EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 3.9.2025
COM(2025) 476 final
2025/0268(NLE)
Förslag till
RÅDETS FÖRORDNING
om inrättande av stödprogrammet för avveckling av kärnkraftverket Ignalina i Litauen för perioden 2028–2034 och om upphävande av förordning (EU) 2021/101
{SWD(2025) 255 final} - {SWD(2025) 256 final}
MOTIVERING
1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET
•Motiv och syfte med förslaget
Kärnkraftverket Ignalina i närheten av staden Visaginas består av två högtrycksreaktorer av kanaltyp (RBMK-1500-reaktorer), samma typ som i Tjernobyl. Avvecklingen av detta kärnkraftverk kommer att bidra till ökad kärnsäkerhet i regionen och i EU som helhet.
I detta syfte är det allmänna målet för Ignalinaprogrammet (programmet) att hjälpa Litauen att hantera säkerhetsutmaningarna i samband med avvecklingen av kärnkraftverket Ignalina. Programmet har också avsevärd potential att skapa kunskap och att stödja EU:s medlemsstater och i förekommande fall tredjeländer med deras egna avvecklingar, särskilt sådana som omfattar grafitmodererade kärnreaktorer.
Programmet har genomförts genom flera budgetplaneringsperioder sedan början av 2000-talet, och enligt den pågående översynen av avvecklingsplanen bör verksamheten avslutas år 2049. Avvecklingen av dessa reaktorer är ett banbrytande arbete med tekniska utmaningar såsom nedmonteringen av grafitmodererade härdar och den efterföljande hanteringen av stora mängder bestrålad grafit.
Programmet är på väg att nå flera viktiga milstolpar, med hjälp av finansiering från den fleråriga budgetramen 2021–2027. Dessa innefattar i) slutförandet av nedmonteringen av reaktorhärdens övre och nedre delar vid reaktor 1, ii) inledande av kontraktet om nedmontering av centrala delar av reaktorhärdarna och iii) inledande av kontraktet om utformning och uppförande av anläggningen för mellanlagring av grafit. Emellertid kommer avsevärd ytterligare finansiering att behövas för att hantera de huvudsakliga resterande frågorna kring radiologisk säkerhet i samband med avvecklingen av kärnkraftverket Ignalina.
Programmet härrör från förhandlingarna om Litauens anslutning till Europeiska unionen. Litauens åtagande att stänga och därefter avveckla de två kärnreaktorerna av sovjetisk konstruktion senast vid ett gemensamt överenskommet datum fastställs i Litauens anslutningsfördrag 1 . Som en solidaritetshandling gentemot Litauen åtog sig Europeiska unionen, som erkänner att avvecklingen av kärnkraftverket Ignalina är långsiktig och innebär en utomordentligt stor finansiell belastning för Litauen, genom protokoll nr 4 till Litauens anslutningsfördrag 2 , att tillhandahålla tillräckligt ekonomiskt stöd, grundat på faktiska betalningsbehov och faktisk absorberingskapacitet, för avvecklingen av kärnkraftverket Ignalina.
Litauen har fullgjort sitt åtagande enligt anslutningsfördraget att stänga sina reaktorer inom rimlig tid 3 . Med utgångspunkt i bestämmelserna i protokoll nr 4 om kärnkraftverket Ignalina till Litauens anslutningsfördrag har Europeiska unionens råd antagit på varandra följande förordningar för tiden efter 2006 4 , 5 för avvecklingen. Förutom ekonomiskt stöd från EU fick Ignalinaprogrammet inledningsvis stöd från internationella givare (EU:s medlemsstater, Norge och Schweiz) som bidragit till den internationella stödfond för avvecklingen av Ignalina som förvaltas av Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling.
•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området
Programmets mål har finjusterats under årens lopp för att bättre tillgodose behoven och sörja för en säker avveckling av anläggningen. Inledningsvis och fram till 2013 var EU:s stöd utformat för att stödja Litauen både med att stänga och avveckla verksamheten vid berörda reaktorer och med att hantera följderna av den förtida stängningen av kärnkraftverket. Senare, 2014, avgränsades dock programmets omfattning till enbart avvecklingsfrågor, dvs. säkerhetsrelaterade åtgärder. För den kommande etappen rekommenderas det att programmet även fokuseras på avvecklingsfrågor som inbegriper utmaningar vad gäller radiologisk säkerhet.
Hanteringen av använt kärnbränsle efter säker mellanlagring därav (vilket har åstadkommits av programmet) och slutförvaringen av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall i ett djupt geologiskt slutförvaringslager omfattas inte av programmet och förblir varje enskild medlemsstats ansvar i enlighet med rådets direktiv 2011/70/Euratom om ansvarsfull och säker hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall.
Vad gäller den nuvarande fleråriga budgetramen kommer det huvudsakliga allmänna målet att kompletteras med syftet att sprida kunskap (som skapas genom programmet) om avvecklingsprocessen till alla EU-medlemsstater och i förekommande fall till tredjeländer och därmed öka det EU-mervärde som programmet skapar.
•Förenlighet med unionens politik inom andra områden
EU:s budget bör säkerställa att Europeiska unionen är säker och trygg med högsta möjliga nivå av kärnsäkerhet och där kunskap, erfarenheter och färdigheter som bildas under avvecklingen delas, så att uttryckliga kunskapsprodukter om styrningsrelaterade avvecklings- och avfallshanteringsfrågor, om bästa förvaltningspraxis och om tekniska utmaningar tillhandahålls alla EU:s medlemsstater och, i förekommande fall, tredjeländer som förvaltar avvecklingsprogram. Stödprogrammet för avveckling av kärnkraftverket Ignalina har bidragit och kommer att fortsätta att bidra till alla dessa mål. Det viktigaste resultatet för Ignalinaprogrammet är den gradvisa minskningen av den radiologiska risken för arbetstagare, allmänhet och miljö i Litauen, men också i EU som helhet.
Programmet passar in i EU:s regelverk om kärnsäkerhet. Följande dokument är särskilt relevanta för programmet: i) rådets direktiv 2011/70/Euratom om inrättande av ett gemenskapsramverk för ansvarfull och säker hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall, ii) rådets direktiv 2009/71/Euratom och dess ändring rådets direktiv 2014/87/Euratom om upprättande av ett gemenskapsramverk för kärnsäkerhet vid kärntekniska anläggningar och iii) rådets direktiv 2013/59/Euratom om fastställande av grundläggande säkerhetsnormer för skydd mot de faror som uppstår till följd av exponering för joniserande strålning. Programmets överensstämmelse, förenlighet och synergier med unionens övriga politik och program, särskilt med instrumentet för kärnsäkerhetssamarbete och avveckling [XXX], kommer att säkerställas.
2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN
•Rättslig grund
Den rättsliga grunden för programmet fastställs i protokoll nr 4 till 2003 års anslutningsfördrag, där det anges att unionen i solidaritet med Litauen kommer att tillhandahålla tillräckligt ytterligare gemenskapsstöd för avvecklingssträvandena efter 2006.
Denna rättsliga grund bekräftades av den juridiska avdelningen vid Europeiska unionens råd i samband med antagandet av rådets förordningar (Euratom) nr 1369/2013 och (EU) 2021/101.
•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)
Ignalinaprogrammet härrör från Litauens anslutningsfördrag och är ett åtagande från Europeiska unionen gentemot Litauen. Programmet omfattas av tillämpningsområdet för Litauens nationella program inom ramen för rådets direktiv 2011/70/Euratom.
Sedan programmets början har EU:s mervärde av programmet definierats i form av kärnsäkerhet och lindring av den ekonomiska bördan. Utan samfinansiering från EU skulle avvecklingsprocessen sannolikt bromsas och programmet därmed avprioriteras till förmån för andra nationella program, och EU skulle förlora inflytande över säkerhetsmålen, vilket i sin tur skulle kunna äventyra arbetstagarnas, allmänhetens och miljöns säkerhet. I det nuvarande utvecklingsskedet skapar programmet fortfarande ett värde i detta avseende, i och med de resterande utmaningarna vad gäller radiologisk säkerhet. Bidraget minskar dock i takt med att avvecklingen fortskrider.
Programmet kan också skapa mervärde för EU genom att öka fokus på kunskapsutbyte och på att hjälpa medlemsstater, och eventuellt tredjeländer, som står inför liknande svårigheter med sina avvecklingsplaner 6 . Programmets bidrag till att säkerställa nedmonteringen av reaktorerna vid Ignalina kommer att generera mycket relevant erfarenhet och know-how som kan vara till nytta för andra avvecklingsprojekt och ökad säkerhet i och utanför EU.
•Proportionalitetsprincipen
Under nästa fleråriga budgetram kommer programmet att inriktas på de radiologiska säkerhetsutmaningar i samband med avvecklingen av kärnkraftverket Ignalina som kan bidra till det största mervärdet för EU (dvs. en gradvis minskning av den radiologiska risken för arbetstagare, allmänheten och miljön i Litauen och i EU som helhet).
•Val av instrument
Enligt förhandsbedömningen skulle förslagets mål lämpligast uppnås genom en förordning, dvs. samma form som det befintliga lagstiftningsinstrumentet. Kommissionen föreslår därför att programmet även fortsättningsvis ska genomföras via indirekt förvaltning genom de pelarbedömda anförtrodda enheterna.
Enligt halvtidsöversynen av programmet säkerställer den nuvarande utformningen (dvs. Ignalinaprogrammet som ett särskilt utgiftsprogram) dessutom ett ändamålsenligt och effektivt genomförande av programmet, där framgångsfaktorerna består av en tydlig definition av roller och ansvarsområden och av en förstärkt övervakningsram.
3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR
•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning
Enligt halvtidsöversynen är det nuvarande programmet förenligt med den EU-politik som syftar till att säkerställa högsta möjliga kärnsäkerhetsnivå. EU:s stöd säkerställer att nedmonteringsstrategin för den närmaste framtiden i Litauen stadigt fortskrider och förhindrar att merparten av bördan förs vidare till kommande generationer. Samtidigt avviker det av historiska skäl delvis från regeln att den berörda medlemsstaten måste bära det yttersta ansvaret för att tillhandahålla tillräckliga finansiella resurser för kärnkraftsavveckling och hantering av radioaktivt avfall.
