stödnivån för interventioner avseende återtag från marknaden för gratisutdelning till 100 % för återtag från marknaden som inte överstiger 5 % av den produktionsvolym som saluförs av en producentorganisation. Produktionsvolymen ska beräknas som ett genomsnitt av de totala volymer av produkter som producentorganisationen är erkänd för och som har saluförts av producentorganisationen under de tre föregående åren. Medlemsstaterna ska se till att den ersättning som beviljas för återtag från marknaden inte överstiger marknadspriset för de återtagna produkterna.

9.Om inte annat följer av artikel 20.4 ska det ekonomiska stöd från unionen som ska beviljas erkända producentorganisationer, sammanslutningar av producentorganisationer eller identifierade producentgrupper som genomför interventioner inom vissa sektorer som avses i artikel 31 i förordning (EU) nr 1308/2013 begränsas till

(a)4,1 % av värdet av den saluförda produktionen för varje producentorganisation,

(b)4,5 % av värdet av den saluförda produktionen för varje sammanslutning av producentorganisationer,

(c)5 % av värdet av den saluförda produktionen för varje gränsöverskridande producentorganisation eller gränsöverskridande sammanslutning av producentorganisationer.

Dessa gränser får höjas med 0,5 procentenheter om verksamhetsprogrammet omfattar en eller flera interventioner kopplade till generationsskifte, forskning och innovation, riskhantering eller miljö och klimat, förutsatt att det belopp som överskrider den relevanta procentsats som anges i första stycket led a, b eller c uteslutande används för att finansiera utgifter relaterade till genomförandet av dessa interventioner.

Medlemsstaterna ska i sina nationella och regionala partnerskapsplaner fastställa regler för beräkning av stöd till destillation av biprodukter vid framställning av vin, för att säkerställa en rättvis kompensation till både destillatörer och vinproducenter.

Om medlemsstaterna i sina nationella och regionala partnerskapsplaner fastställer att de enheter som avses i artikel 32.3 i förordning (EU) nr 1308/2013 får vara stödmottagare för interventioner inom vissa sektorer enligt artikel 31 i samma förordning, ska medlemsstaterna även tillhandahålla stöd för bildandet av producentorganisationer i enlighet med artikel 74 [samarbete], utöver det stöd som ges för genomförandet av interventionen.

Unionens ekonomiska stöd och nationella bidrag till varje intervention inom vissa sektorer som avses i artikel 31 i förordning (EU) nr 1308/2013 får sammantaget inte överstiga 100 % av de faktiska kostnaderna för interventionen.

10.Stöd för de interventioner som avses i punkt 1 får endast ges på de villkor som fastställs i denna avdelning. Alla belopp i förhållande till ansökningsåret 2027 som anges i bilaga V till förordning (EU) 2021/2115 samt stödbegäranden som avser de interventionstyper som avses i artikel 42 i förordning (EU) 2021/215 och stödbegäranden som avser förordningarna (EU) nr 228/2013 och (EU) 229/2013 ska räknas som en del av budgetåtaganden för budgetåret 2028 i enlighet med artikel 14.1 a.

Genom undantag från artikel 23.7 i denna förordning får finansieringsbeslutet i den mening som avses i artikel 110 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 antas för det belopp som avses i första stycket, åtaganden för ingås för beloppet och det får betalas ut innan det genomförandebeslut som avses i artikel 23.6 i denna förordning har antagits.

11.Interventioner inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken omfattar följande:

(a)Stöd till hållbart fiske och återställande och bevarande av akvatiska biologiska resurser, energiomställning inom fiske och vattenbruk samt åtgärder för att förbättra säkerheten.

(b)Stöd till innovation för mer selektiv fiskeverksamhet och för bevarande, skydd och återställande av akvatisk biologisk mångfald och akvatiska ekosystem.

(c)Stöd till den gemensamma organisationen av marknaden.

(d)Stöd till fiskare eller producenter inom vattenbruk för kompensation till aktörer inom fiske- och vattenbrukssektorn för utebliven inkomst eller extra kostnader, samt kompensation till erkända producentorganisationer och sammanslutningar av producentorganisationer som lagrar fiskeriprodukter upptagna i bilaga II till förordning (EU) nr 1379/2013, förutsatt att dessa produkter lagras i enlighet med artiklarna 30 och 31 i samma förordning.

12.Vid fastställandet av de belopp som ska betalas ut för stöd till interventioner inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken enligt artikel 35.1 a–h och j, k och r och 35.11 ska utbetalningsvärdena beräknas utan att belopp anslås för reformer.

Artikel 36
Särskilda krav för interventioner inom den gemensamma jordbrukspolitiken

1.Medlemsstaterna ska för varje intervention i sina planer fastställa följande:

(a)Den typ av intervention som den grundar sig på, det territoriella tillämpningsområdet och typen av område som interventionen riktar sig till. 

(b)I tillämpliga fall, sektorer som omfattas av interventionen eller gruppen av jordbrukare eller andra stödmottagare som omfattas av interventionen, den gemensamma jordbrukspolitikens miljö- och klimatprioriteringar, i enlighet med artikel 4 i förordning (EU) 202X/XXXX [GJP-förordningen]. 

(c)En förklaring av de relevanta kriterierna i bilaga 2 till WTO:s jordbruksavtal enligt artikel 40 [internt stöd inom ramen för WTO] och i bilaga XVII [WTO-bilagan].

(d)En beskrivning av interventionens utformning, inklusive villkoren för stödberättigande, och av miljö- och klimatåtgärder inom jordbruket enligt artikel 10 i förordning XX [GJP].

(e)En beskrivning av de jordbruksmetoder som omfattas av interventionen på grundval av Gemensamma forskningscentrets klassificering av jordbruksmetoder i enlighet med artikel 3.5 i förordning (EU) 202X/XXXX [GJP-förordningen].

(f)När det gäller interventioner inom vissa sektorer som avses i del II avdelning I kapitel IIa i förordning (EU) nr 1308/2013, en motivering för att rikta in sig på de utvalda sektorerna och komplementaritet med andra interventioner inom den gemensamma jordbrukspolitiken, och i förekommande fall med andra åtgärder som anges i planen.  

2.Medlemsstaterna ska fastställa det stödbelopp för övergångsåtgärder som avses i artikel 10.1 b i förordning (EU) 202X/XXXX [GJP-förordningen] på grundval av kostnadsberäkningar som anges i övergångsplanerna. Stödet ska begränsas till [200 000 EUR] per jordbrukare per programperiod i planen.  

3.Om offentligt stöd som beviljas enligt artikel 13 i förordning (EU) 202X/XXXX [GJP-förordningen] för en investeringsinsats inte överstiger 100 000 EUR och inte omfattas av regler för offentlig upphandling, ska detta stöd ges i form av standardskalor för enhetskostnader, enhetsbelopp eller schablonsatser. 

Artikel 37
Övervakning av jordbruksresurser

Fonden får stödja åtgärder som vidtas av kommissionen genom system för fjärranalys som används för övervakning av jordbruksresurser, i syfte att ge kommissionen verktyg för att 

(a)förvalta unionens jordbruksmarknader i ett globalt perspektiv, 

(b)säkerställa jordbruksekonomisk övervakning och miljö- och klimatövervakning av jordbruksmarkens användning och ändring av jordbruksmarkens användning, inbegripet skogsjordbruk, övervakning av tillståndet för mark, grödor, vatten, biologisk mångfald, odlingslandskap och jordbruksmark så att det kan göras beräkningar, särskilt av avkastning och jordbruksproduktion samt exceptionella omständigheters inverkan på jordbruket, och för att möjliggöra en bedömning av jordbrukssystemens motståndskraft och framstegen mot uppnåendet av de av Förenta nationernas mål för hållbar utveckling som är relevanta, 

(c)dela tillgången till de beräkningar som avses i led b i ett internationellt sammanhang, såsom initiativ som samordnas av FN-organisationer, inbegripet upprättandet av inventeringar av växthusgaser inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar, eller andra internationella organ, 

(d)bidra till särskilda åtgärder som ökar öppenheten på världsmarknaderna, med beaktande av unionens mål och åtaganden, 

(e)säkerställa teknisk uppföljning av det agrometeorologiska systemet. 

Artikel 38
Krisstöd till jordbrukare efter naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser och katastrofer

1.Medlemsstaterna får ge krisstöd till jordbrukare som har drabbats av naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser eller andra katastrofer. Detta stöd ska syfta till att säkerställa kontinuitet i dessa jordbrukares jordbruksverksamhet och ska omfattas av de villkor som fastställs i denna artikel och av villkor som närmare anges av medlemsstaterna.    

2.Det stöd som avses i denna artikel ska endast beviljas under förutsättning att den behöriga myndigheten i medlemsstaten formellt har erkänt att en naturkatastrof, allvarlig klimathändelse eller annan katastrof enligt medlemsstatens definition har inträffat och att dessa händelser, eller åtgärder som antagits i enlighet med förordning (EU) 2016/2031 för att utrota eller innesluta en växtsjukdom eller en skadegörare, eller åtgärder som antagits för att förebygga eller utrota djursjukdomar som förtecknas i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1882 eller åtgärder som antagits avseende en ny sjukdom i enlighet med artiklarna 6.3 och 259 i förordning (EU) 2016/429, direkt har orsakat skador som lett till förluster av minst 30 % av jordbrukarens genomsnittliga årsproduktion under den föregående treårsperioden eller genomsnittet under tre år baserat på den föregående femårsperioden, där den högsta och lägsta noteringen inte ska medräknas.      

3.Förlusterna ska beräknas antingen för jordbruksföretaget som helhet, för jordbruksföretagets verksamhet inom den berörda sektorn eller för den specifika arealen i fråga.   

4.Medlemsstaterna ska fastställa tillämpliga stödnivåer för kompensation av produktionsförlusten. Dessa stödnivåer ska vara högre för jordbrukare som också genomför interventioner eller andra förebyggande åtgärder på gårdsnivå för att minska den produktionsnivå och de inkomstrisker för vilka stöd beviljas. Index får användas för att beräkna produktionsförlusten.    

5.När medlemsstaterna beviljar stöd enligt denna artikel ska de säkerställa att överkompensation till följd av kombinationen av detta stöd och andra stödinstrument på nationell nivå eller unionsnivå eller privata försäkringssystem undviks.  

Artikel 39
Grödspecifikt stöd för bomull

1.Bulgarien, Grekland, Spanien och Portugal ska bevilja ett grödspecifikt stöd för bomull till jordbrukare som producerar bomull enligt KN-nummer 5201 00. Dessa medlemsstater ska fastställa särskilda krav för att garantera en miniminivå av produktionseffektivitet och produktkvalitet.   

2.De medlemsstater som avses i punkt 1 ska säkerställa att den bomullsproduktion som får stöd inte medför en alltför stor belastning på naturresurser såsom vatten och mark. För detta ändamål eller av andra miljömässiga eller socioekonomiska skäl får dessa medlemsstater bevilja stöd endast för specifika bomullssorter, i specifika regioner eller för särskilda typer av jordbruk, eller fastställa krav som rör jordbruksmetoder.   

3.Det grödspecifika stödet för bomull ska beviljas per stödberättigande hektar bomull.  

4.De nationella basarealerna ska vara följande:   

(a)Bulgarien: 3 342 hektar.   

(b)Grekland: 250 000 hektar.   

(c)Spanien: 48 000 hektar.   

(d)Portugal: 360 hektar.   

5.Fast avkastning under referensperioden ska uppgå till följande kvantiteter:   

(a)Bulgarien: 1,2 ton/hektar.  

(b)Grekland: 3,2 ton/hektar.   

(c)Spanien: 3,5 ton/hektar.   

(d)Portugal: 2,2 ton/hektar.   

6.Det grödspecifika stödbeloppet per stödberättigande hektar ska beräknas genom att den avkastning som anges i punkt 2 multipliceras med följande referensbelopp:   

(a)Bulgarien: EUR 636,13

(b)Grekland: EUR 229,37  

(c)Spanien: EUR 354,73   

(d)Portugal: EUR 223,32.  

7.Om det stödberättigande hektar där bomull odlas i en viss medlemsstat under ett visst år inte överstiger basarealen enligt punkt 1, får beloppet per hektar enligt punkt 3 ökas antingen med en koefficient som erhålls genom att den nationella basarealen divideras med det faktiska stödberättigande hektar där bomull odlas, eller ökas med 25 %, beroende på vilket som är lägst.    

8.Om den stödberättigande arealen överskrider basarealen ska beloppet per hektar minskas i proportion till överskridandet av basarealen.   

9.I denna artikel avses med ”godkänd branschorganisation” en juridisk person som består av och grundats av jordbrukare som producerar bomull och minst ett rensningsföretag. Sådana organisationer ska säkerställa effektiva och varaktiga åtgärder i syfte att koncentrera utbudet och anpassa produktionen till marknadens krav.    

10.De medlemsstater i vilka det finns rensningsföretag ska godkänna de branschorganisationer som uppfyller de kriterier som fastställs i punkt 1.   

11.För jordbrukare som är medlemmar i en godkänd branschorganisation ska det grödspecifika stödet för bomull för hektar som är stödberättigande inom den nationella basareal som anges i punkt 4 ökas med ett belopp på 2 EUR. För detta ändamål får medlemsstaterna fastställa särskilda krav för medlemmarna i sådana branschorganisationer.  

KAPITEL II
Internationella åtaganden

Artikel 40
Internt stöd inom ramen för WTO

1.Medlemsstaterna ska utforma interventionerna för kopplat inkomststöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken på grundval av de interventionstyper som förtecknas i bilaga XVII [WTO-bilagan] till denna förordning, inbegripet definitionerna och villkoren i artikel 4, så att de uppfyller kriterierna i bilaga 2 till WTO:s jordbruksavtal. 

2.Det stöd som avses i artikel 35.1 a, d, g, o och p ska för dessa interventioner uppfylla kriterierna i de punkter i bilaga 2 till WTO:s jordbruksavtal som anges i bilaga XVII [WTO-bilagan] till denna förordning. När det gäller andra interventioner ska de punkter i bilaga 2 till WTO:s jordbruksavtal som anges i bilaga XVII till denna förordning [WTO-bilagan] vara vägledande, och dessa interventioner får i stället vara förenliga med en annan punkt i bilaga 2 till WTO:s jordbruksavtal, om detta specificeras och förklaras i den nationella och regionala partnerskapsplanen. 

Artikel 41
Genomförande av samförståndsförklaringen om oljeväxtfrön

1.Om medlemsstaterna föreskriver arealbaserade interventioner som är relevanta för bilagan till samförståndsförklaringen om oljeväxtfrön mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Amerikas förenta stater enligt Gatt, får den totala stödareal som grundas på den planerade outputen i de berörda medlemsstaternas planer inte överstiga den maximala stödarealen för hela unionen.

2.Varje medlemsstat som avser att bevilja det stöd som avses i punkt 1 i denna artikel ska ange motsvarande planerade produktion i hektar i den nationella och regionala partnerskapsplanen.

3.Om all planerad output som medlemsstaterna föreslår i sina nationella och regionala partnerskapsplaner överstiger den maximala stödberättigande arealen för hela unionen enligt punkt 1 i denna artikel, ska kommissionen anta genomförandeakter som fastställer den vägledande referensstödarealen för varje medlemsstat, beräknad utifrån varje medlemsstats andel av den genomsnittliga odlingsarealen i unionen under de fem föregående åren, med början från året innan utkastet till plan lämnades in. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88 [kommittéförfarandet].

4.Kommissionen ska informera var och en av dessa medlemsstater om minskningskoefficienten. Medlemsstaterna ska justera den föreslagna planerade outputen i de nationella och regionala partnerskapsplanerna i enlighet med minskningskoefficienterna.

5.Om en medlemsstat har för avsikt att öka den planerade output som avses i punkt 1 i den nationella och regionala partnerskapsplan som godkänts av kommissionen, ska den anmäla detta till kommissionen genom en begäran om ändring av planen.

6.Om det är nödvändigt för att undvika att den maximala stödareal för hela unionen som avses i punkt 1 överskrids, ska kommissionen fastställa minskningskoefficienter eller revidera befintliga minskningskoefficienter för alla medlemsstater som har överskridit sin referensstödareal i sina nationella och regionala partnerskapsplaner.

Kommissionen ska fastställa eller revidera de minskningskoefficienter som avses i första stycket genom ett genomförandebeslut.

7.Medlemsstaterna ska undanta odling av solrosfrön som är avsedda för direkt konsumtion från sådana arealbaserade interventioner som avses i punkt 1.

KAPITEL III
Stöd till de mindre Egeiska öarna 

 Artikel 42
Tillämpningsområde och gemensamma krav

1.I kapitel fastställs särskilda typer av interventioner på jordbruksområdet för att mildra de svårigheter som är en följd av de mindre Egeiska öarnas ökaraktär, ringa storlek och avstånd från marknaderna.  

2.I denna förordning avses med mindre Egeiska öar alla öar i Egeiska havet utom Kreta och Evvia. 

3.Utöver att bidra till de specifika mål som anges i artikel 3 d ska de interventioner som avses i punkt 1 bidra till följande mål: 

(a)Garantera de mindre Egeiska öarnas försörjning med produkter som är nödvändiga som livsmedel, för bearbetning eller som insatsvaror inom jordbruket genom att minska de merkostnader som uppstår till följd av deras ytterst avlägsna belägenhet eller ökaraktär, utan att det skadar den lokala produktionen och utvecklingen av denna. 

(b)Säkerställa den långsiktiga framtiden för och utvecklingen av jordbruksverksamheten på de mindre Egeiska öarna, inbegripet produktion, bearbetning och försäljning av lokala grödor och produkter, med särskilt fokus på livsmedelstrygghet och självförsörjning, samt upprätthålla och stärka deras konkurrenskraft.  

4.Grekland får på mindre Egeiska öar genomföra de interventioner som avses i artikel 35.1, med undantag för de interventionstyper som avses i första stycket i artikel 35.1 o [de yttersta randområdena]. 

5.Jordbruksförvaltning enligt artikel 3 i förordning (EU) .../... [GJP-förordningen] ska gälla för stödmottagare som får stöd för lokala jordbruksprodukter enligt artikel 44 [Stöd för lokala jordbruksprodukter].  

6.Mottagare av stöd för lokala jordbruksprodukter som avses i artikel 44 [Stöd för lokala jordbruksprodukter] och som erhåller ett årligt stöd som inte överstiger 3 000 EUR ska dock undantas från de krav på jordbruksförvaltning som avses i delarna A och C i bilaga XI till förordning (EU) 202X/XXXX [GJP-förordningen] .../... 

