EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 13.6.2025
COM(2025) 321 final
BILAGA
till
Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT
om ändring av genomförandebeslut (EU) ST 11047/21 INIT; ST 11047/21 ADD 1) av den 8 september 2021 om godkännande av bedömningen av Tjeckiens återhämtnings- och resiliensplan
{SWD(2025) 163 final}
BILAGA
A. KOMPONENT 1.1: Digitala tjänster för medborgare och företag
Denna del av den tjeckiska planen ska stödja hanteringen av utmaningen med det begynnande tillhandahållandet av digitala offentliga tjänster genom att öka antalet digitala offentliga tjänster som tillhandahålls medborgare och företag och säkerställa en konsekvent och högkvalitativ datahantering inom den offentliga förvaltningen. Enligt resultaten av indexet för digital ekonomi och digitalt samhälle (Desi 2020) tillhandahåller Tjeckien digitala offentliga tjänster till privatpersoner och företag under genomsnittet.
Syftet med denna del är att skapa kundorienterade portaler (medborgare, rättsliga frågor, företagare, hälso- och sjukvård) och främja underlättande av datadelning och datahantering inom förvaltningen för att anpassa sig till engångsprincipen.
Genomförandet av reformerna inom denna del ska säkerställa villkoren för en sund förvaltning av databaser och för kontrollerad åtkomst till data. De ska också underlätta tillhandahållandet av e-hälsolösningar, inbegripet utvecklingen av en e-hälsoportal, ökad sammanlänkning och interoperabilitet mellan vårdgivare och centrala register, telemedicin och sekundär användning av hälsodata.
Investeringarna syftar till att genomföra 22 projekt som förbättrar de e-förvaltningstjänster som tillhandahålls slutanvändare och fem projekt som ökar tillgången till öppna data inom offentlig förvaltning. Komponenten ska också öka digitaliseringen av rättssystemet genom att förse domstolarna med anläggningar för audiovisuell inspelning och produktion av data och genom att skapa en rättsportal som ger enkel tillgång och digitala tjänster till berörda parter.
Delen stöder den landsspecifika rekommendationen 3 2019, enligt vilken Tjeckien ska inrikta den investeringsrelaterade ekonomiska politiken på digital infrastruktur, landsspecifik rekommendation 1 2020, enligt vilken Tjeckien ska stärka utbyggnaden av e-hälsotjänster, och landsspecifik rekommendation 3 2020, enligt vilken Tjeckien ska stödja små och medelstora företag genom att minska den administrativa bördan och inrikta investeringarna på den digitala omställningen.
Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01).
A.1 Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform 1: Villkor för hantering av datapooler av hög kvalitet och säkerställande av kontrollerad dataåtkomst
Reformen syftar till att inrätta en omfattande rättslig, standardiserad och organisatorisk ram för högkvalitativ styrning och datahantering inom den offentliga förvaltningen. Reformen ska leda till att det skapas metoder för datadelning (”hanterad åtkomst”) för att ge andra delar av den offentliga förvaltningen, samt kvalificerade tredje enheter, tillgång till icke-offentliga offentliga data i enlighet med Fairprinciperna (sökbarhet, tillgänglighet, interoperabilitet och återanvändbarhet).
Genomförandet av denna åtgärd ska vara slutfört senast den 31 december 2025.
Reform 2: e-hälsotjänster
Denna reform ska öka digitaliseringen av hälso- och sjukvårdssektorn genom att genomföra följande verksamheter:
·fastställande av interoperabilitetsstandarder i enlighet med den europeiska interoperabilitetsramen för e-hälsa och fastställande av regler för telemedicin.
·skapande av en tjänstekatalog med följande nya e-hälsotjänster genom programvarulösningar: i) Verksamhetsnummer. II) Nationell datakatalog för sekundär användning av hälsodata. III) Kärnmedicinska register över hälso- och sjukvårdspersonal. IV) Kärnmedicinska patientjournaler. V) Identifieringstjänster/autentiseringstjänster för patienter och hälso- och sjukvårdspersonal. vi) Patientinformationstjänster. VII) Kärnmedicinska register över vårdgivare.
·anslutning av vårdgivare till interoperabilitetssystemet i enlighet med reglerna för interoperabilitet för e-hälsotjänster.
·öka antalet telemedicinska tjänster som finns tillgängliga för patienter.
Reformen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.
Investeringar 1: Digitala tjänster för slutanvändare
Investeringen genomför sammanlänkade projekt för att öka antalet e-förvaltningstjänster som finns tillgängliga via medborgar- och entreprenörsportaler och antalet förifyllda formulär på grundval av den information som lagras i informationssystemet inom den offentliga förvaltningen. Investeringen syftar till att förenkla medborgarnas och företagens tillgång till digitala offentliga tjänster via en gemensam plattform med federerade portaler och till anslutning av informationssystem. Till följd av detta ska ett ökat antal digitala tjänster bli tillgängliga för slutanvändare via en enda inloggningsplattform, och antalet förifyllda formulär och elektronisk inlämning till offentlig förvaltning ska öka.
Denna investering ska vara slutförd senast den 31 mars 2026.
Investeringar 2: Utveckling av öppna data och en offentlig datafond
Investeringen finansierar projekt som syftar till att förbättra kvaliteten på den nationella katalogen över öppna data: offentliggörande av kodförteckningar som används inom offentlig förvaltning i offentliga databaser, utveckling av en nationell katalog för öppna data och förbättring av verktyg för att öka antalet producenter av öppna data i den offentliga förvaltningen som offentliggör öppna data i den nationella katalogen över öppna data.
Denna investering ska genomföras senast den 31 december 2024.
Investeringar 3: Digitala tjänster för rättsväsendet
Investeringen syftar till att öka insynen i det nationella rättssystemet genom att skapa en rättsportal som uppfyller cybersäkerhetskraven och tillhandahåller onlinetjänster och tillgång till information för slutanvändare. Portalen ska vara sammankopplad med medborgarportalen. Dessutom ska insynen och effektiviteten ökas ytterligare genom att domstolsförhörsrummen utrustas med ljud- och bildinspelningsapparater för att göra det möjligt att digitalisera protokollen från domstolsförhandlingar.
Denna investering ska genomföras senast den 31 december 2023.
Investeringar 4: Digitala tjänster för slutanvändare på det sociala området
Investeringen ska bestå i att uppgradera självbetjäningsportalen för arbetsförmedlingen genom att inrätta kundzon II och införa nya funktioner för slutanvändarna. Den ska särskilt stödja onlineansökningar om bostadsbidrag, fullständigt elektroniskt utbyte av uppgifter med slutanvändare samt utvalda processer i sysselsättningsagendan.
Denna investering ska genomföras senast den 30 juni 2026.
A.2 Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnr NUM.
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning och tydlig definition av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
1
|
Reform 1: Villkor för hantering av datapooler av hög kvalitet och säkerställande av kontrollerad dataåtkomst
|
Milstolpe
|
Slutförande av datagranskningen på central myndighetsnivå och antagande av konceptuellt dokument ”Strategy of controlled access to data to ensure conditions for quality management of the public administration data collection” (strategi för kontrollerad tillgång till uppgifter för att säkerställa villkor för kvalitetsstyrning av insamlingen av uppgifter från den offentliga förvaltningen), som utgör en grund för ny lagstiftning om datahantering.
|
Slutförande av datagranskningen av statliga organ (totalt 32 institutioner) och antagande av strategikonceptuellt dokument av regeringen
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Datarevisionen och den efterföljande strategin ska ligga till grund för utarbetandet av lagändringar för att införliva god datahantering i den offentliga förvaltningen i enlighet med Fairprinciperna och i linje med den planerade europeiska dataförvaltningsakten.
|
|
2
|
Reform 1: Villkor för hantering av datapooler av hög kvalitet och säkerställande av kontrollerad dataåtkomst
|
Måltavla
|
Införande av nya metoder för datahantering inom den offentliga förvaltningen
|
|
Antal myndigheter inom offentlig förvaltning
|
0
|
32
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Standarder för god datahantering i linje med Fairprincipen som ska utvecklas för tillämpning inom offentlig förvaltning och som ska antas och genomföras av myndigheterna.
|
|
3
|
Reform 2: e-hälsotjänster
|
Milstolpe
|
Fastställande av interoperabilitetsstandarder i enlighet med den europeiska interoperabilitetsramen för e-hälsa och fastställande av regler för telemedicin
|
Hälsoministeriets antagande av standarder och regler
|
|
|
|
KVARTAL 1
|
2022
|
Åtgärden ska fastställa standarder, regler och krav för vårdgivares interoperabilitet och ska ligga till grund för anpassningen av hälso- och sjukvårdssystemen. Bestämmelser om telemedicintjänster ska fastställas för att fastställa villkoren för tillhandahållande av sådana tjänster.
|
|
4
|
Reform 2: e-hälsotjänster
|
Måltavla
|
Antal nya telemedicinska tjänster som införts och gjorts tillgängliga för patienter
|
|
Antal
|
0
|
5
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Nya telemedicinska tjänster har utvecklats och gjorts tillgängliga för patienter efter godkännande av projekt från hälsoministeriet.
|
|
5
|
Reform 2: e-hälsotjänster
|
Måltavla
|
Slutförande av projekt som leder till genomförandet av nya digitala hälso- och sjukvårdstjänster
|
|
Antal
|
0
|
7
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Slutförda projekt ska omfatta smart karantän 2.0. främjande av digitala hälso- och sjukvårdstjänster. lösningar på e-hälsoportalen och sekundär användning av hälsodata. Dessa projekt ska leda till att följande tjänster införs genom programvarulösning:
(1) aktivitetsnummer,
(2) Nationell datakatalog för sekundär användning av hälsodata
(3) Grundläggande sjukvårdsregister för hälso- och sjukvårdspersonal
(4) Patientens centrala medicinska register
(5) Identifierings-/autentiseringstjänster för patienter och hälso- och sjukvårdspersonal.
(6) Patientinformationstjänster,
(7) Centrala medicinska register över vårdgivare.
|
|
6
|
Reform 2: e-hälsotjänster
|
Måltavla
|
Anslutning av vårdgivare till interoperabilitetssystemet i enlighet med reglerna för interoperabilitet för e-hälsotjänster
|
|
|
0
|
15
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Åtgärden bör leda till att vårdgivare kopplas till ett driftskompatibelt system i enlighet med reglerna för interoperabilitet för e-hälsotjänster.
|
|
7
|
Investeringar 1: Digitala tjänster för slutanvändare
|
Milstolpe
|
Full drift av den gemensamma digitala ingången
|
Idrifttagande av den gemensamma digitala ingången som tillhandahåller tjänster till privatpersoner och företag
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2023
|
En gemensam plattform för medborgare och företag som åtminstone gör det möjligt att inlämning av en första ansökan om tillträde till en offentlig högre utbildningsanstalt. ansökan om fastställande av tillämplig lagstiftning i enlighet med avdelning II i förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen. ansökan om pension från obligatoriska system. ansökan om finansiering av högre utbildning, t.ex. i form av ett stipendium och lån från en offentlig myndighet eller institution.
|
|
8
|
Investeringar 1: Digitala tjänster för slutanvändare
|
Milstolpe
|
Färdigställande av nya informationssystem
|
Framgångsrik uppgradering av befintliga system och utveckling av nya system
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Färdigställande av nya informationssystem för följande projekt: Dip – Databas för informationsskyldigheter, förteckning över kriminaltekniska experter och tolkar, klientzon, inrättande av registreringsmyndighet vid inrikesministeriet.
|
|
9
|
Investeringar 1: Digitala tjänster för slutanvändare
|
Milstolpe
|
Idrifttagande av 4 informationssystem
|
Idrifttagande av de fyra utvecklade informationssystemen som tillhandahåller tjänster till slutanvändare
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Minst följande projekt ska slutföras: Utveckling av digitala register. Den gemensamma portalen för register över kontroller (JePEK). SIS_2 Verktyg för den centrala behandlingen av statistiska uppgifter. den offentliga delen (fas 1) av NUKIB-portalen.
|
|
10
|
Investeringar 1: Digitala tjänster för slutanvändare
|
Måltavla
|
Slutförande av de förtecknade projekten, vilket leder till 13 942 722 nya ifyllda formulär som skickas av fysiska och juridiska personer till statliga myndigheter på ett digitalt sätt (via portaler eller digitala brevlådor).
|
|
Antal
|
0
|
13 942 722
|
KVARTAL 1
|
2026
|
Åtgärderna ska leda till 13 942 722 nya elektroniskt ifyllda formulär som lämnas in via portaler och databrevlådor. Detta ska uppnås genom slutförande av följande underliggande projekt: genomförande av lagändringar i informationssystemet för fastighetsregister (ISKN). nya digitala tjänster för små organisationer. Digital tjänst inom ramen för det integrerade informationssystemet för den tjeckiska socialförsäkringsförvaltningen (IIS ČSSZ). System för granskning av investeringar. Nationellt elektroniskt verktyg. Journal of Public Contracts – tjänster för leverantörer. Förteckning över kvalificerade leverantörer. Entreprenörsportalen. Portalen för offentlig förvaltning 2.0 (medborgarportalen). SIS1_En enda samlingspunkt – Enhetligt gränssnitt för tillhandahållande av data. Tekniska tjänster och patentinformationstjänster. Transportportalen. utveckling av ansökningar till den tjeckiska socialförsäkringsmyndigheten och kopplingen till digitala tjänster till den offentliga förvaltningen. vidareutveckling av den tjeckiska socialförsäkringsförvaltningen – Informations- och kommunikationsgränssnitt – enhetlig portallösning för arbete och sociala frågor och dess koppling av den digitala tjänsten till den offentliga förvaltningen. Järnvägskontorets portal.
|
|
11
|
Investeringar 2: Utveckling av öppna data och en offentlig datafond
|
Milstolpe
|
Utvidgning av den nationella katalogen över öppna data med avancerade funktioner
|
Utvidgad nationell katalog över öppna data med avancerade funktioner och tjänster
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Den nationella katalogen över öppna data ska registrera och offentliggöra öppna och offentliga data och information från hela den offentliga förvaltningen på en och samma plats. Den ska ha avancerade funktioner för sökning och tjänster, inbegripet offentliggörande av kodlistor i en offentlig datafond.
|
|
12
|
Investeringar 2: Utveckling av öppna data och en offentlig datafond
|
Måltavla
|
Ökning av antalet producenter av öppna data inom den offentliga förvaltningen som offentliggör öppna data i den nationella katalogen över öppna data
|
|
Antal nya offentliga organ
|
23
|
100
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Målet ska leda till en ökning med 77 nya enheter som offentliggör öppna data inom den offentliga förvaltningen.
|
|
245
|
Investeringar 2: Utveckling av öppna data och en offentlig datafond
|
Måltavla
|
Ökning av antalet nya eller förbättrade öppna datamängder som offentliggörs i den nationella katalogen över öppna data
|
|
Antal datamängder
|
0
|
125
|
KVARTAL 4
|
2024
|
125 nya eller förbättrade öppna dataset (t.ex. kodlistor, bindande data eller statistiska uppgifter) som offentliggjorts i den nationella katalogen över öppna data.
|
|
13
|
Investeringar 3: Digitala tjänster för rättsväsendet
|
Milstolpe
|
Införande av en ny teknikplattform för juridikportalen, som ska göra digitala tjänster tillgängliga för medborgarna och vara anslutna till den centrala medborgarportalen.
|
Uppdatering och fullständig drift av juridikportalen med utökade funktioner
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Åtgärden ska skapa en ny rättsportal som är ansluten till medborgarportalen. Funktioner och utformning ska fastställas efter behovsbedömning och användarundersökningar. Omformningen av juritice.cz-portalen ska genomföras i 8 paket med tematiskt likartade webbplatser. Varje paket förväntas bestå av en användarorienterad undersökningsfas och en utformningsfas av innehållet.
|
|
14
|
Investeringar 3: Digitala tjänster för rättsväsendet
|
Måltavla
|
Utrustning till rättssalar med ljud- och bildinspelningsapparater
|
|
Antal rättssalar
|
370
|
1100
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Åtgärden ska upphandla audiovisuell utrustning för rättssalar för att möjliggöra digital inspelning av förhandlingar och förfaranden för större öppenhet.
|
|
246
|
Investeringar 4: Digitala tjänster för slutanvändare på det sociala området
|
Milstolpe
|
Uppgraderad självbetjäningsportal för arbetsförmedlingen – kundzon II
|
Idrifttagande av den uppgraderade självbetjäningsportalen för Arbetsförmedlingen
|
|
|
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Den uppgraderade självbetjäningsportalen för Arbetsförmedlingen ska vara operativ och stödja följande funktioner:
— Onlineansökan om bostadsbidrag.
Fullständigt elektroniskt datautbyte med slutanvändare.
— Utvalda processer i sysselsättningsagendan.
|
B. KOMPONENT 1.2: Digitala system för offentlig förvaltning
Denna del av Tjeckiens återhämtnings- och resiliensplan syftar till att ta itu med utmaningen att intensifiera den digitala omställningen i den tjeckiska offentliga förvaltningen och främja samarbete och utbyte mellan offentliga institutioner.
Den syftar till att säkerställa utvecklingen av sammankopplade datapooler i den offentliga förvaltningens it-system, som stöder och möjliggör del 1.1, som stöder utbyggnaden av e-förvaltningstjänster som tillhandahålls slutanvändare. Komponenten ska utveckla centrala register, inbegripet hälsoregister, och koppla samman databaser för offentlig förvaltning och relevanta it-system för att minska komplexiteten i förfarandena för företag och medborgare och säkerställa säker datadelning inom den offentliga förvaltningen.
Genomförandet av reformerna inom denna del syftar till att säkerställa en standardiserad och enhetlig strategi för utvecklingen av informationssystem på dagordningen inom den offentliga förvaltningen. De ska tillhandahålla sakkunskap och konsulttjänster via kompetenscentrum. De ska också utveckla och konsolidera de fragmenterade hälsoregistren för att förbereda dem för tillhandahållandet av gemensamma tjänster och informationsutbyte.
Investeringarna ska inriktas på utveckling och sammankoppling av centrala register, på att främja sammankoppling och uppdatering av informationssystem för åldersrelaterade agendor, på investeringar i utrustning och infrastruktur för e-juridiktjänster och på att förbättra cybersäkerheten i den offentliga förvaltningen.
Delen stöder den landsspecifika rekommendationen 2019 3, enligt vilken Tjeckien ska inriktaden investeringsrelaterade ekonomiska politiken på digital infrastruktur, landsspecifik rekommendation 2020 1, enligt vilken Tjeckien ska stärka utbyggnaden av e-hälsotjänster, och landsspecifik rekommendation 2020 3, enligt vilken Tjeckien ska stödja små och medelstora företag genom att minska den administrativa bördan och inrikta investeringarna på den digitala omställningen.
Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01).
B.1 Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Investeringar 1: Utveckling och förbättring av individuella informationssystem
Investeringen stöder projekt som syftar till att uppdatera, förbättra och koppla samman åldersrelaterade back-end-informationssystem för att göra det möjligt att tillhandahålla nya och förbättrade tjänster till medborgare och företag på områdena sysselsättningspolitik, social trygghet, medicinsk bedömning, statistik, pass och viseringar samt tjänster i enlighet med del 1.1. Dessa projekt ska leda till utveckling eller förbättring av minst tio informationssystem totalt.
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 mars 2026.
Investeringar 2: Utveckling av centrala register och anläggningar för e-förvaltning
Investeringen syftar till att skapa och uppgradera centrala register i Tjeckien, särskilt registret över enskilda personer, folkbokföringsregistret, registret över rättigheter och skyldigheter, registret över territoriella identifieringar, adresser och fastighetsregistret samt informationssystemet RAZR, och ska omfatta utvecklingen av ett gemensamt informationssystem för tjänster som kopplar samman data från olika informationssystem till en sammankopplad dataportal. Utöver registren ska projekt som får stöd omfatta ett nytt datacentrum och utveckling av ett e-förvaltningsmoln för datortjänster och utveckling av den offentliga förvaltningens tekniska infrastruktur.
Denna investering ska genomföras senast den 30 juni 2026.
Investeringar 3: Cybersäkerhet
Investeringen syftar till att öka cybersäkerheten i den offentliga förvaltningen och IKT-infrastrukturen och informationssystemen inom hälso- och sjukvården, inom ramen för cybersäkerhetsakten, i linje med den nationella strategin för cybersäkerhet. Åtgärden ska omfatta projekt som leder till i) modernisering och utvidgning av polisens kapacitet i Tjeckien att upptäcka, identifiera och reagera på säkerhets- och IKT-incidenter och ii) ökad cybersäkerhet i minst 248 informationssystem.
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.
Reform 1: Kompetenscentrum för stöd till e-förvaltning, cybersäkerhet och e-hälsa
Reformen ska inrätta kompetenscentrum för e-förvaltning, som ska tillhandahålla vägledning, sakkunskap, konsulttjänster och gemensamma standarder i hela den offentliga förvaltningen, för att säkerställa ett enhetligt genomförande av de åtgärder för digitalisering och modernisering av informationssystem som planeras inom både del 1.1 och 1.2. Detta ska genomföras genom tre kompetenscentrum (cybersäkerhet, e-hälsovård, kompetenscentrum för e-förvaltning) förankrade i den offentliga förvaltningen och ger stöd till offentliga myndigheter på områdena analys, systemarkitektur, användarupplevelse och utformning av användargränssnitt, cybersäkerhet eller portallösningar samt projektledning.
Denna reform ska genomföras senast den 31 december 2025.
Reform 2: Utveckling av system till stöd för e-hälsa
Reformen ska påskynda och underlätta inrättandet av en enhetlig infrastruktur för e-hälsa, inbegripet stabilisering och standardisering av datapoolen för hälso- och sjukvård. Åtgärden är uppdelad i flera sammanlänkade projekt för genomförande av centrala medicinska register för hälso- och sjukvårdsleverantörer, hälso- och sjukvårdspersonal och patienter, som är sammankopplade med centrala medicinska register för e-förvaltning. hygientjänstens hälsoregister och hälsoregister över onkologiska, kardiovaskulära och andra sjukdomar. projekt för att bygga upp informationssystem för ledningsstöd för Hygieniska tjänster i Tjeckien. utvidgning av den befintliga funktionen för e-recept genom att inkludera recept för narkotika och psykotropa ämnen och införande av en elektronisk kupongtjänst samt uppbyggnad av infrastruktur till stöd för vårdsystemet för patienter med sällsynta sjukdomar. Åtgärden omfattar också utbildningsprogram för att öka användningen av e-hälsa och digitala tjänster inom hälso- och sjukvårdssektorn, som främst riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal.
Reformen ska genomföras senast den 31 december 2025.
Investeringar 4: Skapa förutsättningar för digital rättvisa
Investeringen syftar till att modernisera rättssystemets arbetsmiljö och möjliggöra fortsatt arbete i tider av begränsade fysiska kontakter, vilket ökar det nationella rättssystemets motståndskraft. Investeringen består av tre sammanlänkade projekt, som ska omfatta i) analys av användningen av data och kartläggning av digitaliseringens behov inom rättsväsendet, tillsammans med utbyggnaden av ett datalager och ökad lagringskapacitet, ii) kapacitetsökning av infrastruktur som möjliggör fjärråtkomst och iii) ökning av antalet utrustade videokonferensrum för rättsväsendet.
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2024.
Investeringar 6: Utveckling av informationssystem på det sociala området
Investeringen syftar till att modernisera den offentliga förvaltningens informationssystem på det socialpolitiska området genom att uppgradera minst sex informationssystem, däribland elektroniskt utbyte av socialförsäkringsuppgifter (EESSI), modernisering av programvaruinfrastrukturen vid ministeriet för arbetsmarknadsfrågor och sociala frågor, digitalisering av pensionsagendan (EDA) och den månatliga enhetliga rapporteringen från arbetsgivaren.
Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.
B.2 Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnr NUM.
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
15
|
Investeringar 1:
Utvecklingav informationssystem
|
Milstolpe
|
Genomförande och drift av CzechPOINT 2.0 och CAAIS-systemen
|
CzechPOINT 2.0-systemet (i förhållande till medborgare och tjänstemän) och den offentliga förvaltningens centrala autentiseringsutrymme, det så kallade CAAIS (för tjänstemän), är i drift
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Delmålet ska genomföra CzechPOINT 2.0-systemet som ger allmänheten tillgång till stödtjänster, utdrag från informationssystem för offentlig förvaltning och möjligheten att lämna in ifyllda formulär till eller kommunicera med den statliga förvaltningen. Delmålet ska också omfatta informationssystemet för central autentisering (kallat CAAIS). Delmålet anses vara uppfyllt när båda delarna genomförs och är tillgängliga för slutanvändarna.
|
|
16
|
Investeringar 1:
Utveckling av informationssystem
|
Milstolpe
|
Framgångsrik uppgradering och drift av e-passsystemet (ePasy-systemet) och EVC2-viseringssystemet
|
Ändring av ePasy-systemet enligt den ändrade lagen om resehandlingar och uppgradering av EVC2-viseringssystemet
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Informationssystemet ePasy ska ändras i enlighet med ändringen av resehandlingslagen nr 329/1999 Coll. och vara tillgängligt för slutanvändarna. EVC2-viseringssystemet ska uppgraderas med viseringsfunktioner för kortare och längre vistelse, i enlighet med in- och utresesystemet, och ska vara tillgängligt för testning i enlighet med euINIS-programmet.
|
|
18
|
Investeringar 1:
Utveckling av informationssystem
|
Måltavla
|
Upphandling av genomförandet av de förtecknade informationssystemprojekt som utgör backend-grunden för utvecklingen av informationssystemen för offentlig förvaltning
|
|
Antal
|
0
|
8
|
KVARTAL 2
|
2024
|
Målet uppnås genom upphandling av åtminstone följande projekt:
1. Centralisering av systemet för egenföretagare
2. Elektroniskt utbyte av socialförsäkringsuppgifter
3. Portal- och formuleringslösning för inrikesministeriet
4. Läkarbedömningstjänsten
5. Optimering av datakatalogen för socialförsäkringsförvaltning
6. Databas över beslut och rättslig anonymisering
7. Central autentiseringspunkt för Tjeckiens statistikkontor och integrering av statistiska register i uppkopplade datapooler
8. Informationssystem för museisamlingar
|
|
19
|
Investeringar 1:
Utveckling av informationssystem
|
Måltavla
|
Framgångsrik drift av nya eller uppgraderade informationssystem inom den offentliga förvaltningen (slutförande av de projekt som kontrakterats inom mål 18)
|
|
Antal
|
0
|
8
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Nya eller uppgraderade informationssystem ska kompletteras med hänvisning till åtminstone följande projekt:
1. Centralisering av systemet för egenföretagare
2. Elektroniskt utbyte av socialförsäkringsuppgifter
3. Portal- och formuleringslösning för inrikesministeriet
4. Läkarbedömningstjänsten
5. Optimering av datakatalogen för socialförsäkringsförvaltning
6. Databas över beslut och rättslig anonymisering
7. Central autentiseringspunkt för Tjeckiens statistikkontor och integrering av statistiska register i uppkopplade datapooler
8. Informationssystem för museisamlingar
|
|
20
|
Investeringar 2:
Utveckling av centrala register och anläggningar för e-förvaltning
|
Milstolpe
|
Färdigställande av en fullt fungerande programvarudefinierad datacentral inklusive datamängder
|
Framgångsrik testning och antagande av ett nytt datacentrum av arbetsmarknads- och socialministeriet
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Delmålet ska anses vara uppnått när den nya datacentralen är fullt operativ och har gjorts tillgänglig för slutanvändarna.
|
|
21
|
Investeringar 2:
Utveckling av centrala register och anläggningar för e-förvaltning
|
Milstolpe
|
Slutförande av förtecknade projekt för att öka överföringskapaciteten vid den centrala kontaktpunkten och modernisera och optimera kommunikations- och informationsinfrastrukturen och informationssystemen.
|
Delmålet anses vara uppnått när den centrala kontaktpunkten uppgraderas, dess kapacitet och säkerhet ökas och projekten för att förbättra de centrala kommunikations- och informationssystemen för register har slutförts av upphandlande/genomförande enheter.
|
|
|
|
KVARTAL 1
|
2025
|
Åtgärden ska innebära utveckling av centrala register och utveckling av den offentliga förvaltningens tekniska infrastruktur, inbegripet en ökning av dess överföringskapacitet och genomförande av nya kundtjänster och kapacitetsintensiva tjänster med hög överföringskapacitet. Delmålet ska anses vara uppfyllt när följande projekt har slutförts:
1. Kapacitets- och säkerhetsutveckling av den centrala tjänstefunkten
2. Modernisering och optimering av kommunikations- och informationsinfrastrukturen för överföring av multiprotokollmärken (MPLS)
3. Den nationella certifieringsmyndigheten ska tillhandahålla certifieringar till offentliga förvaltningsenheter
4. Öka kapaciteten hos datacentraler och datalagringsprodukter5. Infrastruktur för referensgränssnittet för delade data
6. Uppgradering och förbättring av Registry of Individuals
7. Uppgradering och förbättring av befolkning Registry
8. Uppgradering och förbättring av Registry of Territorial Identifications, Addresses och Real Estate
9. Relaterad utveckling och förbättring av det integrerade systemet för centrala register, dvs.s och informationssystemet för gemensamma tjänster
10. Förbättring av den nationella identitets- och autentiseringspunkten
11. Utveckling av ett konsoliderat gränssnitt för centrala register, inbegripet en uppgradering och förbättring av registret över rättigheter och skyldigheter och informationssystemet RAZR
|
|
22
|
Investeringar 2:
Utveckling av centrala register och anläggningar för e-förvaltning
|
Milstolpe
|
Tillhandahållande av molntjänster till offentliga myndigheter
|
e-förvaltningsmoln blir tillgängligt för slutanvändare och kan tillhandahålla molntjänster till offentlig förvaltning.
|
|
|
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Projektet ska inrätta en kommunikations- och IKT-infrastruktur och programvaruapplikationer för ett utvidgat Zeleneč datacentrum i Tjeckien och informationssystem för molnbaserade datortjänster och portalen för e-förvaltningsmoln för att tillhandahålla datatjänster till e-förvaltningsmoln för att möjliggöra molntjänster (IaaS, SaaS) till offentliga förvaltningsmyndigheter. Delmålet ska anses vara uppnått när molntjänster kan utföras.
|
|
23
|
Investeringar 3:
Cybersäkerhet
|
Milstolpe
|
Modernisering av den tjeckiska polisens säkerhetsinformations- och händelsehanteringssystem och utvidgning av dess användning för cybersäkerhetsskydd av ytterligare fem informationssystem
|
Idrifttagande av det fullt fungerande och uppgraderade systemet för hantering av säkerhetsinformation och händelser och av ytterligare fem informationssystem som valts ut på grundval av en risk- och genomförbarhetsstudie.
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Investeringen ska öka tillgången till infrastruktur för säkerhetsövervakning av säkerhetsinformation och händelsehantering som kan logga och utvärdera säkerhetsincidenter och utöka kapaciteten och förmågan hos Tjeckiens polis och inrikesministerium att identifiera och reagera på säkerhetsincidenter och säkerhetsincidenter inom IKT även på distans när tillgången till kontorsinfrastruktur är begränsad.
|
|
24
|
Investeringar 3:
Cybersäkerhet
|
Måltavla
|
Antal informationssystem vars cybersäkerhet har stärkts i enlighet med lag nr 181/2014 förf.saml. om cybersäkerhet
|
|
Antal
|
0
|
248
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Åtgärden ska öka cybersäkerheten i de utvalda informationssystemen i enlighet med kraven i lag nr 181/2014 om cybersäkerhet.
Målet ska anses ha uppnåtts efter framgångsrik och dokumenterad testning och kontroll av efterlevnaden av cybersäkerhetskraven för minst 248-i-nformation ochmyndigheterna för respektive systems ägare/operatör har godkänt leveransen av systemen.
|
|
25
|
Reformer 1:
Kompetenscentrum för stöd till e-förvaltning, cybersäkerhet och e-hälsa
|
Milstolpe
|
Full drift av tre kompetenscentrum som tillhandahåller konsulttjänster till myndigheter som genomför de förändringar i informationssystem och e-förvaltningsekosystem som planeras inom delarna 1.1 och 1.2.
|
Kompetenscentrumen ska anses vara fullt operativa så snart offentliga myndigheter har lämnat in och kompetenscentrumen har godkänt officiella begäranden om konsulttjänster.
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Tre kompetenscentrum inom e-förvaltning, cybersäkerhet och e-hälsa ska tillhandahålla konsult- och rådgivningstjänster till myndigheter vid genomförandet av projekt inom delarna 1.1 och 1.2.
|
|
26
|
Reform 1:
Kompetenscentrum för stöd till e-förvaltning, cybersäkerhet och e-hälsa
|
Måltavla
|
Samråd och stöd i frågor som rör åtgärderna inom del 1.1 och 1.2 inom ramen för minst 5 mandagar, som tillhandahålls särskilda offentliga förvaltningsorgan
|
|
Antal samråd på minst 5 mandagar
|
0
|
50
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Åtgärden ska tillhandahålla sakkunskap för genomförandet av investeringar och reformer inom delarna 1.1 och 1.2 till offentliga förvaltningsorgan. Endast samråd som kräver minst fem mandagar ska räknas mot målet.
|
|
27
|
Reform 2:
Utveckling av system till stöd för e-hälsa
|
Milstolpe
|
Utvidgning av delad registrering av narkotika (e-recept) till narkotika och psykotropa ämnen och till elektroniska vouchrar för medicintekniska produkter
|
E-receptets funktioner utökas med recept på narkotika och psykotropa ämnen och med förskrivning av vouchrar för medicintekniska produkter.
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2023
|
E-receptets befintliga funktioner ska utvidgas genom denna åtgärd för att möjliggöra förskrivning av narkotika och psykotropa ämnen samt kuponger för inköp av medicintekniska produkter.
|
|
28
|
Reform 2:
Utveckling av system till stöd för e-hälsa
|
Milstolpe
|
Slutförande av projekt som konsoliderar och utvecklar infrastrukturen för elektronisk hälso- och sjukvård för att skapa sammankopplade databaser och förbättra digitala hälso- och sjukvårdstjänster
|
De konsoliderade nya tjänster som uppnås genom projekten används av slutanvändarna och registren är kopplade till varandra.
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2025
|
De projekt som ingår i denna åtgärd ska konsolidera det departementssystem för hälso- och sjukvårdsregister som omfattar informationssystemen vid de regionala Hygieniska stationerna,de Hygieniska registreni, det nationella hälsoinformationssystemet och den integrerade utbildningsplattformen. De relevanta hälso- och sjukvårdsregistren ska vara kopplade till e-förvaltningstjänster. Uppnåendet av delmålet ska kontrolleras genom den framgångsrika testning som utförts och dokumenterats av utvecklaren och genom den upphandlande myndighetens godkännande av projektleveransen efter en framgångsrik pilotfas. Projekten ska omfatta följande:
1. Optimering av hälso- och sjukvårdssystemet för patienter med sällsynta sjukdomar
2. Utveckling av hygienregister genom förbättring av befintliga register över sanitära tjänster och informationssystem med anknytning till hanteringen av pandemier
3. Utveckling av ett informationssystem till stöd för Tjeckiens sanitetstjänster
4. Utveckling av infrastrukturen för central sjukvårdsregist hos vårdgivare, hälso- och sjukvårdspersonal och patienter samt stödsystem
5. Modernisering och kapacitetsförbättring av det nationella hälsoinformationssystemet
6. Utbildningsprogram för hälso- och sjukvårdspersonal för användning av e-hälsosystem
|
|
29
|
Investeringar 4:
Skapa förutsättningar för digital rättvisa
|
Milstolpe
|
Analys av datahantering och användning av data inom rättsväsendet och införande av ett datalager
|
Analysen godkänns av justitieministeriet och datalagret används.
|
|
|
|
KVARTAL 2
|
2022
|
Delmålet ska omfatta en analys av justitieministeriets och justitieministeriets behov av dataanvändning och datahantering, som ska ligga till grund för utarbetandet av framtida projekt som syftar till digitalisering av sektorn och även omfatta inrättandet av ett datalager för justitieministeriet.
|
|
30
|
Investeringar 4:
Skapa förutsättningar för digital rättvisa
|
Måltavla
|
Ökning av antalet konferensrum i rättssystemet som är nyutrustade och anslutna för att möjliggöra videokonferenser.
|
|
Antal konferenslokaler
|
170
|
470
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Åtgärden ska öka antalet konferensrum utrustade med videokonferensverktyg.
|
|
31
|
Investeringar 4:
Skapa förutsättningar för digital rättvisa
|
Måltavla
|
Ökning av datalagringskapaciteten
|
|
Pandeyte
|
0
|
2
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Åtgärden ska öka justitieministeriets datalagringskapacitet och stärka infrastrukturen för digitala arbetsplatser och distansarbete.
|
|
249
|
Investering 6: Utveckling av informationssystem på det sociala området
|
Måltavla
|
Uppgraderade informationssystem inom den offentliga förvaltningen på det socialpolitiska området
|
|
Antal
|
0
|
6
|
KVARTAL 2
|
2026
|
6 informationssystem ska uppgraderas och tas i drift på det socialpolitiska området.
Dessa ska åtminstone innehålla
1.Elektroniskt utbyte av socialförsäkringsuppgifter (EESSI).
2.Modernisering av SW:s infrastruktur vid ministeriet för arbetsmarknadsfrågor och sociala frågor.
3.Digitalisering av pensionsagendan (EDA),
4.Arbetsgivarens enhetliga månatliga rapportering
|
B.3 Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet
Investeringar 5: Tillägg till investeringar i cybersäkerhet
Investeringen syftar till att ytterligare stärka cybersäkerhetsinvesteringen inom ramen för det icke återbetalningspliktiga ekonomiska stödet genom att öka antalet informationssystem vars cybersäkerhet har stärkts i linje med cybersäkerhetsakten nr 181/2014 Coll. senast 89 offentliga informationssystem.
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.
B.4 Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet
|
Löpnr NUM.
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning och tydlig definition av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
247
|
Investeringar 5: Tillägg till investeringar i cybersäkerhet
|
Milstolpe
|
Offentliggörande av ansökningsomgången för förstärkning av informationssystem i enlighet med lag nr 181/2014 Coll. om cybersäkerhet
|
Offentliggörande av en inbjudan att lämna projektförslag
|
|
|
|
KVARTAL 1
|
2024
|
Offentliggörande av en inbjudan att lämna projektförslag till stöd för förstärkning av informationssystem i enlighet med lag nr 181/2014 Coll. om cybersäkerhet.
|
|
248
|
Investeringar 5: Tillägg till investeringar i cybersäkerhet
|
Måltavla
|
Informationssystem vars cybersäkerhet har stärkts i enlighet med lag nr 181/2014 om cybersäkerhet
|
|
Antal
|
248
|
331
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Målet ska öka cybersäkerheten i de utvalda informationssystemen i enlighet med kraven i lag nr 181/2014 Coll. om cybersäkerhet.
Målet ska anses ha uppnåtts efter framgångsrik testning och kontroll av efterlevnaden av cybersäkerhetskraven för minst 89 informationssystem. Ägaren/operatören/de myndigheter som ansvarar för informationssystemen ska godkänna leveransen av respektive system.
|
C. KOMPONENT 1.3: Digitala nät med hög kapacitet
Denna del av Tjeckiens återhämtnings- och resiliensplan stöder utmaningen att bygga ut nät med mycket hög kapacitet för att maximera tillgången till onlinetjänster genom internetkonnektivitet för medborgare, företag, offentliga förvaltningar och institutioner, särskilt i landsbygdsområden. Komponenten syftar också till att skapa förutsättningar till stöd för utvecklingen av 5G-nät och G-tjänster.
Komponenten bidrar till att ta itu medden särskilda rekommendationen, enligt vilken Tjeckien ska inrikta den investeringsrelaterade ekonomiska politiken på digital infrastruktur (landsspecifik rekommendation 3 2019), och den landsspecifika rekommendationen, enligt vilken Tjeckien ska inrikta investeringarna på den digitala omställningen, särskilt på digital infrastruktur och teknik med hög kapacitet (landsspecifik rekommendation 3 2020).
Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). För alla infrastrukturinvesteringar ska minst 70 % av bygg- och rivningsavfallet återanvändas eller materialåtervinnas i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).
C.1 Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform 1: Förbättring av miljön för utbyggnad av elektroniska kommunikationsnät
Denna reform syftar till att förbättra kapaciteten att samla in information om den aktiva och passiva infrastrukturen för elektronisk kommunikation. Reformen är anpassad till målen för unionens sektorsspecifika lagstiftning som syftar till att minska kostnaderna för nätutbyggnad, inbegripet direktiv 2014/61/EU om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för kommunikation samt till målen i direktiv 2018/1972 (den europeiska kodexen för elektronisk kommunikation).
Reformen ska bland annat omfatta följande:
●Genomförande av åtgärder, inbegripet ikraftträdande av nödvändiga lagändringar och färdigställande av tekniska specifikationer, i syfte att upprätta databaser över planerade projekt.
●Färdigställande av digitala tekniska kartor (DTM) som ger tillgång till exakt information om lokalisering och teknisk infrastruktur som ägs av offentliga och privata enheter. Åtgärden syftar till att digitalisera minst 161 000 hektar grundläggande rumslig situation och 55 000 km transportnät och tekniska infrastrukturnät.
●Slutförande av mätningar av nätets kvalitet för alla 76 distrikt i Tjeckien och huvudstaden, i syfte att tillhandahålla bättre information om 5G och kvaliteten på fasta nät och minska tiden för kontroll av nätets täckning. Mätningarna ska utföras i enlighet med de parametrar för tjänstekvalitet, definitioner och mätmetoder som anges i bilaga X till direktiv (EU) 2018/1972 och följa Berecs riktlinjer för parametrar för tjänstekvalitet.
Tillgången till information om befintlig fysisk infrastruktur och offentligt finansierade bygg- och anläggningsprojekt ska effektivisera delningen av fysisk infrastruktur för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation.
Åtgärden ska vara slutförd senast den 31 december 2025.
Reform 2: Stödja utvecklingen av 5G-ekosystemet
Denna åtgärd syftar till att utarbeta en strategisk ram för att främja delning av infrastruktur för 5G-nät, särskilt i mindre kommersiellt attraktiva områden, vilket möjliggör en minskning av energiförbrukningen, radioutsläppen samt kostnaderna för uppbyggnad och drift av nät.
Åtgärden ska stödja slutförandet av 25 studier. Dessa syftar till att stödja utvecklingen av 5G-ekosystemet med beaktande av unionens gemensamma verktygslåda för konnektivitet.
På grundval av dessa studier ska 5G-alliansen utarbeta förslag om möjligheterna att vidareutveckla 5G-ekosystemet. Dessa förslag ska ligga till grund för riktlinjer för delning av passiv och aktiv infrastruktur för elektronisk kommunikation för att underlätta utbyggnaden av 5G-nät, i linje med unionens gemensamma verktygslåda för konnektivitet och med beaktande av direktiv 2014/61/EU om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation, RSPG21–016 FINAL-rapporten om spektrumdelning och lag nr 143/2001 om konkurrensskydd. Åtgärden omfattar också slutförandet av ett pilotprojekt om 5G/26 GHz, som syftar till att utveckla riktlinjer och algoritmer för förfaranden för samordning av radiospektrum för 5G och spektrumdelning med andra tjänster inom 26 GHz-bandet.
Reformen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.
Investeringar 1: Bygga anslutning med hög kapacitet
Denna åtgärd syftar till att stödja byggandet av konnektivitetsnät med mycket hög kapacitet, med särskilt fokus på landsbygdsområden, där marknadsbaserade lösningar inte är lönsamma och det finns få kommersiella incitament att bygga ut sådana nät. Dessa insatsområden ska fastställas i enlighet med reglerna för statligt stöd och ska bli föremål för offentligt samråd.
Minst en ansökningsomgång för uppförande av konnektivitet med mycket hög kapacitet ska inledas för denna åtgärd, vars resultat ska offentliggöras senast den 31 december 2024. Genom genomförandet av de utvalda projekten ska antalet adresspunkter som är anslutna till VHCN-nätet enligt definitionen i Berecs riktlinjer för nät med mycket hög kapacitet (konnektivitet på minst 1 Gb/s) öka med minst 23 000 enheter.
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 mars 2026.
Investeringar 2: Omfattar 5G-korridorer och främjar utvecklingen av 5G
Denna åtgärd syftar till att förbättra 5G-täckningen för transportkorridorer.
För att uppnå detta mål ska följande åtgärder vidtas:
●täckning av avsnitt av järnvägskorridorerna med 5G-signalen för följande två järnvägskorridorer: i) Prag – Česká Třebová – Ostrava och ii) Česká Třebová – Brno genom att öka densiteten hos basstationer för transceiver (BTS) i dessa två korridorer, genom att bygga nya BTS
●Säkerställa täckning av 350 järnvägsvagnar med mobila signalreplikatorer eller passiva väggar för 5G-signal. Bygga och testa ett samverkande intelligent transportsystem för järnvägskorridorer (C-ITS) i 5G-nät. Kvartalsrapporter om provningar och erfarenheter ska göras tillgängliga för andra transportföretag som är verksamma i de ovannämnda järnvägskorridorerna.
Denna investering ska vara slutförd senast den 30 juni 2026.
Investeringar 3: Stödja utvecklingen av 5G-mobil infrastruktur i investeringsintensiva vitområden på landsbygden
Denna åtgärd syftar till att öka täckningen av 5G-nätet i ”vita områden”, dvs. områden som aldrig har täckts av någon mobil signal som är högre än 3G och som kan antas inte omfattas av 5G-basnät i framtiden på grund av investeringens låga förväntade lönsamhet. Denna definition följer reglerna om statligt stöd. Dessa områden ska fastställas på grundval av en bedömning av vita grundläggande avvecklingsenheter som ska utföras av det tjeckiska telekommunikationskontoret och vara föremål för offentligt samråd.
För att uppnå detta mål ska ansökningsomgångar inledas för att täcka insatsområdena. Målet är att täcka 65 insatsområden.
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 mars 2026.
Investeringar 4: Vetenskaplig forskning med anknytning till utvecklingen av 5G-nät och G-tjänster
Denna åtgärd syftar till att stödja offentliga och privata enheter inom forskning, utveckling och innovation med anknytning till 5G-nät och G-tjänster.
För att uppnå detta mål ska en anbudsinfordran inledas för vetenskapliga forskningsprojekt som rör teknisk utveckling av 5G-nät och 5G-tillämpningar för G-ekosystemet. Projekten ska inriktas på användning av 5G-tillämpningar inom industrin och tjänster som stöder användningen av teknik till exempel, men inte begränsat till automatisering, robotisering, artificiell intelligens eller virtuell eller förstärkt verklighet. Potentiella stödmottagare är företag eller offentliga forskningsorganisationer. Under den efterföljande genomförandefasen ska minst 22 av de utvalda projekten slutföras.
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.
C.2 Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnr NUM.
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning och tydlig definition av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
32
|
Reform 1: Förbättring av miljön för utbyggnad av elektroniska kommunikationsnät
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av åtgärder som utarbetats av industri- och handelsministeriet i syfte att upprätta en databas över planer för investeringsprojekt och öka antalet mätningar av nätets kvalitet
|
Bestämmelse i de rättsakter som anger ikraftträdande
|
|
|
|
KVARTAL 2
|
2023
|
Nödvändiga anpassningar av lagstiftningen ska träda i kraft och tekniska specifikationer ska färdigställas, både för att upprätta databaser för investeringsprojekt i den mening som avses i lag nr 194/2017 saml., punkterna 11 och 2, och för att öka antalet kvalitetsmätningar av elektroniska kommunikationsnät. Den nationella tillsynsmyndigheten ska genomföra anbudsförfaranden och förvärva nödvändig utrustning. Den tillhandahållna informationens kvalitet och användbarhet ska överensstämma med bindande tekniska parametrar.
|
|
33
|
Reform 1: Förbättring av miljön för utbyggnad av elektroniska kommunikationsnät
|
Måltavla
|
Färdigställande av digitala tekniska kartor (DTM) för grundläggande rumsliga förhållanden
|
|
Hektar
|
0
|
161 000
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Digitala tekniska kartor (DTM) ska fyllas i och ge tillgång till exakt lokaliseringsuppgifter om de grundläggande rumsliga objekt som ägs av offentliga och privata organ. 161 000 ha av grundläggande rumsliga objekt ska digitaliseras. De DTM-objekt som uppstår ska vara tillgängliga för allmänheten.
|
|
34
|
Reform 1: Förbättring av miljön för utbyggnad av elektroniska kommunikationsnät
|
Måltavla
|
Färdigställande av digitala tekniska kartor (DTM) för transportnät och tekniska infrastrukturnät
|
|
Km
|
0
|
55 000
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Digitala tekniska kartor (DTM) ska fyllas i och ge tillgång till exakt information om lokalisering och tekniska specifikationer för fysiska infrastrukturnät som ägs av offentliga och privata organ. 55 000 km transportnät och tekniska infrastrukturnät ska digitaliseras. De DTM-objekt som uppstår ska vara tillgängliga för allmänheten.
|
|
35
|
Reform 1: Förbättring av miljön för utbyggnad av elektroniska kommunikationsnät
|
Måltavla
|
Slutförande av kvalitetsmätningar för elektronisk kommunikation
|
|
Antal
|
0
|
77
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Mätningen av nätets kvalitet ska slutföras för alla 76 distrikt i Tjeckien och huvudstaden.
|
|
36
|
Reform 2: Stödja utvecklingen av 5G-ekosystemet
|
Måltavla
|
Industri- och handelsministeriets offentliggörande av studier som syftar till att förbättra utbyggnaden av 5G-nät
|
|
Antal
|
0
|
25
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Studierna ska särskilt omfatta följande frågor:
·tillämpligheten av 5G-funktioner och G-standarder i enskilda sektorer och förslag till tekniska genomförandeåtgärder och regleringsåtgärder.
·koncept och användning av den digitala tvillingen av 5G-nätinfrastruktur.
·tillämpligheten av FeMBMS (ytterligare utvecklad Multimedia Broadcast Multicast Service) i 5G-nät för tv-sändningar och audiovisuella medietjänster, inbegripet en strategi för den framtida användningen av 600 MHz-frekvensbandet för tv-sändningar.
·användning av FRMCS (Future Railway Mobile Communication Systems) för järnvägar med särskilda kanaler i frekvensbanden 900 MHz och 1 900 MHz.
·möjlighet att dela spektrum som kan användas för 5G-nät.
·användning av frekvensbandet 26 GHz för 5G-nätet.
·möjligheter till passiv och aktiv delning av infrastruktur
·användning av ett 5G-nätskivningssystem för offentliga och privata 5G-nät.
·sammankoppling av sakernas internet med 5G-nät.
·användning av 5G-nät för fast trådlös tillgång
·inverkan av Open RAN (Radio Access Network) och öppen kärnåtkomst på 5G-nätens säkerhet.
·flygande kommunikationsplattformar (drönare, UAV, ballonger) och deras inverkan på regleringen av elektronisk kommunikation.
·smarta radiomiljöer med tillämpning av mätningar online av elektromagnetisk strålning och intelligenta reflekterande ytor.
·utveckling av 6G-nät i frekvensbanden över 100 GHz.
|
|
37
|
Reform 2: Stödja utvecklingen av 5G-ekosystemet
|
Milstolpe
|
Industri- och handelsministeriets offentliggörande av riktlinjer för utbyggnad av 5G-nät
|
Industri- och handelsministeriets offentliggörande av riktlinjerna
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Riktlinjer ska offentliggöras om delning av passiv och aktiv infrastruktur för att underlätta utbyggnaden av 5G-nät (inbegripet satellitkommunikation för samexistens mellan 5G och samarbete mellan markbundna och satellitbaserade 5G-nät och kvantteknik för att öka säkerheten i 5G-nät och 21G-tjänster), motsvarande unionens gemensamma verktygslåda för konnektivitet och med beaktande av direktiv 2014/61/EU om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation, RSPG016 – FINAL-rapporten om spektrumdelning och lag nr 143/2001 om konkurrensskydd. Riktlinjerna ska baseras på de studier som offentliggjorts inom samma åtgärd. Åtgärden omfattar särskilt utveckling av riktlinjer och algoritmer om förfaranden för samordning av radiospektrum för 5G och spektrumdelning med andra tjänster inom 26 GHz-bandet.
|
|
38
|
Investeringar 1: Bygga anslutning med hög kapacitet
|
Milstolpe
|
Beviljande av bidragsbeslut för anslutning av adresspunkter till nät med mycket hög kapacitet (VHCN) av industri- och handelsministeriet
|
Meddelande om beviljande av bidragsbeslut för anslutning av adresspunkter till nät med mycket hög kapacitet (VHCN) från industri- och handelsministeriet
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Meddelande om tilldelning av bidragsbeslut för anslutning av adresspunkter med nät med mycket hög kapacitet (VHCN). Ansökningsomgångarna ska innehålla en definition av stödberättigande utgifter, utvärderingsmodeller och kriterier för urval och utvärdering av projekt, regler för sökande och stödmottagare samt riktlinjer för grossisterbjudanden.
|
|
39
|
Investeringar 1: Bygga anslutning med hög kapacitet
|
Måltavla
|
Slutförande av adresspunkter som är anslutna till nät med mycket hög kapacitet (VHCN)
|
|
Antal
|
0
|
23 000
|
KVARTAL 1
|
2026
|
Infrastrukturen för att öka antalet adresspunkter som är anslutna till nät med mycket hög kapacitet (VHCN) ska byggas, vilket ökar antalet adresspunkter som är anslutna till 23 000. Nätet med mycket hög kapacitet ska vara i linje med Berecs riktlinjer för nät med mycket hög kapacitet.
|
|
40
|
Investeringar 2: Omfattar 5G-korridorer och främjar utvecklingen av 5G
|
Måltavla
|
Slutförande av förbättrad 5G-signaltäckning i utvalda järnvägskorridorer
|
|
Km
|
0
|
20
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Investeringen ska förbättra 5G-täckningskvaliteten (utöver redan införda täckningskriterier som höjts från villkoren för 5G-frekvensauktionen) över ett avstånd på minst 20 km i följande järnvägskorridorer: — Prag – Česká Třebová – Ostrava, – Česká Třebová – Brno, inklusive en utvald tunnel.
|
|
41
|
Investeringar 2: Omfattar 5G-korridorer och främjar utvecklingen av 5G
|
Måltavla
|
Slutförande av säkerställande av mobil signaltäckning för järnvägsvagnar
|
|
Antal
|
0
|
350
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Järnvägsvagnarnas täckning ska säkerställas med mobila signalreplikatorer eller passiva väggar för 5G-signaler.
|
|
42
|
Investeringar 2: Omfattar 5G-korridorer och främjar utvecklingen av 5G
|
Milstolpe
|
Installation och testning av införandet av ett intelligent transportsystem (C-ITS).
|
Slutförande av installation och testning av ett C-ITS-system
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Stöd till 5G-ekosystemtillämpningar i korridorer ska inbegripa uppbyggnad och testning av ett intelligent transportsystem för järnvägskorridorer (C-ITS). En rapport om resultaten av detta projekt ska offentliggöras av industri- och handelsministeriet tillsammans med transportministeriet.
|
|
43
|
Investeringar 3: Stödja utvecklingen av 5G-mobil infrastruktur i investeringsintensiva vitområden på landsbygden
|
Milstolpe
|
Beviljande av bidragsbeslut för anslutning av kommuner med hög kapacitet
|
Meddelande från industri- och handelsministeriet om beviljande av stöd för anslutning av kommuner med högkapacitetsanslutning
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Meddelande om beviljande av bidragsbeslut för anslutning av kommuner med hög kapacitet. Ansökningsomgången ska innehålla en definition av stödberättigande utgifter, utvärderingsmodeller och kriterier för urval och utvärdering av projekt, regler för sökande och stödmottagare samt riktlinjer för grossisterbjudanden. Urvalskriterierna ska beakta Berecs riktlinjer för nät med mycket hög kapacitet.
Kommunerna ska vara belägna i områden som aldrig har täckts av någon mobil signal högre än 3G och som kan antas inte täckas av 5G-basnät i framtiden på grund av investeringens låga förväntade lönsamhet. Dessa områden ska definieras i enlighet med reglerna för statligt stöd.
|
|
44
|
Investeringar 3: Stödja utvecklingen av 5G-mobil infrastruktur i investeringsintensiva vitområden på landsbygden
|
Måltavla
|
Insatsområdenas täckning
|
|
Antal
|
0
|
65
|
KVARTAL 1
|
2026
|
Insatsområden ska omfattas av 5G-mobila signaler i investeringsintensiva landsbygdsområden.
|
|
45
|
Investeringar 4: Vetenskaplig forskning med anknytning till utvecklingen av 5G-nät och G-tjänster
|
Milstolpe
|
Beviljande av bidragsbeslut för vetenskapliga forskningsprojekt som rör 5G-nät
|
Industri- och handelsministeriets meddelande om beviljande av bidrag till vetenskapliga forskningsprojekt som rör 5G-nät
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Meddelande från industri- och handelsministeriet om beviljande av bidragsbeslut för vetenskapliga forskningsprojekt som rör 5G-nät. Projekten ska inriktas på användning av 5G-tillämpningar inom industrin och tjänster som stöder användningen av teknik till exempel, men inte begränsat till automatisering, robotisering, artificiell intelligens eller virtuell eller förstärkt verklighet. Potentiella stödmottagare är företag eller offentliga forskningsorganisationer.
|
|
46
|
Investeringar 4: Vetenskaplig forskning med anknytning till utvecklingen av 5G-nät och G-tjänster
|
Måltavla
|
Slutförande av vetenskapliga forskningsprojekt som rör 5G-nät
|
|
Antal stödda projekt
|
0
|
22
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Minst 22 av de tidigare utvalda vetenskapliga forskningsprojekten ska slutföras. Grundläggande statistik över projektresultaten ska offentliggöras på webbsidorna för Tjeckiens teknikbyrå.
|
D. KOMPONENT 1.4: Den digitala ekonomin och det digitala samhället, innovativa nystartade företag och ny teknik
Denna del av Tjeckiens återhämtnings- och resiliensplan bidrar till att ta itu med utmaningen att underlätta digitaliseringen och införandet av ny teknik hos företag, inbegripet små och medelstora företag. Det syftar också till att inrätta ett organ som samordnar projekt med fokus på ekonomins digitala omställning, stöder utvecklingen och användningen av utvalda strategiska tekniker, inbegripet artificiell intelligens, och förbättrar innovationsekosystemet, särskilt för nystartade företag, bland annat genom förbättrade kopplingar mellan den akademiska världen och näringslivet. De planerade investeringarna förväntas främja tillgången till finansiering för innovativa nystartade företag och små och medelstora företag, bland annat genom finansteknik och finansieringslösningar i ett tidigt skede, samt tillgång till utbildning och testanläggningar för att bidra till spridningen av ny digital teknik. Komponenten har synergier med komponenterna 1.3 [Digitala nät med hög kapacitet] och 1.5 [Digital omställning av företag] i den tjeckiska planen, som bidrar till att hantera tillgången till nät med hög kapacitet och digitaliseringen av företag.
Delen stöder den landsspecifika rekommendationen 3 2019, enligt vilken Tjeckien ska inrikta den investeringsrelaterade ekonomiska politiken på digital infrastruktur och undanröja de hinder som hämmar utvecklingen av ett fullt fungerande innovationsekosystem, och landsspecifik rekommendation 3 2020, enligt vilken Tjeckien ska stödja små och medelstora företag genom att i större utsträckning använda finansiella instrument för att säkerställa likviditetsstöd, inrikta investeringarna på digital omställning, särskilt på digital infrastruktur och teknik med hög kapacitet, samt säkerställa tillgång till finansiering för innovativa företag och förbättra det offentlig-privata FoU-samarbetet.
Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). I synnerhet ska resultaten av R I-processen vara teknikneutrala på tillämpningsnivån (dvs. de ska tillämpas på all tillgänglig teknik, inbegripet teknik med låg påverkan), och åtgärden ska på förhand utesluta R I som är avsedd för ”brunt R I-element” (dvs. kol, brunkol, olja/petroleum, naturgas som inte omfattas av bilaga III till den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada, blå och grå vätgas, förbränningsanläggningar och deponier).
D.1.
Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform 1: Institutionell reform av förvaltningssystemet för digital omvandling, inklusive RIS 3-strategin
Den institutionella reformen syftar till att förenkla den organisationsstruktur som övervakar den digitala omställningen. Den nyligen inrättade kommittén för digital omvandling (DTC) ska samordna mellan privata och offentliga intressenter.
Dessutom ska den inbegripa inrättandet av ett samordningsorgan, inom ramen för kommittén för digital omvandling, med ansvar för genomförandet av åtgärder inom ramen för denna del.
Reformen ska genomföras senast den 31 december 2024.
Reform 2: Gemensam stöd- och certifieringsgrupp för strategisk teknik tillsammans med styrelsen för strategisk teknik
Reformen syftar till att utveckla ett nätverk av myndigheter för kvalitetsstyrning och produktcertifiering samt utbyte av bästa praxis, särskilt inom strategiska sektorer, till exempel flygteknikindustrin och industrin för medicintekniska produkter. Reformen ska stödja verksamhet som underlättar certifieringsprocesser eller inköp av utrustning med fokus på flygteknik och medicintekniska produkter. Denna komponent ska också omfatta konsult- och rådgivningstjänster till företag som förbereder sig för att erhålla certifiering. Reformen ska också omfatta inrättandet av utbildningskurser som är tillgängliga för berörda parter om certifieringsprocessen.
Reformen ska genomföras senast den 31 december 2024.
Investeringar 2: Europeiska observationscentrumet för digitala medier (Edmo)
Denna investering ska inrätta det centraleuropeiska observatoriet för digitala medier (CEDMO), en regional institution som leds av Charles University i partnerskap med Tjeckiens tekniska universitet i Prag (ČVUT) och webbplatsen för faktagranskning demagog.cz. Cedmo ska kopplas till det europeiska observatoriet för digitala medier och följa den handlingsplan mot desinformation som utfärdats av Europeiska kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik. Den ska tillhandahålla AI-verktyg och AI-metoder för att bekämpa informationsmanipulering, inbegripet desinformation i den digitala miljön på ett opartiskt sätt, och tillhandahålla metoder för att upptäcka, analysera och offentliggöra desinformationskampanjer på nationell, transnationell och europeisk nivå och analysera desinformationskampanjernas inverkan på samhället och demokratin. stödja mediekompetens och övervaka reglerna för onlineplattformar och det digitala medieekosystemet i samarbete med nationella myndigheter. Investeringen ska också omfatta långsiktiga forskningsprojekt som publicerar resultat, såsom digital kompetens och mediekompetens, desinformation och felaktig information i Tjeckien, om AI:s inverkan på medierna.
Investeringen ska genomföras senast den 31 december 2025.
Investeringar 5: Europeisk infrastruktur för blockkedjetjänster (kompatibel med EBSI) DLT-obligationer för finansiering av små och medelstora företag
Åtgärden ska stödja genomförandet av ett användningsfall som är inriktat på att skapa en paneuropeisk (distribuerad Ledger Technology) DLT-obligationsplattform för lånefinansiering för små och medelstora företag. Projektet ska bidra till att underlätta små och medelstora företags tillgång till finansiering, minska kostnaderna och öka öppenheten och ska vara förenligt med EBSI.
Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2024.
Investeringar 6: 5G-demonstrationsprojekt för städer och industriområden
Denna åtgärd ska finansiera utvecklingen av minst 52 projekt som visar tillämpningen av digital infrastruktur och 5G. Projekten ska omfattas av två olika initiativ, nämligen
·Smarta städer, som syftar till att demonstrera användningen av 5G i stadsnät, bland annat intelligenta transportsystem, gatubelysning, avfallshantering/cirkulär förvaltning, kollektivtrafik, förvaltning av parkeringsplatser och koncept för minskad brottslighet i städerna. och
·Demonstrationsprojekt inom industri 4.0 som presenterar tillämpningen av digitaliserade produktionslinjer eller robotiserade system (som bygger på rutinmässig användning av artificiell intelligens) och direkt kommunikation mellan användare av mobil utrustning med varandra (kommunikation mellan vice personer och enheter, D2D).
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.
Investeringar 7: Tjeckiens riskprogram
Det tjeckiska programmet ”Rise-Up” ska hantera pandemins ekonomiska och sociala konsekvenser och ska omfatta två separata ansökningsomgångar för projekt: den första ansökningsomgången ska vara öppen för projektförslag som syftar till covid-relaterade medicinska forsknings- och utvecklingsprojekt som har nått mognaden för nästan slutförande, certifiering eller rättsligt skydd. Den andra ansökningsomgången ska vara öppen för projekt som syftar till digitala tekniska lösningar för att hantera de ekonomiska och sociala konsekvenserna av covid-19-krisen, särskilt på områdena hälsa, utbildning, den audiovisuella sektorn och den digitala omvandlingen av traditionella företag och sektorer.
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2023.
Investeringar 8: Främja entreprenörskap och innovativa företag
Denna åtgärd syftar till att främja entreprenörskap och stödja en framgångsrik lansering av nya företag i hela Tjeckien. Åtgärden ska omfatta rådgivnings-, konsult- eller mentorstjänster som tillhandahålls företag, entreprenörer och enskilda personer. Åtgärden ska också omfatta medvetandehöjande kampanjer för att främja entreprenörskap.
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2024.
Investeringar 9: Medel för utveckling av försåddinvesteringar, strategisk digital teknik och avknoppningsföretag från universitet
Åtgärden syftar till att stödja utvecklingen av riskkapital och den digitala omvandlingen av ekonomin genom investeringar i innovativa nystartade företag. Den ska bestå av tre pilotfonder: i) En försådd saminvesteringsfond. II) En strategisk fond för digital teknik. och iii) en spinoff-AI-fond. De tre fonderna syftar till att investera exempelvis i nystartade projekt respektive nystartade teknikföretag. inom strategisk digital teknik såsom AI, blockkedjeteknik, finansteknik och 5G-tillämpningar. och i projekt som genomförs av forskningsorganisationer och universitet för att överföra och kommersialisera sina forskningsresultat i affärspraxis. Stödet ska ges genom fonder som ingår i en fondandelsfond som förvaltas av Europeiska investeringsfonden (EIF).
För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska det rättsliga avtalet mellan Tjeckien och EIF och finansieringsinstrumentets efterföljande investeringspolitik kräva tillämpning av kommissionens tekniska vägledning om hållbarhetssäkring för InvestEU-fonden. och undanta följande verksamheter och tillgångar från stödberättigande: i) Verksamhet och tillgångar med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning i senare led
. II) Verksamhet och tillgångar inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena
. III) Verksamhet och tillgångar i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar
och anläggningar för mekanisk biologisk behandling
. och iv) verksamheter och tillgångar där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. och kräva att den anförtrodda enheten eller den finansiella intermediären kontrollerar projektens rättsliga efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning för alla transaktioner, inbegripet de som är undantagna från hållbarhetssäkring.
Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.
Investeringar 10: Internationalisering av nystartade företag
Syftet med denna åtgärd är att ge tjeckiska små och medelstora företag och nystartade företag utbildning, rådgivning och konsulttjänster av experter på ledningskompetens och överföring av bästa affärspraxis, såsom förhandlingarna, kunskaper om utländska marknader. användning av nya digitala verktyg och anpassning till nya digitala trender. produktvalidering för utländska marknader. tillgång till riskkapital. acceleratorprogram och mentorskap. Programmet ska genomföras av CzechInvest inom ramen för Tjeckiens innovationsstrategi 2030 och programmet Country for the Future.
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.
Investeringar 11: Digital regulatorisk sandlåda i linje med EU:s prioriteringar
Denna åtgärd ska bestå av lanseringen och den inledande driften av den paraplydigitala regulatoriska sandlådan. Sandlådan ska inrättas i samarbete med relevanta myndigheter, tillsynsmyndigheter och partner inom respektive sektor och ska tillhandahålla tekniska och rättsliga förutsättningar för testning av ny teknik, till exempel fintechlösningar. De ska vara tillgängliga för små och medelstora företag och nystartade företag samt för andra företag.
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.
