EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 26.2.2025
COM(2025) 87 final
2025/0039(COD)
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
om ändring av förordning (EU) 2023/956 vad gäller förenkling och förstärkning av mekanismen för koldioxidjustering vid gränsen
(Text av betydelse för EES)
{SWD(2025) 58 final}
MOTIVERING
1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET
•Motiv och syfte med förslaget
Mario Draghi betonade i sin rapport om EU:s framtida konkurrenskraft behovet av att Europa skapar ett regelverk som främjar konkurrenskraft och resiliens 1 . I Budapestförklaringen om den nya given för den europeiska konkurrenskraften efterlyste EU:s stats- och regeringschefer ”en förenklingsrevolution som säkerställer ett tydligt, enkelt och smart regelverk för företag och drastiskt minskar bördor kopplade till administration, regler och rapportering, särskilt för små och medelstora företag” 2 . Flera företag och berörda parter har uttryckt oro över den administrativa börda som följer av ett antal EU-rättsakter, däribland förordning (EU) 2023/956 om inrättande av en mekanism för koldioxidjustering vid gränsen (CBAM-förordningen) 3 .
Kommissionen bekräftade i sitt meddelande om konkurrenskraftskompassen för EU att den kommer att göra en unik storsatsning på förenkling för att nå de överenskomna politiska målen på det enklaste, mest riktade, mest verkningsfulla och minst betungande sättet. I meddelandet Ett enklare och snabbare Europa: Meddelande om genomförande och förenkling lade kommissionen fram en genomförande- och förenklingsagenda som leder till snabba och synliga förbättringar för människor och företag i praktiken, vilket kräver mer än en stegvis strategi och visar på behovet av djärva och samordnade åtgärder för att rationalisera och förenkla EU:s, medlemsstaternas och regionala regler 4 .
Administrativa krav, inbegripet rapporteringskrav, spelar en viktig roll för att säkerställa korrekt efterlevnad och ordentlig övervakning av lagstiftning. I allmänhet uppvägs kostnaderna för dem till stor del av de fördelar de medför. Rapporteringskrav kan dock också medföra oproportionerliga bördor för berörda parter, särskilt för små och medelstora företag och mikroföretag.
Det här förslaget kommer att skapa förenklingar och kostnadseffektiva förbättringar av CBAM-förordningen utan att hindra målen på politikområdet från att uppnås. De föreslagna åtgärderna kommer inte att undergräva CBAM:s miljömål, utan kommer att möjliggöra en effektivisering av CBAM samtidigt som mekanismens viktigaste principer för utformning förblir oförändrade.
Förslaget kommer att göra det lättare för importörer av varor till unionen att uppfylla CBAM-rapporteringsskyldigheterna genom att förenkla vissa av de CBAM-rapporteringskrav som bygger på komplexa beräkningar och datainsamlingsprocesser som skulle hindra ett verksamt genomförande av CBAM.
Dessutom kommer förslaget att stärka övervakningen och tillsynen av CBAM. Det kommer att öka kommissionens förmåga att behandla data och utbyta relevant information med de nationella myndigheterna för att säkerställa att nyttan av den information som rapporteras av de berörda parterna maximeras. Det kommer också att göra det möjligt för kommissionen att bättre upptäcka risker och göra de nationella behöriga myndigheterna bättre rustade att vid behov vidta lämpliga åtgärder.
Att förenkla mekanismen kommer slutligen också att vara viktigt för att möjliggöra en eventuell framtida utvidgning av tillämpningsområdet. Under andra halvåret 2025 kommer kommissionen att lägga fram en omfattande CBAM-översynsrapport i enlighet med artikel 30 i CBAM-förordningen, vilket kommer att bana väg för en eventuell utvidgning av CBAM:s tillämpningsområde.
•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området
Detta förslag ingår i ett åtgärdspaket som syftar till att förenkla rapporteringskraven genom att anlägga en helhetssyn för att bedöma de befintliga rapporteringskravens fortsatta relevans och göra dem mer effektiva. Det bygger på befintliga regler i CBAM-förordningen, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1773 av den 17 augusti 2023 som fastställer rapporteringsskyldigheter för övergångsperioden 5 och kommissionens genomförandeförordning (EU) L 2024/3210 av den 18 december 2024 som fastställer regler för CBAM-registret 6 .
•Förenlighet med unionens politik inom andra områden
Förslaget är förenligt med målen om bättre lagstiftning, eftersom det kommer att stärka kommissionens förmåga att utföra allmänna övervakning av CBAM, samtidigt som de kostnader (både för kommissionen och de enheter som tillhandahåller informationen) som annars skulle uppstå vid insamlingen av informationen med andra medel undviks.
2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN
•Rättslig grund
Förslaget ändrar en befintlig förordning. Den rättsliga grunden för förslaget är därför densamma som den rättsliga grunden för den ändrade förordningen, nämligen artikel 192.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) inom området miljöskydd.
I enlighet med artiklarna 191 och 192.1 i EUF-fördraget ska unionen bidra till att ett antal mål uppnås, bland annat att bevara, skydda och förbättra miljön och att främja åtgärder på internationell nivå för att lösa regionala eller globala miljöproblem, särskilt för att bekämpa klimatförändringen.
•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)
CBAM-förordningen skapade en gemensam och enhetlig ram som säkerställde överensstämmelse mellan den koldioxidprissättning som tillämpas på EU:s inre marknad och den som tillämpas på import.
De förenklingar av den förordningen som planeras i detta förslag kommer att ytterligare öka rättssäkerheten och rationalisera rapporteringskraven.
•Proportionalitetsprincipen
Förenklingen av de administrativa kraven, inbegripet rapporteringskraven, förenklar den rättsliga ramen genom att det införs ändringar av befintliga krav som inte påverkar de politiska målens innehåll. Förslaget inskränker sig därför till de ändringar som är nödvändiga för att minska efterlevnadsbördan och säkerställa efterlevnaden på ett effektivare sätt utan att ändra den berörda lagstiftningen i sak.
Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen, eftersom det inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målen i fördragen. Förslagets proportionalitet rymmer ett antal viktiga aspekter.
För det första medges det att det är svårt för importörer att hantera CBAM-rapporteringskraven samtidigt som medlemsstaternas behöriga myndigheter måste utföra viktiga tillsynsuppgifter. Detta kommer att mildras genom att det införs ett tröskelvärde för att undanta vissa importörer från CBAM-skyldigheterna.
För det andra innehåller förslaget för importörer som omfattas av CBAM ändringar av rapporteringskraven, med inriktning på de som är nödvändiga för att minska efterlevnadsbördan och säkerställa efterlevnad på ett effektivare sätt.
•Val av instrument
Förslaget kräver en ändring av CBAM-förordningen. I förslaget fastställs de särskilda regler som krävs för en förenklad tillämpning av vissa bestämmelser i CBAM-förordningen, i de fall då de eftersträvade målen inte kan uppnås genom att tillämpningsföreskrifter antas, eftersom det för detta krävs ändringar av de grundläggande bestämmelserna i CBAM-förordningen. Detta gäller de minimis-undantaget, rapporteringsskyldigheterna, beräkningen av inbäddade utsläpp och beräkningen av den finansiella justeringen.
3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR
•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning
Förslaget bygger på erfarenheterna från genomförandet av CBAM-förordningen sedan mekanismen började tillämpas i övergångsfasen den 1 oktober 2023.
•Samråd med berörda parter
Sedan CBAM började tillämpas i sin övergångsfas den 1 oktober 2023 har kommissionens avdelningar kontinuerligt samrått med de berörda parter i unionen och i tredjeländer som är relevanta för CBAM via flera kommunikationskanaler. Under 2023 förnyade kommissionens avdelningar mandatet för expertgruppen för CBAM 7 , vars uppdrag är att bistå kommissionens avdelningar i utvecklingen och genomförandet av CBAM, utnyttja teknisk expertis och utbyta erfarenheter och god praxis vid genomförandet av CBAM.
Under 2023 inledde kommissionens avdelningar också en bred kommunikationskampanj för att öka medvetenheten om CBAM, även i tredjeländer, förklara reglerna och ge användbara vägledning om hur CBAM skulle kunna genomföras av de berörda parterna (till exempel importörer, producenter i tredjeländer och nationella myndigheter). Denna kommunikationskampanj byggde på allmänt tillgängliga webbinarier på flera EU-språk. Användbart material har tillhandahållits på CBAM:s webbplats 8 : riktat e-lärandematerial, frågor och svar, vägledning (även översatt till officiella språk som inte är ett officiella EU-språk).
Kommissionen hade också regelbunden kontakt med nationella behöriga myndigheter för CBAM för att diskutera olika frågor som rör genomförandet av CBAM, i syfte att förbättra dess funktion och göra den mer verkningsfull.
Den 6 februari 2025 stod kommissionen värd för en samrådsdag på hög nivå med viktiga berörda parter för att testa de viktigaste idéerna i lagstiftningspaketet om förenkling av riktad politik, inbegripet CBAM, och för att samla in synpunkter och återkoppling före antagandet den 26 februari 2025.
På grundval av dessa åtgärder och upprepade offentliga möten med relevanta företrädare för näringslivet från unionen och tredjeländer har kommissionens avdelningar samlat in tillräcklig återkoppling från de berörda parterna för att kunna anta de bästa åtgärderna för att uppnå förslagets mål: förenkla de komplexa rapporteringsreglerna för att minska efterlevnadsbördan och säkerställa att CBAM genomförs effektivt och samtidigt bevara dess miljömål och klimatmål.
•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden
Förslaget har utarbetats efter en intern granskning av befintliga rapporteringsskyldigheter och bygger på erfarenheterna av genomförandet av den relaterade lagstiftningen, inbegripet de uppgifter som samlats in via den kvartalsvisa CBAM-rapport som deklaranterna lämnat in. Eftersom detta är ett steg i processen för kontinuerlig bedömning av rapporteringskraven i unionslagstiftningarna, kommer granskningen av sådana bördor och deras konsekvenser för deberörda parterna att fortsätta i framtiden.