Artikel 43
Särskild försörjningsordning

1.En särskild försörjningsordning ska inrättas för de jordbruksprodukter som förtecknas i bilaga I till EUF-fördraget, som på de mindre Egeiska öarna är nödvändiga som livsmedel, för tillverkning av andra produkter eller som insatsvaror i jordbruket.  

2.Grekland ska i sin plan, på den geografiska nivå som landet anser lämpligast, fastställa en högsta volym för varje jordbruksprodukt bland de produkter som förtecknas i bilaga I till EUF-fördraget, för att kvantifiera de årliga försörjningsbehoven för de mindre Egeiska öarna.  

3.Den högsta volym för jordbruksprodukter som avses i första stycket ska också omfatta de volymer av dessa produkter som krävs av företag som förpackar och bearbetar produkter avsedda för den lokala marknaden, för sändningar till resten av unionen eller för export till tredjeländer inom ramen för regional handel eller inom ramen för traditionella handelsflöden. Den högsta volymen för de produkter som avses i första stycket ska fastställas med särskilt beaktande av de kvantiteter av dessa produkter som fastställts i de prognostiserade balansräkningarna för den föregående programperioden.  

4.Stöd ska beviljas för att förse de mindre Egeiska öarna med unionsprodukter i syfte att säkerställa de särskilda försörjningsbehov som fastställs i enlighet med punkt 2 vad gäller pris och kvalitet, samtidigt som unionens andel i försörjningen av dessa produkter upprätthålls. 

5.Stöd ska inte beviljas för försörjning med produkter som redan omfattas av den särskilda försörjningsordningen på andra mindre Egeiska öar. 

6.Endast produkter av god och sund marknadsmässig kvalitet ska omfattas av den särskilda försörjningsordningen.

7.Vid genomförandet av den särskilda försörjningsordningen ska Grekland särskilt beakta behovet av att se till att den befintliga lokala produktionen inte destabiliseras eller hindras i sin utveckling och av kravet i punkt 5.  

Artikel 44
Stöd till lokala jordbruksprodukter

1.Grekland ska bevilja stöd för produktion, bearbetning, saluföring och transport av råvaror och bearbetade jordbruksprodukter på de mindre Egeiska öarna.  

2.Grekland ska utforma interventionerna så att de säkerställer kontinuiteten i och utvecklingen av den lokala jordbruksproduktionen på de mindre Egeiska öarna. 

3.Grekland ska sörja för en rättvis fördelning av betalningarna. Grekland får fastställa ett tak för det stödbelopp som ska beviljas en stödmottagare under ett visst kalenderår eller använda gradvisa utbetalningar. 

4.Grekland får bevilja stöd för saluföring av produkter utanför den region där de produceras. Detta stöd får inte överstiga 10 % av värdet av den saluförda produktionen, som levererats till ett destinationsområde under ett visst kalenderår.  

5.Om en plan ändras i enlighet med artikel 24 [ändringar av planer] kan stödmottagare som drabbats av den exceptionella naturkatastrofen eller den allvarliga väderhändelsen fortsätta att få stöd i form av åtgärder för att stödja produktion, bearbetning eller saluföring enligt punkt 1, oavsett verksamhetsnivå under hela återställningsperioden, förutsatt att det finns ett formellt åtagande om att återställa deras produktionskapacitet inom jordbruket. 

Artikel 45
Kontroller och sanktioner

1.När det gäller den särskilda försörjningsordningen ska Grekland genomföra kontroller genom administrativa och fysiska kontroller samt kontroller på plats.

2.De administrativa kontrollerna av import, införsel, export och leveranser av jordbruksprodukter ska vara heltäckande och bland annat omfatta dubbelkontroller mot de styrkande handlingarna. De fysiska kontroller på de mindre Egeiska öarna som genomförs vid import eller införsel av jordbruksprodukter ska omfatta ett representativt urval på minst 5 % av licenserna och intygen.

3.När det gäller åtgärder till stöd för den lokala produktionen ska Grekland genomföra kontroller genom administrativa kontroller och kontroller på plats.

4.De administrativa kontrollerna ska vara uttömmande och omfatta dubbelkontroller mot bland annat uppgifter från det integrerade administrations- och kontrollsystemet.

5.De som ansöker om särskilda försörjningsordningar och stöder den lokala produktionen ska väljas ut för att genomgå kontroller på plats av den behöriga myndigheten på grundval av en riskanalys och de inlämnade stödansökningarnas representativitet. De behöriga myndigheterna ska för varje åtgärd göra stickprovskontroller på minst 5 % av stödansökningarna. Urvalet ska också utgöra minst 5 % av de belopp som stödet avser för varje insats.

I alla lämpliga fall ska Grekland använda det integrerade administrations- och kontrollsystem som föreskrivs i artikel 70.

För varje kontroll på plats ska det skrivas en kontrollrapport som ger en redovisning av de olika punkterna i kontrollbesöket.

AVDELNING VI
DE YTTERSTA RANDOMRÅDENA

Artikel 46
De yttersta randområdena

1.De berörda medlemsstaterna ska, som en del av sin plan, utarbeta åtgärder för att ta itu med unionens yttersta randområdens permanenta och strukturella begränsningar som allvarligt hämmar deras utveckling, i enlighet med artikel 349 i EUF-fördraget. Åtgärderna kan genomföras i ett särskilt kapitel. Åtgärderna ska inriktas på följande mål:

(a)Tillgodose deras särskilda behov och utmaningar, såsom livsmedelstrygghet, bostäder, hållbar transport, vatten- och avfallshantering, energi, sysselsättning och arbetskraftens rörlighet, särskilt för ungdomar, utfasning av fossila bränslen, cirkularitet, utbildning och kompetens, social inkludering, migration, klimatresiliens och klimatanpassning, miljöskydd, blå ekonomi, tillgång till hälso- och sjukvård, energi, hållbara transporter och digital konnektivitet och ekonomisk utveckling, inbegripet en hållbar och diversifierad blå ekonomi.

(b)Garantera försörjning av produkter som är nödvändiga som livsmedel, för bearbetning eller som insatsvaror inom jordbruket genom att minska de merkostnader som uppstår till följd av deras ytterst avlägsna belägenhet eller ökaraktär, utan att det skadar den lokala produktionen och utvecklingen av denna.

(c)Trygga den långsiktiga framtiden och utvecklingen av jordbruk, fiske och vattenbruk, inbegripet produktion, bearbetning, saluföring och försäljning av lokala grödor och produkter, och diversifiering av livsmedelsproduktionen, med särskild inriktning på livsmedelstrygghet och självförsörjning, samt bevarande och stärkande av deras konkurrenskraft.

2.Kapitlen ska dessutom omfatta andra interventioner [som stöds av de resurser som anges i artikel 10 – Budget], inbegripet kompensation, i samband med

(a)den särskilda försörjningsordning som avses i artikel 47,

(b)särskilt stöd till lokal jordbruksproduktion och bearbetning enligt artikel 48,

(c)främjande av likvärdiga förutsättningar för fiskeri- och vattenbruksprodukter från de yttersta randområdena,

(d) särskilt stöd till lokal fiskeri- och vattenbruksproduktion samt beredning och saluföring enligt artikel 48,

(e) särskilt stöd till ekonomisk, social och territoriell utveckling, särskilt för att stärka koldioxidsnåla transporter, ren energi och digital konnektivitet i syfte att kompensera för de extra kostnader som är kopplade till deras avlägsna belägenhet och för att skapa lika villkor med Kontinentaleuropa och främja deras säkerhet och resiliens,

(f)särskilt stöd för att förbättra tillgången till sysselsättning och arbetskraftens rörlighet, utbildning, kompetens och social inkludering i syfte att kompensera för de extra kostnader som är kopplade till deras avlägsna belägenhet och för att skapa lika villkor Kontinentaleuropa och främja deras säkerhet och resiliens,

(g)strukturellt stöd till fiskeri- och vattenbrukssektorn, kompensation för extra kostnader för fiskeri- och vattenbrukssektorn, inklusive beräkningsmetoder och alla andra investeringar i en hållbar blå ekonomi som krävs för att uppnå en hållbar utveckling i kustområdena.

Artikel 47
Särskild försörjningsordning

1.En särskild försörjningsordning får inrättas för de produkter som förtecknas i bilaga I till EUF-fördraget, som i de yttersta randområdena är nödvändiga som livsmedel, för tillverkning av andra produkter eller som insatsvaror i jordbruket.  

2.Den berörda medlemsstaten ska, på den geografiska nivå som landet anser lämpligast, fastställa en högsta volym för varje jordbruksprodukt bland de produkter som förtecknas i bilaga I till EUF-fördraget, för att kvantifiera de årliga försörjningsbehoven för varje yttersta randområde.

Den högsta produktvolymen ska också omfatta de volymer av dessa produkter som krävs av företag som förpackar och bearbetar produkter avsedda för den lokala marknaden, för sändningar till resten av unionen eller för export till tredjeländer inom ramen för regional handel eller inom ramen för traditionella handelsflöden. Den högsta produktvolymen ska fastställas med särskilt beaktande av de kvantiteter av dessa produkter som fastställts i de prognostiserade balansräkningarna för den föregående programperioden.

En separat prognos av försörjningsbalansen kan göras för att täcka behoven hos de företag som förpackar och bearbetar produkter för den lokala marknaden, för sändningar till andra delar av unionen och för export till tredjeländer inom ramen för regional handel inom ramen för traditionella handelsflöden. 

3.Inga tullar ska tillämpas på direktimport från tredjeländer till de yttersta randområdena av produkter som omfattas av den särskilda försörjningsordningen och som ligger inom den högsta volym som fastställs i de nationella och regionala partnerskapsplanerna i enlighet med punkt 2.

Produkter som har förts in i unionens tullområde inom ramen för förfarandet för aktiv förädling eller tullagerförfarandet ska vid tillämpningen av denna artikel anses vara direktimport från tredjeländer. 

4.Stöd ska beviljas för att förse de yttersta randområdena med unionsprodukter i syfte att säkerställa de särskilda försörjningsbehov som fastställs i enlighet med punkt 2 vad gäller pris och kvalitet, samtidigt som unionens andel i försörjningen av dessa produkter upprätthålls. 

Stöd ska inte beviljas för försörjning med produkter som redan omfattas av den särskilda försörjningsordningen i ett annat av de yttersta randområdena. 

5.Endast produkter av god och sund marknadsmässig kvalitet ska omfattas av den särskilda försörjningsordningen. Produkter från tredjeländer ska ha samma garantier som de produkter som produceras enligt unionens djurskydds- och växtskyddsregler.

6.Vid genomförandet av den särskilda försörjningsordningen ska medlemsstaterna särskilt beakta behovet av att se till att den befintliga lokala produktionen inte destabiliseras eller hindras i sin utveckling och av kravet i punkt 6. 

7.Medlemsstaterna ska genomföra kontroller i form av administrativa och fysiska kontroller och kontroller på plats. De administrativa kontrollerna av import, införsel, export och leveranser av produkter ska vara heltäckande och bland annat omfatta dubbelkontroller mot de styrkande handlingarna. De fysiska kontroller i de yttersta randområdena som genomförs vid import eller införsel av jordbruksprodukter ska omfatta ett representativt urval på minst 5 % av licenserna och intygen.

Artikel 48
Stöd till lokala jordbruks-, fiskeri- och vattenbruksprodukter

1.Varje berörd medlemsstat ska, i enlighet med de kriterier som fastställs i punkt 7 i denna artikel, för varje yttersta randområde fastställa en förteckning över jordbruks-, fiskeri- och vattenbruksprodukter och den kvantitet av dessa produkter som berättigar till kompensation för de extra kostnader som uppstår för aktörerna.

2.Den förteckning som avses i punkt 1 ska åtminstone innehålla följande: 

(a)En beskrivning av de planerade interventionerna.  

(b)En förteckning över det stöd som utgör interventioner för inkomststöd i enlighet med artikel 35.1. 

(c)Det stödbelopp som fastställts för varje intervention och det preliminära beloppet för varje insats för att uppnå ett eller flera av programmålen. 

3.Interventionerna kan bestå av stöd till produktion, bearbetning, saluföring och transport av råvaror och bearbetade jordbruks-, fiskeri- och vattenbruksprodukter i de yttersta randområdena.

Vid upprättandet av de förteckningar och kvantiteter som avses i punkt 1 ska medlemsstaterna beakta alla relevanta faktorer, särskilt de extra kostnader som uppstår för aktörerna i de yttersta randområdena, och behovet av att säkerställa att kompensationen är förenlig med bestämmelserna i den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken.  

4.Medlemsstaterna ska se till att utbetalningarna fördelas rättvist. Medlemsstaterna får fastställa ett tak för det stödbelopp som ska beviljas en stödmottagare under ett visst kalenderår eller använda gradvisa utbetalningar.

5.Kompensation får inte beviljas för fiskeri- och vattenbruksprodukter som

(a)har fångats av fartyg från tredjeland, med undantag av fiskefartyg som för venezuelansk flagg och bedriver verksamhet i unionens vatten, i enlighet med rådets beslut (EU) 2015/1565 (37),

(b)har fångats av unionsfiskefartyg som inte är registrerade i en hamn i ett av de yttersta randområdena,

(c)som har importerats från tredjeländer.

6.Punkt 5 b ska inte tillämpas, om den befintliga kapaciteten inom beredningsindustrin i det berörda yttersta randområdet överstiger de kvantiteter råmaterial som levereras.

7.Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artiklarna 86 och 87 för att komplettera denna förordning genom att fastställa kriterier för beräkningen av de extra kostnader som uppstår på grund av de specifika nackdelarna i de berörda regionerna.

AVDELNING VII
STYRNING AV PLANEN

KAPITEL 1
Planmyndigheter och deras uppgifter

Artikel 49
Planmyndigheter

1.Enligt artikel 63.3 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska varje medlemsstat utse en eller flera förvaltande myndigheter, ett eller flera utbetalande organ och en eller flera revisionsmyndigheter för planen. Dessa myndigheter ska uppfylla de relevanta grundläggande kraven i bilaga IV till denna förordning. Alla myndigheter som har utsetts i enlighet med denna artikel ska ha möjlighet till utbyte med kommissionen.

2.Om en medlemsstat anförtror genomförandet av planen åt myndigheter som ansvarar för genomförandet av sammanhållningspolitiken, den gemensamma jordbrukspolitiken eller Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden under programperioden 2021–2027 och kommissionen – på grundval av samtliga tillgängliga revisionsresultat – inte har ifrågasatt att dessa myndigheter fungerar effektivt, ska dessa myndigheter anses uppfylla de centrala kraven.  

3.Om en medlemsstat utser fler än en förvaltande myndighet ska den inrätta en samordnande myndighet. En förvaltande myndighet får anförtros att utföra vissa av den samordnande myndighetens uppgifter. Överenskommelser mellan den samordnande myndigheten och den förvaltande myndigheten ska dokumenteras skriftligen.

4.Den förvaltande myndigheten får ange ett eller flera förmedlande organ som ska utföra vissa uppgifter under myndighetens ansvar. Överenskommelser mellan den förvaltande myndigheten och de förmedlande organen ska dokumenteras skriftligen. De uppgifter som delegeras till förmedlande organ får inte delegeras vidare till andra organ.

5.Revisionsmyndigheten ska vara en offentlig myndighet som är funktionellt oberoende av revisionsobjekten. Revisionsarbete får utföras av ett annat offentligt eller privat organ än revisionsmyndigheten under den myndighetens ansvar.  Om medlemsstaten utser fler än en revisionsmyndighet ska den inrätta samordningsarrangemang för utarbetandet av det årliga revisionsuttalande och sammanfattningen av revisioner som avses i artikel 53 [revisionsmyndighetens uppgifter].

6.Medlemsstaterna ska säkerställa att principen om åtskillnad av funktioner mellan och inom de myndigheter som utsetts för planen respekteras. 

7.Medlemsstaterna ska ackreditera utbetalande organ som ansvarar för förvaltning och kontroll av de åtgärder som avses i artikel 35.1 samt av de unionsåtgärder som avses i punkt 1 h i och j i bilaga XV till denna förordning [unionsåtgärder], vilka genomförs med delad förvaltning. De får överlåta de uppgifter som avses i artikel 52 [det utbetalande organets uppgifter] till den förvaltande myndigheten eller till ett annat organ.

8.Den förvaltande myndigheten och revisionsmyndigheten kan ansvara för ett eller flera kapitel i planen. De ska förses med lämpliga resurser för att utföra sina uppgifter. 

9.Vid utförandet av sina uppgifter får planmyndigheterna använda ett enda gemensamt integrerat och interoperabelt informations- och övervakningssystem, inbegripet ett gemensamt verktyg för datautvinning och riskgradering, i enlighet med artikel 36.2 d i förordning (EU, Euratom) 2024/2509, för att få tillgång till och analysera relevanta uppgifter, i syfte att främja en allmän tillämpning av systemet i medlemsstaterna.

10.Årliga översynsmöten ska en gång om året anordnas mellan kommissionen och varje medlemsstat, för att granska prestationen för planen eller dess kapitel. De berörda myndigheterna och den samordnande myndigheten ska delta i översynsmötena.  Resultaten av översynsmötet ska dokumenteras skriftligen. Medlemsstaten ska följa upp de frågor som tagits upp under översynsmötet och som påverkar genomförandet av planen eller ett eller flera kapitel och inom tre månader informera kommissionen om vilka åtgärder som vidtagits.

Artikel 50
Den samordnande myndighetens uppgifter

Den samordnande myndigheten ska ansvara för följande: 

(a)Övervaka genomförandet av planen och samtidigt säkerställa god förvaltningssed och upprätthållande av tillräcklig administrativ kapacitet hos de myndigheter som ansvarar för planen. 

(b)Säkerställa samstämmighet i genomförandet av planens olika kapitel. 

(c)Lämna in betalningsansökningar för planen till kommissionen i enlighet med artikel 65. 

(d)Tillhandahålla prognoser över beloppet för de betalningsansökningar som ska lämnas in den 31 januari och den 30 juli för innevarande och efterföljande kalenderår, i enlighet med mallen i bilaga X [om betalningsprognos]. 

(e)Tillhandahålla den förvaltningsförklaring som avses i artikel 59.1 c [årligt garantipaket] i enlighet med mallen i bilaga XII [förvaltningsförklaring] som undertecknats av den förvaltande myndigheten eller det utbetalande organet.   

(f)Samordna och till kommissionen överlämna alla handlingar som begärs som en del av det årliga garantipaket som avses i artikel 59 [årligt garantipaket]. 