Investeringar 12: Uppbyggnad av kvantkommunikationsinfrastruktur
Investeringen syftar till att bygga upp ett optiskt kvantkommunikationsnät i Tjeckien i linje med prioriteringarna i programmet för ett digitalt Europa. Faciliteten för återhämtning och resiliens ska stödja en del av kostnaderna för denna investering. Denna investering kan också få stöd från andra unionsprogram eller unionsinstrument för kostnader som inte stöds av faciliteten för återhämtning och resiliens.
Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.
D.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnr NUM.
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
47
|
Reform 1: Institutionell reform av samordnings- och stödsystemet för den digitala omvandlingen av ekonomin (inkl. RIS 3)
|
Milstolpe
|
Genomförande av organisatoriska förändringar för att reformera strukturen hos offentliga organ som övervakar den digitala omvandlingen av ekonomin
|
Inrättande av kommittén (och den tillhörande arbetsgruppen) med ansvar för samordning av nationella intressenter för att förbereda projekt för digital omvandling av den tjeckiska ekonomin
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Kommittén för digital omvandling, inbegripet deltagande av offentliga och privata intressenter, ska samordna genomförandet av reformerna och investeringarna inom delarna 1.4 och 1.5. Detta ska också inbegripa en särskild rådgivande arbetsgrupp som övervakar genomförandet av EU:s standarder för nystartade företag inom denna del. Denna milstolpe ska anses vara uppfylld när kommittén och arbetsgruppen har inlett sitt arbete.
|
|
48
|
Reform 2: Gemensam stöd- och certifieringsgrupp för strategisk teknik tillsammans med styrelsen för strategisk teknik
|
Milstolpe
|
Inrättande och utnämning av ett nätverk för certifiering
|
Inrättande av ett nätverk av certifieringsmyndigheter, tekniska experter och berörda företag för strategiska sektorer.
|
|
|
|
KVARTAL 2
|
2023
|
Inrättande av en enda kontaktpunkt för utbyte av bästa praxis, för att hitta faktisk information om certifiering, såsom kvaliteten på och tillgången till ackrediterade laboratorier eller anmälda organ, erbjudanden om tekniskt stöd.
|
|
49
|
Reform 2: Gemensam stöd- och certifieringsgrupp för strategisk teknik tillsammans med styrelsen för strategisk teknik
|
Måltavla
|
Antal företag som omfattas av certifiering
|
|
Antal
|
0
|
50
|
KVARTAL 4
|
2024
|
50 företag ska få stöd för att få certifiering. Utbildningskurser om certifiering ska skapas och göras tillgängliga.
|
|
51
|
Investeringar 2: Europeiska observationscentrumet för digitala medier (Edmo)
|
Milstolpe
|
Lansering av det europeiska observationscentrumet för digitala medier för CEE i Tjeckien (CEDMO)
|
Lansering av CEDMO-navet som byggts av det akademiska konsortiet med Charles University i Prag som ledande partner
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2021
|
Den digitala mediecentrumet som en del av Edmo-nätverket ska fokusera på att analysera och bekämpa spridningen av falsk information, såsom felaktig information med anknytning till covid eller 5G-nät.
|
|
250
|
Investeringar 2: Europeiska observationscentrumet för digitala medier (Edmo)
|
Milstolpe
|
Lansering av det utvidgade CEDMO-navet
|
Undertecknande av bidragsöverenskommelsen
|
|
|
|
KVARTAL 2
|
2024
|
Bidragsavtal för den utvidgade digitala mediecentrumet som en del av Edmo-nätverket ska undertecknas för de tre nya verksamheter som får stöd.
|
|
52
|
Investeringar 2: Europeiska observationscentrumet för digitala medier (Edmo)
|
Måltavla
|
CEDMO:s offentliggörande av forskningsresultat
|
|
Antal studier
|
|
5
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Cedmo ska offentliggöra resultaten av sin forskningsverksamhet med fokus på följande:
— desinformation i centrala och östra Europa, baserat på statistiskt relevant urval
tillämpad forskning för att utveckla AI-verktyg
— generativ AI
— AI till stöd för medieomvandling
reglering av AI-användning i medier
|
|
55
|
Investeringar 5: Europeisk infrastruktur för blockkedjetjänster (kompatibel med EBSI) – DLT-obligationer för finansiering av små och medelstora företag
|
Milstolpe
|
Bidragsavtal som undertecknats med mottagaren för att genomföra användningsfallet för små och medelstora företag
|
Undertecknande av bidragsöverenskommelsen
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Bidragsöverenskommelsen ska undertecknas för genomförandet av användningsfallet för små och medelstora företag.
|
|
56
|
Investeringar 5: Europeisk infrastruktur för blockkedjetjänster (kompatibel med EBSI) – DLT-obligationer för finansiering av små och medelstora företag
|
Måltavla
|
Antal små och medelstora företag som har möjlighet att erbjuda digitala obligationer via EBSI.
|
|
Antal
|
0
|
190
|
KVARTAL 2
|
2024
|
Stödet ska göra det möjligt för små och medelstora företag att erbjuda obligationer baserade på distribuerad Ledger Technology, utan att det påverkar de deltagande företagens beslut om emission av obligationer.
|
|
57
|
Investeringar 6: 5G-demonstrationsprojekt för städer och industriområden
|
Måltavla
|
Utveckling och drift av referenstillämpningar för smarta städer
|
|
Antal
|
0
|
5
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Fem referensansökningar som en del av programmet för smarta städer ska slutföras
|
|
58
|
Investeringar 6: 5G-demonstrationsprojekt för städer och industriområden
|
Måltavla
|
Slutförande av användningsfall för smarta städer och industri 4.0
|
|
Antal
|
0
|
47 för smarta städer och industri 4.0
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Slutförande av demonstrationstillämpningar för 5G-användningsfall till andra platser, inklusive regioner och lokala kommuner inom ramen för programmen Smarta städer och Industri 4.0
|
|
59
|
Investeringar 7: Tjeckiskt riskprogram
|
Måltavla
|
Stöd till projekt som syftar till innovation inom medicinska och digitala lösningar för att hantera effekterna av covid-19 och dess ekonomiska och sociala konsekvenser.
|
|
Antal
|
0
|
30
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Stöd till covid-relaterade medicinska forskningsprojekt och till utveckling av projekt och projekt som syftar till digitala lösningar för att hantera krisens ekonomiska och sociala konsekvenser i form av stöd av mindre betydelse. Tilldelningen av kontrakt till de projekt som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångar som nämns i detta mål ska ske i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en förteckning över uteslutningar och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning.
|
|
60
|
Investeringar 8: Främja entreprenörskap och innovativa företag
|
Måltavla
|
Antal företag, entreprenörer och enskilda personer som får stöd
|
|
Antal
|
0
|
450
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Företag, entreprenörer och enskilda personer som ska få mentorskap, konsulttjänster eller rådgivning eller utbildning för att främja entreprenörskap och validering av affärsplaner.
|
|
61
|
Investeringar 9: Medel för utveckling av försåddinvesteringar, strategisk digital teknik och avknoppningsföretag från universitet
|
Milstolpe
|
Lansering av fondandelsfonden och investering av de tre särskilda fonderna (försådd, strategisk teknik och avknoppningsfonder)
|
Uttömd investeringskapacitet från medel från faciliteten för återhämtning och resiliens
|
|
|
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Tre investeringsfonder för befintligt och nytt riskkapital ska lanseras för att stödja innovativa nystartade företag, strategisk teknik och företag med sådd- och försåddinvesteringar. Pilotfasen bör kontrollera nivån på efterfrågan, riktade risker, absorption och investeringsområden, inte minst komplementariteten med andra stödinstrument. På grundval av resultaten från pilotfasen ska ytterligare kontinuerliga investeringsomgångar fastställas. Investeringsvärdet ska uppgå till minst 54 983 897,57 EUR. Investeringspolicyn för finansieringsinstrumentet ska omfatta urvalskriterier för att säkerställa efterlevnad av den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) för transaktioner som får stöd inom ramen för denna åtgärd genom användning av hållbarhetssäkring, en förteckning över uteslutningar och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.
|
|
63
|
Investeringar 10: Internationalisering av nystartade företag
|
Måltavla
|
Stöd till uppstartsföretag internationellt genom rådgivning, mentorskap för företagsrådgivningstjänster, acceleratorprogram
|
|
Antal
|
0
|
100
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Stöd till nystartade företag ges via stödprogram som fokuserar på internationell expansion och anpassning till utländska marknader. Dessa program ska omfatta mentors- och konsulttjänster, accelerationsprogram för produktvalidering i samband med utländska, utbyte av bästa praxis, utvidgning och anpassning av produkter/tjänster.
|
|
64
|
Investeringar 11: Digital regulatorisk sandlåda i linje med EU:s prioriteringar
|
Milstolpe
|
Lansering av den digitala regulatoriska sandlådan
|
Inrättande av sandlådan på de prioriterade reglerade områdena, såsom finansteknik (baserat på paketet för digitalisering av finanssektorn), distribuerad databasteknik (DLT)
|
|
|
|
KVARTAL 2
|
2024
|
Den digitala regulatorns sandlåda med pilotinriktning på fintech och DLT ska anses vara aktiv och verksam när innovativa företag kan lämna in sina ansökningar om testprojekt och produkter.
|
|
65
|
Investeringar 11: Digital regulatorisk sandlåda i linje med EU:s prioriteringar
|
Måltavla
|
Sandlådans deltagare med stöd av sandlådan
|
|
Antal
|
0
|
20
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Antal företag inom reglerade sektorer, t.ex. finansteknik, vars projekt och produkter har testats genom de digitala regulatoriska sandlådorna.
|
|
66
|
Investeringar 12: Uppbyggnad av kvantkommunikationsinfrastruktur
|
Måltavla
|
Utbetalning av medel för optiskt kvantnät
|
|
EURO
|
0
|
4,7 miljoner
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Minst 4,7 miljoner EUR ska betalas för byggandet av ett optiskt kvantnät.
Belopp från andra unionsprogram eller unionsinstrument ska inte räknas med i detta belopp.
|
E. KOMPONENT 1.5: Digital omvandling av företag
Denna del av Tjeckiens återhämtnings- och resiliensplan bidrar till att hantera utmaningen att stödja digitaliseringen av industrin, användningen av teknik och framväxten av ett sammanlänkat och hållbart nationellt skikt i det europeiska digitala ekosystemet genom de digitala innovationsknutpunkterna. Den ska också stödja inrättandet av en referenstest- och experimentanläggning. Ett annat mål är att möjliggöra stöd till företag som deltar i potentiella viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse, särskilt på områdena mikroelektronik, konnektivitet samt molninfrastruktur och molntjänster, inbegripet projekt på området mikroprocessorer kopplade till europeiskt högpresterande datorsystem. Komponenten förväntas stödja den gröna omställningen, särskilt för små och medelstora företag, genom digital teknik, i linje med målen i den europeiska gröna given.
Komponenten stöder hanteringen av den landsspecifika rekommendationen 3 2020, enligt vilken Tjeckien ska inrikta investeringarna på den digitala omställningen, särskilt i digital infrastruktur och teknik med hög kapacitet, även i kolregionerna.
Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). I synnerhet ska upphandling av IKT-utrustning säkerställa överensstämmelse med relevanta EU-kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling samt relevanta EU-krav på energi- och materialeffektivitet och materialåtervinningskrav som fastställts i enlighet med direktiv 2009/125/EG, direktiv 2009/125/EG, direktiv 2011/65/EU och direktiv (EU) 2021/19.
E.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform 1: Inrättande av en plattform för digitalisering av ekonomin
Åtgärden syftar till att ta i drift en plattform som samordnar sammankopplingen av alla aktörer i det nationella digitala ekosystemet, såsom de europeiska och nationella digitala innovationsknutpunkterna, de nationella kompetenscentrumen för högpresterande datorsystem och cybersäkerhet, de europeiska referenstest- och experimentanläggningarna, innovationscentrumen och alla dessa centrums kunder. Syftet är att främja den digitala omvandlingen, användningen av teknik och rekryteringen av experter inom digitalisering och ny teknik och göra industrin och tjänsterna mer motståndskraftiga mot potentiella ytterligare kriser.
Reformen ska genomföras senast den 31 december 2025.
Investeringar 1: Europeiska och nationella digitala innovationsknutpunkter
Åtgärden syftar till att stödja den digitala omvandlingen av främst små och medelstora företag och statlig förvaltning, införa ny teknik, locka till sig experter på området och säkerställa större motståndskraft hos industri och tjänster mot potentiella ytterligare kriser. Samfinansiering från programmet för ett digitalt Europa planeras.
Sex europeiska och nationella digitala innovationsknutpunkter ska inrättas och tas i drift.
Investeringen ska genomföras senast den 3 september 0 202.
Investeringar 2: Europeisk referenstest- och experimentanläggning
En europeisk referenstest- och experimentanläggning ska inrättas och tas i drift. Åtgärden syftar till att skapa en koppling mellan forskningssektorer och ekonomin i stort (vilket kan omfatta men inte begränsas till europeiska och nationella digitala innovationsknutpunkter) genom att göra det möjligt för företag (t.ex. små och medelstora företag) att testa den teknik och de tillämpningar som utvecklats så att de kan användas i sin verksamhet. Samfinansiering från programmet för ett digitalt Europa planeras.
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2024.
Investeringar 3: Digital omvandling av tillverkningsföretag och icke-produktionsföretag och ökning av deras motståndskraft
Direktstöd till den digitala omvandlingen (t.ex. artificiell intelligens, processautomation, robotteknik, högpresterande datorsystem och cybersäkerhet) ska ges till 377 företag. Åtgärden syftar till att öka de digitala processerna, särskilt i små och medelstora företag, men även i stora företag.
Investeringen ska genomföras senast den 3 juni 0.
Investering 5 – IPCEI Mikroelektronik och kommunikationsteknik (bidrag)
Investeringen syftar till att ge stöd i form av direkt bidragsfinansiering till utvalda företag som deltar i fyra projekt, som ingår i viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse för mikroelektronik och kommunikationsteknik och syftar till att bidra till det gränsöverskridande initiativet till stöd för forskning och utveckling och därigenom stärka EU:s strategiska oberoende och kapacitet att utforma och införa nästa generation mikroprocessorer, halvledare och kommunikationsteknik. I detta syfte ska minst fyra pilotlösningar stödjas och utvecklas.
Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.
E.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnr NUM.
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning och tydlig definition av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
68
|
Reform 1: Inrättande av en plattform för digitalisering av ekonomin
|
Milstolpe
|
Inrättande av en plattform för digitalisering av ekonomin
|
Idrifttagande av plattformen
|
|
|
|
KVARTAL 1
|
2022
|
En plattform för digitalisering av ekonomin ska inrättas och dess drift ska inledas. Plattformen ska samordna sammanlänkningen av alla aktörer i det nationella digitala ekosystemet, såsom de europeiska och nationella digitala innovationsknutpunkterna, de nationella kompetenscentrumen för högpresterande datorsystem och cybersäkerhet, de europeiska referenstest- och experimentanläggningarna, innovationscentrumen och alla dessa centrums kunder. Plattformen ska fungera som en av arbetsgrupperna i den kommitté för digital omvandling som ska inrättas som reform 1 inom del 1.4.
|
|
69
|
Investeringar 1: Europeiska och nationella digitala innovationsknutpunkter
|
Måltavla
|
Utbetalning av medel till europeiska och nationella digitala innovationsknutpunkter
|
|
EURO
|
0
|
8,4 miljoner
|
KVARTAL 3
|
2025
|
Minst 8,4 miljoner EUR ska betalas till europeiska och nationella digitala innovationsknutpunkter för den verksamhet och de tjänster som tillhandahålls av de nav som syftar till digitalisering av företag eller offentliga enheter.
Belopp som tillhandahålls genom andra unionsprogram eller unionsinstrument ska inte räknas med i detta beslut.i
|
|
70
|
Investeringar 2: Europeisk referenstest- och experimentanläggning
|
Måltavla
|
Utbetalning av medel till det europeiska referensinstrumentet för testning och experiment
|
|
EURO
|
0
|
2,3 miljoner
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Minst 2,3 miljoner euro ska betalas till den europeiska referenstest- och experimentanläggningen för tjänster och verksamheter som syftar till att göra det möjligt för företag att testa teknik och tillämpningar.
Belopp från andra unionsprogram eller unionsinstrument ska inte räknas med i detta belopp.
|
|
71
|
Investeringar 3: Digital omvandling av tillverkningsföretag och icke-produktionsföretag och ökning av deras motståndskraft
|
Måltavla
|
Direktstöd till företag för digital omställning
|
|
Antal företag
|
0
|
377
|
KVARTAL 2
|
2025
|
377 företag ska få stöd. Stöd ska ges till verksamhet som exempelvis införande av digitala lösningar, inbegripet men inte begränsat till artificiell intelligens, processautomation, robotteknik, cybersäkerhet, införande av ny teknik, förvärv av enheter eller utrustning.
Minst två tredjedelar av det beviljade stödet ska riktas till små och medelstora företag och midcap-bolag.
|
|
255
|
Investeringar 5: Viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse för mikroelektronik och kommunikationsteknik (bidrag)
|
Måltavla
|
Utveckling av pilotlösningar
|
|
Antal
|
0
|
4
|
KVARTAL 2
|
2026
|
En pilotlösning per projekt ska utvecklas och minst 90 % av finansieringen ska betalas ut.
|
E.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet
Investering 4 – IPCEI Mikroelektronik och kommunikationsteknik (lån)
Lånetillägg till bidragsdelen av investeringen. Investeringen syftar till att ge stöd i form av direkt bidragsfinansiering till utvalda företag som deltar i fyra projekt, som ingår i viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse för mikroelektronik och kommunikationsteknik. Bidragsavtal ska undertecknas med utvalda företag som deltar i viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse för ME/terrorismbekämpning.
Investeringen ska genomföras senast den 30 juni 2024.
E.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet
|
Löpnr NUM.
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
254
|
Investeringar 4: Viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse för mikroelektronik och kommunikationsteknik
|
Milstolpe
|
Undertecknande av bidragsöverenskommelser
|
Undertecknade bidragsavtal
|
|
|
|
KVARTAL 2
|
2024
|
Bidragsavtal ska undertecknas med utvalda företag som deltar i viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse för ME/terrorismbekämpning.
|
F. KOMPONENT 1.6: Påskyndande och digitalisering av byggnadsprocessen
Denna del av Tjeckiens återhämtnings- och resiliensplan bidrar till att hantera utmaningen med de för närvarande långdragna och administrativt tunga förfarandena för att erhålla bygglov.
Syftet med komponenten är att förenkla och effektivisera processen för beviljande av bygglov. Den betydande påskyndandet av processen för bygglov förväntas avsevärt förbättra affärs- och investeringsklimatet i Tjeckien. Villkoren för ett korrekt genomförande av digitaliseringen av fastighetsförvaltning och fysisk planering ska också tas upp. En fullständig rationalisering av parallella processer till ett enda förfarande, liksom den institutionella reform som föreskrivs i utkastet till bygglag, kan förkorta den genomsnittliga tiden för utfärdande av tillstånd från nuvarande 5,4 år till i genomsnitt 1,25 år. Enbart digitaliseringen av processen förväntas minska den genomsnittliga tiden för att erhålla bygglov med minst 2 år.
Komponenten stöder den landsspecifika rekommendationen 3 2019, enligt vilken Tjeckien ska minska den administrativa bördan för investeringar och stödja mer kvalitetsbaserad konkurrens vid offentlig upphandling, och landsspecifik rekommendation 3 2020, enligt vilken Tjeckien ska stödja små och medelstora företag genom att i större utsträckning använda finansieringsinstrument för att säkerställa likviditetsstöd, minska den administrativa bördan och förbättra e-förvaltning.
Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01).
F.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform 1: Genomförande av den nya bygglagen och zonindelningslagstiftningen i praktiken
Reformen består av institutionella och förfarandemässiga förändringar och syftar till att få till stånd en hög grad av digitalisering i processen för bygglov. Den nya anläggningslagen träder i kraft den 30 september 2021.
Reformen syftar till att påskynda byggförfarandena och effektivisera tillståndsförfarandena. I detta syfte syftar reformen också till att utrusta byggnadskontoren med 18 000 it-utrustning, vilket kan omfatta men inte begränsas till bärbara datorer och bildskärmar.
Denna reform ska genomföras senast den 31 augusti 2026.
Investeringar 1: Att dra nytta av digitaliseringens fördelar när det gäller fysisk planering och byggpolitik
Investeringen syftar till att främja digitaliseringen när det gäller tillståndsförfarandet för bygglov och fysisk planering genom att sätta sex informationssystem i drift, däribland en fastighetsportal och en geoportal för nationell fysisk planering.
Denna investering ska genomföras senast den 31 december 2025.
F.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnr NUM.
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning och tydlig definition av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
72
|
Reform 1: Genomförande av den nya bygglagen och zonindelningslagstiftningen i praktiken
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av den nya bygglagen
|
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av den nya bygglagen
|
|
|
|
KVARTAL 3
|
2021
|
Den nya bygglagen som påskyndar byggtillståndsprocessen, digitaliseringen av processen och en minskning av antalet tillsynsmyndigheter ska träda i kraft.
|
|
73
|
Reform 1: Genomförande av den nya bygglagen och zonindelningslagstiftningen i praktiken
|
Måltavla
|
Inköp av utrustning för byggnadsmyndigheter
|
|
Byggnadskontor eller kommuner
|
0
|
620
|
KVARTAL 3
|
2024
|
Minst 620 byggnadskontor eller kommuner ska få it-utrustning.
|
|
74
|
Reform 1: Genomförande av den nya bygglagen och zonindelningslagstiftningen i praktiken
|
Måltavla
|
Andel slutförda tillståndsförfaranden
|
|
Procent
|
0
|
25
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Minst 25 % av de tillståndsförfaranden som inleds mellan 1.7.2024 och 1.7.2025 ska vara slutförda senast 30.6.2026.
|
|
77
|
Investeringar 1: Att dra nytta av digitaliseringens fördelar när det gäller fysisk planering och byggpolitik
|
Måltavla
|
Nya eller uppgraderade it-system i processen för fysisk planering eller tillståndsgivning för byggnader
|
|
Antal
|
0
|
6
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Sex eller fler it-system ska tas i drift inom områdena fysisk planering och byggande som möjliggör
Dessa ska åtminstone innehålla
·Byggarbetarportal
·Geoportal för nationell fysisk planering
|
G. KOMPONENT 1.7: Digital omvandling av offentlig förvaltning
Denna del av Tjeckiens återhämtnings- och resiliensplan tar itu med utmaningarna med att digitalisera systemet för offentlig förvaltning. Syftet är att öka antalet och nivån på automatiseringen av digitala tjänster, öka kompetensen och samordningen mellan ministerierna samt samarbeta för att förbereda och skapa nya offentliga system och tjänster. Slutligen syftar det till att öka medborgarnas förtroende och deras användning av offentliga tjänster via onlineapplikationer. Komponenten gynnas av synergier med delarna 1.1 och 1.2, som också tar upp frågan om förbättrad digitalisering av det offentliga rummet.
Komponenten stöder den landsspecifika rekommendationen 1 2023, enligt vilken Tjeckien ska öka de offentliga investeringarna i den digitala omställningen.
Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01).
G.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform 1: Lagen om datahantering och kontrollerad åtkomst till data
Den nya reformen syftar till att anta lagen om datahantering och kontrollerad åtkomst till data. Den föreslagna akten syftar till att reglera de grundläggande principerna och skyldigheterna för hantering och uppsamling av data i den offentliga förvaltningens informationssystem.
Reformen ska genomföras senast den 30 juni 2026.
Investeringar 1: Enande av områden och inrättande av en plattform för lärande
Syftet med investeringen är att förbättra kommunikationen med regeringen och minska cybersäkerhetsriskerna genom att ena statliga domäner och e-postmeddelanden samt skapa en utbildningsplattform för e-förvaltningstjänster.
Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.
Investeringar 2: Förbättring av förvaltningssystemet för digitaliserade tjänster
Syftet med investeringen är att optimera, reformera och bättre hantera tillhandahållandet av digitaliserade tjänster, inbegripet kapacitetsplanering och kommunikation av information till kunder inom offentlig förvaltning. Investeringen syftar till att förbättra förvaltningen av digitaliserade offentliga förvaltningstjänster och ska genomföras genom att
(I)Inrättande av två arbetsgrupper som övervakar molnbaserade datorprojekt och offentliga upphandlingsförfaranden för digitalisering av den offentliga förvaltningen
(II)Inrättande av två informationssystem för (1) samordning och kommunikation om digitaliseringen av offentliga förvaltningstjänster och för (2) ett långsiktigt förvaltningssystem för IKT-projekt
(III)Ett optimeringsprojekt där bästa praxis, förbättringspunkter och ytterligare åtgärder identifieras, baserat på analytiskt arbete och samråd med berörda parter.
(IV)En rapport om skapandet av villkor för genomförandet av EU:s e-identitetsplånbok. Denna verksamhet syftar till att förbättra ledningssystemet för digitaliserade tjänster genom att identifiera brister i befintliga förfaranden, införa nya lösningar, samla in mer data och säkerställa större öppenhet och bättre samordning.
Denna verksamhet syftar till att förbättra ledningssystemet för digitaliserade tjänster genom att identifiera brister i befintlig praxis, införa nya lösningar, samla in mer data och säkerställa större överblick över information och förbättrad samordning.
Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.
Investeringar 3: Inrättande av ett kontaktcentrum för den offentliga förvaltningen
Syftet med investeringen är att inrätta och utrusta ett kontaktcentrum för att tillhandahålla offentliga förvaltningstjänster till kunder, inklusive medborgare och företag. Kontaktcentrumet ska tillhandahålla information, rådgivning och stöd i samband med elektronisk inlämning av handlingar för utvalda statliga tjänster (”agendy”).
Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.
Investeringar 4: Inrättande av en central datainfrastruktur
Syftet med investeringen är att stödja en effektiv användning av informationssystem för offentlig förvaltning och insatserna för att modernisera och digitalisera den offentliga förvaltningens tjänster. Investeringen ska skapa ett centralt datalager med utvald information om utvalda andra statliga system och tjänster för att göra det möjligt att förvalta och optimera dem.
Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.
G.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnr NUM.
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning och tydlig definition av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
347
|
Reform 1: Lagen om datahantering och kontrollerad åtkomst till data
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av lagen om datahantering och kontrollerad åtkomst till data
|
Bestämmelser i rättsakten
|
|
|
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Lagen om datahantering och kontrollerad åtkomst till data träder i kraft.
Lagen ska
·inrätta en nationell geoportal som ska hjälpa till att få tillgång till data om geospatiala uppgifter.
·ålägga offentliga myndigheter att förteckna sina uppgifter och beskriva dem med hjälp av obligatoriska standarder
·skapa en rätt för forskare och andra att få tillgång till uppgifterna för forsknings- och policyändamål, så länge som de villkor som fastställs i lagen är uppfyllda, även om uppgifterna skyddas på annat sätt (t.ex. på grund av skydd av personuppgifter).
·fastställa en rättslig grund för sammankoppling, återanvändning och delning av data mellan offentliga myndigheter för forsknings- och policyändamål
En övergångsperiod får tillämpas, på grundval av lämpliga motiveringar. Denna övergångsperiod ska inledas senast i augusti 2026 och ska vara kopplad till tekniska eller tekniska begränsningar.
|
|
256
|
Investeringar 2: Förbättring av förvaltningssystemet för digitaliserade tjänster
|
Milstolpe
|
Inrättande av arbetsgrupper
|
Inrättade arbetsgrupper
|
|
|
|
KVARTAL 2
|
2024
|
Följande arbetsgrupper ska inrättas inom Regeringsrådet för informationssamhället:
1.Arbetsgruppen för molnbaserade datortjänster
2.Arbetsgruppen för offentlig upphandling
|
|
257
|
Investeringar 1: Enande av områden och inrättande av en plattform för lärande
|
Milstolpe
|
Uppdatering av konstruktionssystemet
|
Åtgärder som genomförts
|
|
|
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Följande åtgärder ska genomföras:
1.Alla statliga myndigheters webbplatser ska finnas på domänen *.gov.cz.
2.Alla e-brev från centrala statliga myndigheter ska migreras till domänen *.gov.cz.
3.Minst 3 handledningar om digital kommunikation mellan medborgare och myndigheter ska skapas och finnas tillgängliga online.
|
|
258
|
Investeringar 2: Förbättring av förvaltningssystemet för digitaliserade tjänster
|
Milstolpe
|
Uppdatering av IKT-styrningen inom den offentliga förvaltningen
|
Åtgärder som genomförts
|
|
|
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Följande åtgärder ska genomföras:
·Två informationssystem ska vara i drift. Dessa ska vara i) plattformen för kommunikation, samordning och prioritering, och ii) ett IKT-system för långsiktig förvaltning.
·En rapport om verksamheten, inklusive metoder, analysdokument, handlingsplaner, samråd och tillsyn som stöds genom denna åtgärd, ska finnas tillgänglig online. Rapporten ska identifiera fall av processoptimering och åtminstone innehålla tillvaratagna erfarenheter, inbegripet god praxis och framträdande misslyckanden.
·En rapport om skapandet av förutsättningar för genomförandet av EU:s digitala covidintyg i Tjeckien finns tillgänglig online och innehåller en handlingsplan för genomförandet.
|
|
259
|
Investeringar 3: Inrättande av ett kontaktcentrum för den offentliga förvaltningen
|
Milstolpe
|
Kontaktcentrum för offentlig förvaltning i drift
|
Kontaktcentrumet är i drift och tillgängligt för kunderna
|
|
|
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Den offentliga förvaltningens kontaktcentrum ska tillhandahålla tjänster till allmänheten. Den ska vara fullt operativ och kunna ge information, råd och stöd i samband med elektronisk inlämning av handlingar för minst 10 offentliga myndigheter (”agendy”). Kunderna ska kunna kontakta centrumet.
En informationskampanj om tillgången till kontaktcentrumet och de handledningar som fastställs i investering 1 ska äga rum.
|
|
260
|
Investeringar 4: Inrättande av en central datainfrastruktur
|
Milstolpe
|
Centralt datalager i drift
|
Centralt datalager i drift och tillhandahållande av information till användare
|
|
|
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Det centrala datalagret ska vara i drift. Den ska samla in och behandla uppgifter om driften av minst 10 statliga it-system och om prestandan hos minst 25 offentliga tjänster (”agendy”). Data om de offentliga tjänsternas prestanda ska vara tillgängliga som öppna data.
|
H. KOMPONENT 2.1: Hållbar transport
Denna del av Tjeckiens återhämtnings- och resiliensplan tar itu med utmaningarna med att digitalisera transporter, elektromobilitet inom järnvägstransporter, öka järnvägstransporternas andel av gods- och persontransporterna, öka betydelsen av aktiv mobilitet i städer, förbättra trafiksäkerheten och minska trafikens inverkan på miljön och folkhälsan. Komponenten gynnas av synergier med del 2.4, som behandlar frågan om alternativ framdrivning inom vägtransporter och stadsbusstransporter.
Komponenten stöder genomförandet av den landsspecifika rekommendationen 3 2019, enligt vilken Tjeckien ska inrikta den investeringsrelaterade ekonomiska politiken på transporter, särskilt på hållbarhet, digital infrastruktur och koldioxidsnål och energiomställning, inbegripet energieffektivitet, med beaktande av regionala skillnader ( landsspecifik rekommendation 3 och 2019) och landsspecifik rekommendation 3 2020, enligt vilken Tjeckien ska sträva efter investeringar i den gröna och den digitala omställningen, särskilt i digital infrastruktur och teknik med hög kapacitet, ren och effektiv produktion och användning av energi samt hållbar transportinfrastruktur, inbegripet i kolregionerna (landsspecifik rekommendation 3, 2020).
Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). I synnerhet ska minst 70 % av bygg- och rivningsavfallet förberedas för återanvändning eller materialåtervinning.
H.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform 1: Utveckling av alternativ till energi- och rumsintensiva vägtransporter
Åtgärden syftar till att främja ökad användning av mer energieffektiva transportsätt för reguljära och tunga transporter. Detta ska uppnås genom följande åtgärder:
●Enskilda städer med mer än 40 000 invånare ska genomföra processen för planen för hållbar rörlighet i städer. Alla planer för hållbar rörlighet i städer ska godkännas av stadens representativa organ senast den 30 juni 2023. Om det redan finns en förenklad plan för hållbar rörlighet i städer ska en ny version utarbetas på grundval av det koncept för aktiv rörlighet i städer (Urban and Active Mobility Concept, UAMC) som godkänts av regeringen. Den ska innehålla alla de delar som krävs av UAMC och ska baseras på de analyser som krävs av UAMC, såsom trafikmodellering och besiktningar.
●Begreppet godstransport, som ska fastställa villkoren för att öka godstransporternas andel av den totala transportvolymen för perioden 2024–2030, ska godkännas genom en resolution från Tjeckiens regering senast den 31 december 2023. Konceptet ska inriktas på att stödja multimodala transporter, förbättra godstransporttjänsterna och minska godstransporternas inverkan på miljön, folkhälsan och de globala klimatförändringarna.
●Alla kollektivtrafikföretag (stat, regioner och städer som bedriver kollektivtrafik) ska senast den 31 december 2023 godkänna en femårig trafikplan på grundval av det statligt godkända kollektivtrafikkonceptet.
●Reformens inverkan på persontrafiken på järnväg ska rapporteras senast den 31 december 2025.
Investeringar 1: Tillämpning av modern teknik på järnvägsinfrastruktur
Investeringen syftar till att bidra till digitaliseringen av järnvägstransporter för att förbättra trafiksäkerheten och kvaliteten på de tjänster som tillhandahålls, optimera järnvägsinfrastrukturens kapacitet och säkerställa internationell driftskompatibilitet. Investering 1 ska uppnås genom följande åtgärder:
●Definition av ett antal projekt på 41 km linjer som omfattas av det globala systemet för mobil kommunikation – järnväg (GSM-R), 20 nyinstallerade eller mer tillförlitliga basstationer (BTS) och införande av ny teknik och utrustning för förvaltning av järnvägstrafiken senast den 30 juni 2022.
●Slutförande av två projekt inom ramen för de på förhand fastställda projekten i punktsatsen ovan senast den 30 juni 2024.
●Slutförande av ytterligare sex projekt från den på förhand fastställda uppsättningen projekt i punktsatsen ovan, vilket innebär slutförande av totalt 41 km linjer som omfattas av GSM-R, 20 nyinstallerade eller mer tillförlitligt drivna BTS och införande av ny teknik och utrustning för förvaltning av järnvägstrafiken senast den 31 december 2024.
●Slutförande av täckningen av 67,6 km regionala linjer med ETCS regional tågskyddsutrustning (kompatibel med TSD Trafikstyrning och signalering). Slutförandet ska äga rum senast den 30 juni 2026.
Investeringar 2: Elektrifiering av järnvägar
Åtgärden syftar till att öka andelen icke-fossila bränslen genom elektrifiering av linjer och tillhandahållande av drivkraft vid transformatorstationer. Investeringen ska också skapa förutsättningar för energibesparingar i transportsystemet. Detta ska uppnås genom följande åtgärder:
●Fastställande av en uppsättning projekt på 39,7 km elektrifierade linjer och fyra matarstationer med ökad kraft eller nybyggda sådana senast den 30 juni 2022.
●Slutförande av två projekt inom ramen för de på förhand fastställda projekten i punktsatsen ovan senast den 30 juni 2023.
●Slutförande av ytterligare sex projekt från den på förhand fastställda uppsättningen projekt i punktsatsen ovan, vilket innebär att totalt 39,7 km elektrifierade linjer och fyra traktionsmatarstationer med ökad kraft eller nybyggda sådana slutförs senast den 30 juni 2024.
Investeringar 3: Förbättring av miljön (stöd till järnvägsinfrastruktur)
Åtgärden syftar till att skydda miljön och klimatet genom att bidra till att öka järnvägstransporternas andel av gods- och persontrafiken och förbättra järnvägsstationernas energieffektivitet. Denna investering ska inriktas på projekt för utveckling av järnvägsinfrastruktur, med beaktande av bland annat adekvat tillgång till tjänster för missgynnade och utsatta personer. Projekten ska inriktas på nätavsnitt som är viktiga för förortstransporter och projekt för att uppgradera järnvägsnav och stationsbyggnader i multimodala passagerarterminaler. Dessutom ska stöd ges till uppvärmning av stationsbyggnader. Detta ska uppnås genom följande åtgärder:
●Fastställande av en uppsättning projekt på 121,88 km moderniserade linjer, nio moderniserade järnvägsstationer med ombyggda spår och säkra, hinderfria tillgängliga plattformar och över 35 stationsbyggnader med minskad energiintensitet för att i genomsnitt uppnå en minskning på minst 30 % av de direkta och indirekta växthusgasutsläppen jämfört med förhandsutsläppen samt ökad komfort och bättre tjänster för passagerarna senast den 30 juni 2022.
●Slutförande av 26 projekt av den på förhand fastställda uppsättningen projekt i punktsatsen ovan senast den 31 december 2022.
●Slutförande av ytterligare 11 projekt från de på förhand fastställda projekten i punktsatsen ovan senast den 31 december 2023.
●Slutförande av ytterligare 19 projekt från de fördefinierade projekten i punktsatsen ovan, vilket innebär att totalt 121,88 km moderniserade linjer slutförs, nio moderniserade järnvägsstationer med ombyggda spår och säkra, hinderfria tillgängliga plattformar och över 35 stationsbyggnader med minskad energiintensitet för att i genomsnitt uppnå en minskning på minst 30 % av de direkta och indirekta utsläppen av växthusgaser jämfört med förhandsutsläppen samt ökad komfort och bättre tjänster för passagerarna senast den 30 juni 2025.
Investeringar 4: Väg- och järnvägstransportsäkerhet
Åtgärden syftar till att förbättra trafiksäkerheten genom att vidta konkreta säkerhetsåtgärder vid järnvägsövergångar och förbättra tillståndet för broar och tunnelkonstruktioner. I städer och tätorter ska investeringar göras för att minska andelen enskilda bilresor och öka andelen kollektivtrafik och aktiva transportsätt som kan omfatta men inte är begränsade till fotgängare och cykling. Att bygga cykelbanor och hinderfria gångvägar är också en del av investeringen för att förbättra säkerheten för utsatta trafikdeltagare som en del av främjandet av aktiv mobilitet, särskilt i städer. Detta ska uppnås genom följande åtgärder:
●Slutförande av projekt med 45 plankorsningar med ökad säkerhet (dvs. med nyinstallerade eller moderniserade flamljusvarningssystem eller mekanisk säkerhetsinstallation), 25 km byggda cykelvägar, sidogångar och hinderfria vägar samt 3 moderniserade järnvägsbroar eller tunnlar senast den 30 juni 2022.
●Slutförande av projekt som omfattar ytterligare 115 plankorsningar med ökad säkerhet (dvs. med nyinstallerade eller moderniserade flamljusvarningssystem eller mekanisk säkerhetsinstallation), ytterligare 24 km byggda cykelvägar, sidogångar och hinderfria vägar samt 3 ytterligare moderniserade järnvägsbroar eller tunnlar senast den 31 december 2022.
●Slutförande av projekt som omfattar ytterligare 131 plankorsningar med ökad säkerhet (dvs. med nyinstallerat eller moderniserat flamljusvarningssystem eller mekanisk säkerhetsinstallation) och 1 ytterligare moderniserade järnvägsbroar eller tunnlar senast den 31 december 2024.
●Slutförande av projekt som omfattar ytterligare 36 km byggda cykelvägar, sidogångar och hinderfria sträckor och 1 ytterligare moderniserade järnvägsbroar eller tunnlar senast den 31 december 2023.
H.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnr NUM.
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning och tydlig definition av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
78
|
Reform 1: Skapa alternativ till energi- och rymdintensiva vägtransporter
|
Milstolpe
|
Godkännande av rörlighetsplanerna
|
Stadens representativa organ godkänner planen
|
|
|
|
KVARTAL 2
|
2023
|
Alla lagstadgade städer i Tjeckien (städer med en befolkning på över 40 000 invånare) ska ha en plan för hållbar rörlighet i städer som godkänts av de organ som företräder städerna, på grundval av det koncept för hållbar rörlighet i städer och aktiv rörlighet som godkänts av regeringen.
|
|
79
|
Reform 1: Skapa alternativ till energi- och rymdintensiva vägtransporter
|
Milstolpe
|
Godkännande och ikraftträdande av det nya godstransportkonceptet
|
Regeringens godkännande
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Regeringen ska godkänna det nya godstransportkonceptet, som ska fastställa villkoren för att öka godstransporternas andel av den totala transportvolymen för perioden 2024–2030. Konceptet ska inriktas på att stödja multimodala transporter, förbättra godstransporttjänsterna och minska godstransporternas inverkan på miljön, folkhälsan och de globala klimatförändringarna.
|
|
80
|
Reform 1: Skapa alternativ till energi- och rymdintensiva vägtransporter
|
Milstolpe
|
Godkännande av trafikplaner.
|
Godkännande av kollektivtrafikföretag
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Alla kollektivtrafikföretag (stat, regioner och städer som bedriver kollektivtrafik) ska godkänna en femårig trafikplan som bygger på det statligt godkända kollektivtrafikkonceptet.
|
|
81
|
Reform 1: Skapa alternativ till energi- och rymdintensiva vägtransporter
|
Måltavla
|
Ökning av antalet passagerarkilometer inom persontrafik på järnväg
|
|
miljoner passagerarkilometer för persontrafik på järnväg
|
10,286.00
|
10,961.55
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Reformen ska leda till en ökning av det totala antalet passagerarkilometer för persontrafik på järnväg med 675 miljoner, mätt fram till 2024 jämfört med referensscenariot 2018.
|
|
82
|
Reform 1: Skapa alternativ till energi- och rymdintensiva vägtransporter
|
Milstolpe
|
Integrering av persontransporter i centrala Böhmen
|
Slutförande av integreringen av kollektivtrafiken i centrala Böhmen med Prag
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Integreringen av persontrafiken i centrala Böhmen med kollektivtrafiken i huvudstaden Prag ska slutföras, inklusive all kollektivtrafik (bussar och regionaltåg) i alla distrikt i regionen Mellersta Böhmen.
|
|
83
|
Investeringar 1: Ny teknik och digitalisering av järnvägsinfrastrukturen
|
Milstolpe
|
Definition av uppsättningen projekt för investering 1
|
Transportministeriets definition av uppsättningen projekt
|
|
|
|
KVARTAL 2
|
2022
|
Definition av de projekt på 41 km linjer som omfattas av Global System for Mobile Communications – Railway (GSM-R), 20 nyinstallerade eller mer tillförlitliga basstationer (BTS) och införande av ny teknik och ny utrustning för trafikledning.
|
|
84
|
Investeringar 1: Ny teknik och digitalisering av järnvägsinfrastrukturen
|
Måltavla
|
Slutförande av två projekt från en på förhand fastställd uppsättning projekt.
|
|
Antal projekt med indikatorer som
|
0
|
2
|
KVARTAL 2
|
2024
|
Slutförande av två projekt inom ramen för den på förhand fastställda uppsättningen projekt på 41 km linjer som omfattas av Global System for Mobile Communications – Railway (GSM-R), 20 nyinstallerade eller mer tillförlitligt drivna basstationer (BTS) och införande av ny teknik och ny utrustning för trafikledning.
|
|
85
|
Investeringar 1: Ny teknik och digitalisering av järnvägsinfrastrukturen
|
Måltavla
|
Slutförande av ytterligare sex projekt från en på förhand fastställd uppsättning projekt.
|
|
Antal projekt med indikatorer som
|
2
|
8
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Slutförande av ytterligare sex projekt (totalt 8) från den på förhand fastställda uppsättningen projekt på 41 km linjer som omfattas av Global System for Mobile Communications – Railway (GSM-R), 20 nyinstallerade eller mer tillförlitliga basstationer (BTS) och införande av ny teknik och ny utrustning för trafikledning.
|
|
348
|
Investeringar 1: Tillämpning av modern teknik på järnvägsinfrastruktur
|
Måltavla
|
Slutförande av täckningen av 67,6 km linjer med ETCS.
|
|
kilometer
|
|
67.6
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Slutförande av täckningen av 67,6 km regionala linjer med ETCS Regional tågskyddsutrustning.
|
|
86
|
Investeringar 2: Elektrifiering av järnvägar
|
Milstolpe
|
Definition av uppsättningen projekt för investering 2
|
Transportministeriets definition av uppsättningen projekt
|
|
|
|
KVARTAL 2
|
2022
|
Definition av en uppsättning projekt som omfattar 39,7 km elektrifierade linjer och 4 matarstationer för traktion med ökad kraft eller nybyggda.
|
|
87
|
Investeringar 2: Elektrifiering av järnvägar
|
Måltavla
|
Slutförande av två projekt från en på förhand fastställd uppsättning projekt
|
|
Antal projekt med indikatorer som
|
0
|
2
|
KVARTAL 2
|
2023
|
Slutförande av två projekt från den på förhand fastställda uppsättningen projekt som omfattar 39,7 km elektrifierade linjer och 4 traktionsmatarstationer med ökad kraft eller nybyggda.
|
|
88
|
Investeringar 2: Elektrifiering av järnvägar
|
Måltavla
|
Slutförande av ytterligare sex projekt från en på förhand fastställd uppsättning projekt
|
|
Antal projekt med indikatorer som
|
2
|
8
|
KVARTAL 2
|
2024
|
Slutförande av ytterligare sex projekt (totalt 8) från den på förhand fastställda uppsättningen projekt som omfattar 39,7 km elektrifierade linjer och 4 traktionsmatarstationer med ökad kraft eller nybyggda.
|
|
89
|
Investeringar 3: Förbättring av miljön (stöd till järnvägsinfrastruktur)
|
Milstolpe
|
Definition av uppsättningen projekt för investering 3
|
Transportministeriets definition av uppsättningen projekt
|
|
|
|
KVARTAL 2
|
2022
|
Fastställande av en rad projekt som omfattar 121,88 km moderniserade linjer, 9 moderniserade järnvägsstationer med ombyggda spår och säkra och hinderfria tillgängliga plattformar och 35 stationsbyggnader med minskad energiintensitet, ökad komfort och bättre tjänster för resenärerna.
|
|
90
|
Investeringar 3: Förbättring av miljön (stöd till järnvägsinfrastruktur)
|
Måltavla
|
Slutförande av 26 projekt från en på förhand fastställd uppsättning projekt
|
|
Antal projekt med indikatorer som
|
0
|
26
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Slutförande av 26 projekt från den på förhand fastställda uppsättningen projekt som omfattar 121,88 km moderniserade linjer, 9 moderniserade järnvägsstationer med ombyggda spår och säkert och hinderfritt tillgängliga plattformar och 35 stationsbyggnader med minskad energiintensitet, ökad komfort och bättre tjänster för resenärerna.
|
|
91
|
Investeringar 3: Förbättring av miljön (stöd till järnvägsinfrastruktur)
|
Måltavla
|
Slutförande av ytterligare 11 projekt från en på förhand fastställd uppsättning projekt
|
|
Antal projekt med indikatorer som
|
26
|
37
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Slutförande av ytterligare 11 projekt från den på förhand fastställda uppsättningen projekt som omfattar 121,88 km moderniserade linjer, operativt förbättrade eller mer motståndskraftiga mot naturlig påverkan, 9 moderniserade järnvägsstationer med ombyggda spår och säkert och hinderfritt tillgängliga plattformar och 35 stationsbyggnader med minskad energiintensitet, ökad komfort och bättre tjänster för passagerare.
|
|
261
|
Investeringar 3: Förbättring av miljön (stöd till järnvägsinfrastruktur)
|
Måltavla
|
Slutförande av ytterligare 19 projekt från en på förhand fastställd uppsättning projekt
|
|
Antal projekt med indikatorer som
|
37
|
56
|
KVARTAL 2
|
2025
|
Slutförande av ytterligare 19 projekt från den på förhand fastställda uppsättningen projekt som omfattar 121,88 km moderniserade linjer, operativt förbättrade eller mer motståndskraftiga mot naturlig påverkan, 9 moderniserade järnvägsstationer med ombyggda spår och säkert och hinderfritt tillgängliga plattformar och 35 stationsbyggnader med minskad energiintensitet, ökad komfort och bättre tjänster för passagerare.
|
|
92
|
Investeringar 4: Väg- och järnvägssäkerhet (järnvägsövergångar, broar och tunnlar, cykelbanor och hinderfria vägar)
|
Måltavla
|
Slutförande av plankorsningar med ökad säkerhet
|
|
Antal plankorsningar med ökad säkerhet
|
0
|
45
|
KVARTAL 2
|
2022
|
Plankorsningar med en höjd skyddsnivå, med nyinstallerade eller moderniserade flamljusvarningssystem eller mekanisk säkerhetsinstallation.
|
|
93
|
Investeringar 4: Väg- och järnvägssäkerhet (järnvägsövergångar, broar och tunnlar, cykelbanor och hinderfria vägar)
|
Måltavla
|
Färdigställande av byggda cykelvägar, sidogångar och hinderfria vägar
|
|
Längd på byggda cykelvägar, sidgång, hinderfria vägar – km
|
0
|
25
|
KVARTAL 2
|
2022
|
Längd på byggda cykelvägar/gångvägar/hinderfria vägar.
|
|
94
|
Investeringar 4: Väg- och järnvägssäkerhet (järnvägsövergångar, broar och tunnlar, cykelbanor och hinderfria vägar)
|
Måltavla
|
Färdigställande av moderniserade järnvägsbroar eller järnvägstunnlar
|
|
Antal moderniserade konstgjorda järnvägskonstruktioner (broar/tunnlar)
|
0
|
3
|
KVARTAL 2
|
2022
|
Moderniserad konstgjord järnvägsstruktur för driftsfasen.
|
|
95
|
Investeringar 4: Väg- och järnvägssäkerhet (järnvägsövergångar, broar och tunnlar, cykelbanor och hinderfria vägar)
|
Måltavla
|
Färdigställande av moderniserade järnvägsbroar eller järnvägstunnlar
|
|
Antal moderniserade konstgjorda järnvägskonstruktioner (broar/tunnlar)
|
3
|
6
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Moderniserad konstgjord järnvägsstruktur för driftsfasen.
|
|
96
|
Investeringar 4: Väg- och järnvägssäkerhet (järnvägsövergångar, broar och tunnlar, cykelbanor och hinderfria vägar)
|
Måltavla
|
Slutförande av plankorsningar med ökad säkerhet
|
|
Antal plankorsningar med ökad säkerhet
|
45
|
160
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Plankorsningar med en höjd skyddsnivå, med nyinstallerade eller moderniserade flamljusvarningssystem eller mekanisk säkerhetsinstallation.
|
|
97
|
Investeringar 4: Väg- och järnvägssäkerhet (järnvägsövergångar, broar och tunnlar, cykelbanor och hinderfria vägar)
|
Måltavla
|
Färdigställande av byggda cykelvägar, sidogångar och hinderfria vägar
|
|
Längd på byggda cykelvägar, sidgång, hinderfria vägar – km
|
25
|
49
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Längd på byggd cykelväg/gångväg/hinderfri färdväg.
|
|
98
|
Investeringar 4: Väg- och järnvägssäkerhet (järnvägsövergångar, broar och tunnlar, cykelbanor och hinderfria vägar)
|
Måltavla
|
Slutförande av plankorsningar med ökad säkerhet
|
|
Antal plankorsningar med ökad säkerhet
|
160
|
291
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Plankorsningar med en höjd skyddsnivå, med nyinstallerade eller moderniserade flamljusvarningssystem eller mekanisk säkerhetsinstallation.
|
|
99
|
Investeringar 4: Väg- och järnvägssäkerhet (järnvägsövergångar, broar och tunnlar, cykelbanor och hinderfria vägar)
|
Måltavla
|
Färdigställande av moderniserade järnvägsbroar eller järnvägstunnlar
|
|
Antal moderniserade konstgjorda järnvägskonstruktioner (broar/tunnlar)
|
6
|
7
|
KVARTAL 2
|
2023
|
Moderniserad konstgjord järnvägsstruktur för driftsfasen.
|
|
100
|
Investeringar 4: Väg- och järnvägssäkerhet (järnvägsövergångar, broar och tunnlar, cykelbanor och hinderfria vägar)
|
Måltavla
|
Färdigställande av byggda cykelvägar, sidogångar och hinderfria vägar
|
|
Längd på byggda cykelvägar, sidgång, hinderfria vägar – km
|
49
|
85
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Längd på byggda cykelvägar/gångvägar/hinderfria vägar.
|
|
101
|
Investeringar 4: Väg- och järnvägssäkerhet (järnvägsövergångar, broar och tunnlar, cykelbanor och hinderfria vägar)
|
Måltavla
|
Färdigställande av moderniserade järnvägsbroar eller järnvägstunnlar
|
|
Antal moderniserade konstgjorda järnvägskonstruktioner (broar/tunnlar)
|
7
|
8
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Moderniserad konstgjord järnvägsstruktur för driftsfasen.
|
I. KOMPONENT 2.2: Minskad energiförbrukning i den offentliga sektorn
Denna del av Tjeckiens återhämtnings- och resiliensplan tar itu med utmaningen med energieffektivitet i den offentliga sektorn genom renovering av statliga och offentliga byggnader och modernisering av offentlig belysning.
Denna del återspeglar Tjeckiens åtaganden att förbättra energieffektiviteten i den nationella ekonomin senast 2030. Det syftar till att minska den slutliga energianvändningen i relevanta statliga och offentliga byggnader, öka antalet högkvalitativa renoveringar inom den offentliga sektorn och minska den slutliga energianvändningen för offentlig belysning.
Komponenten stöder den landsspecifika rekommendationen om koldioxidsnål och energiomställning, inbegripet energieffektivitet (landsspecifik rekommendation 3 2019) och om ren och effektiv produktion och användning av energi (landsspecifik rekommendation 3 2020).
Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). Vid förbättring av energiprestanda i statliga och offentliga byggnader ska minst 70 % av bygg- och rivningsavfallet förberedas för återanvändning eller återvinning.
I.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Investeringar 1: Förbättring av de offentliga byggnadernas energiprestanda
Denna investering syftar till att minska den slutliga energianvändningen i den statliga förvaltningens byggnader som inte uppfyller minimikraven för energiprestanda på lång sikt och till att öka antalet högkvalitativa och måttligt genomgripande renoveringar eller totalrenoveringar. Endast projekt som i genomsnitt uppnår en minskning av primärenergiförbrukningen med minst 30 % eller en minskning av CO2-utsläppen med 30 % ska finansieras.
Investeringen syftar till att stödja minst 32 byggnadsrenoveringsprojekt, inbegripet isolering av byggnader, utbyte och renovering av fönster och dörrar, installation av system baserade på förnybara energikällor eller genomförande av förbättringar av inomhusmiljöåtgärder som har en påvisbar inverkan på byggnadernas energiprestanda.
Kontrakt för 75 % av projekten ska ingås senast den 31 december 2024.
För att bättre förbereda denna investering ska industri- och handelsministeriet senast den 31 december 2021 anta och offentliggöra en mall för avtal för tjänster enligt metoden för avtal om energiprestanda med en garanti. Den ska syfta till att främja genomförandet av projekt med tonvikt på att maximera energibesparingarnas avkastning jämfört med de medel som används.
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 mars 2026.
Investeringar 2: Förbättring av energieffektiviteten i offentliga belysningssystem
Denna investering syftar till att möjliggöra renovering av offentlig belysning i olika kommuner i Tjeckien och till att göra det möjligt att koppla dessa renoveringar till andra smarta element som kan omfatta men inte är begränsade till att stödja utvecklingen av elektromobilitet.
Endast projekt som i genomsnitt uppnår en minskning av primärenergiförbrukningen med minst 30 % eller en minskning av CO2-utsläppen med 30 % ska finansieras.
Investeringen omfattar stöd till minst 800 projekt för renovering av offentliga belysningssystem i olika kommuner i Tjeckien, varav 80 % ska undertecknas senast den 31 december 2024. Investeringen ska omfatta förnyelse av belysningssystem och förvärv eller optimering av ledningssystemet.
För att bättre förbereda denna investering ska ett programdokument antas och offentliggöras av industri- och handelsministeriet senast den 31 december 2021. Den ska fastställa tidsplanen och villkoren för stöd till åtgärderna för renovering av offentliga belysningssystem, inbegripet de smarta elementen.
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 mars 2026.
Investeringar 3: Förbättring av offentliga byggnaders energiprestanda
Denna investering syftar till att minska den slutliga energianvändningen i offentliga byggnader som inte uppfyller minimikraven för energiprestanda på lång sikt och till att öka antalet högkvalitativa och måttligt genomgripande renoveringar eller totalrenoveringar. Endast projekt som i genomsnitt uppnår en minskning av primärenergiförbrukningen med minst 30 % eller en minskning av CO2-utsläppen med 30 % ska finansieras.
Investeringen syftar till att stödja minst 220 byggnadsrenoveringsprojekt, inbegripet isolering av byggnader, utbyte och renovering av fönster och dörrar, installation av system baserade på förnybara energikällor eller genomförande av förbättringar av inomhusmiljöåtgärder som har en påvisbar inverkan på byggnadernas energiprestanda.
75 % av målmålet för 220 projekt (dvs. 165 projekt) ska ha kontrakterats senast den 31 december 2023.
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 mars 2026.
I.2 Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnr NUM.
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning och tydlig definition av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
102
|
Investeringar 1: Förbättring av de offentliga byggnadernas energiprestanda
|
Milstolpe
|
Industri- och handelsministeriets antagande av mallen för avtal om energiprestanda för tjänster som omfattas av metoden för avtal om energiprestanda med en garanti
|
Offentliggörande av avtalsmallen på ministeriets webbplats
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2021
|
Industri- och handelsministeriet antar ett standardavtal för tjänster enligt metoden för energiprestandaavtal med en garanti för att främja genomförandet av projekt, med tonvikt på att maximera energibesparingarnas avkastning jämfört med de medel som används.
Avtalsmallen ska offentliggöras på ministeriets webbplats.
|
|
103
|
Investeringar 1: Förbättring av de offentliga byggnadernas energiprestanda
|
Måltavla
|
Bidragsbeslut undertecknas för 75 % av de byggnadsrenoveringsprojekt som får stöd och som uppnår minst 30 % primärenergibesparingar
|
|
Procent
|
0
|
75
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Totalt ska minst 32 byggnadsrenoveringsprojekt stödjas inom ramen för denna åtgärd. Målet ska uppnås för 75 % av projekten med undertecknade bidragsbeslut (dvs. minst 24). Projekten ska lämnas in till ministeriet inom ramen för en kontinuerlig ansökningsomgång och utvärderas på grundval av de fastställda kriterierna, efter ett öppet urvalsförfarande.
Endast projekt som i genomsnitt uppnår en minskning av primärenergiförbrukningen med minst 30 % eller en minskning av CO2-utsläppen med 30 % ska väljas ut för genomförande. Målet på 75 % avser projekt med undertecknade bidragsbeslut. Investeringar i byte av panna med naturgas som energikälla ska begränsas till högst 20 % av den totala tilldelningen.
|
|
104
|
Investeringar 1: Förbättring av de offentliga byggnadernas energiprestanda
|
Måltavla
|
Minskad energiförbrukning
|
|
Energibesparingar i tera joule per år
|
0
|
42
|
KVARTAL 1
|
2026
|
Målet ska uppnås genom att energianvändningen i statliga byggnader minskas med 42 TJ/per år senast den 31 mars 2026 som ett resultat av renoveringen av byggnader, vilket ska visas genom energicertifikat. Energiförbrukningen ska minskas jämfört med scenariot med oförändrade förhållanden (dvs. frånvaron av stöd enligt förordning (EU) 2021/241). Mängden sparad energi ska fastställas genom mätning eller uppskattning av förbrukningen före och efter genomförandet av en åtgärd för förbättrad energieffektivitet, samtidigt som normalisering säkerställs för yttre förhållanden som påverkar energianvändningen.
|
|
105
|
Investeringar 2: Förbättring av energiprestandan hos offentliga belysningssystem
|
Milstolpe
|
Industri- och handelsministeriets antagande av programdokumentation om åtgärder för att renovera offentliga belysningssystem
|
Offentliggörande av programdokumentationen på ministeriets webbplats
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2021
|
Programdokumentation utarbetas av industri- och handelsministeriet och offentliggörs på ministeriets webbplats. Den ska fastställa tidsplanen och villkoren för stöd till åtgärderna för att renovera offentliga belysningssystem, inbegripet de smarta elementen, i syfte att uppnå minst 30 % primärenergibesparingar.
|
|
106
|
Investeringar 2: Förbättring av energiprestandan hos offentliga belysningssystem
|
Måltavla
|
Bidragsbeslut undertecknade för 80 % av projekt för renovering av offentliga belysningssystem som uppnår minst 30 % primärenergibesparingar
|
|
Procent
|
0
|
80
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Totalt ska minst 800 projekt för renovering av offentliga belysningssystem stödjas inom ramen för denna åtgärd. Målet ska uppnås vid undertecknandet av bidragsbeslut för 80 % av dem (dvs. 640) senast den 31 december 2024. Projekten ska utvärderas och väljas ut varje år, på grundval av de fastställda kriterierna, efter ett öppet urvalsförfarande.
Målet på 80 % avser projekt med ett undertecknat bidragsbeslut.
|
|
107
|
Investeringar 2: Förbättring av energiprestandan hos offentliga belysningssystem
|
Måltavla
|
Minskad energiförbrukning
|
|
Energibesparingar i tera joule per år
|
0
|
286
|
KVARTAL 1
|
2026
|
Målet ska uppnås genom en minskning av energiförbrukningen med 286 TJ/per år senast den 31 mars 2026 som ett resultat av återuppbyggnaden av offentlig belysning, vilket ska visas genom energicertifikat. Energiförbrukningen ska minskas jämfört med scenariot med oförändrade förhållanden (dvs. frånvaron av stöd enligt förordning (EU) 2021/241). Mängden sparad energi ska fastställas genom mätning eller uppskattning av förbrukningen före och efter genomförandet av en åtgärd för förbättrad energieffektivitet, samtidigt som normalisering säkerställs för yttre förhållanden som påverkar energianvändningen.
|
|
108
|
Investeringar 3: Förbättring av offentliga byggnaders energiprestanda
|
Måltavla
|
Tilldelning av 75 % av de offentliga kontrakten för byggnadsrenoveringsprojekt som uppnår minst 30 % primärenergibesparingar
|
|
Procent
|
0
|
75
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Totalt ska minst 220 byggnadsrenoveringsprojekt stödjas inom ramen för denna åtgärd. Målet ska uppnås med 75 % av 220 projekt med utfärdade rättsakter (dvs. minst 165 projekt) senast den 31 december 2023. Projekten ska lämnas in till den statliga miljöfonden inom ramen för en kontinuerlig ansökningsomgång och utvärderas på grundval av fastställda kriterier, efter ett öppet urvalsförfarande.
Endast projekt som i genomsnitt uppnår en minskning av primärenergiförbrukningen med minst 30 % eller en minskning av CO2-utsläppen med 30 % ska väljas ut för genomförande. Målet på 75 % avser projekt med utfärdade rättsakter. Investeringar i ersättning av värmepannor, inklusive sådana med naturgas som energikälla, ska begränsas till högst 20 % av den totala tilldelningen.
|
|
109
|
Investeringar 3: Förbättring av offentliga byggnaders energiprestanda
|
Måltavla
|
Minskad energiförbrukning
|
|
Energibesparingar i tera joule per år
|
0
|
410
|
KVARTAL 1
|
2026
|
Målet ska uppnås genom att energianvändningen i statliga byggnader minskas med 410 TJ/per år senast den 31 mars 2026, som ett resultat av renoveringen av byggnader, vilket ska visas genom energicertifikat. Energiförbrukningen ska minskas jämfört med scenariot med oförändrade förhållanden (dvs. frånvaron av stöd enligt förordning (EU) 2021/241). Mängden sparad energi ska fastställas genom mätning och/eller uppskattning av förbrukningen före och efter genomförandet av en åtgärd för förbättrad energieffektivitet, samtidigt som normalisering säkerställs för yttre förhållanden som påverkar energianvändningen.
|
J. KOMPONENT 2.3: Övergång till renare energikällor
Denna del av Tjeckiens återhämtnings- och resiliensplan bidrar till att ta itu med utmaningen att övergå från fossila bränslen till utsläppssnåla och utsläppsfria energikällor såsom solcellsenergi. Det syftar till att minska den tjeckiska ekonomins utsläppsintensitet och utsläppen av föroreningar samt till att modernisera distributionsnätet för värmeenergi, särskilt genom att ersätta ånga med varmvatten, vilket leder till besparingar i primära energikällor.
Reformerna och investeringsstödet är inriktade på den särskilda rekommendationen 3 2019, enligt vilken Tjeckien ska inrikta den investeringsrelaterade ekonomiska politiken på en koldioxidsnål och energiomställning, inbegripet energieffektivitet, med beaktande av regionala skillnader och den särskildarekommendationen 3 2020, enligt vilken Tjeckien ska inrikta investeringarna på den gröna och den digitala omställningen, särskilt ren och effektiv produktion och användning av energi, även i kolregionerna.
Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01).
J.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform 1: Modernisering av värmedistributionen i fjärrvärmesystem
Denna åtgärd syftar till att fasa ut fossila bränslen från fjärrvärme, särskilt genom att öka energieffektiviteten, övergå från kolförbränning till förnybara energikällor, förbränning av naturgas, biomassa och avfall samt minska utsläppen av växthusgaser och föroreningar.
En bedömning av vägen mot minskade koldioxidutsläpp från fjärrvärme i Tjeckien ska genomföras och offentliggöras. Denna bedömning ska vägleda de investeringar som finansieras inom ramen för denna del av Tjeckiens återhämtnings- och resiliensplan.
Reformen ska genomföras senast den 31 december 2023.
Reform 2: Modernisering av värmedistributionen i fjärrvärmesystem
Denna åtgärd syftar till att främja investeringar i biomassa som baseras på biomassaavfall och restprodukter som kan utvinnas på ett hållbart sätt, med åtföljande utsläppsminskande åtgärder.
En bedömning av utvecklingsbanan för hållbar användning av bioenergi och försörjning av biomassa i Tjeckien och dess inverkan på sänkor för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk och den biologiska mångfalden samt dess inverkan på luftkvaliteten för perioden 2020–2030 ska offentliggöras. Denna bedömning ska vägleda bioenergiinvesteringar som finansieras inom delarna 2.2, 2.3 och 2.5 i Tjeckiens återhämtnings- och resiliensplan.
Reformen ska genomföras senast den 31 december 2023.
Investeringar 1: Utveckling av nya energikällor för solcellsenergi
Denna åtgärd syftar till att ersätta åtminstone en del av de koleldade energikällorna med fotovoltaiska energikällor.
Ny kapacitet för källor till solcellsenergi på 270 MWp ska installeras och tas i drift. Projekten ska omfatta uppförande av solcellsanläggningar på tak på företagens byggnader, inklusive skyddade boenden (som kan omfatta men inte är begränsat till skydd för bilar, byggmaskiner eller lagring av material). Ackumulering av energi kan också stödjas.
Denna investering ska genomföras senast den 31 december 2024.
Investeringar 2: Modernisering av värmedistributionen i fjärrvärmesystem
Denna åtgärd syftar till att minska kolförbränningen för värmeproduktion (och tillhörande elproduktion) senast 2030, i enlighet med den antagna bedömningen av utfasningen av fossila bränslen från fjärrvärme i Tjeckien inom ramen för reform 1 av denna komponent, särskilt genom att göra fjärrvärmen högeffektiv och minska utsläppen av växthusgaser och föroreningar genom att ersätta ångbaserade distributionsnät med distributionsnät för varmvatten.
I synnerhet ska de relevanta uppmaningarna om stöd till modernisering av distributionen av värme i fjärrvärmesystem inbegripa ett villkor om att renoveringen av värme- och kraftproduktionsanläggningen ska inledas inom tre år efter moderniseringen av nätet, för att uppfylla definitionen av ”effektiv fjärrvärme och fjärrkyla” i artikel 2.41 i direktiv 2012/27/EU (”ett fjärrvärme- eller fjärrkylsystem som använder minst 50 % förnybar energi, 50 % spillvärme, 75 % kraftvärmeproducerad värme eller 50 % av en kombination av sådan energi och värme”). Ansökningsomgångarna ska också innehålla ett villkor om att dessa värmeproduktionsanläggningar inte använder fasta fossila bränslen som värmekälla, med undantag för sådana som uppfyller följande kriterier för naturgasbaserad värmeproduktion:
·Näten ingår i ”effektiva system för fjärrvärme och fjärrkyla” (enligt definitionen i artikel 2.41 i direktiv 2012/27/EU), och
·De erhåller värme/kyla från anläggningar som är framtidssäkrade, flexibla och effektiva gaseldade värmeproduktion med växthusgasutsläpp som understiger 250 g CO2e/kWh under anläggningens ekonomiska livslängd.