Litauen har på ett ändamålsenligt och effektivt sätt gjort framsteg i arbetet med avvecklingen av sina reaktorer i linje med det grundscenario man enades om 2020 (dvs. avvecklingsplanen). Programmet har dock drabbats av vissa förseningar på grund av problem och bakslag till följd av sin komplexitet, men förvaltningssystemet har visat sig kunna hantera sådana svårigheter.
Översynen visade också att tack vare EU-finansieringen i den nuvarande fleråriga budgetramen kommer säkerhetsnivåerna vid anläggningen att förbättras avsevärt. Den främsta utvecklingen i Litauen vid anläggningen innefattar stadiga framsteg med i) hanteringen av avfall från avvecklingen och från den tidigare verksamheten, ii) nedmonteringen av system och komponenter i den övre och nedre delen av reaktorhärden (de så kallade områdena R1 respektive R2) och av rör i grafitkanalerna samt iii) förberedelser för nedmontering av den bestrålade grafiten från reaktorernas härdar, vilket är ett banbrytande projekt av en aldrig tidigare skådad omfattning.
I översynen konstaterades även att i) riktade åtgärder behövs för att optimera personalplanen för kärnkraftverket i Ignalina och att särskild fokus bör läggas på kvalificerad arbetskraft inom kritiska områden som upphandlingar, ii) fastställandet av en nationell bidragsnivå kommer att bidra till att öka ansvarsskyldighet och till fler kostnadsbesparande beslut hos bidragsmottagaren, och iii) även om det är nödvändigt med en specifik nivå av nationellt bidrag så räcker det inte för att ge incitament till en snabb och effektiv avveckling av kärnkraftverket.
I och med dessa slutsatser kommer den föreslagna rättsliga grunden för nästa fleråriga budgetram (2028–2034) att bibehålla den medfinansieringssats som fastställs i den nuvarande rättsliga grunden och införa ett mål för att optimera organisationen och personalstyrkan vid kärnkraftverket Ignalina.
Enligt halvtidsöversynen har styrningsstrukturen garanterat ett ändamålsenligt och effektivt genomförande av programmet. De främsta framgångsfaktorerna inbegrep tydliga definitioner av roller och ansvarsområden samt en stärkt övervakningsram. Genom analysen identifierades även följande områden där ytterligare förbättringar kan göras:
i)Kraftigare engagemang från medlemsstaten för ökat egenansvar samt starkare ansvarsskyldighet för avvecklingsoperatören (slutlig stödmottagare).
ii)Rationalisering av förfarandena för att öka takten och effektiviteten i förvaltningens alla faser.
iii)Bättre samordning med resultaten från andra avvecklingsprogram.
Sedan programmet inleddes har EU:s ekonomiska stöd genomförts genom indirekt förvaltning 7 . Kommissionen föreslår att genomförandet av programmets budget även fortsättningsvis ska överlåtas åt de pelarbedömda anförtrodda enheterna.
•Samråd med berörda parter
Förslagen till EU-program inom den fleråriga budgetramen 2028–2034 föregicks av sju offentliga samråd, bland annat om EU-finansiering för den inre marknaden och samarbete mellan nationella myndigheter, EU-finansiering för konkurrenskraft och genomförande av EU-finansiering med medlemsstater och regioner. Samråden riktade sig till ett stort antal intressenter, däribland allmänheten, företag (inklusive små och medelstora företag), offentliga myndigheter, mottagare av EU-finansiering, organisationer i det civila samhället, den akademiska världen och internationella intressenter.
Deltagarna i samråden var eniga kring behovet av rationaliserade investeringar i konkurrenskraft och andra EU-prioriteringar, som kompletteras med investeringar i särskilda projekt i EU-regioner som kan stödja ramvillkor, bland annat för hållbar tillväxt. Vissa intressenter betonade till exempel behovet av stöd för att hjälpa regioner att ta sig an den rena omställningen, samtidigt som andra underströk behovet av att främja investeringar i mindre gynnade, avlägset belägna och avfolkade områden eller områden som drabbats av strukturell förändring.
•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden
Handlingar som används som underlag för utarbetandet av programmet inom ramen för nästa fleråriga budgetram omfattar rapporter från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om utvärderingen och genomförandet av EU:s stödprogram för avveckling av kärnkraftverk i Bulgarien, Slovakien och Litauen och om JRC-programmet för avveckling och avfallshantering.
•Konsekvensbedömning
I linje med EU:s budgetförordning 2024/2509 8 och kommissionens riktlinjer för bättre lagstiftning 9 krävs ingen konsekvensbedömning för program som erbjuder kontinuitet i fråga om innehåll och struktur eller som har en relativt liten budget. För dessa program räcker det med en förhandsutvärdering i form av ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar. Därför uppfyller det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer detta förslag kommissionens krav för bättre lagstiftning och tillhandahåller den analys som krävs för utarbetandet av förslaget.
Man har hittills gjort betydande framsteg i Litauen. Det är viktigt att programmet fortsätter att prioriteras för ytterligare EU-stöd i nästa fleråriga budgetram (2028–2034) eftersom det har potential att ge ett anmärkningsvärt EU-mervärde, i fråga om både säkerhet och kunskapsvinster. Att bibehålla Ignalinaprogrammet som ett särskilt utgiftsprogram bemöter mer effektivt behoven av att
–applicera EU:s inflytande på säkerhetsmålen,
–maximera kunskapsvinsten omkring avveckling av kärnreaktorer i och utanför EU.
•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling
Programmet genomförs för närvarande genom indirekt förvaltning, med hjälp av pelarbedömda genomförandeorgan. Enligt halvtidsöversynen av programmet har den nuvarande utformningen visat sig säkerställa ett ändamålsenligt och effektivt programgenomförande och kommer därför att fortsätta inom ramen för nästa fleråriga budgetram, med vissa förenklingar baserade på lärdomar från genomförandet till dags dato.
Programmet kommer att fortsätta att nyttja den fleråriga programplanering som föreskrivs i budgetförordningen. Den fleråriga detaljerade avvecklingsplanen kommer att användas som grundscenariot för programplanering och övervakning, vilket kommer att förbättra programcykelns effektivitet och punktlighet. Planen kan ses över regelbundet enligt vad som krävs av litauisk lagstiftning och beroende på vilka framsteg som uppnåtts. Dessutom kommer den årliga rapporteringen att förenklas, i linje med den gemensamma prestationsramen för budgeten efter 2027 10 .
Potentiella synergier och potentiell komplementaritet mellan programmen inom den fleråriga budgetramen kommer också i möjligaste mån att utnyttjas.
•Grundläggande rättigheter
Programmet påverkar inte de grundläggande rättigheterna.
4.BUDGETKONSEKVENSER
Det föreslagna budgetanslaget för 2028–2034 är fastställt till 678 000 000 EUR i löpande priser. Budgetanslaget baseras på de planerade årliga utbetalningarna i enlighet med avvecklingsplanen, med beaktande av de föreslagna tröskelvärdena för samfinansiering från EU. Eftersom grundscenariot fastställer en nästan linjär utvecklingskurva planeras nästan konstanta årliga åtagande- och betalningsplaner, i enlighet med vad som presenteras i finansierings- och digitaliseringsöversikten.
Insatser som samfinansieras inom ramen för det föreslagna finansieringsprogrammet baseras på den detaljerade avvecklingsplan som inrättades i rådets förordning nr 1369/2013. I avvecklingsplanen fastställs programmets omfattning samt avvecklingens sluttillstånd och slutdatum. Avvecklingsplanen omfattar avvecklingsverksamhet samt därtill hörande tidsplaner, kostnader och personalbehov. Planen uppdaterades 2020, och en ny översyn planeras till 2027 i linje med litauisk lagstiftning.
Behovet av personal och administrativa resurser för programmets förvaltning förblir oförändrat i förhållande till det föregående programmet.
5.ÖVRIGA INSLAG
•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering
Initiativet kommer att övervakas genom den gemensamma prestationsramen för budgeten efter 2027. Enligt denna ram bör en genomföranderapport lämnas in under programmets genomförandefas. Dessutom ska en efterhandsbedömning göras i enlighet med artikel 34.3 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. Denna bedömning ska genomföras i linje med kommissionens riktlinjer för bättre lagstiftning och baseras på indikatorer som är relevanta för programmets mål.
Kommissionen ändrade år 2014 programmets förvaltning för den fleråriga budgetramen för 2014–2020 i syfte att ange tydligare roller och ansvarsområden och införa mer omfattande krav för programplanering, övervakning och rapportering för stödmottagarna. I enlighet med denna reviderade förvaltningsmetod utsåg Litauen en programsamordnare (vice minister eller statssekreterare) som ska ansvara för programplanering, samordning och övervakning av avvecklingsprogrammet på nationell nivå. Det har också inrättats en kommitté som svarar för övervakning och rapportering, där en företrädare för kommissionen samt programsamordnaren är medordförande.
Dessutom har en särskild kommitté inrättats för att förvalta nedmonteringen av reaktorhärdarna (projekt R3D), i och med verksamhetens relevans i fråga om både kostnader och tidsplan. Med tanke på avvecklingsprocessens avsevärda tidsrymd kommer fleråriga arbetsprogram och finansieringsbeslut att antas i enlighet med budgetförordningen.
Kommissionen planerar att fortsätta att anförtro genomförandet av programmens budget åt de pelarbedömda anförtrodda enheterna (indirekt förvaltning), dvs. den litauiska nationella byrån Central Project Management Agency (CPMA) och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD). Dessutom kommer kommissionen att fortsätta att noga följa projektgenomförandet via skrivbordsgranskning och kontroller på plats var sjätte månad samt komplettera den regelbundna programplanerings-, övervaknings- och kontrollcykeln med tematiska kontroller baserade på riskbedömningar.