(g)Säkerställa finansiella flöden till förvaltande myndigheter, som garanterar att dessa myndigheter vid varje utbetalning från kommissionen får de belopp som de har rätt till, i enlighet med de framsteg som gjorts i genomförandet av de åtgärder som ingår i deras respektive kapitel och med beaktande av eventuella finansiella korrigeringar till följd av genomförandet av deras kapitel, och som säkerställer att de vid periodens slut får ett belopp som minst motsvarar deras unionsbidrag.

(h)Säkerställa en ram för att stärka den administrativa kapaciteten hos myndigheter, berörda parter, partner och stödmottagare på nationell och lokal nivå och främja policylärande och policyexperiment.

(i)Stödja arbetet i en samordningskommitté genom att tillhandahålla nödvändig information och se till att den samordnande övervakningskommitténs beslut och rekommendationer följs upp. 

(j)Informera unionsmedborgarna om det nationella och regionala partnerskapsplanernas mål och resultat i enlighet med artikel 18 i förordning [prestationsförordningen] genom en gemensam webbportal som ger tillgång till alla kapitel i planen i enlighet med artikel 64.1.   

Artikel 51
Den förvaltande myndighetens uppgifter

1.Den förvaltande myndigheten ska ansvara för förvaltningen av planen eller en del av planen i syfte att uppnå dess mål. Den ska utföra följande uppgifter: 

(a)Välja ut insatser i syfte att maximera planens bidrag till att uppnå fondens mål, såsom dessa definieras på kapitel- och åtgärdsnivå, genom att fastställa och tillämpa kriterier och förfaranden som är icke-diskriminerande och transparenta.  

(b)Genomföra förvaltningskontroller för att säkerställa att de delmål och mål som anges i planen uppfylls och att medlen används effektivt i enlighet med tillämplig lagstiftning; vid utarbetandet av förvaltningsförklaringen förväntas den förvaltande myndigheten inte kontrollera de underliggande kostnaderna för insatserna. 

(c)Tillämpa effektiva och proportionella åtgärder och förfaranden, med beaktande av de risker som identifierats, för att förebygga, upptäcka och korrigera oriktigheter, inbegripet bedrägeri, korruption, intressekonflikter och dubbelfinansiering, och säkerställa att de underliggande transaktionerna överensstämmer med tillämplig lagstiftning, i enlighet med de relevanta grundläggande kraven i bilaga IV [centrala krav], 

(d)Stödja arbetet i övervakningskommittén genom att tillhandahålla nödvändig information i god tid och se till att övervakningskommitténs beslut och rekommendationer följs upp. 

(e)I förekommande fall övervaka förmedlande organ, samtidigt som god förvaltningssed säkerställs och tillräcklig administrativ kapacitet upprätthålls. 

(f)Stärka den administrativa kapaciteten hos förmedlande organ (i förekommande fall) och stödmottagare och främja policylärande och policyexperiment.

(g)Säkerställa att en stödmottagare får hela det belopp som ska betalas ut i samband med genomförandet av en åtgärd, senast [80] dagar efter den dag då stödmottagaren lämnade in betalningsansökan, och för de interventioner som avses i artikel 35.1 a–g, o, p och r [typer av interventioner], och säkerställa att utbetalningen till stödmottagarna sker senast den 30 juni året efter det år då betalningsansökan lämnades in. Tidsfristen får avbrytas om den information som lämnas av stödmottagaren inte gör det möjligt för den förvaltande myndigheten att fastställa om beloppet förfaller till betalning. 

(h)Elektroniskt registrera och lagra de uppgifter som behövs för övervakning, utvärdering, ekonomisk förvaltning, kontroller och revisioner i enlighet med artikel 58 [medlemsstaternas ansvarsområden] och bilaga IV [centrala krav] samt säkerställa uppgifternas säkerhet, integritet och konfidentialitet och autentisering av användare. 

(i)Säkerställa att varje stödmottagare förses med ett dokument som anger stödvillkoren, finansieringsplanen, genomförandebegränsningar och i tillämpliga fall metoden för att tillämpa betalningsvillkoren.

(j)Säkerställa att stödmottagarna fullgör sin skyldighet att se till att unionens stöd synliggörs i enlighet med artikel 18 i förordning (EU, Euratom) XX [prestationsförordningen].

(k)Underteckna den förvaltningsförklaring som avses i artikel 59.1 c (1 a) [årligt garantipaket] i enlighet med mallen i bilaga XII [förvaltningsförklaring].

(l)Lämna information om hur genomförandet av åtgärderna i planen fortskrider i enlighet med artikel 58 [medlemsstaternas ansvarsområden] och bilaga IX [Rapport om hur genomförandet av åtgärderna fortskrider].

2.De förvaltningskontroller som avses i punkt 1 b ska vara riskbaserade och stå i proportion till de risker som fastställts på förhand och skriftligen. 

3.Förvaltningskontrollerna ska omfatta administrativa kontroller av stödmottagarnas betalningsansökningar och kontroller på plats av insatserna. Dessa kontroller ska genomföras före inlämningen av det årliga garantipaketet i enlighet med artikel 59. 

Artikel 52
Det utbetalande organets uppgifter

1.Det utbetalande organet ska ha en administrativ organisation och ett system för intern kontroll som uppfyller internationellt erkända standarder för intern kontroll och som ger tillräckliga garantier för att betalningarna är lagliga, korrekta och vederbörligen redovisade.

2.Varje medlemsstat ska, med beaktande av sina institutionella bestämmelser, begränsa antalet godkända utbetalande organ till ett enda utbetalande organ på nationell nivå eller, där så är tillämpligt, ett per region.

3.När det gäller de åtgärder som avses i artikel 35 [GJP-interventionstyp] ska det utbetalande organet utföra de uppgifter som åligger den förvaltande myndighet [förvaltande myndigheter] som anges i artikel 51.1 leden b, c, f, g, h, i, j och k samt 51.2 och 51.3.

Det utbetalande organet får delegera utförandet av sina uppgifter, med undantag för utbetalningar.

4.Det utbetalande organet ska förse den samordnande myndigheten med den information som krävs för tillämpningen av artikel 50 c, e och f i förordning [CA].

Den person som ansvarar för det utbetalande organet ska upprätta och till den samordnande myndigheten överlämna den förvaltningsförklaring som avses i artikel 59.1 c i denna förordning [Inlämning av det årliga garantipaketet].

5.Varje medlemsstat ska fortlöpande övervaka att det utbetalande organet uppfyller kraven i punkt 1 och ansvara för att utfärda, se över och återkalla deras ackreditering.

Om medlemsstaten har fastställt att ett ackrediterat utbetalande organ inte längre uppfyller ett eller flera av de krav som anges i punkt 1 på ett sätt som påverkar fullgörandet av dess uppgifter, ska medlemsstaten utan dröjsmål se till att det utbetalande organets ackreditering ställs under prövning. Den ska utarbeta en plan med åtgärder och tidsfrister för att avhjälpa de brister som konstaterats inom en period som ska fastställas med hänsyn till hur allvarligt problemet är. Tidsperioden ska dock inte vara längre än 12 månader från och med den dag då ackrediteringen tas upp till prövning. I berättigade fall får kommissionen, på begäran av den berörda medlemsstaten, bevilja en förlängning av den tidsfristen.

Artikel 53
Revisionsmyndighetens uppgifter

1.Revisionsmyndigheten ska ansvara för att utföra revisioner av uppfyllandet av delmål och mål samt systemrevisioner för att försäkra kommissionen om att förvaltnings- och kontrollsystemen fungerar effektivt, inbegripet huruvida förvaltnings- och kontrollsystemen säkerställer att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta samt att unionens ekonomiska intressen skyddas effektivt och i rätt tid. Revisionerna ska ge garantier för att medlen används effektivt i enlighet med tillämplig lagstiftning.

2.Revisionsmyndigheten ska utarbeta följande: 

(a)Ett årligt revisionsuttalande enligt artikel 63.7 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 i enlighet med mallen i bilaga XIII till den här förordningen, som ska fastställa huruvida

(I)uppgifterna i de betalningsansökningar som lämnats in för referensperioden enligt artikel 59.1 a, [garantipaketet] är fullständiga, korrekta och tillförlitliga,

(II)förvaltnings- och kontrollsystemen fungerar väl och säkerställer ett effektivt och snabbt skydd av unionens ekonomiska intressen och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet,

(III)medlen används i enlighet med tillämplig lagstiftning,

(IV)revisionsarbetet föranleder tvivel om vad som sägs i förvaltningsförklaringen.

(b)En sammanfattning av de revisioner som utförts enligt artikel 59.1 b, [garantipaketet] med en analys av arten och omfattningen av de brister som identifierats och eventuella korrigerande åtgärder som vidtagits eller planerats. 

Revisionsarbetet ska utföras i enlighet med internationellt vedertagna revisionsstandarder. 

3.Revisionsmyndigheten ska utarbeta en revisionsstrategi som bygger på en riskbedömning, med beaktande av den beskrivning av förvaltnings- och kontrollsystemet som föreskrivs i artikel 22.2 m och som omfattar systemrevisioner och revisioner avseende delmål och mål samt effektiv användning av medel i enlighet med tillämplig lagstiftning. Alla nyligen utsedda förvaltande myndigheter ska bli föremål för en systemrevision innan den första betalningsansökan lämnas in. 

4.Revisionsmyndigheten förväntas inte kontrollera de underliggande kostnaderna för insatserna för sitt revisionsarbete.

KAPITEL II
Övervakningsarrangemang

Artikel 54
Övervakningskommittén och samordningskommittén

1.Varje medlemsstat ska inrätta en eller flera övervakningskommittéer för kapitlen i den nationella och regionala partnerskapsplanen, beroende på vad som är lämpligt med hänsyn till det berörda kapitlet. Alla kapitel i planen ska omfattas. Samma övervakningskommitté får ansvara för mer än ett kapitel.  

2.Om medlemsstaten inrättar fler än en övervakningskommitté ska den även inrätta en samordningskommitté som ska säkerställa översyn och övervakning av genomförandet av planen, efter samråd med de berörda myndigheter som förvaltar respektive kapitel i den nationella och regionala partnerskapsplanen, och detta inom tre månader från det att beslutet om godkännande av planen har meddelats medlemsstaten. Samordningskommittén ska godkänna alla delar som förtecknas i artikel 56.1 [övervakningskommitténs uppgifter] 

3.Bestämmelserna i artiklarna 55 och 56 ska gälla för samordningskommittén och övervakningskommittén.  

4.Varje övervakningskommitté och samordningskommittén ska själv anta sin arbetsordning, inbegripet bestämmelser om förebyggande av intressekonflikter och tillämpning av principen om öppenhet.  

5.Övervakningskommittén ska sammanträda minst en gång om året och ska se över genomförandet av det eller de kapitel i planen som den ansvarar för, inbegripet alla frågor som påverkar framstegen mot uppnåendet av målen.  

6.Övervakningskommitténs arbetsordning och de uppgifter och den information som delats med övervakningskommittén ska offentliggöras på den webbplats som avses i artikel 64. 

Artikel 55
Övervakningskommitténs sammansättning

1.Varje medlemsstat ska via ett offentligt förfarande och på grundval av objektiva och öppna kriterier fastställa övervakningskommitténs sammansättning och storlek, och säkerställa en balanserad representation av de berörda medlemsstaternas myndigheter och förmedlande organ samt av företrädare för de partner som avses i artikel 6 [partnerskap]. Antalet sådana partner ska vara lika med eller högre än antalet medlemmar som tillhör myndigheter eller förmedlande organ.  

Övervakningskommitténs sammansättning ska utformas med hänsyn till det eller de kapitel i planen som kommittén ansvarar för. Övervakningskommitténs sammansättning och storlek ska vara sådana att kommittén kan utföra sitt arbete på ett effektivt och ändamålsenligt sätt.  

Varje medlem av övervakningskommittén ska ha en röst.  

Medlemsstaten ska offentliggöra och årligen uppdatera en förteckning över medlemmarna i övervakningskommittén på den webbplats som avses i artikel 64.  

2.Företrädare för kommissionen ska delta i övervakningskommitténs arbete i egenskap av rådgivare.  

Artikel 56
Övervakningskommitténs uppgifter

1.Övervakningskommittén ska granska  

(a)framstegen i genomförandet av de åtgärder som ingår i kapitlet i planen,  

(b)eventuella problem som påverkar kapitlets prestation och de åtgärder som vidtagits för att lösa dem, 

(c)uppfyllandet av de övergripande villkoren för rättsstatsprincipen och stadgan i artiklarna 8 och 9 [rättsstatsprincipen och de övergripande villkoren för stadgan] och tillämpningen av dessa under hela programperioden,

(d)framstegen med att genomföra utvärderingar, sammanfatta utvärderingarna och följa upp resultaten,  

(e)genomförandet av informations-, kommunikations- och synlighetsåtgärder avseende reformer och investeringar samt andra interventioner som ingår i kapitlet,  

(f)framstegen med att bygga upp administrativ kapacitet hos offentliga institutioner, partner och stödmottagare, om det är relevant, 

(g)hur väl partnerskapet fungerar i fråga om det eller de kapitel i planen som den ansvarar för.  

2.Övervakningskommittén ska godkänna följande för det eller de kapitel som den ansvarar för:  

(a)Varje förslag till ändring av kapitlet eller kapitlen i den nationella och regionala partnerskapsplan som den ansvarar för, med undantag för ändringar enligt artikel 34 [unionsåtgärder, EU-faciliteten].

(b)Metoder, kriterier och förfaranden för urval av insatser, inklusive eventuella ändringar av dessa. De kriterier som tillämpas och de förfaranden som används ska vara icke-diskriminerande, inkluderande och transparenta, säkerställa tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, säkerställa jämställdhet och ta hänsyn till Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(c)Utvärderingsplanen och eventuella ändringar av denna.

(d)Kommunikationsstrategin.

(e)Strategier för territoriell utveckling.  

3.Samordningskommittén ska granska och godkänna samma delar som nämns i föregående punkt men på nivån för planen.  Vid skiljaktiga yttranden ska yttrandet från den övervakningskommitté som ansvarar för kapitlet ha företräde.

4.Vid förseningar eller problem vid genomförandet av olika kapitel i planen kan samordningskommittén utfärda rekommendationer till de myndigheter som förvaltar kapitlen i planen om att förbättra effektiviteten i dessa kapitel för att uppnå målen, inklusive eventuella korrigerande åtgärder som ska vidtas av myndigheterna.

Artikel 57
Europeiskt och nationellt nätverk för den gemensamma jordbrukspolitiken

1.Varje medlemsstat ska senast tolv månader efter kommissionens godkännande av planen inrätta och stödja ett nationellt nätverk för den gemensamma jordbrukspolitiken (det nationella GJP-nätverket) för nätverkssamarbete mellan organisationer och förvaltningar, rådgivare, forskare och andra innovationsaktörer samt andra aktörer på området jordbruk och landsbygdsutveckling på nationell nivå. De nationella GJP-nätverken ska bygga på befintlig erfarenhet och praxis från nätverksarbete i medlemsstaterna.

2.Kommissionen ska inrätta ett europeiskt nätverk för den gemensamma jordbrukspolitiken (det europeiska GJP-nätverket) för nätverkssamarbete mellan nationella nätverk, organisationer och förvaltningar som är verksamma på området jordbruk och landsbygdsutveckling på unionsnivå.

3.Målen för de nationella och europeiska GJP-nätverken ska vara att 

(a)involvera berörda parter i utformningen och genomförandet av interventionerna inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken i den nationella och regionala partnerskapsplanen, 

(b)stödja medlemsstaternas förvaltningar i genomförandet av interventionerna inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, 

(c)förbättra kvaliteten på de nationella och regionala partnerskapsplanerna, särskilt deras jordbruksrelaterade åtgärder, och sprida resultaten, 

(d)främja innovation, ömsesidigt lärande och kunskapsutbyte, 

(e)öka övervaknings- och utvärderingskapaciteten, 

(f)sprida information om den gemensamma jordbrukspolitiken och finansieringsmöjligheter, 

(g)bidra till vidareutvecklingen av den gemensamma jordbrukspolitiken.

4. För att uppnå de mål som avses i punkt 6 ska nätverken 

(a)samla in, analysera och sprida information om god praxis inom den gemensamma jordbrukspolitiken samt analyser av utvecklingen inom jordbruk och landsbygdsområden, 

(b)bygga upp kapacitet för medlemsstaternas förvaltningar och andra aktörer som deltar i genomförandet, övervakningen och utvärderingen av de nationella och regionala partnerskapsplanerna avseende den gemensamma jordbrukspolitiken, 

(c)underlätta utbyten, ömsesidigt lärande och nätverkssamarbete, inbegripet i förekommande fall utbyten med nätverk i tredjeländer, 

(d)stödja nätverkssamarbete för finansierade samarbetsprojekt, såsom lokala aktionsgrupper enligt artikel 77 [Leader], operativa grupper inom det europeiska innovationspartnerskapet som avses i artikel 19 i förordning (EU) 202X/XXXX [GJP-förordningen] och främja kopplingar till andra unionsfinansierade strategier.

5.Det europeiska GJP-nätverket och de nationella GJP-nätverken ska samarbeta och bedriva gemensam verksamhet för att uppnå de mål som avses i punkt 3. Det europeiska GJP-nätverket ska använda en särskiljande visuell identitet. 

AVDELNING X
FÖRVALTNINGSREGLER OCH FINANSIELLA REGLER

KAPITEL I
Allmänna bestämmelser om förvaltning

Artikel 58
Medlemsstaternas ansvar

1.Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att skydda unionens ekonomiska intressen och säkerställa att användningen av medel vid genomförandet av planerna följer tillämplig rätt, inbegripet tillämpliga regler för offentlig upphandling och statligt stöd. De ska särskilt säkerställa förebyggande, upptäckt, åtgärdande och rapportering av oriktigheter, inbegripet bedrägerier, korruption och intressekonflikter.  

2.Vid tillämpningen av punkt 1 ska medlemsstaterna göra följande:  

(a)Inrätta ändamålsenliga och effektiva förvaltnings- och kontrollsystem för sina planer i enlighet med nyckelkraven i bilaga IV och säkerställa att de fungerar korrekt i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning. 

(b)Säkerställa och regelbundet kontrollera att det stöd som ges har använts korrekt för att uppnå de fastställda delmålen och målen eller output samt vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att användningen av medel vid genomförandet av planerna följer tillämplig rätt. 