•Konsekvensbedömning
Förslaget avser riktade ändringar av CBAM-förordningen för att förenkla vissa av dess krav, inbegripet rapporteringen. De viktigaste åtgärderna bygger på erfarenheterna från genomförandet av denna förordning och ovannämnda relaterade genomförandeakter. De föreslagna riktade ändringarna säkerställer ett effektivare och mer verkningsfullt genomförande av den befintliga mekanismen.
Detta förslag åtföljs av ett analytiskt dokument, arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar Towards a simple and more effective Carbon Border Adjustment Mechanism 9 . Analysdokumentet bygger på och kompletterar den analys som gjordes i den ursprungliga konsekvensbedömning som gjordes 2021.
• Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling
I den konsekvensbedömning från 2021 som åtföljde lagstiftningsförslaget om CBAM 10 drog kommissionen slutsatsen att eftersom CBAM ursprungligen tillämpas på import av utvalda basmaterial och deras produkter skulle stora företag vara de som påverkas främst, men att CBAM i praktiken skulle leda till relativt högre efterlevnadskostnader för små och medelstora företag jämfört med stora företag som omfattas av CBAM, t.ex. de som importerar CBAM-varor utöver undantaget.
På grundval av erfarenheterna av genomförandet av CBAM i dess övergångsfas och bedömningen av de berörda parternas återkoppling sedan den 1 oktober 2023 har det blivit tydligt att CBAM kräver två typer av huvudsakliga förenklingar: ett bredare undantag från CBAM-kraven för importörer av mycket små mängder CBAM-varor och en uppsättning förenklingar för övriga importörer av CBAM-varor för att underlätta deras efterlevnad av de administrativa kraven.
Den föreslagna förenklingen förväntas undanta omkring 90 % av importörerna från CBAM-skyldigheterna, samtidigt som mer än 99 % av de inbäddade utsläppen bibehålls inom ramen för CBAM, vilket skyddar mekanismens miljökaraktär.
•Grundläggande rättigheter
Förslaget är förenligt med de grundläggande rättigheter och de principer som erkänns i framför allt unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Det bidrar särskilt till målet att uppnå en hög miljöskyddsnivå i enlighet med principen om hållbar utveckling i artikel 37 i stadgan.
4.BUDGETKONSEKVENSER
Detta förslag får konsekvenser för EU:s budget. Dess inverkan bedöms i den finansieringsöversikt och digitala översikt som åtföljer detta förslag.
5.ÖVRIGA INSLAG
•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering
Eftersom förslaget ändrar CBAM-förordningen, har det inga ytterligare genomförandeplaner och övervaknings-, utvärderings- och rapporteringsarrangemang utöver de befintliga arrangemangen enligt CBAM-förordningen.
Det är dock viktigt att erinra om att kommissionen kommer fortsätta säkerställa att det finns arrangemang för att övervaka och utvärdera hur CBAM fungerar, inbegripet bekämpning av metoder för kringgående, och för att utvärdera den i förhållande till de viktigaste politiska målen. Med tanke på att CBAM är ett av policyförslagen i ”Fit for 55”-paketet som antogs av kommissionen i juli 2021 11 skulle övervakning och utvärdering kunna genomföras jämsides med andra åtgärder i paketet.
Kommissionen kommer att övervaka hur CBAM genomförs för att bidra till sin analys och kommer regelbundet att rapportera till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av CBAM-förordningen. Som en del av denna rapportering kommer kommissionen att föreslå möjliga ändringar för att förbättra dess funktion, samla in den information som krävs för en eventuell ytterligare utvidgning av CBAM:s tillämpningsområde, inbegripet om andra varor som kan löpa risk för koldioxidläckage, såsom produkter i senare led. Dessa rapporter bör också innehålla en bedömning av CBAM:s inverkan på koldioxidläckage, även när det gäller export, och dess ekonomiska, miljömässiga, sociala och territoriella konsekvenser i hela unionen.
•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget
Förslaget innehåller två typer av förenklingar.
För det första kommer importörer av små mängder CBAM-varor, som utgör mycket små mängder inbäddade utsläpp som importeras till unionen och i de flesta fall motsvarar små och medelstora företag och enskilda personer, att undantas från CBAM-skyldigheterna. För dessa importörer överstiger den administrativa bördan till följd av fullgörandet av CBAM-skyldigheterna avsevärt miljövinsterna och regleringsfördelarna. Detta beror på kombinationen av att i) andelen inbäddade utsläpp i alla deras CBAM-varor som importeras till unionen är obetydlig och ii) de nationella myndigheterna inte har möjlighet att kontrollera efterlevnaden av reglerna på grund av det stora antalet importörer av små mängder CBAM-varor.
För det andra innehåller förslaget en uppsättning förenklingar för importörer av CBAM-varor över tröskelvärdet för att underlätta deras efterlevnad av rapporteringskraven. I synnerhet förenklas och rationaliseras godkännandeförfarandet för de nationella behöriga myndigheterna och kommissionen, processerna för datainsamling från producenter i tredjeländer till godkända CBAM-deklaranter, beräkningen av inbäddade utsläpp för vissa varor, reglerna för utsläppskontroll, beräkningen av de godkända CBAM-deklaranternas finansiella skuld under det år varorna importeras till EU och de godkända CBAM-deklaranternas begäranden för de koldioxidpriser som de betalar i tredjeländer där varorna produceras.
Genom artikel 1.1 ändras undantaget från CBAM-skyldigheterna genom att ett nytt viktbaserat tröskelvärde införs i enlighet med en ny bilaga VII till CBAM-förordningen, för att undanta importörer av mycket små mängder varor.
Genom artikel 1.2 ändras definitionerna av importör och verksamhetsutövare för att underlätta rapporteringskraven.
I artikel 1.3 och 1.4 b fastställs bestämmelser till följd av det nya tröskelvärdet för reglerna om det godkännande som importörer måste beviljas för att importera varor över det tröskelvärdet, och föreskrivs en möjlighet för godkända CBAM-deklaranter, som fortsätter att bära det juridiska ansvaret för sina CBAM-skyldigheter, att i CBAM-registret tekniskt delegera rapporteringskraven till tredje parter för att underlätta efterlevnaden.
Genom artikel 1.4 a ändras den årliga tidsfristen för inlämning av den årliga CBAM-deklarationen.
Genom artikel 1.4 c införs möjligheten för godkända CBAM-deklaranter att begära ett koldioxidpris som betalats i ett annat tredjeland än ursprungslandet.
Genom artikel 1.4 d och 1.6 ändras reglerna om utsläppsverifiering så att skyldigheten att verifiera inbäddade utsläpp endast gäller faktiska värden.
Genom artikel 1.5 ändras beräkningen av inbäddade utsläpp när det gäller relevanta insatsmaterial (prekursorer).
Genom artikel 1.7 införs möjligheten för godkända CBAM-deklaranter att använda standardkoldioxidpriser som beräknats och gjorts tillgängliga av kommissionen och begära koldioxidpriser som betalats i andra tredjeländer än varornas ursprungsland.
I artikel 1.8 förenklas rapporteringsskyldigheterna genom att det införs flera ändringar av den portal som inrättats i enlighet med artikel 10 för att registrera verksamhetsutövare och anläggningar i tredjeländer.
I artikel 1.9 införs registrering av ackrediterade kontrollörer så att de kan få tillgång till CBAM-registret och utföra vissa relevanta uppgifter för att underlätta rapporteringsskyldigheterna.
Genom artikel 1.10 stärks den befogenhet som medlemsstaterna ger sina nationella behöriga myndigheter att utföra CBAM-relaterade uppgifter och fullgöra CBAM-relaterade förpliktelser.
I artikel 1.11 och 1.13 fastställs bestämmelser till följd av de ändringar som införs genom detta förslag för de krav som gäller för CBAM-registret, riskanalys och övervakning.
Genom artikel 1.12 rationaliseras samrådet med andra behöriga myndigheter och kommissionen för att minska den alltför stora administrativa bördan.
I artikel 1.14 fastställs startdatumet för försäljningen av CBAM-certifikat till februari 2027 för att hantera betydande osäkerheter avseende 2026, som är det första året efter övergångsperioden, och rationaliseras informationsutbytet mellan CBAM-registret och den gemensamma centrala plattformen.
I artikel 1.15 och 1.16 fastställs bestämmelser till följd av flyttningen till 2027 av certifikatförsäljningen för fastställandet av den finansiella justeringen för 2026.
Genom artikel 1.16 förenklas från och med 2027 godkända CBAM-deklaranters beräkning av sin förväntade finansiella skuld under importåret.
Genom artikel 1.17 ändras återköpsgränsen för att underlätta den godkända CBAM-deklarantens hantering av sin CBAM-finansskuld, och det fastställs bestämmelser till följd av ändringen av den årliga tidsfristen för inlämning av CBAM-deklarationen.
Genom artikel 1.19 ändras omfattningen av den information som utbyts med tullmyndigheterna, de behöriga myndigheterna och kommissionen för att återspegla införandet av undantaget.
I artikel 1.20 och 1.22 införs regler om övervakningen av undantaget och informationsutbyte för den övervakningen.
Genom artikel 1.21 införs en möjlighet för de behöriga myndigheterna att anpassa sanktionsavgiften efter relevanta fakta och omständigheterna, och det fastställs bestämmelser till följd av det nya undantaget.
Genom artikel 1.23 ändras de befogenheter som medlagstiftarna ger kommissionen att anta delegerade akter mot bakgrund av de förenklingar som görs genom detta förslag.
Genom artikel 1.24 kompletteras kommissionens rapportering till medlagstiftarna med tillämpningen av undantaget i dess ändrade lydelse enligt detta förslag.
Genom artikel 1.25 ändras förteckningen över CBAM-varor så att icke brända kaolinartade leror undantas.
Genom artikel 1.26 läggs el till i förteckningen över CBAM-varor för vilka endast direkta utsläpp ska beaktas vid beräkningen av de inbäddade utsläppen.