•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget
I artikel 3 i den föreslagna grundläggande akten anges programmets mål för den fleråriga budgetramen för 2028–2034. Dessa återspeglar de två centrala aspekterna av programmets EU-mervärde, nämligen förstärkt kärnsäkerhet och ökad kunskap för EU:s medlemsstater om processen för kärnkraftsavveckling.
I artiklarna 3, 8 och 9 och i bilagan till förslaget fastställs gemensamt en ram för att se till att den relevanta EU-finansieringen inriktas på åtgärder som verkligen uppfyller programmets mål. I dessa artiklar och i bilagan klargörs också i vilken utsträckning EU och Litauen delar på ansvaret för avvecklingen av kärnkraftverket Ignalina.
Bestämmelsen om samfinansiering och kostnadsberäkningarna i den detaljerade avvecklingsplanen återspeglar EU:s åtagande gentemot Litauen i enlighet med anslutningsfördraget.
I artikel 10 föreskrivs användning av fleråriga arbetsprogram för att återspegla längden på avvecklingsprogrammen. I den artikeln fastställs också förfarandet för att se över det fleråriga arbetsprogrammets tillämpningsområde och lämpliga verktyg för kommissionen för att införa korrigerande åtgärder vid behov.
Bilagan innehåller en detaljerad beskrivning av programmets specifika mål, nämligen att bibehålla EU-finansieringen för viktiga funktioner, såsom säkerhet, och att samtidigt använda samfinansieringssystem för att anpassa lokala intressenters intressen till EU:s intressen.
2025/0268 (NLE)
Förslag till
RÅDETS FÖRORDNING
om inrättande av stödprogrammet för avveckling av kärnkraftverket Ignalina i Litauen för perioden 2028–2034 och om upphävande av förordning (EU) 2021/101
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av 2003 års anslutningsakt, särskilt artikel 3.2 i protokoll nr 4 till denna,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
av följande skäl:
(1)I enlighet med protokoll nr 4 om kärnkraftverket Ignalina till 2003 års anslutningsakt 11 åtog sig Litauen att stänga reaktor 1 och reaktor 2 i kärnkraftverket Ignalina senast den 31 december 2004 respektive den 31 december 2009 samt att därefter avveckla dessa reaktorenheter.
(2)I enlighet med anslutningsaktens förpliktelser och med stöd från unionen har Litauen stängt de två reaktorerna inom respektive tidsfrist och gjort betydande framsteg mot avvecklingen av reaktorerna. Det krävs ytterligare arbete för att fortsätta att minska den radiologiska risken. Mot bakgrund av tillgängliga uppskattningar kommer det att krävas ytterligare ekonomiska resurser i detta syfte efter år 2027.
(3)Avvecklingen av det kärnkraftverk som omfattas av denna förordning ska utföras i enlighet med unionens lagstiftning om kärnsäkerhet, nämligen rådets direktiv 2009/71/Euratom 12 , och om avfallshantering, nämligen rådets direktiv 2011/70/Euratom 13 . Enligt denna lagstiftning ligger det slutliga ansvaret för kärnsäkerheten och för säkerheten vid hanteringen av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall hos Litauen.
(4)I protokoll nr 4 till 2003 års anslutningsakt konstaterades det att den tidiga nedläggningen och den därpå följande avvecklingen av kärnkraftverket Ignalina med dess två 1 500 MW RBMK-reaktorenheter, som ärvts av f.d. Sovjetunionen, saknade motstycke och för Litauen innebar en utomordentligt stor finansiell belastning, som inte stod i proportion till landets storlek och ekonomiska styrka, och det förklarades att unionens stöd enligt stödprogrammet för avveckling av kärnkraftverket Ignalina i Litauen (programmet) ska fortsätta utan avbrott och förlängas efter 2006, för den följande budgetperioden.
(5)I denna förordning fastställs en vägledande finansieringsram för programmet.
(6)Programmets överenstämmelse, förenlighet och synergier med unionens politik och program av relevans, särskilt med instrumentet för kärnsäkerhetssamarbete och avveckling som inrättas genom rådets förordning [XXX] 14 , bör säkerställas vid genomförandet av programmet.
(7)I en snabbt föränderlig ekonomisk, social och geopolitisk miljö har den senaste tidens erfarenheter visat att det finns behov av en mer flexibel flerårig budgetram och mer flexibla utgiftsprogram för unionen. För detta ändamål, och i enlighet med målen för programmet, bör finansieringen på ett lämpligt sätt beakta föränderliga politiska behov och unionens prioriteringar, såsom de identifierats i relevanta dokument som publicerats av kommissionen, i Europaparlamentets resolutioner och i rådets slutsatser, samtidigt som tillräcklig förutsägbarhet för budgetgenomförandet säkerställs.
(8)Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 15 är tillämplig på programmet. I den förordningen fastställs reglerna för fastställandet och genomförandet av unionens allmänna budget, inklusive regler om bidrag, priser, icke-finansiella donationer, upphandling, indirekt förvaltning, ekonomiskt stöd, finansieringsinstrument och budgetgarantier.
(9)I enlighet med förordning (EU, Euratom) 2024/2509, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 16 , rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 17 , rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 18 och rådets förordning (EU) 2017/1939 19 ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter och bedrägeri, återkrav av medel som förlorats, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt i tillämpliga fall administrativa sanktioner. I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 får Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utföra utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I överensstämmelse med förordning (EU) 2017/1939 får Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) utreda och lagföra bedrägeri och annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 20 . I enlighet med förordning (EU, Euratom) 2024/2509 är varje person eller enhet som tar emot unionsmedel skyldig att samarbeta till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen, ge kommissionen, Olaf, Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska revisionsrätten de rättigheter och den tillgång som krävs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av unionsmedel beviljar likvärdiga rättigheter.
(10)Programmet ska genomföras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [XXX] 21 [Prestationsförordningen] i vilken regler för utgiftsspårning och prestationsramen för budgeten inrättas, inbegripet regler för att säkerställa en enhetlig tillämpning av principen om att inte orsaka betydande skada och jämställdhetsprincipen som anges i artikel 33.2 d respektive f i förordning (EU, Euratom) 2024/2509, regler för övervakning och rapportering om resultaten av unionsprogram och unionsverksamheter, regler för inrättande av en portal för unionsfinansiering, regler för utvärdering av programmen samt andra övergripande bestämmelser som är tillämpliga på alla unionsprogram, t.ex. bestämmelserna om information, kommunikation och synlighet.
(11)Denna förordning påverkar inte resultaten av framtida förfaranden om statligt stöd som kan genomföras i enlighet med artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).
(12)Finansieringen enligt denna förordning bör inriktas på åtgärder för att genomföra avvecklingens säkerhetsmål.
(13)Programmet bör omfatta uppbyggnad av kunskap och utbyte av erfarenheter. Kunskap, erfarenheter och lärdomar med avseende på processen för kärnkraftsavveckling och avfallshantering som förvärvats inom ramen för detta program bör spridas i och utanför unionen, i samordning och samverkan med kommissionens kärntekniska anläggningar vid gemensamma forskningscentrumets (JRC) anläggningar, eftersom sådana åtgärder medför det största mervärdet för EU och bidrar till arbetstagarnas och allmänhetens säkerhet samt till skydd av miljön. Samarbetsförfarandet och samarbetets omfattning och ekonomiska aspekter bör anges i de fleråriga arbetsprogrammen och kan också vara föremål för avtal mellan medlemsstaterna eller mellan medlemsstater och kommissionen.
(14)JRC bör underlätta spridningen av kunskap om kärnkraftsavveckling bland olika berörda parter i unionen på ett samordnat sätt, till exempel genom att genomföra marknadsanalyser, granskningar och bedömningar av kunskapsbehoven i unionen och i förekommande fall i tredjeländer, identifiera möjliga riktlinjer för samarbete, berörda parter och områden där den kunskap som byggts upp under programmets genomförande skulle ge störst mervärde samt utveckla format för kunskapsutbyte. Spridningen av den kunskap som byggts upp bör finansieras av JRC. Varje medlemsstat bör kunna börja utveckla relationer och utbyten för spridning av kunskap. När så är relevant kan sådana utbyten involvera tredjeländer, i överensstämmelse med och som komplement till åtgärder som genomförs inom ramen för Europaparlamentets och rådets förordning [XXX] 22 [Europa i världen] och rådets förordning [XXX] 23 [INSC-D].
(15)Avvecklingen av kärnkraftverket Ignalina bör utföras med hjälp av bästa tillgängliga tekniska expertis, och med vederbörlig hänsyn till arten av och de tekniska specifikationerna för de anläggningar som ska avvecklas, för att säkerställa säkerhet och högsta möjliga effektivitet, så att internationell bästa praxis beaktas.
(16)Ett effektivare programgenomförande bör åstadkommas genom en proportionerlig nedskärning av den personal som arbetar med avvecklingsverksamhet vid kärnkraftverket Ignalina. Med tanke på de nedmonteringsåtgärder som ska genomföras under 2028–2034 och eftersom kärnkraftverket Ignalina valde att lägga ut hela nedmonteringen av reaktorschaktens centrala delar på entreprenad, torde minskningen av arbetsstyrkan i avvecklingsverksamheten motsvara minst en tredjedel av antalet heltidsekvivalenter i slutet av 2024.
(17)Effektiv övervakning och kontroll av utvecklingen av avvecklingsprocessen bör säkerställas av Litauen och kommissionen för att uppnå högsta möjliga mervärde för unionen vad beträffar de medel som anslås enligt denna förordning, även om det slutliga ansvaret för avvecklingen ligger hos Litauen. Denna övervakning och kontroll inbegriper effektiv prestationsmätning och korrigerande åtgärder vid behov. Som del av de arbetsprogram som antagits i enlighet med artikel 9 i rådets förordning (EU) 2021/101 har därför en kommitté med övervaknings- och informationsfunktioner inrättats med en företrädare för kommissionen och en för Litauen som medordförande 24 .
(18)Det bör vara möjligt att se över storleken på de anslag som tilldelas programmet och programperioden på grundval av resultaten från en rapport om genomförandet.