(c)Vidta lämpliga åtgärder för att förebygga, upptäcka och åtgärda oriktigheter, inbegripet bedrägeri, korruption och intressekonflikter, även i samband med användning av datautvinningsverktyg.

(d)Vidta korrigerande åtgärder om tillämplig rätt inte följs. 

(e)Säkerställa att dubbelfinansiering från unionsbudgeten undviks samt vidta omedelbara åtgärder för att åtgärda varje fall av dubbelfinansiering genom att annullera de senaste anslag som beslutats för den berörda insatsen. 

(f)Säkerställa efterlevnad av de skyldigheter som anges i artikel 130 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

(g)Säkerställa rapportering av alla fall av misstänkt bedrägeri, korruption och oriktighet, inbegripet intressekonflikter, dubbelfinansiering och andra överträdelser av tillämplig rätt i kommissionens system för hantering av oriktigheter. Kommissionen ska varje år sammanfatta och offentliggöra denna information och vidarebefordra den till Europaparlamentet.

(h)Säkerställa att kommissionen, Olaf, revisionsrätten och, när det gäller de medlemsstater som deltar i fördjupat samarbete enligt förordning (EU) 2017/1939, Eppo  

(I)kan utöva sina respektive befogenheter enligt artikel 129.1 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509, inbegripet genom att uttryckligen kräva att mottagarna av medel från unionen tillhandahåller eller säkerställer de rättigheter och den tillgång som krävs,  

(II)får tillgång till de uppgifter som avses i artikel 63 [om insamling och offentliggörande av uppgifter] inom ramen för utövandet av sina respektive befogenheter.   

(i)Ha system och förfaranden för att säkerställa att alla verifikationer som behövs för verifieringskedjan som rör en åtgärd som får stöd av fonden bevaras på lämpligt sätt under tio år räknat från den 31 december det år då kommissionen gjorde den sista utbetalningen till medlemsstaten.  Om ett prövningsförfarande har inletts, ett överklagande har lämnats eller ett domstolsförfarande har inletts, ska verifikaten bevaras till dess att sådana förfaranden eller eventuella efterföljande indrivningsförfaranden har avslutats.

(j)Införa rutiner för att säkerställa att klagomål som rör användningen av fonden granskas effektivt, i enlighet med deras institutionella och rättsliga ramar, och på kommissionens begäran granska de klagomål som lämnats in till kommissionen och som faller inom tillämpningsområdet för NRP-planen samt informera kommissionen om resultaten av dessa granskningar. 

(k)Säkerställa att allt informationsutbyte mellan stödmottagare och myndigheter som omfattas av NRP-planen samt med kommissionen sker genom elektroniska system för datautbyte, på ett sätt som bland annat omfattar automatiska och interaktiva formulär och beräkningar, som säkerställer registrering och lagring av uppgifter i systemet för att möjliggöra både administrativa kontroller av ansökningar om utbetalning som lämnas in av stödmottagare och revisioner och som möjliggör automatisk synkronisering och överföring av uppgifter mellan stödmottagarnas och medlemsstaternas system.

(l)Säkerställa att allt officiellt informationsutbyte med kommissionen sker genom ett elektroniskt system för datautbyte i enlighet med bilaga XVI [SFC2028: elektroniskt system för datautbyte mellan medlemsstaterna och kommissionen]. Medlemsstaterna förväntas inte kontrollera de underliggande kostnaderna för insatserna och åtgärderna när de bedömer om delmål och mål har uppnåtts.

3.Medlemsstaterna ska senast den 15 februari varje år informera kommissionen om framstegen med att uppnå de mål som fastställs i planerna, kvantifiera uppnåendet av varje mål och delmål och de framsteg som gjorts för outputbaserade interventioner som stöds av planerna. Denna information ska lämnas i enlighet med mallen i bilaga IX [Rapportering om framsteg i genomförandet av åtgärder]. Om det inte finns någon kvantifiering av framstegen med att uppnå delmål och mål i systemen för lägesrapportering ska medlemsstaten tillhandahålla en uppskattning av de framsteg som gjorts, i enlighet med mallen i bilaga IX [Rapportering om framsteg i genomförandet av åtgärder]. Den information som görs tillgänglig ska omfatta framsteg fram till slutet av år N och ska lämnas in som en del av det årliga garantipaket som avses i artikel 57.1 a.

4.Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 86 med avseende på att komplettera punkt 2 g i den här artikeln med bestämmelser om kriterierna för att avgöra vilka fall av misstänkt bedrägeri, korruption och oriktighet som ska rapporteras och vilka uppgifter som ska lämnas i det avseendet.

Artikel 59
Inlämnande av det årliga garantipaketet

1.Vid tillämpning av artikel 63 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska medlemsstaterna senast den 15 februari varje år efter 2028 lämna in följande handlingar (det årliga garantipaketet) till kommissionen:  

(a)En rapport om framstegen i genomförandet av åtgärderna i den plan som anges i artikel 58.4 [Medlemsstaternas ansvar], i enlighet med mallen i bilaga IX [Rapportering om framsteg i genomförandet av åtgärder], med hänvisning till de betalningsansökningar som lämnats in under det föregående räkenskapsåret.

(b)En sammanfattning av de revisioner som avses i artikel 53.2 b [Revisionsmyndighetens uppgifter].

(c)En förvaltningsförklaring i enlighet med mallen i bilaga XII som visar att

(I)de uppgifter som lämnats tillsammans med betalningsansökan är fullständiga, korrekta och tillförlitliga,

(II)medlen har använts korrekt,

(III)de förvaltnings- och kontrollsystem som införts fungerar korrekt och ger tillräckliga garantier för att medlen har förvaltats i enlighet med alla tillämpliga lagar, inbegripet om förebyggande, upptäckt, rapportering och åtgärdande av intressekonflikter, korruption, dubbelfinansiering, bedrägerier och andra oriktigheter, och i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning,

(IV)den rapport som avses i led a ger en sann och rättvisande bild av framstegen i genomförandet.

(d)Det årliga revisionsuttalande som avses i artikel 53.2 [Revisionsmyndighetens uppgifter] i enlighet med mallen i bilaga XII. 

2.Kommissionen ska ta hänsyn till informationen i det årliga garantipaketet för att avgöra om någon av de åtgärder som anges i artiklarna 66 [Avbrott], 67 [Innehållande av betalningar] och 68 [Finansiella korrigeringar] är nödvändiga.

3.När medlemsstaten lämnar in det slutliga årliga garantipaketet för det senaste räkenskapsåret ska den bekräfta att de totala betalningarna från kommissionen inte överstiger det totala belopp som medlemsstaten betalat ut till stödmottagarna vid genomförandet av planen, med beaktande av det nationella bidraget. 

Artikel 60
Kommissionens ansvar

1.Kommissionen ska få rimliga garantier för att medlemsstaterna har inrättat förvaltnings- och kontrollsystem som överensstämmer med kraven i denna förordning och att dessa system fungerar ändamålsenligt och effektivt under genomförandet av planerna.  

2.Kommissionen ska, för sitt eget revisionsarbete, upprätta en revisionsstrategi och en revisionsplan som ska bygga på en riskbedömning och på proportionalitetsprincipen.  

3.Kommissionen och revisionsmyndigheten ska samordna sitt revisionsarbete. 

4.För sina revisioner ska kommissionens tjänstemän eller deras bemyndigade företrädare i enlighet med artikel 58.2 h [Medlemsstaternas ansvar] ha tillgång till alla nödvändiga register, handlingar och metadata, oberoende av vilket lagringsmedium som används, avseende planens genomförande, inbegripet insatser som får stöd från fonden eller förvaltnings- och kontrollsystem, och de ska erhålla kopior i det format som de begär. Kommissionens tjänstemän eller deras bemyndigade företrädare får begära kompletterande uppgifter och utföra revisioner på plats. 

5.Kommissionen ska utföra revisioner under fondens genomförande och till och med tre år efter dagen för slutbetalningen.  

6.Kommissionen förväntas inte kontrollera de underliggande kostnaderna för insatserna inom ramen för revisionsarbetet.

Artikel 61
Samordnad granskning

1.När kommissionen och revisionsmyndigheterna genomför revisioner ska de vederbörligen beakta principen om samordnad granskning och proportionalitetsprincipen i förhållande till risknivån för unionsbudgeten.

2.Kommissionen och revisionsmyndigheterna ska först använda all den information och alla de register som avses i artikel 58.2 h [Medlemsstaternas ansvar], inklusive resultaten av förvaltningskontrollerna, och de får begära och erhålla ytterligare handlingar och revisionsbevis från planmyndigheterna och de berörda stödmottagarna om de efter en yrkesmässig bedömning anser att så krävs för att dra välgrundade revisionsslutsatser.  

3.För planer där kommissionen konstaterar att revisionsmyndighetens yttrande är tillförlitligt och där den berörda medlemsstaten deltar i det fördjupade samarbetet om inrättande av Eppo ska kommissionens egna revisioner begränsas till en granskning av revisionsmyndighetens arbete.  

4.Kommissionen och revisionsmyndigheten får besluta att inte granska delmål och mål under något år om de redan har varit föremål för en revision av Europeiska revisionsrätten.

5.Utan hinder av punkt 3 får delmål och mål omfattas av mer än en revision, om revisionsmyndigheten gör den yrkesmässiga bedömningen att det inte är möjligt att utarbeta ett giltigt revisionsuttalande.  

6.Punkt 2 ska inte gälla i följande fall:  

(a)Det finns en särskild risk för eller misstanke om bedrägeri, korruption eller intressekonflikter eller annan allvarlig bristande efterlevnad av medlemsstaternas ansvar enligt artikel 58 [Medlemsstaternas ansvar].  

(b)Det finns ett behov av att göra om revisionsmyndighetens arbete för att få garantier för att det fungerar effektivt, efter kommissionens riskbedömning.  

(c)Det finns bevis för att revisionsmyndighetens verksamhet inte uppfyller nyckelkraven i artikel 53 [Revisionsmyndighetens uppgifter] och bilaga IV [Krav A och C].

7.Kommissionen och revisionsmyndigheterna ska sammanträda regelbundet och, om de inte kommit överens om något annat, minst en gång om året för att granska revisionsstrategin, den årliga kontrollrapporten och revisionsuttalandet, samordna sina revisionsplaner och revisionsmetoder och diskutera hur förvaltnings- och kontrollsystemen kan förbättras.

Artikel 62
Kontrollsystem för gårdsförvaltning och gemensam fiskeripolitik

1.Medlemsstaterna ska som en del av de kontroller som avses i artikel 58 [Medlemsstaternas ansvar] kontrollera att stödmottagarna uppfyller kraven för den gårdsförvaltning som avses i artikel 3 i förordning (EU) 202X/XXXX [GJP-förordningen] och artikel XX punkt XX i förordning (EU) 202X/XXXX [GFP-förordningen].

Om den ytareal som berättigar till det stöd som avses i första stycket, enligt den geospatiala ansökan som avses i artikel 70 [IACS], inte överstiger 10 hektar ska stödmottagarna undantas från kontroller och sanktioner enligt den här artikeln.

Om en stödmottagare har valts ut för kontroll på plats av en stödansökan eller ett betalningsanspråk ska medlemsstaterna, i möjligaste mån och med hänsyn till relaterade risker, inte välja ut den stödmottagaren för efterföljande kontroll och kontrollurval för det året, utom när omständigheterna kräver fler än en kontroll på plats för att säkerställa ett effektivt skydd av unionens ekonomiska intressen. Denna bestämmelse ska inte minska kontrollnivån.

2.Medlemsstaterna ska använda sina kontroll- och verkställighetssystem på områdena klimat och miljö, folkhälsa, växtskydd och djurskydd, social- och sysselsättningslagstiftning, tillämpliga arbetsnormer samt fiskeri och vattenbruk för att säkerställa att stödmottagarna uppfyller kraven i första stycket.

3.Den förvaltande myndigheten eller det utbetalande organet ska i förekommande fall minst en gång om året underrättas om fall av bristande efterlevnad där verkställbara beslut i detta avseende har fattats inom ramen för de tillämpliga kontroll- och verkställighetssystem som avses i punkt 2. Denna underrättelse ska innehålla en bedömning och klassificering av den berörda bristande efterlevnadens allvar, omfattning, varaktighet eller upprepning och av huruvida den varit avsiktlig.

4.De administrativa sanktioner som avses i punkt 5 ska endast tillämpas på bristande efterlevnad av kraven för den gårdsförvaltning som avses i artikel 3 i förordning XX [GJP, gårdsförvaltning] om den bristande efterlevnaden beror på en handling eller en underlåtenhet som direkt kan tillskrivas den berörda stödmottagaren och om ett eller båda av följande villkor är uppfyllda:

(a)Den bristande efterlevnaden rör stödmottagarens jordbruksverksamhet, enligt medlemsstaternas definition i deras nationella NRP-planer i enlighet med artikel 4.21 a [ramdefinition av jordbruksverksamhet].

(b)Den bristande efterlevnaden rör ett jordbruksföretag enligt definitionen i artikel 4.15 [Definitioner – jordbruksföretag] eller andra ytarealer inom samma medlemsstats territorium som förvaltas av stödmottagaren.

Om den bristande efterlevnaden gäller skogsområden ska dock de sanktioner som avses i punkt 5 inte tillämpas om inget stöd begärs för den berörda ytarealen.

5.Medlemsstaterna ska inrätta ett system med administrativa sanktioner som ska tillämpas på de stödmottagare som avses i punkt 4 och som inte vid någon tidpunkt under det berörda kalenderåret uppfyller kraven för gårdsförvaltningen.

Sanktionerna ska bestå av en minskning eller uteslutning av det totala stödbeloppet inom ramen för de åtgärder som förtecknas i artikel 35.1 a–f, samt o och p i den mån de avser stöd för lokala jordbruksprodukter, i förordning (EU) 202X/XXXX [GJP-förordningen] som beviljats eller kommer att beviljas den berörda stödmottagaren med avseende på stödansökningar som stödmottagaren har lämnat in eller kommer att lämna in under det kalenderår då den bristande efterlevnaden konstaterades. Sanktionerna ska beräknas på grundval av de betalningar som har beviljats eller ska beviljas under det kalenderår då den bristande efterlevnaden inträffade. Om det inte är möjligt att fastställa vilket kalenderår den bristande efterlevnaden inträffade, ska minskningarna eller uteslutningarna beräknas på grundval av de betalningar som har beviljats eller ska beviljas under det kalenderår då den bristande efterlevnaden konstaterades.

Vid beräkningen av dessa sanktioner ska hänsyn tas till den konstaterade bristande efterlevnadens allvar, omfattning, varaktighet eller upprepning och av huruvida den varit avsiktlig, i linje med den bedömning som avses i punkt 3. En sanktion som åläggs i enlighet med den nationella lagstiftning som genomför de rättsakter som förtecknas i delarna A och B i bilaga I till förordning XX [GJP] för samma handling eller underlåtenhet av en jordbrukare eller annan stödmottagare ska beaktas vid beräkningen av de sanktioner som avses i första stycket.

De utgifter som har minskats till följd av tillämpningen av en sanktion ska anses vara lagliga och korrekta. Minskningen ska som allmän regel vara 3 % av det totala stödbeloppet. Vid avsiktlig bristande efterlevnad ska minskningen vara minst 15 % av stödbeloppet.

Medlemsstaterna ska föreskriva att administrativa sanktioner inte får åläggas om

(a)den bristande efterlevnaden beror på force majeure eller exceptionella omständigheter,

(b)den bristande efterlevnaden beror på en order från en offentlig myndighet.

6.Vid bristande efterlevnad av artikel XX i förordning (EU) XX [Den gemensamma fiskeripolitiken] ska det stöd som betalats ut till stödmottagaren återkrävas och en ansökan om stöd som lämnats in av en stödmottagare ska avvisas under en angiven tidsperiod som fastställs i enlighet med punkt 8 i denna artikel, om det genom ett slutligt beslut av den berörda behöriga myndigheten har fastställts att stödmottagaren har gjort sig skyldig till bedrägeri.

7.Om ett fall enligt artikel XX i förordning (EU) XX [Den gemensamma fiskeripolitiken] inträffar mellan tillämpningsperioden och fem år efter slutbetalningen ska det stöd som betalats ut till stödmottagaren återkrävas. Återkravet ska stå i proportion till arten, allvaret, varaktigheten och upprepningen av de allvarliga överträdelser eller brott som begåtts av den berörda stödmottagaren och till stödets betydelse för stödmottagarens ekonomiska verksamhet.

8.För att säkerställa lika villkor mellan medlemsstaterna och effektiviteten, proportionaliteten och den avskräckande effekten av de sanktioner som avses i punkt 5 och de återkrav och den avvisning som avses i artikel XX i förordning EU XX [Den gemensamma fiskeripolitiken] och i punkterna 6 och 7 i den här artikeln ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 86 med avseende på att komplettera denna förordning med

(a)närmare bestämmelser om tillämpningen och beräkningen av sanktionerna,

(b)fastställande av det tröskelvärde som utlöser avvisandet, hur länge avvisandet ska vara samt hur det beviljade stödet ska återkrävas, inbegripet de tröskelvärden som utlöser återkravet.

Artikel 63
Insamling och registrering av uppgifter

1.Med avseende på revision, kontroller, transparens samt prestation, övervakning och utvärdering ska medlemsstaterna samla in, registrera och elektroniskt lagra de uppgifter som avses i leden a–g, samtidigt som de säkerställer uppgifternas säkerhet, integritet och konfidentialitet och möjliggör autentisering av användare och automatiskt datautbyte med det elektroniska system som identifierats av kommissionen.

(a)Uppgifter om stödmottagaren:

(I)Uppgift om huruvida stödmottagaren är ett offentligrättsligt eller privaträttsligt organ, eller en enhet med eller utan ställning som juridisk person, eller en fysisk person eller en grupp fysiska personer.

(II)Enhetens fullständiga juridiska namn, adress och momsregistreringsnummer eller skatteregistreringsnummer om sådant finns, eller annan identifieringskod som fastställts på landsnivå.

(III)Om det rör sig om en fysisk person: för- och efternamn, födelsedatum, ort och nationellt identifieringsnummer.

(IV)Uppgifter om stödmottagarens alla verkliga huvudmän, i förekommande fall, enligt definitionen i artikel 3.6 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 23 , dvs. förnamn och efternamn, födelsedatum och momsregistreringsnummer eller skatteregistreringsnummer om sådant finns, eller annan identifieringskod som fastställts på landsnivå.

(V)Det unionsbidragsbelopp som anslagits enligt det dokument där stödvillkoren anges.

(VI) Uppgifter om den tillhörande åtgärden enligt planen, med åtgärdens löpnummer och insatsens identifieringskod.