Genom artikel 1.27 ändras bilaga IV till förordning (EU) 2023/956 så att de insatsmaterial undantas som har omfattats av EU:s utsläppshandelssystem eller av ett system för koldioxidprissättning som är helt länkat till EU:s utsläppshandelssystem.
Genom artikel 1.28 införs en ny bilaga VII för att fastställa det tröskelvärde som avses i artikel 1.1 b.
Slutligen innehåller bilagorna flera förenklingar av beräkningen av inbäddade utsläpp för att underlätta rapporteringsskyldigheterna, till exempel när det gäller standardvärden eller prekursorer som produceras i EU.
2025/0039 (COD)
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
om ändring av förordning (EU) 2023/956 vad gäller förenkling och förstärkning av mekanismen för koldioxidjustering vid gränsen
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 192.1,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 12 ,
med beaktande av Regionkommitténs yttrande 13 ,
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och
av följande skäl:
(1)Under övergångsperioden, som inleddes den 1 oktober 2023, har kommissionen samlat in uppgifter och information om genomförandet av mekanismen för koldioxidjustering vid gränsen (CBAM) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/956 14 , bland annat genom analys av kvartalsrapporter som lämnas in av rapporterande deklaranter. Den information som samlats in och informationsutbyten med berörda parter, bland annat som en del av expertgruppen för CBAM, visar på möjligheterna till förenklingar och förbättringar av CBAM. Unionen är fast besluten att säkerställa ett smidigt genomförande av CBAM under den period som följer på övergångsperioden och som inleds den 1 januari 2026.
(2)På grundval av de erfarenheter som gjorts och de uppgifter som samlats in under övergångsperioden ger fördelningen av importörer av CBAM-varor till unionen för handen att endast en liten andel av importörerna svarar för den allra största andelen inbäddade utsläpp i dessa varor. Det undantag som tillämpas på import av varor av ringa värde enligt artikel 23 i förordning (EG) nr 1186/2009 (försändelser med ett värde under 150 euro) förefaller otillräckligt för att säkerställa att CBAM tillämpas på importörer i proportion till deras påverkan på utsläpp som omfattas av förordning (EU) 2023/956. För dessa importörer av små mängder varor skulle efterlevnaden av CBAM-rapporteringsskyldigheterna och de finansiella skyldigheterna kunna bli orimligt betungande. Som en del av 2023 års tullreformpaket föreslog kommissionen dessutom att detta undantag skulle avskaffas 15 . Därför bör ett nytt undantag införas för att undanta importörer av små mängder, mätt i vikt, CBAM-varor från CBAM-skyldigheterna, samtidigt som mekanismens miljömål och dess förmåga att uppnå sitt klimatmål upprätthålls.
(3)Ett nytt tröskelvärde baserat på sammanlagd vikt per importör och år bör införas i förordning (EU) 2023/956, som säkerställer att mer än 99 % av utsläppen fortsätter att omfattas. Detta är en robust och målinriktad strategi, som korrekt återspeglar CBAM:s miljökaraktär genom att beakta alla importerade utsläpp under en tidsperiod vid fastställandet av tröskelvärdet. Det undanröjer även risken för kringgående genom att en enda importör på ett konstlat sätt delar upp sändningar.
(4)Ett viktbaserat tröskelvärde som återspeglar den genomsnittliga utsläppsintensiteten för volymen importerade CBAM-varor skulle bättre omsätta CBAM:s klimatmål i praktiken. Ett enda viktbaserat tröskelvärde som tillämpas kumulativt på alla CBAM-varor inom sektorerna för järn och stål, aluminium, gödselmedel och cement som importeras av importörer under ett kalenderår är den enklaste utformningen för importörer, eftersom de inte kommer att behöva samla in eller tillhandahålla några uppgifter utöver dem som anges i tulldeklarationen, vilket avsevärt minskar alla CBAM-relaterade administrativa bördor för dessa importörer. Ett tröskelvärde på 50 ton kommer att undanta de allra flesta importörer från skyldigheterna enligt förordning (EU) 2023/956, samtidigt som mer än 99 % av de inbäddade utsläppen fortsätter att omfattas av CBAM. För att fastställa tröskelvärdet bör en ny bilaga VII införas.
(5)De huvudprinciper som styr tröskelvärdet, inbegripet att säkerställa att nästan alla inbäddade utsläpp förblir inom CBAM:s tillämpningsområde, bör fastställas i förordning (EU) 2023/956 för att skapa rättssäkerhet. Förordning (EU) 2023/956 bör också ge möjlighet att göra en ny beräkning av tröskelvärdet på grundval av uppdaterade genomsnittliga utsläppsintensiteter för importerade varor eller betydande förändringar i handelsmönster eller kringgående som påverkar andelen inbäddade utsläpp som omfattas av CBAM.
(6)För att säkerställa att undantaget är tillräckligt riktat bör det tillämpas på importören. Det indirekta tullombudet bör, på grund av sin verksamhet och de därmed sammanhängande skyldigheterna enligt förordning (EU) 2023/956, alltid vara skyldigt att erhålla ett godkännande.
(7)De behöriga myndigheterna och kommissionen bör – på grundval av tullinformation – övervaka de kvantiteter varor som importeras för att bedöma om tröskelvärdet följs. För att de behöriga myndigheterna ska kunna fatta ett välgrundat beslut bör tullmyndigheterna och kommissionen ge dem tillgång till den nödvändiga informationen och de nödvändiga uppgifterna. Om den behöriga myndigheten konstaterar att en importör har överskridit tröskelvärdet, bör den behöriga myndigheten meddela den informationen till tullmyndigheterna, som i sin tur inte bör tillåta ytterligare import av varor från den importören förrän i slutet av kalenderåret, eller förrän importören har fått status som godkänd CBAM-deklarant.
(8)Om en importör förväntar överskrida det årliga tröskelvärdet eller avser importera varor efter att ha överskridit tröskelvärdet, bör den importören ansöka om godkännande i enlighet med artikel 5 i förordning (EU) 2023/956. För importörer som inte har beviljats godkännandet innan tröskelvärdet överskrids bör en sanktionsavgift tillämpas för samtliga importerade varor i enlighet med artikel 26.2 i förordning (EU) 2023/956. Betalningen av sanktionsavgiften i enlighet med artikel 26.2 i den förordningen bör befria importören från skyldigheten att lämna in en CBAM-deklaration och från skyldigheten att överlämna CBAM-certifikat.
(9)För att säkerställa att definitionen av en importör omfattar alla relevanta tullförfaranden är det nödvändigt att ändra den så att den omfattar det förenklade tullförfarandet där endast en avräkningsnota lämnas in i enlighet med artikel 175.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/2446 16 .
(10)För att uppnå en balans mellan godkännandeförfarandets verkan och de sökandes riskprofil bör samrådsförfarandet vara frivilligt för den behöriga myndigheten. Samrådsförfarandet bör göra det möjligt för den behöriga myndigheten att samråda med andra behöriga myndigheter och kommissionen när det anses nödvändigt på grundval av de uppgifter som lämnats av sökanden och de tulluppgifter som gjorts tillgängliga i CBAM-registret.
(11)För att ge ytterligare flexibilitet bör de godkända CBAM-deklaranterna kunna delegera inlämningen av CBAM-deklarationen till en tredje part. Den godkända CBAM-deklaranten bör förbli ansvarig för inlämningen av CBAM-deklarationen. För att den nödvändiga delegeringen och tillgången ska ges bör den tredje parten uppfylla vissa tekniska behörighetskrav, inbegripet inneha ett registrerings- och identitetsnummer för ekonomiska aktörer (Eori-nummer) och vara etablerad i en medlemsstat.
(12)Godkända CBAM-deklaranter är skyldiga att lämna in sin årliga CBAM-deklaration och överlämna motsvarande antal certifikat senast den 31 maj året efter importåret. För att ge godkända CBAM-deklaranter flexibilitet att fullgöra sina skyldigheter skulle ett senare inlämningsdatum ge dem mer tid att samla in nödvändig information, säkerställa att inbäddade utsläpp verifieras av en ackrediterad kontrollör och köpa motsvarande antal CBAM-certifikat. Datumet för annullering av CBAM-certifikat bör justeras i enlighet med detta.
(13)De inbäddade utsläppen från vissa aluminium- och stålvaror som för närvarande omfattas av CBAM fastställs främst genom de inbäddade utsläppen av insatsmaterial (prekursorer), medan de utsläpp som uppstår under produktionsstegen för dessa varor vanligtvis är relativt låga. De består av slutbehandlingsprocesser som utförs av separata anläggningar som inte omfattas av EU:s utsläppshandelssystem i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG 17 , utom när det gäller integrerade anläggningar. De inbäddade utsläppen från dessa produktionsprocesser bör undantas från systemgränserna för beräkningen av utsläpp.
(14)Om insatsmaterial (prekursorer) redan omfattas av EU:s utsläppshandelssystem eller ett system för koldioxidprissättning som är helt länkat till EU:s utsläppshandelssystem, bör de inbäddade utsläppen från dessa prekursorer inte beaktas vid beräkningen av de inbäddade utsläppen från komplexa varor.
(15)Godkända CBAM-deklaranter är skyldiga att lämna in en årlig CBAM-deklaration som innehåller beräkningen av inbäddade utsläpp på grundval antingen av normalvärden eller av faktiska värden som verifierats av ackrediterade kontrollörer. Standardvärden kommer att beräknas och göras tillgängliga av kommissionen. Därför bör verifieringen av inbäddade utsläpp endast gälla faktiska värden.
(16)Information som samlats in under övergångsperioden visar på svårigheter för rapporterande deklaranter att få den information som krävs om det koldioxidpris som faktiskt betalats i ett tredjeland. För att underlätta avdraget av koldioxidpriset bör kommissionen, när så är möjligt, fastställa ett årligt genomsnittligt koldioxidpris uttryckt i euro/tCO2e för det koldioxidpris som faktiskt betalats, baserat på bästa tillgängliga uppgifter från tillförlitliga och offentligt tillgängliga uppgifter och uppgifter från tredjeländer, även på grundval av en försiktig beräkning.