Om biomassa används som bränslekälla ska investeringen vara förenlig med hållbarhetskriterierna och kriterierna för minskade växthusgasutsläpp i artikel 29 i direktiv 2018/2001 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (direktivet om förnybar energi, det andra direktivet om förnybar energi). Endast avfall och restprodukter från biomassa som kan utvinnas på ett hållbart sätt ska användas och investeringen ska åtföljas av utsläppsminskande åtgärder.
Efterlevnaden av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå ska säkerställas så att utsläppen ligger inom eller är lägre än de utsläppsnivåer som motsvarar gränsvärdena i slutsatserna om bästa tillgängliga teknik (enligt direktivet om industriutsläpp).
Investeringen ska genomföras genom följande åtgärder:
●Senast den 30 juni 2024, innan nätinvesteringen är slutförd, ska Tjeckien tillhandahålla en konkret plan för investeringar i värme- och kraftproduktionsanläggningar, inbegripet avtalsförpliktelser som den tjeckiska regeringen har åtagit sig att beställa det relevanta arbetet.
●Uppnå primärenergibesparingar på 245 327 GJ till följd av moderniseringen av värmedistributionsnäten senast den 31 mars 2026.
J.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnr NUM.
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning och tydlig definition av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
110
|
Reform 1: Modernisering av värmedistributionen i fjärrvärmesystem
|
Milstolpe
|
Bedömning av utfasningen av fossila bränslen från fjärrvärme i Tjeckien
|
Offentliggörande av bedömningen
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2023
|
En bedömning av vägen mot minskade koldioxidutsläpp från fjärrvärme i Tjeckien som uppfyller EU:s rättsliga krav, inbegripet kraven i den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska genomföras och offentliggöras av industri- och handelsministeriet.
Denna bedömning ska vägleda investeringar som finansieras inom ramen för denna del av den tjeckiska planen för återhämtning och resiliens samt investeringar på området utfasning av fossila bränslen från fjärrvärme som finansieras med andra EU-medel eller nationella källor i full överensstämmelse med de rättsliga kraven, inbegripet om att inte orsaka betydande skada.
|
|
111
|
Reform 2: Modernisering av värmedistributionen i fjärrvärmesystem
|
Milstolpe
|
Bedömning av utvecklingsbanan för hållbar försörjning av biomassa i Tjeckien
|
Offentliggörande av bedömningen
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Bedömning av utvecklingen för hållbar användning av bioenergi och försörjning av biomassa i Tjeckien och dess inverkan på sänkor för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk och den biologiska mångfalden samt inverkan på luftkvaliteten under perioden 2020–2030, i enlighet med EU:s rättsliga krav, inbegripet kraven i den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01), ska genomföras och offentliggöras av miljöministeriet i samarbete med industri- och handelsministeriet och jordbruksministeriet.
Denna bedömning ska vägleda bioenergiinvesteringar som finansieras inom delarna 2.2, 2.3 och 2.5 i Tjeckiens återhämtnings- och resiliensplan samt bioenergiinvesteringar på områdena energi, transport, miljö, klimatförändringar, skogsbruk eller jordbruk som finansieras med andra EU-medel eller nationella källor i full överensstämmelse med de rättsliga kraven, inbegripet om att inte orsaka betydande skada.
|
|
112
|
Investeringar 1: Utveckling av nya energikällor för solcellsenergi
|
Måltavla
|
Ökning av FVE-källornas installerade kapacitet
|
|
MWp
|
0
|
270
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Ny kapacitet för solcellsenergikällor på 270 MWp ska installeras och tas i drift.
|
|
113
|
Investeringar 2: Modernisering av värmedistributionen i fjärrvärmesystem
|
Milstolpe
|
Plan för investeringar i värme- och kraftproduktionsanläggningar
|
Inlämning till kommissionen
|
|
|
|
KVARTAL 2
|
2024
|
Innan nätinvesteringen slutförs ska Tjeckien tillhandahålla en konkret plan för investeringar i anläggningar för värme- och kraftproduktion som inte använder fasta bränslen som värmekälla, utom sådana som uppfyller följande kriterier för naturgasbaserad värmeproduktion:
·Näten ingår i ”effektiva system för fjärrvärme och fjärrkyla” (enligt definitionen i artikel 2.41 i direktiv 2012/27/EU). och
·De erhåller värme/kyla från anläggningar som är framtidssäkrade, flexibla och effektiva gaseldade värmeproduktion med lägre växthusgasutsläpp än 250 g CO2e/kWh under anläggningens ekonomiska livslängd.
bland annat genom avtalsförpliktelser som den tjeckiska regeringen åtagit sig att beställa det relevanta arbetet.
Renoveringen av värme- och kraftproduktionsanläggningen ska inledas inom tre år efter moderniseringen av nätet för att uppfylla definitionen av ”effektiv fjärrvärme och fjärrkyla” i artikel 2.41 i direktiv 2012/27/EU (”ett system för fjärrvärme eller fjärrkyla som använder minst 50 % förnybar energi, 50 % spillvärme, 75 % kraftvärmeproducerad värme eller 50 % av en kombination av sådan energi och värme”).
|
|
114
|
Investeringar 2: Modernisering av värmedistributionen i fjärrvärmesystem
|
Måltavla
|
Primärenergibesparingar till följd av moderniseringen av värmedistributionen
|
|
Primärenergibesparingar i gigajoule
|
0
|
245 327
|
KVARTAL 1
|
2026
|
Primärenergibesparingar på 245 327 GJ ska uppnås.
|
K. KOMPONENT 2.4: Ren mobilitet
Denna del av Tjeckiens återhämtnings- och resiliensplan syftar till att stödja målen i Tjeckiens uppdaterade nationella handlingsplan för ren rörlighet på grundval av direktiv 2014/94/EU. Ett av handlingsplanens viktigaste strategiska mål är att uppnå drift av mellan 220 000 och 500 000 elfordon i Tjeckien senast 2030. Detta mål ska uppnås genom att stimulera efterfrågan genom subventioner, gynna elfordon på väg, stödja byggandet av laddningsinfrastruktur och tillhandahålla information till allmänheten. Utöver stödprogrammet för företag har samma initiativ aviserats för kommuner, regioner och andra offentliga organ.
Komponenten stöder hanteringen av den landsspecifika rekommendationen 3 och 2019, enligt vilken Tjeckien ska inrikta investeringarna på den gröna och den digitala omställningen, särskilt i digital infrastruktur och teknik med hög kapacitet, ren och effektiv produktion och användning av energi samt hållbar transportinfrastruktur, inbegripet i kolregionerna, och den landsspecifika rekommendationen 3 och 2020, enligt vilken Tjeckien ska inrikta den investeringsrelaterade ekonomiska politiken på transporter, särskilt på hållbarhet, digital infrastruktur och koldioxidsnål och energiomställning, inbegripet energieffektivitet, med beaktande av regionala skillnader.
Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01).
K.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Investeringar 1: Bygga infrastruktur för kollektivtrafik i staden Prag
Målet med denna åtgärd, som kompletteras av investering 6 inom denna del, är att förnya och fasa ut fossila bränslen i kollektivtrafikflottan i Prag. Stöd till utsläppsfria elbussar och trådbussar förväntas bidra till insatserna för minskade koldioxidutsläpp inom både transport- och energisektorn. Dessutom förväntas den förbättra luftkvaliteten och bullernivåerna i stadsmiljön. Denna investering ska syfta till att öka antalet laddningsstationer för elbussar och batteritrådbussar i Prag med 52 enheter och att öka avsnittet av dynamiska laddningsvägar (elektrifiering av vägar) för trådbussar med batterier med 40 km.
Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.
Investeringar 2: Byggande av infrastruktur – Ledningsställen för privata företag
Tillsammans med investering 4 inom denna del syftar denna investering till att stimulera efterfrågan på elbilar och stödja utvecklingen av vätgasteknik inom transportsektorn. Det ska bestå av en ökning av antalet laddningsstationer för privata företag med 2 500 enheter.
Investeringen ska vara slutförd senast den3 juni 0.
Investeringar 3: Byggnadsinfrastruktur – Förordningsplatser för bostadshus
I syfte att bidra till utvecklingen av elfordon ska denna investering bestå i att öka antalet laddningsstationer i bostadshus, både i privata garage och parkeringsplatser som är reserverade för invånarna i byggnaden, med 2 880 enheter.
Investeringen ska vara slutförd senast den 3 juni 0 2.
Investeringar 4: Stöd till inköp av fordon (elektriska, H2) till privata företag
I syfte att stimulera efterfrågan på utsläppsfria fordon ska denna investering öka antalet fordon som drivs med alternativa bränslen (elektriska, H2) för företag med 2 900 enheter).
Investeringen ska vara slutförd senast den3 juni 0.
Investeringar 5: Stöd för inköp av fordon (el, H2) och infrastruktur för kommuner, regioner, statlig förvaltning och andra offentliga organ
Denna investering ska syfta till att öka antalet fordon som drivs med alternativa bränslen (el, H2) för kommuner, regioner, statlig förvaltning och andra offentliga organ med 1 485 enheter och till att öka antalet laddningsstationer för kommuner, regioner och statlig förvaltning och andra offentliga organ med 200 enheter.
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.
Investeringar 6: Stöd till inköp av fordon (batteribussar och spårvagnar med lågt golv) för kollektivtrafik i staden Prag
Denna investering ska syfta till att stödja inköp av 20 batteridrivna trådbussar och 20 spårvagnar med lågt golv för staden Prag.
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 mars 2026.
K.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnr NUM.
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
115
|
Investeringar 1: Bygga infrastruktur för kollektivtrafik i staden Prag
|
Måltavla
|
Antal laddningspunkter för staden Prag
|
|
Antal
|
0
|
52
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Minst 52 nya laddningspunkter ska vara i drift för staden Prag.
|
|
116
|
Investeringar 1: Bygga infrastruktur för kollektivtrafik i staden Prag
|
Måltavla
|
Antal kilometer dynamisk laddningsväg för staden Prag
|
|
Km av
|
0
|
40
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Minst 40 km dynamisk laddningsväg för batterivagnsbuss för staden Prag ska vara klar att användas.
|
|
117
|
Investeringar 2: Byggande av infrastruktur – Ledningsställen för privata företag
|
Måltavla
|
Antal laddningspunkter som tagits i bruk för privata företag
|
|
Antal
|
0
|
2 500
|
KVARTAL 2
|
2025
|
Minst 2 500 nya laddningspunkter ska vara i drift.
|
|
118
|
Investeringar 3: Byggnadsinfrastruktur – Förordningsplatser för bostadshus
|
Måltavla
|
Antal laddningspunkter som används för bostadshus
|
|
Antal
|
0
|
2 880
|
KVARTAL 2
|
2025
|
Minst 2 880 nya laddningspunkter ska vara i drift.
|
|
119
|
Investeringar 4: Stöd till inköp av fordon (elektriska, H2) till privata företag
|
Måltavla
|
Antal fordon (elektriska, H2) för privata företag
|
|
Antal
|
0
|
2 900
|
KVARTAL 2
|
2025
|
Minst 2 900 nya utsläppsfria fordon (personbilar och lätta lastbilar) för företag ska köpas in.
|
|
120
|
Investeringar 5: Stöd för inköp av fordon (el, H2) och infrastruktur för kommuner, regioner, statlig förvaltning och andra offentliga organ
|
Måltavla
|
Antal fordon (elektriska, H2) för kommuner, regioner, statlig förvaltning och andra offentliga organ
|
|
Antal
|
0
|
1 485
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Minst 1 485 nya utsläppsfria fordon (elektriska, H2) för kommuner, regioner, statlig förvaltning och andra offentliga organ ska köpas in.
|
|
121
|
Investeringar 5: Stöd för inköp av fordon (el, H2) och infrastruktur för kommuner, regioner, statlig förvaltning och andra offentliga organ
|
Måltavla
|
Antal laddningsstationer för kommuner, regioner, statlig förvaltning och andra offentliga organ
|
|
Antal
|
0
|
200
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Minst 200 nya laddningsstationer för kommuner, regioner, statlig förvaltning och andra offentliga organ ska vara i drift.
|
|
122
|
Investeringar 6: Stöd till inköp av fordon (batteribussar och spårvagnar med lågt golv) för kollektivtrafik i staden Prag
|
Måltavla
|
Antal fordon (batteritrådbussar och spårvagnar med lågt golv) för kollektivtrafik i staden Prag
|
|
Antal
|
0
|
40
|
KVARTAL 1
|
2026
|
Minst 40 nya utsläppsfria fordon (20 batteritrådbussar och 20 spårvagnar med lågt golv) för kollektivtrafik i staden Prag ska vara i drift.
|
L. KOMPONENT 2.5: Renovering av byggnader och luftskydd
Denna del av Tjeckiens återhämtnings- och resiliensplan bidrar till att hantera utmaningarna med att minska energi- och vattenförbrukningen i bostadshus, förbättra boendekvaliteten i dessa byggnader, minska utsläppen av växthusgaser och andra föroreningar genom att ersätta värmepannor som eldas med fasta bränslen, anpassa bostadshus till effekterna av klimatförändringarna, bygga nya byggnader samt öka medvetenheten om energibesparingar, användning av förnybara energikällor och anpassning till klimatförändringarna inom bostadssektorn. Komponenten ska genomföras inom ramen för stödprogrammet för nya gröna sparande 2030.
De reformer och investeringar som ingår i denna del stöder den grundläggande rekommendationen3 2019, enligt vilken Tjeckien ska inrikta den investeringsrelaterade ekonomiska politiken på koldioxidsnål och energiomställning, inbegripet energieffektivitet, med beaktande av regionala skillnader, och den särskildarekommendationen 3 2020, enligt vilken Tjeckien ska inrikta investeringarna på den gröna omställningen, särskilt ren och effektiv produktion och användning av energi, även i kolregionerna.
Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01). Investeringarna ska i synnerhet vara förenliga med hållbarhetskriterierna och kriterierna för minskade växthusgasutsläpp enligt artikel 29 i direktiv 2018/2001 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (direktivet om förnybar energi, det andra direktivet om förnybar energi). Dessa krav ska gälla för alla anläggningar oavsett vilka tröskelvärden som ingår i det andra direktivet om förnybar energi. Investeringarna ska uppfylla kravet i förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens på en minskning av växthusgasutsläppen med minst 80 % genom användning av biomassa i förhållande till den metod för minskade växthusgasutsläpp och den fossila motsvarighet som anges i bilaga VI till det andra direktivet om förnybar energi. I bostadsmiljöer bör investeringar i värmepannor för biomassa inte äventyra uppnåendet av direktiv 2008/50/EU. Investeringarna ska uppfylla kraven på ekodesign (dvs. kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG) och klassificeras i en av de två mest välrepresenterade energieffektivitetsklasserna i den mening som avses i artikel 7.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1369. Dessa krav ska uppfyllas för alla bränslen och alla laddningsmetoder. Investeringarna ska vägledas och vara förenliga med bedömningen av utvecklingsbanan för hållbar användning av bioenergi och försörjning av biomassa i Tjeckien och dess inverkan på sänkorna för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk och den biologiska mångfalden samt inverkan på luftkvaliteten för perioden 2020–2030, som är en del av reform 2 inom del 2.3.
Energirenovering av byggnader, användning av förnybara energikällor i bostadssektorn och utbyte av värmepannor för fastbränsle ska öka effektiviteten vid uppvärmning av bostäder och är en nyckelåtgärd för att uppnå de nationella minskningsmålen enligt direktiv (EU) 2016/2284 och för att uppnå luftkvalitetsnormer inom ramen för program för förbättrad luftkvalitet. Utsläppsminskningar ska också ha en positiv inverkan på vattenkvaliteten, särskilt minskningen av utsläppen av bens (a) pyren.
L.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform 1: Renoveringsvågen i hushållssektorn
Denna åtgärd syftar till att stödja genomförandet av energieffektivitetsförbättringar i bostadshus, inbegripet optimering av sådant stöd och införande av en kvalitativt ny nivå för projektförberedelser. Åtgärden ska också öka medvetenheten om möjligheterna att minska energibehovet och gradvis ändra energikonsumenternas beteende.
Reformen ska genomföras genom följande åtgärder:
·Det nya programmet för gröna besparingar 2030 ska uppgraderas genom optimering av stödvillkoren, genom ökade krav på medelstora renoveringar (besparing på 30 % av primärenergiförbrukningen), genom ökad tonvikt på komplexa energirenoveringar, genom ökat stöd till uppförande av nya hus med högre energieffektivitetsnormer och genom stöd till effektiv vattenförvaltning.
·Förberedelser inför projekt i två steg ska införas för hushåll: en grundläggande bedömning av renoveringsalternativ, alternativ, investeringsintensitet, energibesparingar, möjlig subventionsnivå från den nya gröna sparandet (första steget) och en översikt över möjliga åtgärder för att renovera hus och använda förnybara energikällor i dem, inbegripet en bedömning av dessa åtgärders ekonomiska effektivitet och genomförbarhet (andra steget). Förprojektstödet i två steg ska avsevärt förbättra investeringsstödet, särskilt för låginkomsthushåll.
·Energirådgivningscentrumen inom det nationella nätverket av lokala aktionsgrupper ska integreras i nätverket av lokala energiorgan.
·Stödet till utbildning och omskolning av arbetstagare som använder grön konstruktion, grön teknik eller gröna material inom ramen för det statliga programmet för stöd till energibesparingar (EFEKT) ska stärkas och utvidgas för att främja kvalitetsförberedelser och genomförande av energisparprojekt.
·Det befintliga systemet för miljöutbildning och medvetandegörande i miljöcentrum som riktar sig till barn och ungdomar ska utvidgas till att omfatta hela allmänheten och ska ha ett betydande nytt fokus på energibesparingar, användning av förnybara energikällor, klimatförändringar och klimatanpassning.
Reformen ska genomföras senast den 31 december 2025.
Reform 2: Stöd till energigemenskaper
Denna åtgärd syftar till att inrätta ”energisamhällen” som aktivt involverar bostadssektorn och entreprenörssektorn i användningen av förnybar energi samt medvetandehöjande åtgärder och utbildning som är inriktad på utveckling av samhällsbaserad energi.
Reformen ska genomföras genom följande åtgärder:
·Programmet för nya gröna besparingar 2030 ska stödja installation av nya förnybara energikällor på ett sätt som undanröjer hinder för deras framtida integrering i energigemenskapen i stort. Programmet för nya gröna besparingar 2030 ska också stödja mindre gemensamma energilagringsplatser för flera bostäder eller skapandet av energisamhällen i enskilda flerfamiljshus och andra investeringsåtgärder kopplade till energisamhällen.
·Inrättandet av energisamhällen samt medvetandehöjande åtgärder och utbildning som är inriktad på att utveckla energisamhällen ska stödjas av andra åtgärder än investeringar.
Reformen ska genomföras senast den 31 december 2025.
Investeringar 1: Renovering och förnyelse av byggnader för energibesparingar
Denna åtgärd syftar till att spara energi i bostadshus, bygga nya bostadshus som överskrider de obligatoriska energistandarderna, ersätta förbränningskällor som inte uppfyller kraven i hushåll som använder fasta bränslen med gaskondenserande pannor i energiklass A, använda förnybara energikällor som en del av en omfattande energirenovering av byggnader och anpassa sig till klimatförändringarna, inbegripet vattenförvaltning. Åtgärden syftar till att främja smarta energilösningar i enskilda hushåll, hus eller små grupper av hus som kan omfatta men inte är begränsade till smarta mätare, gemensamma energilagringsplatser och aggregering av efterfrågan.
Kostnaden för installation av gaskondensorpannor ska utgöra högst 20 % av den totala renoveringskostnaden och installeras för att ersätta värmepannor baserade på fasta bränslen.
Renoveringsprogrammet ska i genomsnitt leda till en minskning på 30 % av efterfrågan på primärenergi i de renoverade byggnaderna.
Högst 10 % av det totala anslaget för denna åtgärd ska stödja uppförande av nya byggnader. De nya byggnader som får stöd ska ha ett primärenergibehov som är minst 20 % lägre än kravet på nära-nollenergibyggnader.
Utsatta energikonsumenter ska också stödjas.
Investeringen ska genomföras genom följande projekt:
·Projekt för att minska energiförbrukningen med 1 200 TJ/år enligt avtal per den 1 februari 2020.
·Minskning av energiförbrukningen med 1 900 TJ/år och minskning av CO2-utsläppen med 100 kt/år senast den 31 december 2025.
Investeringar 2: Ersättning av stationära föroreningskällor i hushåll med förnybara energikällor
Denna åtgärd syftar till att ersätta förbränningsanläggningar som inte uppfyller kraven i hushåll som använder fasta bränslen med energikällor med låga utsläpp (värmepumpar, värmepannor för biomassa) och installation av förnybara energikällor som lämpar sig för bostadssektorn, särskilt solcells- och fototermiska system.
Investeringen ska genomföras genom följande projekt:
·Projekt för att minska energiförbrukningen med 720 TJ/år och minska CO2-utsläppen med 100 kt/år.
·Minskning av energiförbrukningen med 1 500 TJ/år och minskning av CO2-utsläppen med 170 kt CO2/year senast den 30 september 2023.
·Minskning av energiförbrukningen med 4 500 TJ/år och minskning av CO2-utsläppen med 500 kt CO2/year senast den 31 december 2025.
·Minskning av energiförbrukningen med 415 TJ/år och minskning av CO2-utsläppen med 66 kt/år genom stöd till socialt missgynnade befolkningsgrupper senast den 31 december 2025.
Investeringar 3: Stöd till förberedande förberedelser och medvetandehöjande åtgärder, utbildning och information på området energisparande och minskning av utsläpp av växthusgaser och andra luftföroreningar
Denna åtgärd syftar till att stödja förberedande förberedelser av energibesparande renoveringar, värmeutbyten för mer energieffektiv energi och i synnerhet automatisering av hanteringen av energiförbrukningen inom bostadssektorn, inbegripet utbildning på dessa områden. 40 projekt för förberedelse av gemenskapens energiprojekt, 3 600 projektförberedande studier för familjshus, 1 200 projektförberedande studier för flerfamiljshus och 50 projekt för energisamråd och informationscentrum ska slutföras.
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.
L.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnr NUM.
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning och tydlig definition av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
123
|
Reform 1: Renoveringsvågen i hushållssektorn
|
Milstolpe
|
Samråd och utbildning för renoveringsvågen i hushållssektorn och tidsplan för genomförande av de åtgärder som ingår i luftkvalitetsplanerna
|
Idrifttagande av samråds- och utbildningstjänster och inlämnande till kommissionen av en tidsplan för genomförandet av de åtgärder som ingår i luftkvalitetsplanerna
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2025
|
En förberedelse av det förberedande projektet i två steg ska införas för hushållen.
Energirådgivningscentrumen inom det nationella nätverket av lokala aktionsgrupper ska integreras i nätverket av lokala energiorgan, ett energirådgivningssystem bestående av energisamråds- och informationscentrumen och enskilda lokala aktionsgrupper.
Fokus för det statliga programmet för stöd till energibesparingar (EFEKT) ska utvidgas till att omfatta efterfrågan på utbildning och omskolning av arbetstagare som använder grön konstruktion, grön teknik eller gröna material samt förbättring av kvaliteten på förberedandet och genomförandet av energisparprojekt.
Det befintliga systemet för miljöutbildning och medvetandehöjande åtgärder riktade till barn och ungdomar ska utvidgas till att omfatta hela allmänheten och ska ha ett nytt fokus på energibesparingar, användning av förnybara energikällor, klimatförändringar och klimatanpassning.
En tidsplan för genomförandet av de åtgärder som ingår i de godkända luftkvalitetsplanerna med inriktning på de tätorter som överskrider de största nivåerna ska utarbetas, och genomförandet av dem ska inledas senast den 30 juni 2022.
|
|
124
|
Reform 2: Stöd till projekt för energisamhällen
|
Måltavla
|
Rådgivningstjänster om energisamhällen
|
|
Antal energisamhällen som får stöd
|
0
|
40
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Rådgivningstjänster för installation av nya förnybara energikällor på ett sätt som undanröjer hinder för deras framtida integrering i energigemenskapen i stort, mindre gemensamma energilagringsplatser för flera bostäder, skapande av energisamhällen i enskilda flerfamiljshus och andra investeringsåtgärder kopplade till energisamhällen ska införas i varje region i Tjeckien av den statliga miljöfondens regionala kontor.
Inrättandet av 40 energisamhällen samt medvetandehöjande åtgärder och utbildning med inriktning på utveckling av energisamhällen ska stödjas av den statliga miljöfondens rådgivningstjänster.
|
|
125
|
Investeringar 1: Renovering och förnyelse av byggnader för energibesparingar
|
Måltavla
|
Projekt som kontrakterats för att minska energiförbrukningen
|
|
Energibesparingar i terrajoule per år
|
0
|
1 200
|
KVARTAL 3
|
2024
|
Projekt för att minska energiförbrukningen med 1 200 TJ/år ska från och med februari 2020 kontrakteras av den statliga miljöfonden.
Endast projekt som i genomsnitt uppnår en minskning av primärenergiförbrukningen med minst 30 % ska väljas ut för genomförande. Investeringar i utbyte av gaskondenserande värmepannor ska begränsas till högst 20 % av den totala tilldelningen för åtgärd 2.5.1.
|
|
126
|
Investeringar 1: Renovering och förnyelse av byggnader för energibesparingar
|
Måltavla
|
Minskad energiförbrukning och minskade CO2-utsläpp
|
|
Energibesparingar i terrajoule per år
|
1 200
|
1 900
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Energiförbrukningen och CO2-utsläppen ska minskas med 1 900 TJ/år respektive med 100 kt/år senast den 31 december 2025, vilket ska visas genom energicertifikat.
Endast projekt som i genomsnitt uppnår en minskning av primärenergiförbrukningen med minst 30 % ska väljas ut för genomförande. Investeringar i utbyte av gaskondenserande värmepannor ska begränsas till högst 20 % av den totala tilldelningen för åtgärd 2.5.1.
|
|
127
|
Investeringar 2: Ersättning av stationära föroreningskällor i hushåll med förnybara energikällor
|
Måltavla
|
Projekt som kontrakterats för att minska energiförbrukningen och CO2-utsläppen
|
|
Energibesparingar i terrajoule per år
|
0
|
720
|
KVARTAL 3
|
2023
|
Projekt för att minska energiförbrukningen och CO2-utsläppen med 720 TJ/år respektive med 100 kt/år ska kontrakteras av den statliga miljöfonden.
När det gäller biomassa ska minskade växthusgasutsläpp med minst 80 % uppnås genom användning av biomassa i förhållande till den metod för minskade växthusgasutsläpp och den relativa fossila motsvarighet som anges i bilaga VI till direktiv (EU) 2018/2001.
|
|
128
|
Investeringar 2: Ersättning av stationära föroreningskällor i hushåll med förnybara energikällor
|
Måltavla
|
Minskning av energiförbrukningen och CO2-utsläppen (35 % genomförd)
|
|
Energibesparingar i terrajoule per år
|
720
|
1 500
|
KVARTAL 3
|
2023
|
Energiförbrukningen och CO2-utsläppen ska minskas med 1 500 TJ/år respektive 170 kt/år senast den 30 september 2023, vilket ska visas genom energicertifikat.
När det gäller biomassa ska minskade växthusgasutsläpp med minst 80 % uppnås genom användning av biomassa i förhållande till den metod för minskade växthusgasutsläpp och den relativa fossila motsvarighet som anges i bilaga VI till direktiv (EU) 2018/2001.
|
|
129
|
Investeringar 2: Ersättning av stationära föroreningskällor i hushåll med förnybara energikällor
|
Måltavla
|
Minskad energiförbrukning och minskade CO2-utsläpp
|
|
Energibesparingar i terrajoule per år
|
1 500
|
4 500
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Energiförbrukningen och CO2-utsläppen ska minskas med 4 500 TJ/år respektive med 500 kt/år senast den 31 december 2025, vilket ska visas genom energicertifikat.
Energiförbrukningen och CO2-utsläppen ska minskas med 415 TJ/år respektive med 66 kt/år genom stöd till socialt missgynnade befolkningsgrupper senast den 31 december 2025. Minskningar ska påvisas med hjälp av energicertifikat.
När det gäller biomassa ska minskade växthusgasutsläpp med minst 80 % uppnås genom användning av biomassa i förhållande till den metod för minskade växthusgasutsläpp och den relativa fossila motsvarighet som anges i bilaga VI till direktiv (EU) 2018/2001.
|
|
130
|
Investeringar 3: Stöd till förberedande förberedelser och medvetandehöjande åtgärder, utbildning och information på området energisparande och minskning av utsläpp av växthusgaser och andra luftföroreningar
|
Måltavla
|
Förberedande projekt, studier, utbildning och lokala energiprojekt
|
|
Antal projekt med indikatorer som
|
0
|
4 890
|
KVARTAL 4
|
2025
|
4 890 projekt, däribland 40 projekt för förberedelse av lokala energiprojekt, 3 600 projektförberedande studier för familjshus, 1 200 projektförberedande studier för flerfamiljshus och 50 projekt för energisamråd och informationscentrum, ska slutföras.
|
KOMPONENT 2.6: Naturskydd och klimatanpassning
Denna del av Tjeckiens återhämtnings- och resiliensplan bidrar, i linje med strategin för klimatanpassning i Tjeckien, till att ta itu med de utmaningar som uppstår till följd av klimatförändringarna på följande prioriterade områden: skogsförvaltning, jordbruk, vattenordning i landskapet, vattenförvaltning och biologisk mångfald.
Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01).
M.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Investeringar 1: Översvämningsskydd
Denna åtgärd syftar till att skydda befolkade områden mot de negativa effekterna av översvämningar, förbättra vattenhållningen i landskapet och underlätta den naturliga reningen av befintliga vattenstrukturer i tätbebyggda områden. Investeringen ska stödja projekt för översvämningsskydd (t.ex. identifiering av vattenhållningspotential, inrättande, behandling och ombyggnad av poldrar och absorberande gräsremsor. byggande och ombyggnad av naturliga vattenreservoarer. eller andra åtgärder för att få till stånd en fördröjning av dagvattenavrinning, minskad hastighet för översvämningsvågor eller förbättrad regnvattenhantering).
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2024.
Investeringar 2: Små vattendrag och små vattenreservoarer
Åtgärden syftar till en betydande förbättring av det morfologiska tillståndet hos befintliga små vattendrag och små vattenreservoarer, förnyelse av små vattendrag och anläggning av nya naturnära små dammar. Den bidrar till vattenbindningen och ökar utvecklingen av kustvegetation och vattenbindning i vattendrag. Det leder också till ökad säkerhet i händelse av flöden i städer och kommuner.
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2023.
Investeringar 3: Fastighetsreglering
Åtgärden syftar till att öka landskapets ekologiska stabilitet och motståndskraft mot klimatförändringar, främja biologisk mångfald och icke-produktiva funktioner i landskapet samt skydda jordbruksmark och vattenresurser. Åtgärderna är inriktade på att skydda mark och vatten genom att genomföra åtgärder mot erosion som kan omfatta men inte begränsas till balkar, diagonaler, diken eller gräsremsor. Denna investering ska också omfatta genomförandet av åtgärder för grön infrastruktur till stöd för biologisk mångfald som kan omfatta, men inte är begränsade till, biocentrum och biokorridorer.
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2024.
Investeringar 4: Bygga skogar som är motståndskraftiga mot klimatförändringar
Denna åtgärd syftar till att återställa en stabil skog genom att plantera inhemska och heterogena arter, samtidigt som man strävar efter att skogen ska vara motståndskraftig mot klimatförändringar och vara förenlig med den nationella handlingsplanen för anpassning till klimatförändringar. Denna investering ska kompletteras med en ändring av ministerdekretet om skogsbruksplanering, som särskilt ska bana väg för skogar med flera generationer, arter och motståndskraftiga skogar.
Investeringen ska vara genomförd senast den 30 september 2024.
Investeringar 5: Vattenbindning i skog
Denna åtgärd syftar till att stärka skogarnas vattenhållningsförmåga genom att genomföra projekt som förbättrar mark-, vatten- och mikroklimatförhållandena, såsom behandling av skogsdrag, små vattenreservoarer i skogar och åtgärder för naturlig vattenhållning som syftar till att bromsa avrinningen, och genom övervakning av påskyndad erosion och skydd av avrinningsområden.
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 mars 2024.
M.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnr NUM.
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
131
|
Investeringar 1: Översvämningsskydd
|
Milstolpe
|
Meddelande om tilldelning av kontrakt för översvämningsskydd
|
Meddelande av [förvaltningsmyndighetens namn] om tilldelade projekt och anbudsgivare som tilldelats kontrakt
|
|
|
|
KVARTAL 1
|
2022
|
Meddelande om beviljade översvämningsskyddsprojekt (totalt antal projekt: 40). För varje projekt ska fullständig överensstämmelse med kraven i ramdirektivet för vatten säkerställas och påvisas innan något byggnadsarbete påbörjas.
|
|
132
|
Investeringar 1: Översvämningsskydd
|
Måltavla
|
T1: Slutförande av 15 projekt som syftar till att skapa motståndskraftigt översvämningsskydd.
|
|
Antal projekt med indikatorer som
|
0
|
15
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Första slutrapporten från en oberoende ingenjör för 15 projekt. I linje med den nationella handlingsplanen för anpassning till klimatförändringar och den statliga miljöpolitiken i Tjeckien 2030 inför 2050 ska naturbaserade lösningar ges företräde, medan uppförande och/eller renovering av infrastruktur för skydd mot översvämningar som bygger på artificiell betong ska undvikas så mycket som möjligt.
De förtecknade projekten ska genomföras först när tillstånd har beviljats av den berörda vattenmyndigheten på grundval av en miljökonsekvensbedömning, om detta krävs i enlighet med direktiv 2011/92/EU, och relevanta bedömningar inom ramen för direktiv 2000/60/EG. Dessa tillstånd ska bedöma alla potentiella effekter på statusen för vattenförekomster inom samma avrinningsområde och på skyddade livsmiljöer och arter som är direkt beroende av vatten, särskilt med beaktande av migrationskorridorer, fritt strömmande floder eller ekosystem nära ostörda förhållanden samt nuvarande belastningar i samband med vattenuttag. Konsekvensbedömningen ska fastställa att projektet i) inte på ett betydande eller oåterkalleligt sätt påverkar påverkade vattenförekomster, eller förhindrar den specifika vattenförekomst som det avser eller andra vattenförekomster i samma avrinningsområde för att uppnå god status eller potential, och ii) inte har någon betydande negativ inverkan på skyddade livsmiljöer och arter som är direkt beroende av vatten. Projekten ska bidra till uppnåendet av god ekologisk status eller potential för de berörda vattenförekomsterna i enlighet med kraven i vattenramdirektiv 2000/60/EG.
På samma sätt ska alla nödvändiga resultat och villkor från den miljökonsekvensbedömning som slutförts i enlighet med direktiv 2011/92/EU respekteras (särskilt samråd med berörda parter) samt relevanta bedömningar enligt habitatdirektivet, i enlighet med de villkor som fastställts av naturskyddsmyndigheterna.
När det gäller projekt som syftar till återuppbyggnad eller modernisering av dammar: projektets utformning ska omfatta de nödvändiga resultaten och villkoren från miljökonsekvensbedömningen, som ska slutföras i enlighet med direktiv 2011/92/EU samt relevanta bedömningar inom ramen för direktiv 2000/60/EG, inbegripet genomförandet av nödvändiga begränsningsåtgärder, för att säkerställa överensstämmelse med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). Alla åtgärder som inom ramen för miljökonsekvensbedömningen och bedömningen enligt direktiv 2000/60/EG identifierats som nödvändiga för att säkerställa efterlevnad av principen om att inte orsaka betydande skada ska integreras i projektet och strikt följas i samband med uppförande, drift och avveckling av infrastrukturen. Slutrapporten ska bekräfta att resultatet av miljökonsekvensbedömningen respekteras fullt ut, inbegripet genomförandet av nödvändiga begränsningsåtgärder, och säkerställa överensstämmelse med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). En riskanalys av projektet ska genomföras. Denna riskanalys ska även omfatta framtida klimatförhållanden. Återuppbyggnad eller modernisering får inte leda till en ökning av dammkapaciteten.
|
|
133
|
Investeringar 1: Översvämningsskydd
|
Måltavla
|
T2: Slutförande av ytterligare 23 projekt som syftar till att skapa motståndskraftigt översvämningsskydd.
|
|
Antal projekt med indikatorer som
|
15
|
38
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Slutrapporter från oberoende ingenjörer för ytterligare 23 förtecknade projekt. I linje med den nationella handlingsplanen för anpassning till klimatförändringar och den statliga miljöpolitiken i Tjeckien 2030 inför 2050 ska naturbaserade lösningar ges företräde, medan anläggande eller renovering av infrastruktur för skydd mot översvämningar som bygger på artificiell betong ska undvikas så mycket som möjligt.
För projekt för vilka bygglov krävs: projekt ska genomföras först när tillstånd har beviljats av den berörda vattenmyndigheten på grundval av en miljökonsekvensbedömning, om detta krävs i enlighet med direktiv 2011/92/EU, och relevanta bedömningar inom ramen för direktiv 2000/60/EG. När så krävs ska dessa tillstånd innehålla en bedömning av alla potentiella effekter på statusen hos vattenförekomster inom samma avrinningsområde och på skyddade livsmiljöer och arter som är direkt beroende av vatten, särskilt med beaktande av vandringskorridorer, fritt strömmande floder eller ekosystem nära ostörda förhållanden, samt nuvarande belastningar i samband med vattenuttag, och konsekvensbedömningen ska fastställa att projektet i) inte i betydande utsträckning eller oåterkalleligt påverkar påverkade vattenförekomster, eller förhindrar att den specifika vattenförekomst som det avser eller andra vattenförekomster i samma avrinningsområde uppnår god status eller potential, och ii) inte har någon betydande negativ inverkan på skyddade livsmiljöer och arter som är direkt beroende av vatten. I förekommande fall ska projekten bidra till uppnåendet av god ekologisk status eller potential för de berörda vattenförekomsterna i enlighet med kraven i vattenramdirektiv 2000/60/EG.
På samma sätt ska alla nödvändiga resultat och villkor från miljökonsekvensbedömningen, som färdigställts i enlighet med direktiv 2011/92/EU, respekteras (särskilt samråd med berörda parter) samt relevanta bedömningar enligt habitatdirektivet, i enlighet med de villkor som fastställts av naturskyddsmyndigheterna.
När det gäller projekt som syftar till återuppbyggnad eller modernisering av dammar: projektets utformning ska omfatta de nödvändiga resultaten och villkoren från miljökonsekvensbedömningen, om detta krävs i enlighet med direktiv 2011/92/EU samt relevanta bedömningar inom ramen för direktiv 2000/60/EG, inbegripet genomförandet av nödvändiga begränsningsåtgärder, för att säkerställa överensstämmelse med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). Alla åtgärder som inom ramen för miljökonsekvensbedömningen och bedömningen enligt direktiv 2000/60/EG identifierats som nödvändiga för att säkerställa efterlevnad av principen om att inte orsaka betydande skada ska integreras i projektet och strikt följas i samband med uppförande, drift och avveckling av infrastrukturen. Slutrapporten ska bekräfta att resultatet av miljökonsekvensbedömningen respekteras fullt ut, inbegripet genomförandet av nödvändiga begränsningsåtgärder, och säkerställa överensstämmelse med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). En riskanalys av projektet ska genomföras. Denna riskanalys ska även omfatta framtida klimatförhållanden. Återuppbyggnad eller modernisering får inte leda till en ökning av dammkapaciteten.
|
|
134
|
Investeringar 2: Små vattendrag och vattenreservoarer
|
Milstolpe
|
Jordbruksministeriets inlämning av förteckningen över projekt som ska få stöd inom ramen för investering 2
|
Inlämning av förteckningen över projekt som ska få stöd inom ramen för investering 2
|
|
|
|
KVARTAL 3
|
2021
|
Jordbruksministeriet ska till kommissionen överlämna en databas med uppgifter om projekten, en kort beskrivning och en tidsplan för slutförandet. Projekten ska bestå av uppförande och återuppbyggnad av små vattenreservoarer i hela Tjeckien. Projektens utformning ska omfatta de nödvändiga resultaten och villkoren från miljökonsekvensbedömningen, som ska slutföras i enlighet med direktiv 2011/92/EU samt relevanta bedömningar inom ramen för direktiv 2000/60/EG och rådets direktiv 92/43/EE.
|
|
135
|
Investeringar 2: Små vattendrag och vattenreservoarer
|
Måltavla
|
T1: Slutförande av 50 % av projekten för små vattendrag och vattenreservoarer
|
|
Antal projekt med indikatorer som
|
0
|
450
|
KVARTAL 2
|
2022
|
Färdigställande av en oberoende ingenjör för 50 % av projekten. I linje med den nationella handlingsplanen för anpassning till klimatförändringar och den statliga miljöpolitiken i Tjeckien 2030 inför 2050 ska naturbaserade lösningar ges företräde, medan uppförande och/eller renovering av infrastruktur för skydd mot översvämningar som bygger på artificiell betong ska undvikas så mycket som möjligt.
Projekten ska genomföras först när tillstånd har beviljats av den berörda vattenmyndigheten på grundval av en miljökonsekvensbedömning och relevanta bedömningar inom ramen för direktiv 2000/60/EG. Dessa tillstånd ska bedöma alla potentiella effekter på statusen för vattenförekomster inom samma avrinningsområde och på skyddade livsmiljöer och arter som är direkt beroende av vatten, särskilt med beaktande av vandringskorridorer, fritt strömmande floder eller ekosystem som ligger nära ostörda förhållanden, samt nuvarande belastningar i samband med vattenuttag. Konsekvensbedömningen ska fastställa att projektet i) inte i betydande utsträckning eller oåterkalleligt påverkar vattenförekomster som det avser, eller förhindrar att den specifika vattenförekomst som det avser eller andra vattenförekomster i samma avrinningsområde uppnår god status eller potential, och ii) inte har någon betydande negativ inverkan på skyddade livsmiljöer och arter som är direkt beroende av vatten. God ekologisk status/potential för de relevanta vattenförekomsterna i enlighet med kraven i vattenramdirektiv 2000/60/EG har uppnåtts och styrkts genom de senaste relevanta stödjande uppgifterna.
På samma sätt ska alla nödvändiga resultat och villkor från miljökonsekvensbedömningen, som ska slutföras i enlighet med direktiv 2011/92/EU, respekteras (särskilt samråd med berörda parter) samt relevanta bedömningar enligt habitatdirektivet som ingår i de villkor som fastställts av naturskyddsmyndigheterna.
Om vattenreservoarer är avsedda för bevattning stöds inte en utvidgning av det befintliga bevattningssystemet (inbegripet genom ökad användning av vatten, dvs. inte bara fysisk expansion), inte ens med effektivare metoder, om berörda vattenförekomster (yt- eller grundvatten) har eller förutspås (i samband med intensifieringen av klimatförändringarna) ha en lägre status eller potential än god status eller potential.
|
|
136
|
Investeringar 2: Små vattendrag och vattenreservoarer
|
Måltavla
|
T2: Slutförande av 50 % ytterligare projekt för små vattendrag och vattenreservoarer
|
|
Antal projekt med indikatorer som
|
450
|
900
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Färdigställande av en oberoende ingenjör som certifierats av jordbruksministeriet för de återstående 50 % av projekten. I linje med den nationella handlingsplanen för anpassning till klimatförändringar och den statliga miljöpolitiken i Tjeckien 2030 inför 2050 ska naturbaserade lösningar ges företräde, medan uppförande och/eller renovering av infrastruktur för skydd mot översvämningar som bygger på artificiell betong ska undvikas så mycket som möjligt.
Projekten ska genomföras först när tillstånd har beviljats av den berörda vattenmyndigheten på grundval av en miljökonsekvensbedömning och relevanta bedömningar inom ramen för direktiv 2000/60/EG. Dessa tillstånd ska bedöma alla potentiella effekter på statusen för vattenförekomster inom samma avrinningsområde och på skyddade livsmiljöer och arter som är direkt beroende av vatten, särskilt med beaktande av vandringskorridorer, fritt strömmande floder eller ekosystem som ligger nära ostörda förhållanden, samt nuvarande belastningar i samband med vattenuttag. Konsekvensbedömningen ska fastställa att projektet i) inte i betydande utsträckning eller oåterkalleligt påverkar vattenförekomster som det avser, eller förhindrar att den specifika vattenförekomst som det avser eller andra vattenförekomster i samma avrinningsområde uppnår god status eller potential, och ii) inte har någon betydande negativ inverkan på skyddade livsmiljöer och arter som är direkt beroende av vatten. Projekten ska bidra till att uppnå god ekologisk status eller potential för de berörda vattenförekomsterna i enlighet med kraven i vattenramdirektiv 2000/60/EG.
På samma sätt ska alla nödvändiga resultat och villkor från miljökonsekvensbedömningen, som färdigställts i enlighet med direktiv 2011/92/EU, respekteras (särskilt samråd med berörda parter) samt relevanta bedömningar enligt habitatdirektivet, i enlighet med de villkor som fastställts av naturskyddsmyndigheterna.
Om vattenreservoarer är avsedda för bevattning stöds inte en utvidgning av det befintliga bevattningssystemet (inbegripet genom ökad användning av vatten, dvs. inte bara fysisk expansion), inte ens med effektivare metoder, om berörda vattenförekomster (yt- eller grundvatten) har eller förutspås (i samband med intensifieringen av klimatförändringarna) ha en lägre status eller potential än god status eller potential.
|
|
137
|
Investeringar 3: Fastighetsreglering
|
Måltavla
|
Slutförande av gröna infrastrukturprojekt som främjar biologisk mångfald, inbegripet biocentrum, biokorridorer och plantering av lokalt typiska grönområden i jordbrukslandskapet (i hektar mark som betjänas av investeringen).
|
|
Hektar gröna infrastrukturprojekt
|
0
|
90
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Minst 90 ha projekt för grön infrastruktur ska slutföras.
|
|
138
|
Investeringar 3: Fastighetsreglering
|
Måltavla
|
Slutförande av miljöskyddsverksamhet och anpassning till klimatförändringarna (i hektar mark som betjänas av investeringen).
|
|
Hektar mark
|
0
|
150
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Minst 150 hektar miljöskydd och klimatanpassning har slutförts. Dessa projekt ska inriktas på att skydda mark och vatten genom att genomföra åtgärder mot erosion i landskapet som kan omfatta men inte är begränsade till balkar, diagonaler, diken eller gräsremsor.
|
|
139
|
Investeringar 4: Bygga skogar som är motståndskraftiga mot klimatförändringar
|
Milstolpe
|
Ändring av ministerdekretet om skogsbruksplanering (ändring av dekret nr 84/1996 Coll. om skogsbruksplanering)
|
Ikraftträdande av ändringen av ministerdekretet om skogsbruksplanering (ändring av dekret nr 84/1996 Coll. om skogsbruksplanering)
|
|
|
|
KVARTAL 1
|
2023
|
En ändring av ministerdekretet om skogsbruksplanering, som särskilt ska bana väg för skogar med flera generationer, arter och motståndskraftiga skogar, ska antas. Ändringen av skogsförvaltningsförordningen syftar till att skapa äkta skogar med flera generationer och införa innovativa metoder för planering av skogsskötsel för skogar med rik åldersstruktur. Dekretet ska säkerställa att trädartsammansättningen i nyplanterade skogar syftar till naturnära sammansättning med en betydande ökning av lövträdsarter (så kallad rekommenderad sammansättning av forskningen).
|
|
140
|
Investeringar 4: Bygga skogar som är motståndskraftiga mot klimatförändringar
|
Måltavla
|
T1: Återbeskogning av 12 000 hektar arealer med förbättrande och stabiliserande trädarter
|
|
Hektar återbeskogning
|
0
|
12 000
|
KVARTAL 3
|
2022
|
Slutrapport från ett oberoende organ för återbeskogningsprojekt på 12 000 hektar. Återbeskogningen ska syfta till att säkerställa flergenerationsskogar med flera arter med avseende på rumslig sammansättning som förvaltas enligt en strategi för kontinuerligt täckt skogsbruk. Likåldriga monospecifika skogar ska ersättas med ekosystem med större biologisk mångfald, och användningen av kalhuggning ska begränsas till fall där det behövs för att säkerställa skogarnas hälsa och en effektiv föryngring samt så mycket som möjligt begränsa det kalhuggna områdets storlek.
Inhemska trädarter ska användas, såvida det inte kan visas att de inte längre är anpassade till prognostiserade klimat- och markhydrologiska förhållanden. Dessutom ska tillsatser på högst 25 % Douglas fir i blandade bestånd godtas.
• Om det är tillåtet enligt nationell lagstiftning
• Utom Natura 2000 och andra skyddade områden
• Och om det kan visas att Douglas fir lämpar sig för de beräknade klimatförhållandena på återbeskogningsområdet.
|
|
141
|
Investeringar 4: Bygga skogar som är motståndskraftiga mot klimatförändringar
|
Måltavla
|
T2: Återbeskogning av ytterligare 24 000 hektar arealer med förbättrande och stabiliserande trädarter
|
|
Hektar återbeskogning
|
12 000
|
36 000
|
KVARTAL 3
|
2024
|
Färdigställande av ett oberoende organ för ytterligare 24 000 hektar.
Inhemska trädarter ska användas, såvida det inte kan visas att de inte längre är anpassade till prognostiserade klimat- och markhydrologiska förhållanden. Dessutom ska tillsatser på högst 25 % Douglas fir i blandade bestånd godtas.
• Om det är tillåtet enligt nationell lagstiftning
• Utom Natura 2000 och andra skyddade områden
• Och om det kan visas att Douglas fir lämpar sig för de beräknade klimatförhållandena på återbeskogningsområdet.
|
|
142
|
Investeringar 5: Vattenbindning i skog
|
Måltavla
|
T1: Slutförande av 40 projekt för kontroll av torra (småskaliga trädammar och naturstendammar) för att bromsa ytavrinning och vattenhållningsprojekt i skogar (bindning och små reservoarer).
|
|
Antal projekt med indikatorer som
|
0
|
40
|
KVARTAL 1
|
2023
|
Slutrapport från ett oberoende organ för 40 projekt. Projekten ska i möjligaste mån vara naturbaserade (i linje med den nationella handlingsplanen för anpassning till klimatförändringar och Tjeckiens nationella politik för att bekämpa torka). Projektens utformning ska omfatta de nödvändiga resultaten och villkoren från miljökonsekvensbedömningen, som ska slutföras i enlighet med direktiv 2011/92/EU samt relevanta bedömningar inom ramen för direktiv 2000/60/EG och rådets direktiv 92/43/EE.
|
|
143
|
Investeringar 5: Vattenbindning i skog
|
Måltavla
|
T2: Slutförande av ytterligare 20 projekt för torrkontroll (småskaliga trädammar och naturstendammar) för att bromsa ytavrinning och vattenhållningsprojekt i skogar (bindning och små reservoarer).
|
|
Antal projekt med indikatorer som
|
40
|
60
|
KVARTAL 1
|
2024
|
Slutrapport från ett oberoende organ som certifierats för ytterligare 20 projekt. Projekten ska i möjligaste mån vara naturbaserade (i linje med den nationella handlingsplanen för anpassning till klimatförändringar och Tjeckiens nationella politik för att bekämpa torka). Projektens utformning ska omfatta de nödvändiga resultaten och villkoren från miljökonsekvensbedömningen, som ska slutföras i enlighet med direktiv 2011/92/EU samt relevanta bedömningar inom ramen för direktiv 2000/60/EG och rådets direktiv 92/43/EE.
|
N. KOMPONENT 2.7: Cirkulär ekonomi, återvinning och industrivatten
Denna del av Tjeckiens återhämtnings- och resiliensplan stöder hanteringen av utmaningen med avfallsgenerering och råvaruberoende, i syfte att stödja omställningen till en cirkulär ekonomi i Tjeckien. Detta ska uppnås genom åtgärder för att förebygga avfall, öka återvinningsinfrastrukturen, minska slöseriet med sekundära råvaror, öka andelen återvunna material i produkter och öka säkerheten för Tjeckiens råvaror genom att minska beroendet av importerade råvaror på grund av den kontinuerliga och oavbrutna tillgången på råvaror. Dessutom är komponenten inriktad på hållbar vattenförvaltning, inbegripet åtgärder som syftar till att spara och återvinna vatten och optimera vattenanvändningen i företagen. Omställningen till den cirkulära ekonomin ska bidra till att öka Tjeckiens motståndskraft mot både miljömässiga och ekonomiska hot.
Komponenten stöder den landsspecifika rekommendationen, enligt vilken Tjeckien ska inrikta den investeringsrelaterade ekonomiska politiken på koldioxidsnål och energiomställning, inbegripet energieffektivitet (landsspecifik rekommendation 3 2019), och den landsspecifika rekommendationen, enligt vilken Tjeckien ska inrikta investeringarna på den gröna och den digitala omställningen, särskilt ren och effektiv produktion och användning av energi (landsspecifik rekommendation 3 2020).
Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01).
N.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform 1: Genomförande av ny lagstiftning om avfallshantering i Tjeckien
Reformen syftar till att öka förebyggandet, materialåtervinningen, återvinningen och sorteringen av avfall och minska deponeringen, i syfte att stärka principerna om producentansvar och miljömodulering. Senast 2035 ska minst 65 % av det kommunala avfallet materialåtervinnas
och högst 10 % deponeras
. Den nya lagstiftningen om avfallshantering i Tjeckien har varit i kraft sedan den 1 januari 2021. Efter den nyligen antagna avfallslagstiftningen ska följande genomförandeakter om avfallshantering färdigställas och träda i kraft senast den 30 september 2023, i enlighet med de inslag som anges i artikel 28 i direktiv 2008/98/EG, ändrat genom direktiv2018/851/EU:
●Dekret om avfallskatalogen nr 8/2021 om upprättande av en ny avfallskatalog och fastställande av regler för utvärdering av avfallets farliga egenskaper
●Förordning om hantering av förpackningar nr 30/2021 Coll., med regler om förpackningsregister och anmälan av register från ett sådant register, samt en metod för redovisning av användningen av förpackningar.
●Förordning om fastställande av villkoren för när fast bränsle från avfall upphör att vara avfall.
●Lag om begränsning av valda plastprodukters inverkan på miljön.
●Förordning om genomförande av vissa bestämmelser i lagen om begränsning av valda plastprodukters inverkan på miljön.
●Förordning om omvandling av biprodukter och avfall (asfaltförordningen), under utarbetande, med villkor för när asfaltblandningen är en biprodukt eller upphör att vara avfall.
●Förordning om detaljerad hantering av uttjänta fordon, under utarbetande, fastställande av regler för insamling och bearbetning av uttjänta fordon och metoden för beräkning av graden av återanvändning och materialåtervinning eller annan återvinning av uttjänta fordon.
●Förordning om hantering av uttjänta produkter, under utarbetande, med krav på informationskampanjer för att öka allmänhetens medvetenhet om behandling av uttjänta produkter och fastställande av tekniska krav för lagring och användning av elektriskt och elektroniskt avfall såsom förbrukade batterier och ackumulatorer, avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk utrustning och däck.
Nationella och regionala avfallshanteringsplaner som syftar till att förbättra miljöriktig förberedelse för återanvändning, materialåtervinning, återvinning och bortskaffande av avfall ska färdigställas och träda i kraft.
Reformen ska vara genomförd senast den 31 december 2023.
Reform 2: Slutförande och genomförande av Tjeckiens cirkulär strategi 2040
Reformen syftar till att fastställa och påbörja genomförandet av en strategi för att omvandla det tjeckiska samhället till en cirkulär ekonomi. Detta planerade cirkulära ekonomiska system ska uppnås genom att minimera avfallsgenereringen och användningen av insatsvaror, i linje med EU:s nya handlingsplan för den cirkulära ekonomin.
Reformen består av slutförandet och genomförandet av den cirkulära Tjeckiens strategi för 2040, som ska främja principerna för den cirkulära ekonomin och ytterligare fastställa nödvändiga prioriteringar och åtgärder för att säkerställa att Tjeckien på lång sikt blir motståndskraftigt mot framtida miljöhot, inbegripet klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald, och utvecklar ett övergripande hållbart socialt system. Genom förkortade och diversifierade leveranskedjor och minskat beroende av primära resurser ska en cirkulär ekonomi bidra till ökat strategiskt oberoende och resiliens i Tjeckien. Strategin ska bland annat uppmuntra företag, konsumenter, städer och kommuner att stödja cirkulära lösningar genom produktdesign och tillverkning, innovation, forskning, digitalisering och utbildning. Strategin ska vara slutförd senast den 31 mars 2022, följt av handlingsplanen.
Reformen ska vara genomförd senast den 30 september 2025.
Investeringar 1: Bygga återvinningsinfrastruktur
Det allmänna målet för denna åtgärd är att stödja investeringar som leder till utvecklingen av en cirkulär ekonomi på området för hantering av biologiskt nedbrytbart avfall. Åtgärden syftar till att stödja projekt för att förbättra kapaciteten för återvinning av biologiskt nedbrytbart avfall och projekt som syftar till att återföra kompost eller avfall från biogasbrytare till marken.
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.
Investeringar 2: Cirkulära lösningar i företagen
Åtgärden syftar till att bidra till den gröna omställningen och en hållbar användning av primära råvaruresurser. I detta syfte ska åtgärden stödja projekt som främjar utvecklingen av lösningar för den cirkulära ekonomin bland företag. Detta innebär investeringar i innovativ teknik som i) möjliggör ny eller ökad användning av sekundära råvaror som ersättning för primära resurser och ii) minskar insatsens intensitet i produktionen och ersätter primära råvaror genom sekundära råvaror.
Åtgärden ska också inriktas på optimering av materialekodesign för produkter för att underlätta materialåtervinning och återanvändning, tillsammans med projekt för industriell symbios och andra investeringsprojekt som bidrar till övergången till en cirkulär ekonomi. Slutligen ska investeringen stödja projekt för riktad tillämpning av återvunnet material i produkter. Stöd förväntas till minst 60 företag.
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.
Investeringar 3: Vattenbesparing inom industrin
Åtgärden syftar till att bidra till en cirkulär ekonomi genom att förbättra vattenförvaltningen inom industrin.
Åtgärden ska inriktas på projekt som tar upp följande frågor:
·optimering av vattenförbrukningen genom installation av ny vattenbesparande teknik och utrustning.
·vattenåtervinning inom produktionssektorer och annan affärsverksamhet med hög vattenförbrukning.
·återanvändning av förorenat eller använt rörelsevatten i andra processer,
·optimering av vattenanvändningen i allmännyttiga anläggningar.
·minskning av vattenförluster i slutna kretslopp för vattensystem och vattendistributionssystem.
·utnyttja potentialen hos avfallsånga,
·andra projekt som syftar till att förbättra vattenförvaltningen inom industrin.
Stöd förväntas till minst 40 företag.
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.
N.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnr NUM.
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning och tydlig definition av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
144
|
Reform 1: Genomförande av ny lagstiftning om avfallshantering i Tjeckien
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av genomförandebesluten till följd av lagstiftningen om avfallshantering som utarbetats av miljöministeriet
|
Bestämmelse i genomförandebesluten som anger ikraftträdandet av respektive genomförandebeslut
|
|
|
|
KVARTAL 3
|
2023
|
Dessa genomförandebeslut omfattar förordningen om avfallskatalogen nr 8/2021 Coll., förordningen om hantering av förpackningar nr 30/2021 Coll., förordningen om villkor för när fast bränsle från avfall upphör att vara avfall, lagen om begränsning av inverkan på miljön av utvalda plastprodukter, förordningen om genomförande av vissa bestämmelser i lagen om begränsning av inverkan på miljön av utvalda plastprodukter, förordningen om biprodukter och avfall från avfallstransporter (asfaltsförordningen), förordningen om närmare bestämmelser för hantering av uttjänta fordon och förordningen om närmare bestämmelser för hantering av uttjänta produkter (däck, el, batterier).
|
|
145
|
Reform 1: Genomförande av ny lagstiftning om avfallshantering i Tjeckien
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av en nationell och regional avfallshanteringsplan
|
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av en nationell och regional avfallshanteringsplan
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Tillhandahålla en ny nationell och regional avfallshanteringsplan som syftar till att förbättra miljöriktig förberedelse för återanvändning, materialåtervinning, återvinning och bortskaffande av avfall.
|
|
146
|
Reform 2: Slutförande och genomförande av Tjeckiens cirkulär strategi 2040
|
Milstolpe
|
Miljöministeriets slutförande och antagande av Tjeckiens cirkulär strategi 2040
|
Offentliggörande av Tjeckiens cirkulär strategi 2040 i databasen över Tjeckiens strategidokument
|
|
|
|
KVARTAL 1
|
2022
|
Slutförande och antagande av Tjeckiens cirkulär från 2040. Strategin ska formulera den vision, de globala och strategiska mål, de prioriterade områden och principer som krävs för att uppnå en cirkulär ekonomi i Tjeckien.
|
|
147
|
Reform 2: Slutförande och genomförande av Tjeckiens cirkulär strategi 2040
|
Milstolpe
|
Slutförande av en övervakningsrapport med en utvärdering av genomförandet av Tjeckiens cirkulär från 2040
|
Offentliggörande av en övervakningsrapport med en utvärdering av genomförandet av Tjeckiens cirkulära strategi 2040
|
|
|
|
KVARTAL 3
|
2025
|
En övervakningsrapport ska färdigställas och offentliggöras av miljöministeriet med en utvärdering av utvecklingen av den cirkulära ekonomin i Tjeckien och de framsteg som gjorts i genomförandet av delarna i Tjeckiens cirkulär Tjeckiens strategi för 2040.
|
|
148
|
Investeringar 1: Bygga återvinningsinfrastruktur
|
Milstolpe
|
Bidragsbeslut av miljöministeriet för projekt som investerar i återvinningsinfrastruktur
|
Bidragsbeslut av miljöministeriet för projekt som investerar i återvinningsinfrastruktur
|
|
|
|
KVARTAL 3
|
2024
|
Bidragsbeslut av miljöministeriet för projekt som investerar i återvinningsinfrastruktur.
Projekten består av uppförande och modernisering av komposteringsanläggningar och anläggningar för kommunal kompostering. Investeringen ska också omfatta stöd för förvärv av utrustning för användning av totalt minst 200.000 ton kompost (rötrester eller fugate) per år till fonden för jordbruksmark (ALF) för jordbruksenheter, operatörer av komposteringsanläggningar och biogasstationer.
Mottagare av stöd för förvärv av utrustning ska vara skyldiga att under en 5-årsperiod inbegripa minst 40 ton kompost per hektar.
|
|
149
|
Investeringar 1: Bygga återvinningsinfrastruktur
|
Milstolpe
|
Slutförande av projekt som investerar i infrastruktur för återvinning
|
Slutrapport
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Slutförande av projekt som investerar i infrastruktur för återvinning.
Till följd av investeringen ska moderniseringen eller uppförandet av komposteringsanläggningar säkerställa en ökning på minst 70 000 ton biologiskt nedbrytbart kommunalt avfall per år.
|
|
150
|
Investeringar 2: Cirkulära lösningar i företagen
|
Milstolpe
|
Industri- och handelsministeriets tilldelning av alla offentliga kontrakt för projekt som investerar i cirkulära lösningar i företag
|
Industri- och handelsministeriets meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för projekt som investerar i cirkulära lösningar i företag
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Industri- och handelsministeriet anmäler tilldelning av alla offentliga kontrakt för projekt som investerar i cirkulära lösningar i företag. Projekt ska väljas ut som stärker den industriella omställningen till ett koldioxidsnålt, cirkulärt och digitalt samhälle och minskar materialintensiteten i produktionen och förbrukningen av primära resurser.
|
|
151
|
Investeringar 2: Cirkulära lösningar i företagen
|
Måltavla
|
Slutförande av projekt som investerar i cirkulära lösningar i företag
|
|
Antal projekt med indikatorer som
|
0
|
60
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Projekt ska slutföras som stöder utvecklingen av cirkulära lösningar i industriföretag, ökar användningen av sekundära råvaror som ersättning för primära resurser, minskar produktionens materialintensitet, optimerar ekodesign för material för att underlätta återvinning och återanvändning, genomför industriell symbios och uppmuntrar övergången till en cirkulär ekonomi.
|
|
152
|
Investeringar 3: Vattenbesparing inom industrin
|
Milstolpe
|
Industri- och handelsministeriets tilldelning av alla offentliga kontrakt för projekt för att spara och optimera vatten inom industrin
|
Industri- och handelsministeriets meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för projekt för att spara och optimera vatten inom industrin
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Meddelande från industri- och handelsministeriet om tilldelning av alla offentliga kontrakt för projekt för att spara och optimera vatten inom industrin. Projekt ska väljas ut som optimerar vattenförbrukningen i produktionsprocessen genom att installera ny teknik och utrustning för att spara vatten, direkt vattenåtervinning i vattenintensiva industrier, återanvändning av förorenat/använt dricksvatten i andra processer, optimera vattenanvändningen i allmännyttiga anläggningar, minska vattenförlusterna i slutna kretsar eller optimera användningen av ånga eller dess distributionspotential.
|
|
153
|
Investeringar 3: Vattenbesparing inom industrin
|
Måltavla
|
Slutförande av projekt för att spara och optimera vatten inom industrin
|
|
Antal projekt med indikatorer som
|
0
|
40
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Projekt ska slutföras som optimerar vattenförbrukningen i produktionsprocessen genom att installera ny teknik och utrustning för att spara vatten, direkt vattenåtervinning i vattenintensiva industrier, återanvändning av förorenat/använt dricksvatten i andra processer, optimera vattenanvändningen i allmännyttiga anläggningar, minska vattenförlusterna i slutna kretsar eller optimera användningen av ånga eller dess distributionspotential.
|
O. KOMPONENT 2.8: Återställande av förfallna fält
Denna del av Tjeckiens återhämtnings- och resiliensplan bidrar till att ta itu med utmaningen att stödja återupplivandet av tidigare industriområden eller outnyttjade områden i stadsområden (hädanefter förfallna områden) med de slutliga målen att
·förbättra energieffektiviteten i renoverade eller ombyggda byggnader,
·bygga nya energieffektiva byggnader där renovering varken är möjlig eller effektiv,
·skapa naturliga kolsänkor.
Komponenten ska inleda omfattande omformningar av områden och förbättra den ekologiska stabiliteten i landskapet genom att skapa nya grönområden utan att jordbruksmarken påverkas. Återupplivandet av territoriet förväntas bidra till en effektivare användning av teknisk infrastruktur och transportinfrastruktur, minskad energiförbrukning och ökad energieffektivitet.
Komponenten stöder den landsspecifika rekommendationen, enligt vilken Tjeckien ska fokusera på koldioxidsnål omställning och energiomställning, inbegripet energieffektivitet (landsspecifik rekommendation 3 2019), och den landsspecifika rekommendationen, enligt vilken Tjeckien ska stödja ren och effektiv produktion och användning av energi (landsspecifik rekommendation 3 2020).
Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).
O.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Investeringar 1: Investeringsstöd för återställande av särskilda förfallna områden
Investeringen ska stödja projekt för återställande av tidigare exploaterad mark som syftar till att förbereda områden för ytterligare multifunktionell användning (inbegripet renovering och uppförande av infrastruktur eller rivning av byggnader). Särskilda förfallna områden har identifierats av ministeriet för regional utveckling i samarbete med CzechInvest, Tjeckiens investerings- och affärsutvecklingsorgan som är underställt industri- och handelsministeriet, på grundval av områdets storlek, investeringens förväntade storlek och projektets anpassning till Europas ambitioner för grön omställning. Åtgärden ska bestå i inrättandet av ett subventionsprogram som ska ge stöd till iordningställande av mark för framtida investeringar och till själva investeringsprojekten. Investeringen ska stödja minst 10 projekt för återställande av tidigare exploaterad mark.
Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.