(VII)När det gäller finansieringsinstrument, uppgifter om huruvida stödmottagaren är det organ som genomför en holdingfond eller, om det inte finns någon holdingfondstruktur, det organ som genomför en särskild fond eller, om den förvaltande myndigheten genomför finansieringsinstrumentet direkt, uppgifter om den förvaltande myndigheten.

(VIII)När det gäller de GJP-interventioner som avses i artikel 35.1 anges följande:

·Kön, huruvida stödmottagaren är en jordbrukare, en skogsbrukare, en ung jordbrukare eller ett nyetablerat företag. För sektorsspecifika interventioner anges typen av producentorganisation.

·Jordbruksföretagets geolokalisering, oavsett om det är beläget i ett område med naturliga eller särskilda begränsningar enligt artikel 8 i förordning (EU) 202/XXXX [GJP-förordningen] [Stöd för naturliga eller andra områdesspecifika begränsningar], i ett nitratkänsligt område 24 eller i ett Natura 2000-område enligt artikel 9 i samma förordning [Stöd för nackdelar som uppstår till följd av vissa obligatoriska krav],

·Driftsinriktning 25 , huruvida jordbruksföretaget brukas ekologiskt 26 , det totala antalet hektar åkermark, permanent gräsmark, med permanenta grödor, där ingen jordbruksverksamhet bedrivs men som är stödberättigande, det totala antalet hektar som omfattas av förvaltning, varav skyddade metoder.

(b)Uppgifter om mottagaren och slutmottagaren:

(I)Huruvida mottagaren eller slutmottagaren är en fysisk eller juridisk person och, om det rör sig om en juridisk person, huruvida mottagaren eller slutmottagaren är ett offentligrättsligt eller privaträttsligt organ.

(II)När det gäller en juridisk person: mottagarens eller slutmottagarens fullständiga juridiska namn, momsregistreringsnummer eller skatteregistreringsnummer om sådant finns, eller en annan identifieringskod som fastställts på landsnivå, och när det gäller en fysisk person, mottagarens för- och efternamn, födelsedatum och skatteregistreringsnummer om sådant finns, eller en annan identifieringskod.

(III)För finansieringsinstrument som rör interventioner till stöd för den gemensamma jordbrukspolitiken som genomförs inom ramen för delad förvaltning: kön, huruvida slutmottagaren är en jordbrukare, en skogsbrukare, en ung jordbrukare, ett nyetablerat företag samt antalet avtal som undertecknats av slutmottagaren och banken.

(IV)Mottagarens eller slutmottagarens ort, det vill säga mottagarens adress om mottagaren eller slutmottagaren är en juridisk person samt regionen på Nuts 2-nivå, om mottagaren eller slutmottagaren är en fysisk person med hemvist i unionen, eller landet, om mottagaren eller slutmottagaren är en fysisk person och inte har hemvist i unionen.

(V)Uppgifter om mottagarens eller slutmottagarens alla verkliga huvudmän, i förekommande fall, enligt definitionen i artikel 3.6 i direktiv (EU) 2015/849, det vill säga förnamn och efternamn, födelsedatum och momsregistreringsnummer eller skatteregistreringsnummer om sådant finns, eller annan identifieringskod som fastställts på landsnivå.

(VI)Det unionsbidragsbelopp som anslagits, uppgifter om den tillhörande åtgärden enligt planen och insatsens identifieringskod.

(c)Uppgifter om entreprenören:

(I)Namn och momsregistreringsnummer eller skatteregistreringsnummer.

(II)Uppgifter om entreprenörens alla verkliga huvudmän, i förekommande fall, enligt definitionen i artikel 3.6 i direktiv (EU) 2015/849, det vill säga förnamn och efternamn, födelsedatum och momsregistreringsnummer eller skatteregistreringsnummer om sådant finns, eller annan identifieringskod som fastställts på landsnivå.

(III)Uppgifter om alla avtal, det vill säga namn, datum, referensnummer, kontraktsbelopp och eventuella relevanta identifieringskoder eller identifieringsnummer.

(IV)Uppgifter om den tillhörande åtgärden enligt planen med åtgärdens löpnummer och insatsens identifieringskod.

(d)Uppgifter om underleverantören:

(I)Namn och momsregistreringsnummer eller skatteregistreringsnummer.

(II)Uppgifter om underleverantören, det vill säga namn, datum, referensnummer, kontraktsbelopp och eventuella relevanta identifieringskoder eller identifieringsnummer.

(III)Uppgifter om den tillhörande åtgärden och insatsen enligt planen med åtgärdens löpnummer och insatsens identifieringskod.

(e)Uppgifter om insatsen:

(I)Insatsens namn, identifieringskod och geolokalisering eller, för mobila insatser, insatser som genomförs i molnet eller insatser som omfattar flera platser, stödmottagarens plats.

(II)En kort beskrivning av och mål för insatsen, med undantag för de GJP-interventioner som avses i artikel 35.1 a–g, o och p.

(III)Identifieringskod för den eller de ansökningsomgångar och anbud inom ramen för vilka insatsen valdes ut och tillhörande information i enlighet med artikel 12.4 i förordning (EU) [prestationsförordningen].

(IV)Datum för inlämning av ansökan om finansiering och datum för det dokument där stödvillkoren anges.

(V)Unionsbidragets belopp enligt det dokument där stödvillkoren anges.

(VI)Belopp som betalats ut till insatsens stödmottagare.

(VII)Den medfinansieringsgrad som är tillämplig på det tillhörande kapitlet i planen och, i tillämpliga fall, ytterligare nationell finansiering.

(VIII)Startdatum och slutdatum för insatsen enligt det dokument där stödvillkoren anges.

(IX)Datum när insatsen konkret avslutas eller har genomförts fullt ut.

(X)Valuta som används för insatsen enligt det dokument där stödvillkoren anges.

(XI)Identifieringskod för den plan genom vilken insatsen stöds.

(XII)Uppgift om huruvida insatsen genomförs med deltagande av ett tredjeland eller i ett tredjeland. Om så är fallet, identifikation av det tredjelandet.

(XIII)Löpnummer för den åtgärd, det delmål, det mål, den interventionstyp och de prestationsindikatorer enligt artikel 14 i förordning [prestationsförordningen] som insatsen bidrar till samt framsteg vad gäller resultat och för varje indikator.

(XIV)När det gäller de GJP-interventioner som avses i artikel 35.1: stödberättigande areal, jordbruksmetoder som omfattas i tillämpliga fall, huruvida denna jordbruksmetod nyligen börjat tillämpas, jordbrukssektor, berörd grupp av jordbrukare eller areal, typ av stödområde, areal eller antal djur eller kapital som försäkrats, investeringskategori och typ av utbildning.

(XV)Uppgifter om huruvida finansieringsinstrumentet kombineras med programstöd i form av bidrag enligt artikel 71.

(XVI)Uppgifter om huruvida den insats för vilken finansieringsinstrumentet används genomförs under de berörda på varandra följande programperioderna nedan: programperioden 2021–2027 och programperioden 2028–2034.

(XVII)Om finansieringsinstrumentet organiseras genom en holdingfond, uppgifter om det organ som genomför en särskild fond inom ramen för holdingfonden.

(XVIII)När det gäller finansieringsinstrumentets insatser, det belopp av privata och offentliga medel som mobiliserats utöver fonden, per produkt: lån, garantier, eget kapital eller kapital likställt med eget kapital, bidrag inom en insats med ett finansieringsinstrument.

(f)Uppgifter om lokalt ledd utveckling, för varje lokal aktionsgrupp:

(I)Antal medlemmar per kategori, antal medlemmar delaktiga i beslutsfattandet per kategori och kön, ungdomars delaktighet i beslutsfattandet.

(II)Antal genomförda åtgärder per typ av stödmottagare och per område, antal åtgärder med innovation. Det unionsbidragsbelopp som anslagits och betalats ut till åtgärder för kapacitetsuppbyggnad och förberedande åtgärder samt för förvaltning, övervakning och utvärdering av strategin och ledning av den.

(III)Stöd till lokal aktionsgrupp för regional utveckling, sysselsättnings- och socialpolitik eller för utveckling av kust- och vattenbrukssamhällen.

(g)Uppgifter om varje operativ grupp inom det europeiska innovationspartnerskapet inom jordbruket:

(I)Projektets namn, projektsamordnare och partner: typ av partner, namn, adress, e-postadress och telefonnummer, projektets start- och slutdatum, mål och karaktär, viktiga behandlade temaområden, territoriellt tillämpningsområde, geografiskt läge, projektsammanfattning(ar) med de viktigaste resultaten av projektet, projektets bidrag till den gemensamma jordbrukspolitikens specifika mål, slutrapport.

(II)I tillämpliga fall finansieringskällor utöver unionsbidrag och medfinansiering.

2.Medlemsstaterna ska två gånger per år göra de uppgifter som avses i punkt 1 tillgängliga för kommissionen via ett automatiskt utbyte av uppgifter.

3.När det gäller de uppgifter som avses i punkt 1 avseende GJP-interventioner ska medlemsstaterna senast den 31 oktober år N årligen ge kommissionen tillgång till information om arealbaserade och djurbaserade utbetalningar som gjorts under ansökningsår N − 1, sektorsspecifika interventioner som genomförts under kalenderår N − 1 och eventuella andra interventioner beroende på vad som är lämpligt.

4.Medlemsstaterna ska inrätta sina system för insamling av uppgifter på ett digitaliseringsvänligt och driftskompatibelt sätt baserat på principen att uppgifter samlas in endast en gång och återanvänds. Medlemsstaterna ska säkerställa att stödmottagare, mottagare, slutmottagare, entreprenörer och underleverantörer i möjligaste mån undviker dubbelarbete vad gäller förfrågningar om uppgifter, har tillgång till alla relevanta uppgifter som rör dem och lätt kan återanvända dessa uppgifter för att fylla i och lämna in ansökningar. När så är möjligt ska medlemsstaterna återanvända befintliga register och databaser.

5.Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 86 [Utövande av delegering] för att ändra de uppgiftskategorier som anges i punkt 1.

Artikel 64
Transparens

1.Medlemsstaten ska inom sex månader från antagandet av det rådsbeslut som avses i artikel 23 [Kommissionens förslag och rådets genomförandebeslut] säkerställa att det finns en webbplats med information om stöd enligt denna förordning samt information om mål, verksamhet, tillgängliga finansieringsmöjligheter och resultat för planen.

2.Medlemsstaten ska säkerställa att den information som anges i artikel 63.1 [Insamling och registrering av uppgifter] offentliggörs på den webbplats som avses i punkt 1 i den här artikeln, med förbehåll för skyddet av personuppgifter och de undantag som anges i punkt 5 i den här artikeln. Informationen ska uppdateras åtminstone varje halvår.

Genom undantag från första stycket ska medlemsstaterna, vad gäller de GJP-interventioner som avses i artikel 35.1, säkerställa att de uppgifter som avses i artikel 63.3 [Insamling och registrering av uppgifter] offentliggörs senast den 31 maj år N + 1, med undantag för de uppgifter som avses i artikel 63.1 a iv, a ix och e xiv.

Medlemsstaten ska också säkerställa att de uppgifter som avses i artikel 12.4 i förordning (EU) [prestationsförordningen] offentliggörs på den webbplatsen vad gäller ansökningsomgångar och anbud inom ramen för fonden, samt en tidsplan för planerade ansökningsomgångar inom ramen för fonden, med dessa uppgifter, som uppdateras minst två gånger om året.

Uppgifterna ska vara på medlemsstatens officiella språk och/eller engelska, franska eller tyska och ska finnas tillgängliga på webbplatsen i två år från och med den dag då de först offentliggjordes. De uppgifter som offentliggörs på den webbplats som avses i punkt 1 ska vara i ett digitaliseringsvänligt, öppet, driftskompatibelt och maskinläsbart format som gör det möjligt att sortera, söka, extrahera, jämföra och återanvända uppgifter.

3.Medlemsstaten ska, innan offentliggörandet äger rum i enlighet med punkt 2, informera stödmottagarna och begära att de informerar mottagare, slutmottagare, entreprenörer och underleverantörer om att uppgifterna kommer att offentliggöras.

4.Kommissionen ska offentliggöra de uppgifter som avses i punkt 2 i denna artikel på den centraliserade webbplats som avses i artikel 12 [Gemensam ingång] i förordning [prestationsförordningen].

Vid tillämpning av första stycket ska kommissionen offentliggöra andelen av unionsbidrag i de belopp som avses i artikel 63 [Insamling och registrering av uppgifter]. Unionsbidraget ska fastställas genom att de belopp som avses i artikel 63 [Insamling och registrering av uppgifter] multipliceras med den medfinansieringsgrad som gäller för det tillhörande kapitlet i planen. Belopp i annan valuta än euro ska räknas om till euro med hjälp av den månatliga bokföringskurs som avses i artikel 19.3 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

5.Uppgifter ska inte offentliggöras om unionsrätten eller nationell rätt utesluter sådant offentliggörande av skäl som rör säkerhet, allmän ordning, brottsutredningar eller om uppgifterna omfattas av artikel 38.3 a–d i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

Uppgifter om jordbrukarens för- och efternamn får inte offentliggöras om det belopp som jordbrukaren mottagit under ett år är lika med eller mindre än 2 500 euro.

KAPITEL II
Regler för utbetalningar

Artikel 65
Inlämning och bedömning av betalningsansökningar

1.Kommissionens utbetalningar ska ske i enlighet med budgetanslagen och under förutsättning att det finns tillgängliga medel.  

2.Medlemsstaterna ska lämna in en betalningsansökan till kommissionen i enlighet med mallen i bilaga XI [Mall för betalningsansökan]. De belopp som ingår i en betalningsansökan ska motsvara de belopp som motiveras av uppnåendet av delmål och mål eller av motsvarande output för andra interventioner, i enlighet med beslutet om godkännande av planen och på grundval av det bevismaterial som samlats in och kontrollerats av medlemsstaten.

3.Vid bedömningen av uppnåendet av delmål och mål ska medlemsstaten utvärdera varje delmål och mål i helhet, med beaktande av ordalydelse, underliggande syfte och sammanhang i enlighet med bilaga VIII [Riktlinjer för bedömning av huruvida delmålen och målen inom ramen för fonden har uppnåtts på ett tillfredsställande sätt].

4.Medlemsstaterna ska lämna in betalningsansökningar till kommissionen i enlighet med mallen i bilaga XI upp till sex gånger per år senast den 31 oktober.   

5.Betalningsansökningar ska inte godtas om det senaste garantipaketet ännu inte har lämnats in i enlighet med artikel 59 [det årliga garantipaketet] och fram till dess att det har lämnats in.  

6.Under förutsättning att det finns tillgängliga medel ska kommissionen göra utbetalningen inom 60 dagar från den dag då den mottar en betalningsansökan. Beloppen får betalas i en eller flera delbetalningar. 

7.Det sammanlagda beloppet av förhandsfinansiering och betalningar får inte överstiga 95 % av stödet från fonden till planen. När detta tak har uppnåtts ska den samordnande myndigheten fortsätta att översända betalningsansökningar till kommissionen. Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 66, 67 och 68 ska kommissionen betala ut slutsaldot senast 10 månader efter mottagandet av handlingarna för det sista genomförandeåret.  

8.Kommissionen ska ges befogenhet att anta en delegerad akt i enlighet med artikel 86 för att ändra bilagorna VIII och IX [om betalningsansökan och uppnåendet av delmål och mål]. 

Artikel 66
Tidsfrister och avbrott i betalningsfristen

1.Om en tidsfrist fastställs för kommissionens åtgärder mot medlemsstaterna ska den tidsfristen börja löpa den dag då medlemsstaten har lämnat in alla de uppgifter som krävs enligt denna förordning.  

2.Den tidsfristen ska tillfälligt upphöra att löpa från och med dagen efter den dag då kommissionen skickar sina synpunkter eller en begäran om reviderade handlingar till medlemsstaten till det att medlemsstaten svarar på synpunkterna eller lämnar in handlingarna. 

3.Med beaktande av den information som kommissionen förfogar över och proportionalitetsprincipen får kommissionen avbryta betalningsfristen i högst sex månader eller, när det gäller lånestöd, vidta alla åtgärder som är tillgängliga enligt låneavtalet, om något av följande villkor är uppfyllt:  

(a)Informationen tyder på allvarlig bristande efterlevnad av en medlemsstats ansvar i enlighet med artikel 58 [Medlemsstaternas ansvar] men inga korrigerande åtgärder har vidtagits.  

(b)Kommissionen avser att genomföra kontroller i synnerhet för att fastställa om ett eller flera delmål eller mål eller output som ingår i en betalningsansökan inte har uppnåtts.

(c)Ett delmål eller ett mål för vilket en betalning har gjorts uppnås kanske inte längre i enlighet med artikel 69 [delmål och mål som inte längre är uppnås].  

4.Kommissionen ska skriftligen informera medlemsstaten om anledningen till avbrottet och om så är lämpligt be den att åtgärda situationen.

Artikel 67
Innehållande av betalningar

1.Kommissionen får helt eller delvis hålla inne betalningar eller, när det gäller lånestöd, vidta alla åtgärder som är tillgängliga enligt låneavtalet, med beaktande av proportionalitetsprincipen, i följande fall: 

(a)Medlemsstaten har underlåtit att vidta korrigerande åtgärder för att åtgärda den situation som har lett till ett avbrott enligt artikel 66.3 a. 

(b)Det föreligger en allvarlig bristande efterlevnad av det ansvar som avses i artikel 58 [Medlemsstaternas ansvar] men inga korrigerande åtgärder har vidtagits.    

(c)Ett eller flera delmål eller mål eller output som ingår i en betalningsansökan har inte uppnåtts, eller ett delmål eller ett mål för vilket en betalning har gjorts uppnås inte längre i enlighet med artikel 69 [delmål och mål som inte längre uppnås]. 

(d)Det finns ett motiverat yttrande från kommissionen med avseende på ett överträdelseförfarande enligt artikel 258 i EUF-fördraget som rör en fråga som medför en risk för det faktiska genomförandet av åtgärderna.

(e)Rådet har beslutat att en medlemsstat

(I)inte har vidtagit effektiva åtgärder för att korrigera sitt alltför stora underskott, såvida inte rådet har antagit en rekommendation enligt artikel 25 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1263 i händelse av en allvarlig konjunkturnedgång i euroområdet eller unionen som helhet,

(II)inte har vidtagit korrigerande åtgärder för att korrigera sina alltför stora obalanser, såvida inte rådet har antagit ändringar av sin rekommendation enligt artikel 9.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011,

(III)av skäl som ligger under den berörda medlemsstatens kontroll inte uppfyller de politiska kraven i det makroekonomiska anpassningsprogram som avses i artikel 7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 472/2013.