(17)Godkända CBAM-deklaranter får begära en minskning av antalet CBAM-certifikat som ska överlämnas, motsvarande det koldioxidpris som faktiskt har betalats i ursprungslandet för de deklarerade inbäddade utsläppen. Eftersom koldioxidpriset kan betalas i ett annat tredjeland än de importerade varornas ursprungsland, bör koldioxidpriset också berättiga till avdrag.
(18)För att förbättra tillförlitligheten hos de utsläppsuppgifter som ingår i CBAM-registret och för att underlätta inlämningen av uppgifter bör ackrediterade kontrollörer få tillgång till CBAM-registret för att verifiera de inbäddade utsläppen på begäran av en verksamhetsutövare i tredjeländer. Dessutom bör moderföretag eller anknutna företag till dessa verksamhetsutövare få åtkomst till CBAM-registret i syfte att registrera och dela relevanta uppgifter för den kontrollerade verksamhetsutövarens räkning. Verksamhetsutövare bör åläggas att tillhandahålla ett registrerings- eller verksamhetsnummer för att säkerställa identifiering av dem.
(19)För att främja genomförandet av förordning (EU) 2023/956 på nationell nivå bör medlemsstaterna se till att de behöriga myndigheterna har de befogenheter som krävs för att de ska kunna utföra sina uppgifter.
(20)För att ge de godkända CBAM-deklaranterna tillräckligt med tid att förbereda sig för att uppfylla de ändrade skyldigheterna enligt förordning (EU) 2023/956 bör medlemsstaterna börja sälja CBAM-certifikat 2027 för utsläpp som är inbäddade i varor som importeras 2026. Priset på de CBAM-certifikat som köps 2027 och som motsvarar utsläpp som är inbäddade i varor som importeras till EU under 2026, bör återspegla priserna på utsläppsrätter inom EU:s utsläppshandelssystem 2026.
(21)De godkända CBAM-deklaranternas skyldighet att säkerställa att antalet CBAM-certifikat på deras konto i CBAM-registret i slutet av varje kvartal motsvarar minst 80 % av de utsläpp som är inbäddade i de varor som de har importerat sedan början av året är inte tillräckligt anpassad till den förväntade finansiella justeringen. Därför är det nödvändigt att både minska andelen från 80 till 50 % och integrera gratis tilldelning av utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem. Dessutom bör den godkända CBAM-deklaranten kunna använda de uppgifter som lämnats i CBAM-deklarationen under det föregående året för samma varor och tredjeländer.
(22)Återköpstaket bör också anpassas på ett mer korrekt sätt till det antal CBAM-certifikat som de godkända CBAM-deklaranterna är skyldiga att köpa under importåret.
(23)Eftersom CBAM-certifikat annulleras utan någon ersättning behövs inget utbyte av information från den gemensamma centrala plattformen till CBAM-registret vid arbetsdagens slut.
(24)När de behöriga myndigheterna tillämpar sanktioner bör de kunna ta hänsyn till särskilda omständigheter såsom deklarantens avsiktliga eller försumliga beteende. Detta skulle göra det möjligt att minska sanktionsavgiften vid mindre eller oavsiktliga fel.
(25)CBAM är tillämplig på vissa koldioxidintensiva varor som importeras till unionen. Förteckningen över CBAM-varor i bilaga I till förordning (EU) 2023/956 innehåller ”[a]ndra kaolinartade leror” i förteckningen över cementvaror. Brända kaolinartade leror är koldioxidintensiva produkter, men så är inte fallet med icke brända kaolinartade leror. Icke brända kaolinartade leror bör därför undantas från CBAM:s tillämpningsområde.
(26)I bilaga II till förordning (EU) 2023/956 förtecknas de varor för vilka endast direkta utsläpp bör beaktas vid beräkningen av inbäddade utsläpp. För varor som inte förtecknas i den bilagan bör både direkta och indirekta utsläpp beaktas. Eftersom indirekta utsläpp inte är relevanta vid elproduktion, bör el läggas till i varuförteckningen i den bilagan.
(27)Det är också nödvändigt att förenkla metoderna för hur standardiserade värden fastställs när tillförlitliga uppgifter för exportlandet inte finns tillgängliga för en viss typ av varor. För att förhindra koldioxidläckage bör det standardiserade värdet i sådana fall fastställas till en nivå som motsvarar den genomsnittliga utsläppsintensiteten i de tio exporterande länder med de högsta utsläppsintensiteterna för vilka tillförlitliga uppgifter finns tillgängliga, vilket är ett lämpligt genomsnitt för att säkerställa CBAM:s miljömål. Detta påverkar inte möjligheten att anpassa de standardiserade värdena på grundval av regionspecifika egenskaper i enlighet med punkt 7 i bilaga IV till CBAM.
(28)För att kunna ändra vissa icke väsentliga delar av förordning (EU) 2023/956 bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på att vid behov ändra tröskelvärdet i bilaga VII till den förordningen, vilket fastställs i enlighet med artikel 2.3a i den förordningen. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning*. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.
* Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om bättre lagstiftning: interinstitutionellt avtal av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (EUT L 123, 12.5.2016, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/agree_interinstit/2016/512/oj ).
(29)Eftersom målen för denna förordning, nämligen att förenkla vissa skyldigheter och stärka den mekanism som unionen har antagit för att förebygga risken för koldioxidläckage och därmed minska de globala koldioxidutsläppen, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av åtgärdens omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
(30)Förordning (EU) 2023/956 bör därför ändras i enlighet med detta.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Ändringar av förordning (EU) 2023/956
Förordning (EU) 2023/956 ska ändras på följande sätt:
(1)Artikel 2 ska ändras på följande sätt:
a)Punkt 3 ska ersättas med följande:
”3. Genom undantag från punkterna 1 och 2 ska denna förordning inte tillämpas på varor som ska befordras eller användas inom ramen för militär verksamhet enligt artikel 1.49 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/2446*.
*Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/2446 av den 28 juli 2015 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 vad gäller närmare regler avseende vissa bestämmelser i unionens tullkodex (EUT L 343, 29.12.2015, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_del/2015/2446/oj ).’;
b)Följande punkt 3a ska läggas till:
”3a. Genom undantag från punkterna 1 och 2 ska importörer, inbegripet godkända CBAM-deklaranter, undantas från skyldigheterna enligt denna förordning, om de varor som förtecknas i bilaga I, med undantag för el och vätgas, sammantaget per kalenderår inte överstiger det viktbaserade tröskelvärde som fastställs i punkt 1 i bilaga VII.
Det tröskelvärde som fastställs i punkt 1 i bilaga VII ska säkerställa att minst 99 % av de utsläpp som är inbäddade i de importerade varor och bearbetade produkter som avses i artikel 2.1 och 2.2 inte omfattas av det undantag som avses i första stycket.
Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter för att ändra det viktbaserade tröskelvärde som anges i bilaga VII för att återspegla en väsentlig förändring av de genomsnittliga utsläppsintensiteter för varor som används för beräkningen av det tröskelvärde som fastställs i punkt 1 i bilaga VII, eller betydande förändringar i handelsmönstret för varor, inbegripet metoder för kringgående av det tröskelvärdet enligt artikel 27.2 b.”
(2)Artikel 3 ska ändras på följande sätt:
a)Punkt 15 ska ersättas med följande:
”15. importör: antingen den person som inger en tulldeklaration för övergång till fri omsättning av varor eller en avräkningsnota i enlighet med artikel 175.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/2446 i eget namn och för egen räkning eller, om tulldeklarationen inges av ett indirekt tullombud i enlighet med artikel 18 i förordning (EU) nr 952/2013, den person för vars räkning en sådan deklaration inges.”
b)Punkt 31 ska ersättas med följande:
”31. verksamhetsutövare: varje person som driver eller kontrollerar en anläggning i ett tredjeland, inbegripet ett moderföretag som kontrollerar en anläggning i ett tredjeland.”
(3)Artikel 5 ska ändras på följande sätt:
a)Punkt 1 ska ersättas med följande:
”1. Varje importör som är etablerad i en medlemsstat ska, före import av varor till unionens tullområde, ansöka om status som godkänd CBAM-deklarant (ansökan om godkännande).
Ett indirekt tullombud ska lämna in ansökan om godkännande, om det indirekta tullombudet utses av en importör i enlighet med artikel 18 i förordning (EU) nr 952/2013 och samtycker till att agera som godkänd CBAM-deklarant, inbegripet om importören omfattas av undantaget enligt artikel 2.3a.”
b)Följande punkt 1a ska läggas till:
”1a. En importör ska lämna in ansökan om godkännande i enlighet med punkt 1, om importören förväntar överskrida det tröskelvärde som fastställs i punkt 1 i bilaga VII.”
c)Punkt 2 ska ersättas med följande:
”2. Om en importör inte är etablerad i en medlemsstat, ska det indirekta tullombudet ansöka om status som godkänd CBAM-deklarant, inbegripet om den importören omfattas av undantaget enligt artikel 2.3a.”
d)I punkt 5 ska led g ersättas med följande:
”g) Uppskattat penningvärde, volymen på varuimporten till unionens tullområde per varuslag och information om importmedlemsstaterna, för det kalenderår under vilket ansökan lämnas in och för det påföljande kalenderåret.”
e)Följande punkt 7a ska läggas till:
”7a. En godkänd CBAM-deklarant får delegera inlämningen av CBAM-deklarationer i enlighet med artikel 6 till en person som verkar i den deklarantens namn och för dennes räkning. Den godkända CBAM-deklaranten ska förbli ansvarig för att fullgöra de skyldigheter som fastställs med avseende på godkända CBAM-deklaranter i denna förordning.”