Investeringar 2: Investeringsstöd för återställande av tidigare exploaterad mark som ägs av kommuner och regioner för icke-yrkesmässig användning
Investeringen ska stödja återställande av tidigare exploaterad mark som ägs av lokala och regionala myndigheter och som ska omvandlas till en rekreation eller en offentlig institution, såsom en skola, ett kulturcentrum, en idrottsplats, en kommunal myndighet eller en offentligt tillgänglig park. Stöd ska endast ges till projekt som åtar sig antingen energieffektiv renovering eller skapande av naturliga kolsänkor, inbegripet skapande av permanent gräsmark eller plantering av träd. Investeringen ska stödja minst 30 icke-kommersiella projekt för återställande av tidigare exploaterad mark.
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.
Investeringar 3: Investeringsstöd för återställande av förfallna områden som ägs av kommuner och regioner för yrkesmässig användning
Investeringen ska bidra till att blåsa nytt liv i tidigare exploaterade områden, inbegripet undanröjande av småskaliga hinder på marken, som ägs av kommuner, särskilt för yrkesmässig användning och, i begränsad utsträckning, för icke-yrkesmässig användning. Dessa hinder avser delar av konstruktioner som är märkta som farligt avfall, såsom asbesthaltiga material, eller små oljeläckage. Särskild vikt ska läggas vid strikt efterlevnad av principerna om blågrön infrastruktur och energieffektivitet, vilket innebär att företräde ska ges åt projekt som genomför regnvattenförvaltning enligt lag 254/2001 (vattenlagen) och, när det gäller nya byggnader, energibesparingsåtgärder utöver de lagstadgade kraven i lag 406/2000 (energiförvaltningslagen). Regenererade anläggningar ska företrädesvis användas av små och medelstora företag och lokala företag. Investeringen ska stödja projekt för att blåsa nytt liv i tidigare exploaterad mark för yrkesmässig användning motsvarande målet på minst 76 000 m³ bebyggt utrymme.
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.
O.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnr NUM.
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning och tydlig definition av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
154
|
Investeringar 1: Investeringsstöd för återställande av särskilda förfallna områden
|
Måltavla
|
Ikraftträdande av alla stödkontrakt mellan den statliga investeringsfonden och utvalda projektinnehavare av tidigare exploaterad mark
|
|
Antal projekt med indikatorer som
|
|
10
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Ikraftträdande av alla stödavtal mellan den statliga investeringsfonden och utvalda projektinnehavare för återställande av särskilda förfallna områden (projektförberedelser, markförberedelser, investeringsprojekt) efter utarbetandet av ett subventionsprogram. De projekt som får stöd genom subventionsprogrammet ska syfta till att genomföra rivning och energieffektiv byggnation eller energieffektiv renovering. Avtal ska ingås om sammanlagt minst 10 projekt och minst 60 % av investeringarna inom ramen för denna åtgärd ska gå till energieffektiva renoveringsprojekt.
När det gäller finansieringen av rivning och energieffektivt byggande ska det säkerställas att de utvalda projekten är sådana att i) nya byggnader ska ha ett primärenergibehov som är minst 20 % lägre än NNE-kravet, II) totalrenovering är inte möjlig på grund av tekniska skäl, hälso- och säkerhetsskäl eller ändamålsenliga skäl. III) Den totala bebyggda ytan i nya byggnader får inte överstiga den totala bebyggda ytan av alla rivna tidigare byggnader på en tidigare exploaterad mark, och minst 80 % av de nya byggnadernas bebyggda yta placeras direkt på den bebyggda delen av de tidigare rivna byggnaderna. Omställning av värdefulla grönområden (med högt värde för den biologiska mångfalden) ska uteslutas.
När det gäller stöd till renoveringsverksamhet ska det i ansökningsomgången anges att minst 90 % av kostnaderna ska stödja energieffektivitetsrenoveringar.
Kraven i ansökningsomgångarna ska säkerställa att minst 70 % av det bygg- och rivningsavfall som genereras förbereds för återanvändning och materialåtervinning.
Den statliga investeringsfonden ska anförtros förvaltningen av ansökningsomgången, utvärdering av projektansökningar, urval och undertecknande av kontrakt med projektinnehavare samt betalningar under projektgenomförandet (uppförande) och slutlig kontroll.
|
|
155
|
Investeringar 1: Investeringsstöd för återställande av särskilda förfallna områden
|
Måltavla
|
Slutförande av projekt för energieffektiv förnyelse av specifika förfallna områden
|
|
Antal projekt med indikatorer som
|
0
|
10
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Minst 10 projekt för att blåsa nytt liv i energieffektiviteten på specifika tidigare exploaterade områden ska slutföras. Minst 60 % av investeringen ska gå till energieffektiva renoveringsprojekt.
|
|
156
|
Investeringar 2: Investeringsstöd för återställande av tidigare exploaterad mark som ägs av kommuner och regioner för icke-yrkesmässig användning
|
Måltavla
|
Ikraftträdande av alla avtal mellan den statliga investeringsfonden och utvalda projektinnehavare av tidigare exploaterad mark
|
|
Antal projekt med indikatorer som
|
|
30
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Ikraftträdande av alla avtal om förnyelse av offentligt ägda förfallna fält för icke-yrkesmässig användning efter utarbetande av ett subventionsprogram. De projekt som får stöd genom subventionsprogrammet ska syfta till att genomföra energieffektiva renoveringar eller omvandla förfallna områden till naturliga kolsänkor.
När det gäller stöd till renoveringsverksamhet ska det i ansökningsomgången anges att minst 90 % av kostnaderna ska stödja energieffektivitetsrenoveringar.
Kraven i ansökningsomgångarna ska säkerställa att minst 70 % av det bygg- och rivningsavfall som genereras förbereds för återanvändning och materialåtervinning.
Totalt ska minst 30 projekt kontrakteras och minst 20 % av investeringen ska avsättas för projekt som syftar till att omvandla förfallna fält till naturliga kolsänkor.
|
|
157
|
Investeringar 2: Investeringsstöd för återställande av tidigare exploaterad mark som ägs av kommuner och regioner för icke-yrkesmässig användning
|
Måltavla
|
Slutförande av projekt för energieffektiv förnyelse av förfallna fält som ägs av kommuner och regioner för icke-yrkesmässig användning
|
|
Antal kvadratmeter av återupplivad bebyggd yta
|
0
|
41 000
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Minst 20 % av investeringen ska avsättas för projekt som syftar till att omvandla förfallna områden till naturliga kolsänkor. Totalt ska minst 30 projekt slutföras och 41 000 kvadratmeter bebyggda områden ska vitaliseras.
|
|
158
|
Investeringar 3: Investeringsstöd för återställande av förfallna områden som ägs av kommuner och regioner för yrkesmässig användning
|
Måltavla
|
Ikraftträdande av alla offentliga kontrakt för förnyelse av offentligt ägda förfallna områden för yrkesmässig användning
|
|
Antal projekt med indikatorer som
|
|
20
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Ikraftträdande av alla avtal om förnyelse av offentligt ägda förfallna områden för yrkesmässig användning efter utarbetande av ett subventionsprogram. De utvalda projekten ska syfta till att stödja rivning och energieffektivt byggande eller energieffektiv renovering.
När det gäller finansieringen av rivning och energieffektivt byggande ska det säkerställas att de utvalda projekten är sådana att i) nya byggnader ska ha ett primärenergibehov som är minst 20 % lägre än NNE-kravet, II) totalrenovering är inte möjlig på grund av tekniska skäl, hälso- och säkerhetsskäl eller ändamålsenliga skäl. III) högst 5 % ny mark ska användas på den plats där den tidigare byggnaden var belägen. Detta utesluter möjligheten att riva byggnader på en plats och i stället uppföra en annan byggnad på en annan plats.
När det gäller stöd till renoveringsverksamhet ska det säkerställas att minst 90 % av kostnaderna ska stödja energieffektivitetsrenoveringar.
Kraven i ansökningsomgångarna ska säkerställa att minst 70 % av det bygg- och rivningsavfall som genereras förbereds för återanvändning och materialåtervinning.
Sammanlagt ska minst 20 projekt kontrakteras.
|
|
159
|
Investeringar 3: Investeringsstöd för återställande av förfallna områden som ägs av kommuner och regioner för yrkesmässig användning
|
Måltavla
|
Slutförande av projekt för energieffektiv förnyelse av förfallna fält som ägs av kommuner och regioner för företagsbruk
|
|
Antal m³ bebyggt utrymme
|
0
|
76 000
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Minst 60 % av investeringen ska gå till energieffektiva renoveringsprojekt för byggnader på tidigare exploaterad mark. Totalt sett har minst 76 000 m³ bebyggt utrymme vitaliserats.
|
P. DEL 2.9: Främjande av biologisk mångfald och bekämpning av torka
Denna del av Tjeckiens återhämtnings- och resiliensplan bidrar till att hantera de utmaningar som uppstår till följd av låg vattenhållning och klimatförändringarnas effekter i Tjeckien. Komponenten syftar till att förbättra skyddet mot torka och översvämningar genom att öka vattenhållningen i landskapet och i stadsområden. Investeringar i skydd av Natura 2000-områden och särskilt skyddade områden planeras också.
Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01).
P.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform 1: Ändring av vattenförvaltningslagen
Syftet med reformen ska vara att ändra vattenförvaltningslagen för att hantera torka och vattenbrist på ett mer systematiskt sätt. Ändringen ska fastställa ramen för förebyggande och övervakning av torka, berörda myndigheters ansvar och kontrollmekanismer. Den ska syfta till att inrätta regionala kommissioner med mandat att utfärda en förklaring om ”vattenbrist” och tillämpa motsvarande begränsningar för vattenanvändningen i regionen, i enlighet med planer för hantering av torka.
Genomförandet av reformen ska vara slutfört senast den 31 december 2024.
Investeringar 1: Skydd mot torka och översvämningar i staden Brno
Denna investering ska syfta till att stärka Brno stads översvämningsskydd och blåsa nytt liv i floden Svratka. Genomförandet av projektet ska omfatta följande: naturbaserade lösningar såsom naturligt spill av den ökade vattennivån i avrinningsområdena på ängar, inrättande av naturliga bassänger, ängar, svämplan och skapande av våtmarker. Lösningarna ska genomföras på floden Svratka.
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.
Investeringar 2: Hantering av regnvatten i tätorter
Denna investering syftar till att bromsa avrinningen och till att hålla kvar och ackumulera vatten i tätorter. Investeringen kan omfatta, men är inte begränsad till, ytsnoddning, absorptionsremsor och reservoarer, regnträdgårdar, underjordiska fällor, dränering, underjordiska reservoarer eller gröna tak.
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.
Investeringar 3: Förvaltning av Natura 2000-områden och skyddade arter av växter och djur
Investeringens allmänna mål är att förbättra den ekologiska stabiliteten i landskapet och den biologiska mångfalden i Tjeckien (bland annat genom utarbetande av bakgrundsstudier). Den ska bestå av genomförande av åtgärder som fastställs i förvaltningsplanerna för återställande och förnyelse av Natura områden 2000 (särskilda skyddsområden och områden av gemenskapsintresse) samt nationellt skyddade områden och för skötsel av särskilt skyddade arter. Investeringen ska bidra till att uppnå gynnsam bevarandestatus genom att genomföra bevarandeåtgärder som fastställs i naturförvaltningsplanerna.
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.
Investeringar 4: Anpassning av akvatiska ekosystem, icke-skogsekosystem och skogsekosystem till klimatförändringar
Denna investering syftar till att möjliggöra systemisk vattenbindning i landskapet. Den ska bestå av genomförande av åtgärder som kan omfatta men inte är begränsade till att förbättra skogarnas arter och rumsliga sammansättning. för att skydda andra livsmiljöer än skogar, vid skapande eller återställande av våtmarker och dammar, vid förnyelse av vattendrag, återställande av landskapselement, plantering av träd utanför skogsområden och andra relaterade åtgärder. Investeringen ska också omfatta stöd till förberedande genomförbarhetsstudier av vattenhållningspotentialen i små avrinningsområden och, i förekommande fall, genomförande av utvalda åtgärder från dessa studier.
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.
Reform 2: Inrättande av landskapspolitik och landskapsplanering
Reformen syftar till att inrätta en integrerad landskapsförvaltning och landskapsplanering som säkerställer sektorsövergripande samordning och deltagande av flera berörda parter. Dess slutliga mål är att främja bevarande och hållbar användning av naturresurser, såsom skogar, vattenförekomster och biologisk mångfald, för att säkerställa långsiktiga ekologiska och socioekonomiska fördelar.
Regeringen ska anta ett integrerat landskapspolitiskt dokument. Policydokumentet ska skapa en gynnsam miljö för hållbar markförvaltning inom både den offentliga och den privata sektorn. På grundval av detta policydokument ska en metod som beskriver strategin för landskapsbevarande och landskapsvård på nationell, regional och lokal nivå offentliggöras på en webbplattform som är tillgänglig för allmänheten och offentliganställda. Verktyg för övervakning av hur kunskap tillämpas i praktiken ska skapas och 3 pilotprojekt ska slutföras.
Åtgärden ska vara slutförd senast den 31 mars 2026.
P.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnr NUM.
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
160
|
Reform 1: Ändring av vattenförvaltningslagen
|
Milstolpe
|
Ändring av vattenförvaltningslagen (lag nr 254/2001) som syftar till en systematisk strategi för hantering av torka och vattenbrist.
|
Ikraftträdande av ändringen av vattenförvaltningslagen (lag nr 254/2001 förf.saml.)
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Ändringen av vattenlagen som fastställer ramen för förebyggande av torka och vattenbrist genom övervakning av torka, inrättande av kontrollmekanismer och fastställande av behöriga myndigheters ansvar ska antas. En regional och central kommission för förebyggande, övervakning och hantering av torka och vattenbrist ska inrättas. Regionala och nationella planer för torka ska utarbetas och godkännas.
|
|
161
|
Investeringar 1: Skydd mot torka och översvämningar i staden Brno
|
Milstolpe
|
Meddelande om tilldelning av kontrakt för projekt som syftar till skydd mot torka och översvämningar i staden Brno.
|
Meddelande om tilldelning av alla kontrakt.
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Anmälan av alla kontrakt som tilldelats för projekt som syftar till skydd mot torka och översvämningar i staden Brno.
|
|
162
|
Investeringar 1: Skydd mot torka och översvämningar i staden Brno
|
Milstolpe
|
Slutförande av naturbaserade översvämningsskyddsåtgärder för att skydda staden Brno
|
Slutförande av projektet
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Genomförandet av projektet ska leda till att en uppsättning åtgärder för skydd mot naturöversvämningar införs i avsnittet av floden Svratka.
Åtgärderna för översvämningsskydd ska omfatta följande:
·Förbättring av grundvattenbäddens morfologi
·Anpassning av markbanker till mildare och mer varierande sluttningar och en eventuell stabilisering av dem.
·Plantering av åtföljande träd tillsammans med grävning av bankar och vattendragens omgivningar.
·Öppnande av flodslätter för översvämningar och ändringar av dessa (t.ex. uppförande av våtmarker). Åtgärden för översvämningsskydd ska omfatta naturbaserade lösningar och ska vara i linje med den nationella handlingsplanen för anpassning till klimatförändringar och den statliga miljöpolitiken i Tjeckien 2030 inför 2050.
·Kompletterande åtgärder som inte kan undvikas på något sätt och som är absolut nödvändiga för genomförandet av ovannämnda åtgärder.
|
|
163
|
Investeringar 2: Hantering av regnvatten i tätorter
|
Måltavla
|
Ökning av den mängd regnvatten som hålls kvar genom åtgärder för hantering av regnvatten i stadsområden
|
|
Volym m³ regnvatten som hålls kvar
|
0
|
20.000
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Slutrapport inlämnad av ett oberoende organ. Denna åtgärd ska omfatta gröna åtgärder för att absorbera och hålla kvar marken, regnträdgårdar, underjordiska anordningar för att binda regnvatten, lagring på och under jord.
|
|
164
|
Investeringar 3: Skyddade områden, inklusive Natura 2000-områden och skyddade arter av växter och djur
|
Måltavla
|
Slutförande av projekt som syftar till att bevara skyddade områden, inklusive Natura 2000-områden och skyddade arter av växter och djur.
|
|
Hektar
|
0
|
150 000
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Slutrapport inlämnad av miljöministeriet. Investeringen ska bidra till att uppnå gynnsam bevarandestatus genom att genomföra bevarandeåtgärder som fastställs i naturförvaltningsplaner på grundval av lag 114/1992. Investeringen ska genomföras i Natura 2000-områden, i nationellt skyddade områden och utanför ovannämnda områden och ska omfatta minst 150 000 hektar.
|
|
165
|
Investeringar 4: Anpassning av akvatiska ekosystem, icke-skogsekosystem och skogsekosystem till klimatförändringar
|
Milstolpe
|
Slutförande av projekt som syftar till att anpassa akvatiska ekosystem, icke-skogsekosystem och skogsekosystem till klimatförändringarna
|
Rapport från ett oberoende organ
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Inlämning av en slutrapport av ett oberoende organ för minst 2,500 projekt som syftar till att anpassa akvatiska ekosystem, icke-skogsekosystem och skogsekosystem till klimatförändringarna, och för bedömning av minst 4,250 km² små avrinningsområden med avseende på deras vattenhållningspotential.
|
|
262
|
Reform 2: Inrättande av landskapspolitik och landskapsplanering
|
Milstolpe
|
Antagande av en integrerad landskapspolitik och landskapsplanering
|
Antagande av landskapspolitiken och offentliggörande av landskapsvägledning
|
|
|
|
KVARTAL 1
|
2026
|
Regeringen antar ett integrerat landskapspolitiskt dokument. Berörda parters deltagande ska vara en del av utformningen av politiken. Politiken ska skapa en gynnsam miljö för hållbar markförvaltning inom både den offentliga och den privata sektorn, särskilt genom att övervinna administrativa och sektoriella hinder genom samarbetsbaserade styrningsmekanismer. Den ska omfatta åtminstone följande ämnen: biologisk mångfald, vattenförvaltning, skogsbruk och kulturarv.
På grundval av denna policy ska en metod som beskriver strategin för landskapsbevarande och landskapsvård på nationell, regional och lokal nivå offentliggöras på en webbplattform som är tillgänglig för allmänheten och offentliganställda.
Verktyg för övervakning av hur kunskap tillämpas i praktiken ska skapas och 3 pilotprojekt ska slutföras.
|
Q. del 2.10 Hållbara bostäder till rimlig kostnad
Denna del av Tjeckiens återhämtnings- och resiliensplan bidrar till att hantera den nuvarande och eskalerande krisen för bostäder till överkomliga priser. Syftet är att öka utbudet av överkomliga bostäder genom att tillhandahålla subventionerade och efterställda lån till investerare samt inrätta en offentlig-privat saminvesteringsfond för förvärv, renovering och uppförande av bostäder till överkomliga priser.
Komponenten består av en bostadsreform, ett rådgivningscentrum för bostäder och ett nätverk av regionala rådgivningscentrum för bostäder samt tre finansieringsinstrument som är inriktade på att maximera tillgången till finansiering och mobilisera privat kapital:
·En subventionerad lånefacilitet
·En facilitet för efterställda lån
·En offentlig-privat saminvesteringsfond
Denna del stöder genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna om att stärka tillhandahållandet av subventionerade och överkomliga bostäder, bland annat genom att anta en särskild rättslig ram för subventionerat boende och bättre samordning mellan olika organ (landsspecifik rekommendation 3 2022).
Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01).
FRÅGA 1 Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform 1: Ikraftträdande av lagen om bostäder till överkomliga priser
Reformen syftar till att göra bostäder mer överkomliga genom att anta och genomföra en modern och balanserad rättslig ram. Som en del av reformen träder lagen om bostäder till överkomliga priser i kraft.
FRÅGA 2 Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnr NUM.
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
263
|
Reform 1: Ikraftträdande av lagen om bostäder till överkomliga priser
|
Milstolpe
|
Gällande bostadslag till överkomliga priser
|
Agera
|
|
|
|
KVARTAL 2
|
2025
|
Lagen om bostäder till överkomliga priser träder i kraft.
Lagen ska
1.Inrätta en mekanism för att hjälpa sökande att hitta bostad.
2.Inrätta en mekanism som uppmuntrar användningen av tomma bostäder.
3.Inrätta en mekanism som hjälper hyresgästerna att fullgöra sina skyldigheter gentemot hyresvärdar.
|
FRÅGA 3 Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet
Investeringar 1: Subventionerad lånefacilitet
Denna åtgärd ska bestå av en offentlig investering i en facilitet för tillhandahållande av subventionerade lån för att uppmuntra privata investeringar och förbättra tillgången till finansiering i Tjeckiens bostadssektor till överkomliga priser. Faciliteten ska fungera genom att bevilja subventionerade lån direkt till den privata sektorn och till enheter inom den offentliga sektorn som bedriver liknande verksamhet. På grundval av investeringen från faciliteten för återhämtning och resiliens syftar faciliteten till att inledningsvis tillhandahålla minst 170 460 000 EUR i finansiering.
Faciliteten ska förvaltas av den statliga investeringsstödsfonden som genomförandepartner. Faciliteten ska omfatta följande produktlinje: subventionerade lån. Denna produkt syftar till att tillhandahålla subventionerade lån till projekt som bidrar till att öka tillgången till hyresbostäder. De verksamheter som får stöd är renoveringar av befintliga bostadshus, renoveringar av byggnader till bostadshus, förvärv av bostadsenheter och uppförande av nya bostäder.
För att genomföra investeringen i faciliteten ska Tjeckien och den statliga investeringsstödsfonden underteckna ett genomförandeavtal som ska innehålla följande:
1)Beskrivning av facilitetens beslutsprocess: Det slutliga investeringsbeslutet för investeringsanslaget ska fattas av en investeringskommitté eller annat motsvarande ledningsorgan och godkännas med en majoritet av rösterna av ledamöter som är oberoende i förhållande till regeringen.
2)Centrala krav i den tillhörande investeringspolicyn, som ska omfatta följande:
a)En beskrivning av den eller de finansiella produkterna och de stödberättigande slutliga stödmottagarna.
b)Kravet på att alla investeringar som får stöd ska vara ekonomiskt bärkraftiga.
c)Kravet att följa principen om att inte orsaka betydande skada i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). Investeringspolicyn ska särskilt utesluta följande verksamheter och tillgångar från stödberättigande: i) verksamheter och tillgångar med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning nedströms
, ii) verksamheter och tillgångar inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena
, iii) verksamheter och tillgångar med anknytning till avfallsdeponier, förbränningsanläggningar och anläggningar för mekanisk biologisk behandling. Dessutom ska investeringspolicyn kräva efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning för facilitetens slutliga stödmottagare.
d)Kravet att facilitetens slutliga stödmottagare inte ska få stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad.
e)Kravet att alla renoveringar som får stöd ska omfatta energieffektivitetsrenoveringar.
3)Det belopp som omfattas av genomförandeavtalet, avgiftsstrukturen för genomförandepartnern och kravet på att återinvestera eventuella återflöden i enlighet med facilitetens investeringspolicy, såvida de inte används för att betala återbetalningar av lån från faciliteten för återhämtning och resiliens.
4)Övervaknings-, revisions- och kontrollkrav, inbegripet
a)En beskrivning av genomförandepartnerns övervakningssystem för att rapportera om de investeringar som mobiliserats.
b)En beskrivning av genomförandepartnerns förfaranden som ska säkerställa förebyggande, upptäckt och korrigering av bedrägerier, korruption och intressekonflikter.
c)Skyldigheten att kontrollera att varje insats är stödberättigande i enlighet med kraven i genomförandeavtalet innan den åtar sig att finansiera en insats.
d)Skyldigheten att utföra riskbaserade efterhandsrevisioner i enlighet med en revisionsplan från den statliga investeringsstödsfonden. Dessa revisioner ska verifiera i) att kontrollsystemen är effektiva, inbegripet upptäckt av bedrägerier, korruption och intressekonflikter, II) Iakttagande av principen om att inte orsaka betydande skada och reglerna för statligt stöd. och iii) att kravet på att facilitetens slutliga stödmottagare inte har fått stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad respekteras. Revisionerna ska också kontrollera transaktionernas laglighet och att villkoren i det tillämpliga genomförandeavtalet följs.
Genomförandet av åtgärden ska vara slutfört senast den 31 augusti 2026.
Investeringar 2: Facilitet för efterställda lån
Denna åtgärd ska bestå av en offentlig investering i en facilitet för tillhandahållande av efterställda lån för att uppmuntra privata investeringar och förbättra tillgången till finansiering i Tjeckiens bostadssektor till överkomliga priser. Faciliteten ska fungera genom att tillhandahålla efterställda lån direkt till den privata sektorn och till enheter inom den offentliga sektorn som bedriver liknande verksamhet. På grundval av investeringen från faciliteten för återhämtning och resiliens syftar faciliteten till att inledningsvis tillhandahålla minst 94 770 000 EUR i finansiering.
Faciliteten ska förvaltas av den nationella utvecklingsbanken som genomförandepartner. Faciliteten ska omfatta följande produktlinje: efterställda lån Denna produkt syftar till att tillhandahålla efterställda lån till projekt som bidrar till att öka tillgången till hyresbostäder. Den verksamhet som får stöd är förvärv, renovering av befintliga bostadshus, renovering av byggnader till bostadshus och uppförande av nya bostadsenheter.
För att genomföra investeringen i faciliteten ska Tjeckien och den nationella utvecklingsbanken underteckna ett genomförandeavtal som ska innehålla följande:
1)Beskrivning av facilitetens beslutsprocess: Det slutliga investeringsbeslutet för investeringsanslaget ska fattas av en investeringskommitté eller annat motsvarande ledningsorgan och godkännas med en majoritet av rösterna av ledamöter som är oberoende i förhållande till regeringen.
2)Centrala krav i den tillhörande investeringspolicyn, som ska omfatta följande:
a)En beskrivning av den eller de finansiella produkterna och de stödberättigande slutliga stödmottagarna.
b)Kravet på att alla investeringar som får stöd ska vara ekonomiskt bärkraftiga.
c)Kravet att följa principen om att inte orsaka betydande skada i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). Investeringspolicyn ska särskilt utesluta följande verksamheter och tillgångar från stödberättigande: i) verksamheter och tillgångar med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning nedströms
, ii) verksamheter och tillgångar inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena
, iii) verksamheter och tillgångar med anknytning till avfallsdeponier, förbränningsanläggningar och anläggningar för mekanisk biologisk behandling. Dessutom ska investeringspolicyn kräva efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning för facilitetens slutliga stödmottagare.
d)Kravet att facilitetens slutliga stödmottagare inte ska få stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad.
e)Kravet att alla renoveringar som får stöd ska omfatta energieffektivitetsrenoveringar.
3)Det belopp som omfattas av genomförandeavtalet, avgiftsstrukturen för genomförandepartnern och kravet på att återinvestera eventuella återflöden i enlighet med facilitetens investeringspolicy, såvida de inte används för att betala återbetalningar av lån från faciliteten för återhämtning och resiliens.
4)Övervaknings-, revisions- och kontrollkrav, inbegripet
a)En beskrivning av genomförandepartnerns övervakningssystem för att rapportera om de investeringar som mobiliserats.
b)En beskrivning av genomförandepartnerns förfaranden som ska säkerställa förebyggande, upptäckt och korrigering av bedrägerier, korruption och intressekonflikter.
c)Skyldigheten att kontrollera att varje insats är stödberättigande i enlighet med kraven i genomförandeavtalet innan den åtar sig att finansiera en insats.
d)Skyldigheten att utföra riskbaserade efterhandsrevisioner i enlighet med en revisionsplan från National Development Bank. Dessa revisioner ska verifiera i) att kontrollsystemen är effektiva, inbegripet upptäckt av bedrägerier, korruption och intressekonflikter, II) Iakttagande av principen om att inte orsaka betydande skada och reglerna för statligt stöd. och iii) att kravet på att facilitetens slutliga stödmottagare inte har fått stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad respekteras. Revisionerna ska också kontrollera transaktionernas laglighet och att villkoren i det tillämpliga genomförandeavtalet följs.
Genomförandet av åtgärden ska vara slutfört senast den 31 augusti 2026.
Investeringar 3: Saminvesteringsfacilitet
Denna åtgärd ska bestå av en offentlig investering i en offentlig-privat saminvesteringsfacilitet som syftar till att förbättra tillgången till överkomliga bostäder i Tjeckien. Investeringsanslaget ska drivas genom direkta investeringar i fastigheter. På grundval av investeringen från faciliteten för återhämtning och resiliens syftar faciliteten till att inledningsvis investera minst 39 574 000 EUR.
Faciliteten ska förvaltas av det nationella utvecklingsinvesteringsbolaget i egenskap av genomförandepartner.
För att genomföra investeringen i faciliteten ska Tjeckien och det nationella utvecklingsinvesteringsbolaget underteckna ett genomförandeavtal som ska innehålla följande:
1)Beskrivning av facilitetens beslutsprocess: Det slutliga investeringsbeslutet för investeringsanslaget ska fattas av en investeringskommitté eller annat motsvarande ledningsorgan och godkännas med en majoritet av rösterna av ledamöter som är oberoende i förhållande till regeringen.
2)Centrala krav i den tillhörande investeringspolicyn, som ska omfatta följande:
a)Kravet på att alla investeringar som får stöd ska vara ekonomiskt bärkraftiga.
b)Kravet att följa principen om att inte orsaka betydande skada i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). Investeringspolicyn ska särskilt utesluta följande verksamheter och tillgångar från stödberättigande: i) verksamheter och tillgångar med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning nedströms
, ii) verksamheter och tillgångar inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena
, iii) verksamheter och tillgångar med anknytning till avfallsdeponier, förbränningsanläggningar och anläggningar för mekanisk biologisk behandling. Dessutom ska investeringspolicyn kräva efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning för facilitetens slutliga stödmottagare.
c)Kravet att facilitetens slutliga stödmottagare inte ska få stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad.
d)Kravet att alla renoveringar som får stöd ska omfatta energieffektivitetsrenoveringar.
3)Det belopp som omfattas av genomförandeavtalet, avgiftsstrukturen för genomförandepartnern och kravet på att återinvestera eventuella återflöden i enlighet med facilitetens investeringspolicy, såvida de inte används för att betala återbetalningar av lån från faciliteten för återhämtning och resiliens.
4)Övervaknings-, revisions- och kontrollkrav, inbegripet
a)En beskrivning av genomförandepartnerns övervakningssystem för att rapportera om de investeringar som mobiliserats.
b)En beskrivning av genomförandepartnerns förfaranden som ska säkerställa förebyggande, upptäckt och korrigering av bedrägerier, korruption och intressekonflikter.
c)Skyldigheten att kontrollera att varje insats är stödberättigande i enlighet med kraven i genomförandeavtalet innan den åtar sig att finansiera en insats.
d)Skyldigheten att utföra riskbaserade efterhandsrevisioner i enlighet med en revisionsplan från det nationella utvecklingsinvesteringsbolaget. Dessa revisioner ska verifiera i) att kontrollsystemen är effektiva, inbegripet upptäckt av bedrägerier, korruption och intressekonflikter, II) Iakttagande av principen om att inte orsaka betydande skada och reglerna för statligt stöd. och iii) att kravet på att facilitetens slutliga stödmottagare inte har fått stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad respekteras. Revisionerna ska också kontrollera transaktionernas laglighet och att villkoren i det tillämpliga genomförandeavtalet följs.
Genomförandet av åtgärden ska vara slutfört senast den 31 augusti 2026.
FRÅGA 4 Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet
|
Löpnr NUM.
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
264
|
Investeringar 1:
Subventionerad lånefacilitet
|
Milstolpe
|
Genomförandeavtal
|
Genomförandeavtalets ikraftträdande
|
|
|
|
KVARTAL 3
|
2024
|
Genomförandeavtalets ikraftträdande.
|
|
265
|
Investeringar 1:
Subventionerad lånefacilitet
|
Måltavla
|
Rättsliga avtal som undertecknats med slutliga stödmottagare
|
|
% (i procent)
|
0
|
100
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Den statliga investeringsstödsfonden ska ha ingått rättsliga finansieringsöverenskommelser med slutliga stödmottagare för ett belopp som krävs för att använda 100 % av RRF-investeringen i faciliteten (med beaktande av förvaltningsavgifter).
|
|
266
|
Investeringar 1:
Subventionerad lånefacilitet
|
Milstolpe
|
Ministeriet har slutfört investeringen
|
Överföringsintyg
|
|
|
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Tjeckien ska överföra 170 460 EUR 000 EUR till den statliga investeringsstödsfonden för faciliteten.
|
|
267
|
Investeringar 2:
Förlagslån
|
Milstolpe
|
Genomförandeavtal
|
Genomförandeavtalets ikraftträdande
|
|
|
|
KVARTAL 3
|
2024
|
Genomförandeavtalets ikraftträdande.
|
|
268
|
Investeringar 2:
Förlagslån
|
Måltavla
|
Rättsliga avtal som undertecknats med slutliga stödmottagare
|
|
% (i procent)
|
0
|
100
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Den nationella utvecklingsbanken ska ha ingått rättsliga finansieringsöverenskommelser med slutliga stödmottagare för ett belopp som krävs för att använda 100 % av RRF-investeringen i faciliteten (med beaktande av förvaltningsavgifter).
|
|
269
|
Investeringar 2:
Förlagslån
|
Milstolpe
|
Ministeriet har slutfört investeringen
|
Överföringsintyg
|
|
|
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Tjeckien ska överföra 94 770 EUR 000 EUR till den nationella utvecklingsbanken för faciliteten.
|
|
270
|
Investeringar 3:
Schematisk översikt över principen för medinvesteringsfaciliteten
|
Milstolpe
|
Genomförandeavtal
|
Genomförandeavtalets ikraftträdande
|
|
|
|
KVARTAL 3
|
2024
|
Genomförandeavtalets ikraftträdande.
|
|
271
|
Investeringar 3:
Schematisk översikt över principen för medinvesteringsfaciliteten
|
Måltavla
|
Rättsliga avtal som undertecknats med slutliga stödmottagare
|
|
% (i procent)
|
0
|
100
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Det nationella utvecklingsinvesteringsbolaget ska ha ingått en rättslig finansieringsöverenskommelse med medinvesteringsfaciliteten för ett belopp som krävs för att använda 100 % av RRF-investeringen i faciliteten (med beaktande av förvaltningsavgifter).
|
|
272
|
Investeringar 3:
Schematisk översikt över principen för medinvesteringsfaciliteten
|
Milstolpe
|
Ministeriet har slutfört investeringen
|
Överföringsintyg
|
|
|
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Tjeckien ska överföra 39 574 EUR 000 EUR till det nationella utvecklingsinvesteringsbolaget för faciliteten.
|
R. KOMPONENT 3.1: Innovation inom utbildning mot bakgrund av digitalisering
Denna del av Tjeckiens återhämtnings- och resiliensplan bidrar till att ta itu med utmaningarna i samband med den digitala omställningen av utbildningssystemet, särskilt genom att stärka elevernas digitala kompetens och datortänkande och främja lärarnas användning av digital teknik. Detta ska uppnås genom en översyn av läroplanerna för grundskole- och gymnasieutbildning i syfte att stärka it-utbildningen, utvidga dess tillämpningsområde till avancerad digital teknik och främja digitala färdigheter inom alla utbildningsområden. Den ska också främja lärares digitala färdigheter och förbättra nivån på digital utrustning i skolorna. Komponenten syftar också till att ta itu med den digitala klyftan, som förvärras av den långvariga nedstängningen av skolan, genom att inrätta en fond för mobila digitala enheter som står till missgynnade elevers och studenters förfogande. Det slutliga målet för komponenten är att anpassa utbildningen till arbetsmarknadens föränderliga behov, åtgärda bristen på it-specialister och avancerade digitala färdigheter inom hela arbetskraften och säkerställa långsiktig anställbarhet.
Reformerna inom delen stöder de landsspecifika rekommendationerna 2 och 2019, enligt vilka Tjeckien ska öka kvaliteten och inkluderingen i utbildningssystemen, bland annat genom att främja tekniska och digitala färdigheter och läraryrket, och den landsspecifika rekommendationen 2 och 2020, enligt vilken Tjeckien ska stödja sysselsättningen genom aktiv arbetsmarknadspolitik, tillhandahållande av färdigheter, inbegripet digitala färdigheter, och tillgång till digitalt lärande.
Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).
R.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform 1: Reform av läroplanerna och förstärkning av it-utbildningen
Reformen omfattar en översyn av läroplanerna för grundskole-, gymnasie- och gymnasieskolor (gymnázium) i syfte att främja digital kompetens och it-färdigheter. Undervisningen i informatik ska förstärkas i form av undervisningstimmar. Den ska också utvidgas till nya områden såsom databehandling och datamodellering, kodning och programmering, robotteknik och avancerad digital teknik (förstärkt verklighet, virtuell verklighet, 3D-utskrifter). I de nya läroplanerna föreskrivs dessutom att dessa digitala färdigheter ska utvecklas som en nyckelkompetens inom alla utbildningsområden, inbegripet icke-it-ämnen. Översynen av läroplanerna för grundskole- och gymnasieskolor och gymnázia ska godkännas senast den 30 september 2021. Skolorna strävar efter att gradvis införa de nya läroplanerna. Tidsfristen för fullständig överensstämmelse med de nya läroplanerna ska fastställas till den 1 september 2023 för grundskolor, den 1 september 2024 för grundskolor och den 1 september 2025 för gymnázia.
Reformen ska därför vara helt slutförd senast den 1 september 2025.
Investeringar 1: Genomförande av den reviderade läroplanen och digitala färdigheter för lärare
Åtgärden syftar till att stödja genomförandet av de reviderade läroplanerna och ramen för lärares digitala färdigheter (DigCompEdu) i skolorna. Stödet ska vara efterfrågestyrt och omfatta minst 4000 skolor. Den ska bestå av följande:
·ekonomiskt stöd för utbildning av lärare i digitala färdigheter och it-kompetens i enlighet med kraven i de reviderade läroplanerna.
·vägledning (workshoppar, webbinarier, individuell rådgivning) för chefer, IKT-samordnare i skolan, kurssamordnare och it-lärare i syfte att bidra till ett effektivt genomförande av reformen av läroplanerna.
·senast den 31 december 2024 skapa en digital plattform som ger lärare tillgång till befintliga databaser med utbildningsinnehåll (t.ex. undervisningsmaterial på nätet, webbinarier eller e-lärandekurser).
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 mars 2026.
Investeringar 2: Digital utrustning för skolor
Det första syftet med investeringen är att förhindra digital utestängning genom att säkerställa att digital utrustning är tillgänglig för alla elever. Investeringen ska ta itu med de växande ojämlikheterna inom utbildning, som har förvärrats ytterligare av den utdragna nedstängningen av skolan. Som ett första steg skulle finansiering av IKT-utrustning för distansundervisning tillhandahållas skolor senast den 31 december 2020 för att möjliggöra distansundervisning under nedstängningen av skolan, även för elever från mindre gynnade socioekonomiska miljöer. Som ett andra steg ska ytterligare finansiering tillhandahållas skolor för att inrätta en fond för mobila digitala enheter för missgynnade elever senast den 31 december 2025. Medlen ska tilldelas skolor på grundval av kriterier som återspeglar om skolan är belägen i ett socialt utestängt område och det uppskattade antalet elever som behöver digitala mobila enheter för att låna. Skolorna ska förvärva 70 000 enheter till stöd för 70 000 behövande elever.
Det andra syftet med investeringen är att säkerställa att skolorna är tillräckligt utrustade med både grundläggande och avancerad digital teknik för att stödja digital kompetens och genomföra de reviderade läroplanerna inom ramen för reform 1 av denna del. Av det totala antalet på cirka 10 000 förskolor, grundskolor och gymnasieskolor ska minst 9 260 senast den 31 mars 2024 utrustas med grundläggande och avancerad digital teknik (såsom förstärkt verklighet, virtuell verklighet, robotteknik och 3D-utskrifter). Finansieringen ska åtföljas av tekniskt stöd till skolor för att säkerställa en effektiv användning av medlen. Detta tekniska stöd ska ges till skolor antingen genom centralt tillhandahållen vägledning (en särskild webbplats, webbinarier, onlineverktyg för utvärdering, exempel på god praxis) eller genom ett nytt nätverk av it-rådgivare (it-gurus) på regional nivå som ska tillhandahålla riktat mentorskap till skolor om inköp av it-utrustning, inrättande av it-administration, konnektivitet och interna skolnätverk. It-gurunätverket ska stödja minst 1120 skolor under perioden 1 januari 2022–31 december 2025, dvs. ungefär en femtedel av skolorna, med särskilt fokus på mindre skolor på landsbygden, som har de största utmaningarna när det gäller it-spridning.
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 mars 2026.
R.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnr NUM.
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning och tydlig definition av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
168
|
Reform 1: Reform av läroplanerna och förstärkning av it-utbildningen
|
Milstolpe
|
Godkännande av nya läroplaner som stärker digital kompetens och datalogiskt tänkande
|
Godkännande av nya läroplaner för grundskole- och gymnasieskolor och gymnázia av ministeriet för utbildning, ungdom och idrott
|
|
|
|
KVARTAL 3
|
2021
|
De nya läroplanerna ska
·stärka undervisningen i informationsteknik när det gäller undervisningstider
·utvidga informationens täckning till nya områden, såsom databehandling och modellering, kodning och programmering, robotteknik, förstärkt verklighet, virtuell verklighet och digital teknik.
·Införa digital kompetens som en av nyckelkompetenserna
·främja användningen av digital teknik inom alla utbildningsområden, inbegripet icke-it-ämnen.
|
|
169
|
Reform 1: Reform av läroplanerna och förstärkning av it-utbildningen
|
Milstolpe
|
Skolornas genomförande av nya läroplaner som stärker digital kompetens och datalogiskt tänkande
|
Grundskole- och gymnasieskolornas och gymnáziens genomförande av de nya läroplanerna
|
|
|
|
KVARTAL 3
|
2025
|
Skolornas genomförande av de nya läroplanerna ska ske gradvis. De nya läroplanerna ska vara helt förenliga med de nya läroplanerna senast den 1 september 2023 för grundskolor, senast den 1 september 2024 för högstadie- och gymnasieskolor och senast den 1 september 2025 för gymnázia.
|
|
170
|
Investeringar 1: Genomförande av den reviderade läroplanen och digitala färdigheter för lärare
|
Milstolpe
|
Inrättande av en digital plattform för effektiv delning av utbildningsresurser
|
En digital plattform som är fullt operativ
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Den digitala plattform som ministeriet för utbildning, ungdomsfrågor och idrott ansvarar för ska ge lärare tillgång till befintligt utbildningsinnehåll (t.ex. digitala utbildningsresurser, webbinarier eller e-lärandekurser). Den ska upprätta länkar till befintliga databaser över digitalt utbildningsmaterial.
|
|
171
|
Investeringar 1: Genomförande av den reviderade läroplanen och digitala färdigheter för lärare
|
Måltavla
|
Antal skolor som fått stöd för att genomföra nya it-läroplaner (lärares digitala färdigheter och vägledning)
|
|
Antal
|
0
|
4 000
|
KVARTAL 1
|
2026
|
Stödet för att genomföra de nya läroplanerna ska inriktas på grundskole- och gymnasieskolor. Den ska bestå av
·utbildning av lärare i digitala färdigheter och it-kompetens
·vägledning (workshoppar, webbinarier, individuell rådgivning) för chefer, IKT-samordnare i skolan, kursplaneringssamordnare och it-lärare
|
|
172
|
Investeringar 2: Digital utrustning för skolor
|
Måltavla
|
Antal digitala enheter som skolorna köpt för distansundervisning
|
|
Antal
|
0
|
74 000
|
KVARTAL 4
|
2020
|
Minst 74 000 digitala enheter (surfplattor, bärbara datorer, mobiltelefoner osv.) köps in av skolor för distansundervisning. Minst 4102 grundskolor och gymnasieskolor fick finansiering för it-utrustning för distansundervisning.
|
|
173
|
Investeringar 2: Digital utrustning för skolor
|
Måltavla
|
Antal it-enheter som köpts för skolfonden för mobila digitala enheter för mindre gynnade elever
|
|
Antal
|
0
|
70 000
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Inköp av 70 000 enheter ska stödja 70 000 behövande elever. Minst 80 % av skolorna inrättade en fond för mobila digitala enheter för mindre gynnade elever. Denna it-utrustning kompletterar den utrustning som avses i mål 172.
|
|
174
|
Investeringar 2: Digital utrustning för skolor
|
Måltavla
|
Antal skolor som får stöd med digital teknik och utrustning för att främja digital kompetens och genomföra de nya it-läroplanerna
|
|
Antal
|
0
|
9 260
|
KVARTAL 1
|
2024
|
Av totalt cirka 10 000 skolor är minst 9 260 skolor utrustade med både grundläggande och avancerad digital teknik som krävs för att främja digital kompetens och undervisa i ny informationsteknik enligt de reviderade läroplanerna.
|
|
175
|
Investeringar 2: Digital utrustning för skolor
|
Måltavla
|
Antal skolor som får stöd i rådgivning och mentorskap om it-utrustning och interna it-system
|
|
Antal
|
0
|
1 120
|
KVARTAL 1
|
2026
|
På regional nivå ska ett nätverk av regionala it-rådgivare tillhandahålla riktat mentorskap och rådgivning till minst 1 skolor om inköp av it-utrustning, konnektivitet, inrättande av it-förvaltning och interna skolnätverk.
Rådgivning genom de regionala it-rådgivarna ska kompletteras med centralt tillhandahållen metodvägledning, såsom en särskild webbplats, webbinarier, utbyte av god praxis och onlineverktyg för utvärdering.
|
S. KOMPONENT 3.2: Anpassning av skolprogrammen
Denna del av Tjeckiens återhämtnings- och resiliensplan bidrar till att ta itu med utmaningar inom eftergymnasial utbildning respektive grundskoleutbildning. När det gäller högre utbildning syftar komponenten till att öka universitetens kapacitet och anpassa studieprogrammen till nya former av lärande och nya områden, särskilt digital expertis, i linje med arbetsmarknadens föränderliga behov. Nya universitetsanläggningar ska också stödjas för att utvidga och modernisera den högre utbildningen inom medicinsk och farmaceutisk vetenskap. På grundskole- och gymnasienivå syftar komponenten till att ta itu med de ökande ojämlikheterna i utbildningen genom att tillhandahålla stöd på flera nivåer till mindre gynnade skolor, ytterligare undervisning till elever som riskerar att misslyckas och genom att stärka lärarnas och yrkesutövarnas förmåga att undervisa i heterogena klasser.
Komponenten stöder hanteringen av den landsspecifika rekommendationen 2 och 2019, enligt vilken Tjeckien ska öka kvaliteten och inkluderingen i utbildningssystemen, bland annat genom att främja tekniska och digitala färdigheter och läraryrket, och den landsspecifika rekommendationen 2, 2020, enligt vilken Tjeckien ska stödja sysselsättningen genom aktiva arbetsmarknadsåtgärder, tillhandahållande av färdigheter, inbegripet digitala färdigheter, och tillgång till digitalt lärande.
Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).
S.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform 1: Omvandling av universiteten för att anpassa sig till nya former av lärande och förändrade behov på arbetsmarknaden
Syftet med reformen är att inleda och påskynda omvandlingen av universiteten både när det gäller innehåll och inlärningsformer. När det gäller innehållet ska studieprogrammens omfattning anpassas till nya trender och föränderliga behov på arbetsmarknaden, särskilt till den digitala omvandlingen. Fastställandet av prioriterade sektorer ska göras på nationell nivå i samråd med arbetsmarknadens parter. De befintliga studieprogrammens akademiska inriktning ska också anpassas så att den omfattar en betydande andel arbetsplatsförlagt lärande för att bättre motsvara arbetsmarknadens behov. Reformen ska också underlätta övergången till nya, huvudsakligen digitala former av lärande, såsom blandat lärande och distansundervisning. Detta ska kräva investeringar i digital utrustning och teknik och utbildning av universitetspersonal i digitala färdigheter och moderna undervisningsmetoder. Åtgärden ska också inriktas på utveckling av denna kapacitet, vilket skulle göra det möjligt för universiteten att tillhandahålla omskolnings- och kompetenshöjningskurser, särskilt för arbetstagare på kunskapsintensiva områden.
Stödet ska kanaliseras till universiteten genom en öppen ansökningsomgång som administreras av ministeriet för utbildning, ungdom och idrott. Minst 20 universitet förväntas få stöd. Minst 35 nya studieprogram ska ackrediteras, däribland
-minst 15 studieprogram inom de prioriterade snabbväxande sektorer med högt mervärde som lider av brist på högkvalificerade specialister, såsom cybersäkerhet, artificiell intelligens, industri 4.0 och e-förvaltningstjänster.
-minst 20 ytterligare studieprogram (kandidat- eller masterprogram) med en yrkesprofil.
Dessutom ska minst 20 nya kurser för livslångt lärande (inklusive mikromeriter) erbjudas av universiteten.
Reformen och den åtföljande investeringen ska vara slutförd senast den 31 mars 2026.
Investeringar 1: DUtnämning av utvalda viktiga akademiska platser
Investeringen består i att utöka universitetens anläggningar inom medicin, biomedicin och farmaceutisk vetenskap. De nya anläggningarna ska möjliggöra innovation av akademiska program, utvidgning av den praktiska undervisningen, utveckling av tvärvetenskaplig forskning och ökad internationalisering. Det slutliga målet är att öka andelen studenter i medicin och apotek och därigenom åtgärda bristen på hälso- och sjukvårdspersonal i Tjeckien. Investeringen omfattar uppförande och utrustning av nya akademiska inrättningar i tre universitetscampus:
·MEPHARED 2 – sammanslagning av fragmenterade akademiska platser vid medicinska fakulteten och apoteksfakulteten vid Karlsuniversitetet i Hradec Králové
·BIOCENTRUM – nya inrättningar för medicinska, biomedicinska naturstudier och naturvetenskap i Alberov Campus vid Charles University i Prag
·Biopharma Hub – nya anläggningar för farmaceutiska och biomedicinska studier som gör det möjligt att koppla apoteksfakulteten till den enda akademiska platsen vid Masaryks universitet i Brno.
Investeringarna ska vara slutförda senast den 30 juni 2026.
Reform 2: Stöd till mindre gynnade skolor
Syftet med reformen är att ta itu med de växande skillnaderna mellan skolornas utbildningsresultat och att säkerställa lika tillgång till utbildning av god kvalitet. Detta ska uppnås genom omfattande stöd till de mest utsatta skolorna med en andel elever med mindre gynnad socioekonomisk bakgrund som är högre än genomsnittet. Ett program för riktat stöd ska utvecklas och genomföras för skolor i socialt utestängda områden och segregerade skolor samt för skolor med en högre andel elever med ett annat modersmål. Stödet ska inriktas på utbildning för lärare och annan pedagogisk personal för att arbeta med heterogena grupper och missgynnade elever, samt på effektivt samarbete med skolpsykologer, lärarassistenter och socialarbetare i skolan.
På grundval av resultaten av stödprogrammet ska en reform av finansieringen av skolor läggas fram som inför indexfinansiering för att återspegla de socioekonomiska nackdelarna. Detta ska möjliggöra en systematisk förstärkning av finansieringen av de mest utsatta skolorna, vilket ökar kvaliteten på deras utbildning och minskar skillnaderna mellan skolorna.
Reformen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.
Investeringar 2: Program för handledning
Investeringen syftar till att tillhandahålla upphämtningskurser för elever med missgynnad socioekonomisk bakgrund, vars utbildningsresultat försämrades på grund av den utdragna nedstängningen av skolan. På grundval av rapporter från den tjeckiska skolinspektionen uppskattas att 50 000 elever släpar efter och behöver handledning på grund av otillräckligt deltagande i nätbaserat lärande under den tiomånaders nedstängningen av skolan. Investeringen syftar till att förhindra att ojämlikheten mellan elever och skolor ökar ytterligare på grund av sociala eller andra nackdelar. 4000 skolor anordnar handledningsprogram. Genom att nå detta antal skolor förväntas handledning tillhandahållas via 500 000 enskilda inskrivningar för handledning av elever. Detta innebär att samma elev kan dra nytta av kurser i flera ämnen (t.ex. matematik och engelska). Syftet med åtgärden är att handleda elever som riskerar att misslyckas med sin skolgång. Skolor och lärare kan självständigt avgöra vilka elever som anses riskera att misslyckas med sin skolgång.
En utvärdering av effekterna av denna åtgärd ska offentliggöras (t.ex. hur åtgärden bidrog till att återställa inlärningsvanorna och förvärva de kunskaper som föreskrivs i läroplanerna i matematik, tjeckiska och ett främmande språk.
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2023.
S.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnr NUM.
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning och tydlig definition av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
176
|
Reform 1: Omvandling av universiteten för att anpassa sig till nya former av lärande och förändrade behov på arbetsmarknaden
|
Milstolpe
|
Lansering av ett program för att stödja omvandlingen av universiteten
|
Utbildningsministeriet lanserar programmet
|
|
|
|
KVARTAL 2
|
2022
|
Programmet ska stödja universitetens anpassning till nya former av lärande och införandet av nya studieprogram. De sektorer som ska få stöd från programmet ska fastställas på grundval av en analys av ekonomiska uppgifter, i samråd med arbetsmarknadens parter. Fokus ska ligga på snabbt växande sektorer med högt mervärde som lider av brist på högkvalificerade specialister, såsom cybersäkerhet, artificiell intelligens, industri 4.0 eller e-förvaltningstjänster. Målet är att stödja minst 20 universitet.
|
|
177
|
Reform 1: Omvandling av universiteten för att anpassa sig till nya former av lärande och förändrade behov på arbetsmarknaden
|
Måltavla
|
Antal nya ackrediterade studieprogram
|
|
Antal
|
0
|
35
|
KVARTAL 1
|
2026
|
Minst 35 nya studieprogram ska ackrediteras, varav
-minst 15 studieprogram ska ingå i de sektorer som identifierats som snabbväxande sektorer med högt mervärde som lider av brist på högkvalificerade specialister.
-minst 20 nya studieprogram (kandidat- eller masterprogram) ska ha en yrkesprofil.
|
|
178
|
Reform 1: Omvandling av universiteten för att anpassa sig till nya former av lärande och förändrade behov på arbetsmarknaden
|
Måltavla
|
Antal nya omskolnings- och kompetenshöjningskurser
|
|
Antal
|
0
|
20
|
KVARTAL 1
|
2026
|
Minst 20 nya kurser som är inriktade på kompetenshöjning eller omskolning (inklusive formulär för mikromeriter) ska skapas och erbjudas av universiteten.
|
|
179
|
Investeringar 1: Utveckling av utvalda viktiga akademiska platser
|
Milstolpe
|
Tilldelning av kontrakt för uppförande av nya universitetsanläggningar
|
Meddelande om tilldelning för uppförande av nya universitetsanläggningar
|
|
|
|
KVARTAL 2
|
2024
|
Meddelande om tilldelning av offentliga kontrakt för uppförande av nya universitetsanläggningar med målet 100 000 m² nytt universitetsområde inklusive materialutrustning, uppdelat på
1.Mephared 2 (Charles University, Hradec Králové) – 58 092 m²
2.BIOCENTRUM (Charles University, Prag-Albertov) – 33 934 m²
3.BiopharmaHub (Masaryks universitet, Brno) – 19 035 m²
|
|
180
|
Investeringar 1: Utveckling av utvalda viktiga akademiska platser
|
Måltavla
|
Antal kvadratmeter nytt universitetsområde
|
|
Antal
|
0
|
95 000
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Minst 95 000 m² av nya universitetsområden ska byggas.
|
|
181
|
Reform 2: Stöd till mindre gynnade skolor
|
Måltavla
|
Antal missgynnade skolor som får stöd
|
|
Antal
|
0
|
400
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Programmet ska ge stöd till minst 400 skolor med en stor andel missgynnade elever. Stödet ska inriktas på utbildning av lärare och annan pedagogisk personal för att arbeta med heterogena grupper och missgynnade elever. Urvalet av skolor ska utföras av det nationella institutet i Pedagogy i samarbete med den tjeckiska skolinspektionen, på grundval av en uppsättning kriterier som kan omfatta men inte är begränsad till andelen missgynnade elever, andelen elever med olika modersmål och skolans utbildningsresultat.
|
|
182
|
Reform 2: Stöd till mindre gynnade skolor
|
Milstolpe
|
Förslag till ett nytt system för finansiering av skolor efter socioekonomiska nackdelar
|
Godkännande från ministeriet för utbildning, ungdomsfrågor och idrott av förslaget till indexfinansiering
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Förslaget till indexfinansiering ska baseras på resultaten av stödprogrammet för mindre gynnade skolor inom ramen för reform 2 (Stöd till mindre gynnade skolor). Indexet ska ta hänsyn till flera indikatorer på skolornas socioekonomiska fördelar, vilket kan omfatta men inte är begränsat till utbildningsresultat, andelen elever med sociala eller andra nackdelar och andelen elever med olika modersmål.
|
|
183
|
Investeringar 2: Program för handledning
|
Måltavla
|
Antal skolor som anordnar mentorprogram
|
|
Antal
|
0
|
4 000
|
KVARTAL 4
|
2023
|
4000 skolor anordnar handledningsprogram. Genom att nå detta antal skolor förväntas handledning tillhandahållas via 500 000 enskilda inskrivningar för undervisning av elever. Fokus är att hjälpa elever som riskerar att misslyckas med sin skolgång att återställa sina inlärningsvanor och förvärva de kunskaper som föreskrivs i läroplanerna i matematik, tjeckiska och ett främmande språk.
En utvärdering av effekterna av denna åtgärd ska offentliggöras.
|
T. KOMPONENT 3.3: Modernisering av arbetsförmedlingarna och utvecklingen av arbetsmarknaden
Denna del av Tjeckiens återhämtnings- och resiliensplan bidrar till att ta itu med flera utmaningar på området arbetsmarknad och social omsorg. För det första syftar den till att öka arbetskraftens anpassningsförmåga genom att utveckla dess färdigheter, särskilt på det digitala området. För det andra syftar det till att ta itu med ihållande bristande jämställdhet på arbetsmarknaden, särskilt det låga deltagandet på arbetsmarknaden för kvinnor med små barn. För det tredje syftar komponenten till att modernisera och utvidga de sociala tjänsterna i enlighet med principerna om avinstitutionalisering och självständigt boende, i enlighet med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Delen stöder hanteringen av den landsspecifika rekommendationen 2 och 2019, enligt vilken Tjeckien ska främja sysselsättning för kvinnor med små barn, bland annat genom att förbättra tillgången till barnomsorg till överkomliga priser, och för missgynnade grupper, och landsspecifik rekommendation 2 2020, enligt vilken Tjeckien ska stödja sysselsättning genom aktiva arbetsmarknadsåtgärder, tillhandahållande av färdigheter, inbegripet digitala färdigheter, och tillgång till digitalt lärande.
Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).
T.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform 1: Utveckling av arbetsmarknadspolitiken
Syftet med denna reform är att främja livslångt lärande i Tjeckien. Reformen består av ett antal systemåtgärder:
●inrätta en trepartsmekanism senast den 31 mars 2022, med deltagande av arbetsmarknadsministeriet, utbildningsministeriet, arbetsgivar- och fackföreningsföreträdare, för att samordna utvecklingen av program för livslångt lärande i linje med den faktiska och förväntade efterfrågan på kompetens.
●senast den 31 december 2023 skapa en databas över omskolnings- och kompetenshöjningskurser som ska öka utbudet av omskolningskurser och förbättra matchningen mellan utbud och efterfrågan. databasen ska omfatta både omskolningsprogram som certifierats i enlighet med anställningslagen, men även kurser som erbjuds av yrkesskolor och högre utbildningsanstalter.
●i de målgrupper som kan delta i omskolning som anordnas av Arbetsmiljöverket även anställda som riskerar att omplaceras och anställda som söker kompetenshöjning.
●senast den 31 december 2025 inrätta minst 14 regionala utbildningscentrum (under arbetsförmedlingens ansvar) som är tillräckligt utrustade för att tillhandahålla livslångt lärande på området digital teknik och industri 4.0. detta ska möjliggöra ett förstärkt samarbete med regionala yrkesskolor och ett mer flexibelt tillhandahållande av omskolnings- och kompetenshöjningskurser i enlighet med de faktiska behoven på den regionala arbetsmarknaden (utan att programmen behöver upphandlas).
●en lagändring, senast den 31 december 2025, för att förbättra matchningen mellan de omskolningskurser som anordnas av arbetsförmedlingen och för att bättre rikta stödet till dessa utsatta grupper (särskilt lågutbildade, utestängda personer eller personer som riskerar social utestängning).
Reformåtgärderna ska vara slutförda senast den 31 december 2025.
Reform 2: Säkerställande av hållbar finansiering av barnomsorgsinrättningar
Syftet med denna åtgärd är att främja tillgången till överkomlig barnomsorg för barn under tre år för att göra det lättare för föräldrar, särskilt mödrar, att återgå till arbete efter föräldraledighet. Reformen ska bestå av en ändring av lagen om förskoleverksamhet, som ska säkerställa en stabil finansiering av inrättningar för barn under tre år. Lagstiftningsändringen ska också syfta till att säkerställa tillgång till överkomlig barnomsorg för barn under tre år i alla regioner i Tjeckien.
Reformen ska vara genomförd senast den 31 december 2023.
Reform 3: Reform av långvarig vård och omsorg
Reformen syftar till att ta itu med utmaningen med fragmenterad styrning och finansiering av långvarig vård och omsorg och en låg andel samhällsbaserade och hembaserade tjänster i Tjeckien. Åtgärden består av en lagstiftningsreform som ska syfta till att integrera hälso- och sjukvård och social långvarig vård och omsorg, säkerställa ett stabilt system för tillräcklig finansiering av långsiktiga tjänster av god kvalitet, ge incitament till samhällsbaserad vård och omsorg i hemmet, möjliggöra tillgång för privata vårdgivare och förbättra tillsynen av social omsorg. Senast den 31 december 2022 förväntas ett system för kartläggning av sociala och långsiktiga behov ha upprättats och en handlingsplan för avinstitutionalisering förväntas antas.
Reformen ska vara genomförd senast den 31 december 2023.
Reform 4: Reform av omsorgen om barn i riskzonen
Reformen syftar till att förbättra den sociala omsorgen för barn i riskzonen, dvs. barn vars grundläggande behov inte kan tillgodoses med sina egna familjers resurser, genom ikraftträdandet av ändringen av lagen om socialt och rättsligt skydd för barn och annan lagstiftning och genom att begränsa placeringen av barn under fyra år i institutionsvård.
Reformen ska vara genomförd senast den 31 december 2024.
Investeringar 1: Utveckling av arbetsmarknadspolitiken
Åtgärden syftar till att öka arbetskraftens förmåga att anpassa sig till arbetsmarknadens föränderliga behov.
Kompetensutbudet syftar dels till att säkerställa tillgången på kvalificerad arbetskraft, vilket är en förutsättning för konkurrenskraft, dels till att förebygga arbetslöshet och främja social sammanhållning. Utbildning ska ges till 130,000 personer i digitala färdigheter eller andra färdigheter som krävs för den digitala omställningen och industri 4.0.
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.
Investeringar 2: Öka förskolornas kapacitet
Investeringen syftar till att öka tillgången till barnomsorg för barn under tre år för att bidra till att ta itu med det låga deltagandet på arbetsmarknaden för kvinnor med små barn och minska den ihållande ojämlikheten mellan könen på arbetsmarknaden. Investeringen syftar också till att öka tillgången till barnomsorg för familjer med lägre inkomster som inte har råd med befintliga barnomsorgstjänster, vilket ytterligare ökar risken för social utestängning och svaga utbildningsresultat för deras barn. Investeringen förväntas skapa 8 600 nya platser i förskolan för barn under tre år. Investeringen ska omfatta följande:
●Investeringar i nya plantskolor. Minst 490 nya plantskolor ska inrättas.
●Renovering av befintliga anläggningar för att uppfylla de nya tekniska standarder (hygien och brandsäkerhet) som fastställs genom ändringen av lagen om barngrupper eller för att utöka kapaciteten eller skapa nya barngrupper. Minst 28 anläggningar ska renoveras eller nybyggas.
Investeringar i ny kapacitet ska också bidra till klimatmålen genom att uppnå energibesparingar enligt beskrivningen i mål 190.
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 augusti 2026.
Investeringar 3: Utveckling och modernisering av infrastrukturen för social omsorg
Denna åtgärd syftar till att åtgärda bristen på infrastruktur för social omsorg och behovet av att stödja övergången till samhällsbaserad social omsorg och långvarig vård och omsorg i Tjeckien.
Investeringarna ska stödja inrättandet av ytterligare infrastruktur för social omsorg, antingen genom återuppbyggnad av befintliga byggnader eller genom nybyggnation och utveckling av infrastrukturen för sociala tjänster för förebyggande och rådgivning. Dessa investeringsprojekt ska genomföras på grundval av en bedömning av territoriella behov. säkerställa att nya och renoverade bostadsplatser säkerställer framsteg mot FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Investeringar i hem- och samhällsbaserade vårdmiljöer ska främjas och principen om valfrihet och självständigt boende ska respekteras för alla investeringsprojekt. För att säkerställa framsteg mot konventionen ska lagen om sociala tjänster ändras genom att det införs en klagomålsmekanism för kunder till sociala tjänster, och en bindande metod för inspektioner av sociala tjänster ska antas.
Investeringar i ny kapacitet ska bidra till klimatmålen genom att öka energieffektiviteten i enlighet med målen 194 och 195.
Dessutom ska minst 100 elfordon och högst 151 laddhybrider köpas in för tillhandahållare av socialt förebyggande, rådgivning eller hemvård.
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 augusti 2026.
Investeringar 4: Utveckling och modernisering av infrastruktur för vård av barn i riskzonen
Investeringen syftar till att ta itu med den otillräckliga infrastrukturen för social omsorg för barn i riskzonen och stödja övergången till samhällsbaserad vård i Tjeckien. Investeringsstödet omfattar tillhandahållandeav infrastruktur för social omsorg för barn i riskzonen genom renovering av befintliga byggnader, uppförande av nya anläggningar och/eller inköp av faciliteter eller bostadsenheter.
Investeringen ska vara slutförd senast den 31 augusti 2026.
T.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnr NUM.
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning och tydlig definition av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
184
|
Reform 1: Utveckling av arbetsmarknadspolitiken
|
Milstolpe
|
Inrättande av en trepartskommitté för omskolning och kompetenshöjning
|
Ikraftträdande av ett dekret om inrättande av en permanent kommitté för omskolning och kompetenshöjning inom rådet för ekonomiskt och socialt avtal (trepartsmöte)
|
|
|
|
KVARTAL 1
|
2022
|
Kommittén för omskolning och kompetenshöjning ska samordna utvecklingen av livslångt lärande i linje med den faktiska och förväntade efterfrågan på kompetens. Den ska bestå av företrädare för arbetsmarknads- och socialministeriet, ministeriet för utbildning, ungdomsfrågor och idrott, arbetsgivarorganisationer och fackföreningar.
|
|
185
|
Reform 1: Utveckling av arbetsmarknadspolitiken
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av den ändrade anställningslagen
|
Bestämmelse i den ändrade anställningslagen om ikraftträdande av den ändrade anställningslagen
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Lagen ska
·Ge en definition av personer med särskilda behov som är missgynnade på arbetsmarknaden.