(f)Kommissionen finner att en medlemsstat inte följer det saneringsprogram och det samförståndsavtal som avses i artiklarna 3 och 3a i rådets förordning (EG) nr 332/2002.

2.Innan kommissionen fattar beslut om innehållande ska den underrätta medlemsstaten om sina slutsatser och ge medlemsstaten möjlighet att lämna synpunkter på kommissionens bedömning inom två månader. Tidsfristen får förlängas efter överenskommelse. Kommissionen ska beakta all relevant information och alla relevanta synpunkter som lämnats av medlemsstaten innan den fattar ett beslut om innehållandet. 

3.Kommissionen ska häva innehållandet om medlemsstaten har vidtagit åtgärder för att korrigera de omständigheter som avses i punkt 1. Sådana åtgärder kan inbegripa en ändring av planen som innebär ytterligare utbetalningsvillkor. 

Artikel 68
Kommissionens finansiella korrigeringar

1.Kommissionen ska tillämpa finansiella korrigeringar för att proportionellt minska unionens ekonomiska bidrag och, i tillämpliga fall, återkräva från medlemsstaterna alla belopp som ska betalas till unionens budget eller, när det gäller lånestöd, vidta alla åtgärder som är tillgängliga enligt låneavtalet, om den fastställer att någon av följande situationer föreligger: 

(a)Den berörda medlemsstaten har inte vidtagit de nödvändiga åtgärder som avses i artikel 67.2 [Innehållande av betalningar] och utbetalningarna har hållits inne under minst sex månader. 

(b)Det förekommer bedrägeri, korruption eller intressekonflikter som påverkar unionens ekonomiska intressen och som inte har upptäckts, rapporterats och korrigerats av medlemsstaten.

(c)Det föreligger en allvarlig bristande efterlevnad av de skyldigheter som avses i artikel 58 [Medlemsstaternas ansvar] men inga korrigerande åtgärder har vidtagits av medlemsstaten. 

(d)Belopp har betalats ut för ett delmål, ett mål eller output som inte uppnås och som inte upptäckts och rapporterats av medlemsstaten och korrigerande åtgärder har inte vidtagits vid planens slut. Om en medlemsstat rapporterar detta till kommissionen ska det förfarande för innehållande som anges i artikel 67.1 c (Innehållande av betalningar) tillämpas.

(e)Ett delmål eller mål för vilket en betalning har gjorts uppnås inte längre efter det att den sista utbetalningen inom ramen för planen har gjorts och korrigerande åtgärder har inte vidtagits vid planens slut. 

2.Vid fastställande av beloppet för den finansiella korrigeringen ska kommissionen följa proportionalitetsprincipen och ta hänsyn till allvaret, frekvensen och de ekonomiska följderna av de brister som anges i punkt 1. Beloppet ska i möjligaste mån motsvara den faktiska ekonomiska förlusten eller risken för unionens budget. Om kommissionen med rimliga ansträngningar inte kan fastställa de felaktiga utbetalningarnas faktiska belopp och storleken på den ekonomiska skada som unionen lidit får kommissionen fastställa beloppet genom att tillämpa extrapolerade eller schablonmässiga korrigeringar i enlighet med bilaga XIV [Fastställande av nivån på schablonmässiga finansiella korrigeringar].  

Om ett delmål eller mål inte uppnås och det inte har upptäckts och rapporterats av medlemsstaten i enlighet med punkt 1 d, ska värdet på den korrigering som tillämpas av kommissionen fastställas i proportion till den del som inte har uppnåtts. 

Om ett slutligt delmål eller mål för en viss åtgärd inte har uppnåtts ska värdet på den korrigering som tillämpas av kommissionen fastställas i proportion till genomförandet av åtgärden, med beaktande av tidigare gjorda betalningar. 

3.Innan kommissionen fattar beslut om finansiell korrigering ska den underrätta medlemsstaten om sina slutsatser och ge medlemsstaten möjlighet att lämna synpunkter på kommissionens bedömning inom två månader. Tidsfristen får förlängas efter överenskommelse. Kommissionen ska beakta all relevant information och alla relevanta synpunkter som lämnats av medlemsstaten innan den fattar ett beslut om tillämpningen av den finansiella korrigeringen. 

4.Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 ska kommissionen proportionellt minska stödet och återkräva alla belopp som ska betalas till unionens budget i samtliga fall som påverkar unionens ekonomiska intressen eller uppnåendet av delmål och mål som inte har korrigerats av medlemsstaten eller allvarlig bristande efterlevnad av de nyckelkrav som anges i bilaga IV [nyckelkrav] eller de skyldigheter som fastställs i artikel 58 [Medlemsstaternas ansvar] som inte korrigerats av medlemsstaten genom inlämnandet av garantipaketet under det sista räkenskapsåret.  

5.Om en åtgärd för vilken belopp betalats ut för slutförda delmål eller mål tas bort efter en ändring av en plan ska de tidigare utbetalda beloppen återkrävas utan att unionens ekonomiska bidrag minskas, varpå beloppen omfördelas till andra åtgärder. 

Artikel 69
Varaktighet samt delmål och mål som inte längre uppnås

1.Medlemsstaten ska säkerställa att de relevanta delmålen och målen är uppnådda i minst fem år efter dagen för kommissionens utbetalning som motsvarar uppnåendet av delmålet eller målet.

2.Om kommissionen anser att kraven i punkt 1 inte har uppfyllts, eller om medlemsstaten informerar om att delmål och mål inte längre uppnås i garantipaketet, ska kommissionen följa de förfaranden som avses i artiklarna 66, 67 och 68 [avbrott, innehållande av betalningar, korrigering].

3.Punkterna 1 och 2 ska inte tillämpas på investeringar inom ramen för de specifika målen i artikel 3 c, som inte avser investeringar i infrastruktur såvida de inte omfattas av en skyldighet att upprätthålla investeringar enligt reglerna om statligt stöd eller om en sådan skyldighet till upprätthållande anges i planen.

4.Insatser till stöd för omlokalisering ska inte vara stödberättigande.

Artikel 70
Det integrerade administrations- och kontrollsystemet (Iaks)

1.Varje medlemsstat ska inrätta och använda sig av ett integrerat administrations- och kontrollsystem (det integrerade systemet). Det ska tillämpas på de interventioner som förtecknas i artikel 35.1 a–g.

2.I den utsträckning som krävs ska det integrerade systemet också användas för hanteringen av [gårdsförvaltning] enligt artikel XX i förordning XX [GJP] och i alla lämpliga fall för de åtgärder som avses i avdelning VI [bestämmelser om stöd till de yttersta randområdena].

3.Det integrerade systemet ska bestå av följande delar:

(a)Ett jordbruksövervakningssystem. Jordbruksövervakningssystemet är ett förfarande för regelbunden och systematisk observation, spårning och bedömning av jordbruksverksamhet och jordbruksmetoder med hjälp av tekniska medel, inbegripet satellitdata från Copernicus Sentinels.

(b)Ett geospatialt och djurbaserat ansökningssystem. Det geospatiala och djurbaserade ansökningssystemet är ett digitalt ansökningsverktyg som stödmottagaren kan använda för att deklarera jordbruksföretagets jordbruksverksamhet och jordbruksmetoder.

(c)Ett system för identifiering av jordbruksskiften.

(d)Ett system för identifiering och registrering av djur.

(e)Ett system för identifiering av stödmottagare för de interventioner som förtecknas i punkterna 1 och 2.

(f)Ett kontroll- och sanktionssystem. Medlemsstaterna ska årligen genomföra administrativa kontroller av stödansökningarna och betalningsanspråken för att verifiera att de är lagliga och korrekta. Dessa kontroller ska kompletteras med kontroller på plats, som kan utföras på distans med hjälp av teknik. Medlemsstaterna får dock välja att inte utföra kontroller på plats om åtgärdernas villkor för stödberättigande övervakas genom det jordbruksövervakningssystem som avses i led a.

4.Medlemsstaterna ska årligen bedöma kvaliteten på de delar av det integrerade systemet som avses i punkt 3 a, b och c i enlighet med den metod som inrättats på unionsnivå.

Om bedömningen visar att det finns brister i delarna av det integrerade systemet ska medlemsstaterna vidta lämpliga avhjälpande åtgärder eller i annat fall uppmanas av kommissionen att utarbeta en handlingsplan med en tidsplan för genomförandet av de kvarstående avhjälpande åtgärderna.

En bedömningsrapport och, i förekommande fall, de avhjälpande åtgärderna och en tidsplan för deras genomförande ska lämnas in till kommissionen senast den 15 februari efter det berörda kalenderåret.

5.Kommissionen ska kostnadsfritt tillhandahålla de satellitdata som krävs för jordbruksövervakningssystemet till de myndigheter som är behöriga för jordbruksövervakningssystemet eller till de tjänsteleverantörer som dessa myndigheter bemyndigat att företräda dem. För den kvalitetsbedömning av det integrerade systemet som avses i punkt 4 ska kommissionen kostnadsfritt förse medlemsstaterna med nödvändiga bilder med mycket hög upplösning. Kommissionen ska fortsätta att äga dessa satellitdata och satellitbilder.

6.Utan att det påverkar medlemsstaternas ansvar för genomförandet och tillämpningen av det integrerade systemet ska medlemsstaterna inrätta det europeiska markövervakningssystemet. Systemet ska förse jordbrukare med information för att stödja en hållbar förvaltning av deras jordbruksföretag. Dessutom ska systemet tillhandahålla uppgifter för utveckling och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och främja utbyte av uppgifter om jordbruksföretagens hållbarhet.

7.Det europeiska markövervakningssystemet ska omfatta åtminstone de uppgifter som rör de delar av det integrerade systemet som avses i punkt 3 och, i tillämpliga fall, uppgifter som jordbrukare delar med offentliga myndigheter i enlighet med artikel 10 i förordning (EU) 202X/XXXX [GJP-förordningen]. Medlemsstaterna får tillhandahålla ytterligare tjänster för att förbättra det europeiska markövervakningssystemet med andra informationskällor till förmån för jordbrukarna.

8.Om det krävs för att säkerställa att det integrerade system som föreskrivs i detta kapitel genomförs på ett effektivt, konsekvent och icke-diskriminerande sätt som skyddar unionens ekonomiska intressen ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 87 för att komplettera denna förordning med

(a)regler för den metod som inrättats på unionsnivå för den årliga kvalitetsbedömningen av de delar i det integrerade systemet som avses i punkt 3 a, b och c,

(b)regler för det system för identifiering av jordbruksskiften som avses i punkt 3 c.

9.Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa regler för följande:

(a)Form, innehåll och arrangemang för inlämning till och tillgängliggörande för kommissionen av

(I)den bedömningsrapport som avses i punkt 4,

(II)de avhjälpande åtgärder som vidtas av medlemsstaterna.

(b)Grundläggande egenskaper hos och regler för

(I)jordbruksövervakningssystemet,

(II)det geospatiala och djurbaserade ansökningssystemet,

(III)systemet för identifiering av jordbruksskiften,

(IV)det europeiska markövervakningssystemet.

10.Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 87.3 [kommittéförfarande, granskningsförfarande].

AVDELNING XI
Specifika typer av stöd

Artikel 71
Finansieringsinstrument

11.Medlemsstaterna får i sina planer inkludera stöd till befintliga eller nyinrättade finansieringsinstrument som genomförs direkt av den förvaltande myndigheten eller under dess ansvar.

12.Användningen av finansieringsinstrument och den eventuella kombinationen av finansieringsinstrument och bidragsstöd ska vara motiverade med avseende på motsvarande marknadsbehov och finansieringsinstrumentens potential att minska riskerna och mobilisera privat kapital. De uppskattade kostnaderna för ett finansieringsinstrument ska fastställas i enlighet med punkt 11.

13.Medlemsstaterna ska välja ut organ som genomför finansieringsinstrument. Om ett finansieringsinstrument genomförs av en holdingfond ska det organ som genomför holdingfonden välja ut organ som genomför särskilda fonder genom transparenta förfaranden.

14.Förvaltningsavgifterna ska vara prestationsbaserade.

Om organ som genomför en holdingfond väljs ut genom direkt tilldelning av kontrakt ska beloppet för förvaltningsavgifterna inte överstiga 7 % av planens ekonomiska bidrag för produkter baserade på eget kapital eller därmed likställt kapital och inte överstiga 5 % för andra finansiella produkter.

Om organ som genomför en särskild fond väljs ut genom direkt tilldelning av kontrakt ska beloppet för förvaltningsavgifterna inte överstiga 15 % av planens ekonomiska bidrag för produkter baserade på eget kapital eller därmed likställt kapital och inte överstiga 7 % av planens ekonomiska bidrag för andra finansiella produkter.

15.Medlemsstaterna får direkt tilldela ett kontrakt för genomförandet av ett finansieringsinstrument till följande stödmottagare:

(a)EIB-gruppen.

(b)Internationella finansinstitut där en medlemsstat är aktieägare.

(c)Statligt ägda banker eller statligt ägda institut, som etablerats som rättsliga enheter som bedriver finansiell verksamhet på yrkesmässig basis och som uppfyller samtliga följande villkor:

(I)Det finns inga direkta privata kapitalandelar, med undantag för icke-kontrollerande och icke-blockerande former av privata kapitalandelar som krävs enligt bestämmelser i nationell lagstiftning, i överensstämmelse med fördragen, och som inte utövar ett avgörande inflytande över banken eller institutet i fråga, och med undantag för former av privata kapitalandelar som inte ger något inflytande på beslut som avser den löpande förvaltningen av de finansieringsinstrument som får stöd från fonderna.

(II)De är verksamma inom ramen för ett offentligrättsligt mandat som de fått av en medlemsstats behöriga myndighet på nationell eller regional nivå, vilket omfattar att bedriva, som hela eller en del av sin verksamhet, verksamhet för ekonomisk utveckling som bidrar till fondernas mål.

(III)De bedriver, som hela eller en del av sin verksamhet, verksamhet för ekonomisk utveckling som bidrar till fondernas mål inom regioner, politikområden eller sektorer för vilka tillgång till finansiering från marknadskällor inte är allmänt tillgänglig eller tillräcklig.

(IV)De är verksamma utan att i första hand vara inriktade på vinstmaximering, men säkerställer långsiktig finansiell hållbarhet för sin verksamhet.

(V)De säkerställer att den direkta kontraktstilldelning som avses i punkt 4 inte ger någon direkt eller indirekt fördel för kommersiell verksamhet genom lämpliga åtgärder i enlighet med tillämplig rätt.

(VI)De är föremål för tillsyn av en oberoende myndighet i enlighet med tillämplig rätt.

(d)Andra organ som uppfyller villkoren i artikel 12 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU 27 .

16.Finansieringsinstrument får kombineras med stöd i form av bidrag i en insats med ett enda finansieringsinstrument, inom ett enda finansieringsavtal, där de båda separata formerna av stöd ska ges av det organ som genomför finansieringsinstrumentet. I sådana fall ska bestämmelser som gäller för finansieringsinstrument tillämpas på den insatsen med ett enda finansieringsinstrument. Stödet i form av bidrag ska vara direkt kopplat till och nödvändigt för finansieringsinstrumentet och får inte överstiga värdet på de investeringar som får stöd av den finansiella produkten. Varje stödtyp ska bokföras separat.

17.Slutliga delmål och mål i åtgärder som genomförs som finansieringsinstrument ska innefatta krav om att stödet har tillhandahållits slutmottagarna.

18.För verksamhet som omfattas av artikel 42 i EUF-fördraget får det totala stödbeloppet för rörelsekapital som ges till en slutmottagare inte överstiga en bruttobidragsekvivalent på 300 000 EUR under en period om tre räkenskapsår. Samma tak ska gälla för det högsta stödbelopp som tillhandahålls genom finansieringsinstrument till ett givet projekt genomfört av unga jordbrukare, däribland för etablering.

19.Bidrag får inte användas för att återbetala stöd från finansieringsinstrument. Finansieringsinstrument får inte användas för att förfinansiera bidrag.

20.Stöd som betalas från fonderna till finansieringsinstrumenten ska sättas in på konton i finansinstitut i medlemsstaterna och förvaltas enligt principerna för aktiv likviditetsförvaltning och sund ekonomisk förvaltning. Räntor och andra vinster som kan härledas från stöd som betalas från fonderna till finansieringsinstrumenten ska användas inom samma mål som det ursprungliga stödet från fonderna, inklusive för betalningar av förvaltningsavgifter som uppkommit för de organ som genomför finansieringsinstrumentet antingen inom samma finansieringsinstrument eller, om finansieringsinstrumentet har avvecklats, i andra finansieringsinstrument eller andra former av stöd för ytterligare investeringar i slutmottagare, fram till stödberättigandeperiodens slut. Ränta och andra vinster som inte används i enlighet med föregående mening ska dras av från det totala stödet.

21.De uppskattade kostnaderna för ett finansieringsinstrument ska fastställas på grundval av målvolymerna för de föreslagna finansiella produkterna och motsvarande förvaltningsavgifter. Följande kategorier får också tas med bland de beräknade kostnaderna för finansieringsinstrument:

(a)Betalningar till slutmottagare när det gäller lån, kapitalinvesteringar eller investeringar i form av kapital likställt med eget kapital.

(b)Medel som avsatts för garantiavtal, oavsett om de är utestående eller redan förfallna, för att uppfylla eventuella åberopanden av garantier vid förluster, beräknade på grundval av ett multiplikatorförhållande som fastställts för respektive underliggande utbetalade nya lån eller kapitalinvesteringar i slutmottagare.

(c)Betalningar till eller till förmån för slutmottagare, om finansieringsinstrumenten kombineras i en insats med ett enda finansieringsinstrument i enlighet med punkt 5 i denna artikel.

(d)Förvaltningsavgifter som uppkommit för de organ som genomför finansieringsinstrumentet.

(e)Om uppläggningsavgifterna eller någon del av dessa belastar slutmottagarna ska de inte inkluderas i de uppskattade kostnaderna.

22.Medel som före stödberättigandeperiodens slut betalas tillbaka till finansieringsinstrument från investeringar i slutmottagare eller från frisläppta medel som avsatts för garantiavtal, inklusive återbetalningar av kapital och andra typer av genererade inkomster som kan härledas från stödet från fonden, ska återanvändas inom samma eller andra finansieringsinstrument för ytterligare investeringar i slutmottagare, för att täcka förlusterna i det nominella beloppet för fondens bidrag till finansieringsinstrumentet till följd av negativ ränta, om sådana förluster uppstår trots aktiv likviditetsförvaltning, eller för förvaltningsavgifter i samband med sådana ytterligare investeringar, med beaktande av principen om sund ekonomisk förvaltning.

Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de medel som återbetalats återanvänds i enlighet med planens mål under en period på åtta år efter stödberättigandeperiodens slut, antingen inom samma eller andra finansieringsinstrument eller i andra former av stöd.

Artikel 72
Förvaltningskontroller och revisioner av finansieringsinstrument

1.Den förvaltande myndigheten ska genomföra förvaltningskontroller på plats i enlighet med artikel 51 [den förvaltande myndighetens uppgifter] endast hos organ som genomför finansieringsinstrumentet. Den förvaltande myndigheten får förlita sig på kontroller som utförs av externa organ och låta bli att göra förvaltningskontroller på plats, förutsatt att myndigheten kan styrka de externa organens kvalifikationer. När det gäller garantifonder får den förvaltande myndigheten utföra förvaltningskontroller på plats hos de organ som ger stöd till slutmottagarna om bevisen för att förvaltningen och kontrollerna fungerar inte finns tillgängliga hos det organ som genomför finansieringsinstrumentet eller hos den förvaltande myndigheten.

2.Revisionsmyndigheten ska i förekommande fall utföra revisioner i enlighet med artikel 53 [revisionsmyndighetens uppgifter] hos organ som genomför finansieringsinstrumentet. Revisionsmyndigheten får vad avser en övergripande försäkran beakta resultaten av externa revisorers revision av organ som genomför finansieringsinstrumentet, och får på grundval av dessa besluta att begränsa sitt eget revisionsarbete. När det gäller garantifonder får revisionsmyndigheterna genomföra revisioner av de organ som ger stöd till slutmottagarna om verifikationerna avseende stödet inte finns tillgängliga hos det organ som genomför finansieringsinstrumentet eller hos den förvaltande myndigheten.

3.Förvaltande myndigheter och revisionsmyndigheter får förlita sig på resultaten från den pelarbedömning som genomförts i enlighet med artikel 157 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

4.Den förvaltande myndigheten ska inte utföra förvaltningskontroller på plats hos EIB-gruppen eller andra internationella finansinstitut där en medlemsstat är aktieägare.

5.EIB-gruppen och andra internationella finansinstitut där en medlemsstat är aktieägare ska lämna kontrollrapporter som stöder betalningsansökningarna till den förvaltande myndigheten.

6.EIB och andra internationella finansinstitut där en medlemsstat är aktieägare ska förse kommissionen och revisionsmyndigheten med en årlig revisionsrapport som upprättats av deras externa revisorer vid slutet av varje kalenderår. Rapporten ska ligga till grund för revisionsmyndighetens arbete.

7.Systemrevisioner ska inte utföras för enskilda insatser med finansieringsinstrument.

8.Verifieringskedjan ska gå att följa hos de organ som genomför finansieringsinstrument eller hos de organ som ger stöd till slutmottagare inom ramen för garantifonder.

Artikel 73
Förvaltningskontroller och revisioner av förhandsbedömda enheter som mottagare

1.Denna artikel är tillämplig om en stödmottagare är en sådan enhet som anges i artikel 62.1 första stycket c i förordning (EU, Euratom) 2024/2509, vars system, bestämmelser och förfaranden har fått en positiv förhandsbedömning av kommissionen i enlighet med artikel 157.4 och 157.7 i den förordningen.

2.Förvaltande myndigheter och revisionsmyndigheter får förlita sig på resultaten av den pelarbedömning som kommissionen utfört på förhand i enlighet med artikel 157 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509, med beaktande av de tillsynsåtgärder som avses i punkt 3 i den artikeln.

3.När det gäller det årliga garantipaket som avses i artikel 58 ska den förvaltande myndigheten kräva att de förhandsbedömda enheterna tillhandahåller handlingar om genomförandet av unionsstödet, som kan vara likvärdiga med dem som anges i artikel 158.1 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509, inklusive en förvaltningsförklaring som bekräftar att villkoren för användning av unionsstödet har uppfyllts.

4.Den förvaltande myndigheten får förlita sig på kontroller som utförs av externa organ hos en förhandsbedömd enhet och får, om inte annat följer av punkterna 4 och 5, besluta att inte göra förvaltningskontroller på plats på denna enhet, förutsatt att myndigheten kan styrka de externa organens behörighet.

5.Den förvaltande myndigheten ska utföra förvaltningskontroller på plats hos en förhandsbedömd enhet i följande fall:

(a)Den förvaltande myndigheten upptäcker en särskild risk för oriktigheter, inbegripet misstänkt bedrägeri, korruption eller intressekonflikt i samband med en insats som inletts eller genomförts av en förhandsbedömd enhet.

(b)Den förvaltande myndigheten upptäcker en särskild risk för att det unionsstöd som tillhandahållits inte har använts korrekt eller att användningen av medlen i genomförandet av planerna inte är förenlig med tillämplig lagstiftning.

6.Revisionsmyndigheten får, vad avser en övergripande försäkran, beakta revisioner och kontroller som genomförts hos en förhandsbedömd enhet, och får på grundval av dessa besluta att begränsa sitt eget revisionsarbete.

7.Om revisionsmyndigheten upptäcker en särskild risk för oriktigheter, inbegripet misstänkt bedrägeri, korruption eller intressekonflikt med avseende på en insats som inletts eller genomförts av en förhandsbedömd enhet, får den utföra revisioner.

Artikel 74
Territoriella och lokala samarbetsinitiativ

1.Medlemsstaterna får inrätta och ge stöd till samarbeten inom följande områden:

(a)Integrerad territoriell utveckling och stadsutveckling.

(b)Lokalt ledd utveckling, inbegripet Leader, och andra medborgarledda initiativ.

(c)Strategier för smarta byar.

(d)Projekt i de operativa grupper inom ramen för det europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket som avses i artikel 19.2 [EIP] i förordning XX [GJP].

(e)Kvalitetssystem som erkänts av unionen eller av medlemsstaterna, och jordbrukares användning av dessa.

(f)Stöd till producentgrupper, producentorganisationer eller branschorganisationer.

(g)Främjande av och stöd till samarbete mellan generationerna, inbegripet överlåtelse av jordbruksverksamheter.

(h)Stöd till andra former av samarbete som bidrar till de specifika målen.

2.Samarbetet som avses i punkt 1 ska omfatta minst två aktörer och ska bidra till att ett eller flera av de specifika mål som anges i artikel 3 [specifika mål] uppnås.

3.Medlemsstaterna ska begränsa stödet för inrättandet av producentgrupper, producentorganisationer eller branschorganisationer till 10 % av gruppens eller organisationens omsättning, med ett tak på 100 000 EUR per år; detta stöd ska vara gradvis avtagande och begränsas till de fem första åren efter erkännandet eller efter inledandet av gemensamma verksamheter som är avsedda att leda till erkännande enligt vad som fastställts av medlemsstaterna i jordbrukskapitlen i deras planer. 

Artikel 75
Integrerad territoriell utveckling och stadsutveckling

1.Stöd till territoriell utveckling ska grundas på integrerade strategier för territoriell utveckling, bland annat via lokalt ledd utveckling, och vara inriktat på stadsområden, landsbygdsområden, öar, kustområden eller andra lämpliga geografiska områden samt på strategier för smart specialisering eller territoriella strategier för en rättvis omställning, eller på strategier för utfasning av fossila bränslen som utarbetats med stöd av unionsinstrument under perioden 2021–2027, i förekommande fall med beaktande av funktionella områden och platsbaserade strategier. Motsvarande delmål och mål ska fastställas i planen.

2.För strategierna för integrerad territoriell utveckling och stadsutveckling gäller följande:

(a)De ska bidra till att de mål uppnås som fastställs i artiklarna 2 och 3 [planens mål].

(b)De ska ange det geografiska område och den befolkning som omfattas av strategin.

(c)De ska innefatta en analys av utvecklingsbehoven och en beskrivning av en integrerad strategi för att tillgodose de utvecklingsbehov som fastställts.

(d)De ska ange centrala målsättningar med mätbara mål.

(e)De ska fastställa formerna för partnernas deltagande i utarbetandet och genomförandet av strategin.

3.De strategier som genomförs i enlighet med denna artikel ska väljas ut av den förvaltande myndigheten eller de förvaltande myndigheterna i syfte att ge stöd, även för utarbetandet. De ska genomföras under ansvar av de relevanta myndigheterna eller organen på territoriell nivå eller stadsnivå, vilka ska sköta eller delta i urvalet av insatser.

Artikel 76
Lokalt ledd utveckling

1.Lokalt ledd utveckling ska

(a)inriktas på subregionala områden, landsbygdsområden och kustområden,

(b)utformas och genomföras av lokala aktionsgrupper vilka består av företrädare för offentliga och privata intressenter och i vilka ingen enskild intressegrupp styr beslutsfattandet,

(c)genomföras genom strategier i enlighet med artikel 75 [Integrerad territoriell utveckling och stadsutveckling] och stödja innovativa inslag i det lokala sammanhanget samt nätverkande och samarbete med andra territoriella aktörer.

2.Stöd från Fonden för lokalt ledd utveckling ska täcka följande:

(a)Kapacitetsbyggande och förberedande åtgärder som stöder utformningen av strategin.

(b)Förberedande och genomförande av de insatser som valts ut inom ramen för strategin, däribland samarbetsverksamheter.

(c)Förvaltning, övervakning och utvärdering av strategin och dess genomförande, inbegripet främjande av utbyte mellan berörda parter och information om strategin och unionen.

3.När den lokalt ledda utvecklingen förbereds och genomförs är det uteslutande de lokala aktionsgrupperna som ska utföra följande uppgifter:

(a)Utarbeta den lokala utvecklingsstrategin.

(b)Bygga upp de lokala aktörernas kapacitet att utveckla och genomföra insatser.

(c)Införa icke-diskriminerande och öppna urvalsförfaranden och kriterier som inte leder till intressekonflikter och som säkerställer att ingen enskild intressegrupp styr besluten om urval.

(d)Välja ut insatser.

(e)Övervaka arbetet med att uppnå strategins mål, och utvärdera genomförandet av strategin.

(f)Informera om den lokala utvecklingsstrategin och om unionens roll i att stödja den.

4.Den lokala aktionsgruppen får vara stödmottagare och genomföra insatser i enlighet med strategin, förutsatt att den lokala aktionsgruppen säkerställer att principen om åtskillnad av funktioner respekteras.

Artikel 77
Stöd inom Leader

1.Det stöd som ges genom Leader enligt artikel 18 i förordning (EU) 202X/XXXX [GJP-förordningen] ska uppfylla följande krav:  

(a)Användningen av förenklade kostnadsalternativ ska vara obligatorisk för driftskostnaderna för de lokala aktionsgrupperna inom Leader.

(b)Stöd till projekt som inte överstiger 20 000 EUR och som genomförs i enlighet med de lokala utvecklingsstrategierna inom Leader ska ges i form av enhetsbelopp och får differentieras i enlighet med objektiva och icke-diskriminerande kriterier.  

(c)Stöd till nyetablering av landsbygdsföretag med annan verksamhet än jordbruksverksamhet kan ges i form av enhetsbelopp på högst 100 000 EUR och får differentieras i enlighet med objektiva och icke-diskriminerande kriterier.  

(d)Användningen av förenklade kostnadsalternativ ska uppmuntras för projekt som genomförs inom ramen för de lokala utvecklingsstrategierna inom Leader. 

2.Det stöd som ges enligt denna artikel får täcka kostnaderna för utarbetandet av de lokala utvecklingsstrategierna eller kostnaderna för genomförda insatser eller en kombination av dessa. Medlemsstaterna ska säkerställa att driftskostnaderna uppfyller de krav som har fastställts för de relevanta interventionstyperna i den här förordningen. 

Artikel 78
Användning av förenklat stöd

1.Om inte annat föreskrivs i denna förordning ska, om den uppskattade totalkostnaden för en insats inte överstiger 400 000 EUR, det offentliga stöd som medlemsstaten ger till stödmottagaren ges i form av finansiering som inte är kopplad till kostnader, eller i form av enhetskostnader, enhetsbelopp eller schablonsatser, med undantag för insatser för vilka stödet utgör statligt stöd.

3.För insatser som får stöd inom ramen för de interventioner som anges i artikel 35.1 [Interventionstyper] ska kriterierna i punkt 1 endast gälla för de insatser vars totala kostnad inte överstiger 100 000 EUR.

Artikel 79
Villkor för åtgärder som omfattar insatser som genomförs i etapper

1.Medlemsstaterna får stödja åtgärder där de underliggande insatserna utgör den andra etappen av en insats som redan valts ut för stöd och som inletts enligt förordning (EU) 2021/1060, om samtliga följande villkor är uppfyllda:

(a)Den insats som valts ut för stöd enligt förordning (EU) 2021/1060 omfattar två etapper som går att identifiera ur ekonomisk synvinkel med separata verifieringskedjor.

(b)Den totala kostnaden för den insats som avses i led a överstiger 5 000 000 EUR.

(c)Kostnadsberäkningen för åtgärden tar uteslutande hänsyn till kostnader som inte har tagits med som utgifter i någon betalningsansökan som gäller den första etappen. 

(d)Den andra etappen av insatsen överensstämmer med tillämplig lagstiftning och är berättigad till stöd enligt denna förordning.

(e)Medlemsstaten fastställer delmål och mål för insatsens andra och sista etapp.  

2.Denna förordning ska tillämpas på den åtgärd i vilken insatsens andra etapp ingår.

AVDELNING XII
SOCIALA KLIMATFONDEN OCH MODERNISERINGSFONDEN

Artikel 80
Kapitel om sociala klimatplaner

1.Den plan som lämnats in till kommissionen i enlighet med artikel 21 [utarbetande och inlämning av planen] ska innehålla de åtgärder och investeringar som ingår i den sociala klimatplan som lämnats in av medlemsstaten enligt förordning (EU) 2023/955 i ett särskilt kapitel om den sociala klimatplanen.

2.Stödberättigande åtgärder och investeringar som ingår i de sociala klimatplanerna ska fortsätta att vara stödberättigande inom ramen för planen, om inte annat anges i artikel 7 [övergripande principer]. 

3.De bestämmelser som fastställs i denna förordning ska tillämpas på kapitlet om den sociala klimatplanen.

4.Genom undantag från punkt 3 får en medlemsstat välja att fortsätta att genomföra sitt kapitel om den sociala klimatplanen enligt bestämmelserna i förordning (EU) 2023/955. Om det uppstår tvekan om huruvida förordning (EU) 2023/955 eller den här förordningen ska tillämpas har förordning (EU) 2023/955 företräde, utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 6, 8 och 9 i den här förordningen.

5.Det nationella bidrag som fastställs i artikel 15 i förordning (EU) 2023/955 ska fortsätta att gälla för kapitlet om den sociala klimatplanen.

6.Medlemsstaterna får, när de utarbetar eller ändrar sina nationella och regionala partnerskapsplaner, programplanera alla eller en del av sina tillgängliga resurser inom ramen för den sociala klimatfonden till andra åtgärder som bidrar till de mål som fastställs i artikel 3.1 c vi, inbegripet genom åtgärder som fastställs i artikel 8 i förordning (EU) 2023/955, inom ramen för sina kapitel om den sociala klimatplanen.

Artikel 81
Överföring av medel 

Medlemsstaterna får i sin inledande plan begära att medel överförs från deras anslag för 2026 och 2027 inom ramen för den sociala klimatfonden. Sådana medel ska planeras i medlemsstaternas kapitel om den sociala klimatplanen. Dessa medel ska utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.5 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 och bidra till de mål som fastställs i artikel 3.1 c iv, inbegripet genom åtgärder som anges i artikel 8 i förordning (EU) 2023/955. 

Artikel 82
Synergier med moderniseringsfonden

1.Investeringar som stöds inom ramen för moderniseringsfonden ska utformas och genomföras i syfte att säkerställa överensstämmelse och synergier med åtgärderna i NRP-planen.

2.När medlemsstaterna utarbetar sina NRP-planer ska de medlemsstater som får stöd av moderniseringsfonden beskriva de investeringar som de planerar att lägga fram under de kommande tre åren för den investeringskommitté som inrättas genom artikel 10d.5 i direktiv 2003/87/EG och redogöra för synergierna med åtgärderna i NRP-planen.

3.Medlemsstaterna ska redogöra för hur de investeringar de planerar att finansiera inom ramen för moderniseringsfonden har utformats med beaktande av de politiska principerna, de förväntade synergierna mellan befintliga och framtida investeringar inom ramen för moderniseringsfonden och reformer och investeringar inom ramen för NRP-planen.

Artikel 83
Ändringar av förordning (EU) 2023/955

Förordning (EU) 2023/955 ska ändras på följande sätt: 

(1)Artikel 10 ska ersättas med följande:

”Artikel 10
Fondens medel

1.Ett högsta belopp på 65 000 000 000 EUR i löpande priser för perioden 1 januari 2026–31 december 2032 ska göras tillgängligt för genomförandet av de sociala klimatplanerna i enlighet med artiklarna 10a.8b, 30d.3 och 30d.4 i direktiv 2003/87/EG. Detta belopp ska utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål vid tillämpning av artikel 21.5 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 30d.4 sjätte stycket i direktiv 2003/87/EG.

De årliga beloppen får, inom ramen för det högsta belopp som fastställs i första stycket i denna punkt, inte överstiga de belopp som avses i artikel 30d.4 fjärde stycket i direktiv 2003/87/EG.

Beloppen för åren 2028–2032 ska göras tillgängliga för genomförande av investeringarna och åtgärderna i den sociala klimatplanen inom ramen för de nationella och regionala partnerskapsplanerna i enlighet med artikel 27a i denna förordning och artikel 20 i förordning XXX [förordningen om NRP-planer] för perioden 2028–[2032].

Om det utsläppshandelssystem som inrättats i enlighet med kapitel IVa i direktiv 2003/87/EG skjuts upp till 2028 enligt artikel 30k i det direktivet ska det högsta belopp som ska göras tillgängligt vara 54 600 000 000 EUR och de årliga belopp som anslås får inte överstiga de respektive belopp som anges i artikel 30d.4 femte stycket i direktiv 2003/87/EG.