(4)Artikel 6 ska ändras på följande sätt:
a)Punkt 1 ska ersättas med följande:
”1. Senast den 31 augusti varje år, och den första gången 2027 för år 2026, ska varje godkänd CBAM-deklarant använda det CBAM-register som avses i artikel 14 för att lämna in en CBAM-deklaration för det föregående kalenderåret.
b)Punkt 2 ska ersättas med följande:
2. I CBAM-deklarationen ska följande uppgifter anges:
Den totala mängden av varje typ av vara som importerats under det föregående kalenderåret, uttryckt i megawattimmar för el och i ton för andra varor, inbegripet importerade varor under det tröskelvärde som fastställs i punkt 1 i bilaga VII.
b) De totala inbäddade utsläppen i de varor som avses i led a i denna punkt, uttryckt i ton CO2e-utsläpp per megawattimme för el eller, för andra varor, i ton CO2e-utsläpp per ton av varje typ av vara, beräknade i enlighet med artikel 7 och verifierade, när faktiska utsläpp används, i enlighet med artikel 8.
c) Det totala antal CBAM-certifikat som ska överlämnas motsvarande de totala inbäddade utsläpp som avses i led b i denna punkt efter det avdrag som ska göras för det koldioxidpris som betalats i ett tredjeland i enlighet med artikel 9 och den justering som behövs för att återspegla den utsträckning i vilken utsläppsrätter inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem tilldelas gratis i enlighet med artikel 31.
d) I förekommande fall, kopior av verifieringsrapporter som ackrediterade kontrollörer utfärdat, enligt artikel 8 och bilaga VI.”
c)Punkt 6 ska ersättas med följande:
”6. Kommissionen ges befogenhet att anta genomförandeakter med avseende på CBAM-deklarationens standardformat, inbegripet detaljerade uppgifter för varje anläggning, ursprungsland eller annat tredjeland och varutyp som ska rapporteras och som stödjer de totala mängder och antal som avses i punkt 2 i denna artikel, särskilt vad gäller inbäddade utsläpp, det betalda koldioxidpriset, det standardiserade koldioxidpriset och förfarandet för inlämning av CBAM-deklarationen via CBAM-registret och arrangemangen för överlämnande av de CBAM-certifikat som avses i punkt 2 c i denna artikel, i enlighet med artikel 22.1, särskilt vad gäller processen och den godkända CBAM-deklarantens urval av certifikat för inlämning. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 29.2.
(5)Artikel 7 ska ändras på följande sätt:
a)Punkt 5 ska ersättas med följande:
”5. Den godkända CBAM-deklaranten ska bevara dokumentation över de uppgifter som krävs för att beräkna de inbäddade utsläppen i enlighet med kraven i bilaga V. Dokumentationen ska vara tillräckligt detaljerad för att kontrollörer som ackrediterats i enlighet med artikel 18 ska kunna verifiera de inbäddade utsläppen i enlighet med artikel 8 och bilaga VI och för att kommissionen och den behöriga myndigheten ska kunna granska CBAM-deklarationen i enlighet med artikel 19.2.”
b)I punkt 7 ska led a ersättas med följande:
”a) tillämpningen av elementen i de beräkningsmetoder som anges i bilaga IV, inbegripet fastställande av systemgränser för produktionsprocesser, vilka ska begränsas till systemgränserna för produktionsprocesser som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem, och relevanta insatsmaterial (prekursorer), emissionsfaktorer, anläggningsspecifika värden för faktiska utsläpp och standardiserade värden och deras respektive tillämpning på enskilda varor, samt fastställa metoder för att säkerställa tillförlitligheten hos data som ligger till grund för fastställandet av de standardiserade värdena, inbegripet detaljnivå för data, och inbegripet ytterligare specifikationer av vilka varor som ska anses vara ”enkla varor” och ”komplexa varor” vid tillämpningen av punkt 1 i bilaga IV; i dessa genomförandeakter ska också de bevis anges
som visar att de kriterier som måste vara uppfyllda för att det ska vara
motiverat att använda faktiska utsläpp för el som förbrukas i produktionsprocesserna för varor vid tillämpningen av punkt 2 och som
förtecknas i punkterna 5 och 6 i bilaga IV är uppfyllda, och”
(6)I artikel 8 ska punkt 1 ersättas med följande:
”1. Där inbäddade utsläpp fastställs på grundval av faktiska utsläpp ska den godkända CBAM-deklaranten säkerställa att de totala inbäddade utsläpp som deklareras i den CBAM-deklaration som lämnas in enligt artikel 6 är verifierade av en kontrollör som är ackrediterad enligt artikel 18, på grundval av de verifieringsprinciper som anges i bilaga VI.”
(7)Artikel 9 ska ersättas med följande:
”Artikel 9
Koldioxidpris som betalas i ett tredjeland
1. En godkänd CBAM-deklarant får i CBAM-deklarationen begära en minskning av antalet CBAM-certifikat som ska överlämnas i syfte att beakta det koldioxidpris som betalats i ett tredjeland för de deklarerade inbäddade utsläppen. Minskningen får endast begäras om koldioxidpriset faktiskt har betalats i ett tredjeland. I ett sådant fall ska eventuella rabatter eller andra former av kompensation som är tillgängliga i det landet och som skulle ha lett till en minskning av koldioxidpriset beaktas.
2. Den godkända CBAM-deklaranten ska bevara den dokumentation som krävs för att visa att de deklarerade inbäddade utsläppen omfattats av ett koldioxidpris i ett tredjeland som faktiskt har betalats i enlighet med vad som anges i punkt 1. Den godkända CBAM-deklaranten ska särskilt bevara bevis som rör eventuella rabatter eller andra former av tillgänglig kompensation, särskilt hänvisningarna till den relevanta lagstiftningen i det landet. Den information som ingår i den dokumentationen ska bestyrkas av en person som är oberoende i förhållande till den godkända CBAM-deklaranten och till myndigheterna i tredjelandet. Den oberoende personens namn och kontaktuppgifter ska anges i dokumentationen. Den godkända CBAM-deklaranten ska också bevara bevis för den faktiska betalningen av koldioxidpriset.
3. Den godkända CBAM-deklaranten ska bevara den dokumentation som avses i punkt 2 till och med utgången av det fjärde året efter det år då CBAM-deklarationen lämnades in eller borde ha lämnats in.
3a. Genom undantag från punkterna 1, 2 och 3 får en godkänd CBAM-deklarant, om det koldioxidpris som faktiskt betalas i ett tredjeland för de deklarerade inbäddade utsläppen inte kan fastställas, i CBAM-deklarationen begära en minskning av antalet CBAM-certifikat som ska överlämnas i syfte att beakta det koldioxidpriset för de deklarerade inbäddade utsläppen, genom att använda årliga standardiserade koldioxidpriser. I ett sådant fall ska eventuella rabatter eller andra former av kompensation som är tillgängliga i det landet och som skulle ha lett till en minskning av det standardiserade koldioxidpriset beaktas. Minskningen får endast begäras om ett koldioxidpris har fastställts genom de regler som är tillämpliga i tredjelandet och ett årligt standardiserat koldioxidpris kan fastställas för det tredjelandet, även på grundval av en försiktig beräkning.
Från och med 2027 får kommissionen, för tredjeländer där regler för koldioxidprissättning är i kraft, fastställa de standardiserade koldioxidpriserna för dessa tredjeländer, på grundval av bästa tillgängliga data från tillförlitliga och offentligt tillgängliga uppgifter och uppgifter som tillhandahålls av de tredjeländerna, samt offentliggöra metoden och tillgängliggöra priserna i det CBAM-register som avses i artikel 14. I ett sådant fall ska eventuella rabatter eller andra former av kompensation som är tillgängliga i det landet och som skulle ha lett till en minskning av det standardiserade koldioxidpriset beaktas.
4. Kommissionen ges befogenhet att anta genomförandeakter med avseende på omräkningen av det årliga genomsnittliga koldioxidpris som faktiskt betalats i enlighet med punkt 1 och av de årliga standardiserade koldioxidpriserna för tredjeländer, i enlighet med punkt 3a, till en motsvarande minskning av antalet CBAM-certifikat som ska överlämnas. De akterna ska också avse omräkningen till euro av det koldioxidpris som anges i utländsk valuta till den årliga genomsnittliga växelkursen, beviset för den faktiska betalningen av koldioxidpriset, exempel på eventuella relevanta rabatter eller andra former av kompensation i enlighet med punkt 1, kvalifikationerna hos den oberoende person som avses i punkt 2 i denna artikel och villkoren för att fastställa den personens oberoende. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 29.2.”
(8)Artikel 10 ska ersättas med följande:
”Artikel 10
Registrering av verksamhetsutövare och anläggningar i tredjeländer
1. Kommissionen ska, på begäran av en verksamhetsutövare för en anläggning som är belägen i ett tredjeland, registrera informationen om verksamhetsutövaren och dess anläggning i det CBAM-register som avses i artikel 14.
2. Den begäran om registrering som avses i punkt 1 ska innehålla följande information som ska införas i CBAM-registret vid registreringen:
a) Namn, adress, registrerings- eller verksamhetsnummer, kontaktuppgifter för verksamhetsutövaren och, i tillämpliga fall, för dess kontrollerande enhet, inklusive moderföretaget, tillsammans med styrkande handlingar.
b) Platsen för varje anläggning, inklusive fullständig adress och geografiska koordinater uttryckta i longitud och latitud med sex decimaler.
c) Anläggningens huvudsakliga ekonomiska verksamhet.
3. Kommissionen ska underrätta verksamhetsutövaren om registreringen i CBAM-registret. Registreringen ska gälla i fem år från och med den dag då den anmäldes till verksamhetsutövaren för anläggningen.
4. Verksamhetsutövaren ska utan dröjsmål informera kommissionen om alla ändringar av de uppgifter som avses i punkt 2 som uppstår efter registreringen och kommissionen ska uppdatera de relevanta uppgifterna i CBAM-registret.