·bättre rikta stödet till dessa utsatta grupper (särskilt lågutbildade, utestängda personer eller personer som riskerar social utestängning)
·förbättra matchningen av omskolningskurser som anordnas av Arbetsförmedlingen med arbetssökande
|
|
186
|
Reform 1: Utveckling av arbetsmarknadspolitiken
|
Milstolpe
|
Databas över omskolnings- och kompetenshöjningskurser
|
Offentlig databas över kompetenshöjnings- och omskolningskurser som tagits i bruk
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Databasen ska omfatta program för kompetenshöjning och omskolning som certifierats i enlighet med anställningslagen (som tillhandahålls av arbetsförmedlingen) samt kurser som erbjuds av yrkesskolor, högre utbildningsanstalter och andra anordnare.
|
|
187
|
Investeringar 1: Utveckling av arbetsmarknadspolitiken
|
Måltavla
|
Antal personer som fått utbildning i digitala färdigheter och färdigheter som behövs för Industri 4.0
|
|
Antal
|
0
|
130 000
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Minst 130 000 personer ska få utbildning i digitala färdigheter som behövs för Industri 4.0.
|
|
188
|
Reform 1: Utveckling av arbetsmarknadspolitiken
|
Måltavla
|
Antal regionala utbildningscentrum som inrättats för att främja Industri 4.0
|
|
Antal
|
0
|
14
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Minst 14 utbildningscentrum ska inrättas, utrustas och tas i drift (en central per region). Centrumen ska inrättas av Arbetsmiljöverket. De ska vara utrustade för att tillhandahålla kompetenshöjnings- och omskolningskurser i digitala färdigheter och färdigheter som behövs för övergången till Industri 4.0, i samarbete med regionala yrkesskolor.
|
|
190
|
Investeringar 2: Öka förskolornas kapacitet
|
Måltavla
|
Antal nya förskolor
|
|
Antal
|
0
|
518
|
KVARTAL 2
|
2026
|
490 nya plantskolor ska inrättas eller renoveras. Minst 176 plantskolor ska i genomsnitt uppnå antingen en primärenergibesparing på minst 30 % eller en minskning av de direkta och indirekta växthusgasutsläppen med minst 30 %, och minst 98 nya byggnader ska uppnå ett primärenergibehov på minst 20 % under kravet på nära-nollenergibyggnader.
Dessutom ska det i ansökningsomgångarna för projekt som uppfyller detta mål krävas att varje projekt omfattas av minst en av följande kategorier:
·Projekten ska vara nybyggnader med ett primärenergibehov på minst 20 % under kravet på nära-nollenergibyggnader.
·Projekten ska vara renoveringar som leder till i genomsnitt antingen minst 30 % primärenergibesparingar eller en minskning av de direkta och indirekta växthusgasutsläppen med minst 30 %.
·Projekten ska vara andra energieffektivitetsrenoveringar.
Dessutom ska minst 28 anläggningar nyinrättas eller renoveras för att uppfylla de nya tekniska standarder som fastställs genom ändringen av lag nr 247/2014 om tillhandahållande av barnomsorg i en barngrupp (barngruppslagen) eller för att utöka kapaciteten.
|
|
191
|
Investeringar 2: Öka förskolornas kapacitet
|
Måltavla
|
Antal nya platser i förskolan
|
|
Antal
|
0
|
8 600
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Inrättande av minst 8 600 nya platser i förskolan för barn under tre år. Dessa faciliteter ska vara åtskilda från de faciliteter som finansieras genom andra unionsfinansieringsprogram.
|
|
192
|
Reform 2: Se till att finansieringen av barnomsorgen är hållbar
|
Milstolpe
|
Lagen om barnomsorg träder i kraft (ändring av lag nr 247/2014 om tillhandahållande av barnomsorg i en barngrupp)
|
Bestämmelse i lagen om barnomsorg (ändring av lag nr 247/2014 om tillhandahållande av barnomsorg i en barngrupp) som anger lagens ikraftträdande
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Lagen om förskoleverksamhet (ändring av lag nr 247/2014 om tillhandahållande av barnomsorg i en barngrupp) ska
·säkerställa stabil finansiering av förskoleverksamhet för barn under tre år
·sträva efter att säkerställa tillgång till överkomlig barnomsorg för barn under tre år i alla regioner.
|
|
193
|
Reform 3: Reform av långvarig vård och omsorg
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av lagen om långvarig vård och omsorg
|
Bestämmelse i lagen om långvarig vård och omsorg som anger lagens ikraftträdande
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Lagen om långvarig vård och omsorg ska
·sträva efter att integrera hälso- och sjukvård och social långvarig vård och omsorg,
·säkerställa höga kvalitetsstandarder för alla typer av långvarig vård och omsorg,
·främja samhällsbaserad vård och omsorg i hemmet som säkerställer ett självständigt boende i den naturliga miljön,
·säkerställa ett stabilt system för tillräcklig finansiering av långvarig vård och omsorg, även för samhällsbaserad vård och omsorg i hemmet,
·fastställa regler för övervakning av vårdens kvalitet, krav på personalen (inklusive kvalifikationer) och utrustning,
·ge privata leverantörer av långvarig vård och omsorg tillträde samtidigt som samma regler och kvalitetsstandarder tillämpas på alla leverantörer.
En övergångsperiod får tillämpas, på grundval av lämpliga motiveringar. Denna övergångsperiod ska inledas när rättsakten offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning och ska vara kopplad till tekniska eller tekniska begränsningar.
|
|
194
|
Investeringar 3: Utveckling och modernisering av infrastrukturen för social omsorg
|
Måltavla
|
T1: Antal samhällsbaserade boende-, öppenvårds-, uppsökande, förebyggande och rådgivningsanläggningar som byggts eller rekonstruerats
|
|
Antal anläggningar
|
0
|
94
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Minst 94 anläggningar ska skapas, varav minst 42 anläggningar ska renoveras med i genomsnitt minst 30 % primärenergibesparingar eller minst 30 % minskning av direkta och indirekta växthusgasutsläpp, och minst 32 ska vara nybyggnader med ett primärenergibehov på minst 20 % under kravet på nära-nollenergibyggnader.
Dessutom ska ansökningsomgångar för projekt som uppfyller detta mål kräva ett eller flera av följande krav:
·Projekten ska vara nybyggnader med ett primärenergibehov på minst 20 % under kravet på nära-nollenergibyggnader.
·Projekten ska vara renoveringar som leder till i genomsnitt antingen minst 30 % primärenergibesparingar eller en minskning av de direkta och indirekta växthusgasutsläppen med minst 30 %.
·Projekten ska vara andra energieffektivitetsrenoveringar.
Ansökningsomgången/ansökningsomgångarna ska också kräva att projekten säkerställer framsteg mot avinstitutionalisering av personer med funktionsnedsättning i enlighet med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, särskilt principerna om självständigt boende och inkludering i samhället, särskilt valfrihet när det gäller var och med vem som ska bo, kontroll över den dagliga verksamheten och tillgång till tjänster i samhället.
|
|
273
|
Investeringar 3: Utveckling och modernisering av infrastrukturen för social omsorg
|
Milstolpe
|
Ändring av socialtjänstlagen avseende klagomål
|
Ändrad lag om sociala tjänster
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Socialtjänstlagen ska ändras, ändringen ska träda i kraft och inrätta en mekanism för klagomål från socialtjänsten som åtminstone säkerställer att
·Klienter, klientens vårdnadshavare och familjemedlemmar har rätt att lämna in klagomål om sociala tjänster till sin leverantör.
·Klagande har rätt att få information om hur klagomålet löstes.
·Klagande har rätt att överklaga till ett organ som är oberoende av tjänsteleverantören. och organet ska pröva överklagandena både på grundval av meriter och på processrättsliga grunder.
·Tjänsteleverantörer samt det eller de relevanta överklagandeorganen ska föra register över mottagna klagomål.
|
|
195
|
Investeringar 3: Utveckling och modernisering av infrastrukturen för social omsorg
|
Måltavla
|
T2: Antal samhällsbaserade boende-, öppenvårds-, uppsökande, förebyggande och rådgivningsanläggningar som byggts eller rekonstruerats
|
|
Antal anläggningar
|
94
|
252
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Minst 252 anläggningar ska skapas, varav minst 108 anläggningar ska renoveras med i genomsnitt minst 30 % primärenergibesparingar eller minst 30 % minskning av direkta och indirekta växthusgasutsläpp, och minst 84 ska vara nybyggnader med ett primärenergibehov på minst 20 % under kravet på nära-nollenergibyggnader.
Dessutom ska ansökningsomgångar för projekt som uppfyller detta mål kräva ett eller flera av följande krav:
·Projekten ska vara nybyggnader med ett primärenergibehov på minst 20 % under kravet på nära-nollenergibyggnader.
·Projekten ska vara renoveringar som leder till i genomsnitt antingen minst 30 % primärenergibesparingar eller en minskning av de direkta och indirekta växthusgasutsläppen med minst 30 %.
·Projektet ska vara andra energieffektivitetsrenoveringar.
Ansökningsomgången/ansökningsomgångarna ska också kräva att projekten säkerställer framsteg mot avinstitutionalisering av personer med funktionsnedsättning i enlighet med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, särskilt principerna om självständigt boende och inkludering i samhället, särskilt valfrihet när det gäller var och med vem som ska bo, kontroll över den dagliga verksamheten och tillgång till tjänster i samhället.
En bindande metod för socialtjänstens inspektion ska antas.
Metoden ska föreskriva att inspektionerna ska kontrollera fullgörandet av skyldigheterna enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning vid tillhandahållandet av sociala tjänster.
Som pilotinspektioner enligt de nya reglerna ska dessutom sociala tjänster som tillhandahålls under 30 anläggningar med en kapacitet på mer än 25 personer inspekteras. Socialtjänsten, där det vid inspektioner konstateras brister, ska inom ett år åta sig att genomföra en plan för att rätta till dessa brister.
Inspektionsmetoden ska diskuteras och godkännas av berörda parter.
|
|
196
|
Investeringar 3: Utveckling och modernisering av infrastrukturen för social omsorg
|
Måltavla
|
T1: Antal utsläppssnåla fordon som köps in för tillhandahållare av sociala förebyggande åtgärder, rådgivning eller hemvård
|
|
Antal
|
0
|
251
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Minst 251 utsläppssnåla fordon ska köpas, varav
·minst 100 batteridrivna elbilar
·högst 151 laddhybridbilar
|
|
274
|
Investeringar 4: Utveckling och modernisering av infrastruktur för vård av barn i riskzonen
|
Milstolpe
|
Utlysning av projekt för bostäder för barn i riskzonen
|
Ring
|
|
|
|
KVARTAL 1
|
2024
|
Minst en inbjudan att lämna projektförslag ska offentliggöras för förvärv av bostäder för barn i riskzonen.
Det eller de relevanta ansökningsomgångarna ska kräva att
1.Varje bostadsenhet får inte vara större än 200 m² och ska ha rum för högst två barn.
2.Rum som är utformade för två barn får inte vara mindre än 12,25 m² och rum som är avsedda för ett barn får inte vara mindre än 8 m².
3.Bostäderna ska användas av barn i riskzonen inom högst 12 månader efter köpet.
4.Bostadsenheterna ska användas för sociala ändamål i minst 10 år.
|
|
275
|
Investeringar 4: Utveckling och modernisering av infrastruktur för vård av barn i riskzonen
|
Milstolpe
|
Utlysning av projekt för anläggningar för barn i riskzonen
|
Inbjudan att lämna projektförslag
|
|
|
|
KVARTAL 1
|
2024
|
Minst en inbjudan att lämna projektförslag ska offentliggöras för förvärv, renovering eller byggande av anläggningar för barn i riskzonen. Det eller de relevanta ansökningsomgångarna ska kräva att
1.Varje anläggning ska bestå av högst tre lägenheter, och varje lägenhet ska vara utformad för högst sex barn och per lägenhet högst.
2.Rum som är utformade för två barn får inte vara mindre än 12,25 m² och rum som är avsedda för ett barn får inte vara mindre än 8 m².
3.Alla renoveringar ska omfatta åtminstone andra energieffektivitetsrenoveringar.
4.Alla nybyggnader ska ha ett primärenergibehov på minst 20 % under kravet på nära-nollenergibyggnader.
5.Anläggningarna ska användas för sociala ändamål i minst 10 år.
|
|
276
|
Reform 4: Reform av omsorgen om barn i riskzonen
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av en ändring av lagen om socialt och rättsligt skydd för barn och annan lagstiftning
|
Rättsakt
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Ändringar i lagen om socialt och rättsligt skydd för barn och annan lagstiftning träder i kraft för att säkerställa att
1.placering av barn under 4 år på institution är förbjuden, med följande undantag: i) stannar högst två månader, II) barn i kategorin 3. eller 4. omsorgsintensiteten. III) när det finns ett intresse av att bevara syskon.
2.Institutionsvård (dětské domovy pro děti do 3 let věku) för barn under 4 år avskaffas
|
|
277
|
Investeringar 4: Utveckling och modernisering av infrastruktur för vård av barn i riskzonen
|
Måltavla
|
Inhysning för barn i riskzonen förvärvas – 1:a omgången
|
|
m²
|
0
|
900
|
KVARTAL 1
|
2025
|
Minst 900 m² bostadsyta ska förvärvas som bostäder för barn i riskzonen i linje med ansökningsomgången/ansökningsomgångarna för projekt i delmål 274 eller en annan ansökningsomgång som uppfyller samma krav.
|
|
278
|
Investeringar 4: Utveckling och modernisering av infrastruktur för vård av barn i riskzonen
|
Måltavla
|
Förvärvad bostadsområde för barn i riskzonen – 2:a omgången
|
|
m²
|
900
|
2 325
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Minst 1 425 m² ytterligare bostadsområde ska förvärvas som bostäder för barn i riskzonen i linje med ansökningsomgången eller ansökningsomgångarna för projekt i delmål 274 eller en annan ansökningsomgång som uppfyller samma krav.
|
|
279
|
Investeringar 4: Utveckling och modernisering av infrastruktur för vård av barn i riskzonen
|
Måltavla
|
Kapaciteten hos inrättningar för barn i riskzonen
|
|
Platser
|
0
|
220
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Det ska finnas minst 220 platser i anläggningarna för riskutsatta barn som förvärvats, byggts eller renoverats i enlighet med ansökningsomgången för projekt i delmål 275 eller en annan ansökningsomgång som uppfyller samma krav.
Av de 220 platserna ska minst 35 % renoveras och uppnå antingen minst 30 % primärenergibesparingar eller minst 30 % minskning av direkta och indirekta växthusgasutsläpp.
|
U. KOMPONENT 4.1: Systemstöd till offentliga investeringar
Denna del av Tjeckiens återhämtnings- och resiliensplan bidrar till att ta itu med utmaningen att stärka den offentliga förvaltningens administrativa kapacitet i Tjeckien. Syftet med komponenten är att tillhandahålla metodstöd för förberedelse av projekt, modernisera den strategiska ramen och kapaciteten på området offentlig upphandling, stödja förberedelse av investeringsprojekt och öka antalet anställda som arbetar med genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanen i Tjeckien.
Komponenten stöder den landsspecifika rekommendationen 3 2019, enligt vilken Tjeckien ska minska den administrativa bördan för investeringar och stödja mer kvalitetsbaserad konkurrens vid offentlig upphandling, och landsspecifik rekommendation 3 2020, enligt vilken Tjeckien ska stödja små och medelstora företag genom att i större utsträckning använda finansieringsinstrument för att säkerställa likviditetsstöd, minska den administrativa bördan och förbättra e-förvaltning.
Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01).
U.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform 1: Metodstöd för utarbetande av projekt i linje med EU:s mål
Reformen består av institutionella och förfarandemässiga förändringar och syftar till att tillhandahålla kapacitetsuppbyggnad samt metod- och informationsstöd till offentliga investerare, t.ex. kommuner, regioner eller företag som ägs av offentliga organ som ansvarar för genomförandet av offentliga investeringar. Detta metod- och informationsstöd ska tillhandahållas av det inrättade samordnings- och kompetenscentrumet. Reformen ska inriktas på antagandet av samordnings- och kompetenscentrumets förvaltningsplan med en detaljerad beskrivning av den verksamhet som får stöd och tidsplanen för dess genomförande.
Denna reform ska genomföras senast den 31 december 2023.
Reform 2: Metodstöd och modernisering av offentliga investeringar
Reformen består av institutionella och förfarandemässiga förändringar och syftar till att stödja utarbetandet och antagandet av en ny strategi för offentlig upphandling och en handlingsplan för dess genomförande. Strategin och handlingsplanen ska åtminstone inriktas på följande prioriteringar: professionalisering av upphandlande myndigheter, hållbara inköp, centralisering och gemensamma inköp.
Denna reform ska genomföras senast den 31 mars 2024.
Reform 3: Ekonomiskt stöd för förberedelse av projekt i linje med EU:s mål
Reformen syftar till att stödja lokala och regionala myndigheter i utarbetandet av minst 300 projektdokumentation i linje med EU:s mål.
Denna reform ska genomföras senast den 30 september 2024.
Reform 4: Ökad effektivitet och förbättrat genomförande av den nationella återhämtnings- och resiliensplanen
Reformen består av institutionella och förfarandemässiga förändringar och syftar till att stärka den administrativa kapaciteten att samordna och genomföra Tjeckiens återhämtnings- och resiliensplan. Nya heltidsekvivalenter ska anställas för att stödja strategisk, analytisk, samordnings-, övervaknings-, kontroll- och kommunikationsverksamhet i de organ som deltar i genomförandet av planen, inbegripet dess samordning och revision. Kommunikations- och mediekampanjer samt nya funktioner i övervaknings- och rapporteringssystemet ska också stödjas.
Denna reform ska genomföras senast den 31 december 2024.
U.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnr NUM.
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
280
|
Reform 1:
Metodstöd för utarbetande av projekt i linje med EU:s mål
|
Milstolpe
|
Inrättande av samordnings- och kompetenscentrumet och antagande av dess förvaltningsplan.
|
Samordnings- och kompetenscentrumet inrättas och dess förvaltningsplan antas.
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Samordnings- och kompetenscentrumet ska inrättas för att tillhandahålla metodstöd för förberedelse av projekt i linje med EU:s mål.
Förvaltningsplanen ska innehålla en beskrivning av centrumets planerade verksamhet och tidsplanen för utarbetandet av den. Verksamheten ska åtminstone omfatta utarbetande av vägledningsdokument, utbildning, spridning och stöd till andra myndigheter.
|
|
281
|
Reform 2: Metodstöd och modernisering av offentliga investeringar
|
Milstolpe
|
Tjeckiens regering antar en ny strategi för offentlig upphandling och en handlingsplan för dess genomförande
|
Den antagna strategin och handlingsplanen
|
|
|
|
KVARTAL 1
|
2024
|
En ny strategi för offentlig upphandling och en handlingsplan för dess genomförande ska antas. Strategin och handlingsplanen ska åtminstone inriktas på följande prioriteringar: professionalisering av upphandlande myndigheter, hållbara inköp, centralisering och gemensamma inköp.
Handlingsplanen ska innehålla en tidsplan och mål för genomförandet av de prioriterade områden som utarbetats i strategin.
|
|
282
|
Reform 3:
Ekonomiskt stöd för förberedelse av projekt i linje med EU:s mål
|
Måltavla
|
Antal projekt som valts ut för stöd
|
|
Antal utfärdade tilldelningsbeslut
|
0
|
300
|
KVARTAL 3
|
2024
|
Utarbetande av projektdokumentation för 300 projekt ska stödjas. Ett beslut om beviljande av bidrag ska utfärdas av bidragsgivaren (ministeriet för regional utveckling) för varje projekt.
|
|
284
|
Reform 4:
Ökad effektivitet och förbättrat genomförande av återhämtnings- och resiliensplanen
|
Milstolpe
|
Godkännande av en regeringsresolution om att öka den administrativa kapaciteten för genomförandet av den nationella återhämtnings- och resiliensplanen (beslut om systemisering) och godkännande av den tillhörande budgeten
|
Godkänt regeringsbeslut om att öka den administrativa kapaciteten för genomförandet av planen och tillhörande budget
|
|
|
|
KVARTAL 3
|
2023
|
Regeringsresolutioner som ålägger inrikesministern att öka den administrativa kapaciteten att stödja genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanen ska godkännas. De ska
a)inkludera systematisering av positioner i relevanta ministerier (komponentägare) och genomförandeenheter,
b)fördela medel för förfinansiering från statsbudgeten
c)öka kapaciteten för genomförande av den ideella organisationen genom användning av avtal för att utföra arbete.
Finansiering från den nationella budgeten för förfinansiering av de positioner som tilldelats genom beslutet om systemisering ska godkännas av regeringen.
|
|
285
|
Reform 4:
Ökad effektivitet och förbättrat genomförande av återhämtnings- och resiliensplanen
|
Måltavla
|
Öka antalet personer som arbetar med planen för återhämtning och resiliens senast 2023
|
|
Heltidsekvivalenter
|
196
|
338
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Minst 338 personer i heltidsekvivalenter ska arbeta med planen för återhämtning och resiliens.
|
|
286
|
Reform 4:
Ökad effektivitet och förbättrat genomförande av återhämtnings- och resiliensplanen
|
Milstolpe
|
Godkänd medie- och kommunikationsplan för den reviderade återhämtnings- och resiliensplanen
|
Godkänd medie- och kommunikationsplan för den reviderade återhämtnings- och resiliensplanen
|
|
|
|
KVARTAL 1
|
2024
|
Uppdateringen av medie- och kommunikationsplanen för den reviderade återhämtnings- och resiliensplanen ska antas.
|
|
287
|
Reform 4:
Ökad effektivitet och förbättrat genomförande av den nationella återhämtnings- och resiliensplanen
|
Milstolpe
|
Uppgradering av databassystemet (AIS)
|
Det uppgraderade databassystemet (AIS) blir tillgängligt för de organ som genomför planen för återhämtning och resiliens.
|
|
|
|
KVARTAL 3
|
2024
|
Det uppgraderade databassystemet ska vara på plats och i drift. Systemet ska åtminstone omfatta följande nya element:
a.Nya delmål och mål samt ändring av befintliga uppgifter om delmål/mål.
b.Nya funktioner kopplade till upprättandet av statistiska rapporter.
c.utveckling av systemet i enlighet med ytterligare rapporteringskrav.
|
|
288
|
Reform 4:
Ökad effektivitet och förbättrat genomförande av den nationella återhämtnings- och resiliensplanen
|
Måltavla
|
Öka antalet personer som arbetar med planen för återhämtning och resiliens senast 2024
|
|
Heltidsekvivalenter
|
338
|
470
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Minst 470 personer i heltidsekvivalenter ska arbeta med planen för återhämtning och resiliens
|
V. KOMPONENT 4.2: Nya kvasikapitalinstrument för främjande av entreprenörskap och utveckling av Tjeckiens garanti- och utvecklingsbank (ČMZRB) som nationell utvecklingsbank
Denna del av Tjeckiens återhämtnings- och resiliensplan tar itu med utmaningarna när det gäller små och medelstora företags tillgång till finansiering.
Syftet med komponenten är att utvidga ČMZRB:s produktlinje till att omfatta ett nytt instrument med kapital likställt med eget kapital och stärka ČMZRB:s kapacitet för dess genomförande, inbegripet utformningen av interna regleringsförfaranden och it-system. En integrerad del av reformen ska vara att uppdatera ČMZRB-strategin så att den omfattar principer för hållbar finansiering i linje med EU:s miljömål med full tillämpning av principen om att inte orsaka betydande skada.
Komponenten stöder genomförandet av den landsspecifika rekommendationen om stöd till små och medelstora företag genom ökad användning av finansiella instrument för att säkerställa likviditetsstöd (landsspecifik rekommendation 3 2019).
Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01).
V.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform 1: Utveckling av den tjeckisk-marinska garanti- och utvecklingsbanken som en nationell utvecklingsbank
Syftet med reformen är att stärka ČMZRB:s ställning som nationell utvecklingsbank och dess kapacitet att genomföra finansieringsinstrument, särskilt sådana som stöder målen för den gröna omställningen.
Reformen ska syfta till att uppnå följande mål:
·Uppdatering av ČMZRB-strategin så att den omfattar principer för hållbar finansiering i linje med EU:s miljömål.
·Stärka de institutionella och mänskliga resurserna för att säkerställa en effektiv förvaltning av den nya typen av finansieringsinstrument, bland annat genom att anpassa de interna regleringsförfarandena för it-systemen för den nya produkten.
·Utveckling av en metod för projektutvärdering och projekturval som uppfyller kraven i den tekniska vägledningen (2021/C58/01) och kriterierna för grön märkning enligt bilaga VI till förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens, vilket möjliggör stöd till verksamhet med en klimatkoefficient på 40 % eller 100 %.
Reformen ska vara genomförd senast den 31 december 2021.
Investeringar 1: Utveckling av en ny budgetpost för instrument med kapital likställt med eget kapital och gröna lån till stöd för entreprenörskap
Denna åtgärd ska bestå av en offentlig investering i en facilitet för att stimulera privata investeringar och förbättra tillgången till finansiering för Tjeckiens små och medelstora företag. Faciliteten ska fungera genom att tillhandahålla finansiering direkt till den privata sektorn. På grundval av investeringen från faciliteten för återhämtning och resiliens syftar faciliteten till att inledningsvis tillhandahålla minst 18 400 000 EUR i finansiering.
Tjeckien ska genomföra följande åtgärder:
·Ingå ett finansieringsavtal mellan den nationella utvecklingsbanken, i egenskap av efterträdare till ČMZRB, och industri- och handelsministeriet, som tydligt fastställer att de projekt som stöds av ČMZRB inom ramen för planen för återhämtning och resiliens ska uppfylla målen i förordning (EU) 2021/241, inbegripet kriterierna för att inte orsaka betydande skada och grön märkning.
·För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska det rättsliga avtalet mellan industri- och handelsministerierna och den nationella utvecklingsbanken och finansieringsinstrumentets efterföljande investeringspolitik
I.kräva tillämpning av Europeiska kommissionens tekniska vägledning om hållbarhetssäkring för InvestEU-fonden. och
II.utesluta följande förteckning över verksamheter och tillgångar från stödberättigande: i) Verksamhet och tillgångar med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning i senare led
. II) Verksamhet och tillgångar inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena
. III) Verksamhet och tillgångar i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar
och anläggningar för mekanisk biologisk behandling
. och iv) verksamheter och tillgångar där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. och
III.kräva att enheten eller den finansiella intermediären kontrollerar att stödmottagaren följer relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning för alla transaktioner, inbegripet de som är undantagna från hållbarhetssäkring.
Faciliteten ska förvaltas av den nationella utvecklingsbanken som genomförandepartner. Faciliteten ska omfatta följande produktlinjer:
·Efterställda (mezzanine) lån som medfinansieras genom ett kommersiellt lån på projektbasis där den nationella utvecklingsbanken agerar som efterställd borgenär. och
·Gröna lån som medfinansieras genom kommersiella lån på projektbasis utan efterställning.
För att genomföra investeringen i faciliteten ska det uppdaterade finansieringsavtal som ingåtts mellan Tjeckien och den nationella utvecklingsbanken också innehålla följande innehåll:
1. Beskrivning av facilitetens beslutsprocess: Det slutliga investeringsbeslutet för investeringsanslaget ska fattas av en investeringskommitté eller annat motsvarande ledningsorgan och godkännas med en majoritet av rösterna av ledamöter som är oberoende i förhållande till regeringen.
2.Nyckelkrav i den tillhörande investeringspolicyn, som ska omfatta följande:
·En beskrivning av den eller de finansiella produkterna och de stödberättigande slutliga stödmottagarna.
·Kravet på att alla investeringar som får stöd ska vara ekonomiskt bärkraftiga.
·Kravet att facilitetens slutliga stödmottagare inte ska få stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad.
3.Det belopp som omfattas av det uppdaterade finansieringsavtalet och avgiftsstrukturen för den nationella utvecklingsbanken.
För att säkerställa att verksamheterna överensstämmer med bilaga VI till förordning (EU) 2021/241 ska urvalskriterierna kräva att de verksamheter som får stöd uppfyller kraven för de tillämpliga interventionsområdena i bilaga VI till den förordningen (med en koefficient på 40 % eller 100 %).
Genomförandet av åtgärden ska vara slutfört senast den 31 augusti 2026.
V.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnr NUM.
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning och tydlig definition av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
198
|
Reform 1: Utveckling av den tjeckisk-marinska garanti- och utvecklingsbanken som en nationell utvecklingsbank
|
Milstolpe
|
Antagande av strategin på medellång sikt för den tjeckisk-madaviska garanti- och utvecklingsbanken (ČMZRB), godkänd av bankens aktieägare (företrädd av industri- och handelsministerierna, finansministerierna och ministeriet för lokal utveckling)
|
Antagande av strategin på medellång sikt för den tjeckisk-madaviska garanti- och utvecklingsbanken (ČMZRB)
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2021
|
Den nya strategin ska godkännas av bankens aktieägare: Industri- och handelsministerierna, finansministeriet och den lokala utvecklingen). Den ska innehålla bestämmelser om säkerställande av efterlevnad av den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).
|
|
199
|
Reform 1: Utveckling av den tjeckisk-marinska garanti- och utvecklingsbanken som en nationell utvecklingsbank
|
Milstolpe
|
Tillhandahållande av en förvaltningsmodell för det nya instrumentet likställt med eget kapital
|
Godkännande av genomförandeplanen och de interna föreskrifterna för förvaltningen av den nya typen av finansieringsinstrument av styrelsen för den tjeckisk-marinska garanti- och utvecklingsbanken (ČMZRB)
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2021
|
Delmålet ska uppnås genom att styrelsen för den tjeckisk-marinska garanti- och utvecklingsbanken (ČMZRB) godkänner genomförandeplanen och de interna bestämmelserna för förvaltningen av nya typer av finansieringsinstrument.
De nya reglerna ska omfatta villkor och metoder för projektutvärdering som säkerställer överensstämmelse med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) och kraven för de tillämpliga insatsområdena i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241 (med en koefficient på 40 % eller 100 %). De nya reglerna ska rådfrågas med marknadsenheter och professionella rådgivare.
|
|
200
|
Investeringar 1: Utveckling av en ny budgetpost för instrument med kapital likställt med eget kapital och gröna lån till stöd för entreprenörskap
|
Milstolpe
|
Finansieringsavtal med den tjeckisk-marinska garanti- och utvecklingsbanken som en nationell utvecklingsbank (ČMZRB)
|
Undertecknande av finansieringsavtalet.
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2021
|
Delmålet ska uppnås vid undertecknandet av finansieringsavtalet mellan den tjeckisk-marinska garanti- och utvecklingsbanken som en nationell utvecklingsbank (ČMZRB) och industri- och handelsministeriet. Avtalet ska innehålla följande: 1) investeringspolitik, 2) kriterier för stödberättigande, 3) efterlevnad av den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) för stödmottagare som får stöd inom ramen för denna åtgärd genom användning av hållbarhetssäkring, en förteckning över uteslutningar och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.
Urvalskriterierna ska kräva att de verksamheter som får stöd uppfyller kraven för de tillämpliga interventionsområdena i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241 (med en koefficient på 40 % eller 100 %). I finansieringsavtalet ska det anges att återflöden från finansieringsinstrumentet för den tjeckisk-marinska garanti- och utvecklingsbanken i egenskap av nationell utvecklingsbank (ČMZRB) ska användas först efter 2026.
|
|
201
|
Investeringar 1: Utveckling av en ny budgetpost för instrument med kapital likställt med eget kapital och gröna lån till stöd för entreprenörskap
|
Milstolpe
|
Rättsliga avtal som undertecknats med slutliga stödmottagare och slutförande av investeringen.
|
Rättsliga överenskommelser och överföringsintyg
|
|
|
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Den nationella utvecklingsbanken ska ha ingått rättsliga finansieringsöverenskommelser med slutliga stödmottagare för ett belopp som krävs för att använda 100 % av RRF-investeringen i faciliteten (med beaktande av förvaltningsavgifter) i linje med det uppdaterade finansieringsavtalet.
Den nationella utvecklingsbanken ska utarbeta en rapport om den procentandel av denna finansiering som bidrar till klimatmålen med hjälp av metoden i bilaga VI till förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens.
Tjeckien ska överföra 18 400 000 EUR till den nationella utvecklingsbanken för faciliteten. Överlåtelsen ska ske på villkor att kraven i beskrivningen av åtgärden inkluderas i de relevanta avtalsavtalen.
|
W. KOMPONENT 4.3: Reformer mot korruption
Denna del av Tjeckiens återhämtnings- och resiliensplan bidrar till att ta itu med utmaningen att stärka Tjeckiens ram för korruptionsbekämpning genom att anta lagstiftning om skydd av visselblåsare och lobbyverksamhet. Reformen ska också syfta till att bygga upp analytiska databaser om korruption, som därefter kan användas för att utforma och genomföra effektivare och mer målinriktade åtgärder mot korruption. Denna del omfattar också en reform av rättsväsendet som syftar till att stärka den rättsliga ramen och öppenheten i fråga om domstolar, domare, åklagare och exekutionstjänstemän.
Komponenten stöder genomförandet av den landsspecifika rekommendationen 1 och 2019, enligt vilken Tjeckien ska anta pågående åtgärder mot korruption.
Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01).
W.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform 1: Skydd av visselblåsare
Åtgärden syftar till att förbättra de rättsliga garantierna för visselblåsare och förbättra uppfattningen om visselblåsare inom den offentliga förvaltningen och i det civila samhället. Ny lagstiftning planeras för att säkerställa ett effektivt skydd för visselblåsare mot repressalier på arbetsplatsen och inrätta interna rapporteringskanaler för visselblåsning från offentliga institutioner, kommuner och stora företag. Ett externt anmälningssystem för visselblåsning ska inrättas vid justitieministeriet. För att förbättra uppfattningen om visselblåsare ska en informationskampanj genomföras som riktar sig till både den offentliga förvaltningen och rättsväsendet samt allmänheten.
Reformen ska vara genomförd senast den 31 december 2023.
Reform 2: Stärka den rättsliga ramen och öppenheten i fråga om domstolar, domare, åklagare och exekutionstjänstemän
Syftet med denna reform är att inrätta ett öppet och enhetligt system för rekrytering och urval av domare och domare på grundval av exakta, objektiva och enhetliga kriterier. Dessutom syftar reformen till att mer i detalj reglera domarnas kompletterande verksamhet och till att effektivisera domstolsförfaranden som inbegriper bedömare. Det syftar också till att stärka garantierna för disciplinära förfaranden för domare, åklagare och exekutionstjänstemän genom att införa en överklagandeprövning. Reformen ska genomföras genom följande åtgärder:
●Lagen om domstolar, domare, bedömare och statlig förvaltning av domstolar (lagen om domstolar och domare) träder i kraft senast den 31 december 2021.
●Lagen om förfaranden i mål som rör domare, åklagare och exekutionstjänstemän träder i kraft senast den 31 januari 2025.
Reform 3: Insamling och analys av uppgifter om korruption
Reformen syftar till att få fram kvantitativa och kvalitativa uppgifter om förekomsten av korruption och bredda utbudet av verktyg för att kartlägga och analysera de dominerande typerna av korruption inom olika sektorer. Detta ska uppnås genom ett forskningsprojekt som ska identifiera korruptionens omfattning och former inom utvalda sektorer i Tjeckien. Analysen ska resultera i rekommendationer om åtgärder för att minska korruptionen inom de utvalda sektorerna och förväntas bidra till regeringens framtida strategier mot korruption. I den slutliga forskningsrapporten ska det föreslås en metod för mätning av direkta och indirekta erfarenheter av korruption. Metoden ska göras tillgänglig för statliga myndigheter, ideella organisationer och akademiska samfund för vidare utveckling och tillämpning.
Reformen ska vara genomförd senast den 31 december 2023.
Reform 4: Fastställande av regler för lobbyverksamhet
Lobbyverksamhet regleras för närvarande inte i Tjeckien. Syftet med denna reform är att inrätta en rättslig ram för lobbyverksamhet i lagstiftningsprocessen, möjliggöra offentlig granskning av lobbyverksamhet och därigenom öka insynen i hela lagstiftningsprocessen. En ny lag om lobbyverksamhet ska antas, som ska fastställa regler för lobbyverksamhet för att skilja mellan legitim lobbyverksamhet och icke önskvärd, icke-transparent lobbyverksamhet.
Reformen ska vara slutförd senast den 31 december 2024.
Reform 5: Kontroll och revision
Ett effektivt skydd av unionens ekonomiska intressen vid genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens förutsätter att det fastställs lämpliga åtgärder för att förebygga, upptäcka och korrigera bedrägerier, korruption och intressekonflikter enligt definitionen i artikel 61 i budgetförordningen. Därför är en förbättring av kontroll- och revisionsmiljön en förutsättning för ett effektivt genomförande av planen i enlighet med tillämplig unionsrätt och nationell rätt. Denna reform omfattar flera åtgärder för att skydda unionens ekonomiska intressen, särskilt i) förbättringar av det nationella kontrollsystemet för att förebygga, upptäcka och korrigera intressekonflikter, ii) en granskning av efterlevnaden av de nationella förfarandena för att säkerställa att tillämpningen av verkligt huvudmannaskap inom ramen för facilitetens interna kontrollsystem är helt anpassad till definitionen av verkliga huvudmän enligt definitionen i artikel 3.6 i direktiv 2015/849, i dess ändrade lydelse enligt direktiv 2018/843, (iii) antagande av en revisionsstrategi som säkerställer en oberoende och effektiv revision av genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens, iv) godkännande av förfarandena för systemet för insamling, lagring och behandling av uppgifter avseende alla slutmottagare, inbegripet alla verkliga huvudmän i enlighet med artikel 3 i direktiv (EU) 2015/849, och v) ett databassystem för övervakning av genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens och för insamling och lagring av alla uppgifter som avses i artikel 22.2 d i förordning (EU) 2021/241.
Reformen ska vara genomförd senast den 30 juni 2022. Alla dessa delmål ska uppfyllas innan den första ansökan om utbetalning lämnas in till kommissionen.
W.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnr NUM.
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning och tydlig definition av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
202
|
Reform 1: Skydd av visselblåsare
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av lagen om skydd av visselblåsare och den åtföljande ändringslagen
|
Bestämmelse i lagen om skydd för visselblåsare som anger ikraftträdandet
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Lagen om skydd av visselblåsare ska
·förbud mot repressalier mot visselblåsare
·kräva att det inrättas en extern informationskanal för visselblåsning vid justitieministeriet
·kräva att offentliga institutioner, stora kommuner och stora företag inrättar interna anmälningssystem för visselblåsning
|
|
203
|
Reform 2: Reform av rättsväsendet som syftar till att stärka den rättsliga ramen och öppenheten i fråga om domstolar, domare, åklagare och exekutionstjänstemän
|
Milstolpe
|
Lagen om domstolar och domare träder i kraft
|
Bestämmelse i lagen om domstolar och domare om ikraftträdande
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2021
|
Lagen om domstolar och domare ska
·införa objektiva regler för urval av domare och domstolstjänstemän
·tillhandahålla en mer detaljerad reglering av domarnas sekundära verksamhet
·effektivisera domstolsförfaranden där lekmannadomare deltar
|
|
204
|
Reform 2: Reform av rättsväsendet som syftar till att stärka den rättsliga ramen och öppenheten i fråga om domstolar, domare, åklagare och exekutionstjänstemän
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av lagen om förfaranden i mål som rör domare, åklagare och exekutionstjänstemän
|
Bestämmelse i lagen om förfaranden i mål som rör domare, åklagare och exekutionstjänstemän som anger ikraftträdande
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Lagen om förfaranden i mål som rör domare, åklagare och exekutionstjänstemän ska
·införa en överklagandebaserad prövning av disciplinnämndens beslut
·införa åtgärder för att öka effektiviteten i förfarandena för domare, åklagare och utmätningsmän, närmare bestämt när det gäller disciplinnämndernas sammansättning, löner till tjänstemän som dömts för disciplinära fel och lösning av ett disciplinärt ärende genom överenskommelse
|
|
205
|
Reform 3: Insamling och analys av uppgifter om korruption
|
Milstolpe
|
Införande av metoder för att mäta korruption i Tjeckien
|
Justitieministeriets offentliggörande av metoden
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Den nya metoden ska möjliggöra reproducerbar och effektiv mätning av de direkta och indirekta erfarenheterna av korruption i Tjeckien. Det ska ingå i den slutliga forskningsrapporten, som också ska
·identifiera korruptionens omfattning och former inom utvalda sociala sektorer i Tjeckien.
·utarbeta rekommendationer om åtgärder för att minska korruptionen inom de utvalda sektorerna
|
|
206
|
Reform 4: Reglering av lobbyverksamhet
|
Milstolpe
|
Lagen om lobbyverksamhet träder i kraft
|
Bestämmelse i lagen om lobbyverksamhet som anger ikraftträdande
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Lagen om lobbyverksamhet ska
·definiera lobbyverksamhet
·kräva upprättande av ett register över lobbyister och lobbyister
·införa en skyldighet att registrera lobbyverksamhet och sanktioner vid bristande efterlevnad.
|
|
207
|
Reform 5: Kontroll och revision
|
Milstolpe
|
Systemet för att samla in, lagra och tillgängliggöra uppgifter om alla slutmottagare, inklusive alla verkliga huvudmän (i enlighet med artikel 3.6 i direktivet om bekämpning av penningtvätt).
|
Förfarande som godkänts och genomförts av leveransenheten med en beskrivning av systemet för att samla in och tillgängliggöra uppgifter om slutmottagare
|
|
|
|
KVARTAL 2
|
2022
|
Förfarandet som beskriver hur uppgifter om slutmottagare, entreprenörer, underleverantörer, verkliga huvudmän och förteckningen över eventuella åtgärder för genomförande av reformer och investeringsprojekt ska samlas in och lagras genomförs framgångsrikt. Systemet för att samla in och tillgängliggöra uppgifter om slutmottagare ska överensstämma med kraven i artikel 22.2 d i RRF-förordningen. Denna beskrivning ska uttryckligen omfatta alla kategorier av uppgifter som nämns i artikel 22.2 d, inbegripet ”verkliga huvudmän” enligt definitionen i artikel 3.6 i direktiv 2015/849, ändrat genom direktiv 2018/843.
Förfarandena ska godkännas och genomföras av förvaltningsrådet för faciliteten för återhämtning och resiliens. Systemet för insamling av uppgifter kommer att baseras på och följa bästa praxis från MS2014 ± systemet.
|
|
208
|
Reform 5: Kontroll och revision
|
Milstolpe
|
Upprättande och genomförande av en handlingsplan för samordningsorganets administrativa system, särskilt när det gäller tillräckligt och systematiskt förebyggande av intressekonflikter inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens.
|
Effektivt genomförande av handlingsplanen, bekräftat genom uppdaterade förfaranden och processer i samordningsorganet
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2021
|
Ett effektivt genomförande av handlingsplanen kommer att säkerställa ett effektivt internt administrativt system inom samordningsorganet, särskilt när det gäller att i tillräcklig utsträckning och systematiskt förebygga intressekonflikter.
Handlingsplanen ska innehålla åtgärder för att säkerställa att betalningar till slutmottagare, entreprenörer och underleverantörer inom ramen för planen skulle bli föremål för förhandskontroller av kontroll av intressekonflikter ned till nivån för verkliga huvudmän enligt definitionen i artikel 3.6 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849.
|
|
209
|
Reform 5: Kontroll och revision
|
Milstolpe
|
Åtgärder för att förebygga intressekonflikter som genomförs av samordningsorganet.
|
Revisionsrapport som bekräftar ett effektivt genomförande av handlingsplanen.
|
|
|
|
KVARTAL 2
|
2022
|
Uppföljningsrevisionen ska utföras av revisionsorganet för att bekräfta genomförandet av handlingsplanen.
|
|
210
|
Reform 5: Kontroll och revision
|
Milstolpe
|
Databassystem
|
Revisionsrapport som bekräftar databassystemets funktioner
|
|
|
|
KVARTAL 2
|
2022
|
Ett databassystem för övervakning av genomförandet av RRF ska finnas på plats och vara i drift.
Systemet ska minst omfatta följande funktioner:
(a) Insamling av uppgifter och övervakning av uppnåendet av delmål och mål.
(b) Insamling, lagring och säkerställande av tillgång till de uppgifter som krävs enligt artikel 22.2 d i-iii i RRF-förordningen.
|
|
211
|
Reform 5: Kontroll och revision
|
Milstolpe
|
Revisionsstrategi som säkerställer en oberoende och effektiv revision av genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens
|
Revisionsstrategi godkänd av chefen för revisionsorganet
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2021
|
Antagande och ikraftträdande av en revisionsstrategi för revisionsorganet som säkerställer en oberoende och effektiv revision av genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens i enlighet med internationellt accepterade revisionsstandarder.
Strategin ska åtminstone ange metoden och tillvägagångssättet för riskbedömning, frekvensen och typen av revisioner (såsom system- och projektrevisioner, skrivbordsgranskningar och revisioner på plats) som ska utföras under de olika genomförandestadierna av de reformer och investeringar som genomförs inom ramen för planen samt tillförlitligheten hos de uppgifter som stöder uppnåendet av delmål och mål.
|
|
212
|
Reform 5: Kontroll och revision
|
Milstolpe
|
Översyn av definitionen av verkligt huvudmannaskap i förhållande till kontrollsystemet för faciliteten för återhämtning och resiliens
|
Rapportera från en efterlevnadsöversyn med förslag om möjliga uppföljningsåtgärder.
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2021
|
En granskning av efterlevnaden av de nationella förfarandena ska genomföras för att säkerställa att tillämpningen av verkligt huvudmannaskap inom ramen för kontrollsystemet för faciliteten för återhämtning och resiliens är helt anpassad till definitionen av verkliga huvudmän enligt definitionen i artikel 3.6 i direktiv 2015/849, i dess ändrade lydelse enligt direktiv 2018/843. Översynen ska omfatta både lagstiftning och vägledning, inbegripet en handbok för registret över verkliga huvudmän. Översynen ska också omfatta effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner vid åsidosättande av skyldigheten att inhämta och inneha information om verkligt huvudmannaskap, i enlighet med artikel 30.1 i direktiv 2015/849, ändrat genom direktiv 2018/843.
Efter översynen ska potentiella brister som konstaterats korrigeras.
|
|
213
|
Reform 5: Kontroll och revision
|
Milstolpe
|
Vägledning om undvikande och hantering av intressekonflikter
|
Vägledning om undvikande och hantering av intressekonflikter som utfärdas av samordningsorganets leveransenhet. Revision utförd av revisionsmyndigheten
|
|
|
|
KVARTAL 2
|
2022
|
Genomförandeenheten antar riktlinjer för att säkerställa att komponentägarna och andra enheter som genomför reformer och investeringar inom ramen för planen för återhämtning och resiliens undviker och hanterar intressekonflikter. Vägledningen ska återspegla hela bredden av nödvändiga åtgärder för att skydda EU:s budget mot bedrägerier och oriktigheter. Denna vägledning ska grundas på kommissionens tillkännagivande – Vägledning om undvikande och hantering av intressekonflikter enligt budgetförordningen (EUT C 121, 9.4.2021, s. 1).
Vägledningen ska harmonisera de åtgärder som ska vidtas av komponentägarna och andra enheter som genomför reformer och investeringar inom ramen för planen för återhämtning och resiliens (ministerier, andra offentliga organ, statliga medel osv.).
|
|
214
|
Reform 5: Kontroll och revision
|
Milstolpe
|
Förfaranden för att undvika intressekonflikter i enlighet med artikel 61 i budgetförordningen
|
Revisionsrapport med ett revisionsuttalande utan reservation om ändamålsenligheten i facilitetens interna kontrollsystem för att förebygga, upptäcka och korrigera intressekonflikter
|
|
|
|
KVARTAL 2
|
2022
|
Det interna kontrollsystemet för faciliteten för återhämtning och resiliens för att undvika intressekonflikter ska vara effektivt och särskilt säkerställa att
(a) Insamling, lagring och behandling av uppgifter avseende alla slutmottagare, inbegripet alla verkliga huvudmän enligt artikel 3.6 i direktiv (EU) 2015/849.
b) Det interna kontrollsystemet för att förebygga, upptäcka och korrigera intressekonflikter är förenligt med artikel 61 i budgetförordningen. och
c) Nationella kontrollförfaranden för att undvika intressekonflikter för alla verkliga huvudmän är effektiva.
|
X. KOMPONENT 4.4: Effektivisering av den offentliga förvaltningen
Denna del av Tjeckiens återhämtnings- och resiliensplan tar itu med utmaningen att stärka tillämpningen av den evidensbaserade strategin för beslutsfattande, samtidigt som samordningen mellan olika nivåer (centrala och regionala) inom den offentliga förvaltningen förbättras. Syftet är att åtgärda bristen på tillräcklig analytisk kapacitet inom Tjeckiens offentliga förvaltning.
Komponenten stöder den landsspecifika rekommendationen, enligt vilken Tjeckien ska sträva efter att minska den administrativa bördan och förbättra e-förvaltningen (landsspecifik rekommendation 3 2019).
Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01).
X.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform 1: Öka effektiviteten, kundorienteringen och tillämpningen av principerna om evidensbaserat beslutsfattande inom offentlig förvaltning.
Åtgärden syftar till att öka effektiviteten, kundorienteringen och användningen av principerna om evidensbaserat beslutsfattande inom den offentliga förvaltningen. Syftet är att bygga vidare på rekommendationerna i OECD:s översyn av den offentliga styrningen, särskilt på områdena i kapitel 2 (Förbättrad politisk samordning och strategisk planering i centrum för förvaltningen), kapitel 3 (Främjande av evidensbaserat beslutsfattande), kapitel 6 (Att locka till sig och utveckla färdigheter i den offentliga förvaltningen).
Reformen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.
X.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnr NUM.
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning och tydlig definition av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
215
|
Reform 1: Ökad effektivitet, kundvänlig inriktning och användning av principerna om evidensbaserat beslutsfattande inom offentlig förvaltning
|
Måltavla
|
Slutförande av åtgärder som syftar till att främja evidensbaserat beslutsfattande och förbättra den politiska samordningen och den strategiska planeringen i centrum för regeringen.
|
|
Genomförda åtgärder
|
0
|
5
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Följande åtgärder ska slutföras:
1.Ett datalager ska inrättas. Den ska innehålla uppgifter om offentliga myndigheters verksamhet.
2. En klimatenergimodell ska uppdateras, konsolideras eller skapas. Modellens resultat syftar till att användas för att utarbeta minst en nationell strategi.
3. Regeringen ska diskutera en rapport med en översyn av befintliga strategier för att uppnå målen för hållbar utveckling. Syftet med rapporten är att förbättra den politiska samstämmigheten för hållbar utveckling. Rapporten ska identifiera strategier för att överge och föreslå särskilda åtgärder för att åtgärda identifierade överlappningar och inkonsekvenser. Konkreta aktörer och tidsfrister för att lösa de identifierade problemen ska förtecknas. Dessutom ska rapporten identifiera finansieringsbehoven för strategierna samt befintliga finansieringskällor.
4. Ett it-system för övervakning av målen för hållbar utveckling ska inrättas.
5. En ny version av metoden för konsekvensanalyser ska utarbetas.
|
|
289
|
Reform 1: Ökad effektivitet, kundvänlig inriktning och användning av principerna om evidensbaserat beslutsfattande inom offentlig förvaltning
|
Måltavla
|
Slutförande av åtgärder som syftar till bättre personaladministration inom den offentliga förvaltningen och automatisering av administrativa förfaranden
|
|
Genomförda åtgärder
|
0
|
3
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Följande åtgärder ska slutföras:
1. Ett it-system för personalfrågor ska inrättas och användas av tre eller flera offentliga myndigheter. Systemet ska åtminstone möjliggöra digitalt genomförande av utvalda personalprocesser och göra det möjligt att fylla i formulär för valda personalprocesser.
2. Ett it-system/en it-modul/funktion för automatisering av administrativa förfaranden ska inrättas.
3. Regeringen ska anta en handlingsplan för den höga representanten för offentliga kontor (služební úřady), som åtminstone ska grundas på följande:
1) pilotprojekt, minst tre centrala statliga myndigheter, för förbättrade förfaranden för att anställa och utveckla chefer och specialister. och
2) en empirisk bedömning av den tjeckiska offentliga förvaltningen och modellering av möjliga scenarier för dess reform och/eller utveckling.
|
|
216
|
Reform 1: Ökad effektivitet, kundvänlig inriktning och användning av principerna om evidensbaserat beslutsfattande inom offentlig förvaltning
|
Måltavla
|
Slutförande av utbildning i kundorienterade strategier för personal vid offentliga myndigheter
|
|
Antal anställda
|
0
|
1000
|
KVARTAL 1
|
2025
|
Ett utbildningsprogram för personal vid offentliga myndigheter i kundorienterad strategi ska slutföras. 1000 personer ska utbildas.
|
Y. KOMPONENT 4.5: Utveckling av den kulturella och kreativa sektorn
Denna del av Tjeckiens återhämtnings- och resiliensplan tar itu med behovet av att stödja återhämtningen i de kulturella och kreativa sektorerna, som drabbats hårt av covid-19-pandemin, och samtidigt göra den till en fast del av Tjeckiens övergripande ekonomiska och sociala återhämtning. Komponenten ska också stimulera en digital omställning inom de kulturella och kreativa sektorerna och deras effektiva integrering i det tjeckiska innovationsekosystemet. Dessutom syftarhan till att stärka de kulturella och kreativa sektorernas motståndskraft genom att införa status som ”konstnär” i lagstiftningen och investera i konstnärers och kulturarbetares kompetens för att främja deras förmåga att anpassa sig till nya, särskilt digitala, arbetsmiljöer. Denna del omfattar åtgärder som syftar till att blåsa nytt liv i kultur- och turismrelaterad verksamhet i regionerna och därigenom bidra till den regionala sammanhållningen.
Komponenten stöder hanteringen av den landsspecifika rekommendationen 3 och 2019, enligt vilken Tjeckien ska undanröja de hinder som hindrar utvecklingen av ett fullt fungerande innovationsekosystem, och den landsspecifika rekommendationen 2 och 2020, enligt vilken Tjeckien ska stödja sysselsättning genom aktiv arbetsmarknadspolitik, tillhandahållande av färdigheter, inbegripet digitala färdigheter, och tillgång till digitalt lärande.
Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).
Y.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform 1: Lagstiftningsreform som inför finansiering av kulturinstitutioner med flera källor och registrering av konstnärer
Reformen syftar till att främja kulturinstitutionernas finansiella stabilitet och hållbarhet och att införa en formell status och ett formellt register över konstnärer som möjliggör riktat offentligt ekonomiskt stöd. Det består i antagandet av lagändringar om införande av kooperativ finansiering av kulturinstitutioner med flera källor och inrättande av ett registreringssystem för konstnärer som är berättigade till statligt stöd.
Reformen omfattar också inrättandet av ett bidragsprogram för att stödja den kulturella och den kreativa sektorn, inbegripet stöd till mobilitetsprojekt, nätverksarbete och internationalisering, projekt för kreativt lärande, kompetensutveckling för arbetstagare inom den kulturella och kreativa sektorn (t.ex. digitala färdigheter, finansiell kompetens, ledningskompetens, individuella kreativa projekt eller studieprojekt) och projekt som främjar kopplingar till utbildningssektorn (t.ex. mottagande av utländska föreläsare).
Reformen ska vara genomförd senast den 31 december 2024.
Investeringar 1: Utveckling av regionala kulturella och kreativa sektorer
Huvudsyftet är att säkerställa en rättvis utveckling av de kulturella och kreativa sektorerna på Tjeckiens hela territorium. Investeringen syftar till att skapa 15 kulturella och kreativa centrum, som ska främja kopplingar mellan kultur, kreativa industrier och regionala innovationsekosystem. Investeringarna ska gynna strukturellt missgynnade regioner och områden som lider brist på kulturell infrastruktur och därigenom främja territoriell sammanhållning. Företräde ska ges till projekt som återupplivar befintliga föremål, bidrar till restaurering av kulturarvet eller utvidgar befintliga kulturinstitutioners funktioner. Investeringen ska omfatta stöd till utarbetande och utveckling av regionala strategiska dokument för de kulturella och kreativa sektorerna.
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.
Investeringar 2: Digitalisering av de kulturella och kreativa sektorerna
Syftet är att stödja digitaliseringen av kulturellt innehåll för att säkerställa att det bevaras och blir mer tillgängligt. Investeringen ska ta itu med den låga digitaliseringsnivån av kulturellt innehåll i Tjeckien och bristen på en övergripande metod och utbyte av god praxis på detta område. Detta ska uppnås genom att
●ett bidragssystem för att stödja minst 80 projekt för digitalisering av kulturellt innehåll, med företräde för projekt som möjliggör utrustning och kapacitetsdelning.
●utveckla en metod för att underlätta digitaliseringen av kulturellt innehåll i bibliotek, museer och andra kulturinstitutioner.
●digitalisering av kulturministeriets bidragssystem, som ska möjliggöra en effektiv förvaltning av ansökningarna.
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.
Investeringar 3: Kreativa vouchrar
Investeringen syftar till att främja innovation genom kopplingar mellan små och medelstora företag och framväxande kreativa sektorer. Externa tjänster för yrkesverksamma inom kreativa näringar kan hjälpa små och medelstora företag att förnya sina efterproduktionstjänster och reagera snabbt på marknadens krav och därigenom stödja deras konkurrenskraft. Investeringen ska uppnås genom ett kupongsystem för att stödja mjuka innovationer i små och medelstora företag, vilket kan omfatta men inte begränsas till webbdesign, produkt- och tjänstedesign, grafisk design eller marknadsföringsstrategier. Dessutom ska designkrediter tilldelas små och medelstora företag i ett kompletterande system till stöd för exportfrämjande åtgärder och samråd som håller på att utformas. Minst 3,300 kreativa kuponger och designkrediter ska tilldelas små och medelstora företag i minst tre på varandra följande ansökningsomgångar (2022–2025). Investeringen ska omfatta inrättandet av ett kreativt galleri, som ska tjäna genomförandet och förvaltningen av vouchersystemet och som en bredare kommunikationsplattform för de kulturella och kreativa sektorerna.
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.
Y.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnr NUM.
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning och tydlig definition av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
218
|
Reform 1: Lagstiftningsreform som inför finansiering av kulturinstitutioner med flera källor och registrering av konstnärer
|
Måltavla
|
Antal kulturella och kreativa projekt som får stöd
|
|
Antal
|
0
|
1000
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Stödet ska kanaliseras genom ett bidragssystem. Projekt som får stöd ska omfatta stöd till mobilitetsprojekt, nätverksbyggande och internationalisering, projekt för kreativt lärande, kompetensutveckling för arbetstagare inom den kulturella och kreativa sektorn (t.ex. digitala färdigheter, finansiell kompetens, ledningskompetens, individuella kreativa projekt eller studieprojekt) och projekt som främjar kopplingar till utbildningssektorn (t.ex. mottagande av utländska föreläsare).
|
|
219
|
Investeringar 1: Utveckling av regionala kulturella och kreativa sektorer
|
Måltavla
|
Öppna nya regionala kulturella och kreativa centrum för allmänheten
|
|
Antal
|
0
|
15
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Minst 15 regionala kulturella och kreativa centrum ska stödjas och vara öppna för allmänheten. Stödet ska kanaliseras genom ett bidragssystem. Företräde ska ges till projekt som återupplivar befintliga föremål, bidrar till restaurering av kulturarvet och följer klimatmålen. Urvalet av projekt ska ske med hänsyn till den geografiska balansen. Inom de enskilda regionerna ska företräde ges till strukturellt missgynnade områden och områden med brist på kulturell infrastruktur.
|
|
220
|
Reform 1: Lagstiftningsreform som inför finansiering av kulturinstitutioner med flera källor och registrering av konstnärer
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av lagändringar som möjliggör kooperativ finansiering av kultur med flera källor och införande av registrering av konstnärer
|
Bestämmelse i lagändringarna som anger ikraftträdande
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Lagändringen ska
·möjliggöra finansiering av kultur med flera källor
·förenkla samarbetet mellan städer, regioner och staten
·stärka kulturinstitutionernas finansiella hållbarhet
·införa ett register över konstnärer
|
|
221
|
Investeringar 2: Digitalisering av den kulturella och kreativa sektorn
|
Måltavla
|
Antal slutförda digitaliseringsprojekt för kulturellt innehåll
|
|
Antal
|
0
|
80
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Bidragssystemet ska stödja minst 80 digitaliseringsprojekt för kulturellt innehåll, med företräde för projekt som möjliggör utrustning och kapacitetsdelning. En metod för effektiv digitalisering av kulturellt innehåll ska göras tillgänglig för kulturinstitutioner, med utgångspunkt i bästa praxis på området.
|
|
222
|
Investeringar 3: Kreativa vouchrar
|
Måltavla
|
Antal kreativa kuponger som tilldelats små och medelstora företag
|
|
Antal
|
0
|
3300
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Åtgärden ska stödja mjuka innovationer i små och medelstora företag, vilket kan omfatta men inte begränsas till webbdesign, produkt- och tjänstedesign, grafisk design eller marknadsföringsstrategier, kreativa yrken inom audiovisuellt skapande och exportfrämjande verksamhet. Stödet ska kanaliseras genom två bidragssystem.
Minst 3300 kreativa vouchrar och designkrediter ska tilldelas små och medelstora företag.
Ett kreativt galleri ska inrättas för genomförandet och förvaltningen av systemet och som en bredare kommunikationskanal.
|
Z. KOMPONENT 5.1: Utmärkt forskning och utveckling inom hälso- och sjukvårdssektorn
Komponenten i Tjeckiens återhämtnings- och resiliensplan tar itu med utmaningen att förbättra spetskompetensen inom medicinsk vetenskap och relaterade discipliner. Detta inbegriper forskning på följande områden: infektionssjukdomar, cancer, neurovetenskap, metaboliska sjukdomar eller hjärt- och kärlsjukdomar samt forskning om de socioekonomiska effekterna av hälsorisker. Identifieringen av dessa fält gjordes på grundval av tre kriterier: befintliga uppgifter om dödlighet, potentialen att uppnå spetskompetens och den nuvarande förekomsten av samarbetsstrukturer.
Komponenten syftar till att modernisera och renovera Tjeckiens vetenskapliga infrastruktur till europeiska standarder, utveckla nätverksstrukturer inom forskningsutvecklingssektorn och minska fragmenteringen av forskningssektorn i Tjeckien och därmed förbättra förvaltningen av denna.
Denna del ger stöd som kompletterar komponenterna 6.1 och 6.2 när det gäller stöd till hälso- och sjukvårdssystemen.
Komponenten stöder den landsspecifika rekommendationen om offentlig-privat samarbete inom forskning och utveckling (landsspecifik rekommendation 3 2020).
Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01).
Z.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Investeringar 1: Offentligt forskningsstöd – Utvecklingsstöd för prioriterade områden inom medicinsk vetenskap och tillhörande samhällsvetenskap
Denna investering syftar till att stödja minst fyra forskningskonsortier som vart och ett syftar till att förbättra det systematiska tillhandahållandet av nödvändig sakkunskap inom ett av de utvalda områdena: forskning om infektionssjukdomar, cancerforskning, neurovetenskap, metaboliska sjukdomar eller hjärt- och kärlsjukdomar samt forskning om de socioekonomiska effekterna av hälsorisker. Detta ska öka det vetenskapliga stödet till den offentliga förvaltningen eller snabbare och öppnare utbyte av relevant och vetenskapligt validerad information och forskningsutvecklingsresultat.
Konsortierna förväntas inrättas mellan relevanta universitet, offentliga forskningsinstitutioner och andra offentliga och privata enheter för att säkerställa den nödvändiga kunskapsöverföringen. Dessa konsortier ska bilda nationella forskningsmyndigheter som syftar till att åstadkomma en kvalitativ förändring av de valda prioriterade områdena för forskningsutveckling, med inverkan både i fråga om vetenskaplig produktion och på hur Tjeckiens offentliga förvaltning fungerar i hälsokrissituationer.
Investeringen förväntas omfatta stöd till grundforskning och tillämpad forskning, utrusta forskningsenheter med vetenskaplig infrastruktur av ny kvalitet, inrätta en gemensam vetenskaplig plattform för varje prioriterat område som får stöd och förbättra kapaciteten hos konsortiets forskare genom kompetenshöjning.
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.
Z.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnr NUM.
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning och tydlig definition av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
223
|
Investeringar 1: Offentligt forskningsstöd – Utvecklingsstöd för prioriterade områden inom medicinsk vetenskap och tillhörande samhällsvetenskap
|
Milstolpe
|
Lansering av ett nytt stödprogram för forskning och utveckling
|
Den tjeckiska regeringens godkännande av programmet och inledande av ett anbudsförfarande
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2021
|
Delmålet ska uppnås när ett nytt systemiskt programinstrument lanseras för att stödja forskningsutveckling inom prioriterade medicinska och relaterade samhällsvetenskaper, nämligen forskning om infektionssjukdomar, cancerforskning, neurovetenskap, metaboliska sjukdomar eller hjärt- och kärlsjukdomar samt forskning om sjukdomars socioekonomiska effekter, i enlighet med de nationella bestämmelser som fastställs i lag nr 130/2002 om stöd från offentliga medel till forskning, experimentell utveckling och innovation.
Regeringens antagande ska ske efter samråd med alla berörda parter och i interna och interministeriella samrådsförfaranden, samråd med företrädare för akademiska samfund, tillämpningsgrupper och universitet i forsknings-, utvecklings- och innovationsrådet samt kontroll av absorptionsförmågan.
Den öppna anbudsinfordran för forskning, utveckling och innovation för det nya forskningsutvecklingsprogrammet ska följa de nationella reglerna, särskilt de som fastställs i lag nr 130/2002 om stöd från offentliga medel till forskning, experimentell utveckling och innovation.
|
|
224
|
Investeringar 1: Offentligt forskningsstöd – Utvecklingsstöd för prioriterade områden inom medicinsk vetenskap och tillhörande samhällsvetenskap
|
Måltavla
|
Tilldelning av offentliga kontrakt till minst fyra konsortier för forskningsutveckling
|
|
Antal kontrakt
|
0
|
4
|
KVARTAL 2
|
2022
|
Målet ska uppnås efter anmälan om tilldelning av offentliga kontrakt till minst fyra konsortier för forskningsutveckling inom prioriterade medicinska och relaterade samhällsvetenskaper, nämligen forskning om infektionssjukdomar, cancerforskning, neurovetenskap, metaboliska sjukdomar eller hjärt- och kärlsjukdomar samt forskning om sjukdomars socioekonomiska effekter.
Den totala budgeten för detta ändamål ska uppgå till minst 196 371 000 EUR.
|
|
225
|
Investeringar 1: Offentligt forskningsstöd – Utvecklingsstöd för prioriterade områden inom medicinsk vetenskap och tillhörande samhällsvetenskap
|
Måltavla
|
Validering av minst fyra nationella konsortier för forskningsutveckling och deras integrering i det tjeckiska forskningsutvecklingssystemet som nationella forskningsmyndigheter
|
|
Antal konsortier som godkänts av ministeriet för utbildning, ungdom och idrott
|
0
|
4
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Målet ska uppnås efter det att minst fyra konsortier har validerats inom forskning om infektionssjukdomar, cancerforskning, neurovetenskap, metaboliska sjukdomar eller hjärt- och kärlsjukdomar och forskning om sjukdomars socioekonomiska effekter och deras integrering i det tjeckiska forskningsutvecklingssystemet som nationella forskningsmyndigheter av ministeriet för utbildning, ungdom och idrott.
Valideringsprocessen ska genomföras på grundval av bedömningen och utvärderingen i enlighet med de nationella regler som fastställs i lag nr 130/2002 om stöd från offentliga medel till forskning, experimentell utveckling och innovation, inbördes granskning och expertbesök på plats.
|
AA. KOMPONENT 5.2: Stöd till forskning och utveckling i företag och introduktion av innovationer i affärspraxis
Denna del av Tjeckiens återhämtnings- och resiliensplan bidrar till att ta itu med utmaningen att öka de inhemska företagens innovationskapacitet och förbättra samarbetet inom Tjeckiens innovationsekosystem. Detta ska uppnås genom stöd till innovativa företag, särskilt när det gäller digitalisering, organisatorisk innovation och kopplingar mellan den akademiska världen och näringslivet. Stödet ska betona internationellt samarbete och synergier med ramprogrammet för forskning och innovation.
Komponenten stöder hanteringen av den landsspecifika rekommendationen 3 2019, enligt vilken Tjeckien ska undanröja de hinder som hindrar utvecklingen av ett fullt fungerande innovationsekosystem, och landsspecifik rekommendation 3 2020, enligt vilken Tjeckien ska säkerställa tillgång till finansiering för innovativa företag och förbättra det offentlig-privata samarbetet inom forskning och utveckling.
Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). I synnerhet ska resultaten av R I-processen vara teknikneutrala på tillämpningsnivån (dvs. de ska tillämpas på all tillgänglig teknik, inbegripet teknik med låg påverkan), och åtgärden ska på förhand utesluta R I som är avsedd för ”brunt R I-element” (dvs. kol, brunkol, olja/petroleum, naturgas som inte omfattas av bilaga III till den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada, blå och grå vätgas, förbränningsanläggningar och deponier).