(19)Verksamhet som samfinansieras enligt denna förordning bör identifieras inom de gränser som fastställs i den avvecklingsplan som Litauen har lagt fram enligt förordning (Euratom) nr 1369/2013 25 och senare ändringar av denna. I avvecklingsplanen fastställs programmets omfattning samt avvecklingens sluttillstånd och slutdatum. Avvecklingsplanen omfattar avvecklingsverksamhet samt därtill hörande tidsplaner, kostnader och personalbehov. Vid eventuella betydande händelser som påverkar planens innehåll bör Litauen lägga fram en uppdaterad avvecklingsplan för kommissionen för övervägande vid utarbetandet av de fleråriga arbetsprogrammen, när så är relevant och i enlighet med bestämmelserna i litauisk lagstiftning eller inom en kortare tidsfrist.
(20)Verksamheten inom programmet bör genomföras med en gemensam ekonomisk insats av unionen och Litauen. Ett högsta belopp för unionens medfinansiering har fastställts i överensstämmelse med den medfinansieringspraxis som upprättades inom ramen för föregående program. Mot bakgrund av praxis inom ramen för jämförbara unionsprogram och den starkare litauiska ekonomin bör unionens medfinansieringssats inte vara högre än 86 % av de stödberättigande kostnaderna räknat från programmets start och fram till dess att den verksamhet som finansieras genom denna förordning har genomförts. Återstående medfinansiering bör tillhandahållas av Litauen och andra källor än unionens budget, exempelvis från internationella finansieringsinstitutioner och andra givare.
(21)Vederbörlig hänsyn har tagits till revisionsrättens särskilda rapport nr 22/2016 26 , dess rekommendationer och kommissionens svar.
(22)Programmet omfattas av Litauens nationella program inom ramen för rådets direktiv 2011/70/Euratom.
(23)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av programmets mål bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 27 .
(24)De genomförandemetoder och former för unionsfinansiering som fastställs i denna förordning bör väljas utifrån vad som är bäst för att uppnå åtgärdernas särskilda mål och leverera resultat, med särskild hänsyn till kostnader för kontroller, administrativa bördor och förväntad risk för bristande efterlevnad. Detta bör inbegripa att man överväger användning av enhetsbelopp, schablonsatser och enhetskostnader samt finansiering som inte är kopplad till kostnaderna enligt artikel 125.1 a i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.
(25)Programmet ersätter det program som inrättades genom förordning (EU) 2021/101 för perioden 1 januari 2021–31 december 2027. Den förordningen bör därför upphävas.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Innehåll
Genom denna förordning inrättas stödprogrammet för avveckling av kärnkraftverket Ignalina i Litauen (programmet), och målen för programmet, dess budget för perioden 1 januari 2028–31 december 2034 och formerna för unionsfinansiering och reglerna för tillhandahållande av sådan finansiering fastställs.
Artikel 2
Definitioner
I denna förordning gäller följande definitioner:
(1)avveckling: administrativa och tekniska åtgärder som gör det möjligt att befria en kärnteknisk anläggning från viss eller all tillsynskontroll och som syftar till att säkerställa långsiktigt skydd av allmänheten och miljön, inbegripet en minskning av halterna av rester av radionuklider i material och på platsen för anläggningen.
(2)avvecklingsplan: dokument som innehåller detaljerad information om den föreslagna avvecklingen, och som omfattar följande: vald avvecklingsstrategi, tidsplan för avvecklingsverksamheten samt typer av och ordningsföljd för den; tillämpad avfallshanteringsstrategi, inbegripet sanering; föreslaget sluttillstånd; lagring och slutförvaring av avfallet från avvecklingen; avvecklingens tidsram; kostnadsberäkningar för slutförandet av avvecklingen; mål, förväntade resultat, delmål, måldatum samt motsvarande nyckelprestationsindikatorer, inbegripet indikatorer baserade på resultatvärdemetoden. Planen utarbetas av tillståndshavaren för den kärntekniska anläggningen och återspeglas i programmets fleråriga arbetsprogram.
Artikel 3
Programmets mål
1.Programmet har följande allmänna mål:
(a)Att bistå Litauen med genomförandet av avvecklingen av kärnkraftverket Ignalina, med särskild tonvikt på hanteringen av utmaningarna vad gäller radiologisk säkerhet och optimeringen av programmets genomförande genom en proportionerlig minskning av arbetskraft.
(b)Att skapa kunskap om processen för kärnkraftsavveckling och hanteringen av radioaktivt avfall som uppstår från avvecklingsverksamheten, och leverera uttryckliga kunskapsprodukter om styrningsrelaterade avvecklings- och avfallshanteringsfrågor, bästa förvaltningspraxis och tekniska utmaningar.
(c)Den kunskap som avses i första stycket b ska på alla relevanta områden spridas på och utöver unionsnivå, så att potentiella unionssynergier utvecklas, inom ramen för programmet instrument för kärnsäkerhetssamarbete och avveckling (INSC-D) i enlighet med artikel [X] i förordning (Euratom) [XXX].
2.Gemensamma forskningscentrumet ska samordna struktureringen och spridningen av den kunskap som avses i punkt 1 första stycket b till medlemsstaterna och i förekommande fall till tredjeländer. Denna verksamhet ska finansieras genom INSC-D-programmet, och 100 % av de stödberättigande kostnaderna ska finansieras av unionen.
3.Programmets specifika mål ska vara att utföra projektering, nedmontering och dekontaminering av utrustningen och schakten i reaktorbyggnaden i Ignalina i enlighet med avvecklingsplanen, inbegripet hantering av radioaktivt avfall som uppstår från avvecklingsverksamheten, och fortsätta den säkra hanteringen av avfallet från avvecklingen och från den tidigare verksamheten.
4.En detaljerad beskrivning av det specifika mål som avses i punkt 3 i denna artikel återfinns i bilagan. Kommissionen får genom genomförandeakter ändra bilagan. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 11.2.
Artikel 4
Budget
1.Den vägledande finansieringsramen för genomförandet av programmet under perioden 1 januari 2028–31 december 2034 fastställs till 678 000 000 EUR i löpande priser.
2.Om den åtgärd som ett budgetmässigt åtagande ska täcka sträcker sig över mer än ett budgetår får åtagandet delas upp över flera år i årliga delbetalningar.
3.Anslag får föras in i unionens budget efter 2034 för att täcka nödvändiga utgifter och för att möjliggöra förvaltningen av åtgärder som inte slutförts när programmet avslutas.
4.Den finansieringsram som avses i punkt 1 i denna artikel och beloppen för de ytterligare medel som avses i artikel 5 får också användas för tekniskt och administrativt bistånd för genomförandet av programmet, såsom förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering, gemensamma it-system och it-plattformar, informations-, kommunikations- och synlighetsinsatser, inbegripet central kommunikation om unionens politiska prioriteringar, samt alla andra kostnader för tekniskt och administrativt bistånd eller kostnader relaterade till personal som kommissionen ådrar sig för förvaltningen av programmet.
Artikel 5
Ytterligare medel
1.Medlemsstaterna, unionens institutioner, organ och byråer, tredjeländer, internationella organisationer, internationella finansieringsinstitutioner eller andra tredje parter får lämna ytterligare ekonomiska bidrag eller icke-ekonomiska bidrag. Ytterligare ekonomiska bidrag ska utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i den mening som avses i artikel 21.2 a, d eller e eller i artikel 21.5 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.
2.Medel som anslagits till medlemsstaterna inom ramen för delad förvaltning får på deras begäran göras tillgängliga för programmet. Kommissionen ska genomföra dessa medel direkt eller indirekt i enlighet med artikel 62.1 a eller c i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. Sådana medel ska läggas till det belopp som avses i artikel 4.1 i den här förordningen. Dessa medel ska användas till förmån för den berörda medlemsstaten. Om kommissionen inte har ingått något rättsligt åtagande inom ramen för direkt eller indirekt förvaltning för ytterligare belopp som på detta sätt gjorts tillgängliga för programmet, får de motsvarande outnyttjade beloppen, på den berörda medlemsstatens begäran, föras tillbaka till ett eller flera ursprungsprogram eller efterföljande program.
Artikel 6
Alternativ, kombinerad och kumulativ finansiering
1.Programmet ska genomföras i samverkan med andra unionsprogram. En åtgärd som har fått bidrag från unionen från ett annat program kan också få bidrag inom ramen för programmet. Reglerna för det relevanta unionsprogrammet ska tillämpas på motsvarande bidrag eller så får en enda uppsättning regler tillämpas för alla bidrag och ett enda rättsligt åtagande får ingås. Om bidraget från unionen baseras på stödberättigande kostnader får det kumulativa stödet från unionens budget inte överstiga de totala stödberättigande kostnaderna för åtgärden och det får beräknas proportionellt i enlighet med de dokument som anger villkoren för stödet.
2.Förfarandena för tilldelning inom programmet får genomföras genom direkt eller indirekt förvaltning gemensamt av medlemsstaterna, unionens institutioner, organ och byråer, tredjeländer, internationella organisationer, internationella finansinstitut eller andra tredje parter (partner i det gemensamma förfarandet för tilldelning), under förutsättning att skyddet av unionens ekonomiska intressen säkerställs. Sådana förfaranden ska omfattas av en enda uppsättning regler och leda till att ett enda rättsligt åtagande ingås. För detta ändamål får partnerna i förfarandet för gemensam tilldelning tillhandahålla medel till programmet i enlighet med artikel 5 i den här förordningen, alternativt får partnerna anförtros genomförandet av förfarandet för tilldelning, i tillämpliga fall i enlighet med artikel 62.1 c i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. Vid gemensamma förfaranden för tilldelning får företrädare för partnerna i det gemensamma förfarandet för tilldelning även vara medlemmar i den utvärderingskommitté som avses i artikel 153.3 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.
Artikel 7
Genomförande och former för unionsfinansiering
1.Programmet ska genomföras i enlighet med förordning (EU, Euratom) 2024/2509, genom direkt förvaltning eller genom indirekt förvaltning med de enheter som avses i artikel 62.1 c i den förordningen.