5. Verksamhetsutövaren ska
a) fastställa de inbäddade utsläppen, beräknade i enlighet med de metoder som anges i bilaga IV, per typ av varor som produceras vid den anläggning som avses i punkt 1 i denna artikel,
b) säkerställa att de inbäddade utsläpp som avses i led a i denna punkt är verifierade i enlighet med de verifieringsprinciper som anges i bilaga VI av en kontrollör som ackrediterats enligt artikel 18,
c) bevara en kopia av verifieringsrapporten samt dokumentation av den information som krävs för att beräkna de inbäddade utsläppen i varor i enlighet med kraven i bilaga V under en period på fyra år efter det att verifieringen har utförts, och, i tillämpliga fall, en kopia av den dokumentation som krävs för att visa att de deklarerade inbäddade utsläppen omfattades av ett koldioxidpris i ett tredjeland som faktiskt har betalats, till och med utgången av det fjärde året efter det år då den oberoende personen har styrkt informationen i den dokumentationen i enlighet med artikel 9.2.
d) I tillämpliga fall fastställa det koldioxidpris som betalats i ett tredjeland i enlighet med artikel 9 och ladda upp åtföljande dokumentation och bevis.
6. Den dokumentation som avses i punkt 5 c i denna artikel ska vara tillräckligt detaljerad för att möjliggöra verifieringen av de inbäddade utsläppen i enlighet med artikel 8 och bilaga VI och för att möjliggöra granskning, i enlighet med artikel 19, av den CBAM-deklaration som lämnats av en godkänd CBAM-deklarant till vilken de relevanta uppgifterna lämnats ut i enlighet med punkt 7 i den här artikeln.
7. En verksamhetsutövare får lämna ut de uppgifter om verifieringen av inbäddade utsläpp och det koldioxidpris som betalas i ett tredjeland som avses i punkt 5 i denna artikel till en godkänd CBAM-deklarant. Den godkända CBAM-deklaranten ska ha rätt att använda de utlämnade uppgifterna för att fullgöra den skyldighet som avses i artikel 8.
8. Verksamhetsutövaren får när som helst begära att bli avregistrerad från CBAM-registret. Kommissionen ska, vid en sådan begäran och efter att ha underrättat de behöriga myndigheterna, avregistrera verksamhetsutövaren och ta bort informationen om verksamhetsutövaren och dess anläggning från CBAM-registret, förutsatt att sådan information inte är nödvändig för granskningen av inlämnade CBAM-deklarationer. Kommissionen får, efter att ha gett berörd verksamhetsutövare möjlighet att yttra sig och efter att ha samrått med de relevanta behöriga myndigheterna, också avregistrera informationen om kommissionen konstaterar att informationen om denna verksamhetsutövare inte längre är korrekt. Kommissionen ska underrätta de behöriga myndigheterna om sådan avregistrering.”
(9)Följande artikel ska införas som artikel 10a:
”Artikel 10a
Registrering av ackrediterade kontrollörer
1. Om en ackreditering beviljas i enlighet med artikel 18, ska den ackrediterade kontrollören lämna in en ansökan om registrering i CBAM-registret till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där det nationella ackrediteringsorganet är etablerat. Ansökan om registrering ska lämnas in inom två månader från det att ackrediteringen beviljats. Den behöriga myndigheten ska registrera informationen om ackrediterade kontrollörer i CBAM-registret.
2. Den begäran om registrering som avses i punkt 1 ska åtminstone innehålla följande information som ska införas i CBAM-registret vid registreringen:
a) Kontrollörens namn och unika ackrediteringsnummer.
b) De ackrediteringsområden som är relevanta för CBAM.
c) Det land där kontrollören är etablerad.
d) Ackrediteringsdatum och sista giltighetsdag för de ackrediteringscertifikat som är relevanta för CBAM.
e) All information om administrativa åtgärder som ålagts kontrollören av relevans för CBAM.
f) Kopior av ackrediteringscertifikat.
3. Den behöriga myndigheten ska underrätta kontrollören om registreringen i CBAM-registret.
4. Den ackrediterade kontrollören ska underrätta den behöriga myndigheten om alla ändringar av den information som avses i punkt 2 som uppstår efter registreringen. Den behöriga myndigheten ska säkerställa att den relevanta informationen vederbörligen uppdateras i CBAM-registret.
5. Kontrollören ska verifiera de inbäddade utsläppen i CBAM-registret på begäran av en verksamhetsutövare i enlighet med artikel 10.5 b.
6. Den behöriga myndigheten ska avregistrera en kontrollör från CBAM-registret, om kontrollören inte längre är ackrediterad i enlighet med artikel 18 eller om kontrollören inte har uppfyllt den skyldighet som fastställs i punkt 4. Den behöriga myndigheten ska underrätta kommissionen och övriga behöriga myndigheter om avregistreringen. Den behöriga myndigheten ska radera informationen om den ackrediterade kontrollören från CBAM-registret, förutsatt att sådan information inte är nödvändig för granskningen av CBAM-deklarationer som har lämnats in.”
(10)Artikel 11 ska ändras på följande sätt:
a)I punkt 1 första stycket ska följande mening läggas till:
”Varje medlemsstat ska säkerställa att den utsedda myndigheten har alla de befogenheter som är nödvändiga för att kunna utföra sina uppgifter och åligganden enligt denna förordning.”
b)Följande punkt ska läggas till som punkt 3:
”3. På begäran av kommissionen ska de behöriga myndigheterna lämna information om genomförandet av denna förordning till kommissionen. Denna information får användas av kommissionen för den rapport som avses i artikel 30.6.”
(11)Artikel 14 ska ändras på följande sätt:
a)Punkterna 3 och 4 ska ersättas med följande:
”3. I en separat del av CBAM-registret ska det finnas uppgifter om verksamhetsutövare och anläggningar i tredjeländer som är registrerade i enlighet med artikel 10.2 och uppgifter om ackrediterade kontrollörer som är registrerade i enlighet med artikel 10a.
4. De uppgifter i CBAM-registret som avses i punkterna 2 och 3 ska vara konfidentiella, med undantag för namn, adresser, registrerings- eller verksamhetsnummer, kontaktuppgifter för verksamhetsutövarna, uppgifter om anläggningars lokalisering i tredjeländer och den information om ackrediterade kontrollörer som avses i artikel 10a.2. En verksamhetsutövare får välja att inte låta allmänheten få tillgång till namn, adress, registrerings- eller verksamhetsnummer, kontaktuppgifter och lokaliseringen av sina anläggningar. De offentliga uppgifterna i CBAM-registret ska göras tillgängliga av kommissionen i ett driftskompatibelt format.”
b)Punkt 6 ska ersättas med följande:
”6. Kommissionen ska anta genomförandeakter om CBAM-registrets infrastruktur och specifika processer och förfaranden, inbegripet den riskanalys som avses i artikel 15, de elektroniska databaser som innehåller de uppgifter som avses i punkterna 2 och 3 i den här artikeln, förfarandena och de tekniska behörighetskraven för att göra den delegering som avses i artikel 5.7a, uppgifterna i de konton i CBAM-registret som avses i artikel 16, överföringen till CBAM-registret av den information om försäljning och återköp av CBAM-certifikat som avses i artikel 20 samt den dubbelkontroll av uppgifter som avses i artikel 25.3. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 29.2.”
(12)Artikel 17 ska ändras på följande sätt:
a)I punkt 1 ska andra stycket ersättas med följande:
”Innan den behöriga myndigheten beviljar status som godkänd CBAM-deklarant får den samråda med relevanta behöriga myndigheter eller kommissionen via CBAM-registret om uppfyllandet av de nödvändiga villkoren och kriterierna för att fatta ett positivt beslut. Samrådet ska äga rum inom den tidsfrist som fastställts för det berörda beslutet och får inte överstiga 15 kalenderdagar.
Samrådsförfarandet får också tillämpas vid en ny prövning och övervakning av ett beslut.”
b)I punkt 8 ska andra stycket ersättas med följande:
”Innan den behöriga myndigheten återkallar en status som godkänd CBAM-deklarant ska den ge den godkända CBAM-deklaranten möjlighet att yttra sig. Den behöriga myndigheten får samråda med relevanta behöriga myndigheter eller kommissionen via CBAM-registret om villkoren och kriterierna för återkallandet. Samrådet får inte överstiga 15 kalenderdagar.”
c)Punkt 10 e ska ersättas med följande:
”e) specifika tidsfrister, tillämpningsområde och format för det samrådsförfarande som avses i punkterna 1 och 8 i denna artikel.”
(13)I artikel 19.3 ska andra stycket ersättas med följande:
”Kommissionen ska också underlätta utbytet av information med behöriga myndigheter om bedräglig verksamhet, om slutsatser i enlighet med artikel 25a och om sanktionsavgifter som påförts i enlighet med artikel 26.”
(14)Artikel 20 ska ändras på följande sätt:
a)Punkt 1 ska ersättas med följande:
”1. Från och med den 1 februari 2027 ska en medlemsstat sälja CBAM-certifikat på en gemensam central plattform till godkända CBAM-deklaranter som är etablerade i den medlemsstaten.”
b)Punkt 3 ska ersättas med följande:
”3. Informationen om försäljning och återköp av CBAM-certifikat på den gemensamma centrala plattformen ska överföras till CBAM-registret i slutet av varje arbetsdag.”
c)Punkt 6 ska ersättas med följande:
”6. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 28 som kompletterar denna förordning genom att ytterligare specificera tidsschema, administration och andra aspekter som rör förvaltningen av försäljning och återköp av CBAM-certifikat, i syfte att uppnå samstämmighet med förfarandena i kommissionens delegerade förordning (EU) 2023/2830*.