2.Genom undantag från artikel 22.2 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 19 i den här förordningen ska åtagandebemyndiganden som täcker det relevanta årliga belopp som avses i punkt 1 i den här artikeln automatiskt göras tillgängliga i början av varje budgetår, från och med den 1 januari 2026, upp till de relevanta tillämpliga årliga belopp som avses i punkt 1 andra och fjärde styckena.

3.De belopp som avses i punkt 1 får också täcka utgifter för den förberedelse, övervakning, kontroll, revision och utvärdering som krävs för att förvalta fonden och för att uppnå dess mål, särskilt studier, sakkunnigmöten, samråd med berörda parter, informations- och kommunikationsåtgärder, inbegripet inkluderande utåtriktade insatser, och central kommunikation om unionens politiska prioriteringar, i den mån de har anknytning till denna förordnings mål, utgifter för it-nätverk som fokuserar på informationsbehandling och informationsutbyte, gemensamma it-verktyg, samt alla andra utgifter för tekniskt och administrativt stöd som kommissionen har för förvaltningen av fonden. Utgifterna får också täcka kostnader för annan stödverksamhet, såsom kvalitetskontroll och övervakning av projekt på fältet, samt kostnader för inbördes rådgivning och sakkunniga för bedömning och genomförande av de stödberättigande åtgärderna.”

(2)Följande artikel ska införas som artikel 27a:

”Artikel 27a
Sociala klimatplaner och nationella och regionala partnerskapsplaner

1.Medlemsstaterna ska i de nationella och regionala partnerskapsplaner som ska lämnas in i enlighet med artikel 21 i förordning XXX [förordningen om NRP-planer] ta med investeringar och åtgärder i de sociala klimatplaner som utarbetats och antagits i enlighet med denna förordning i ett särskilt kapitel, i enlighet med artikel 80 i förordning XX [förordningen om NRP-planer].

2.Bestämmelserna i förordning XXX [förordningen om NRP-planer] ska tillämpas på kapitlet om sociala klimatplaner.

3.Genom undantag från punkt 3 får en medlemsstat välja att fortsätta att genomföra sitt kapitel om sociala klimatplaner enligt bestämmelserna i den här förordningen. Om det uppstår tvekan om huruvida förordning XXX [förordningen om NRP-planer] eller den här förordningen ska tillämpas har den här förordningen företräde, med undantag för artiklarna 6, 8 och 9 i förordning XXX [förordningen om NRP-planer].

4.Utan att det påverkar utestående betalningsansökningar som lämnats in till kommissionen av en medlemsstat i enlighet med artikel 20 i den här förordningen ska kommissionen, när det genomförandebeslut har antagits som avses i artikel 23 [kommissionens förslag och rådets genomförandebeslut] om godkännande av den nationella och regionala partnerskapsplanen, ändra eller upphäva den överenskommelse som anges i artikel 19 i den här förordningen, om en sådan överenskommelse har ingåtts med medlemsstaterna.”

AVDELNING XI
INSTITUTIONELLA BESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

KAPITEL 1
Konkurrensregler för jordbruks-, fiskeri- och vattenbrukssektorerna

Artikel 84
Regler för företag

Om stöd beviljas genom de interventioner som avses i artikel 35.1 i förordning (EU) 202X/XXXX [GJP-förordningen] till olika former av samarbete mellan företag, får det endast beviljas för sådana samarbetsformer som är förenliga med konkurrensreglerna i förordning (EU) nr 1308/2013.

Artikel 85
Statligt stöd

1.Om inte annat föreskrivs i denna artikel ska artiklarna 107, 108 och 109 i EUF-fördraget tillämpas på stöd enligt förordning (EU) 202X/XXXX [GJP-förordningen] och förordning (EU) nr 1308/2013 när det gäller de olika typer av interventioner som anges i del II avdelning I kapitel IIa i den förordningen, eller på stöd som medlemsstaterna beviljar företag inom unionens fiskeri- och vattenbrukssektorer.

2. Artiklarna 107, 108 och 109 i EUF-fördraget ska inte tillämpas på stöd som betalas ut av medlemsstaterna i enlighet med och i överensstämmelse med denna förordning eller på det nationella bidrag till stödberättigande kostnader som medlemsstaterna tillhandahåller för de interventioner som avses i artikel 35.1 d–f och h–r eller på ytterligare nationell finansiering som ges för de interventioner som avses i artikel 35.1 d–f och h–r och som omfattas av artikel 42 i EUF-fördraget, eller på stöd som medlemsstaterna beviljar företag inom fiskeri- och vattenbrukssektorn och som omfattas av artikel 42 i EUF-fördraget.

3.Stöd som tillhandahålls av medlemsstaterna i enlighet med punkt 1 för insatser inom tillämpningsområdet för artikel 42 i EUF-fördraget, i syfte att ytterligare bidra till att finansiera de interventioner som avses i artikel 35.1 d–f och h–r i denna förordning, för vilka stöd beviljas från unionen vid någon tidpunkt under perioden för planen, får endast tillhandahållas om det är förenligt med denna förordning, förordning (EU) ... [GJP-förordningen] och förordning (EU) nr 1308/2013 och om det ingår i NRP-planen.

4.Medlemsstaterna får inte tillhandahålla ytterligare nationell finansiering för de interventioner som avses i artikel 35.1 a–c och g i denna förordning.

5.För de jordbruks-, fiskeri- och vattenbruksprodukter som omfattas av bilaga I till EUF-fördraget och för vilka artiklarna 107, 108 och 109 i EUF-fördraget är tillämpliga, får kommissionen tillåta, i enlighet med artikel 108 i EUF-fördraget, driftsstöd inom de sektorer som producerar, bearbetar och saluför dessa produkter, i syfte att avhjälpa de särskilda svårigheter som råder för jordbruks-, fiskeri- och vattenbruksproduktion i de yttersta randområdena och de mindre Egeiska öarna till följd av områdenas isolering, ökaraktär, ringa storlek och ytterst avlägsna läge.

Medlemsstaterna får bevilja kompletterande finansiering för genomförandet av interventioner i de yttersta randområdena och de mindre Egeiska öarna i enlighet med denna förordning. Om så sker ska medlemsstaterna anmäla den ytterligare finansieringen till kommissionen, och kommissionen får godkänna den i enlighet med denna förordning som en del av planerna. Stöd som anmäls ska därmed anses ha anmälts i den mening som avses i första meningen i artikel 108.3 i EUF-fördraget.

6.Genom undantag från artikel 211 i förordning (EU) nr 1308/2013 och artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 1184/2006 28 ska artiklarna 107, 108 och 109 i EUF-fördraget inte tillämpas på utbetalningar till stöd för lokal jordbruksproduktion och de särskilda försörjningsordningar som medlemsstaterna upprättar i enlighet med denna förordning.

KAPITEL 2
Delegering och kommittéförfarande

Artikel 86
Delegering av befogenheter rörande ändringar av vissa artiklar och bilagor

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 87 [Utövande av delegeringen] för att ändra artiklarna 48 [Stöd för lokala jordbruks-, fiskeri- och vattenbruksprodukter], 58 [medlemsstaternas ansvar, rapportering av oriktigheter], 62 [beräkning av sanktionsavgifter för gårdsförvaltning], 63 [uppgiftsinsamling och registrering], 70 [IAKS] samt bilagorna VIII [delmål och mål], IX [genomförande], XI [begäran om utbetalning], XV [unionens åtgärder] och XIV [finansiella korrigeringar] till denna förordning för att anpassa dem till förändringar som inträffar under programperioden.

Artikel 87
Utövande av delegeringen

1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 86 ges till kommissionen tills vidare från och med den dag då denna förordning träder i kraft.

3.Den delegering av befogenhet som avses i artikel 86 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.En delegerad akt som antas enligt punkt 5 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på en månad från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med en månad på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

7.Den befogenhet som enligt artikel 5.3 i förordning (EU) nr 1303/2013 29 ges kommissionen att anta en delegerad akt för att föreskriva en europeisk uppförandekod för partnerskap ska fortsätta att gälla för programperioden 2028–2034. Delegeringen av befogenhet ska utövas i enlighet med artikel 86 i den här förordningen.

Artikel 88
Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

3.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

KAPITEL 3
Förordning (EU, Euratom) 2024/2509

Artikel 89
Ändringar av förordning (EU, Euratom) 2024/2509

Artikel 63 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska ändras på följande sätt:

(1)I punkt 5 ska led a ersättas med följande:

”a) Uppgifter som ger en sann och rättvisande bild av genomförandets fortskridande under referensperioden, som den fastställs enligt sektorsspecifika regler, eller sina räkenskaper med utgifter som de haft under referensperioden, som den fastställs enligt sektorsspecifika regler, för utförande av de uppgifter de anförtrotts och som lagts fram för kommissionen för återbetalning.”

(2)Punkt 6 ska ersättas med följande:

”6. I de räkenskaper som avses i punkt 5 a ska det finnas uppgifter om förfinansiering och belopp för vilka indrivningsförfaranden pågår eller har slutförts. De uppgifter eller räkenskaper som avses i punkt 5 a ska åtföljas av en förvaltningsförklaring där det enligt uppfattningen hos dem som är ansvariga för förvaltningen av medlen intygas att

a) de uppgifter som ingår däri, inbegripet de uppgifter som avses i punkt 5 a, är rättvisande, fullständiga och korrekta,

b) utgifterna har använts för avsett ändamål, eller att de belopp som begärts för utbetalning från kommissionen har legat i linje med villkoren för utbetalning, enligt sektorsspecifika regler,

c) de kontrollsystem som införts säkerställer de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.”

(3)I punkt 7 ska första stycket ersättas med följande:

”De räkenskaper som avses i punkt 5 a eller de uppgifter på grundval av vilka utbetalning begärs från kommissionen och den sammanfattning som avses i punkt 5 b ska åtföljas av ett yttrande från ett oberoende revisionsorgan, som utarbetats i enlighet med internationellt vedertagna revisionsstandarder. I detta yttrande ska det anges om de kontrollsystem som inrättats fungerar tillfredsställande, säkerställas att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta och framgå om revisionsarbetet föranleder tvivel på vad som sägs i den förvaltningsförklaring som avses i punkt 6. I yttrandet ska det också fastställas huruvida de räkenskaper eller uppgifter som ligger till grund för begäran om utbetalning från kommissionen ger en sann och rättvisande bild och huruvida användningen av medel överensstämmer med tillämplig rätt eller huruvida de utgifter för vilka man ansökt om ersättning från kommissionen är lagliga och korrekta.

KAPITEL 4
Slutbestämmelser

Artikel 90
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.  

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

FINANSIERINGSÖVERSIKT OCH DIGITAL ÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET3

1.1Förslagets eller initiativets titel3

1.2Berörda politikområden3

1.3Mål3

1.3.1Allmänt/allmänna mål3

1.3.2Specifikt/specifika mål3

1.3.3Verkan eller resultat som förväntas3

1.3.4Prestationsindikatorer3

1.4Förslaget eller initiativet avser4

1.5Grunder för förslaget eller initiativet4

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet4

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.4

1.5.3Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder4

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument5

1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning5

1.6Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser6

1.7Planerad(e) genomförandemetod(er)6

2.FÖRVALTNING8

2.1Regler om uppföljning och rapportering8

2.2Förvaltnings- och kontrollsystem8

2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås8

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna8

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)8

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter9

3.FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER10

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten10

3.2Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen12

3.2.1Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen12

3.2.1.1Anslag i den antagna budgeten12

3.2.1.2Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål17

3.2.2Beräknad output som finansieras med driftsanslag22

3.2.3Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen24

3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten24

3.2.3.2Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål24

3.2.3.3Totala anslag24

3.2.4Beräknat personalbehov25

3.2.4.1Finansierat med den antagna budgeten25

3.2.4.2Finansierat med externa inkomster avsatta för särskilda ändamål26

3.2.4.3Totalt personalbehov26

3.2.5Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar28

3.2.6Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen28

3.2.7Bidrag från tredje part28

3.3Beräknad inverkan på inkomsterna29

4.Digitala inslag29

4.1Krav med digital relevans30

4.2Data30

4.3Digitala lösningar31

4.4Interoperabilitetsbedömning31

4.5Åtgärder till stöd för digitalt genomförande32

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 

1.1Förslagets eller initiativets titel

1.2Berörda politikområden 

1.3Mål

1.3.1Allmänna mål

1.3.2Specifika mål

1.3.3Verkan eller resultat som förväntas

1.3.4Prestationsindikatorer

1.4Förslaget eller initiativet avser 

 en ny åtgärd 

 en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 30  

 en förlängning av en befintlig åtgärd 

 en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

1.5Grunder för förslaget eller initiativet 

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

1.5.3Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

1.6Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser

 begränsad varaktighet

–    verkan från och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ till och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ

–    budgetkonsekvenser från och med 2028 till och med 2034 för åtagandebemyndiganden och från och med 2028 till och med 2035 för betalningsbemyndiganden.

 obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7Planerad(e) genomförandemetod(er) 

 Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

– via dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

–    via genomförandeorgan 31  

 Delad förvaltning med medlemsstaterna

 Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

– tredjeländer eller organ som de har utsett

– internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

– Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden

– organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

– offentligrättsliga organ

– privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– organ eller personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den grundläggande akten

– organ som är etablerade i en medlemsstat och som omfattas av en medlemsstats privaträtt eller unionsrätten och som i enlighet med sektorsspecifika regler kan anförtros genomförandet av unionsmedel eller budgetgarantier, i den mån sådana organ kontrolleras av offentligrättsliga organ eller privaträttsliga organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter och har tillräckliga finansiella garantier i form av gemensamt och solidariskt ansvar från kontrollorganens sida eller likvärdiga finansiella garantier, som för varje åtgärd kan vara begränsad till det högsta beloppet för unionens stöd.

Anmärkningar

2.FÖRVALTNING 

2.1Regler om uppföljning och rapportering 

2.2Förvaltnings- och kontrollsystem 

2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande) 

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter 

3.FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER 

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten

3.2Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen 

3.2.1Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen 

–    Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

–    Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

3.2.1.1Anslag i den antagna budgeten

			År	År	År	År	År	År	År	TOTALT budgetram 2028–2034
			2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034
Driftsanslag
02. Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och sjöfart, välstånd och säkerhet	Åtaganden	(1a)	135 571,000	133 134,000	130 131,000	127 411,000	123 879,000	111 535,000	103 415,000	865 076,000
	Betalningar	(2a)	p.m.							0,000
02.01 Stödutgifter för den nationella och regionala partnerskapsfonden	Åtaganden	(1a)								0,000
	Betalningar	(2a)								0,000
02.02 Nationella och regionala partnerskapsplaner och Interregplaner – Operativa utgifter	Åtaganden	(1a)	123 887,000	122 988,000	120 223,000	117 315,000	114 259,000	101 388,000	93 083,000	793 143,000
	Betalningar	(2a)	p.m.							0,000
02.02.01 EU:s hållbara välstånd	Åtaganden	(1a)								0,000
	Betalningar	(2a)								0,000
02.02.02 Europas försvarsförmåga och säkerhet	Åtaganden	(1a)								0,000
	Betalningar	(2a)								0,000
02.02.02.01 Migration, asyl, gränsförvaltning, visering och inre säkerhet	Åtaganden	(1a)	5 847,000	5 633,000	5 407,000	5 170,000	4 922,000	3 945,000	3 291,510	34 215,510
	Betalningar	(2a)	p.m.							0,000
02.02.02.02 Övriga	Åtaganden	(1a)								0,000
	Betalningar	(2a)								0,000
02 02 03 Stödja människor, stärka Europas samhällen och Europas sociala modell	Åtaganden	(1a)								0,000
	Betalningar	(2a)								0,000
02.02.04 Upprätthållande av Europas livskvalitet	Åtaganden	(1a)								0,000
	Betalningar	(2a)								0,000
02.02.04.01 GJP- och GFP-interventioner	Åtaganden	(1a)	42 272,000	42 268,000	42 265,000	42 261,000	42 257,000	42 204,000	42 172,000	295 699,000
	Betalningar	(2a)	p.m.							0,000
02.02.04.02 Övriga	Åtaganden	(1a)								0,000
	Betalningar	(2a)								0,000
02.02.05 Skydd av demokratin och rättsstatsprincipen i unionen och upprätthållande av unionens värden	Åtaganden	(1a)								0,000
	Betalningar	(2a)								0,000
02.02.06 Flexibilitet	Åtaganden	(1a)								0,000
	Betalningar	(2a)								0,000
02.02.07 Interreg-plan	Åtaganden	(1a)	0,000	1 753,000	1 782,000	1 810,000	1 840,000	1 524,000	1 555,000	10 264,000
	Betalningar	(2a)	p.m.							0,000
02.02.08 Tekniskt stöd på kommissionens initiativ – driftsutgifter	Åtaganden	(1a)								0,000
	Betalningar	(2a)								0,000
02.03 EU-faciliteten	Åtaganden	(1a)	11 684,000	10 146,000	9 909,000	10 095,000	9 621,000	10 147,000	10 331,000	71 933,000
	Betalningar	(2a)	p.m.							0,000
02 03 01 Unionsåtgärder	Åtaganden	(1a)	10 512,000	8 951,000	8 690,000	8 852,000	8 353,000	8 853,000	9 012,000	63 223,000
	Betalningar	(2a)	p.m.							0,000
02.03.01.01 Krissituationer – Europeiska unionens solidaritet	Åtaganden	(1a)	2 706,000	2 760,000	2 815,000	2 872,000	2 929,000	2 988,000	3 047,000	20 117,000
	Betalningar	(2a)	p.m.							0,000
02.03.01.02 Unionens säkerhetsnät (stabilisering av jordbruksmarknaderna)	Åtaganden	(1a)	900,000	900,000	900,000	900,000	901,000	900,000	900,000	6 301,000
	Betalningar	(2a)	p.m.							0,000
02.03.01.03 Migration, asyl, gränsförvaltning, visering och inre säkerhet	Åtaganden	(1a)	3 401 000	3 469 000	3 539 000	3 609 000	3 682 000	3 755 000	3 830 000	25 285 000
	Betalningar	(2a)								0,000
02.03.01.04 Andra unionsåtgärder	Åtaganden	(1a)								0,000
	Betalningar	(2a)								0,000
02.03.02. Buffert för nya utmaningar och prioriteringar	Åtaganden	(1a)	1 172,000	1 195,000	1 219,000	1 243,000	1 268,000	1 294,000	1 319,000	8 710,000
	Betalningar	(2a)	p.m.							0,000
TOTALA anslag	Åtaganden	=1a+1b+3	135 571,000	133 134,000	130 131,000	127 411,000	123 879,000	111 535,000	103 415,000	865 076,000
	Betalningar	=2a+2b+3	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.