2.Unionsfinansiering inom ramen för programmet får tillhandahållas i alla former som anges i förordning (EU, Euratom) 2024/2509, bland annat i form av priser, upphandling och icke-finansiella donationer.
Artikel 8
Stödberättigande
1.Endast verksamhet som genomför de mål som avses i artikel 3 ska berättiga till unionsfinansiering.
2.De arbetsprogram som avses i artikel 110 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 får innehålla ytterligare preciseringar angående de kriterier för stödberättigande som fastställs i den här förordningen eller innehålla ytterligare kriterier för stödberättigande för särskilda åtgärder.
Artikel 9
Medfinansieringssatser
Unionens samlade medfinansieringssats för programmet får inte överstiga 86 %. Återstående finansiering ska tillhandahållas av Litauen och andra källor än unionens budget.
Artikel 10
Arbetsprogram
1.Programmet ska genomföras med hjälp av sådana arbetsprogram som avses i artikel 110 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.
2.Arbetsprogrammen ska avspegla den tillämpliga avvecklingsplan som ska tjäna som utgångspunkt för övervakningen och utvärderingen av programmet.
Artikel 11
Kommitté
1.Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.
2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.
3.Om kommitténs yttrande ska inhämtas genom skriftligt förfarande, ska det förfarandet avslutas utan resultat om kommitténs ordförande, inom tidsfristen för att avge yttrandet, så beslutar eller en enkel majoritet av kommittéledamöterna så begär.
Artikel 12
Upphävande
Förordning (EU) 2021/101 ska upphöra att gälla med verkan från och med den 1 januari 2028.
Artikel 13
Övergångsbestämmelser
1.Denna förordning ska inte påverka fortsatt genomförande eller ändringar av åtgärder som har inletts enligt förordning (EU) 2021/101, för vilka den förordningen ska fortsätta att tillämpas fram till dess att de avslutas.
2.Finansieringsramen för programmet får också omfatta de utgifter för tekniskt och administrativt stöd som är nödvändiga för att säkerställa övergången mellan programmet och de åtgärder som antagits i enlighet med förordning (EU) 2021/101.
Artikel 14
Ikraftträdande och tillämpning
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2028.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den
På rådets vägnar
Ordförande
FINANSIERINGS- OCH DIGITALISERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT
1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET12
1.1Förslagets eller initiativets titel12
1.2Berörda politikområden12
1.3Mål12
1.3.1Allmänt/allmänna mål12
1.3.2Specifikt/specifika mål12
1.3.3Verkan eller resultat som förväntas12
1.3.4Prestationsindikatorer13
1.4Förslaget eller initiativet avser13
1.5Grunder för förslaget eller initiativet13
1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet13
1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.13
1.5.3Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder13
1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument15
1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning15
1.6Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser16
1.7Planerad(e) genomförandemetod(er)16
2.FÖRVALTNING17
2.1Regler om uppföljning och rapportering17
2.2Förvaltnings- och kontrollsystem17
2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås17
2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna17
2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)17
2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter18
3.FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER20
3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten20
3.2Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen20
3.2.1Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen20
3.2.1.1Anslag i den antagna budgeten21
3.2.2Beräknad output som finansieras med driftsanslag23
3.2.3Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen24
3.2.3.1Anslag i den antagna budgeten24
3.2.3.2Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål24
3.2.3.3Totala anslag24
3.2.4Beräknat personalbehov24
3.2.4.1Finansierat med den antagna budgeten24
3.2.5Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar25
3.2.6Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen26
3.2.7Bidrag från tredje part27
3.3Beräknad inverkan på inkomsterna27
4.Digitala inslag27
4.1Krav med digital relevans27
4.2Data28
4.3Digitala lösningar28
4.4Interoperabilitetsbedömning28
4.5Åtgärder till stöd för digitalt genomförande28
1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET
1.1Förslagets eller initiativets titel
Rådets förordning om inrättande av stödprogrammet för avveckling av kärnkraftverket Ignalina i Litauen för perioden 2028–2034, och om upphävande av förordning (EU) 2021/101
1.2Berörda politikområden
Kärnsäkerhet
1.3Mål
1.3.1Allmänt/allmänna mål
Det allmänna målet för programmet är att bistå Litauen med genomförandet av avvecklingen av kärnkraftverket Ignalina, med särskild tonvikt på hanteringen av utmaningarna vad gäller radiologisk säkerhet och optimeringen av effektiviteten i programmets genomförande genom en proportionerlig minskning av arbetsstyrka.
Programmet ska skapa kunskap om processen för kärnkraftsavveckling och hanteringen av radioaktivt avfall från avvecklingsverksamheten. Denna kunskap ska spridas på unionsnivå och där så är möjligt till tredjeländer, i överensstämmelse med bestämmelserna i den interna delen av instrumentet för kärnsäkerhetssamarbete och avveckling (INSC-D), enligt definitionen i artikel [X] i rådets förordning (Euratom) [XXX]. Gemensamma forskningscentrumet ska samordna struktureringen och spridningen av kunskap till medlemsstaterna.
1.3.2Specifikt/specifika mål
Programmets specifika mål är att utföra nedmontering och dekontaminering av utrustningen och schakten i reaktorbyggnaden i Ignalina i enlighet med avvecklingsplanen, inbegripet hantering av radioaktivt avfall som uppstår från avvecklingsverksamheten, och att fortsätta den säkra hanteringen av avfallet från avvecklingen och från den tidigare verksamheten.
En detaljerad beskrivning av det specifika målet återfinns i bilagan.
1.3.3Verkan eller resultat som förväntas
Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.
Säkerhet. Avsevärt förbättrade säkerhetsnivåer kommer att uppnås vid anläggningarna som ett resultat av unionens finansiering.
Kunskapsvinster. Erfarenheterna från de projekt som genomförts inom ramen för Ignalinaprogrammet i Litauen utgör en solid kunskapsbas i EU för att bedriva pågående och framtida avvecklingsverksamhet. Detta program, som samfinansieras av EU, kan sträva efter att bli ett solitt riktmärke för styrningsrelaterade frågor och förvaltningsmetoder såsom kostnadsberäkningsmetoder eller planering samt återkommande tekniska utmaningar såsom nedmonteringen av grafitmodererade reaktorer och den efterföljande hanteringen av stora mängder bestrålad grafit. Expertis och kunskap inom avveckling kan också gynna tredjeländer med åldrande kärnkraftverk.
1.3.4Prestationsindikatorer
Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.
Output- och resultatindikatorerna som syftar till att övervaka de framsteg som åstadkoms av programmet kommer att motsvara de gemensamma indikatorer som föreskrivs i förordning (EU) [XXX] [Prestationsförordningen].
1.4Förslaget eller initiativet avser
en ny åtgärd
en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 28
en förlängning av en befintlig åtgärd
en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd
1.5Grunder för förslaget eller initiativet
1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet
Ignalinaprogrammet är inriktat på kraven enligt dess rättsliga grund (dvs. Litauens anslutningsfördrag och i synnerhet protokoll nr 4 till och artikel 56 i 2003 års anslutningsakt).
1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.
Som ett villkor för anslutningen till EU åtog sig Litauen att stänga och därefter avveckla de kärnreaktorer vid kärnkraftverket i Ignalina som var av samma typ som i Tjernobyl. Som en solidaritetshandling gentemot Litauen åtog sig Europeiska unionen i Litauens anslutningsfördrag att ge ekonomiskt stöd för avvecklingen av kärnkraftverket Ignalina.
Avvecklingsverksamheten fortskrider med vissa förseningar jämfört med 2020 års slutliga avvecklingsplan. Emellertid ligger det i EU:s intresse att fortsätta att lämna ekonomiskt stöd till avvecklingen och bidra till att högsta tänkbara säkerhetsnivå upprätthålls i verksamheten. Programmet ger långvarigt och betydande stöd för arbetstagarnas och allmänhetens hälsa, förebygger miljöförstöring och bidrar till verkliga framsteg vad gäller kärnsäkerhet och fysiskt skydd.
1.5.3Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder
En halvtidsöversyn av programmet har genomförts i enlighet med riktlinjerna för bättre lagstiftning. Vid halvtidsöversynen beaktades och bedömdes programmets resultat och inverkan, resursanvändningens effektivitet och programmets mervärde för unionen. Översynen fokuserade på perioden 2021–2024 och beaktade när så var relevant även den tidigare budgetramen (2014–2020).
Kommissionen samlade för halvtidsöversynen in relevant information och relevanta data genom att i stor utsträckning involvera centrala berörda parter (dvs. ministerier, genomförandeorgan, avvecklingsaktörer).
De huvudsakliga slutsatserna från halvtidsöversynen av programmet var följande:
Överensstämmelse med EU:s politik. Programmet överensstämmer med EU:s politik i syfte att säkerställa högsta möjliga nivå av kärnsäkerhet. EU:s stöd säkerställer att Litauens avvecklingsstrategi för den närmaste framtiden kan fortgå oavbrutet och förhindrar att otillbörliga bördor överförs till framtida generationer, samtidigt som det av historiska skäl innebär en partiell avvikelse från principen om att det ytterst är medlemsstatens ansvar att säkerställa tillräckliga ekonomiska resurser för kärnkraftsavveckling och hantering av radioaktivt avfall.
Framsteg. I linje med de fastställda förväntningarna för den fleråriga budgetramen 2021–2027 har Litauen gjort effektiva och ändamålsenliga framsteg i avvecklingen av sina reaktorer i linje med grundscenariot (avvecklingsplanen); emellertid uppstår vissa förseningar på grund av svårigheter och bakslag på grund av programmets komplexitet.
Säkerhet. Analysen visade att avsevärt förbättrade säkerhetsnivåer kommer att uppnås vid anläggningen som ett resultat av unionens finansiering under denna fleråriga budgetram. Allt använt bränsle har avlägsnats från reaktorbyggnaden och lagrats på ett säkert sätt i en toppmodern anläggning. Avfallsmaterial från den tidigare verksamheten och från avvecklingen genomgår nu behandling och konditionering för bortskaffande i förberedelse för nedmontering av den bestrålade grafiten från reaktorhärden – ett banbrytande projekt av en aldrig tidigare skådad omfattning.