*Kommissionens delegerade förordning (EU) 2023/2830 av den 17 oktober 2023 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG genom fastställande av regler om tidsschema, administration och andra aspekter av auktionering av utsläppsrätter för växthusgaser (EUT L, 2023/2830, 20.12.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_del/2023/2830/oj) .’;
(15)Artikel 21 ska ändras på följande sätt:
a)I punkt 1 ska första stycket ersättas med följande:
”Kommissionen ska beräkna priset på CBAM-certifikat som genomsnittet av slutpriserna för utsläppsrätter inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem på auktionsplattformen i enlighet med de förfaranden som fastställs i delegerad förordning (EU) 2023/2830, för varje kalendervecka.”
b)Följande punkt 1a ska läggas till:
”1a. Genom undantag från punkt 1 ska kommissionen för 2026 beräkna det pris på CBAM-certifikat som motsvarar de inbäddade utsläpp som deklarerats i enlighet med artikel 6.2 b under 2027 som det kvartalsvisa genomsnittet av slutpriserna för utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem på auktionsplattformen, i enlighet med de förfaranden som fastställs i delegerad förordning (EU) 2023/2830, för det kvartal då de varor som dessa utsläpp motsvarar importerades.”
c)Punkt 3 ska ersättas med följande:
”3. Kommissionen ges befogenhet att anta genomförandeakter med avseende på tillämpningen av den metod som föreskrivs i punkterna 1 och 1a för att beräkna priset för CBAM-certifikat och de praktiska arrangemangen för offentliggörande av priset. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 29.2.”
(16)Artikel 22 ska ändras på följande sätt:
a)I punkt 1 ska första meningen ersättas med följande:
Senast den 31 augusti varje år, och den första gången 2027 för år 2026, ska den godkända CBAM-deklaranten via CBAM-registret överlämna ett antal CBAM-certifikat som motsvarar de inbäddade utsläpp som deklarerats i enlighet med artikel 6.2 c och verifierats i enlighet med artikel 8 för det kalenderår som föregår överlämnandet.”
b)Punkt 2 ska ersättas med följande:
”2. Från och med det första kvartalet 2027 ska den godkända CBAM-deklaranten säkerställa att antalet CBAM-certifikat på dennes konto i CBAM-registret i slutet av varje kvartal motsvarar minst 50 % av de inbäddade utsläppen för alla varor som den har importerat sedan början av kalenderåret, med beaktande av den justering för gratis tilldelning som avses i artikel 31, och fastställs genom hänvisning till något av följande:
a) Standardiserade värden i enlighet med de metoder som anges i bilaga IV utan det påslag som avses i avsnitt 4.1 i den bilagan.
b) Antalet CBAM-certifikat som överlämnats i enlighet med punkt 1 för det kalenderår som föregår överlämnandet, förutsatt att tulldeklarationen för importen av varor avser samma varor per KN-nummer och ursprungsländer som den CBAM-deklaration som lämnats in för det föregående kalenderåret.”
c)Följande punkt 2a ska läggas till:
”2a. Den godkända CBAM-deklaranten ska fullgöra den skyldighet som fastställs i punkt 2 i slutet av det kvartal, om den godkända CBAM-deklaranten överskrider det tröskelvärde som fastställs i bilaga VII.”
(17)Artikel 23 ska ändras på följande sätt:
a)I punkt 1 andra stycket ska andra meningen ersättas med följande:
”Den godkända CBAM-deklaranten ska lämna in begäran om återköp senast den 30 [november] under vart och ett av de år då CBAM-certifikat överlämnats.”
b)Punkt 2 ska ersättas med följande:
”2. Antalet CBAM-certifikat som köpts under ett kalenderår och som omfattas av återköp enligt punkt 1 ska vara begränsat till det totala antal CBAM-certifikat som behövs för att fullgöra de skyldigheter som anges i artikel 22.2 under det kalenderåret.”
c)Följande punkt 2a ska läggas till:
”2a. Genom undantag från punkt 2 ska antalet CBAM-certifikat som motsvarar de inbäddade utsläpp som deklarerats i enlighet med artikel 6.2 under 2027 för 2026 och som inte har överlämnats i enlighet med artikel 22.1 omfattas av återköp enligt punkt 1 först 2027.”
(18)Artikel 24 ska ändras på följande sätt:
a)I första stycket ska andra meningen ersättas med följande:
”Den 1 oktober varje år ska kommissionen annullera alla CBAM-certifikat som köpts under året före det föregående kalenderåret och som fanns kvar på en godkänd CBAM-deklarants konto i CBAM-registret. Dessa CBAM-certifikat ska annulleras utan kompensation.”
b)Följande punkt ska läggas till:
”Genom undantag från första stycket ska kommissionen den 1 [december] 2027 annullera alla CBAM-certifikat som motsvarar de inbäddade utsläpp som deklareras i enlighet med artikel 6.2 under 2027 för 2026. Dessa CBAM-certifikat ska annulleras utan kompensation.”
(19)Artikel 25 ska ändras på följande sätt:
a)I punkt 2 ska andra meningen ersättas med följande:
”Dessa uppgifter ska omfatta importörens eller den godkända CBAM-deklarantens Eori-nummer eller den form av identifikation som deklareras i enlighet med artikel 6.2 i delegerad förordning (EU) 2015/2446 och namn, adress och kontaktuppgifter, samt den godkända CBAM-deklarantens CBAM-kontonummer, varornas åttasiffriga KN-nummer, kvantitet, ursprungsland, tulldeklarationsdatum och tullförfarande.”
b)Punkt 3 ska ersättas med följande:
”3. Kommissionen ska lämna de uppgifter som avses i punkt 2 i denna artikel till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där den godkända CBAM-deklaranten eller importören är etablerad och ska för varje CBAM-deklarant dubbelkontrollera dessa uppgifter mot uppgifterna i CBAM-registret enligt artikel 14.”
c)Punkt 4 ska ersättas med följande:
”4. Tullmyndigheterna får i enlighet med artikel 12.1 i förordning (EU) nr 952/2013 till kommissionen och till den behöriga myndigheten i den medlemsstat som har beviljat statusen som godkänd CBAM-deklarant eller till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där importören är etablerad meddela sådana konfidentiella uppgifter som tullmyndigheterna mottagit vid utförandet av sina förpliktelser eller som har lämnats till tullmyndigheterna på konfidentiell grund.”
(20)Följande artikel ska införas som artikel 25 a:
”Artikel 25 a
Övervakning av det tröskelvärde som fastställs i punkt 1 i bilaga VII och kontroll av att det inte överskrids
1. De behöriga myndigheterna och kommissionen ska övervaka importen av de varor som förtecknas i bilaga l och motsvarande tröskelvärde enligt punkt 1 i bilaga VII.
Kommissionen ska med de behöriga myndigheterna regelbundet och automatiskt utbyta den information som krävs för att övervaka importörerna i CBAM-registret.
2. Om kommissionen, på grundval av en preliminär bedömning, anser att en importör har överskridit tröskelvärdet, ska den lämna de uppgifter som ligger till grund för den preliminära bedömningen till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där importören är etablerad.
Den behöriga myndigheten får begära att importören, tullmyndigheterna eller kommissionen överlämnar de styrkande handlingar som krävs för att bedöma om importören har överskridit tröskelvärdet.
3. Om den behöriga myndigheten konstaterar att en importör har överskridit tröskelvärdet, ska den underrätta importören om beslutet. Beslutet ska innehålla skälen till beslutet samt information om rätten att överklaga, de sanktionsavgifter som tillämpas i enlighet med artikel 26.2 och en begäran om att vid behov ansöka om godkännande i enlighet med artikel 5. Den behöriga myndigheten ska också underrätta tullmyndigheterna och kommissionen om beslutet via CBAM-registret.
Ett överklagande får inte medföra att genomförandet av det ifrågasatta beslutet skjuts upp.
4. När en behörig myndighet avgör om en importör har överskridit tröskelvärdet i enlighet med punkt 3 ska den bortse från en metod eller ett arrangemang eller en uppsättning arrangemang som har införts med det huvudsakliga syftet eller ett av de huvudsakliga syftena att underskrida tröskelvärdet och därför inte är genuina med beaktande av alla relevanta fakta och omständigheter.
En metod eller ett arrangemang eller en uppsättning arrangemang ska inte anses vara genuint, om det inte har införts av giltiga kommersiella skäl som speglar den ekonomiska verkligheten. Alla importörer som medverkat i en sådan metod eller ett sådant arrangemang ska vara solidariskt ansvariga för den sanktionsavgift som tillämpas i enlighet med artikel 26.2.
I sådana fall ska den behöriga myndigheten anse att importören har medverkat i en allvarlig överträdelse av denna förordning enligt artikel 17.2 a.
5. Kommissionen ska regelbundet ange specifika riskfaktorer och omständigheter att uppmärksamma, på grundval av en riskanalys i förhållande till tröskelvärdet, med beaktande av information i CBAM-registret, uppgifter från tullmyndigheter i enlighet med artikel 25, och andra relevanta informationskällor, inbegripet oriktigheter som konstaterats till följd av de kontroller som utförts enligt artikel 15.1.”
(21)Artikel 26 ska ändras på följande sätt:
a)Följande punkt 1a ska läggas till:
”1a. Den behöriga myndigheten får minska den sanktionsavgift som beräknats i enlighet med punkt 1, med beaktande av en eller flera av följande faktorer:
a) Omfattningen av orapporterad information.
b) Graden av samarbetsvilja och beredskap hos den godkända CBAM-deklaranten att tillmötesgå begäranden om information.
c) Den omständigheten att den godkända CBAM-deklarantens beteende inte var avsiktligt.
d) Hur väl den godkända CBAM-deklarantens tidigare följt bestämmelserna.”
b)Punkterna 2 och 3 ska ersättas med följande:
”2. Om en annan person än en godkänd CBAM-deklarant för in varor till unionens tullområde utan att uppfylla skyldigheterna enligt denna förordning, ska den personen åläggas att betala en sanktionsavgift. En sådan sanktionsavgift ska vara effektiv, proportionell och avskräckande och ska, särskilt beroende på den bristande efterlevnadens varaktighet, allvarlighetsgrad, omfattning, avsiktliga karaktär och upprepning samt i vilken grad personen samarbetar med den behöriga myndigheten, uppgå till ett belopp på mellan tre och fem gånger den sanktionsavgift som avses i punkt 1 och som är tillämplig under det år varorna införs, för varje CBAM-certifikat som personen inte har överlämnat. Betalningen av sanktionsavgiften ska befria personen från skyldigheten att lämna in en CBAM-deklaration eller överlämna certifikat.