AA.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform 1: Inrättande av en nationell samordningsgrupp för stöd till industriell forskning
Reformen innebär att det inrättas en nationell samordningsgrupp för stöd till industriell forskning, som ska harmonisera politiken för stöd till industriell forskning och utveckling mellan beslutsfattare, befintliga tillhandahållare av stöd till forskning, utveckling och innovation och regeringsrådet för forskning, utveckling och innovation.
Den nationella samordningsgruppen ska se till att det inrättas en struktur för stöd till program som är förenliga med strategin för smart specialisering. Den bör harmonisera villkoren för beviljande av stöd och koncentrationen av alla relevanta program till ett enda genomförandeorgan – Tjeckiens teknikbyrå.
Reformen ska genomföras senast den 31 december 2021.
Investeringar 1: Stöd till införande av innovation i affärspraxis
Åtgärden syftar till att stödja små och medelstora företags innovationsprojekt i syfte att införa produkt-, process- eller organisationsinnovation i affärspraxis.
90 enskilda innovationsprojekt som genomförs av små och medelstora företag (process, produkt, organisation) ska omsättas i praktiken till följd av det projekt som får stöd.
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 mars 2026.
Investeringar 2: Stöd till FoU-samarbete (i linje med den nationella RIS3-strategin)
Åtgärden syftar till att ge stöd till samarbete mellan forskningsorganisationer och små och medelstora företag inom ramen för programmet för nationella kompetenscentrum.
Samarbetsprojekt mellan minst 60 små och medelstora företag och en offentlig forskningsorganisation inom ramen för nyligen inrättade nationella kompetenscentrum ska stödjas.
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 mars 2026.
Investeringar 3: Stöd till forskning och utveckling på miljöområdet
Åtgärden syftar till att stödja industriella FoUI-projekt som lämnas in av forskningsorganisationer och företag, inbegripet samarbetsprojekt, som syftar till att ta itu med de utmaningar som identifierats inom ramen för Tjeckiens statliga miljöpolitik 2030 med utsikter fram till 2050 och den sektoriella strategin för forskningsstöd. FoUI-projekten ska inriktas på prioriterade tematiska områden såsom skydd och hållbar användning av naturresurser, klimatskydd och förbättring av luftkvaliteten, avfallshantering och återanvändning, skydd av natur och landskap eller en säker och motståndskraftig miljö, inbegripet förebyggande och minskning av konsekvenserna av naturliga och antropogena faror.
Minst 15 FoUI-projekt på miljöområdet ska stödjas.
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 mars 2026.
Investeringar 4: Stöd till forskning och utveckling i synergi med ramprogrammet för forskning och innovation
Åtgärden syftar till att finansiera projekt med spetskompetensstämpeln, särskilt instrumenten i Europeiska innovationsrådets Accelerator (inbegripet EIC Accelerator Pilot), som stöder små och medelstora företag med störst potential för snabb tillväxt, samt att stödja NET Cofunds (europeiska partnerskap) inom det europeiska forskningsområdet som tar itu med de mest akuta forsknings- och utvecklingsutmaningarna i ett internationellt sammanhang.
Minst 18 projekt som deltar i NET Cofunds inom det europeiska forskningsområdet och minst 8 projekt som fått spetskompetensstämpeln ska stödjas.
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 mars 2026.
Investeringar 5: Stöd till forskning och utveckling i företag i linje med den nationella RIS3-strategin
Åtgärden syftar till att stödja industriella forsknings- och utvecklingsprojekt som lämnas in av företag i enlighet med den nationella RIS3-strategin.
Upphandlingen ska syfta till att stödja projekt för industriell forskning och experimentell utveckling som syftar till att omsätta resultat i praktiken, särskilt inom industriell produktion och tillhandahållande av produkter på marknaden, projekt för utveckling av nya tjänster, ny teknik och nya material, ökad automatisering och robotisering samt användning av digital teknik.
De projekt som väljs ut för stöd ska vara i linje med ett specialiseringsområde för forskning, utveckling och innovation i den nationella RIS3-strategin.
Bidragsöverenskommelser ska undertecknas för stöd till minst 78 projekt. Den totala budget som anslagits i bidragsöverenskommelserna för alla projekt och den totala genomförandeperioden ska uppgå till minst 59 miljoner euro.
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 mars 2026.
Investeringar 6: Stöd till forskning och utveckling på transportområdet
Åtgärden syftar till att stödja FoUD I-projekt på transportområdet.
Anbudet ska syfta till att stödja projekt för tillämpad forskning, experimentell utveckling och innovation på något av följande områden: i) hållbara, tillgängliga och säkra transporter, ii) automatisering, digitalisering och tekniskt avancerade transporter, iii) utsläppsfria transporter.
De projekt som väljs ut för stöd ska också vara förenliga med ett av följande två specialiseringsområden i den nationella RIS3-strategin: i) Miljövänlig transport. och ii) tekniskt avancerade och säkra transporter.
Bidragsöverenskommelser ska undertecknas för stöd till minst 16 projekt. Den totala budget som anslagits i bidragsöverenskommelserna för den övergripande genomförandeperioden för projekten ska uppgå till minst 8 miljoner euro.
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 mars 2026.
Investeringar 7: Stöd till forskning och utveckling på miljöområdet
Åtgärden syftar till att stödja industriella FoUI-projekt som lämnas in av forskningsorganisationer och företag, inbegripet samarbetsprojekt, som syftar till att ta itu med de utmaningar som identifierats inom ramen för Tjeckiens statliga miljöpolitik 2030 med utsikter fram till 2050 och den sektoriella strategin för forskningsstöd.
De projekt som väljs ut för stöd ska vara i linje med ett specialiseringsområde för forskning, utveckling och innovation i den nationella RIS3-strategin.
Bidragsöverenskommelser ska undertecknas för stöd till minst 35 projekt på miljöområdet. Den totala budget som anslagits i bidragsöverenskommelserna för den övergripande genomförandeperioden för projekten ska uppgå till minst 17,9 miljoner EUR.
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 mars 2026.
AA.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnr NUM.
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning och tydlig definition av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
226
|
Reform 1: Inrättande av en nationell samordningsgrupp för stöd till industriell forskning
|
Milstolpe
|
Inrättande av en nationell samordningsgrupp för stöd till industriell forskning
|
Gruppens verksamhet inleds
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2021
|
En nationell samordningsgrupp för stöd till industriell forskning ska inrättas och tas i drift. Samordningsgruppen ska harmonisera politiken för stöd till industriell forskning och utveckling mellan beslutsfattare, befintliga tillhandahållare av stöd till forskning, utveckling och innovation och regeringsrådet för forskning, utveckling och innovation, villkoren för beviljande av stöd och koncentrera alla relevanta program som faller inom behörighetsområdet för Tjeckiens teknikbyrå.
|
|
227
|
Investeringar 1: Stödja spridningen av innovation i affärspraxis
|
Måltavla
|
Införande av produkt-, process- eller organisationsinnovationer
|
|
Antal enskilda innovationer (process, produkt, organisation) som genomförts till följd av det projekt som får stöd
|
72
|
162
|
KVARTAL 1
|
2026
|
90 enskilda innovationer (process, produkt, organisation) ska omsättas i praktiken till följd av det projekt som får stöd.
Den totala budget som genomförs för detta ändamål ska uppgå till minst 39 000 000 EUR.
|
|
228
|
Investeringar 2: Stöd till forsknings- och utvecklingssamarbete (i linje med strategin för smart specialisering)
|
Måltavla
|
Samarbete mellan små och medelstora företag och en offentlig forskningsorganisation inom ramen för nationella kompetenscentrum
|
|
Antal stödmottagande små och medelstora företag som deltar i samarbetsprojekt
|
0
|
60
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Bidragsavtal ska undertecknas för stöd till samarbetsprojekt som omfattar minst 60 små och medelstora företag med en offentlig forskningsorganisation inom ramen för nyligen inrättade nationella kompetenscentrum.
|
|
290
|
Investeringar 2: Stöd till forsknings- och utvecklingssamarbete (i linje med strategin för smart specialisering)
|
Måltavla
|
Samarbete mellan små och medelstora företag och en offentlig forskningsorganisation inom ramen för nationella kompetenscentrum
|
|
Miljoner EUR
|
0
|
58
|
KVARTAL 1
|
2026
|
Den totala budget som genomförs för stöd till samarbetsprojekt inom mål 228 ska uppgå till minst 58 000 000 EUR.
|
|
229
|
Investeringar 3: Stöd till forskning och utveckling på miljöområdet
|
Måltavla
|
forskning och utveckling på miljöområdet
|
|
Antal understödda projekt på miljöområdet
|
43
|
58
|
KVARTAL 3
|
2022
|
Bidragsöverenskommelser ska undertecknas för stöd till minst femton FoUI-projekt på miljöområdet. Projekten ska inriktas på prioriterade tematiska områden såsom skydd och hållbar användning av naturresurser, klimatskydd och förbättring av luftkvaliteten, avfallshantering och återanvändning, skydd av natur och landskap eller en säker och motståndskraftig miljö, inbegripet förebyggande och minskning av konsekvenserna av naturliga och antropogena faror.
|
|
291
|
Investeringar 3: Stöd till forskning och utveckling på miljöområdet
|
Måltavla
|
Forskning och utveckling på miljöområdet
|
|
Miljoner EUR
|
0
|
7
|
KVARTAL 1
|
2026
|
Den totala budget som genomförs för stöd till projekt inom mål 229 ska uppgå till minst 7 000 000 EUR.
|
|
230
|
Investeringar 4: Stöd till forskning och utveckling i synergi med ramprogrammet för forskning och innovation
|
Måltavla
|
Forskning och utveckling i synergi med ramprogrammet för forskning och innovation
|
|
Antal projekt som deltar i det europeiska forskningsområdet NET Cofunds och projekt som fått spetskompetensstämpeln
|
53
|
79
|
KVARTAL 1
|
2026
|
Stöd ska ges till 26 projekt som deltar i det europeiska forskningsområdet NET Cofunds och projekt som fått spetskompetensstämpeln (inbegripet EIC:s Accelerator Pilot), däribland 18 projekt som deltar i NET Cofunds inom det europeiska forskningsområdet och 8 projekt som fick spetskompetensstämpeln.
Den totala budget som genomförs för detta ändamål ska uppgå till minst 13 500 EUR 000.
|
|
292
|
Investeringar 5: Stöd till forskning och utveckling i företag i linje med den nationella RIS3-strategin
|
Måltavla
|
Forskning och utveckling i linje med RIS3-strategin
|
|
Antal projekt i linje med RIS3-strategin för vilka ett bidragsavtal har undertecknats
|
0
|
78
|
KVARTAL 2
|
2024
|
Bidragsöverenskommelser ska undertecknas för stöd till minst 78 projekt i linje med den nationella RIS3-strategin. Upphandlingen ska syfta till att stödja projekt för industriell forskning och experimentell utveckling som syftar till att omsätta resultat i praktiken, särskilt inom industriell produktion och tillhandahållande av produkter på marknaden, projekt för utveckling av nya tjänster, ny teknik och nya material, ökad automatisering och robotisering samt användning av digital teknik.
De projekt som väljs ut för stöd ska vara i linje med ett specialiseringsområde för forskning, utveckling och innovation i den nationella RIS3-strategin.
Den totala budget som anslagits i bidragsöverenskommelserna för alla projekt och den totala genomförandeperioden ska uppgå till minst 59 miljoner euro.
|
|
293
|
Investeringar 5: Stöd till forskning och utveckling i företag i linje med den nationella RIS3-strategin
|
Måltavla
|
Forskning och utveckling i linje med RIS3-strategin
|
|
%
|
0
|
90
|
KVARTAL 1
|
2026
|
Minst 90 % av den budget som anslagits för projekt inom mål 292 ska ha betalats ut.
|
|
294
|
Investeringar 6: Stöd till forskning och utveckling på transportområdet
|
Måltavla
|
Forskning och utveckling på transportområdet
|
|
Antal projekt på transportområdet för vilka ett bidragsavtal har undertecknats
|
0
|
16
|
KVARTAL 2
|
2024
|
Bidragsöverenskommelser ska undertecknas för stöd till minst 16 FoU-projekt på transportområdet. Anbudet ska syfta till att stödja projekt för tillämpad forskning, experimentell utveckling och innovation på något av följande områden: i) hållbara, tillgängliga och säkra transporter, ii) automatisering, digitalisering och tekniskt avancerade transporter, iii) utsläppsfria transporter.
De projekt som väljs ut för stöd ska också överensstämma med ett av följande två specialiseringsområden i den nationella RIS3-strategin: i) Miljövänlig transport. och ii) tekniskt avancerade och säkra transporter.
Den totala budget som anslagits i bidragsöverenskommelserna för alla projekt och den totala genomförandeperioden ska uppgå till minst 8 miljoner euro.
|
|
295
|
Investeringar 6: Stöd till forskning och utveckling på transportområdet
|
Måltavla
|
Forskning och utveckling på transportområdet
|
|
%
|
0
|
90
|
KVARTAL 1
|
2026
|
Minst 90 % av den budget som anslagits för projekt inom mål 294 ska ha betalats ut.
|
|
296
|
Investeringar 7: Stöd till forskning och utveckling på miljöområdet
|
Måltavla
|
Forskning och utveckling på miljöområdet
|
|
Antal projekt för vilka ett bidragsavtal har undertecknats
|
0
|
35
|
KVARTAL 2
|
2024
|
Bidragsöverenskommelser ska undertecknas för stöd till minst 35 FoU-I-projekt på miljöområdet. De projekt som väljs ut för stöd ska också vara i linje med ett specialiseringsområde för forskning, utveckling och innovation i den nationella RIS3-strategin.
Den totala budget som anslagits i bidragsöverenskommelserna för alla projekt och den totala genomförandeperioden ska uppgå till minst 17,9 miljoner euro.
|
|
297
|
Investeringar 7: Stöd till forskning och utveckling på miljöområdet
|
Måltavla
|
Forskning och utveckling på miljöområdet
|
|
%
|
0
|
90
|
KVARTAL 1
|
2026
|
Minst 90 % av den budget som anslagits för projekt inom mål 296 ska ha betalats ut.
|
BB. KOMPONENT 5.3: Ett strategiskt förvaltat och internationellt konkurrenskraftigt ekosystem
Denna del av Tjeckiens återhämtnings- och resiliensplan syftar till att öka konkurrenskraften och de socioekonomiska fördelarna och effekterna av forskning och utveckling genom att främja spetskompetens, stärka det internationella samarbetet och den strategiska utvecklingen av humankapitalet. Detta uppnås genom att förbättra processen för att utveckla, genomföra, övervaka och utvärdera politiken för forskning, utveckling och innovation, harmonisera den metodologiska miljön för offentligt stöd till FoU I och stödja internationellt konkurrenskraftiga grupper som tillhandahåller spetskompetens inom forskning och utveckling.
Komponenten stöder hanteringen av den landsspecifika rekommendationen 3 2019, enligt vilken Tjeckien ska undanröja de hinder som hindrar utvecklingen av ett fullt fungerande innovationsekosystem.
BB1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform 1: Ett strategiskt förvaltat och internationellt konkurrenskraftigt ekosystem för forskning, utveckling och innovation
Reformen innebär en förstärkning av den strategiska underrättelsekapaciteten för politiken för forskning och innovation i Tjeckien, inrättande av ett kompetensprogram och harmonisering av förfaranderegler för beviljande av offentligt stöd till forskning och innovation.
Reformen ska genomföras senast den 30 juni 2025.
BB.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnr NUM.
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
298
|
Reform 1:
Ett strategiskt förvaltat och internationellt konkurrenskraftigt ekosystem för forskning, utveckling och innovation
|
Milstolpe
|
Förstärkning av den strategiska underrättelsekapaciteten, inrättande av ett kompetensprogram och antagande av en metodologisk riktlinje för stödgivare
|
Antagande av regeringsresolutioner och metodriktlinjer
|
|
|
|
KVARTAL 2
|
2025
|
Reformen ska omfatta följande åtgärder:
a)Antagande av en regeringsresolution om inrättande av ett nytt gemensamt verksamhetsprojekt för att stärka den strategiska underrättelsekapaciteten för politiken för forskning, utveckling och innovation. I regeringsbeslutet ska det fastställas att projektet gör det möjligt att regelbundet offentliggöra analysresultat och att projektets analytiska omfattning möjliggör en analys av följande:
(I)Tjeckiens internationella samarbete på området för forskning och utveckling.
(II)Den stora forskningsinfrastrukturens roll och socioekonomiska effekter.
(III)Nationella forsknings- och innovationsstrategier för smart specialisering.
(IV)Utveckling av mänskliga resurser inom FoU, inbegripet villkoren för kvinnors deltagande i FoU.
(V)Systemet för beviljande av stöd till innovativa företag.
Regeringsresolutionen ska också fastställa att kapaciteten och de analytiska resultaten görs tillgängliga för alla stödgivare.
b)Antagande av en regeringsresolution om inrättande av ett nytt kompetensprogram. Genom detta nya program för spetskompetens ska det införas en extra bidragstitel för sökande som
(I)har fått ekonomiskt stöd från internationella bidrag,
(II)har fått nationellt stöd efter att ha ansökt om internationellt bidrag, eller
(III)har fått ekonomiskt stöd inom ramen för det nationella EXPRO-bidraget.
Innan programmet antas ska företrädare för forskningssektorn rådfrågas.
c)Antagande av en metodriktlinje som ska
(I)Harmonisera förfarandereglerna för tillhandahållande av stöd från R D I för alla stödgivare. Den ska också innehålla en tidsplan för genomförandet av de relevanta åtgärderna.
(II)Anpassa kriterierna för stöd till projekt från den nationella budgeten till standardkriterierna för deltagande i projekt inom EU:s ramprogram för forskning och innovation.
Stödgivare och företrädare för stödmottagarna ska delta i utarbetandet av metodriktlinjen.
|
CC. KOMPONENT 6.1: Ökad resiliens i hälso- och sjukvårdssystemet
Denna del av Tjeckiens återhämtnings- och resiliensplan tar itu med utmaningen att stärka hälso- och sjukvårdssystemets resiliens genom att investera i hälso- och sjukvårdsinfrastruktur och förbättra hälso- och sjukvårdspersonalens utbildning inom akutvården. När det gäller hälso- och sjukvårdsinfrastrukturen är målet att öka tillgången till och kvaliteten på rehabiliteringsvård för patienter som återhämtar sig från kritiska sjukdomar (akuta medicinska tillstånd), som visade sig vara otillräckliga under pandemin. Komponenten syftar också till att åtgärda bristen på högt specialiserade diagnosverktyg och behandling av allvarliga hjärt- och kärlsjukdomar, inklusive transplantationsläkemedel. När det gäller utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal planeras systematiska åtgärder och investeringar för att ta itu med den växande bristen på hälso- och sjukvårdspersonal.
Komponenten bidrar till att följa den landsspecifika rekommendationen 1 och 2020, enligt vilken Tjeckien ska säkerställa hälso- och sjukvårdssystemets resiliens, stärka tillgången till hälso- och sjukvårdspersonal, primärvården och integreringen av vård samt införa e-hälsotjänster.
Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).
CC.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform 1: Förbättrad utbildning för hälso- och sjukvårdspersonal
Utbildningen av hälso- och sjukvårdspersonal ska anpassas i syfte att förbättra tillgången till högt specialiserad hälso- och sjukvårdspersonal. Planeringen av hälso- och sjukvårdspersonal på nationell och regional nivå ska förbättras genom inrättandet av ett elektroniskt system (som kopplar samman befintliga databaser över hälso- och sjukvårdspersonal) för förvaltning, administration och utvärdering av hälso- och sjukvårdspersonalens utbildningsbehov. Förbättringen av organisationen av utbildning efter examen för hälso- och sjukvårdspersonal ska bidra till att förkorta specialistutbildningens längd och göra det möjligt för yngre läkare att börja tillhandahålla vård tidigare, och därigenom förbättra tillgången till vård.
Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2024.
Investeringar 1: Inrättande av centrumet för intensiv medicinsk simulering
Investeringen består i att bygga ett centrum för intensiv medicinsk simulering som ska bygga ut infrastrukturen för forskarutbildning och livslångt lärande för hälso- och sjukvårdspersonal. Centrumet ska tillhandahålla utbildning med den senaste tekniken och utrustningen och imitera verkliga situationer, bland annat genom att använda virtuell verklighet. Detta ska möjliggöra utbildning av komplexa kliniska uppgifter i en säker miljö utan att påverka patientsäkerheten, effektiv överföring av förvärvade färdigheter till klinisk praxis och förbättrat samarbete mellan medicinska discipliner. Simuleringsutbildningen ska omfatta ett brett spektrum av aktiviteter, från enkla behandlingar till omfattande patientvård av specialiserade sjukvårdsteam i försjukhusvård, intensivvårdsavdelningar eller operationsrum. Dessutom ska ett system för utbildning av medicinsk personal i intensivmedicin utvecklas.
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.
Investeringar 2: Rehabiliteringsvård för patienter som återhämtar sig från kritiskt tillstånd
Syftet med investeringen är att tillgodose behovet av att stärka rehabiliteringsvården för patienter som återhämtar sig från kritiska tillstånd, som mångdubblades på grund av covid-19-pandemin. Detta ska uppnås genom renovering, modernisering av utrustningen i rehabiliteringsavdelningarna eller genom att förbättra organisationen av rehabiliteringsvården. Förvärv av toppmodern utrustning för omfattande rehabiliteringsvård syftar till att minska personalbehovet och därigenom öka patienternas tillgång till rehabiliteringsvård. Stödet ska kanaliseras genom ett bidragssystem med ett totalt anslag på 61 660 EUR 000 EUR. Stöd ska ges till minst 19 projekt med inriktning på akut sluten vård på intensivvårdsavdelningar eller uppföljande rehabilitering på vårdinrättningar. Målet är att antalet behandlingar av patienter efter kritiska tillstånd på rehabiliteringsenheterna ska öka med 10 %.
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.
Investeringar 3: Bygga ett centrum för hjärt- och kärlmedicin och transplantationsläkemedel
Investeringen syftar till att öka tillgången till högspecialiserad vård inom hjärt- och kärlmedicin och transplantationsläkemedel i södra Mähren. Nya anläggningar för centrumet för kardiovaskulär och transplantation i Brno planeras för att utöka den nuvarande kapaciteten och modernisera utrustningen så att den återspeglar moderna behandlingsmetoder, i syfte att åtgärda bristen på lämpliga anläggningar i regionen Mähren. Investeringen ska öka antalet sängar i det nuvarande centrumet för hjärt- och kärlkirurgi och transplantation från nuvarande 90 till minst 125 bäddar.
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.
CC.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnr NUM.
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning och tydlig definition av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
231
|
Reform 1: Förbättrad utbildning för hälso- och sjukvårdspersonal
|
Milstolpe
|
Elektroniskt system för förvaltning, administration och utvärdering av utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal
|
En grundläggande plattform för det elektroniska systemet för förvaltning, administration och utvärdering av hälso- och sjukvårdspersonalens utbildning.
|
|
|
|
KVARTAL 2
|
2024
|
Inrättande av en grundläggande plattform av hälsoministeriet för det nya elektroniska systemet för förvaltning, administration och utvärdering av hälso- och sjukvårdspersonalens utbildning. Det elektroniska systemet ska vidareutvecklas och kompletteras med moduler i enlighet med utbildningsbehoven.
|
|
232
|
Investeringar 1: Inrättande av ett centrum för intensiv medicinsk simulering och optimering av utbildningssystemet
|
Milstolpe
|
Anbudsinfordran för uppförandet av centrumet för intensiv medicinsk simulering
|
Meddelande om tilldelning av öppet och offentligt anbudsförfarande till uppdragstagaren
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Meddelande om tilldelning av ett offentligt kontrakt för att bygga ett centrum för intensiv medicinsk simulering som kommer att tillhandahålla utbildning för hälso- och sjukvårdspersonal inom en rad olika medicinska områden:
·Anestesiologi och återupplivning
·Annan utbildning i medicinsk och icke-medicinsk kompetens i samband med nödsituationer
·Försjukhusvård och ambulans
·Brådskande inresetillstånd
·Intensivvårdsenheter och multifunktionella operativa rum
·Nödnummer
·Mjuka färdigheter – teamkommunikation, kriskommunikation, ledarskap.
Uppdragstagaren ska väljas ut genom öppna och offentliga anbudsförfaranden. En behovsbedömning ska göras innan anbudsförfarandet inleds.
|
|
233
|
Investeringar 1: Inrättande av ett centrum för intensiv medicinsk simulering och optimering av utbildningssystemet
|
Milstolpe
|
Centrumet för intensivmedicinering har tagits i drift
|
Centrumet för intensivmedicinsk simulering har byggts, är fullt utrustat och tagits i drift
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Centrumet för intensiv medicinsk simulering ska vara konstruerat, fullt utrustat och driftsklart. Kapaciteten bör vara tillräcklig för att säkerställa att minst 1 500 hälso- och sjukvårdspersonal utbildas vid centrumet per år.
|
|
234
|
Investeringar 2: Rehabiliteringsvård för patienter som återhämtar sig från kritiska tillstånd
|
Måltavla
|
Stöd till rehabilitering
|
|
Antal
|
0
|
19
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Stödet ska kanaliseras genom ett bidragssystem med ett totalt anslag på 61 660 000 EUR. Minst 19 projekt ska stödjas för att öka rehabiliteringskapaciteten för patienter efter kritiska tillstånd på vårdinrättningar.
|
|
235
|
Investeringar 3: Bygga ett centrum för hjärt- och kärlmedicin och transplantationsläkemedel
|
Milstolpe
|
Centrumet för hjärt- och kärlmedicin och transplantationsmedicin är i full drift
|
Centrumet för hjärt- och kärlmedicin och transplantationsmedicin är i full drift
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Nya anläggningar vid centrumet för hjärt- och kärlmedicin och transplantationsmedicin är i full drift. Uppförandet av den nya anläggningen ska skapa minst 35 nya bäddar vid centrumet för hjärt- och kärlmedicin och transplantationsmedicin. Uppförandet ska vara föremål för öppna och offentliga anbudsförfaranden. En behovsbedömning ska göras innan anbudsförfarandet inleds.
|
DD. KOMPONENT 6.2: Den nationella planen för att stärka det onkologiska förebyggandet och vården
Denna del av Tjeckiens återhämtnings- och resiliensplan tar itu med utmaningen att öka resiliensen i systemet för förebyggande och vård av cancer, som har påverkats av de långsiktiga negativa effekterna av covid-19-pandemin.
När det gäller reformer ska ett nytt nationellt onkologiskt program för Tjeckien för 2022–2030 inrättas, och screeningprogrammens omfattning och kvalitet för förebyggande av cancer ska förbättras.
När det gäller hälso- och sjukvårdsinfrastruktur är målet att stödja byggandet av det tjeckiska onkologiska institutet i Prag och centrumet för onkologiskt förebyggande. Dessutom ska onkologiska och hematoonkologiska vårdinrättningar också stödjas, liksom nya anläggningar vid Masaryk Memorial Cancer Institute i Brno för att stärka cancerförebyggandet.
Komponenten bidrar till att följa den landsspecifika rekommendationen 1 och 2020, enligt vilken Tjeckien ska säkerställa hälso- och sjukvårdssystemets resiliens, stärka tillgången till hälso- och sjukvårdspersonal, primärvården och integreringen av vård samt införa e-hälsotjänster.
Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).
DD.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform 1: Tjeckiens nationella onkologiska program – NOP CZ 2030
Reformen syftar till att inrätta Tjeckiens nationella onkologiska program för perioden 2022–2030 (NOP CR 2030). NOP 2022–2030 ska återspegla prioriteringarna i Europas plan mot cancer, inbegripet principerna för en patientcentrerad cancerkultur
. Det tjeckiska onkologiska samhället ansvarar för att förbereda programmet. Hälsoministeriet ska inrätta ett nationellt råd för genomförandet av NOP, som ska ha en samordnande roll i förberedelse-, genomförande- och utvärderingsfaserna.
Reformen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.
Reform 2: Stödja och förbättra kvaliteten på förebyggande screeningprogram
Reformen ska inriktas på att förbättra omfattningen av och kvaliteten på cancerförebyggande program i syfte att minska sjukligheten och dödligheten i cancerfall, begränsa kostnaderna för behandling i ett långt framskridet stadium av sjukdomen och öka den förväntade livslängden och livskvaliteten. Åtgärderna inkluderar
·utnämning av det nationella screeningcentrumet till det organ som ansvarar för samordningen av program för cancerscreening i Tjeckien.
·förbättra de befintliga screeningprogrammens omfattning, tillgänglighet, prestanda och effekter, särskilt genom att öka målgruppens täckning. Till exempel ska målpopulationen omfattas av screeningprogrammet för tjock- och ändtarmscancer till minst 40 %.
·pilotprojekt för nya screeningprogram, inklusive verifiering genom populationsstudier och kliniska studier. I synnerhet ska ett program för tidig upptäckt av lungcancer inledas.
·inrätta ett system för att planera nya förebyggande program och bedöma deras kostnadseffektivitet och inverkan på det offentliga sjukförsäkringssystemet.
·inrättande av en databas för övergripande övervakning och utvärdering av screeningprogram, inklusive en bred kvalitetsindikator och effektivitetsbedömning.
Åtgärden ska vara slutförd senast den 30 juni 2026.
Investeringar 1: Inrättande av det tjeckiska onkologiska institutet
Investeringen är inriktad på att bygga upp det tjeckiska onkologiska institutet i Prag i syfte att tillhandahålla cancerförebyggande, diagnos och alla behandlingsmetoder på ett enda vårdställe. Investeringen ska omfatta uppförande av en ny byggnad och förvärv av utrustning (inbegripet bland annat klinisk utrustning, utrustning för informations- och kommunikationsteknik samt säkerhetsutrustning). Målet är också att inrätta ett cancercentrum med internationell uppsökande verksamhet i Central- och Östeuropa. Målet är en kapacitet på 8500–11200 inlagda patienter per år.
Hälsoministeriet ska senast den 15 mars 2022 lämna in en uppsättning nödvändiga handlingar, däribland följande:
·Medicinskt program/funktionsplan och utkast till utformning som lämpar sig för projektering och upphandling av byggnader.
·Genomförbarhetsstudie, inbegripet behovsbedömning inom ramen för den bredare hälsostrategin, teknisk, operativ och ekonomisk genomförbarhet, hållbarhet både i fråga om ekonomi och personal samt inverkan på tillhandahållandet av onkologisk vård på regional och nationell nivå, inbegripet restid och yrkeskunnande.
Dessa handlingar ska valideras av en oberoende myndighet senast den 31 december 2022.
Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.
Investeringar 2: Utveckling av högt specialiserad onkologisk och hematoonkologisk vård
Investeringen syftar till att stärka den mycket specialiserade cancervården vid både centrum för komplex onkologi och högspecialiserade hematoonkologiska centrum, genom förvärv av spetsteknik och utrustning. Investeringen ska göra det möjligt för onkologicentrumen att tillhandahålla diagnos och cancerbehandling på grundval av principerna om precisionsmedicin och individanpassad medicin, vilket skulle förbättra diagnosen och behandlingen av i synnerhet sällsynta cancertyper. Begreppet precisionsmedicin omfattar särskilt teranotika, avancerade visualiseringsmetoder, individualiserade cell- och genterapier och modern radioterapi. Stöd ska ges till minst tio centrum för komplex onkologi och centrum för högt specialiserad hematoonkologi.
Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.
Investeringar 3: Inrättande och utveckling av centrumet för förebyggande av cancer och infrastruktur för innovativ och stödjande vård vid Masaryk Memorial Cancer Institute
Investeringen syftar till att öka kapaciteten och utveckla innovativ cancerförebyggande och cancervård vid Masaryk Memorial Cancer Institute i Brno. För det första omfattar investeringen byggandet av en ny anläggning för centrumet för förebyggande av cancer, som ska öka antalet cancerförebyggande program (primär-, sekundär- och tertiärprogram) och separera förebyggande vård från vårdinrättningar (för att ta hänsyn till mottagligai-epidemiska och psykosociala aspekter). Målet är att det årliga antalet insatser vid centrumet för förebyggande av cancer ska öka med 30 % jämfört med 2019. För det andra skanya anläggningar inrättas för innovativ och stödjande cancervård, nämligen det första kontaktcentrumet, centrumet för kliniska prövningar, stödcentrumet och utbildningscentrumet. Stödcentrumet ska göra det möjligt att testa ett nytt stödprogram för canceröverlevare, vars resultat sedan kan överföras till andra cancercentrum i Tjeckien. Målet är att det årliga antalet kunder till Innovativ och stödvård vid Masaryk Memorial Cancer Institute ökar med 20 % jämfört med 2019.
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.
DD.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnr NUM.
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning och tydlig definition av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
236
|
Reform 1: Nationellt onkologiskt program
|
Milstolpe
|
Tjeckiens nationella onkologiska program 2022–2030
|
Regeringens godkännande av det nationella onkologiska programmet 2022–2030
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2021
|
Det nationella onkologiska programmet ska utarbetas under det tjeckiska onkologiska samhällets ansvar i samråd med viktiga aktörer och intressenter, särskilt hälsoministeriet, nationella onkologicentrum, centrum för högt specialiserad cancer- och hematologisk vård, Institutet för hälsoinformation och hälsostatistik, företrädare för vårdgivare, sjukförsäkringsföretag och patientorganisationer.
|
|
237
|
Reform 2: Stödja och förbättra kvaliteten på förebyggande screeningprogram
|
Milstolpe
|
Utnämning av en institution med ansvar för samordning av onkologiska screeningprogram
|
Nationellt screeningcentrum som utsetts av regeringen till det organ som ansvarar för samordningen av program för cancerscreening
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Det nationella kontrollcentrumet ska ansvara för följande:
·samordning, planering, övervakning och utvärdering av screeningprogrammen
·inrättande av ett prognossystem för att planera nya förebyggande program och bedöma deras kostnadseffektivitet och inverkan på det offentliga sjukförsäkringssystemet.
·upprättande av en databas för övervakning och utvärdering av screeningprogram, inbegripet inrättande av en resultattavla med kvalitetsindikatorer
·pilotprojekt för nya screeningprogram
|
|
238
|
Reform 2: Stödja och förbättra kvaliteten på förebyggande screeningprogram
|
Måltavla
|
Ökad täckning av målpopulationen genom screeningprogrammet för tjock- och ändtarmscancer
|
|
%
|
34
|
40
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Målpopulationens deltagande i det lämpliga screeningtestet (t.ex. tvååriga blodtest för boskapsmulat) ska öka till minst 40 %.
|
|
239
|
Reform 2: Stödja och förbättra kvaliteten på förebyggande screeningprogram
|
Måltavla
|
Lansering av det nya programmet för tidig upptäckt av lungcancer
|
|
|
0
|
1
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Ett program för tidig upptäckt av lungcancer ska lanseras.
|
|
240
|
Investeringar 1: Uppbyggnad och inrättande av Tjeckiens onkologiska institut
|
Milstolpe
|
Genomförbarhetsstudie validerad av en oberoende myndighet
|
Validering av en genomförbarhetsstudie utförd av en oberoende myndighet
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2022
|
En oberoende myndighets validering av
·Medicinskt program/funktionsplan och ett utkast till utformning som lämpar sig för projektering och upphandling av byggnader.
·Genomförbarhetsstudie, inbegripet behovsbedömning inom ramen för den bredare hälsostrategin, teknisk, operativ och ekonomisk genomförbarhet, hållbarhet både i fråga om ekonomi och personal samt inverkan på tillhandahållandet av onkologisk vård på regional och nationell nivå, inbegripet restid och yrkeskunnande.
Den genomförbarhetsstudie som rekommenderas har lagts fram av kommissionen i Vägledning för kostnads-nyttoanalys av investeringsprojekt, december 2014.
|
|
241
|
Investeringar 1: Uppbyggnad och inrättande av Tjeckiens onkologiska institut
|
Milstolpe
|
Det tjeckiska onkologiska institutet inledde sin verksamhet
|
En operativ licens utfärdad av hälsoministeriet till det tjeckiska onkologiska institutet.
|
|
|
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Bygg- och anläggningsarbeten har slutförts och en operativ licens erhållits.
Kapaciteten ska vara minst 300 sängar för sluten vård (vilket leder till en ökning av antalet sängar för cancerbehandling av den berörda vårdgivaren med minst 50 sängar).
Uppförandet ska vara föremål för öppna och offentliga anbudsförfaranden.
|
|
242
|
Investeringar 2: Utveckling av högt specialiserad onkologisk och hematoonkologisk vård
|
Måltavla
|
Antal understödda anläggningar som tillhandahåller onkologisk och hematoonkologisk vård
|
|
Antal vårdinrättningar som får stöd
|
0
|
10
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Stöd ska ges till centrum för komplex onkologi och högspecialiserad onkologi och hematoonkologi genom ett bidragssystem som administreras av hälsoministeriet, med ett totalt anslag på 64 920 000 EUR. Minst tio centrum ska få stöd för förvärv av avancerad teknik och utrustning som möjliggör individanpassad medicin. Urvalet av projekt som ska få stöd ska säkerställa en balanserad geografisk täckning. Endast offentliga vårdgivare ska få stöd.
|
|
243
|
Investeringar 3: Inrättande och utveckling av centrumet för förebyggande av cancer och infrastruktur för innovativ och stödjande vård vid Masaryk Memorial Cancer Institute
|
Milstolpe
|
Cancerförebyggande centrum vid Masaryk Memorial Cancer Institute
|
Det nya cancercentrumet vid Masaryk Memorial Cancer Institute har tagits i drift
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Nya anläggningar vid centrumet för cancerförebyggande vid Masaryk Memorial Cancer Institute tas i bruk. Överföring av befintlig kapacitet till nya lokaler som färdigställts.
Uppförandet ska vara föremål för öppna och offentliga anbudsförfaranden. En behovsbedömning ska göras innan anbudsförfarandet inleds.
|
|
244
|
Investeringar 3: Inrättande och utveckling av centrumet för förebyggande av cancer och infrastruktur för innovativ och stödjande vård vid Masaryk Memorial Cancer Institute
|
Milstolpe
|
Utbyggnad av anläggningar för innovativ och stödjande vård vid Masaryk Memorial Cancer Institute
|
Nya anläggningar för stödjande och innovativ vård som tas i drift
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Idrifttagande av de nya anläggningarna i det första kontaktcentrumet, centrumet för kliniska prövningar, stödcentrumet och utbildningscentrumet.
Uppförandet ska vara föremål för öppna och offentliga anbudsförfaranden. En behovsbedömning ska göras innan anbudsförfarandet inleds.
Pilotprojektet om programmet för canceröverlevande ska slutföras.
|
REPowerEU-kapitlet
Syftet med REPowerEU-kapitlet i Tjeckiens återhämtnings- och resiliensplan är att stödja utvecklingen av förnybara energikällor genom att utse accelerationsområden för förnybara energikällor, förenkla förfarandena för förnybara energikällor och samtidigt förbereda elnätet för att öka dess konnektivitetskapacitet. Dessa åtgärder bidrar tillsammans till att stimulera användningen av förnybar energi och stärka energitryggheten. REPowerEU-kapitlet syftar också till att förbättra byggnadsbeståndets energieffektivitet, minska koldioxidutsläppen från vägtransporter genom att minska energiefterfrågan och minska beroendet av fossila bränslen samt anpassa universitetsprogrammen för att tillgodose efterfrågan på grön kompetens.
Av de 20 åtgärderna i Tjeckiens REPowerEU-kapitel har sex en gränsöverskridande dimension. Den största investeringen med en gränsöverskridande dimension gäller uppförande, förstärkning, återuppbyggnad och modernisering av eldistributionssystemen. Andra viktiga åtgärder är utvecklingen av solceller och den omfattande reformen av rådgivningssystemet för renoveringsvågen.
REPowerEU-kapitlet bidrar till att ta itu med de landsspecifika rekommendationerna för att minska det totala beroendet av och förbrukningen av fossila bränslen genom att påskynda utbyggnaden av förnybara energikällor och underlätta deras integrering i elsystemet, bland annat genom att ytterligare rationalisera tillståndsförfarandena och förenkla nättillträdet och minska användningen av fossila bränslen i det tjeckiska transportsystemet, och till att öka energieffektiviteten i fjärrvärmesystem och byggnadsbeståndet genom att uppmuntra totalrenoveringar och förnybara värmekällor.
Ingen åtgärd i REPowerEU-kapitlet förväntas orsaka betydande skada för miljömål i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av de åtgärder och de begränsningsåtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).
EE. KOMPONENT 7.1: Infrastruktur för förnybar energi och el (REPowerEU)
Syftet med komponenten är att bidra till uppnåendet av Tjeckiens energi- och klimatmål för 2030 genom att underlätta ökningen av förnybara energikällor i Tjeckiens energimix och bygga ut den anpassade elinfrastrukturen.
Syftet med reformerna är att stödja utbyggnaden av projekt för förnybar energi genom att rationalisera tillståndsgivning och administrativa förfaranden för förnybara energikällor och samtidigt förenkla och öka insynen i förfarandena för nätanslutning.
Syftet med investeringarna är att uppgradera och utveckla eldistributionsnäten för att göra det möjligt för elsystemet att integrera små och storskaliga förnybara energikällor i nätet.
Komponenten stöder den landsspecifika rekommendationen om att minska det totala beroendet av och förbrukningen av fossila bränslen genom att påskynda utbyggnaden av förnybara energikällor, bland annat genom att ytterligare rationalisera tillståndsförfarandena och underlätta nättillträdet (landsspecifik rekommendation 4, 2022).
EE.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Investeringar 1: Uppförande, renovering och uppgradering av distributionsnät
Syftet med denna åtgärd är att tillgodose den förväntade ökningen av efterfrågan på att integrera intermittenta förnybara energikällor i distributionsnätet. Minst 1 989 MW kumulativ ytterligare kapacitet för anslutning av förnybara energikällor till distributionsnäten i Tjeckien ska uppnås. De insatser som får stöd – som kan omfatta men inte är begränsade till uppförande av nya eller utbyggnader av befintliga ledningar (låg- och medelhög spänning), uppförande av nya elstationer, förnyelse och utbyggnad av befintliga understationer, inbegripet utbyggnad av ett nytt generationskontrollsystem som ökar dimensioneringen eller installationen av nya transformatorer – syftar till att bidra till att undanröja flaskhalsar i näten i syfte att maximera den ytterligare tekniska kapaciteten för integrering av nya förnybara energikällor.
Investeringen ska vara slutförd senast den 31 mars 2026.
Investeringar 2: Utökad åtgärd del 2.3 (Övergång till renare energikällor) utbyggnad av solcellsenergi
Syftet med denna åtgärd är att utöka investering 1: Utbyggnad av solceller i del 2.3 (övergång till renare energikällor).
Den utökade delen av åtgärden ska öka den installerade kapaciteten hos källor till solcellsanläggningar på taket på företagens byggnader.
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 mars 2026.
Reform 1: Förenkla tillståndsförfarandena för förnybar energi
Reformen ska avskaffa kravet på byggtillstånd, licens för elproduktion och beslut om zonindelningstillstånd för anläggningar för förnybar energi med en total installerad kapacitet på upp till 50 kW, samt ta bort nätanslutningstillståndet för anläggningarna på upp till 10 kW.
Reformen ska förenkla tillståndsförfarandet för anläggningar för förnybar energi med en installerad kapacitet på över 1 MW. Dessa anläggningar ska anses vara av allmänt intresse och ska gynnas av en förmånsbehandling när det gäller zonindelningstillstånd och bygglov.
Reformen ska vara slutförd senast den 31 mars 2023.
Reform 2: Påskynda och digitalisera tillståndsprocessen för förnybar energi
Reformen ska fastställa differentierade, bindande maximala tidsfrister för alla relevanta skeden av förfarandet på grundval av kapaciteten hos anläggningarna för förnybar energi.
Reformen ska inrätta en digital enda kontaktpunkt som fungerar som gemensam kontaktpunkt för att hjälpa sökande under hela tillståndsförfarandet. Reformen ska säkerställa att de olika stegen i tillståndsförfarandet (t.ex. bygglov, miljötillstånd, nätanslutning och licensiering) är helt digitaliserade.
Reformen ska vara slutförd senast den 30 juni 2025.
Reform 3: Förbättrad förutsägbarhet, öppenhet och tillgänglighet när det gäller nätanslutningsprocessen
Syftet med reformen är att förbättra användningen av tillgänglig elnätskapacitet och att underlätta anslutningen av förnybara energikällor till nätet och egenförbrukning.
Delåtgärd 1: Förbättra insynen i förfarandet för nätanslutning
Reformen syftar till att undanröja hinder för nätanslutningsprocessen genom att införa bindande tidsfrister för förfarandena för nätanslutning, med beaktande av kraven på längden på tillståndsförfarandet enligt EU-lagstiftningen. minska bedömningens och kontraktets varaktighet från 30 till 15 dagar för systemansvariga för distributionssystem (inklusive låg-, medel- och högspänning) och från 60 till 30 dagar för systemansvariga för överföringssystem (högspänning).
Syftet med reformen är också att ta itu med de utmaningar som är kopplade till överbokning av tillgänglig kapacitet och samtidigt öka ansvarsskyldigheten för systemansvariga för distributionssystem. Nya regler ska omfatta specificering av tidsfristerna för reservering av nätkapacitet och anpassning av reglerna för återfrisläppande av outnyttjad kapacitet.
Reformen syftar till att öka insynen i förfarandet för nätanslutning genom åtgärder för att öka medvetenheten och synliggöra marknadsaktörerna och nätkunderna.
Varje månad ska de tre regionala systemansvariga för distributionssystem offentliggöra en transparenskarta på sin webbplats, inbegripet för vart och ett av sina respektive verksamhetsområden, information om tillgänglig nätanslutningskapacitet för nya anslutningar på alla spänningsnivåer, och offentliggöra anonymiserade skäl till avslagna begäranden på aggregerad nivå och det förväntade datumet för ändringar av distributionsnätet.
Reformen ska bidra till en anslutning till eldistributionsnätet på minst 8 000 MW av kumulativa ytterligare rena energikällor i Tjeckien senast den 31 augusti 2026.
Delåtgärd 2: Regleringsmässiga incitament för elnätsoperatörer att öka nätflexibiliteten
Reformen syftar till att se över regelverket för investeringar och tariffer för systemansvariga för distributionssystem/systemansvariga för överföringssystem, i syfte att säkerställa en smidig integrering av ytterligare förnybara energikällor i Tjeckiens energimix.
Reformen ska genomföras senast den 31 mars 2026.
EE.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnr NUM.
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
299
|
Investeringar 1: Modernisering och digitalisering av de regionala distributionssystemen —
|
Måltavla
|
Slutförande av investeringar i modernisering av distributionsnäten i Tjeckien
|
|
MW
|
0
|
1989
|
KVARTAL 1
|
2026
|
Minst 1 989 MW kumulativ ytterligare kapacitet för anslutning av förnybara energikällor till distributionsnäten i Tjeckien ska uppnås. Projekten ska bidra till att undanröja flaskhalsar i näten och maximera den ytterligare tekniska kapaciteten för integrering av nya förnybara energikällor.
För att visa överensstämmelse med de kapacitetskrav som nämns ovan ska en teknisk rapport sammanställd av en oberoende ingenjör tillhandahållas.
|
|
300
|
Investeringar 2: Utökad åtgärd: Utveckling av nya energikällor för solcellsenergi
|
Måltavla
|
Slutförande av ytterligare en installerad kapacitet på 224,7 MW för FVE-källor
|
|
MW
|
270
|
494,7
|
KVARTAL 1
|
2026
|
Ny kapacitet för solcellsenergikällor på 494,7 MW ska installeras och tas i drift.
|
|
301
|
Reform 1: Förenkla tillståndsförfarandena för förnybar energi
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av den ändrade lagstiftningen
|
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdande
|
|
|
|
KVARTAL 3
|
2023
|
Lagstiftningen ska ändras på följande sätt:
-avskaffa kravet på bygglov, licens för elproduktion och zonindelningstillstånd för anläggningar för förnybar energi med en total installerad kapacitet på upp till 50 kW samt ta bort nätanslutningstillståndet för anläggningarna på upp till 10 kW.
-Påskynda och förenkla tillståndsförfarandet (bygglov, zonindelningstillstånd) och nätanslutning för anläggningar över minst 1 MW.
|
|
302
|
Reform 2: Påskynda och digitalisera tillståndsprocessen för förnybar energi
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av de ändrade lagarna
|
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdande
|
|
|
|
KVARTAL 3
|
2024
|
Lagstiftningen ska ändras på följande sätt:
Fastställa differentierade, bindande maximala tidsfrister för alla relevanta skeden av förfarandet på grundval av kapaciteten. Hela processen för tillståndsgivning (inklusive nätanslutning) får inte pågå längre än 2 år för anläggningar för förnybar energi på 150 kW och ett år för anläggningar för förnybar energi under 150 kW. För solenergianläggningar i artificiella konstruktioner med en kapacitet på högst 100 kW får processen för tillståndsgivning inte överstiga 1 månad.
|
|
303
|
Reform 2: Påskynda och digitalisera tillståndsprocessen för förnybar energi
|
Milstolpe
|
En enda digital kontaktpunkt
|
Idrifttagande av webbportalen
|
|
|
|
KVARTAL 2
|
2025
|
En digital gemensam kontaktpunkt (webbportal) ska vara operativ och ha börjat erbjuda tjänster, information som vägleder sökanden genom den olika administrativa tillståndsansökningsprocessen. Den enda kontaktpunkten ska fungera som en gemensam kontaktpunkt för investerare/sökande när det gäller hantering och utfärdande av tillstånd och, när så är lämpligt, involvera andra administrativa myndigheter.
Webbportalen ska göra det möjligt för medborgare och företag att införa digital efterfrågan på de olika typerna av tillstånd (uppförande, licensiering, miljötillstånd) och förfaranden för nätanslutning. Webbportalen ska integrera alla steg i förfarandena och även funktionen för sökande att online följa upp tillståndets status, digitalt utbyta de handlingar som krävs och ändra begäran fram till utfärdandet av tillståndet.
De olika stegen i tillståndsförfarandet (t.ex. bygglov, miljötillstånd, nätanslutning och licensiering) är helt digitaliserade.
|
|
304
|
Reform 3 – Delåtgärd 1
Förbättra insynen i förfarandet för nätanslutning
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av lagändringar och ändringar av förfaranden
|
Bestämmelse i lag och dekret som anger lagens eller dekretets ikraftträdande
|
|
|
|
KVARTAL 1
|
2024
|
Lagstiftningen ska ändras på följande sätt:
-Ge den systemansvarige för distributionssystemet befogenhet att annullera reserveringen av nätkapacitet endast på grundval av tekniska kriterier och efter att ha påvisat att kapaciteten inte har utnyttjats.
-Skyldighet för den systemansvarige för distributionssystemet att lämna en skriftlig motivering till den som ansöker om anslutning för bristen på anslutningskapacitet och att ange datum och villkor för framtida anslutning
-Fastställa regler för återfrisläppande av outnyttjad kapacitet
-Den tjeckiska energitillsynsmyndigheten ska minst var sjätte månad i varje region se över om ett beslut som fattats av den systemansvarige för distributionssystemet om att annullera kapaciteten är adekvat.
-Införa en maximal bindande tid för nätanslutning som ska anges i avtalen om nätanslutning.
-Förkorta tidsfristerna för överklagande inför förlikningsorgan mellan sökande och systemansvariga för distributionssystem
-Öka insynen och ansvarsskyldigheten i förfarandet för nätanslutning.
-minst varje månad ska systemansvariga för distributionssystem (ČEZdi, PREdi, EG.D) offentliggöra information online om tillgänglig nätanslutningskapacitet för nya anslutningar inom sina respektive verksamhetsområden samt offentliggöra aggregerade anonymiserade anslutningskrav för godkända och avvisade begäranden.
Systemansvariga för distributionssystem/systemansvariga för överföringssystem ska också tillhandahålla tydlig och transparent information till systemanvändarna om status och behandling av deras begäranden om anslutning.
|
|
305
|
Reform 3 – Delåtgärd 1
Förbättra insynen i förfarandet för nätanslutning
|
Milstolpe
|
Offentliggörande av information om begäranden om nätanslutning och kapacitet
|
Idrifttagande av den interaktiva kartan
|
|
|
|
KVARTAL 1
|
2024
|
En interaktiv karta ska offentliggöras på webbplatserna för de tre regionala systemansvariga för distributionssystem (E.GD, CEZ och PRE) och visa följande information:
-för varje driftsområde, information om tillgänglig nätkapacitet vid medel- och högspänningsnivåer.
-För lågspänningsnivån, på transformatornivå, anonymiserad stationär anonymiserad information om godkända och avslagna begäranden (inklusive antalet alternativa anslutningsavtal), anonymiserade skäl till avslagna begäranden på aggregerad nivå och förväntat datum för ändringar av distributionsnätet.
|
|
306
|
Reform 3 – Delåtgärd 1
Förbättra insynen i förfarandet för nätanslutning
|
Milstolpe
|
Offentliggörande av information om begäranden om nätanslutning och kapacitet
|
Offentliggörande av information om nätkapacitet på alla spänningsnivåer
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Den digitala kartan ska visa information om tillgänglig nätkapacitet på alla spänningsnivåer som drivs av systemansvariga för distributionssystem, även på lågspänningsnivå.
|
|
307
|
Reform 3 – Delåtgärd 1
Förbättra insynen i förfarandet för nätanslutning
|
Måltavla
|
Tillstånd för nätanslutning av kraftverkskapacitet för förnybar energi
|
Total ansluten förnybar kapacitet
|
MW
|
0
|
8 000
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Minst 8 MW kumulativt ytterligare förnybara energikällor ska anslutas till elnätet. Målet omfattar alla kategorier av sol- och vindkraftverk. En statlig databas ska övervaka framstegen mot motsvarande mål.
|
|
308
|
Reform 3 – Delåtgärd 2: Regleringsmässiga incitament för elnätsoperatörer att öka nätflexibiliteten
|
Milstolpe
|
Beslut av energitillsynsmyndigheten
|
|
|
|
|
KVARTAL 1
|
2026
|
Energitillsynsmyndigheten ska
-Anta en ny tariffmetod som återspeglar både fasta kostnader och driftskostnader för systemansvariga för överföringssystem och systemansvariga för distributionssystem, inbegripet kapital- och driftsutgifter, och ger tydliga, resultatbaserade incitament för investeringar i energieffektivitet, integrering av förnybar energi, näteffektivitet, flexibilitetstjänster och innovation (t.ex. digitalisering, efterfrågeflexibilitet, energilagring och sammanlänkning).
-Kräva att systemansvariga för distributionssystem i sina nätutvecklingsplaner inkluderar information om flexibilitetstjänster, potentiell efterfrågeflexibilitet, energieffektivitet, energilagringsresurser som systemansvariga för distributionssystem avser att använda eller investera i som ett alternativ till systemutbyggnad.
|
FF. Del 7.2 Stöd till decentralisering och digitalisering av energisektorn (REPOWER EU)
Syftet med komponenten är att stödja övergången till ett nytt energisystem som bygger på decentraliserad produktion av förnybar energi, digitalisering och ökat medborgardeltagande. Komponenten bidrar till att underlätta införandet av nya verksamheter inom elsektorn, såsom lagring, aggregering, energidelning och nya användningsområden som stöder flexibiliteten och utfasningen av fossila bränslen i hela elsystemet.
Komponenten stöder den landsspecifika rekommendationen om att minska det totala beroendet av och förbrukningen av fossila bränslen genom att påskynda utbyggnaden av förnybara energikällor och underlätta deras integrering i elsystemet (landsspecifik rekommendation 4, 2022).
FF.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform 3: Datacentral för el
Syftet med åtgärden är att inrätta ett eldatacentrum för att förvalta digitala it-plattformar som samlar in uppgifter om produktion, förbrukning och flexibilitet på marknaden för kraftbalanstjänster (flexibilitet för ancilliära tjänster – ”teknisk flexibilitet och tillhandahållande av tekniska funktioner för att förbättra säkerheten och tillförlitligheten i driften av elsystemet”).
Åtkomsten till de tekniska funktioner som tillhandahålls genom informationssystemet för elektronisk kommunikation ska vara icke-diskriminerande och öppen för alla marknadsaktörer (inklusive slutkonsumenter). Kunder, systemansvariga för distributionssystem, elleverantörer och elmarknadsoperatörer ska kunna få tillgång till uppgifter som de har rätt till enligt relevant tillämplig lagstiftning.
Reformen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.
Reform 1: Energisamhällen
Syftet med reformen är att inrätta ett regelverk för att stimulera och underlätta utvecklingen av medborgare och gemenskaper för förnybar energi.
Reformen syftar till att införa incitament för utveckling av energisamhällen och uppmuntra dem att engagera sig i sådan verksamhet som kollektiv produktion och konsumtion inom ramen för energigemenskapen.
De ändrade reglerna ska genomföra principen om öppet deltagande, den får inte i onödan begränsa den kollektiva egenkonsumtionen och produktionen eller införa någon form av begränsningar på grundval av storlek eller geografi. Energigemenskaper bör också få bedriva verksamhet inom förnybar uppvärmning, inte bara på elmarknaden.
Reformen ska vara genomförd senast den 31 mars 2026.
Reform 2: Ramen för energilagring och icke-fossil flexibilitet
Syftet med denna åtgärd är att inrätta ett regelverk för förståelse av flexibilitetstjänster, till exempel energilagring, efterfrågeflexibilitet och aggregering. Målet är att främja utvecklingen av innovativa tekniska, tekniska och programvarubaserade lösningar för optimering av energiflöden för att säkerställa integrering av förnybara energikällor i nätet och göra det möjligt för elsystemet att anpassa sig till variationerna i elproduktion och elförbrukning över olika tidshorisonter.
Dessutom syftar reformen till att säkerställa deltagande av energisamhällen, aggregatorer, egenförbrukare, aktiva kunder, energilagringstillgångar och deltagare i industrins efterfrågeflexibilitet på elmarknaden, samtidigt som elsystemets övergripande flexibilitet ökar och användningen av fossila bränslen minskar.
Reformen ska säkerställa att marknaden för icke-fossila flexibilitetslösningar är öppen för alla deltagare från andra medlemsstater och ska inte i onödan begränsa ett sådant deltagande.
Lagstiftningen ska underlätta marknadsbaserade kommersiella investeringar i energilagring och syftar till att åtföljas av ytterligare ekonomiska stödsystem för att öka energilagringsanläggningarna.
Reformen ska genomföras senast den 31 december 2024.
FF.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnr NUM.
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
309
|
Reform 3 Eldatacentret
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av lagstiftningen om inrättande av eldatacentret
|
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av eldatacentret
|
|
|
|
KVARTAL 1
|
2024
|
Eldatacentret är inrättat enligt lag och dess funktioner och skyldigheter fastställs i lagen. EDC ska särskilt
— på begäran av marknadsaktören registrera tilldelningen av överföringspunkter som deltar i eldelning och överföringspunkter som deltar i uttag vid en annan uttagspunkt i datacentralen och överföra registreringsinformationen till marknadsoperatören,
— på begäran av marknadsaktören fördela andelen el som delas inom överföringspunkterna och fördela andelen egenproducerad el vid en annan marknadsaktörs förbrukningsställe,
— behandla elmätningsuppgifter för att inkludera eldelning i bedömningen av avvikelser och i den mängd el för vilken reglerade och oreglerade priser betalas på elmarknaden,
— förse näringsidkare med anonymiserade uppgifter som registrerats av datacentralen med överföringspunkter för elförbrukningspunkter och produktionsanläggningar, inbegripet andra uppgifter som rör eldelning,
— förse marknadsoperatörerna och de systemansvariga för distributionssystemen med mätdata som tar hänsyn till delad el.
Åtkomsten till de tekniska funktioner som tillhandahålls av den europeiska digitala kontaktpunkten ska vara icke-diskriminerande och öppen för alla marknadsaktörer. Kunder, systemansvariga för distributionssystem, elleverantörer och elmarknadsoperatörer ska kunna få tillgång till uppgifter som de har rätt till enligt relevant tillämplig lagstiftning.
|
|
310
|
Reform 3: Datacentral för el
|
Milstolpe
|
Idrifttagande av energidatacentret
|
Lansering av funktioner kopplade till energidelning
|
|
|
|
KVARTAL 3
|
2024
|
Eldatacentrumet ska påbörja driften av funktioner kopplade till energidelning (insamling och tillhandahållande av mätdata, registrering och utvärdering av data för energidelning).
|
|
311
|
Reform 3: Datacentral för el
|
Milstolpe
|
Idrifttagande av energidatacentret
|
Lansering av funktioner kopplade till teknisk flexibilitet
|
|
|
|
KVARTAL 1
|
2026
|
Utöver de funktioner som är kopplade till energidelning ska eldatacentrumet inleda driften av bränsleförhållanden som är kopplade till teknisk flexibilitet (dvs. flexibilitet som uttryckligen förvaltas av den systemansvarige för överföringssystemet för att kompensera för systemavvikelser och som är certifierad för att tillhandahålla kraftbalanstjänster för detta ändamål, eller av den systemansvarige för distributionssystemet för att distribuera last på distributionssystemet eller för att hantera spänning).
insamling, tillhandahållande och överföring av mätdata
— registrering och utvärdering av uppgifter för lagring, delning, tillhandahållande och aggregering av teknisk flexibilitet.
insamling och delning av data för balansering och långsiktig nätplanering
— registrering av marknadsdata och huvuddata
— offentliggöra information om nätets tillstånd genom ett nät av lätta trafiksystem och möjligheter till aktivering av teknisk flexibilitet.
|
|
312
|
Reform 1: Energisamhällen
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av den ändrade lagstiftningen om energisamhällen
|
Bestämmelse i lagen som anger lagens ikraftträdande
|
|
|
|
KVARTAL 1
|
2024
|
Ikraftträdande av lagstiftning om inrättande av ett regelverk för medborgare och gemenskaper för förnybar energi.
Reformen ska införa incitament för utveckling av energisamhällen och uppmuntra kollektiv produktion och konsumtion inom ramen för energigemenskapen.
Reformen ska genomföra principen om öppet deltagande, får inte i onödan begränsa den kollektiva egenkonsumtionen och produktionen eller införa någon form av omotiverade begränsningar på grund av storlek eller geografi. Förnybara energigemenskaper och medborgarenergigemenskaper ska också få verka inom förnybar uppvärmning, inte bara på elmarknaden. Reformen ska säkerställa att alla kunder som deltar i energidelning har rätt att få en smart mätare.
Förnybara energigemenskaper och medborgarenergigemenskaper ska ha rätt att få mätningsuppgifter om elförsörjning, mätdata som tar hänsyn till den el som delas inom energigemenskapen och utvärderade uppgifter.
|
|
313
|
Reform 1: Energisamhällen
|
Milstolpe
|
Lägesrapport om investeringar i it-infrastruktur
|
Offentliggörande av rapporten
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Offentliggörande av en rapport med en bedömning av de investeringar som systemansvariga för distributionssystem gjort i mät- och faktureringssystem, it-infrastruktur samt luckor och framtida investeringsbehov i syfte att säkerställa energidelning. Rapporten ska upprättas av en oberoende tredje part.
|
|
314
|
Reform 1: Energisamhällen
|
Milstolpe
|
Riktlinjer för energisamhällen
|
Offentliggörande på miljöministeriets och industriministeriets webbplats av riktlinjer och mallar för rättsliga dokument för inrättande av energisamhällen
|
|
|
|
KVARTAL 1
|
2026
|
Riktlinjer och dokument för rättsligt inrättande av energigemenskaper (inbegripet tekniska och ekonomiska genomförbarhetsstudier, avtal och rättsliga dokument som rör inrättandet av energigemenskaper, energigemenskapernas och dess medlemmars avtalsförhållanden) ska offentliggöras för att vägleda allmänheten och underlätta skapandet av energisamhällen.
|
|
315
|
Reform 2:
Ramen för energilagring och icke-fossil flexibilitet
|
Milstolpe
|
Betänkande om behovet av icke-fossil flexibilitet
|
Offentliggörande av rapporten på industriministeriets webbplats
|
|
|
|
KVARTAL 3
|
2024
|
Offentliggörande av en framåtblickande rapport om bedömningen av behovet av systemflexibilitet och dess potential, som omfattar en 5-årsperiod. Rapporten ska utvärdera och identifiera hinder för icke-fossil flexibilitet på marknaden och föreslå relevanta begränsningsåtgärder. Rapporten ska också identifiera relevanta finansieringsinstrument och finansieringskällor för att stödja användningen av icke-fossil flexibilitet via offentliga eller privata källor.
Rapporten ska upprättas av en oberoende tredje part.
|
|
316
|
Reform 2:
Ramen för energilagring och icke-fossil flexibilitet
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av lagändringarna
|
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdande
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Ikraftträdande av lagstiftning om inrättande av ett regelverk för energilagring, aggregering, aktiva kunder, deltagande av deltagare i industrins efterfrågeflexibilitet på energimarknaden.
Den ändrade lagstiftningen ska omfatta följande:
·Begreppet flexibilitet som möjliggör tjänster för lagring, aggregering av efterfrågan och efterfrågeflexibilitet.
·En handelslicens för operatörer av energilagringstillgångar och aggregatorer för deltagande på energimarknaden.
·Fastställande av rättigheter och skyldigheter för operatören av energilagringstillgångarna och efterfrågeaggregatorn i förhållande till andra marknadsaktörer.
·Rätten och reglerna för en aktiv konsument att driva en lagringstillgång.
·Bestämmelser i avtal om aggregering och drift av energilagringstillgångar.
·Dubbel laddning utesluts (när det gäller el från nätet, sedan levereras tillbaka till nätet och förbrukas av slutkunden).
·Villkoren för energigemenskaper och kollektiva egenförbrukare att delta i aggregering, lagring, eldistribution och elproduktion.
|
|
317
|
Reform 2:
Ramen för energilagring och icke-fossil flexibilitet
|
Milstolpe
|
Offentliggörande av handlingsplanen för flexibilitet
|
Regeringens antagande av handlingsplanen
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Handlingsplanen ska fastställa prioriteringar för utvecklingen av icke-fossil flexibilitet och fastställa ett mål för icke-fossil flexibilitet, inbegripet efterfrågeflexibilitet och energilagring för de kommande tio åren.
Handlingsplanen ska tillhandahålla en investeringsbana för att nå den identifierade potentialen och fastställa offentlig finansiering och identifiera lämpliga privata finansieringskällor för att stödja flexibilitets- och lagringsteknik, inbegripet tidsplaner.
|
GG. KOMPONENT 7.3: Övergripande reform av rådgivningen om renoveringsvågen i Tjeckien (REPOWER EU)
Denna del av den tjeckiska planen syftar till att effektivisera processen för förberedelse av renoveringsprojekt, öka expertisen och kapaciteten på området energieffektivitetsrenoveringar, öka medvetenheten om energifattigdom och tillgängliga lösningar samt öka antalet och kvaliteten på bostadsrenoveringsprojekt.
Komponenten stöder den landsspecifika rekommendationen om att öka energieffektiviteten i fjärrvärmesystem och byggnadsbeståndet genom att uppmuntra totalrenoveringar och förnybara värmekällor (landsspecifik rekommendation 4 2022).
GG.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform 1: Gemensamma kontaktpunkter för energisamhällen och energieffektivitetsrenoveringar
Reformen ska genomföras genom en utvärdering av pilotdriften av tre regionala gemensamma kontaktpunkter som ger hushåll, företag och den offentliga sektorn råd om energieffektivitetsrenoveringar. Utvärderingen ska formaliseras i en studie där man drar lärdom av tillvaratagna erfarenheter och rekommenderar åtgärder för att förbättra driften av regionala gemensamma kontaktpunkter.
Reformen ska också omfatta stödåtgärder för utbildning och information till kommuner och medborgare om begreppet och fördelarna med energisamhällen, inbegripet inrättandet av en enda kontaktpunkt för att tillhandahålla tekniskt stöd om regleringsmässiga, tekniska, finansiella och organisatoriska aspekter.
Reformen ska genomföras senast den 31 december 2025.
Reform 2: Data- och metodvägledning och utbildning för rådgivningssystemet
Reformen ska genomföras genom att utarbeta data och metodvägledning som ska användas vid tillhandahållandet av rådgivningstjänster och genom att genomföra utbildning för yrkesverksamma för renoveringsvågen. Metodvägledningen ska innehålla en modul om energifattigdom och råd till utsatta hushåll. Syftet med reformen är att bygga upp kapacitet på området energieffektivitetsrenovering som kan utnyttjas för att förbättra kvaliteten på renoveringsprojekt som genomförs av tjeckiska hushåll.