Finansiell räckvidd. I avvecklingsplanen fastställs programmets omfattning, tidsplan och budget. Planen håller för närvarande på att ses över med ett särskilt fokus på tidsplanen, till följd av den begreppsmässiga utformningen av det mest kritiska projektet, dvs. nedmonteringen av reaktorernas härdar.
Nationellt bidrag. Nivåerna på det nationella bidraget förefaller lämpliga för att upprätthålla en önskvärd effektivitet på grundval av en tillräcklig grad av ansvarsskyldighet på nationell nivå, vilket leder till besparingar från stödmottagarens sida. Oavsett är fastställandet av en lägsta nivå för nationella bidrag ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor för att ge incitament för en effektiv avveckling i rätt tid. För detta ändamål skulle en explicit överföring av risker (kostnadsöverskridanden, förseningar) till medlemsstaten ha en större inverkan. Denna praxis har redan i viss utsträckning införts inom den nuvarande fleråriga budgetramen där så är möjligt.
Styrning. Förvaltningsstrukturen har säkerställt ett ändamålsenligt och effektivt genomförande av programmet och uppvägt den osäkerhet som nämnts avseende de aspekter som rör nationellt bidrag. De viktigaste faktorerna bakom framgången är den tydliga fördelningen av roller och ansvarsområden liksom den förstärkta övervakningen. Analysen har också visat på områden där det finns utrymme för ytterligare förbättringar, till exempel följande:
i) Ökat engagemang från medlemsstaten för ökat egenansvar samt starkare ansvarsskyldighet för avvecklingsoperatören (slutlig stödmottagare).
ii) Rationalisering av förfarandena för att öka snabbheten i förvaltningens alla faser.
iii) Ökad jämförbarhet med andra programs resultat.
Mål. Halvtidsöversynen bekräftade att programmets allmänna mål och huvudsakliga specifika mål fortfarande är giltiga i den nuvarande fleråriga budgetramen. Vissa av de förväntade resultaten, milstolparna, måldatumen och motsvarande prestationsindikatorer bör dock anpassas till de senaste uppdateringarna av avvecklingsplanen för att möjliggöra effektiv övervakning för perioden 2028–2034.
Kunskapsvinster. Slutligen framhävde halvtidsöversynen att de erfarenheter som hittills har inhämtats från de projekt som genomförts inom ramen för programmet utgör en solid kunskapsbas i EU för bedrivandet av pågående och framtida avvecklingsverksamhet. Detta program, som samfinansieras av EU, kan sträva efter att bli ett solitt riktmärke för styrningsrelaterade frågor och förvaltningsmetoder såsom kostnadsberäkningsmetoder eller planering samt återkommande tekniska utmaningar såsom nedmonteringen av grafitmodererade reaktorer och den efterföljande hanteringen av stora mängder bestrålad grafit.
1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument
Andra tillgängliga EU-instrument kan användas i regionen Visaginas för att säkerställa komplementaritet med Ignalinaprogrammet. Till exempel skulle sammanhållningsfonden kunna stödja åtgärder som gäller den relaterade sociala och ekonomiska omställningen, inbegripet åtgärder inriktade på energieffektivitet och förnybar energi, samt viss annan verksamhet som inte har anknytning till radiologisk säkerhet. Denna fond kan på så sätt skapa ytterligare verksamhet i regionen och utnyttja lokalt tillgänglig sakkunskap som en viktig drivkraft för jobbskapande, hållbar tillväxt och innovation.
Synergier med instrumentet för kärnsäkerhetssamarbete och avveckling bör främjas, särskilt när det gäller erfarenheter och kunskapsutbyte.
1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning
Vid bedömningen av olika finansieringsalternativ för programmet i nästa fleråriga budgetram har följande tre alternativ övervägts:
– Alternativ 1 – Avbrytande av Ignalinaprogrammet.
– Alternativ 2 – Ignalinaprogrammet genomförs genom instrument för delad förvaltning.
– Alternativ 3 – Ignalinaprogrammet som ett särskilt utgiftsprogram.
Alternativ 1 (avbrytande) skulle innebära att man avstår från att påverka programmets säkerhetsmål samt från att utnyttja den kunskap som förvärvats till förmån för andra EU-medlemsstater. Ur en politisk synvinkel skulle dessutom den solidaritetsprincip som hittills legat till grund för programmet ignoreras av unionen, vilket skulle försämra uppfattningen om Europa i Litauen.
Alternativ 2 och 3 skiljer sig huvudsakligen åt i fråga om innehåll (sammanhållning kontra säkerhet) och genomförandemekanism (europeiska struktur- och investeringsfonder kontra särskilda utgiftsprogram).
Båda lösningarna lämpar sig för att tillgodose de avsevärda behoven av ökat egenansvar från den bidragsmottagande medlemsstatens sida och av starkare incitament att fortsätta avvecklingen på ett snabbt och effektivt sätt. Alternativ 3 uppfyller dock följande behov bättre:
– Att applicera EU:s inflytande på säkerhetsmålen.
– Att utnyttja kunskapsvinsten för avveckling av kärnreaktorer i och utanför EU.
1.6Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser
begränsad varaktighet
– i kraft från [01/01] 2028 till [31/12] 2034
– budgetkonsekvenser från 2028 till 2034 för åtagandebemyndiganden och från 2028 till 2036 för betalningsbemyndiganden.
– obegränsad varaktighet
–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,
–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.
1.7Planerad(e) genomförandemetod(er)
Direkt förvaltning som sköts av kommissionen
– via dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;
– via genomförandeorgan
Delad förvaltning med medlemsstaterna
Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros
– tredjeländer eller organ som de har utsett
– internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)
– Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden
– organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen
– offentligrättsliga organ
– privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier
– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier
– organ eller personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den grundläggande akten
– organ som är etablerade i en medlemsstat och som omfattas av en medlemsstats privaträtt eller unionsrätten och som i enlighet med sektorsspecifika regler kan anförtros genomförandet av unionsmedel eller budgetgarantier, i den mån sådana organ kontrolleras av offentligrättsliga organ eller privaträttsliga organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter och har tillräckliga finansiella garantier i form av gemensamt och solidariskt ansvar från kontrollorganens sida eller likvärdiga finansiella garantier, som för varje åtgärd kan vara begränsad till det högsta beloppet för unionens stöd.
Anmärkningar
De nuvarande pelarbedömda anförtrodda enheterna för Ignalinaprogrammet (CPMA, EBRD) kommer att fortsätta som genomförandeorgan i den fleråriga budgetramen 2028–2034.
2.FÖRVALTNING
2.1Regler om uppföljning och rapportering
Övervaknings- och rapporteringsreglerna för detta program kommer att följa de krav som fastställs i Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av en utgiftsspårnings- och prestationsram för budgeten samt andra övergripande regler för unionens program och verksamheter (prestationsförordningen, COM(2025) 545 final).
Dessutom övervakas det operativa genomförandet av Ignalinaprogrammet av kommissionen genom en ny förvaltning och införandet av ökade planerings-, övervaknings- och rapporteringskrav för stödmottagarna. I enlighet med denna reviderade förvaltningsmetod utsåg Litauen en programsamordnare (vice minister eller statssekreterare) som ska ansvara för programplanering, samordning och övervakning av avvecklingsprogrammet på nationell nivå. En kommitté som svarar för övervakning och rapportering har inrättats. En företrädare för kommissionen samt programsamordnaren är medordförande i kommittén. Två gånger per år genomför kommissionens tjänstemän besök på plats för att kontrollera de fysiska framstegen.
En särskild kommitté inrättades för förvaltningen av nedmonteringen av reaktorhärdarna (projekt R3D), i och med verksamhetens relevans vad gäller både kostnader och tidsplan.
2.2Förvaltnings- och kontrollsystem
2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås
Av halvtidsöversynen av Ignalinaprogrammet framgår att den nuvarande förvaltningsstrukturen säkerställer ändamålsenligt och effektivt genomförande av programmet. De viktigaste faktorerna bakom framgången är den tydliga fördelningen av roller och ansvarsområden liksom den förstärkta övervakningen.
2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna
En förteckning över de risker som är förknippade med genomförandet av programmet upprättas på grundval av skrivbordsgranskningar, övervakningsbesök på plats två gånger per år och användning av resultatvärdemetoden (Earned Value Management), något som möjliggör tidig upptäckt av förseningar och kostnadsöverskridanden. Därefter bedöms riskerna enligt ett förfarande som favoriserar en kvantitativ metod. Förteckningen över risker samt därtill hörande åtgärder granskas och registreras minst två gånger om året. De viktigaste riskerna för projektgenomförandet följs upp parallellt i genomförandeorganens och stödmottagarnas befintliga riskhanteringssystem.
Risköversynen tillhandahåller den information som gör det möjligt att utarbeta en riskbaserad övervaknings- och kontrollstrategi, inbegripet uppdatering av rapporteringskrav så att de inriktas på riskområden, fastställande av prioriteringarna för övervakningsbesök och inledande av ytterligare tematiska kontroller.
2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)
Kontrollkostnaden i samband med Ignalinaprogrammet består av två skilda delar. Å ena sidan kostnaderna för de kontroller som utförs av kommissionens avdelningar och å andra sidan den ersättning som betalas ut till den anförtrodda enheten för kontroller som utförs på enhetsnivå. Kostnaden på kommissionsnivå förväntas förbli allmänt stabil. Under de senaste tre åren har kontrollkostnaden för CPMA och EBRD för litauiska insatser uppskattats till omkring 0,3–0,6 % av de förvaltade medlen. Den ersättning som betalas ut till de anförtrodda enheterna förväntas förbli baserad på det kontrollerade beloppet, i enlighet med de principer som fastställs i fondbestämmelserna (EBRD: 1,96 miljoner EUR år 2024 eller 5,5 % av projektens värde) eller genom bidragsavtalen (CPMA: 1,08 miljoner EUR år 2024 eller 3,5 % av projektens värde).
Programmet har visat sig vara kostnadseffektivt och dess kostnadsstruktur har förblivit generellt lönsam (kontrollkostnaden på kommissionsnivå låg med god marginal kvar under 1 %).
Kontrollstrukturen, som bygger på både EBRD:s och CPMA:s sakkunskap och på en förstärkt övervakning av risker och insatser från kommissionens sida, anses vara robust och effektiv. Stabila informationsflöden är etablerade, vilket stöder försäkringar från GD Energis i detta avseende. Båda de anförtrodda enheterna har genomgått pelarbedömning. Inga signifikanta revisionsiakttagelser har nyligen gjorts i samband med utgifterna. De senaste åren har risken för fel uppskattats till 0,5 % vid betalning och omkring 0,3 % vid avslutande.
Syftet med kontrollsystemet är att upprätthålla den årliga förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande) under väsentlighetströskeln på 2 %.
2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter
GD ENER har utvecklat och genomfört sin egen bedrägeribekämpningsstrategi sedan november 2013, i enlighet med de riktlinjer som anges i Olafs metod. Strategin uppdaterades senast i oktober 2020 och den åtföljande handlingsplanen uppdaterades ytterligare i juli 2023. GD ENER har åtagit sig att uppdatera sin bedrägeribekämpningsstrategi mellan vartannat och vart tredje år.
Den nuvarande strategin bygger på en sårbarhetsanalys avseende bedrägeririsker, och syftet är att ta reda på vilka bedrägeririsker som är specifika för GD ENER och att förstå dem i ett bredare sammanhang. Denna bedömning visade att GD ENER är utsatt för måttliga eller låga bedrägeririsker.
De kontroller som syftar till att säkerställa transaktionernas laglighet och korrekthet kompletteras av handlingsplaner som åtföljer strategin.
Denna handlingsplan säkerställer i synnerhet följande:
– Att det finns interna regler för hantering och rapportering av bedrägerimisstanke.
– En tydlig fördelning av ansvar för bedrägeribekämpningsåtgärder mellan enheter och funktioner.
– Att potentiella bedrägeririsker bedöms inom ramen för den årliga riskbedömningen enligt förvaltningsplanen.
– Ett regelbundet deltagande i nätverket för förebyggande och upptäckt av bedrägerier och i sammanträden med kommittén för bedrägerier och oriktigheter samt kontakter med andra generaldirektorat och avdelningar.
– Att det finns en lokal antibedrägeriansvarig, i linje med den gemensamma handlingsplanen för de generaldirektorat som har ansvar för forskning.
– Att ett lämpligt samarbete med Olaf säkerställs.
– Att personalen har tillgång till regelbundna informerande sessioner, utbildning och vid behov andra initiativ för kapacitetsuppbyggnad.
– Att ämnen med potentiellt högre risk bedöms på lämpligt sätt.
Genomförandet av strategin övervakas och redovisas åtminstone två gånger per år för GD ENER:s ledning i en rapport.
Den riskhanteringsprocess som inrättats för programmet tar lämplig hänsyn till risker kring efterlevnad och integritet. Robusta informationskanaler mellan kommissionen och de anförtrodda enheterna har etablerats för att säkerställa att potentiella problem rapporteras.
Anförtrodda enheter har vid indirekt förvaltning en nyckelroll för att förebygga bedrägerier och oriktigheter. Successiva pelarbedömningar har testat att lämpliga och effektiva kontroller används i detta avseende. EBRD har starka strategier för att säkerställa efterlevnad och integritet liksom för att förhindra intressekonflikter. CPMA har infört nödvändiga kontroller och är föremål för regelbundna revisioner från de nationella revisionsorganen. Programmets regler säkerställer dessutom lämplig tillgång till personal, lokaler och information inte bara för nationella revisionsorgan utan även för Europeiska revisionsrätten och för utredningsmyndigheter.
3.FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER
3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten
·Nya budgetposter som föreslås
·Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd
.
|
Rubrik i den fleråriga budgetramen |
Budgetpost |
Typ av utgifter |
Bidrag |
|||
|
Nummer |
Diff./Icke-diff. 29 |
från Efta-länder 30 |
från kandidatländer och potentiella kandidater 31 |
från andra tredjeländer |
övriga inkomster avsatta för särskilda ändamål |
|
|
2 |
04 01 05 Stödutgifter för Ignalinaprogrammet |
Icke-differentierade |
NEJ |
NEJ |
NEJ |
NEJ |
|
2 |
04 06 01 Stöd för avveckling av kärnkraftverk till Litauen |
Differentierade |
NEJ |
NEJ |
NEJ |
NEJ |
3.2Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen
3.2.1Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen
– Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk
– Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:
3.2.1.1Anslag i den antagna budgeten
Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)
|
Rubrik i den fleråriga budgetramen |
2 |
Avveckling av kärnkraftverk, Litauen |
|
GD: ENER (LÖPANDE PRISER I MILJONER EUR) |
År |
År |
År |
År |
År |
År |
År |
TOTALT Budgetram 2028–2034 |
||
|
2028 |
2029 |
2030 |
2031 |
2032 |
2033 |
2034 |
||||
|
Driftsanslag |
||||||||||
|
04 06 01 Stöd för avveckling av kärnkraftverk till Litauen |
Åtaganden |
(1a) |
pm |
pm |
pm |
pm |
pm |
pm |
pm |
pm |
|
Betalningar |
(2a) |
pm |
pm |
pm |
pm |
pm |
pm |
pm |
pm |
|
|
Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program |
||||||||||
|
04 01 05 Stödutgifter för Ignalinaprogrammet |
(3) |
pm |
pm |
pm |
pm |
pm |
pm |
pm |
pm |
|
|
TOTALA anslag |
Åtaganden |
=1a+3 |
91 |
124 |
87 |
84 |
94 |
94 |
104 |
678 |
|
för GD Energi |
Betalningar |
=2a+3 |
pm |
pm |
pm |
pm |
pm |
pm |
pm |
pm |
|
År |
År |
År |
År |
År |
År |
År |
TOTALT Budgetram 2028–2034 |
|||
|
2028 |
2029 |
2030 |
2031 |
2032 |
2033 |
2034 |
||||
|
TOTALA driftsanslag |
Åtaganden |
(4) |
pm |
pm |
pm |
pm |
pm |
pm |
pm |
pm |
|
Betalningar |
(5) |
pm |
pm |
pm |
pm |
pm |
pm |
pm |
pm |
|
|
TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program |
(6) |
pm |
pm |
pm |
pm |
pm |
pm |
pm |
pm |
|
|
TOTALA anslag för RUBRIK <2> |
Åtaganden |
=4+6 |
91 |
124 |
87 |
84 |
94 |
94 |
104 |
678 |
|
i den fleråriga budgetramen |
Betalningar |
=5+6 |
pm |
pm |
pm |
pm |
pm |
pm |
pm |
pm |
|
|
4 |
”Administrativa utgifter” |
||||||||||
|
GD: ENER |
År |
År |
År |
År |
År |
År |
År |
TOTALT Budgetram 2028–2034 |
||||
|
2028 |
2029 |
2030 |
2031 |
2032 |
2033 |
2034 |
||||||
|
Personalresurser |
0,564 |
0,564 |
0,564 |
0,564 |
0,564 |
0,564 |
0,564 |
3,948 |
||||
|
Övriga administrativa utgifter |
0,070 |
0,070 |
0,070 |
0,070 |
0,070 |
0,070 |
0,070 |
0,490 |
||||
|
TOTALT GD ENER |
Anslag |
0,634 |
0,634 |
0,634 |
0,634 |
0,634 |
0,634 |
0,634 |
4,438 |
|||
|
TOTALA anslag för RUBRIK 4 i den fleråriga budgetramen |
(summa åtaganden = summa betalningar) |
0,634 |
0,634 |
0,634 |
0,634 |
0,634 |
0,634 |
0,634 |
4,438 |
|||
Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)
|
År |
År |
År |
År |
År |
År |
År |
TOTALT Budgetram 2028–2034 |
||
|
2028 |
2029 |
2030 |
2031 |
2032 |
2033 |
2034 |
|||
|
TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–4 |
Åtaganden |
pm |
pm |
pm |
pm |
pm |
pm |
pm |
pm |
|
i den fleråriga budgetramen |
Betalningar |
pm |
pm |
pm |
pm |
pm |
pm |
pm |
pm |
=================================================================================================
Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)
3.2.2 Beräknad output som finansierats med driftsanslag (ska inte fyllas i för decentraliserade byråer)
Output- och resultatindikatorerna för att övervaka programmets framsteg och resultat kommer att motsvara de gemensamma indikatorer som anges i förordning [XXX] [Prestationsförordningen].
Åtagandebemyndiganden i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)
|
Ange mål och output |
År 2028 |
År 2029 |
År 2030 |
År 2031 |
För in så många år som behövs för att redovisa hur länge resursanvändningen påverkas (jfr avsnitt 1.6) |
TOTALT |
||||||||||||
|
OUTPUT |
||||||||||||||||||
|
Typ 32 |
Genomsnittliga kostnader |
Antal |
Kostn. |
Antal |
Kostn. |
Antal |
Kostn. |
Antal |
Kostn. |
Antal |
Kostn. |
Antal |
Kostn. |
Antal |
Kostn. |
Totalt antal |
Total kostnad |
|
|
SPECIFIKT MÅL nr 1 33 … |
||||||||||||||||||
|
- Output |
||||||||||||||||||
|
- Output |
||||||||||||||||||
|
- Output |
||||||||||||||||||
|
Delsumma för specifikt mål nr 1 |
||||||||||||||||||
|
SPECIFIKT MÅL nr 2… |
||||||||||||||||||
|
- Output |
||||||||||||||||||
|
Delsumma för specifikt mål nr 2 |
||||||||||||||||||
|
TOTALT |
||||||||||||||||||
3.2.3 Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen
Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk
Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:
3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten
|
ANTAGNA ANSLAG |
År |
År |
År |
År |
År |
År |
År |
TOTALT 2028–2034 |
|
2028 |
2029 |
2030 |
2031 |
2032 |
2033 |
2034 |
||
|
RUBRIK 4 |
||||||||
|
Personalresurser |
0,564 |
0,564 |
0,564 |
0,564 |
0,564 |
0,564 |
0,564 |
3,948 |
|
Övriga administrativa utgifter |
0,070 |
0,070 |
0,070 |
0,070 |
0,070 |
0,070 |
0,070 |
0,490 |
|
Delsumma för RUBRIK 4 |
0,634 |
0,634 |
0,634 |
0,634 |
0,634 |
0,634 |
0,634 |
4,438 |
|
Utanför RUBRIK 4 |
||||||||
|
Personalresurser |
pm |
|||||||
|
Andra utgifter av administrativ natur |
pm |
|||||||
|
Delsumma utanför RUBRIK 4 |
pm |
|||||||
|
TOTALT |
0,634 |
0,634 |
0,634 |
0,634 |
0,634 |
0,634 |
0,634 |
4,438 |
===================================================================
Personalbehov och andra utgifter av administrativ natur ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, samt vid behov kompletterat med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.