Reformen ska genomföras senast den 30 juni 2025.
Investeringar 1: Tillhandahållande av rådgivningstjänster till hushåll, företag och den offentliga sektorn
Investeringen ska genomföras genom tillhandahållande av rådgivningstjänster till minst 120,000 projekt för renovering av energieffektivitet i hushåll, företag och den offentliga sektorn via den nya energirådgivningsstrukturen och de nya energirådgivningstjänsterna. Syftet med investeringen är att öka antalet och kvaliteten på energieffektiva renoveringsprojekt som genomförs av hushållen.
Reformen ska genomföras senast den 30 juni 2026.
Investeringar 2: Öka medvetenheten
Investeringen ska genomföras genom en offentlig informationskampanj om energieffektivitet som vid behov ska inbegripa betoning på minskad energiförbrukning, renovering av byggnader och energifattigdom. Syftet med kampanjen är att informera allmänheten om beteendeförändringar som kan minska energiförbrukningen och bidra till att lindra energifattigdomen.
Reformen ska genomföras senast den 30 juni 2025.
GG.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnr NUM.
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
318
|
Reform 1: Gemensamma kontaktpunkter för energisamhällen och energieffektivitetsrenoveringar
|
Milstolpe
|
En enda kontaktpunkt för energi
|
Idrifttagande av one-stop-shopen
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Inrättande och idrifttagande av en enda kontaktpunkt som tillhandahåller tekniskt stöd, underlättar tillgången till tidig finansiering (för att upphandla tjänster eller investera i utrustning) och information för att inrätta en energigemenskap.
Den gemensamma kontaktpunkten ska tillhandahålla riktlinjer om lagstadgade krav och mallar för dokument för att hjälpa till med licensierings- och tillståndsförfarandena.
Den gemensamma kontaktpunkten ska tillhandahålla stöd och rådgivning om energieffektivitetsrenoveringar till hushåll, företag och den offentliga sektorn.
|
|
319
|
Reform 1: Gemensamma kontaktpunkter för energisamhällen och energieffektivitetsrenoveringar
|
Milstolpe
|
Utvärdering av pilotdriften av tre gemensamma kontaktpunkter för energi
|
Utvärdering av driften av tre regionala gemensamma kontaktpunkter
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Genomföra en utvärdering av pilotdriften av tre regionala gemensamma kontaktpunkter som ger råd om energisamhällen och energieffektivitetsrenoveringar till hushåll, företag och den offentliga sektorn.
|
|
320
|
Reform 2: Data- och metodvägledning och utbildning för rådgivningssystemet
|
Milstolpe
|
Data, metodvägledning
|
Data, metodvägledning
|
|
|
|
KVARTAL 2
|
2025
|
Utarbetande av data och metodvägledning som ska användas vid tillhandahållande av rådgivningstjänster för hushåll, företag och den offentliga sektorn. Metodvägledningen ska innehålla en modul om energifattigdom och råd till utsatta hushåll.
|
|
321
|
Reform 2: Data- och metodvägledning och utbildning för rådgivningssystemet
|
Måltavla
|
Antal utbildningar som tillhandahålls
|
|
Antal utbildade yrkesutövare
|
0
|
100
|
KVARTAL 2
|
2025
|
Utbildning för minst 100 yrkesverksamma för renoveringsvågen har slutförts
|
|
322
|
Investeringar 1: Tillhandahållande av rådgivningstjänster till hushåll, företag och den offentliga sektorn
|
Måltavla
|
Tillhandahållande av rådgivningstjänster till hushåll, företag och den offentliga sektorn
|
|
Antal
|
0
|
60 000
|
KVARTAL 2
|
2025
|
Det nyligen inrättade rådgivningssystemet ska tillhandahålla rådgivningstjänster till minst 60 000 hushåll, företag eller projekt inom den offentliga sektorn senast fjärde kvartalet 2 2025.
|
|
323
|
Investeringar 1: Tillhandahållande av rådgivningstjänster till hushåll, företag och den offentliga sektorn
|
Måltavla
|
Tillhandahållande av rådgivningstjänster till hushåll, företag och den offentliga sektorn
|
|
Antal
|
60 000
|
120 000
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Det nyligen inrättade rådgivningssystemet ska tillhandahålla rådgivningstjänster till minst 120 000 hushåll, företag eller projekt inom den offentliga sektorn senast fjärde kvartalet 2 2026.
|
|
324
|
Investeringar 2: Öka medvetenheten
|
Måltavla
|
Slutförande av en landsomfattande informationskampanj
|
|
Antal nationella kampanjer
|
0
|
1
|
KVARTAL 2
|
2025
|
Genomföra minst en landsomfattande informationskampanj om minskad energiförbrukning med inslag av energifattigdomsrelaterade frågor.
|
HH. KOMPONENT 7.4: Skolanpassning – Främjande av grön kompetens och hållbarhet vid universitet (REPOWEREU)
Denna del av Tjeckiens återhämtnings- och resiliensplan bidrar till att ta itu med utmaningarna i samband med den gröna omställningen av utbildningssystemet, särskilt genom att främja utvecklingen av grön kompetens bland studenter inom högre utbildning och befolkningen i allmänhet. Målet ska uppnås genom att man ser över de offentliga universitetens läroplaner, bland annat genom att se över befintliga läroplaner och inrätta nya program, och genom att skapa ett utbud av kurser för livslångt lärande som är tillgängliga för allmänheten. Alla program som revideras eller inrättas som en del av denna åtgärd ska stödja grön kompetens och ha tydligt definierade läranderesultat på områdena hållbarhet, klimatförändringar, miljöskydd och biologisk mångfald, med vederbörlig hänsyn till miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter. Komponenten syftar också till att stödja offentliga universitet i utvecklingen av deras strategier på medellång och lång sikt på området utbildning i grön kompetens samt i inrättandet av strategiska partnerskap med tredje parter som är relevanta för de nya eller anpassade studieprogrammen. Slutmålet för denna del är att anpassa utbildningen till arbetsmarknadens föränderliga behov, åtgärda bristen på kompetenta experter inom den gröna sektorn och energisektorn och säkerställa långsiktig anställbarhet.
HH.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform 1: Universitetens omvandling för att anpassa sig till arbetsmarknadens föränderliga behov
Syftet med denna reform är att anpassa de offentliga universitetens utbildningsutbud till det ökande behovet på arbetsmarknaden av experter på områden med anknytning till den gröna omställningen. Reformen ska inrätta minst 90 studieprogram efter en inbjudan att lämna förslag som riktar sig till offentliga universitet. Det utvidgade utbildningsutbudet ska bestå av 20 nya studieprogram, 50 nya kurser som lagts till befintliga studieprogram och 20 nya kurser för livslångt lärande, inklusive kurser för livslångt lärande som leder till mikromeriter. Alla program som inrättas som en del av denna åtgärd ska främja utbildning i gröna färdigheter och ha fastställt läranderesultat i linje med den europeiska ramen för färdigheter, kvalifikationer och yrken (Esco).
Reformen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.
Investeringar 1: Strategier för hållbar och grön omställning
Åtgärden syftar till att stödja offentliga universitet i utvecklingen av strategier för en hållbar och grön omställning. Minst 20 offentliga universitet ska godkänna en strategi för hållbar och grön omställning, som ska fastställa universitetens vision, prioriteringar och mål på kort och medellång sikt på området grön omställning, inbegripet utbildning i grön kompetens.
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2024.
Investeringar 2: Inrättande av strategiska partnerskap
Syftet med denna investering är att stödja offentliga universitet i inrättandet av strategiska partnerskap med tredje parter som är relevanta för utbildning i grön kompetens, till exempel företag, forskningsinstitutioner eller sociala organisationer. Syftet är att öka kvaliteten och relevansen hos de nya eller anpassade studieprogrammen inom ramen för reform 1 genom att göra det möjligt för universiteten att involvera yrkesverksamma i utformningen av de nya kurserna. Minst 20 strategiska partnerskap ska bildas.
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2024.
HH.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av ickeåterbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnr NUM.
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
325
|
Reform 1: Universitetens omvandling för att anpassa sig till arbetsmarknadens föränderliga behov
|
Milstolpe
|
Lansering av ett program för att stödja omvandlingen av universiteten
|
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Ansökningsomgången för projekt som stöder universitetens anpassning till arbetsmarknadens föränderliga behov genom att främja utveckling av grön kompetens i läroplanerna ska inledas. Målet ska vara att inrätta minst 20 nya studieprogram, lägga till minst 50 nya kurser till befintliga studieprogram och inrätta minst 20 kurser för livslångt lärande.
|
|
326
|
Reform 1: Universitetens omvandling för att anpassa sig till arbetsmarknadens föränderliga behov
|
Måltavla
|
Inrättande av nya studieprogram, nya kurser i befintliga studieprogram och kurser för livslångt lärande.
|
|
Studieprogram och kurser
|
0
|
90
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Programmet ska uppnå följande:
-Minst 20 nya studieprogram (kandidat-, master- och/eller doktorandnivå) ska ackrediteras.
-Minst 50 nya kurser (obligatoriska och/eller frivilliga) ska läggas till i läroplanerna för befintliga studieprogram (kandidat-, master- och/eller doktorandnivå).
-Minst 20 nya kurser för livslångt lärande (inklusive sådana som leder till mikromeriter) ska inrättas och erbjudas av universiteten.
Alla program och kurser ska utveckla gröna färdigheter och definiera läranderesultat i enlighet med ramen för europeiska färdigheter, kompetenser, kvalifikationer och yrken (Esco).
|
|
327
|
Investeringar 1: Strategier för hållbar och grön omställning
|
Måltavla
|
Offentliga universitets godkännande av nya eller utvidgade strategier för hållbar och grön omställning
|
|
Strategier
|
0
|
20
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Minst 20 offentliga universitet ska godkänna nya eller utvidgade strategier för hållbar och grön omställning. Strategierna ska formulera den vision, de prioriterade områden och de mål som krävs för att stödja universitetens gröna omställning på kort och medellång sikt, inbegripet utbildning i grön kompetens.
|
|
328
|
Investeringar 2: Inrättande av strategiska partnerskap
|
Måltavla
|
Inrättande av strategiska partnerskap mellan offentliga universitet
|
|
Strategiska partnerskap
|
0
|
20
|
KVARTAL 4
|
2024
|
20 strategiska partnerskap mellan offentliga universitet och en tredje part som utvecklar utbildning i grön kompetens ska inrättas.
|
II. Komponent 7.5 Minskning av koldioxidutsläpp från vägtransporter (REPOWEREU)
Denna del av Tjeckiens återhämtnings- och resiliensplan tar itu med behovet av att fasa ut fossila bränslen i transportsektorn genom utbyggnad av utsläppsfria fordon och infrastruktur i Tjeckien, i syfte att förbereda för en snabb utfasning av fossila bränslen inom vägtransportsektorn.
Komponenten syftar till att öka användningen av utsläppsfria fordon av olika typer i Tjeckien och att uppmuntra utvecklingen av infrastruktur för laddning och tankning av vätgas genom investeringar och reformer.
Komponenten är kopplad till genomförandet av 2022 års landsspecifika rekommendation 4, som understryker behovet av att minska landets användning av fossila bränslen och importberoende av fossila bränslen. Denna del tar itu med den landsspecifika rekommendationen, särskilt genom att sträva efter att minska användningen av fossila bränslen i det tjeckiska transportsystemet. Komponenten är också kopplad till genomförandet av 2023 års landsspecifika rekommendation 4, som understryker behovet av att främja användningen av utsläppsfria fordon och öka tillgången till laddnings- och tankningsinfrastruktur med hög kapacitet genom nya reformer för att skapa förutsättningar för och undanröja befintliga hinder för utbyggnaden av fordon och infrastruktur.
II.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform 1: Nationell handlingsplan för ren mobilitet och mål för utbyggnad av utsläppsfri mobilitet
Syftet med reformen är att fastställa en väg för övergång till rena transporter och snabb utbyggnad av utsläppsfri mobilitet. Reformen syftar till att bygga vidare på ramar för hållbar rörlighet i tjeckiska städer och lägga fram en väg för Tjeckien att påskynda utbyggnaden av utsläppsfri mobilitet och utbyggnaden av relevant tanknings- och laddningsinfrastruktur.
Mot bakgrund av den pågående omställningen till en snabbt koldioxidfri transportsektor ska reformen leda till en procentuell ökning av registrerade utsläppsfria fordon för varje fordonskategori för 2025 och 2030, jämfört med referensscenariot för 2022. Den reviderade nationella handlingsplanen ska också innehålla särskilda nationella mål för olika kategorier av utsläppsfria fordon som ska uppnås senast 2025 respektive 2030. Den reviderade nationella handlingsplanen ska också fastställa tydliga mål för utbyggnaden av laddningsinfrastruktur och tankstationer för vätgas i linje med förordningen om infrastruktur för alternativa bränslen.
Vid tillämpningen av reformen ska Tjeckien uppnå ett utbyggnadsmål om en ökning på minst 70 % av antalet utsläppsfria fordon som registreras i respektive fordonskategori jämfört med referensscenariot för 2022. Reformen ska också leda till offentliga ansökningsomgångar på minst 120 miljoner EUR mellan februari 2022 och juni 2026 för att stödja utbyggnaden av infrastruktur för utsläppsfria alternativa bränslen, nämligen laddningsstationer och tankningsstationer för vätgas.
Reformen ska omfatta en förteckning över åtgärder som syftar till att tillhandahålla ekonomiska och skattemässiga incitament för att öka utbyggnaden av utsläppsfria fordon och infrastruktur, samt en förteckning över åtgärder som syftar till att skapa en gynnsam miljö för utbyggnad och drift av laddningsstationer, laddningsstationer med hög kapacitet och tankstationer för vätgas.
Handlingsplanen syftar till att bygga på en öppen diskussion med relevanta lokala aktörer. Näringslivet och icke-statliga organisationer ska rådfrågas om utkastet till handlingsplan innan det färdigställs.
Reformen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.
Reform 2: Skatteåtgärder till stöd för utsläppsfri mobilitet
Syftet med reformen är att anpassa Tjeckiens skatteregler för att skapa en miljö som underlättar privata företags användning av utsläppsfria vägfordon. Reformen kompletterar investering 4 i del 2.4 och stöder behovet av att ytterligare stimulera en ökad utbyggnad av utsläppsfria fordon i linje med reform 1. Åtgärden ska se över inkomstskattelagen för att ändra naturaförmånen för företagsbilar genom att föreskriva en högre skattenivå för både fordon som drivs med konventionella bränslen och utsläppssnåla fordon (under 50gCO2/km), samtidigt som en lägre skattenivå för utsläppsfria fordon fastställs, vilket leder till en fördel för utsläppsfria fordon. Reformen syftar till att skapa en betydande fördel för både arbetsgivare och arbetstagare som väljer utsläppsfria fordon.
Reformen ska också ge en skatteförmån i form av en snabbare avskrivning för alla utsläppsfria fordon (kategorierna M1, N1, N2, N3) för privata företag. Åtgärderna ska ändra inkomstskattelagen för att säkerställa att möjligheten till påskyndad avskrivning endast ges för utsläppsfria fordon fram till åtminstone 2027. Reformen syftar till att motivera företag att förvärva nya utsläppsfria fordon, vilket påskyndar miljöanpassningen av företagens fordonsparker.
Reformen ska vara genomförd senast den 31 december 2024.
Reform 3: Förbättra regelverket för förnybar vätgas
Reformen syftar till att uppdatera den tjeckiska vätgasstrategin för att bättre reagera på aktuella utmaningar, villkor och nivåer av ekonomisk och teknisk utveckling inom vätgassektorn och dess anpassning till relevanta EU-krav.
Reformen ska fastställa särskilda mål för produktion och användning av vätgas, med primärt fokus på förnybar vätgas. Syftet med reformen är att undersöka scenarier för produktionsbalans, förbrukningskrav och prognoser inom olika segment av vätgasekosystemet och att identifiera import- och exportbalansen för vätgas genom EU:s överföringsnät för vätgas, samtidigt som eventuella flaskhalsar i infrastrukturen identifieras.
Uppdateringen av den tjeckiska vätgasstrategin ska innehålla en handlingsplan som fastställer offentliga finansieringsprioriteringar för olika segment av vätgasekosystemet och fastställer tidsfrister för inledandet av relevanta finansieringsansökningsomgångar.
Reformen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.
Reform 4: Nödvändiga villkor för infrastruktur för utsläppsfria alternativa bränslen
Reformen syftar till att förenkla och underlätta byggandet, tillståndsprocessen och driften av laddningsinfrastruktur och tankningsinfrastruktur för vätgas.
Reformen ska leda till att ändringar av bränslelagen antas och träder i kraft. Reformen ska ändra bränslelagen för att gynna tankstationer som endast har tillstånd att sälja vätgas. Denna förmån ska ske i form av ett undantag från kravet att betala bränsledistributörens deposition vid registrering av tankstationer i Tjeckien.
Reformen ska också leda till antagandet av ytterligare bindande eller icke-bindande åtgärder eller ändringar av befintliga bindande eller icke-bindande åtgärder i syfte att förenkla och underlätta konstruktion, tillståndsgivning och drift av infrastrukturen för laddning och tankning av vätgas. Sådana ytterligare åtgärder kan vara lagstiftningsakter, sekundärlagstiftning, t.ex. regeringsdekret, eller tekniska åtgärder och metoder, och kan baseras på den förteckning över åtgärder som utarbetats som en del av reform 1.
Reformen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.
Reform 5: Incitament till utsläppsfri mobilitet genom förändringar av vägvinjettkostnader och -struktur
Reformen syftar till att skapa ett betydande incitament för införandet av utsläppsfria vägfordon, nämligen personbilar och lätta nyttofordon. Syftet med denna reform är att ändra vägvinjettavgifterna och kostnadsstrukturen för att leda till en höjning av priset på vägvinjettavgifter för konventionella fordon, samtidigt som det befintliga undantaget för utsläppsfria fordon bibehålls. Reformen ska leda till en ökning av den årliga motorvägsvinjetten för fordon som drivs med konventionellt bränsle i kategorierna M1 och N1 med minst 50 % jämfört med referensscenariot för 2022.
Reformen ska vara genomförd senast den 31 december 2024.
Investeringar 1: Utökad åtgärd: Stöd till inköp av fordon – utsläppsfria fordon för privata företag
Investeringen är avsedd att öka den befintliga åtgärden i del 2.4 (Investering 4) med samma namn. Om de två åtgärderna sammanförs ska den totala investeringen från den tjeckiska planen leda till 5 800 utsläppsfria personbilar och lätta lastbilar.
Investeringen ska vara slutförd senast den3 juni 0.
II.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnr NUM.
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
329
|
Reform 1: Nationell handlingsplan för ren mobilitet och mål för utbyggnad av utsläppsfri mobilitet
|
Milstolpe
|
Översyn av den nationella handlingsplanen för ren rörlighet
|
Regeringens antagande av översynen av den nationella handlingsplanen för ren rörlighet
|
|
|
|
KVARTAL 2
|
2024
|
Regeringen ska anta en översyn av den nationella handlingsplanen för ren rörlighet och fastställa en väg för Tjeckien att påskynda utbyggnaden av utsläppsfri mobilitet och utbyggnaden av relevant laddnings- och tankningsinfrastruktur för vätgas.
Handlingsplanen ska vara förenlig med relevanta EU-rättsliga krav (t.ex. förordningen om infrastruktur för alternativa bränslen, direktivet om förnybar energi, direktivet om rena fordon, förordningen om det transeuropeiska transportnätet) och Tjeckiens nationella energi- och klimatplan och det nationella luftvårdsprogrammet.
Handlingsplanen ska fastställa särskilda mål för ökningen av antalet utsläppsfria fordon som registreras i Tjeckien i respektive kategori (M1-personbilar, N1 – lätta nyttofordon, N2 och N3 – tunga fordon, baserade på Unece-standarder), som ska uppfyllas senast den 31 december 2025 och den 31 december 2030. De särskilda målen för registreringar av utsläppsfria fordon för 2025 ska återspegla ett krav på att uppnå en ökning på minst 70 % av antalet utsläppsfria fordon som registreras i respektive fordonskategori jämfört med referensscenariot för 2022.
Handlingsplanen ska fastställa särskilda mål för laddningsinfrastruktur och tankstationer för vätgas, i linje med relevanta rättsliga krav i förordningen om infrastruktur för alternativa bränslen.
Handlingsplanen ska innehålla en förteckning över åtgärder för att tillhandahålla ekonomiska och skattemässiga incitament för att ytterligare stimulera utbyggnaden av utsläppsfria fordon och infrastruktur.
Handlingsplanen ska också innehålla en förteckning över ytterligare åtgärder som syftar till att skapa en gynnsam miljö för utbyggnad och drift av laddningsinfrastruktur och tankningsstation för vätgas, särskilt för att underlätta uppförande, tillståndsgivning och drift av den relevanta infrastrukturen.
Berörda parter, såsom företrädare för industrin och icke-statliga organisationer, ska rådfrågas om utkastet till handlingsplan innan det färdigställs.
|
|
330
|
Reform 1: Nationell handlingsplan för ren mobilitet och mål för utbyggnad av utsläppsfri mobilitet
|
Måltavla
|
Öka antalet registrerade utsläppsfria fordon
|
|
Procent
|
0
|
70 %
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Målet avser en minsta procentuell ökning av antalet utsläppsfria fordon som registreras i respektive fordonskategori (M1 – personbilar, N1 – lätta nyttofordon, N2 och N3 – tunga fordon, baserat på Unece-standarder) senast den 31 december 2025 i Tjeckien jämfört med referensscenariot för 2022.
Officiella uppgifter ska senast i slutet av den 31 mars 2026 rapporteras till Europeiska observatoriet för alternativa bränslen för övervakningsändamål.
|
|
331
|
Reform 1: Nationell handlingsplan för ren mobilitet och mål för utbyggnad av utsläppsfri mobilitet
|
Milstolpe
|
Stöd till påskyndad utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen
|
Offentliggörande av finansieringsförfrågningar från transportministeriet för utbyggnad av infrastruktur för elektrisk laddning och tankningsstationer för vätgas
|
|
|
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Tjeckien ska inleda offentliga ansökningsomgångar inom ramen för ett finansieringssystem till ett lägsta totalt värde på 120 miljoner EUR för att stödja utbyggnaden av infrastruktur för alternativa bränslen, nämligen infrastruktur för elektrisk laddning och tankningsstationer för vätgas i Tjeckien, i syfte att ladda eller tanka utsläppsfria lätta motorfordon och tunga fordon.
För uppfyllandet av delmålet ska Tjeckien också lämna följande information om driften av systemet mellan februari 2022 och mars 2026:
·den totala faktiska nivån på anslagna medel för infrastruktur som får stöd inom ramen för systemet.
·antal och typ av infrastruktur som får stöd inom ramen för systemet.
·uteffekt från laddningsstationer, laddningsstationer samt kapacitet och tryck hos de automater för tankning av vätgas som får stöd inom ramen för systemet.
·geografiskt läge för den infrastruktur som får stöd.
|
|
332
|
Reform 2: Skatteåtgärder till stöd för utsläppsfri mobilitet
|
Milstolpe
|
Skattebefrielser för att främja utbyggnaden av utsläppsfria fordon i privata företag
|
Ikraftträdande av ändringar av inkomstskattelagen
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2024
|
I den ändrade inkomstskattelagen fastställs en accelererad avskrivning för alla utsläppsfria fordon i alla fordonskategorier (M1 – personbilar, N1 – lätta nyttofordon; N2 och N3 – tunga fordon, baserade på Unece-standarder) för fordonsparker.
Inkomstskattelagen ska också ses över för att ändra naturaförmåner för tjänstebilssystem baserade på personbilars CO2-utsläpp. Ändringen ska innehålla en differentiering i systemet för naturaförmåner mellan utsläppsfria fordon och andra typer av fordon, där utsläppsfria fordon får den mest fördelaktiga behandlingen.
Ändringarna ska ge incitament för både arbetstagare och arbetsgivare.
|
|
333
|
Reform 3: Förbättra regelverket för förnybar vätgas
|
Milstolpe
|
Översyn av Tjeckiens vätgasstrategi
|
Antagande av regeringen
|
|
|
|
KVARTAL 2
|
2024
|
Den tjeckiska vätgasstrategin ska ses över för att fastställa prioriteringarna för utvecklingen av främst ett vätgasbaserat ekosystem för förnybar energi i Tjeckien. Den reviderade strategin ska baseras på en analys av de olika segmenten i den tjeckiska vätgasekonomin och ta hänsyn till relevanta EU-krav. Översynen ska fastställa särskilda mål för produktion och användning av vätgas, med primärt fokus på förnybar vätgas.
Den reviderade vätgasstrategin ska åtföljas av en förteckning över primärlagstiftning, sekundärlagstiftning, tekniska normer och metoder vars antagande eller ändring är nödvändigt för att säkerställa anpassning till EU:s rättsliga ram för vätgas, särskilt direktivet om förnybar energi, samt för att skapa nödvändiga villkor för utvecklingen av det tjeckiska vätgasekosystemet. Förteckningen ska innehålla förväntade vägledande tidsplaner för antagande eller ändringar av sådana åtgärder.
Översynen ska också innehålla en handlingsplan som syftar till att fastställa offentliga finansieringsprioriteringar för olika segment av vätgasekosystemet och fastställa tidsfrister för inledandet av relevanta finansieringsansökningsomgångar.
Den reviderade vätgasstrategin ska också innehålla en bedömning och en utvecklingsbana för leverantörer av vätgas och operatörer av tankningsstationer för vätgas att leverera förnybar vätgas vid tankningsstationer för vätgas i Tjeckien. I synnerhet ska utvecklingsbanan fastställa ett mål för tjeckiska tankningsstationer för vätgas att kumulativt leverera volymer förnybar vätgas i linje med delmålen i direktivet om förnybar energi och säkerställa att tankningsstationer för vätgas som fick stöd enligt de allmänna gruppundantagsreglerna endast levererar förnybar vätgas från och med 2035.
|
|
334
|
Reform 3: Förbättra regelverket för förnybar vätgas
|
Milstolpe
|
Översyn av Tjeckiens vätgasstrategi – åtgärder för att främja användningen av vätgas
|
Ikraftträdande av ändringar
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Av de åtgärder som ingår i förteckningen över åtgärder i föregående delmål nr 333 ska Tjeckien åtminstone säkerställa en översyn av följande bindande åtgärder:
a)Energilagen (458/2000 förf.saml.) för att definiera vätgas som energibärare.
b)Dekret nr 108/2011 Coll., om gasmätning och översyn av dekret nr 488/2021 Coll., om krav för anslutning till gassystemet, och
c)Dekret nr 345/2002 Coll., om fastställande av mätinstrument för obligatoriska verifierings- och mätinstrument som omfattas av typgodkännande för att stimulera och underlätta användningen av vätgas, särskilt ren vätgas, i gasnät.
|
|
335
|
Reform 4: Nödvändiga villkor för infrastruktur för utsläppsfria alternativa bränslen
|
Milstolpe
|
Förmånsbehandling för registrering av bränsledistributörer som har tillstånd att sälja vätgas.
|
Ikraftträdande av ändringen av drivmedelslagen
|
|
|
|
KVARTAL 2
|
2025
|
Ikraftträdande av ändringar i drivmedelslagen. Ändringarna ska gynna tankstationer för vätgas framför konventionella bränslestationer genom att bevilja dem ett undantag från bränsledistributörens deponering vid registreringen.
|
|
336
|
Reform 4: Nödvändiga villkor för infrastruktur för utsläppsfria alternativa bränslen
|
Milstolpe
|
Förenkling av tillståndsförfarandet för uppförande av elektriska laddningsstationer och tankningsstationer för vätgas – ytterligare åtgärder
|
Antagande av åtgärder och ändringar av befintliga bindande åtgärder
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Vid tillämpningen av detta delmål ska ytterligare bindande eller icke-bindande åtgärder eller ändringar av befintliga bindande eller icke-bindande åtgärder antas, vilket leder till förenkling och underlättande av uppförandet, tillståndsgivningen och driften av laddningsinfrastrukturen och tankstationerna för vätgas. De ytterligare åtgärderna och de reviderade befintliga åtgärderna kan omfatta primärlagstiftning, sekundärlagstiftning eller tekniska normer och metoder. Sådana ytterligare åtgärder kan baseras på den förteckning över åtgärder som utarbetats som en del av reform 1.
|
|
337
|
Reform 5: Uppmuntra utsläppsfri mobilitet genom byte av motorvägsvinjett
|
Milstolpe
|
Översyn av vägvinjettkostnaderna
|
Ikraftträdande av ändringen av väglagen
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Ikraftträdande av ändringar av väglagen för att ändra vägvinjettavgifterna och vägvinjettens kostnadsstruktur för fordonskategorier under 3,5 ton (M1 – personbilar, N1 – lätta nyttofordon baserat på Unece-standarder), baserat på deras CO2-prestanda. Ändringarna ska säkerställa en skattedifferentiering mellan konventionella och utsläppssnåla fordon under 50gCO2/km och utsläppsfria fordon av typerna M1 och N1, där utsläppsfria fordon av dessa typer är undantagna från vägvinjettavgifter. Ändringen ska också säkerställa en ökning av den årliga motorvägsvinjetten för fordon som drivs med konventionellt bränsle i kategorierna M1 och N1 med minst 50 % jämfört med referensscenariot för 2022.
|
|
338
|
Investeringar 1: Utökad åtgärd: Stöd till inköp av fordon – utsläppsfria fordon (elektriska, H2) till privata företag
|
Måltavla
|
Utökning av mål 119 i del 2.4
|
|
Ökning av antalet
|
2 900
|
5800
|
KVARTAL 2
|
2025
|
En ökning med ytterligare 2 900 enheter av antalet utsläppsfria fordon, vilket leder till totalt 5 800 nya utsläppsfria personbilar och lätta lastbilar.
|
JJ. Del 7.6 Elektrifiering av järnvägstransporter (REPowerEU)
Denna del av Tjeckiens återhämtnings- och resiliensplan tar itu med det pågående behovet av att ställa om den europeiska transportsektorn till mer hållbara transportsätt, särskilt genom att främja trafikomställningen till järnväg.
Komponenten syftar till att öka elektrifieringen av tjeckiska järnvägsnät och är avsedd att modernisera de tjeckiska järnvägsnäten.
Komponenten är kopplad till genomförandet av 2022 års landsspecifika rekommendation 4, särskilt genom att sträva efter att minska användningen av fossila bränslen i det tjeckiska transportsystemet.
JJ.1 Beskrivning av investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Investeringar 1: Elektrifiering i Brno-regionen
Investeringen syftar till att slutföra elektrifieringen av ett specifikt projekt i Brno-regionen och därmed minska beroendet av fossila bränslen i det lokala transportsystemet. Investeringen ska leda till att projektet ”Electrification Brno-Zastávka u Brna, etapp 2” slutförs med en längd på 9,98 km.
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.
JJ.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnr NUM.
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
339
|
Investeringar 1: Elektrifiering av Brno-regionen
|
Måltavla
|
Slutförande av järnvägselektrifieringsprojektet ”Elektrifiering av Brno- Zastávka u Brna, etapp 2”
|
|
Km
|
0
|
9.98
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Slutförande av elektrifieringsprojektet ”Electrification of Brno Zastávka u Brna, etapp 2”. Projektet ska sammantaget resultera i 9,98 kilometer elektrifierad järnvägslinje.
|
KK. Del 7.7 Förenkling av miljötillståndsförfaranden och fastställande av områden för utveckling av förnybara energikällor (REPOWER EU)
Komponenten syftar till att förenkla miljötillståndsförfarandet för projekt för förnybar energi och påskynda utbyggnaden av förnybara energikällor genom att skapa särskilda områden där administrativa förfaranden och tillståndsförfaranden förenklas och förenklas.
Komponenten stöder den landsspecifika rekommendationen om att minska det totala beroendet av och förbrukningen av fossila bränslen genom att påskynda utbyggnaden av förnybara energikällor, bland annat genom att ytterligare rationalisera tillståndsförfarandena och underlätta nättillträdet (landsspecifik rekommendation 4, 2022).
KK.1. Beskrivning av reformerna av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform 1: Ett enda miljöyttrande
Syftet med åtgärden är att införa ett enda miljöutlåtande och stödja den tjeckiska förvaltningens genomförande av den. Reformen av det gemensamma miljöyttrandet syftar till att förenkla och rationalisera tillståndsförfarandet på miljöområdet, även för projekt för förnybar energi, samtidigt som hänsyn tas till natur- och landskapsskyddets miljöintressen och kraven i EU-lagstiftningen samt andra internationella rättsliga krav på allmänhetens deltagande och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor.
Reformen ska fastställa ett enda förfarande som omfattar olika miljöredovisningar som utfärdas enligt sektorsspecifik miljölagstiftning för de projekt som omfattas av anläggningslagen och, om den projektsökande så begär, även för projekt som är föremål för en miljökonsekvensbedömning enligt lagen om miljökonsekvensbedömning (nr 100/2001 saml.) Reformen förväntas leda till kortare miljöbedömningsprocesser för projekt för förnybar energi, inbegripet sådana som omfattas av en fullständig obligatorisk bedömnings- eller granskningsprocess.
Stödet till genomförandet ska bestå av rekrytering av ytterligare personal för att utarbeta och genomföra metodologiska riktlinjer och riktlinjer till stöd för administrativa organ som påverkas av införandet av det gemensamma miljöyttrandet (t.ex. regionala myndigheter och kommuner. Dessutom ska det samlade miljöyttrandet för projekt som omfattas av miljökonsekvensbedömningen göras tillgängligt via det nationella informationssystemet för miljökonsekvensbedömning/strategisk miljöbedömning.
Åtgärden ska genomföras senast i december 2024.
Reform 2: Accelerationsområden för förnybar energi
Syftet med åtgärden är att stödja en påskyndad utbyggnad av vindkraft och solenergi på särskilda platser som kallas accelerationsområden för förnybar energi, med en total kapacitet på minst 3000 MW.
Reformen omfattar offentliggörande av en metod och antagande av en rättslig ram för utseende av accelerationsområden för förnybar energi samt förstärkning av den administrativa kapaciteten för genomförandet av reformen.
Reformen ska vara genomförd senast den 31 mars 2026.
KK.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnr NUM.
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvalitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning och tydlig definition av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
340
|
Reform 1:
Ett enda miljöyttrande
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av det gemensamma miljöyttrandet
|
Bestämmelse i lagen som anger lagens ikraftträdande
|
|
|
|
KVARTAL 3
|
2023
|
Ikraftträdande av lagstiftning om det gemensamma miljöyttrandet. Yttrandet ska slå samman miljötillståndsförfarandet till ett bindande enda yttrande för alla projekt som godkänts enligt anläggningslagen och projekt som är föremål för en miljökonsekvensbedömning, om den projektsökande begär det. Lagen gäller från och med den 1 januari 2024 för den särskilda anläggning som definieras i bygglagen och från och med den J juli 2024 för andra typer av byggnader.
Lagstiftningen ska föreskriva att det ska utses en enda myndighet med ansvar för att utfärda yttrandet, beroende på de olika fallen (t.ex. regionala myndigheter, kommunala myndigheter med utökad behörighet eller miljöministeriet).
Det ska också föreskrivas att för projekt som omfattas av miljökonsekvensbedömningen ska ett enda miljöutlåtande finnas tillgängligt elektroniskt i det nationella informationssystemet för miljökonsekvensbedömning/strategisk miljöbedömning.
|
|
341
|
Reform 1:
Ett enda miljöyttrande
|
Måltavla
|
Tekniskt stöd för att påskynda och förbättra kvaliteten på tillståndsförfaranden på miljöområdet
|
|
Antal anställda
|
0
|
36
|
KVARTAL 4
|
2023
|
36 heltidsanställda ska rekryteras för genomförandet av reformen av miljöyttrandet.
|
|
342
|
Reform 1: Ett enda miljöyttrande
|
Milstolpe
|
Miljöministeriets offentliggörande av metoder och mallar
|
Offentliggörande av riktlinjer
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Miljöministeriet ska offentliggöra metodvägledningen för den statliga förvaltningen, som innehåller följande:
1) instruktioner och mallar för förfarandet när bindande MKB-yttrande kombineras med SEO
2) instruktion för förfarandet när SEO utfärdas separat, dvs. när miljökonsekvensbedömningen äger rum först och SEO utfärdas efteråt.
3) vägledning som beskriver styrning, strukturella förändringar, fördelning av befogenheter och vägledning för olika statliga myndigheters arbete.
Metoderna ska även omfatta mallar, inklusive tillämpningen av förordningen om en europeisk exekutionstitel.
|
|
343
|
Reform 2: Accelerationsområden för förnybar energi
|
Milstolpe
|
Metod för att utse accelerationsområden för förnybar energi
|
Offentliggörande av metoden
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Metoden ska fastställa enhetliga kriterier för urval och bedömning av lämpliga områden för utveckling av vind- och solenergi. Detta ska omfatta områden med mindre miljöpåverkan, ingen eller låg konflikt med andra intressen, områden med tillräcklig vindenergitäthet, vindhastighet, solstrålning och överföringsnätets tillgänglighet. De ekonomiska incitament, begränsningsåtgärder och lösningar som alla vinner på för att förbättra ekosystemtjänster i landskapet ska ingå i de dokument som bifogas metoden.
Metoden ska fastställas i samarbete med berörda parter, bland annat genom kommunikation med allmänheten och en öppen dialog.
Miljöministeriet ska tillhandahålla regionerna och kommunerna stöd och kommunikationsåtgärder för accelerationsområden.
|
|
344
|
Reform 2:
Accelerationsområden för förnybar energi
|
Milstolpe
|
Ram till stöd för accelerationsområden för förnybar energi
|
Ikraftträdande av lagstiftningsakten om utseende av accelerationsområden för förnybar energi
|
|
|
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Lagstiftningsakten ska fastställa processen för att utse accelerationsområden för förnybar energi inom motsvarande nödvändiga områden för sol- och vindteknik.
Ett accelerationsområde ska definieras på nationell, regional eller kommunal nivå och det ska definieras på ett sådant sätt att projekt för förnybar energi i området har liten miljöpåverkan.
Ett accelerationsområde är utformat inom ett nödvändigt område, som i sin tur är utformat på grundval av tillgången till och potentialen hos förnybara energikällor, uppskattad efterfrågan på energi samt tillgång till relevant energiinfrastruktur.
Varje område ska innehålla information om område (km²) och uppskattad installerad kapacitet (MW) för vindkraft och solenergi.
Lagstiftningsändringarna ska införa särskilda förenklade tillståndsförfaranden för anläggningar för förnybar energi inom sådana accelerationsområden för förnybar energi, vilket ska leda till enklare förfaranden och kortare tidsfrister.
En strategisk miljöbedömning (SEA) ska genomföras på områdesnivå och fastställa ett regelverk för begränsningsåtgärder som undantar enskilda projekt inom området från att genomföra en individuell miljökonsekvensbedömning (såvida inte den berörda myndighetens granskning visar att det är högst sannolikt att det enskilda projektet har betydande negativ miljöpåverkan).
På planeringsnivå ska accelerationsområdena för förnybar energi vara föremål för allmänhetens deltagande.
Lagändringarna ska föreskriva åtgärder för projektgodkännande som kan omfatta, men inte är begränsade till, åtgärder för finansiellt deltagande.
|
|
345
|
Reform 2:
Accelerationsområden för förnybar energiproduktion
|
Måltavla
|
Tekniskt stöd för att utse accelerationsområden för förnybar energi
|
|
Antal anställda
|
0
|
4,5
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Fyra heltidsanställda och en halvtidspersonal ska rekryteras för genomförandet av accelerationsområdena för förnybar energi.
|
|
346
|
Reform 2:
Accelerationsområden för förnybar energiproduktion
|
Måltavla
|
Utseende av accelerationsområden för förnybar energi för utveckling av vind- och solenergi
|
|
MW
|
0
|
3000
|
KVARTAL 1
|
2026
|
Uppsättningen accelerationsområden för förnybar energi ska utses med kapacitetsmål för förnybar energi för de flesta regioner, och den totala kombinerade kapaciteten för vind- och solenergiproduktion ska vara minst 3 000 MW.
|
AVSNITT 2: EKONOMISKT STÖD
Ekonomiskt stöd
De delbetalningar som avses i artikel 2.2 ska organiseras på följande sätt:
1.1.Första inbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):
|
Löpnummer
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
|
172
|
C 3.1: Innovation inom utbildning i samband med digitalisering – Investeringar 2: Digital utrustning för skolor
|
Måltavla
|
Antal digitala enheter som skolorna köpt för distansundervisning
|
|
72
|
C 1.6: Påskyndande och digitalisering av byggnadsprocessen – reform 1: Genomförande av den nya bygglagen och zonindelningslagstiftningen i praktiken
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av den nya bygglagen
|
|
134
|
C 2.6: Naturskydd och klimatanpassning – Investeringar 2: Små vattendrag och vattenreservoarer
|
Milstolpe
|
Jordbruksministeriets inlämning av förteckningen över projekt som ska få stöd inom ramen för investering 2
|
|
168
|
C 3.1: Innovation inom utbildning i samband med digitalisering – reform 1: Reform av läroplanerna och förstärkning av it-utbildningen
|
Milstolpe
|
Godkännande av nya läroplaner som stärker digital kompetens och datalogiskt tänkande
|
|
51
|
C 1.4: Digital ekonomi och digitalt samhälle, innovativa nystartade företag och ny teknik – Investeringar 2: Europeiska observationscentrumet för digitala medier (Edmo)
|
Milstolpe
|
Lansering av det europeiska observationscentrumet för digitala medier för CEE i Tjeckien (CEDMO)
|
|
102
|
C 2.2: Minskad energiförbrukning i den offentliga sektorn – Investeringar 1: Förbättring av de offentliga byggnadernas energiprestanda
|
Milstolpe
|
Industri- och handelsministeriets antagande av mallen för avtal om energiprestanda för tjänster som omfattas av metoden för avtal om energiprestanda med en garanti
|
|
105
|
C 2.2: Minskad energiförbrukning i den offentliga sektorn – Investeringar 2: Förbättring av energiprestandan hos offentliga belysningssystem
|
Milstolpe
|
Industri- och handelsministeriets antagande av programdokumentation om åtgärder för att renovera offentliga blixtsystem
|
|
198
|
C 4.2: Nya kvasikapitalinstrument för främjande av entreprenörskap och utveckling av Tjeckiens garanti- och utvecklingsbank (ČMZRB) som nationell utvecklingsbank – reform 1: Utveckling av den tjeckisk-marinska garanti- och utvecklingsbanken som en nationell utvecklingsbank
|
Milstolpe
|
Antagande av strategin på medellång sikt för den tjeckisk-madaviska garanti- och utvecklingsbanken (ČMZRB), godkänd av bankens aktieägare (företrädd av industri- och handelsministerierna, finansministerierna och ministeriet för lokal utveckling)
|
|
199
|
C 4.2: Nya kvasikapitalinstrument för främjande av entreprenörskap och utveckling av Tjeckiens garanti- och utvecklingsbank (ČMZRB) som nationell utvecklingsbank – reform 1: Utveckling av den tjeckisk-marinska garanti- och utvecklingsbanken som en nationell utvecklingsbank
|
Milstolpe
|
Tillhandahållande av en förvaltningsmodell för det nya instrumentet likställt med eget kapital
|
|
200
|
C 4.2: Nya kvasikapitalinstrument för främjande av entreprenörskap och utveckling av Tjeckiens garanti- och utvecklingsbank (ČMZRB) som nationell utvecklingsbank – Investering 1: Utveckling av en ny budgetpost för instrument med kapital likställt med eget kapital och gröna lån till stöd för entreprenörskap
|
Milstolpe
|
Finansieringsavtal med den tjeckisk-marinska garanti- och utvecklingsbanken som en nationell utvecklingsbank (ČMZRB)
|
|
203
|
C 4.3: Reformer mot korruption – reform 2: Reform av rättsväsendet som syftar till att stärka den rättsliga ramen och öppenheten i fråga om domstolar, domare, åklagare och exekutionstjänstemän
|
Milstolpe
|
Lagen om domstolar och domare träder i kraft
|
|
208
|
C 4.3: Reformer mot korruption – reform 5: Kontroll och revision
|
Milstolpe
|
Upprättande och genomförande av en handlingsplan för samordningsorganets administrativa system, särskilt när det gäller tillräckligt och systematiskt förebyggande av intressekonflikter inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens.
|
|
211
|
C 4.3: Reformer mot korruption – reform 5: Kontroll och revision
|
Milstolpe
|
Revisionsstrategi som säkerställer en oberoende och effektiv revision av genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens
|
|
212
|
C 4.3: Reformer mot korruption – reform 5: Kontroll och revision
|
Milstolpe
|
Översyn av definitionen av verkligt huvudmannaskap i förhållande till kontrollsystemet för faciliteten för återhämtning och resiliens
|
|
223
|
C 5.1: Utmärkt forskning och utveckling inom hälso- och sjukvårdssektorn – Investeringar 1: Offentligt forskningsstöd – Utvecklingsstöd för prioriterade områden inom medicinsk vetenskap och tillhörande samhällsvetenskap
|
Milstolpe
|
Lansering av ett nytt stödprogram för forskning och utveckling
|
|
226
|
C 5.2: Stöd till forskning och utveckling i företag och introduktion av innovationer i affärspraxis – reform 1: Inrättande av en nationell samordningsgrupp för stöd till industriell forskning
|
Milstolpe
|
Inrättande av en nationell samordningsgrupp för stöd till industriell forskning
|
|
236
|
C 6.2: Den nationella planen för att stärka det onkologiska förebyggandet och vården – reform 1: Nationellt onkologiskt program
|
Milstolpe
|
Tjeckiens nationella onkologiska program 2022–2030
|
|
3
|
C 1.1: Digitala tjänster för medborgare och företag – reform 2: e-hälsotjänster
|
Milstolpe
|
Fastställande av interoperabilitetsstandarder i enlighet med den europeiska interoperabilitetsramen för e-hälsa och fastställande av regler för telemedicin
|
|
68
|
C 1.5: Digital omvandling av företag – reform 1: Inrättande av en plattform för digitalisering av ekonomin
|
Milstolpe
|
Inrättande av en plattform för digitalisering av ekonomin
|
|
146
|
C 2.7: Cirkulär ekonomi, återvinning och industrivatten – reform 2: Slutförande och genomförande av Tjeckiens cirkulär strategi 2040
|
Milstolpe
|
Miljöministeriets slutförande och antagande av Tjeckiens cirkulär strategi 2040
|
|
184
|
C 3.3: Modernisering av arbetsförmedlingarna och arbetsmarknadsutveckling – reform 1: Utveckling av arbetsmarknadspolitiken
|
Milstolpe
|
Inrättande av en trepartskommitté för omskolning och kompetenshöjning
|
|
29
|
C 1.2: Digitala system för offentlig förvaltning – Investeringar 4:
Skapa förutsättningar för digital rättvisa
|
Milstolpe
|
Analys av datahantering och användning av data inom rättsväsendet och införande av ett datalager
|
|
83
|
C 2.1: Hållbara transporter – Investeringar 1: Ny teknik och digitalisering av järnvägsinfrastrukturen
|
Milstolpe
|
Definition av uppsättningen projekt för investering 1
|
|
86
|
C 2.1: Hållbara transporter – Investeringar 2: Elektrifiering av järnvägar
|
Milstolpe
|
Definition av uppsättningen projekt för investering 2
|
|
89
|
C 2.1: Hållbara transporter – Investeringar 3: Förbättring av miljön (stöd till järnvägsinfrastruktur)
|
Milstolpe
|
Definition av uppsättningen projekt för investering 3
|
|
92
|
C 2.1: Hållbara transporter – Investeringar 4: Väg- och järnvägssäkerhet (järnvägsövergångar, broar och tunnlar, cykelbanor och hinderfria vägar)
|
Måltavla
|
Slutförande av plankorsningar med ökad säkerhet
|
|
93
|
C 2.1: Hållbara transporter – Investeringar 4: Väg- och järnvägssäkerhet (järnvägsövergångar, broar och tunnlar, cykelbanor och hinderfria vägar)
|
Måltavla
|
Färdigställande av byggda cykelvägar, sidogångar och hinderfria vägar
|
|
94
|
C 2.1: Hållbara transporter – Investeringar 4: Väg- och järnvägssäkerhet (järnvägsövergångar, broar och tunnlar, cykelbanor och hinderfria vägar)
|
Måltavla
|
Färdigställande av moderniserade järnvägsbroar eller järnvägstunnlar
|
|
131
|
C 2.6: Naturskydd och klimatanpassning – Investeringar 1: Översvämningsskydd
|
Milstolpe
|
Meddelande om tilldelning av kontrakt för översvämningsskydd
|
|
135
|
C 2.6: Naturskydd och klimatanpassning – Investeringar 2: Små vattendrag och vattenreservoarer
|
Måltavla
|
T1: Slutförande av 50 % av projekten för små vattendrag och vattenreservoarer
|
|
176
|
C 3.2: Anpassning av skolprogrammen – reform 1: Omvandling av universiteten för att anpassa sig till nya former av lärande och förändrade behov på arbetsmarknaden
|
Milstolpe
|
Lansering av ett program för att stödja omvandlingen av universiteten
|
|
207
|
C 4.3: Reformer mot korruption – reform 5: Kontroll och revision
|
Milstolpe
|
Systemet för att samla in, lagra och tillgängliggöra uppgifter om alla slutmottagare, inklusive alla verkliga huvudmän (i enlighet med artikel 3.6 i direktivet om bekämpning av penningtvätt).
|
|
209
|
C 4.3: Reformer mot korruption – reform 5: Kontroll och revision
|
Milstolpe
|
Åtgärder för att förebygga intressekonflikter som genomförs av samordningsorganet.
|
|
210
|
C 4.3: Reformer mot korruption – reform 5: Kontroll och revision
|
Milstolpe
|
Databassystem
|
|
213
|
C 4.3: Reformer mot korruption – reform 5: Kontroll och revision
|
Milstolpe
|
Vägledning om undvikande och hantering av intressekonflikter
|
|
214
|
C 4.3: Reformer mot korruption – reform 5: Kontroll och revision
|
Milstolpe
|
Förfaranden för att undvika intressekonflikter i enlighet med artikel 61 i budgetförordningen
|
|
224
|
C 5.1: Utmärkt forskning och utveckling inom hälso- och sjukvårdssektorn – Investeringar 1: Offentligt forskningsstöd – Utvecklingsstöd för prioriterade områden inom medicinsk vetenskap och tillhörande samhällsvetenskap
|
Måltavla
|
Tilldelning av offentliga kontrakt till minst fyra konsortier för forskningsutveckling
|
|
|
|
Delbetalning, belopp
|
1 EUR 066 888 563
|
1.2.Andra inbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):
|
Löpnummer
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
|
12
|
C 1.1: Digitala tjänster för medborgare och företag – Investeringar 2: Utveckling av öppna data och en offentlig datafond
|
Måltavla
|
Ökning av antalet producenter av öppna data inom den offentliga förvaltningen som offentliggör öppna data i den nationella katalogen över öppna data
|
|
140
|
C 2.6: Naturskydd och klimatanpassning – Investeringar 4: Bygga skogar som är motståndskraftiga mot klimatförändringar
|
Måltavla
|
T1: Återbeskogning av 12 000 hektar arealer med förbättrande och stabiliserande trädarter
|
|
229
|
C 5.2: Stöd till forskning och utveckling i företag och introduktion av innovationer i affärspraxis – Investeringar 3: Stöd till forskning och utveckling på miljöområdet
|
Måltavla
|
Forskning och utveckling på miljöområdet
|
|
15
|
C 1.2: Digitala system för offentlig förvaltning – Investeringar 1:
Utveckling av informationssystem
|
Milstolpe
|
Genomförande och drift av CzechPOINT 2.0 och CAAIS-systemen
|
|
16
|
C 1.2: Digitala system för offentlig förvaltning – Investeringar 1:
Utveckling av informationssystem
|
Milstolpe
|
Framgångsrik uppgradering och drift av e-pass (ePasy) och EVC2-viseringssystem
|
|
20
|
C 1.2: Digitala system för offentlig förvaltning – Investeringar 2:
Utveckling av centrala register och anläggningar för e-förvaltning
|
Milstolpe
|
Färdigställande av en fullt fungerande programvarudefinierad datacentral med datamängder.
|
|
23
|
C 1.2: Digitala system för offentlig förvaltning – Investeringar 3:
Cybersäkerhet
|
Milstolpe
|
Modernisering av den tjeckiska polisens säkerhetsinformations- och händelsehanteringssystem och utvidgning av dess användning för cybersäkerhetsskydd av ytterligare fem informationssystem
|
|
25
|
C 1.2: Digitala system för offentlig förvaltning – Reformer 1:
Kompetenscentrum för stöd till e-förvaltning, cybersäkerhet och e-hälsa
|
Milstolpe
|
Full drift av tre kompetenscentrum som tillhandahåller konsulttjänster till myndigheter som genomför de förändringar i informationssystem och e-förvaltningsekosystem som planeras inom delarna 1.1 och 1.2.
|
|
30
|
C 1.2: Digitala system för offentlig förvaltning – Investeringar 4:
Skapa förutsättningar för digital rättvisa
|
Måltavla
|
Ökning av antalet konferensrum i rättssystemet som är nyutrustade och anslutna för att möjliggöra videokonferenser.
|
|
57
|
C 1.4: Digital ekonomi och digitalt samhälle, innovativa nystartade företag och ny teknik – Investeringar 6: 5G-demonstrationsprojekt för städer och industriområden
|
Måltavla
|
Utveckling och drift av referenstillämpningar för smarta städer
|
|
90
|
C 2.1: Hållbara transporter – Investeringar 3: Förbättring av miljön (stöd till järnvägsinfrastruktur)
|
Måltavla
|
Slutförande av 26 projekt från en på förhand fastställd uppsättning projekt
|
|
95
|
C 2.1: Hållbara transporter – Investeringar 4: Väg- och järnvägssäkerhet (järnvägsövergångar, broar och tunnlar, cykelbanor och hinderfria vägar)
|
Måltavla
|
Färdigställande av moderniserade järnvägsbroar eller järnvägstunnlar
|
|
96
|
C 2.1: Hållbara transporter – Investeringar 4: Väg- och järnvägssäkerhet (järnvägsövergångar, broar och tunnlar, cykelbanor och hinderfria vägar)
|
Måltavla
|
Slutförande av plankorsningar med ökad säkerhet
|
|
97
|
C 2.1: Hållbara transporter – Investeringar 4: Väg- och järnvägssäkerhet (järnvägsövergångar, broar och tunnlar, cykelbanor och hinderfria vägar)
|
Måltavla
|
Färdigställande av byggda cykelvägar, sidogångar och hinderfria vägar
|
|
132
|
C 2.6: Naturskydd och klimatanpassning – Investeringar 1: Översvämningsskydd
|
Måltavla
|
T1: Slutförande av 15 projekt som syftar till att skapa motståndskraftigt översvämningsskydd.
|
|
150
|
C 2.7: Cirkulär ekonomi, återvinning och industrivatten – Investeringar 2: Cirkulära lösningar i företagen
|
Milstolpe
|
Industri- och handelsministeriets tilldelning av alla offentliga kontrakt för projekt som investerar i cirkulära lösningar i företag
|
|
152
|
C 2.7: Cirkulär ekonomi, återvinning och industrivatten – Investeringar 3: Vattenbesparing inom industrin
|
Milstolpe
|
Industri- och handelsministeriets tilldelning av alla offentliga kontrakt för projekt för att spara och optimera vatten inom industrin
|
|
161
|
C 2.9: Främjande av biologisk mångfald och bekämpning av torka – Investeringar 1: Skydd mot torka och översvämningar i staden Brno
|
Milstolpe
|
Meddelande om tilldelning av kontrakt för projekt som syftar till skydd mot torka och översvämningar i staden Brno.
|
|
228
|
C 5.2: Stöd till forskning och utveckling i företag och introduktion av innovationer i affärspraxis – Investeringar 2: Stöd till forsknings- och utvecklingssamarbete (i linje med strategin för smart specialisering)
|
Måltavla
|
Samarbete mellan små och medelstora företag och en offentlig forskningsorganisation inom ramen för nationella kompetenscentrum
|
|
232
|
C 6.1: Ökad resiliens i hälso- och sjukvårdssystemet – Investeringar 1: Inrättande av ett centrum för intensiv medicinsk simulering och optimering av utbildningssystemet
|
Milstolpe
|
Anbudsinfordran för uppförandet av centrumet för intensiv medicinsk simulering
|
|
240
|
C 6.2: Den nationella planen för att stärka onkologiskt förebyggande och vård – Investeringar 1: Uppbyggnad och inrättande av Tjeckiens onkologiska institut
|
Milstolpe
|
Genomförbarhetsstudie validerad av en oberoende myndighet
|
|
|
|
Delbetalning, belopp
|
660EUR 565 003
|
1.3.Tredje inbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):
|
Löpnummer
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
|
139
|
C 2.6: Naturskydd och klimatanpassning – Investeringar 4: Bygga skogar som är motståndskraftiga mot klimatförändringar
|
Milstolpe
|
Ändring av ministerdekretet om skogsbruksplanering (ändring av dekret nr 84/1996 Coll. om skogsbruksplanering)
|
|
78
|
C 2.1: Hållbara transporter – reform 1: Skapa alternativ till energi- och rymdintensiva vägtransporter
|
Milstolpe
|
Godkännande av rörlighetsplanerna
|
|
87
|
C 2.1: Hållbara transporter – Investeringar 2: Elektrifiering av järnvägar
|
Måltavla
|
Slutförande av två projekt från en på förhand fastställd uppsättning projekt
|
|
142
|
C 2.6: Naturskydd och klimatanpassning – Investeringar 5: Vattenbindning i skog
|
Måltavla
|
T1: Slutförande av 40 projekt för kontroll av torra (småskaliga trädammar och naturstendammar) för att bromsa ytavrinning och vattenhållningsprojekt i skogar (bindning och små reservoarer).
|
|
48
|
C 1.4: Den digitala ekonomin och det digitala samhället, innovativa nystartade företag och ny teknik – reform 2: Gemensam stöd- och certifieringsgrupp för strategisk teknik tillsammans med styrelsen för strategisk teknik
|
Milstolpe
|
Inrättande och utnämning av ett nätverk för certifiering
|
|
32
|
C 1.3: Digitala nät med hög kapacitet – reform 1: Förbättring av miljön för utbyggnad av elektroniska kommunikationsnät
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av åtgärder som utarbetats av industri- och handelsministeriet i syfte att upprätta en databas över planer för investeringsprojekt och öka antalet mätningar av nätets kvalitet
|
|
99
|
C 2.1: Hållbara transporter – Investeringar 4: Väg- och järnvägssäkerhet (järnvägsövergångar, broar och tunnlar, cykelbanor och hinderfria vägar)
|
Måltavla
|
Färdigställande av moderniserade järnvägsbroar eller järnvägstunnlar
|
|
|
|
Delbetalning, belopp
|
142 EUR 506 202
|
1.4.Fjärde inbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):
|
Löpnummer
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
|
110
|
C 2.3: Övergång till renare energikällor —
Reform 1: Modernisering av värmedistributionen i fjärrvärmesystem
|
Milstolpe
|
Bedömning av utfasningen av fossila bränslen från fjärrvärme i Tjeckien
|
|
111
|
C 2.3: Övergång till renare energi – reform av källor 2: Modernisering av värmedistributionen i fjärrvärmesystem
|
Milstolpe
|
Bedömning av utvecklingsbanan för hållbar försörjning av biomassa i Tjeckien
|
|
55
|
C 1.4: Den digitala ekonomin och det digitala samhället, innovativa nystartade företag och nya teknikinvesteringar 5: Europeisk infrastruktur för blockkedjetjänster (EBSI) – DLT-obligationer för finansiering av små och medelstora företag
|
Milstolpe
|
Bidragsavtal som undertecknats med mottagaren för att genomföra användningsfallet för små och medelstora företag
|
|
127
|
C 2.5: Byggnadsrenovering och luftskydd – Investering 2: Ersättning av stationära föroreningskällor i hushåll med förnybara energikällor
|
Måltavla
|
Projekt som kontrakterats för att minska energiförbrukningen och CO2-utsläppen
|
|
128
|
C 2.5: Byggnadsrenovering och luftskydd – Investering 2: Ersättning av stationära föroreningskällor i hushåll med förnybara energikällor
|
Måltavla
|
Minskning av energiförbrukningen och CO2-utsläppen (35 % genomförd)
|
|
144
|
C 2.7: Cirkulär ekonomi, återvinning och industrivatten – reform 1: Genomförande av ny lagstiftning om avfallshantering i Tjeckien
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av genomförandebesluten till följd av lagstiftningen om avfallshantering som utarbetats av miljöministeriet
|
|
1
|
C 1.1: Digitala tjänster för medborgare och företag – reform 1: Villkor för hantering av datapooler av hög kvalitet och säkerställande av kontrollerad dataåtkomst
|
Milstolpe
|
Slutförande av datagranskningen på central myndighetsnivå och antagande av konceptuellt dokument ”Strategy of controlled access to data to ensure conditions for quality management of the public administration data collection” (strategi för kontrollerad tillgång till uppgifter för att säkerställa villkor för kvalitetsstyrning av insamlingen av uppgifter från den offentliga förvaltningen), som utgör en grund för ny lagstiftning om datahantering.
|
|
7
|
C 1.1: Digitala tjänster för medborgare och företag – Investeringar 1: Digitala tjänster för slutanvändare
|
Milstolpe
|
Full drift av den gemensamma digitala ingången
|
|
8
|
C 1.1: Digitala tjänster för medborgare och företag – Investeringar 1: Digitala tjänster för slutanvändare
|
Milstolpe
|
Färdigställande av nya informationssystem
|
|
13
|
C 1.1: Digitala tjänster för medborgare och företag – Investeringar 3: Digitala tjänster för rättsväsendet
|
Milstolpe
|
Införande av en ny teknikplattform för juridikportalen, som ska göra digitala tjänster tillgängliga för medborgarna och vara anslutna till den centrala medborgarportalen.
|
|
14
|
C 1.1: Digitala tjänster för medborgare och företag – Investeringar 3: Digitala tjänster för rättsväsendet
|
Måltavla
|
Utrustning till rättssalar med ljud- och bildinspelningsapparater
|
|
27
|
C 1.2: Digitala system för offentlig förvaltning – reform 2:
Utveckling av system till stöd för e-hälsa
|
Milstolpe
|
Utvidgning av delad registrering av narkotika (ePrescreption) till narkotika och psykotropa ämnen och till elektroniska vouchrar för medicintekniska produkter
|
|
202
|
C 4.3: Reformer mot korruption – reform 1: Skydd av visselblåsare
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av lagen om skydd av visselblåsare och den åtföljande ändringslagen
|
|
59
|
C 1.4: Digital ekonomi och digitalt samhälle, innovativa nystartade företag och ny teknik – Investeringar 7: Tjeckiskt riskprogram
|
Måltavla
|
Stöd till projekt som syftar till innovation inom medicinska och digitala lösningar för att hantera effekterna av covid-19 och dess ekonomiska och sociala konsekvenser.
|
|
79
|
C 2.1: Hållbara transporter – reform 1: Skapa alternativ till energi- och rymdintensiva vägtransporter
|
Milstolpe
|
Godkännande och ikraftträdande av det nya godstransportkonceptet
|
|
80
|
C 2.1: Hållbara transporter – reform 1: Skapa alternativ till energi- och rymdintensiva vägtransporter
|
Milstolpe
|
Godkännande av trafikplaner.
|
|
88
|
C 2.1: Hållbara transporter – Investeringar 2: Elektrifiering av järnvägar
|
Måltavla
|
Slutförande av ytterligare sex projekt från en på förhand fastställd uppsättning projekt
|
|
91
|
C 2.1: Hållbara transporter – Investeringar 3: Förbättring av miljön (stöd till järnvägsinfrastruktur)
|
Måltavla
|
Slutförande av ytterligare 11 projekt från en på förhand fastställd uppsättning projekt
|
|
343
|
C 7.7 Förenkling av miljötillståndsförfarandena och fastställande av områden för utveckling av förnybara energikällor – Reform 2: Accelerationsområden för förnybar energi
|
Milstolpe
|
Metod för att utse accelerationsområden för förnybar energi
|
|
341
|
C 7.7 Förenkling av miljötillståndsförfarandena och fastställande av områden för utveckling av förnybara energikällor – Reform 1:
Ett enda miljöyttrande
|
Måltavla
|
Tekniskt stöd för att påskynda och förbättra kvaliteten på tillståndsförfaranden på miljöområdet
|
|
325
|
C 7.4: Skolanpassning – Främjande av grön kompetens och hållbarhet vid universiteten – Reform 1: Universitetens omvandling för att anpassa sig till arbetsmarknadens föränderliga behov
|
Milstolpe
|
Lansering av ett program för att stödja omvandlingen av universiteten
|
|
100
|
C 2.1: Hållbara transporter – Investeringar 4: Väg- och järnvägssäkerhet (järnvägsövergångar, broar och tunnlar, cykelbanor och hinderfria vägar)
|
Måltavla
|
Färdigställande av byggda cykelvägar, sidogångar och hinderfria vägar
|
|
101
|
C 2.1: Hållbara transporter – Investeringar 4: Väg- och järnvägssäkerhet (järnvägsövergångar, broar och tunnlar, cykelbanor och hinderfria vägar)
|
Måltavla
|
Färdigställande av moderniserade järnvägsbroar eller järnvägstunnlar
|
|
108
|
C 2.2: Minskad energiförbrukning i den offentliga sektorn – Investeringar 3: Förbättring av offentliga byggnaders energiprestanda
|
Måltavla
|
Tilldelning av 75 % av de offentliga kontrakten för byggnadsrenoveringsprojekt som uppnår minst 30 % primärenergibesparingar
|
|
136
|
C 2.6: Naturskydd och klimatanpassning – Investeringar 2: Små vattendrag och vattenreservoarer
|
Måltavla
|
T2: Slutförande av 50 % ytterligare projekt för små vattendrag och vattenreservoarer
|
|
145
|
C 2.7: Cirkulär ekonomi, återvinning och industrivatten – reform 1: Genomförande av ny lagstiftning om avfallshantering i Tjeckien
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av en nationell och regional avfallshanteringsplan
|
|
154
|
C 2.8: Återställande av förfallna områden – Investering 1: Investeringsstöd för återställande av särskilda förfallna områden
|
Måltavla
|
Ikraftträdande av alla stödkontrakt mellan den statliga investeringsfonden och utvalda projektinnehavare av tidigare exploaterad mark
|
|
156
|
C 2.8: Återställande av förfallna områden – Investering 2: Investeringsstöd för återställande av tidigare exploaterad mark som ägs av kommuner och regioner för icke-yrkesmässig användning
|
Måltavla
|
Ikraftträdande av alla avtal mellan den statliga investeringsfonden och utvalda projektinnehavare av tidigare exploaterad mark
|
|
158
|
C 2.8: Återställande av förfallna områden – Investering 3: Investeringsstöd för återställande av förfallna områden som ägs av kommuner och regioner för yrkesmässig användning
|
Måltavla
|
Ikraftträdande av alla offentliga kontrakt för förnyelse av offentligt ägda förfallna områden för yrkesmässig användning
|
|
183
|
C 3.2: Anpassning av skolprogrammen – Investering 2: Program för handledning
|
Måltavla
|
Antal skolor som anordnar mentorprogram
|
|
186
|
C 3.3: Modernisering av arbetsförmedlingarna och arbetsmarknadsutveckling – reform 1: Utveckling av arbetsmarknadspolitiken
|
Milstolpe
|
Databas över omskolnings- och kompetenshöjningskurser
|
|
192
|
C 3.3: Modernisering av arbetsförmedlingarna och arbetsmarknadsutveckling – reform 2: Se till att finansieringen av barnomsorgen är hållbar
|
Milstolpe
|
Lagen om barnomsorg träder i kraft (ändring av lag nr 247/2014 om tillhandahållande av barnomsorg i en barngrupp)
|
|
193
|
C 3.3: Modernisering av arbetsförmedlingarna och arbetsmarknadsutveckling – reform 3: Reform av långvarig vård och omsorg
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av lagen om långvarig vård och omsorg
|
|
301
|
C 7.1: Förnybar energi och elinfrastruktur – reform 1: Förenkla tillståndsförfarandena för förnybar energi
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av den ändrade lagstiftningen
|
|
340
|
C 7.7 Förenkling av miljötillståndsförfarandena och fastställande av områden för utveckling av förnybara energikällor —
Reform 1:
Ett enda miljöyttrande
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av det gemensamma miljöyttrandet
|
|
284
|
C4.1: Systemstöd till offentliga investeringar – reform 4: Ökad effektivitet och förbättrat genomförande av återhämtnings- och resiliensplanen
|
Milstolpe
|
Godkännande av en regeringsresolution om att öka den administrativa kapaciteten för genomförandet av den nationella återhämtnings- och resiliensplanen (beslut om systemisering) och godkännande av den tillhörande budgeten
|
|
285
|
C 4.1: Systemstöd till offentliga investeringar —
Reform 4:
Ökad effektivitet och förbättrat genomförande av återhämtnings- och resiliensplanen
|
Måltavla
|
Öka antalet personer som arbetar med planen för återhämtning och resiliens senast 2023
|
|
280
|
C 4.1: Systemstöd till reform av offentliga investeringar 1: Metodstöd för utarbetande av projekt i linje med EU:s mål
|
Milstolpe
|
Inrättande av samordnings- och kompetenscentrumet och antagande av dess förvaltningsplan
|
|
205
|
C 4.3: Reformer mot korruption – reform 3: Insamling och analys av uppgifter om korruption
|
Milstolpe
|
Införande av metoder för att mäta korruption i Tjeckien
|
|
|
|
Delbetalning, belopp
|
1 EUR 268 379 005
|
1.5.Femte inbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):
|
Löpnummer
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
|
143
|
C 2.6: Naturskydd och klimatanpassning – Investeringar 5: Vattenbindning i skog
|
Måltavla
|
T2: Slutförande av ytterligare 20 projekt för torrkontroll (småskaliga trädammar och naturstendammar) för att bromsa ytavrinning och vattenhållningsprojekt i skogar (bindning och små reservoarer).