3.2.4 Beräknat personalbehov
Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk
Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:
3.2.4.1 Finansierat med den antagna budgeten
Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter
|
ANTAGNA ANSLAG |
År |
År |
År |
År |
År |
År |
År |
|
|
2028 |
2029 |
2030 |
2031 |
2032 |
2033 |
2034 |
||
|
Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda) |
||||||||
|
20 01 02 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna) |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
|
|
20 01 02 03 (EU:s delegationer) |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
|
01 01 01 01 (indirekta forskningsåtgärder) |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
|
01 01 01 11 (direkta forskningsåtgärder) |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
|
Andra budgetposter (ange vilka) |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
|
• Extern personal (heltidsekvivalenter) |
||||||||
|
20 02 01 (kontraktsanställda och nationella experter finansierade genom ramanslaget) |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
|
20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter och unga experter som tjänstgör vid EU:s delegationer) |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
|
Post för admin. stöd |
- vid huvudkontoret |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
[XX.01.YY.YY] |
- vid EU:s delegationer |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
01 01 01 02 (kontraktsanställda och nationella experter – indirekta forskningsåtgärder) |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
|
01 01 01 12 (kontraktsanställda och nationella experter – direkta forskningsåtgärder) |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
|
Andra budgetposter (ange vilka) – rubrik 4 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
|
Andra budgetposter (ange vilka) – utanför rubrik 4 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
|
TOTALT |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
===================================================================
Personal som behövs för att genomföra förslaget (heltidsekvivalenter):
|
Täcks av befintlig personal vid kommissionens avdelningar |
Särskild ytterligare personal* |
|||
|
Finansieras genom rubrik 4 eller forskning |
Finansieras genom BA-post |
Finansieras genom avgifter |
||
|
Tjänster i tjänsteförteckningen |
3 |
0 |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
|
Extern personal (kontraktsanställda, nationella experter, vikarier) |
0 |
0 |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Beskrivning av arbetsuppgifter:
|
Tjänstemän och tillfälligt anställda |
Programförvaltning Övervakning och kontroller Rapportering finansiell kontroll. |
|
Extern personal |
3.2.5 Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar
Obligatoriskt: Bästa tillgängliga skattning av de it-relaterade investeringar som förslaget/initiativet medför ska anges i tabellen nedan.
När så krävs för genomförandet av förslaget/initiativet ska i undantagsfall anslag under rubrik 7 anges på därför avsedd rad.
Anslagen under rubrikerna 1–6 ska redovisas som ”it-utgifter inom operativa program som inte omfattas av kommissionens administrativa självständighet och institutionella befogenheter”. Dessa utgifter avser den driftsbudget som tas i anspråk för att återanvända/köpa in/utveckla it-plattformar och it-verktyg med direkt koppling till initiativets genomförande med tillhörande investeringar (t.ex. licenser, undersökningar och datalagring). Uppgifterna i den här tabellen bör vara förenliga med uppgifterna i avsnitt 4, ”Digitala inslag”.
|
TOTALT Anslag för digital teknik och it |
År |
År |
År |
År |
År |
År |
År |
TOTALT Budgetram 2028–2034 |
|
2028 |
2029 |
2030 |
2031 |
2032 |
2033 |
2034 |
||
|
RUBRIK 4 |
||||||||
|
It-utgifter (centralt) |
0,025 |
0,025 |
0,025 |
0,025 |
0,025 |
0,025 |
0,025 |
0,175 |
|
Delsumma för RUBRIK 4 |
0,025 |
0,025 |
0,025 |
0,025 |
0,025 |
0,025 |
0,025 |
0,175 |
|
Utanför RUBRIK 4 |
||||||||
|
It-utgifter inom operativa program som inte omfattas av kommissionens administrativa självständighet och institutionella befogenheter |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
Delsumma utanför RUBRIK 4 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
TOTALT |
0,025 |
0,025 |
0,025 |
0,025 |
0,025 |
0,025 |
0,025 |
0,175 |
3.2.6 Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen
Förslaget/initiativet
kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen
kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen
kräver en översyn av den fleråriga budgetramen
3.2.7
Bidrag från tredje part
Förslaget/initiativet
innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter
innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:
Anslag i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)
|
År |
År |
År |
År |
År |
År |
År |
Totalt |
|
|
2028 |
2029 |
2030 |
2031 |
2032 |
2033 |
2034 |
||
|
Ange vilket organ som deltar i samfinansieringen |
||||||||
|
TOTALA anslag som tillförs genom samfinansiering |
3.3Beräknad inverkan på inkomsterna
Förslaget/initiativet påverkar inte inkomsterna.
Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:
Påverkan på egna medel
Påverkan på andra inkomster
Ange om inkomsterna är avsatta för särskilda utgiftsposter
Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)
|
Inkomstposter i den årliga budgeten: |
Belopp som förts in för det innevarande budgetåret |
Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna 34 |
||||||
|
År 2028 |
År 2029 |
År 2030 |
År 2031 |
År 2032 |
År 2033 |
År 2034 |
||
|
Artikel …………. |
||||||||
För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka utgiftsposter i budgeten som berörs.
Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).
4.Digitala inslag
4.1Krav med digital relevans
|
Det nuvarande förslaget bedöms inte ha någon digital relevans. Det inför, ändrar eller påverkar inte användningen av digitala medel, dataaspekter eller tillhandahållandet av digitala offentliga tjänster. Förslagets tillämpningsområde är begränsat till inrättandet av ett program för ekonomiskt stöd för avvecklingen av kärnkraftverket Ignalina i Litauen, inbegripet relaterade budget-, förfarande- och genomförandebestämmelser. Dessa förfarande- och budgetrelaterade bestämmelser medför inte några väsentliga ändringar som rör digitala aspekter. Därför faller förslaget utanför tillämpningen av principen digitalt som standard. |
4.2Data
4.3Digitala lösningar
4.4Interoperabilitetsbedömning
4.5Åtgärder till stöd för digitalt genomförande
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 3.9.2025
COM(2025) 476 final
BILAGA
Förslag till
Rådets förordning
om inrättande av stödprogrammet för avveckling av kärnkraftverket Ignalina i Litauen för perioden 2028–2034 och om upphävande av förordning (EU) 2021/101
{SWD(2025) 255 final} - {SWD(2025) 256 final}
BILAGA
Följande åtgärder omfattas av det särskilda mål som anges i artikel 3.3:
I)Nedmontering av schakten i reaktorbyggnaden, vilket inbegriper följande:
(1)Slutförande av nedmontering och dekontaminering av de övre och nedre delarna (de så kallade områdena R1 respektive R2).
(2)Slutförande av nedmontering av ångseparatorer.
(3)Grafitmodererade härdar (dvs. område R3), vilket inbegriper följande:
(a)Konstruerad och licensierad nedmonteringsteknik.
(b)Installerad nedmonteringsutrustning i drifttillstånd.
(c)Nedmontering och dekontaminering av den centrala delen av schakten i reaktorbyggnaden i enlighet med avvecklingsplanen. Framsteg ska mätas i mängd och typ av material som avlägsnas samt genom resultatvärdesmetoden.
(d)En anläggning för mellanlagring av reaktorsavfall i drift.
(4)Rivning av relevanta byggnader.
II)Omorganisationen av kärnkraftverket Ignalina och den proportionella minskningen av arbetsstyrkan (anställda) som är engagerade i avvecklingsprogrammet. Med tanke på den planerade nedmonteringen och eftersom kärnkraftverket Ignalina valde att lägga ut hela nedmonteringen av de centrala delarna av schakten i reaktorbyggnaden på entreprenad, ska minskningen av arbetsstyrkan inom avvecklingsverksamheten motsvara minst en tredjedel av antalet heltidsekvivalenter i slutet av 2024. Framstegen ska mätas med hänsyn till särskilda nyckelprestationsindikatorer som har godkänts i arbetsprogrammen för genomförande.
III)Säker hantering av avfall från avvecklingen och från den tidigare verksamheten upp till mellanlagring eller slutförvaring (beroende på avfallskategori), inbegripet fullbordande av infrastrukturen för avfallshantering, och ytnära slutförvar. Detta måste genomföras i enlighet med avvecklingsplanen i dess slutliga form. Framsteg ska mätas i mängd och typ av avfall som på ett säkert sätt lagrats eller överförts till slutförvaring samt genom resultatvärdesmetoden.
IV)Nedgradering av radiologiska risker. Framsteg ska mätas genom säkerhetsbedömningarna av verksamheten och anläggningen, med en kartläggning av hur potentiella exponeringar kan uppstå och en uppskattning av sannolikheterna för och omfattningen av potentiella exponeringar.
Det specifika mål som anges i artikel 3.3 ska inte omfatta bortskaffande av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall i ett djupt geologiskt slutförvaringslager eller finansiering för förverkligandet av ett djupt geologiskt slutförvaringslager.