|
|
174
|
C 3.1: Innovation inom utbildning i samband med digitalisering – Investeringar 2: Digital utrustning för skolor
|
Måltavla
|
Antal skolor som får stöd med digital teknik och utrustning för att främja digital kompetens och genomföra de nya it-läroplanerna
|
|
18
|
C 1.2: Digitala system för offentlig förvaltning – Investeringar 1:
Utveckling av informationssystem
|
Måltavla
|
Upphandling av genomförandet av de förtecknade informationssystemprojekt som utgör backend-grunden för utvecklingen av informationssystemen för offentlig förvaltning
|
|
84
|
C 2.1: Hållbara transporter – Investeringar 1: Ny teknik och digitalisering av järnvägsinfrastrukturen
|
Måltavla
|
Slutförande av två projekt från en på förhand fastställd uppsättning projekt.
|
|
56
|
C 1.4: Digital ekonomi och digitalt samhälle, innovativa nystartade företag och ny teknik – Investeringar 5: Europeisk infrastruktur för blockkedjetjänster (EBSI) – DLT-obligationer för finansiering av små och medelstora företag
|
Måltavla
|
Antal små och medelstora företag som har möjlighet att erbjuda digitala obligationer på grundval av EBSI
|
|
64
|
C 1.4: Digital ekonomi och digitalt samhälle, innovativa nystartade företag och ny teknik – Investeringar 11: Digitala regulatoriska sandlådor i linje med EU:s prioriteringar
|
Milstolpe
|
Lansering av den digitala regulatoriska sandlådan
|
|
113
|
C 2.3: Övergång till renare energikällor – Investeringar 2: Modernisering av värmedistributionen i fjärrvärmesystem
|
Milstolpe
|
Plan för investeringar i värme- och kraftproduktionsanläggningar
|
|
179
|
C 3.2: Anpassning av skolprogrammen – Investering 1: Utveckling av utvalda viktiga akademiska platser
|
Milstolpe
|
Tilldelning av kontrakt för uppförande av nya universitetsanläggningar
|
|
231
|
C 6.1: Ökad resiliens i hälso- och sjukvårdssystemet – reform 1: Förbättrad utbildning för hälso- och sjukvårdspersonal
|
Milstolpe
|
Elektroniskt system för förvaltning, administration och utvärdering av utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal
|
|
274
|
C3.3: Modernisering av arbetsförmedlingarna och utvecklingen av arbetsmarknaden —
Investeringar 4: Utveckling och modernisering av infrastruktur för vård av barn i riskzonen
|
Milstolpe
|
Utlysning av projekt för bostäder för barn i riskzonen
|
|
275
|
C3.3: Modernisering av arbetsförmedlingarna och utvecklingen av arbetsmarknaden —
Investeringar 4: Utveckling och modernisering av infrastruktur för vård av barn i riskzonen
|
Milstolpe
|
Utlysning av projekt för anläggningar för barn i riskzonen
|
|
281
|
C 4.1: Systemstöd till offentliga investeringar – Reform 2: Metodstöd och modernisering av offentliga investeringar
|
Milstolpe
|
Tjeckiens regering antar en ny strategi för offentlig upphandling och en handlingsplan för dess genomförande
|
|
286
|
C 4.1: Systemstöd till offentliga investeringar – reform 4:
Ökad effektivitet och förbättrat genomförande av återhämtnings- och resiliensplanen
|
Milstolpe
|
Godkänd medie- och kommunikationsplan för den reviderade återhämtnings- och resiliensplanen
|
|
304
|
C 7.1: Infrastruktur för förnybar energi och el – Reform 3 – Delåtgärd 1
Förbättra insynen i förfarandet för nätanslutning
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av lagändringar och ändringar av förfaranden
|
|
305
|
C 7.1: Infrastruktur för förnybar energi och el – Reform 3 – Delåtgärd 1
Förbättra insynen i förfarandet för nätanslutning
|
Milstolpe
|
Offentliggörande av information om begäranden om nätanslutning och kapacitet
|
|
309
|
C 7.2 Stöd till decentralisering och digitalisering av energin – Investeringar 1: Datacentral för el
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av lagstiftningen om inrättande av eldatacentret
|
|
250
|
C 1.4: Den digitala ekonomin och det digitala samhället, innovativa nystartade företag och ny teknik —
Investeringar 2: Europeiska observationscentrumet för digitala medier (Edmo)
|
Milstolpe
|
Lansering av det utvidgade CEDMO-navet
|
|
256
|
C 1.7: Digital omvandling av offentlig förvaltning —
Investeringar 2: Förbättring av förvaltningssystemet för digitaliserade tjänster
|
Milstolpe
|
Inrättande av arbetsgrupper
|
|
292
|
C 5.2: Stöd till forskning och utveckling i företag och introduktion av innovationer i affärspraxis – Investeringar 5: Stöd till forskning och utveckling i företag i linje med den nationella RIS3-strategin
|
Måltavla
|
Forskning och utveckling i linje med RIS3-strategin
|
|
294
|
C 5.2: Stöd till forskning och utveckling i företag och introduktion av innovationer i affärspraxis – Investeringar 6: Stöd till forskning och utveckling på transportområdet
|
Måltavla
|
Forskning och utveckling på transportområdet
|
|
296
|
C 5.2: Stöd till forskning och utveckling i företag och introduktion av innovationer i affärspraxis – Investeringar 7: Stöd till forskning och utveckling på miljöområdet
|
Måltavla
|
Forskning och utveckling på miljöområdet
|
|
312
|
C 7.2 Stöd till decentralisering och digitalisering av energin – reform 1: Energisamhällen
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av den ändrade lagstiftningen om energisamhällen
|
|
329
|
C 7.5 Minskning av koldioxidutsläpp från vägtransporter – reform 1: Nationell handlingsplan för ren mobilitet och mål för utbyggnad av utsläppsfri mobilitet
|
Milstolpe
|
Översyn av den nationella handlingsplanen för ren rörlighet
|
|
333
|
C 7.5 Minskning av koldioxidutsläpp från vägtransporter (REPowerEU) —
Reform 3: Förbättra regelverket för förnybar vätgas
|
Milstolpe
|
Översyn av Tjeckiens vätgasstrategi
|
|
|
|
Delbetalning, belopp
|
687 612 357 EUR
|
1.6.Sjätte inbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):
|
Löpnummer
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
|
125
|
C 2.5: Byggnadsrenovering och luftskydd – Investering 1: Renovering och förnyelse av byggnader för energibesparingar
|
Måltavla
|
Projekt som kontrakterats för att minska energiförbrukningen
|
|
148
|
C 2.7: Cirkulär ekonomi, återvinning och industrivatten – Investeringar 1: Bygga återvinningsinfrastruktur
|
Milstolpe
|
Bidragsbeslut av miljöministeriet för projekt som investerar i återvinningsinfrastruktur
|
|
141
|
C 2.6: Naturskydd och klimatanpassning – Investeringar 4: Bygga skogar som är motståndskraftiga mot klimatförändringar
|
Måltavla
|
T2: Återbeskogning av ytterligare 24 000 hektar arealer med förbättrande och stabiliserande trädarter
|
|
245
|
C1.1: Digitala tjänster för medborgare och företag – Investeringar 2: Utveckling av öppna data och en offentlig datafond
|
Måltavla
|
Ökning av antalet nya eller förbättrade öppna datamängder som offentliggörs i den nationella katalogen över öppna data
|
|
9
|
C 1.1: Digitala tjänster för medborgare och företag – Investeringar 1: Digitala tjänster för slutanvändare
|
Milstolpe
|
Idrifttagande av 4 informationssystem
|
|
276
|
C 3.3: Modernisering av arbetsförmedlingarna och utvecklingen av arbetsmarknaden —
Reform 4: Reform av omsorgen om barn i riskzonen
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av en ändring av lagen om socialt och rättsligt skydd för barn och annan lagstiftning
|
|
302
|
C 7.1: Förnybar energi och elinfrastruktur – reform 2: Påskynda och digitalisera tillståndsprocessen för förnybar energi
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av den ändrade lagstiftningen
|
|
31
|
C 1.2: Digitala system för offentlig förvaltning – Investeringar 4:
Skapa förutsättningar för digital rättvisa
|
Måltavla
|
Ökning av datalagringskapaciteten
|
|
36
|
C 1.3: Digitala nät med hög kapacitet – reform 2: Stödja utvecklingen av 5G-ekosystemet
|
Måltavla
|
Industri- och handelsministeriets offentliggörande av studier som syftar till att förbättra utbyggnaden av 5G-nät
|
|
38
|
C 1.3: Digitala nät med hög kapacitet – Investeringar 1: Bygga anslutning med hög kapacitet
|
Milstolpe
|
Beviljande av bidragsbeslut för anslutning av adresspunkter till nät med mycket hög kapacitet (VHCN) av industri- och handelsministeriet
|
|
43
|
C 1.3: Digitala nät med hög kapacitet – Investeringar 3: Stödja utvecklingen av 5G-mobil infrastruktur i investeringsintensiva vitområden på landsbygden
|
Milstolpe
|
Beviljande av bidragsbeslut för anslutning av kommuner med hög kapacitet
|
|
45
|
C 1.3: Digitala nät med hög kapacitet – Investeringar 4: Vetenskaplig forskning med anknytning till utvecklingen av 5G-nät och G-tjänster
|
Milstolpe
|
Beviljande av bidragsbeslut för vetenskapliga forskningsprojekt som rör 5G-nät
|
|
60
|
C 1.4: Digital ekonomi och digitalt samhälle, innovativa nystartade företag och ny teknik – Investeringar 8: Främja entreprenörskap och innovativa företag
|
Måltavla
|
Antal företag, entreprenörer och enskilda personer som får stöd
|
|
85
|
C 2.1: Hållbara transporter – Investeringar 1: Ny teknik och digitalisering av järnvägsinfrastrukturen
|
Måltavla
|
Slutförande av ytterligare sex projekt från en på förhand fastställd uppsättning projekt.
|
|
103
|
C 2.2: Minskad energiförbrukning inom den offentliga sektorn – Investeringar 1: Förbättring av de offentliga byggnadernas energiprestanda
|
Måltavla
|
Bidragsbeslut undertecknas för 75 % av de byggnadsrenoveringsprojekt som får stöd och som uppnår minst 30 % primärenergibesparingar
|
|
98
|
C 2.1: Hållbara transporter – Investeringar 4: Väg- och järnvägssäkerhet (järnvägsövergångar, broar och tunnlar, cykelbanor och hinderfria vägar)
|
Måltavla
|
Slutförande av plankorsningar med ökad säkerhet
|
|
133
|
C 2.6: Naturskydd och klimatanpassning – Investeringar 1: Översvämningsskydd
|
Måltavla
|
T2: Slutförande av ytterligare 23 projekt som syftar till att skapa motståndskraftigt översvämningsskydd.
|
|
106
|
C 2.2: Minskad energiförbrukning i den offentliga sektorn – Investeringar 2: Förbättring av energiprestandan hos offentliga belysningssystem
|
Måltavla
|
Bidragsbeslut undertecknade för 80 % av projekt för renovering av offentliga blixtsystem som uppnår minst 30 % primärenergibesparingar
|
|
137
|
C 2.6: Naturskydd och klimatanpassning – Investeringar 3: Fastighetsreglering
|
Måltavla
|
Slutförande av gröna infrastrukturprojekt som främjar biologisk mångfald, inbegripet biocentrum, biokorridorer och plantering av lokalt typiska grönområden i jordbrukslandskapet (i hektar mark som betjänas av investeringen).
|
|
138
|
C 2.6: Naturskydd och klimatanpassning – Investeringar 3: Fastighetsreglering
|
Måltavla
|
Slutförande av miljöskyddsverksamhet och anpassning till klimatförändringarna (i hektar mark som betjänas av investeringen).
|
|
160
|
C 2.9: Främjande av biologisk mångfald och bekämpning av torka – reform 1: Ändring av vattenförvaltningslagen
|
Milstolpe
|
Ändring av vattenförvaltningslagen (lag nr 254/2001) som syftar till en systematisk strategi för hantering av torka och vattenbrist.
|
|
170
|
C 3.1: Innovation inom utbildning i samband med digitalisering – Investeringar 1: Genomförande av den reviderade läroplanen och digitala färdigheter för lärare
|
Milstolpe
|
Inrättande av en digital plattform för effektiv delning av utbildningsresurser
|
|
204
|
C 4.3: Reformer mot korruption – reform 2: Reform av rättsväsendet som syftar till att stärka den rättsliga ramen och öppenheten i fråga om domstolar, domare, åklagare och exekutionstjänstemän
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av lagen om förfaranden i mål som rör domare, åklagare och exekutionstjänstemän
|
|
11
|
C 1.1: Digitala tjänster för medborgare och företag – Investeringar 2: Utveckling av öppna data och en offentlig datafond
|
Milstolpe
|
Utvidgning av den nationella katalogen över öppna data med avancerade funktioner
|
|
218
|
C 4.5: Utveckling av den kulturella och kreativa sektorn – reform 1 Lagstiftningsreform som inför finansiering av kulturinstitutioner med flera källor och registrering av konstnärer
|
Måltavla
|
Antal kulturella och kreativa projekt som får stöd
|
|
47
|
C 1.4: Den digitala ekonomin och det digitala samhället, innovativa nystartade företag och ny teknik – reform 1: Institutionell reform av samordnings- och stödsystemet för den digitala omvandlingen av ekonomin (inkl. RIS 3)
|
Milstolpe
|
Genomförande av organisatoriska förändringar för att reformera strukturen hos offentliga organ som övervakar den digitala omvandlingen av ekonomin
|
|
49
|
C 1.4: Den digitala ekonomin och det digitala samhället, innovativa nystartade företag och ny teknik —
Reform 2: Gemensam stöd- och certifieringsgrupp för strategisk teknik tillsammans med styrelsen för strategisk teknik
|
Måltavla
|
Antal företag som omfattas av certifiering
|
|
70
|
C 1.5: Digital omvandling av företag —
Investeringar 2: Europeisk referenstest- och experimentanläggning
|
Måltavla
|
Utbetalning av medel till det europeiska referensinstrumentet för testning och experiment
|
|
73
|
C 1.6: Påskyndande och digitalisering av byggnadsprocessen —
Reform 1: Genomförande av den nya bygglagen och zonindelningslagstiftningen i praktiken
|
Måltavla
|
Inköp av utrustning för byggnadsmyndigheter
|
|
112
|
C 2.3: Övergång till renare energikällor – Investeringar 1: Utveckling av nya energikällor för solcellsenergi
|
Måltavla
|
Ökning av FVE-källornas installerade kapacitet
|
|
185
|
C 3.3: Modernisering av arbetsförmedlingarna och arbetsmarknadsutveckling – reform 1: Utveckling av arbetsmarknadspolitiken
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av den ändrade anställningslagen
|
|
273
|
C 3.3: Modernisering av arbetsförmedlingarna och arbetsmarknadsutveckling – Investeringar 3: Utveckling och modernisering av infrastrukturen för social omsorg
|
Milstolpe
|
Ändring av socialtjänstlagen avseende klagomål
|
|
206
|
C 4.3: Reformer mot korruption – reform 4: Reglering av lobbyverksamhet
|
Milstolpe
|
Lagen om lobbyverksamhet träder i kraft
|
|
220
|
C 4.5: Utveckling av den kulturella och kreativa sektorn – reform 1: Lagstiftningsreform som inför finansiering av kulturinstitutioner med flera källor och registrering av konstnärer
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av en lagändring som möjliggör kooperativ finansiering av kultur med flera källor och införande av registrering av konstnärer
|
|
196
|
C 3.3: Modernisering av arbetsförmedlingarna och arbetsmarknadsutveckling – Investeringar 3: Utveckling och modernisering av infrastrukturen för social omsorg
|
Måltavla
|
T1: Antal utsläppssnåla fordon som köps in för tillhandahållare av sociala förebyggande åtgärder, rådgivning eller hemvård
|
|
234
|
C 6.1: Ökad resiliens i hälso- och sjukvårdssystemet – Investeringar 2: Rehabiliteringsvård för patienter som återhämtar sig från kritiska tillstånd
|
Måltavla
|
Stöd till rehabilitering
|
|
237
|
C 6.2: Den nationella planen för att stärka det onkologiska förebyggandet och vården – reform 2: Stödja och förbättra kvaliteten på förebyggande screeningprogram
|
Milstolpe
|
Utnämning av en institution med ansvar för samordning av onkologiska screeningprogram
|
|
239
|
C 6.2: Den nationella planen för att stärka det onkologiska förebyggandet och vården – reform 2: Stödja och förbättra kvaliteten på förebyggande screeningprogram
|
Måltavla
|
Antal deltagare i det nya programmet för tidig upptäckt av lungcancer
|
|
282
|
C 4.1: Systemstöd till offentliga investeringar – reform 3:
Ekonomiskt stöd för förberedelse av projekt i linje med EU:s mål
|
Måltavla
|
Antal projekt som valts ut för stöd
|
|
287
|
C 4.1: Systemstöd till offentliga investeringar – Reform 4: Ökad effektivitet och förbättrat genomförande av den nationella återhämtnings- och resiliensplanen
|
Milstolpe
|
Uppgradering av databassystemet (AIS)
|
|
288
|
C 4.1: Systemstöd till offentliga investeringar – reform 4: Ökad effektivitet och förbättrat genomförande av den nationella återhämtnings- och resiliensplanen
|
Måltavla
|
Öka antalet personer som arbetar med planen för återhämtning och resiliens senast 2024
|
|
306
|
C 7.1: Förnybar energi och elinfrastruktur (REPowerEU) – Reform 3 – Delåtgärd 1: Förbättra insynen i förfarandet för nätanslutning
|
Milstolpe
|
Offentliggörande av information om begäranden om nätanslutning och kapacitet
|
|
310
|
C 7.2 Stöd till decentralisering och digitalisering av energisektorn – reform 3: Datacentral för el
|
Milstolpe
|
Idrifttagande av energidatacentret
|
|
313
|
C 7.2 Stöd till decentralisering och digitalisering av energisektorn (REPOWER EU) – Reform 1: Energisamhällen
|
Milstolpe
|
Lägesrapport om investeringar i it-infrastruktur
|
|
315
|
C 7.2 Stöd till decentralisering och digitalisering av energisektorn – reform 2:
Ramen för energilagring och icke-fossil flexibilitet
|
Milstolpe
|
Betänkande om behovet av icke-fossil flexibilitet
|
|
316
|
C 7.2 Stöd till decentralisering och digitalisering av energisektorn —
Reform 2:
Ramen för energilagring och icke-fossil flexibilitet
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av lagändringarna
|
|
317
|
C 7.2 Stöd till decentralisering och digitalisering av energisektorn (REPOWER EU) – Reform 2: Ramen för energilagring och icke-fossil flexibilitet
|
Milstolpe
|
Offentliggörande av handlingsplanen för flexibilitet
|
|
318
|
C 7.3: Övergripande reform av renoveringsvågen i Tjeckien —
Reform 1: Gemensamma kontaktpunkter för energisamhällen och energieffektivitetsrenoveringar
|
Milstolpe
|
En enda kontaktpunkt för energi
|
|
327
|
C 7.4: Skolanpassning – Främjande av grön kompetens och hållbarhet vid universitet —
Investeringar 1: Strategier för hållbar och grön omställning
|
Måltavla
|
Offentliga universitets godkännande av nya eller utvidgade strategier för hållbar och grön omställning
|
|
328
|
C 7.4: Skolanpassning – Främjande av grön kompetens och hållbarhet vid universitet (REPOWEREU) – Investeringar 2: Inrättande av ett strategiskt partnerskap
|
Måltavla
|
Inrättande av strategiska partnerskap mellan offentliga universitet
|
|
332
|
C 7.5 Minskning av koldioxidutsläpp från vägtransporter (REPowerEU) —
Reform 2: Skatteåtgärder till stöd för utsläppsfri mobilitet
|
Milstolpe
|
Skattebefrielser för att främja utbyggnaden av utsläppsfria fordon i privata företag
|
|
337
|
C 7.5 Minskning av koldioxidutsläpp från vägtransporter (REPowerEU) —
Reform 5: Uppmuntra utsläppsfri mobilitet genom byte av motorvägsvinjett
|
Milstolpe
|
Översyn av vägvinjettkostnaderna
|
|
342
|
C 7.7 Förenkling av miljötillståndsprocesser och fastställande av områden för utveckling av förnybara energikällor —
Reform 1: Ett enda miljöyttrande
|
Milstolpe
|
Miljöministeriets offentliggörande av metoder och mallar
|
|
344
|
C 7.7 Förenklad miljötillståndsprocess och fastställande av områden för utveckling av förnybara energikällor – reform 2:
Accelerationsområden för förnybar energi
|
Milstolpe
|
Ram till stöd för accelerationsområden för förnybar energi
|
|
345
|
C 7.7 Förenklad miljötillståndsprocess och fastställande av områden för utveckling av förnybara energikällor – reform 2:
Accelerationsområden för förnybar energiproduktion
|
Måltavla
|
Tekniskt stöd för att utse accelerationsområden för förnybar energi
|
|
|
|
Delbetalning, belopp
|
1 791 660 357 EUR
|
1.7.Sjunde delbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):
|
Löpnummer
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
|
21
|
C 1.2: Digitala system för offentlig förvaltning – Investeringar 2: Utveckling av centrala register och anläggningar för e-förvaltning
|
Milstolpe
|
Slutförande av förtecknade projekt för att öka överföringskapaciteten vid den centrala kontaktpunkten och modernisera och optimera kommunikations- och informationsinfrastrukturen och informationssystemen.
|
|
71
|
C 1.5: Digital omvandling av företag – Investeringar 3: Digital omvandling av tillverkningsföretag och icke-produktionsföretag och ökning av deras motståndskraft
|
Måltavla
|
Direktstöd till företag för digital omställning
|
|
261
|
C 2.1: Hållbara transporter – Investeringar 3: Förbättring av miljön (stöd till järnvägsinfrastruktur)
|
Måltavla
|
Slutförande av ytterligare 19 projekt från en på förhand fastställd uppsättning projekt
|
|
117
|
C 2.4: Ren rörlighet – Investeringar 2: Byggande av infrastruktur – Ledningsställen för privata företag
|
Måltavla
|
Antal laddningspunkter som tagits i bruk för privata företag
|
|
118
|
C 2.4: Ren rörlighet – Investeringar 3: Byggnadsinfrastruktur – Förordningsplatser för bostadshus
|
Måltavla
|
Antal laddningspunkter som används för bostadshus
|
|
119
|
C 2.4: Ren rörlighet – Investeringar 4: Stöd till inköp av fordon (elektriska, H2) till privata företag
|
Måltavla
|
Antal fordon (elektriska, H2) för privata företag
|
|
216
|
C 4.4: Effektivisering av den offentliga förvaltningen – reform 1: Ökad effektivitet, kundvänlig inriktning och användning av principerna om evidensbaserat beslutsfattande inom offentlig förvaltning
|
Måltavla
|
Slutförande av utbildning som ackrediterats av inrikesministeriet om kundorienterade metoder för personal vid centrala, regionala eller lokala myndigheter.
|
|
263
|
C 2.10 Bostad till rimlig kostnad – reform 1: Ikraftträdande av lagen om bostäder till överkomliga priser
|
Milstolpe
|
Gällande bostadslag till överkomliga priser
|
|
277
|
C 3.3: Modernisering av arbetsförmedlingarna och arbetsmarknadsutveckling – Investeringar 4: Utveckling och modernisering av infrastruktur för vård av barn i riskzonen
|
Måltavla
|
Inhysning för barn i riskzonen förvärvas – 1:a omgången
|
|
298
|
C 5.3: En strategiskt förvaltad och internationellt konkurrenskraftig forskning – Ekosystem I – reform 1: Ett strategiskt förvaltat och internationellt konkurrenskraftigt ekosystem för forskning, utveckling och innovation
|
Milstolpe
|
Förstärkning av den strategiska underrättelsekapaciteten, inrättande av ett kompetensprogram och antagande av en metodologisk riktlinje för stödgivare
|
|
303
|
C 7.1: Förnybar energi och elinfrastruktur – reform 2: Påskynda och digitalisera tillståndsprocessen för förnybar energi
|
Milstolpe
|
En enda digital kontaktpunkt
|
|
320
|
C 7.3: Övergripande reform av renoveringsvågen i Tjeckien (REPOWER EU) – Reform 2: Data- och metodvägledning och utbildning för rådgivningssystemet
|
Milstolpe
|
Data, metodvägledning
|
|
321
|
C 7.3: Övergripande reform av renoveringsvågen i Tjeckien (REPOWER EU) – Reform 2: Data- och metodvägledning och utbildning för rådgivningssystemet
|
Måltavla
|
Antal utbildningar som tillhandahålls
|
|
322
|
C 7.3: Övergripande reform av renoveringsvågen i Tjeckien (REPOWER EU) – Investeringar 1: Tillhandahållande av rådgivningstjänster till hushåll, företag och den offentliga sektorn
|
Måltavla
|
Tillhandahållande av rådgivningstjänster till hushåll, företag och den offentliga sektorn
|
|
324
|
C 7.3: Övergripande reform av renoveringsvågen i Tjeckien (REPOWER EU) – Investeringar 2: Öka medvetenheten
|
Måltavla
|
Slutförande av en landsomfattande informationskampanj
|
|
335
|
C 7.5 Minskning av koldioxidutsläpp från vägtransporter (REPowerEU) —
Reform 4: Nödvändiga villkor för infrastruktur för utsläppsfria alternativa bränslen
|
Milstolpe
|
Förmånsbehandling vid registrering av bränsledistributörer som har tillstånd att sälja vätgas
|
|
338
|
C 7.5 Minskning av koldioxidutsläpp från vägtransporter (REPowerEU) – Investeringar 1: Utökad åtgärd: Stöd för inköp av fordon – utsläppsfritt för privata företag
|
Måltavla
|
Utökning av mål 119 i del 2.4
|
|
|
|
Delbetalning, belopp
|
489 425 093 EUR
|
1.8.Åttonde inbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):
|
Löpnummer
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
|
147
|
C 2.7: Cirkulär ekonomi, återvinning och industrivatten – reform 2: Slutförande och genomförande av Tjeckiens cirkulär strategi 2040
|
Milstolpe
|
Slutförande av en övervakningsrapport med en utvärdering av genomförandet av Tjeckiens cirkulär från 2040
|
|
169
|
C 3.1: Innovation inom utbildning i samband med digitalisering – reform 1: Reform av läroplanerna och förstärkning av it-utbildningen
|
Milstolpe
|
Skolornas genomförande av nya läroplaner som stärker digital kompetens och datalogiskt tänkande
|
|
2
|
C 1.1: Digitala tjänster för medborgare och företag – reform 1: Villkor för hantering av datapooler av hög kvalitet och säkerställande av kontrollerad dataåtkomst
|
Måltavla
|
Införande av nya metoder för datahantering inom den offentliga förvaltningen
|
|
4
|
C 1.1: Digitala tjänster för medborgare och företag – reform 2: e-hälsotjänster
|
Måltavla
|
Antal nya telemedicinska tjänster som införts och gjorts tillgängliga för patienter
|
|
5
|
C 1.1: Digitala tjänster för medborgare och företag – reform 2: e-hälsotjänster
|
Måltavla
|
Slutförande av projekt som leder till genomförandet av nya digitala hälso- och sjukvårdstjänster.
|
|
6
|
C 1.1: Digitala tjänster för medborgare och företag – reform 2: e-hälsotjänster
|
Måltavla
|
Anslutning av vårdgivare till interoperabilitetssystemet i enlighet med reglerna för interoperabilitet för e-hälsotjänster
|
|
19
|
C 1.2: Digitala system för offentlig förvaltning – Investeringar 1:
Utveckling och förbättring av individuella informationssystem
|
Måltavla
|
Framgångsrik drift av nya eller uppgraderade informationssystem inom den offentliga förvaltningen (slutförande av de projekt som kontrakterats inom mål 18)
|
|
24
|
C 1.2: Digitala system för offentlig förvaltning – Investeringar 3:
Cybersäkerhet
|
Måltavla
|
Antal informationssystem vars cybersäkerhet har stärkts i enlighet med lag nr 181/2014 förf.saml. om cybersäkerhet
|
|
26
|
C 1.2: Digitala system för offentlig förvaltning – Reformer 1:
Kompetenscentrum för stöd till e-förvaltning, cybersäkerhet och e-hälsa
|
Måltavla
|
Samråd och stöd i frågor som rör åtgärderna inom del 1.1 och 1.2 inom ramen för minst 5 mandagar, som tillhandahålls särskilda offentliga förvaltningsorgan
|
|
28
|
C 1.2: Digitala system för offentlig förvaltning – reform 2:
Utveckling av system till stöd för e-hälsa
|
Milstolpe
|
Slutförande av projekt som konsoliderar och utvecklar infrastrukturen för elektronisk hälso- och sjukvård för att skapa sammankopplade databaser och förbättra digitala hälso- och sjukvårdstjänster
|
|
33
|
C 1.3: Digitala nät med hög kapacitet – reform 1: Förbättring av miljön för utbyggnad av elektroniska kommunikationsnät
|
Måltavla
|
Färdigställande av digitala tekniska kartor (DTM) för grundläggande rumsliga förhållanden
|
|
34
|
C 1.3: Digitala nät med hög kapacitet – reform 1: Förbättring av miljön för utbyggnad av elektroniska kommunikationsnät
|
Måltavla
|
Färdigställande av digitala tekniska kartor (DTM) för transportnät och tekniska infrastrukturnät
|
|
35
|
C 1.3: Digitala nät med hög kapacitet – reform 1: Förbättring av miljön för utbyggnad av elektroniska kommunikationsnät
|
Måltavla
|
Slutförande av kvalitetsmätningar för elektronisk kommunikation
|
|
37
|
C 1.3: Digitala nät med hög kapacitet – reform 2: Stödja utvecklingen av 5G-ekosystemet
|
Milstolpe
|
Industri- och handelsministeriets offentliggörande av riktlinjer för utbyggnad av 5G-nät
|
|
41
|
C 1.3: Digitala nät med hög kapacitet – Investeringar 2: Omfattar 5G-korridorer och främjar utvecklingen av 5G
|
Måltavla
|
Slutförande av säkerställande av mobil signaltäckning för järnvägsvagnar
|
|
42
|
C 1.3: Digitala nät med hög kapacitet – Investeringar 2: Omfattar 5G-korridorer och främjar utvecklingen av 5G
|
Milstolpe
|
Installation och testning av införandet av ett intelligent transportsystem (C-ITS).
|
|
46
|
C 1.3: Digitala nät med hög kapacitet – Investeringar 4: Vetenskaplig forskning med anknytning till utvecklingen av 5G-nät och G-tjänster
|
Måltavla
|
Slutförande av vetenskapliga forskningsprojekt som rör 5G-nät
|
|
52
|
C 1.4: Digital ekonomi och digitalt samhälle, innovativa nystartade företag och ny teknik – Investeringar 2: Europeiska observationscentrumet för digitala medier (Edmo)
|
Måltavla
|
CEDMO:s offentliggörande av forskningsresultat
|
|
58
|
C 1.4: Digital ekonomi och digitalt samhälle, innovativa nystartade företag och ny teknik – Investeringar 6: 5G-demonstrationsprojekt för städer och industriområden
|
Måltavla
|
Slutförande av användningsfall för smarta städer och industri 4.0
|
|
63
|
C 1.4: Digital ekonomi och digitalt samhälle, innovativa nystartade företag och ny teknik – Investeringar 10: Internationalisering av nystartade företag
|
Måltavla
|
Stöd till uppstartsföretag internationellt genom rådgivning, mentorskap för företagsrådgivningstjänster, acceleratorprogram
|
|
65
|
C 1.4: Digital ekonomi och digitalt samhälle, innovativa nystartade företag och ny teknik – Investeringar 11: Digital regulatorisk sandlåda i linje med EU:s prioriteringar
|
Måltavla
|
Sandlådans deltagare med stöd av sandlådan
|
|
69
|
C 1.5: Digital omvandling av företag – Investeringar 1: Europeiska och nationella digitala innovationsknutpunkter
|
Måltavla
|
Inrättande av funktionella och sammanlänkade europeiska och nationella digitala innovationsknutpunkter
|
|
77
|
C 1.6: Påskyndande och digitalisering av byggnadsprocessen – Investeringar 1: Att dra nytta av digitaliseringens fördelar när det gäller fysisk planering och byggpolitik
|
Måltavla
|
Nya eller uppgraderade it-system inom området fysisk planering eller tillståndsförfaranden för byggnader
|
|
81
|
C 2.1: Hållbara transporter – reform 1: Skapa alternativ till energi- och rymdintensiva vägtransporter
|
Måltavla
|
Ökning av antalet personkilometer inom persontrafik på järnväg
|
|
82
|
C 2.1: Hållbara transporter – reform 1: Skapa alternativ till energi- och rymdintensiva vägtransporter
|
Milstolpe
|
Integrering av persontransporter i centrala Böhmen
|
|
115
|
C 2.4: Ren rörlighet – Investeringar 1: Bygga infrastruktur för kollektivtrafik i staden Prag
|
Måltavla
|
Antal laddningspunkter för staden Prag
|
|
120
|
C 2.4: Ren rörlighet – Investeringar 5: Stöd för inköp av fordon (el, H2) och infrastruktur för kommuner, regioner, statlig förvaltning och andra offentliga organ
|
Måltavla
|
Antal fordon (elektriska, H2) för kommuner, regioner, statlig förvaltning
|
|
121
|
C 2.4: Ren rörlighet – Investeringar 5: Stöd för inköp av fordon (el, H2) och infrastruktur för kommuner, regioner, statlig förvaltning och andra offentliga organ
|
Måltavla
|
Antal laddningsstationer för kommuner, regioner, statlig förvaltning och andra offentliga organ
|
|
123
|
C 2.5: Renovering av byggnader och luftskydd – reform 1: Renoveringsvågen i hushållssektorn
|
Milstolpe
|
Samråd och utbildning för renoveringsvågen i hushållssektorn och tidsplan för genomförande av de åtgärder som ingår i luftkvalitetsplanerna
|
|
124
|
C 2.5: Renovering av byggnader och luftskydd – reform 2: Stöd till projekt för energisamhällen
|
Måltavla
|
Rådgivningstjänster om energisamhällen
|
|
126
|
C 2.5: Byggnadsrenovering och luftskydd – Investering 1: Renovering och förnyelse av byggnader för energibesparingar
|
Måltavla
|
Minskad energiförbrukning och minskade CO2-utsläpp
|
|
129
|
C 2.5: Byggnadsrenovering och luftskydd – Investering 2: Ersättning av stationära föroreningskällor i hushåll med förnybara energikällor
|
Måltavla
|
Minskad energiförbrukning och minskade CO2-utsläpp
|
|
130
|
C 2.5: Byggnadsrenovering och luftskydd – Investering 3: Stöd till förberedande förberedelser och medvetandehöjande åtgärder, utbildning och information på området energisparande och minskning av utsläpp av växthusgaser och andra luftföroreningar
|
Måltavla
|
Förberedande projekt, studier, utbildning och lokala energiprojekt
|
|
149
|
C 2.7: Cirkulär ekonomi, återvinning och industrivatten – Investeringar 1: Bygga återvinningsinfrastruktur
|
Måltavla
|
Slutförande av projekt som investerar i infrastruktur för återvinning
|
|
151
|
C 2.7: Cirkulär ekonomi, återvinning och industrivatten – Investeringar 2: Cirkulära lösningar i företagen
|
Måltavla
|
Slutförande av projekt som investerar i cirkulära lösningar i företag
|
|
153
|
C 2.7: Cirkulär ekonomi, återvinning och industrivatten – Investeringar 3: Vattenbesparing inom industrin
|
Måltavla
|
Slutförande av projekt för att spara och optimera vatten inom industrin
|
|
157
|
C 2.8: Återställande av förfallna områden – Investering 2: Investeringsstöd för återställande av tidigare exploaterad mark som ägs av kommuner och regioner för icke-yrkesmässig användning
|
Måltavla
|
Slutförande av projekt för energieffektiv förnyelse av förfallna fält som ägs av kommuner och regioner för icke-yrkesmässig användning
|
|
159
|
C 2.8: Återställande av förfallna områden – Investering 3: Investeringsstöd för återställande av förfallna områden som ägs av kommuner och regioner för yrkesmässig användning
|
Måltavla
|
Slutförande av projekt för energieffektiv förnyelse av förfallna fält som ägs av kommuner och regioner för företagsbruk
|
|
162
|
C 2.9: Främjande av biologisk mångfald och bekämpning av torka – Investeringar 1: Skydd mot torka och översvämningar i staden Brno
|
Måltavla
|
Slutförande av naturbaserade översvämningsskyddsåtgärder för att skydda staden Brno
|
|
163
|
C 2.9: Främjande av biologisk mångfald och bekämpning av torka – Investeringar 2: Hantering av regnvatten i tätorter
|
Måltavla
|
Ökning av den mängd regnvatten som hålls kvar genom åtgärder för hantering av regnvatten i stadsområden
|
|
164
|
C 2.9: Främjande av biologisk mångfald och bekämpning av torka – Investeringar 3: Skyddade områden, inklusive Natura 2000-områden och skyddade arter av växter och djur
|
Måltavla
|
Slutförande av projekt som syftar till att bevara skyddade områden, inklusive Natura 2000-områden och skyddade arter av växter och djur.
|
|
165
|
C 2.9: Främjande av biologisk mångfald och bekämpning av torka – Investeringar 4: Anpassning av akvatiska ekosystem, icke-skogsekosystem och skogsekosystem till klimatförändringar
|
Milstolpe
|
Slutförande av projekt som syftar till att anpassa akvatiska ekosystem, icke-skogsekosystem och skogsekosystem till klimatförändringarna
|
|
173
|
C 3.1: Innovation inom utbildning i samband med digitalisering – Investeringar 2: Digital utrustning för skolor
|
Måltavla
|
Antal it-enheter som köpts för skolfonden för mobila digitala enheter för mindre gynnade elever
|
|
181
|
C 3.2: Anpassning av skolprogrammen – reform 2: Stöd till mindre gynnade skolor
|
Måltavla
|
Antal missgynnade skolor som får stöd
|
|
182
|
C 3.2: Anpassning av skolprogrammen – reform 2: Stöd till mindre gynnade skolor
|
Milstolpe
|
Förslag till ett nytt system för finansiering av skolor efter socioekonomiska nackdelar
|
|
187
|
C 3.3: Modernisering av arbetsförmedlingarna och arbetsmarknadsutveckling – Investeringar 1: Utveckling av arbetsmarknadspolitiken
|
Måltavla
|
Antal personer som fått utbildning i digitala färdigheter och färdigheter som behövs för Industri 4.0
|
|
188
|
C 3.3: Modernisering av arbetsförmedlingarna och arbetsmarknadsutveckling – reform 1: Utveckling av arbetsmarknadspolitiken
|
Måltavla
|
Antal regionala utbildningscentrum som inrättats för att främja Industri 4.0
|
|
194
|
C 3.3: Modernisering av arbetsförmedlingarna och arbetsmarknadsutveckling – Investeringar 3: Utveckling och modernisering av infrastrukturen för social omsorg
|
Måltavla
|
T1: Antal samhällsbaserade boende-, öppenvårds-, uppsökande, förebyggande och rådgivningsanläggningar som byggts eller rekonstruerats
|
|
215
|
C 4.4: Effektivisering av den offentliga förvaltningen – reform 1: Ökad effektivitet, kundvänlig inriktning och användning av principerna om evidensbaserat beslutsfattande inom offentlig förvaltning
|
Måltavla
|
Slutförande av fem åtgärder som syftar till att främja evidensbaserat beslutsfattande och förbättra den politiska samordningen och den strategiska planeringen i centrum för regeringen.
|
|
219
|
C 4.5: Utveckling av den kulturella och kreativa sektorn – Investeringar 1: Utveckling av regionala kulturella och kreativa sektorer
|
Måltavla
|
Öppna nya regionala kulturella och kreativa centrum för allmänheten
|
|
221
|
C 4.5: Utveckling av den kulturella och kreativa sektorn – Investeringar 2: Digitalisering av den kulturella och kreativa sektorn
|
Måltavla
|
Antal slutförda digitaliseringsprojekt för kulturellt innehåll
|
|
222
|
C 4.5: Utveckling av den kulturella och kreativa sektorn – Investeringar 3: Kreativa vouchrar
|
Måltavla
|
Antal kreativa kuponger som tilldelats små och medelstora företag
|
|
225
|
C 5.1: Utmärkt forskning och utveckling inom hälso- och sjukvårdssektorn – Investeringar 1: Offentligt forskningsstöd – Utvecklingsstöd för prioriterade områden inom medicinsk vetenskap och tillhörande samhällsvetenskap
|
Måltavla
|
Validering av minst fyra nationella konsortier för forskningsutveckling och deras integrering i det tjeckiska forskningsutvecklingssystemet som nationella forskningsmyndigheter
|
|
233
|
C 6.1: Ökad resiliens i hälso- och sjukvårdssystemet – Investeringar 1: Inrättande av ett centrum för intensiv medicinsk simulering och optimering av utbildningssystemet
|
Milstolpe
|
Centrumet för intensivmedicinering har tagits i drift
|
|
235
|
C 6.1: Ökad resiliens i hälso- och sjukvårdssystemet – Investeringar 3: Bygga ett centrum för hjärt- och kärlmedicin och transplantationsläkemedel
|
Milstolpe
|
Centrumet för hjärt- och kärlmedicin och transplantationsmedicin är i full drift
|
|
243
|
C 6.2: Den nationella planen för att stärka onkologiskt förebyggande och vård – Investeringar 3: Inrättande och utveckling av centrumet för förebyggande av cancer och infrastruktur för innovativ och stödjande vård vid Masaryk Memorial Cancer Institute
|
Milstolpe
|
Cancerförebyggande centrum vid Masaryk Memorial Cancer Institute
|
|
244
|
C 6.2: Den nationella planen för att stärka onkologiskt förebyggande och vård – Investeringar 3: Inrättande och utveckling av centrumet för förebyggande av cancer och infrastruktur för innovativ och stödjande vård vid Masaryk Memorial Cancer Institute
|
Milstolpe
|
Utbyggnad av anläggningar för innovativ och stödjande vård vid Masaryk Memorial Cancer Institute
|
|
278
|
C 3.3: Modernisering av arbetsförmedlingarna och arbetsmarknadsutveckling – Investeringar 4: Utveckling och modernisering av infrastruktur för vård av barn i riskzonen
|
Måltavla
|
Förvärvad bostadsområde för barn i riskzonen – 2:a omgången
|
|
319
|
C 7.3: Övergripande reform av renoveringsvågen i Tjeckien (REPOWER EU) – Reform 1: Gemensamma kontaktpunkter för energisamhällen och energieffektivitetsrenoveringar
|
Milstolpe
|
Utvärdering av pilotdriften av tre gemensamma kontaktpunkter för energi
|
|
326
|
C 7.4: Skolanpassning – Främjande av grön kompetens och hållbarhet vid universitet (REPOWEREU) – Reform 1: Universitetens omvandling för att anpassa sig till arbetsmarknadens föränderliga behov
|
Måltavla
|
Inrättande av nya studieprogram, nya kurser i befintliga studieprogram och kurser för livslångt lärande
|
|
334
|
C 7.5 Minskning av koldioxidutsläpp från vägtransporter (REPowerEU) – reform 3: Förbättra regelverket för förnybar vätgas
|
Milstolpe
|
Översyn av Tjeckiens vätgasstrategi – åtgärder för att främja användningen av vätgas
|
|
336
|
C 7.5 Minskning av koldioxidutsläpp från vägtransporter (REPowerEU) – reform 4: Nödvändiga villkor för infrastruktur för utsläppsfria alternativa bränslen
|
Milstolpe
|
Förenkling av tillståndsförfarandet för uppförande av elektriska laddningsstationer och tankningsstationer för vätgas – ytterligare åtgärder
|
|
339
|
C 7.6 Elektrifiering av järnvägstransporter (REPowerEU) – Investering 1: Elektrifiering av Brno-regionen
|
Måltavla
|
Slutförande av järnvägselektrifieringsprojektet ”Elektrifiering av Brno- Zastávka u Brna, etapp 2”
|
|
|
|
Delbetalning, belopp
|
1 169 416 594 EUR
|
1.9.Nionde delbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):
|
Löpnummer
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
|
10
|
C 1.1: Digitala tjänster för medborgare och företag – Investeringar 1: Digitala tjänster för slutanvändare
|
Måltavla
|
Slutförande av de förtecknade projekten, vilket leder till 13 942 722 nya ifyllda formulär som skickas av fysiska och juridiska personer till statliga myndigheter på ett digitalt sätt (via portaler eller digitala brevlådor).
|
|
39
|
C 1.3: Digitala nät med hög kapacitet – Investeringar 1: Bygga anslutning med hög kapacitet
|
Måltavla
|
Slutförande av adresspunkter som är anslutna till nät med mycket hög kapacitet (VHCN)
|
|
40
|
C 1.3: Digitala nät med hög kapacitet – Investeringar 2: Omfattar 5G-korridorer och främjar utvecklingen av 5G
|
Måltavla
|
Slutförande av förbättrad 5G-signaltäckning i utvalda järnvägskorridorer
|
|
44
|
C 1.3: Digitala nät med hög kapacitet – Investeringar 3: Stödja utvecklingen av 5G-mobil infrastruktur i investeringsintensiva vitområden på landsbygden
|
Måltavla
|
Insatsområdenas täckning
|
|
61
|
C 1.4: Digital ekonomi och digitalt samhälle, innovativa nystartade företag och ny teknik – Investeringar 9: Medel för utveckling av pressade investeringar, strategisk digital teknik och avknoppningsföretag från universitet
|
Milstolpe
|
Inrättande av fondfonden och investeringar av de tre särskilda fonderna (försådd, strategisk teknik och spin-off-fonder)
|
|
74
|
C 1.6: Påskyndande och digitalisering av byggnadsprocessen – reform 1: Genomförande av den nya bygglagen och zonindelningslagstiftningen i praktiken
|
Måltavla
|
Andel slutförda tillståndsförfaranden
|
|
104
|
C 2.2: Minskad energiförbrukning i den offentliga sektorn – Investeringar 1: Förbättring av de offentliga byggnadernas energiprestanda
|
Måltavla
|
Minskad energiförbrukning
|
|
107
|
C 2.2: Minskad energiförbrukning i den offentliga sektorn – Investeringar 2: Förbättring av energiprestandan hos offentliga belysningssystem
|
Måltavla
|
Minskad energiförbrukning
|
|
109
|
C 2.2: Minskad energiförbrukning i den offentliga sektorn – Investeringar 3: Förbättring av offentliga byggnaders energiprestanda
|
Måltavla
|
Minskad energiförbrukning
|
|
114
|
C 2.3: Övergång till renare energikällor – Investeringar 2: Modernisering av värmedistributionen i fjärrvärmesystem
|
Måltavla
|
Primärenergibesparingar till följd av moderniseringen av värmedistributionen
|
|
116
|
C 2.4: Ren rörlighet – Investeringar 1: Bygga infrastruktur för kollektivtrafik i staden Prag
|
Måltavla
|
Antal kilometer dynamisk laddningsväg för staden Prag
|
|
122
|
C 2.4: Ren rörlighet – Investeringar 6: Stöd till inköp av fordon (batteribussar och spårvagnar med lågt golv) för kollektivtrafik i staden Prag
|
Måltavla
|
Antal fordon (batteritrådbussar och spårvagnar med lågt golv) för kollektivtrafik i staden Prag
|
|
155
|
C 2.8: Återställande av förfallna områden – Investering 1: Investeringsstöd för återställande av särskilda förfallna områden
|
Måltavla
|
Slutförande av projekt för energieffektiv förnyelse av specifika förfallna områden
|
|
171
|
C 3.1: Innovation inom utbildning i samband med digitalisering – Investeringar 1: Genomförande av den reviderade läroplanen och digitala färdigheter för lärare
|
Måltavla
|
Antal skolor som fått stöd för att genomföra nya it-läroplaner (lärares digitala färdigheter och vägledning)
|
|
175
|
C 3.1: Innovation inom utbildning i samband med digitalisering – Investeringar 2: Digital utrustning för skolor
|
Måltavla
|
Antal skolor som får stöd i rådgivning och mentorskap om it-utrustning och interna it-system
|
|
177
|
C 3.2: Anpassning av skolprogrammen – reform 1: Omvandling av universiteten för att anpassa sig till nya former av lärande och förändrade behov på arbetsmarknaden
|
Måltavla
|
Antal nya ackrediterade studieprogram
|
|
178
|
C 3.2: Anpassning av skolprogrammen – reform 1: Omvandling av universiteten för att anpassa sig till nya former av lärande och förändrade behov på arbetsmarknaden
|
Måltavla
|
Antal nya omskolnings- och kompetenshöjningskurser
|
|
227
|
C 5.2: Stöd till forskning och utveckling i företag och introduktion av innovationer i affärspraxis – Investeringar 1: Stödja spridningen av innovation i affärspraxis
|
Måltavla
|
Införande av produkt-, process- eller organisationsinnovationer
|
|
22
|
C 1.2: Digitala system för offentlig förvaltning – Investeringar 2:
Utveckling av centrala register och anläggningar för e-förvaltning
|
Milstolpe
|
Tillhandahållande av molntjänster till offentliga myndigheter
|
|
180
|
C 3.2: Anpassning av skolprogrammen – Investering 1: Utveckling av utvalda viktiga akademiska platser
|
Måltavla
|
Antal kvadratmeter nytt universitetsområde
|
|
190
|
C 3.3: Modernisering av arbetsförmedlingarna och arbetsmarknadsutveckling – Investeringar 2: Öka förskolornas kapacitet
|
Måltavla
|
Antal nya förskolor
|
|
191
|
C3.3: Modernisering av arbetsförmedlingarna och arbetsmarknadsutveckling – Investeringar 2: Öka förskolornas kapacitet
|
Måltavla
|
Antal nya platser i förskolan
|
|
195
|
C 3.3: Modernisering av arbetsförmedlingarna och arbetsmarknadsutveckling – Investeringar 3: Utveckling och modernisering av infrastrukturen för social omsorg
|
Måltavla
|
T2: Antal samhällsbaserade boende-, öppenvårds-, uppsökande, förebyggande och rådgivningsanläggningar som byggts eller rekonstruerats
|
|
201
|
C 4.2: Nya kvasikapitalinstrument för främjande av entreprenörskap och utveckling av Tjeckiens garanti- och utvecklingsbank (ČMZRB) som nationell utvecklingsbank – Investering 1: Utveckling av en ny budgetpost för instrument med kapital likställt med eget kapital och gröna lån till stöd för entreprenörskap
|
Måltavla
|
Rättsliga avtal som undertecknats med slutliga stödmottagare och slutförande av investeringen
|
|
230
|
C 5.2: Stöd till forskning och utveckling i företag och introduktion av innovationer i affärspraxis – Investeringar 4: Stöd till forskning och utveckling i synergi med ramprogrammet för forskning och innovation
|
Måltavla
|
Forskning och utveckling i synergi med ramprogrammet för forskning och innovation
|
|
238
|
C 6.2: Den nationella planen för att stärka det onkologiska förebyggandet och vården – reform 2: Stödja och förbättra kvaliteten på förebyggande screeningprogram
|
Måltavla
|
Ökad täckning av målpopulationen genom screeningprogrammet för tjock- och ändtarmscancer
|
|
241
|
C 6.2: Den nationella planen för att stärka onkologiskt förebyggande och vård – Investeringar 1: Uppbyggnad och inrättande av Tjeckiens onkologiska institut
|
Milstolpe
|
Det tjeckiska onkologiska institutet inledde sin verksamhet
|
|
242
|
C 6.2: Den nationella planen för att stärka onkologiskt förebyggande och vård – Investeringar 2: Utveckling av högt specialiserad onkologisk och hematoonkologisk vård
|
Måltavla
|
Antal understödda anläggningar som tillhandahåller onkologisk och hematoonkologisk vård
|
|
246
|
C1.1: Digitala tjänster för medborgare och företag – Investeringar 4: Digitala tjänster för slutanvändare på det sociala området
|
Milstolpe
|
Uppgraderad självbetjäningsportal för arbetsförmedlingen – kundzon II
|
|
249
|
C 1.2: Digitala offentliga förvaltningssystem – Investeringar 6: Utveckling av informationssystem på det sociala området
|
Måltavla
|
Uppgraderade informationssystem inom den offentliga förvaltningen på det socialpolitiska området
|
|
66
|
C 1.4: Digital ekonomi och digitalt samhälle, innovativa nystartade företag och ny teknik – Investeringar 12: Uppbyggnad av kvantkommunikationsinfrastruktur
|
Milstolpe
|
Utbetalning av medel för optiskt kvantnät
|
|
255
|
C 1.5: Digital omvandling av företag – Investeringar 4: Viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse för mikroelektronik och kommunikationsteknik
|
Måltavla
|
Utveckling av pilotlösningar
|
|
257
|
C 1.7: Digital omvandling av offentlig förvaltning – Investeringar 1: Enande av områden och inrättande av en plattform för lärande
|
Milstolpe
|
Uppdatering av konstruktionssystemet
|
|
258
|
C 1.7: Digital omvandling av offentlig förvaltning – Investeringar 2: Förbättring av förvaltningssystemet för digitaliserade tjänster
|
Milstolpe
|
Uppdatering av IKT-styrningen inom den offentliga förvaltningen
|
|
259
|
C 1.7: Digital omvandling av offentlig förvaltning – Investeringar 3: Inrättande av ett kontaktcentrum för den offentliga förvaltningen
|
Milstolpe
|
Kontaktcentrum för offentlig förvaltning i drift
|
|
260
|
C 1.7: Digital omvandling av offentlig förvaltning – Investeringar 4: Inrättande av en central datainfrastruktur
|
Milstolpe
|
Centralt datalager i drift
|
|
262
|
C 2.9: Främjande av biologisk mångfald och bekämpning av torka – reform 2: Inrättande av landskapspolitik och landskapsplanering
|
Milstolpe
|
Antagande av en integrerad landskapspolitik och landskapsplanering
|
|
279
|
C 3.3: Modernisering av arbetsförmedlingarna och arbetsmarknadsutveckling – Investeringar 4: Utveckling och modernisering av infrastruktur för vård av barn i riskzonen
|
Måltavla
|
Kapaciteten hos inrättningar för barn i riskzonen
|
|
289
|
C 4.4: Effektivisering av den offentliga förvaltningen – reform 1: Ökad effektivitet, kundvänlig inriktning och användning av principerna om evidensbaserat beslutsfattande inom offentlig förvaltning
|
Måltavla
|
Slutförande av tre åtgärder som syftar till bättre personaladministration inom den offentliga förvaltningen och automatisering av administrativa förfaranden
|
|
290
|
C 5.2: Stöd till forskning och utveckling i företag och introduktion av innovationer i affärspraxis – Investeringar 2: Stöd till forsknings- och utvecklingssamarbete (i linje med strategin för smart specialisering)
|
Måltavla
|
Samarbete mellan små och medelstora företag och en offentlig forskningsorganisation inom ramen för nationella kompetenscentrum
|
|
291
|
C 5.2: Stöd till forskning och utveckling i företag och introduktion av innovationer i affärspraxis – Investeringar 3: Stöd till forskning och utveckling på miljöområdet
|
Måltavla
|
Forskning och utveckling på miljöområdet
|
|
293
|
C 5.2: Stöd till forskning och utveckling i företag och introduktion av innovationer i affärspraxis – Investeringar 5: Stöd till forskning och utveckling i företag i linje med den nationella RIS3-strategin
|
Måltavla
|
Forskning och utveckling i linje med RIS3-strategin
|
|
295
|
C 5.2: Stöd till forskning och utveckling i företag och introduktion av innovationer i affärspraxis – Investeringar 6: Stöd till forskning och utveckling på transportområdet
|
Måltavla
|
Forskning och utveckling på transportområdet
|
|
297
|
C 5.2: Stöd till forskning och utveckling i företag och introduktion av innovationer i affärspraxis – Investeringar 7: Stöd till forskning och utveckling på miljöområdet
|
Måltavla
|
Forskning och utveckling på miljöområdet
|
|
299
|
C 7.1: Förnybar energi och elinfrastruktur (REPowerEU) – Investeringar 1: Modernisering och digitalisering av de regionala distributionssystemen
|
Måltavla
|
Slutförande av investeringar i modernisering av distributionsnäten i Tjeckien
|
|
300
|
C 7.1: Förnybar energi och elinfrastruktur (REPowerEU) – Investeringar 2: Utökad åtgärd: Utveckling av nya energikällor för solcellsenergi
|
Måltavla
|
Slutförande av ytterligare en installerad kapacitet på 224,7 MW för FVE-källor
|
|
307
|
C 7.1: Förnybar energi och elinfrastruktur (REPowerEU) – Reform 3 – Delåtgärd 1 Förbättra insynen i förfarandet för nätanslutning
|
Måltavla
|
Tillstånd för nätanslutning av kraftverkskapacitet för förnybar energi
|
|
308
|
C 7.1: Förnybar energi och elinfrastruktur (REPowerEU) – Reform 3 – Delåtgärd 2: Regleringsmässiga incitament för elnätsoperatörer att öka nätflexibiliteten
|
Milstolpe
|
Beslut av energitillsynsmyndigheten
|
|
311
|
C 7.2 Stöd till decentralisering och digitalisering av energisektorn (REPOWER EU) – Reform 3: Datacentral för el
|
Milstolpe
|
Idrifttagande av energidatacentret
|
|
314
|
C 7.2 Stöd till decentralisering och digitalisering av energisektorn (REPOWER EU) – Reform 1: Energisamhällen
|
Milstolpe
|
Riktlinjer för energisamhällen
|
|
323
|
C 7.3: Övergripande reform av renoveringsvågen i Tjeckien (REPOWER EU) – Investeringar 1: Tillhandahållande av rådgivningstjänster till hushåll, företag och den offentliga sektorn
|
Måltavla
|
Tillhandahållande av rådgivningstjänster till hushåll, företag och den offentliga sektorn
|
|
330
|
C 7.5 Minskning av koldioxidutsläpp från vägtransporter (REPowerEU) – reform 1: Nationell handlingsplan för ren mobilitet och mål för utbyggnad av utsläppsfri mobilitet
|
Måltavla
|
Öka antalet registrerade utsläppsfria fordon
|
|
331
|
C 7.5 Minskning av koldioxidutsläpp från vägtransporter (REPowerEU) – reform 1: Nationell handlingsplan för ren mobilitet och mål för utbyggnad av utsläppsfri mobilitet
|
Milstolpe
|
Stöd till påskyndad utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen
|
|
346
|
C 7.7 Förenkling av miljötillståndsprocesser och fastställande av områden för utveckling av förnybara energikällor (REPOWER EU) – reform 2: Accelerationsområden för förnybar energiproduktion
|
Måltavla
|
Utseende av accelerationsområden för förnybar energi för utveckling av vind- och solenergi
|
|
347
|
C 1.7 Digital omvandling av den offentliga förvaltningen – reform 1: Lagen om datahantering och kontrollerad åtkomst till data
|
Måltavla
|
Ikraftträdande av lagen om datahantering och kontrollerad åtkomst till data
|
|
348
|
C 2.1: Hållbara transporter – Investeringar 1: Tillämpning av modern teknik på järnvägsinfrastruktur
|
Måltavla
|
Slutförande av täckningen av 67,6 km linjer med
|
|
|
|
Delbetalning, belopp
|
1 132 725 968 EUR
|
2. Lån
|
Löpnummer
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
|
247
|
C1.2: Digitala system för offentlig förvaltning —
Investeringar i cybersäkerhetsinvesteringar
|
Milstolpe
|
Offentliggörande av ansökningsomgången för förstärkning av informationssystem i enlighet med lag nr 181/2014 Coll. om cybersäkerhet
|
|
254
|
C1.5: Digital omvandling av företag – Investeringar 4: Viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse för mikroelektronik och kommunikationsteknik
|
Milstolpe
|
Undertecknande av bidragsöverenskommelser
|
|
|
|
Delbetalningsbelopp
|
190 EUR 898 548
|
|
Löpnummer
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
|
264
|
C 2.10: Bostäder till överkomliga priser – Investeringar 1:
Subventionerad lånefacilitet
|
Milstolpe
|
Genomförandeavtal
|
|
267
|
C 2.10: Bostäder till överkomliga priser – Investeringar 2:
Förlagslån
|
Milstolpe
|
Genomförandeavtal
|
|
270
|
C 2.10: Bostäder till överkomliga priser – Investeringar 3:
Schematisk översikt över principen för medinvesteringsfaciliteten
|
Milstolpe
|
Genomförandeavtal
|
|
|
|
Delbetalningsbelopp
|
41 445 759 EUR
|
2.3. Tredje delbetalningen (lånestöd):
|
Löpnummer
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
|
248
|
C 1.2: Digitala system för offentlig förvaltning —
Investeringar 5: Tillägg till investeringar i cybersäkerhet
|
Måltavla
|
Informationssystem vars cybersäkerhet har stärkts i enlighet med lag nr 181/2014 om cybersäkerhet
|
|
|
|
Delbetalningsbelopp
|
22 EUR 603 935
|
2.4. Fjärde delbetalningen (lånestöd):
|
Löpnummer
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
|
265
|
C 2.10: Bostäder till överkomliga priser – Investeringar 1: Subventionerad lånefacilitet
|
Måltavla
|
Rättsliga avtal som undertecknats med slutliga stödmottagare
|
|
266
|
C 2.10: Bostäder till överkomliga priser – Investeringar 1: Subventionerad lånefacilitet
|
Milstolpe
|
Ministeriet har slutfört investeringen
|
|
268
|
C 2.10: Bostäder till överkomliga priser – Investeringar 2: Förlagslån
|
Måltavla
|
Rättsliga avtal som undertecknats med slutliga stödmottagare
|
|
269
|
C 2.10: Bostäder till överkomliga priser – Investeringar 2: Förlagslån
|
Milstolpe
|
Ministeriet har slutfört investeringen
|
|
271
|
C 2.10: Bostäder till överkomliga priser – Investeringar 3: Schematisk översikt över principen för medinvesteringsfaciliteten
|
Måltavla
|
Rättsliga avtal som undertecknats med slutliga stödmottagare
|
|
272
|
C 2.10: Bostäder till överkomliga priser – Investeringar 3:
Schematisk översikt över principen för medinvesteringsfaciliteten
|
Milstolpe
|
Ministeriet har slutfört investeringen
|
|
|
|
Delbetalningsbelopp
|
193 493 338 EUR
|
AVSNITT 3: YTTERLIGARE ARRANGEMANG
1.Arrangemang för övervakning och genomförande av återhämtnings- och resiliensplanen
Övervakningen och genomförandet av Tjeckiens återhämtnings- och resiliensplan ska ske i enlighet med följande arrangemang:
För att fastställa väldefinierade uppgifter, befogenheter och befogenheter antog den tjeckiska regeringen den 17 maj 2021 regeringsresolution nr 467. Genom denna resolution godkändes planen för återhämtning och resiliens, stadgan, förfarandereglerna och den etiska koden för förvaltningsrådet för den nationella planen för återhämtningoch resiliens, uppgifter och befogenheter för de organ som deltar i genomförandet av planen för återhämtning och resiliens, och industri- och handelsministeriet utsågs till samordningsorgan och finansministeriet till revisionsorgan för planen för återhämtning och resiliens.
Förvaltningsrådet för den nationella planen för återhämtning och resiliens är det högsta beslutsfattande och godkännande organet med ansvar för den övergripande samordningen och övervakningen av planen för återhämtning och resiliens. Betalningsansökningar måste godkännas av detta råd. Industri- och handelsministeriet, som är det centrala samordningsorganet för återhämtnings- och resiliensplanen och dess genomförande, ansvarar för samordning, övervakning och rapportering av återhämtnings- och resiliensplanen och är kommissionens huvudsakliga kontaktpunkt. Detta organ ansvarar också för att upprätta betalningsansökningar och förvaltningsförklaringar. Den samordnar rapporteringen av delmål och mål, relevanta indikatorer, men även kvalitativ finansiell information och andra uppgifter, t.ex. om slutmottagare. Datakodning sker i decentraliserade informationssystem i alla system hos komponentägarna, som är skyldiga att rapportera de begärda uppgifterna till industri- och handelsministeriet. Efter en nyligen genomförd revision av andra EU-program har industri- och handelsministeriet fått ett revisionsuttalande med reservation eftersom det saknas effektiva åtgärder för att förebygga, upptäcka och åtgärda intressekonflikter. Särskilda delmål ingår i planen för att säkerställa att dessa brister har åtgärdats före den första betalningsansökan.
2.Arrangemang för att ge kommissionen fullständig tillgång till uppgiftsunderlag
För att ge kommissionen fullständig tillgång till de underliggande relevanta uppgifterna ska Tjeckien ha infört följande arrangemang:
Industri- och handelsministeriet, som är det centrala samordningsorganet för Tjeckiens återhämtnings- och resiliensplan och dess genomförande, ansvarar för den övergripande samordningen och övervakningen av planen. I synnerhet fungerar den som ett samordningsorgan för att övervaka framstegen med delmål och mål, när så är lämpligt, för att utföra förvaltningskontroller och för att tillhandahålla rapportering och begäran om utbetalningar. Den samordnar rapporteringen av delmål och mål, relevanta indikatorer, men även kvalitativ finansiell information och andra uppgifter, t.ex. om slutmottagare. Datakodning sker i decentraliserade system mellan olika komponentägare, som är skyldiga att rapportera de uppgifter som krävs till samordningsorganet.
I enlighet med artikel 24.2 i förordning (EU) 2021/241 ska Tjeckien, när de relevanta överenskomna delmålen och målen i avsnitt 2.1 i denna bilaga har uppnåtts, lämna in en vederbörligen motiverad ansökan till kommissionen om utbetalning av det ekonomiska bidraget. Tjeckien ska säkerställa att kommissionen på begäran har fullständig tillgång till de underliggande relevanta uppgifter som ligger till grund för en korrekt motivering av ansökan om utbetalning, både för bedömningen av ansökan om utbetalning i enlighet med artikel 24.3 i förordning (EU) 2021/241 och för revisions- och kontrolländamål.