3. Betalning av sanktionsavgiften i enlighet med punkt 1 ska inte befria den godkända CBAM-deklaranten från skyldigheten att överlämna det utestående antalet CBAM-certifikat under ett visst år.
(22)I artikel 27.2 ska led b ersättas med följande:
”en konstlad uppdelning av importen, även genom icke-genuina arrangemang, för att undvika att överskrida det tröskelvärde som avses i artikel 2.3a.”
(23)Artikel 28 ska ändras på följande sätt:
a)Punkterna 2 och 3 ska ersättas med följande:
”2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 2.3a, 2.10, 2.11, 18.3, 20.6 och 27.6 ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med den [dagen för offentliggörandet]. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med ytterligare perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.
3. Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 2.3a, 2.10, 2.11, 18.3, 20.6 och 27.6 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet.”
b) Punkt 7 ska ersättas med följande:
”7. En delegerad akt som antas enligt artiklarna 2.3a, 2.10, 2.11, 9.5, 18.3, 20.6 eller 27.6 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.”
(24)I artikel 30.6 b ska följande led läggas till:
”v) tillämpningen av det tröskelvärde som fastställs i punkt 1 i bilaga VII,”
(25)Artikel 36.2 ska ändras på följande sätt:
a)Led b ska ersättas med följande:
”Artikel 2.2 och artiklarna 4, 6–9, 15 och 19, artiklarna 21–22.1, artikel 22.3, artiklarna 27 och 31 ska tillämpas från och med den 1 januari 2026.”
b)Följande led ska läggas till:
c) Artikel 22.2 ska tillämpas från och med den 1 januari 2027.
d) Artikel 20.1, 20.3, 20.4 och 20.5 ska tillämpas från och med den 1 februari 2027.”
(26)I bilaga I ska KN-nummer ”2507 00 80 – Andra kaolinartade leror” ersättas med ”2507 00 80 – Andra kaolinartade leror [utom icke brända kaolinartade leror].”
(27)I bilaga II ska följande tabell läggas till:
”Elektricitet
|
KN-nummer |
Växthusgas |
|
2716 00 00 – Elektrisk energi |
Koldioxid |
].”
(28)Bilaga IV ska ändras i enlighet med bilaga I till den här förordningen.
I del 2 punkt k i bilaga VI ska led iii ersättas med följande: ”iii) identifiering av de anläggningar där insatsmaterialet (prekursorn) har producerats och de faktiska utsläppen från produktionen av detta material.”
(29)I enlighet med bilaga II till denna förordning ska en ny bilaga läggas till som bilaga VII.
Artikel 2
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den
På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar
J. Roswall J. Roswall
FINANSIERINGSÖVERSIKT OCH DIGITAL ÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT
1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET3
1.1Förslagets eller initiativets titel3
1.2Berörda politikområden3
1.3Mål3
1.3.1Allmänt/allmänna mål3
1.3.2Specifikt/specifika mål3
1.3.3Verkan eller resultat som förväntas3
1.3.4Prestationsindikatorer3
1.4Förslaget eller initiativet avser4
1.5Grunder för förslaget eller initiativet4
1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet4
1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.4
1.5.3Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder4
1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument5
1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning5
1.6Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser6
1.7Planerad(e) genomförandemetod(er)6
2.FÖRVALTNING8
2.1Regler om uppföljning och rapportering8
2.2Förvaltnings- och kontrollsystem8
2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås8
2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna8
2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)8
2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter9
3.FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER10
3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten10
3.2Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen12
3.2.1Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen12
3.2.1.1Anslag i den antagna budgeten12
3.2.1.2Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål17
3.2.2Beräknad output som finansieras med driftsanslag22
3.2.3Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen24
3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten24
3.2.3.2Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål24
3.2.3.3Totala anslag24
3.2.4Beräknat personalbehov25
3.2.4.1Finansierat med den antagna budgeten25
3.2.4.2Finansierat med externa inkomster avsatta för särskilda ändamål26
3.2.4.3Totalt personalbehov26
3.2.5Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar28
3.2.6Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen28
3.2.7Bidrag från tredje part28
3.3Beräknad inverkan på inkomsterna29
4Digitala inslag29
4.1Krav med digital relevans30
4.2Data30
4.3Digitala lösningar31
4.4Interoperabilitetsbedömning31
4.5Åtgärder till stöd för digitalt genomförande32
1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET
1.1Förslagets eller initiativets titel
Mekanismen för koldioxidjustering vid gränsen
1.2.Berörda politikområden
Klimatpolitik
1.3.Mål
1.3.1Allmänt/allmänna mål
Mot bakgrund av EU:s ökade klimatambitioner har införandet av en CBAM det övergripande målet att ta itu med klimatförändringarna genom att minska växthusgasutsläppen i EU och globalt.
Ändringsförslaget syftar till att minska regelbördan för importörer av CBAM-varor.
1.3.2Specifikt/specifika mål
Det övergripande målet att ta itu med klimatförändringarna uttrycks ytterligare i ett antal specifika mål, nämligen följande: i) Ta itu med risken för koldioxidläckage inom ramen för EU:s ökade ambition. ii) Bidra till att tillhandahålla en stabil och säker policyram för investeringar i teknik med låga eller inga koldioxidutsläpp. iii) Se till att inhemsk produktion och import omfattas av liknande koldioxidprissättning. iv) Uppmuntra producenter i tredjeländer som exporterar till EU att använda teknik med låga koldioxidutsläpp. v) Se till att åtgärden är effektiv, minimera risken för kringgående och på så sätt skapa miljöintegritet. vi) Säkerställa en proportionerlig administrativ börda för företag och offentliga myndigheter vid tillämpningen av åtgärden.
Syftet med ändringsförslaget är att i) minska den administrativa bördan och ii) förbättra CBAM:s funktion.
1.3.3Verkan eller resultat som förväntas
Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.
Införandet av en CBAM innebär en minskning av växthusgasutsläppen både i EU-27 och i resten av världen inom de sektorer som omfattas av CBAM. CBAM förväntas också minska riskerna för koldioxidläckage och därmed gradvis ersätta gratis tilldelning av utsläppsrätter inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem.
När det gäller de ekonomiska effekterna visade modelleringen som gjordes innan CBAM-förordningen antogs att införandet av en CBAM och andra åtgärder som krävs för att nå EU:s ökade klimatambitioner skulle kunna leda till en BNP-minskning för EU-27 med 0,22 % till 0,23 % under 2030. Effekterna på investeringssidan är blygsamma. På konsumtionssidan verkar CBAM ha en något starkare negativ effekt i förhållande till scenariot med ökad klimatambition och ingen CBAM.
Genom att effektivt minska koldioxidläckaget leder införandet av CBAM till en minskning av importen till EU-27. Sammantaget är de sociala effekterna av CBAM begränsade.
Administrativa effekter förväntas på kommissionen, företag och nationella myndigheter. Sammantaget förväntas efterlevnadskostnaderna för företag och myndigheter, även om de är betydande, vara proportionerliga och hanterbara mot bakgrund av åtgärdens miljöfördelar. Även om intäktsgenerering inte är ett mål för CBAM förväntas ytterligare intäkter genereras, som för 2030 uppskattas till över [2,1 miljarder, ska uppdateras] euro.
Ändringsförslaget förväntas
i) minska antalet enheter som omfattas av CBAM-skyldigheter och samtidigt bevara mekanismens miljöintegritet och dess kapacitet att uppnå sitt klimatmål,
ii) förbättra mekanismens funktion genom att förenkla och rationalisera processer och förfaranden; förslaget kommer att göra det lättare för de som importerar varor till unionen att uppfylla CBAM-rapporteringsskyldigheterna genom att förenkla vissa av de CBAM-rapporteringskrav som gäller komplexa beräkningar eller är beroende av riskfyllda datainsamlingsprocesser som hämmar ett effektivt genomförande av CBAM.
Förslaget kommer dessutom att stärka övervakning och tillsyn avseende CBAM. Det kommer att förbättra kommissionens förmåga att behandla data och utbyta relevant information med nationella myndigheter för att säkerställa största möjliga nytta av den information som rapporteras av berörda parter. Det kommer också att ge kommissionen bättre möjlighet att upptäcka risker och ge nationella myndigheter bättre förutsättningar att vidta lämpliga åtgärder vid behov.
1.3.4Prestationsindikatorer
Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.
Undanta importörer av små mängder CBAM-varor från CBAM-skyldigheter
Optimera processer för att öka effektiviteten och minska den administrativa bördan.
1.4.Förslaget eller initiativet avser
en ny åtgärd
en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 18
en förlängning av en befintlig åtgärd
en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd
1.5Grunder för förslaget eller initiativet
1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet
CBAM infördes från och med oktober 2023. Ett förenklat system för CBAM tillämpas fram till slutet av 2025. Närmare bestämt tillämpas i dag en övergångsperiod (förberedelse för datainsamling) för att underlätta en smidig utbyggnad av CBAM och göra det möjligt för handlare och importörer att anpassa sig.
Kommissionens avdelningar ansvarar för genomförande och efterlevnad av CBAM under övergångsperioden (2023–2025) och även under den slutgiltiga fasen (från och med 2026).
Under övergångsperioden innebär detta att samla in information från importörer av CBAM-varor i EU om varornas inbäddade växthusgasutsläpp och att analysera data.
Mekanismen för koldioxidjustering vid gränsen (CBAM) kräver ett successivt införande av de olika funktioner som behövs för att den ska kunna tillämpas effektivt. För det första behövs ett antal rapporter och översyner tas fram för att underlätta införandet av den ekonomiska skyldigheten. Med hänsyn till det föreskrivs i CBAM-förordningen ett införande under två på varandra följande perioder: övergångsperioden från och med oktober 2023 till och med slutet av 2025 och den slutgiltiga perioden från och med början av 2026.
Under övergångsperioden är skyldigheten för importörer och EU-myndigheter (tullen) begränsad till att utöver importdeklarationerna lämna in CBAM-rapporterna varje kvartal.
Ett informationshanteringssystem för övergångsperioden (CBAM TP – CBAM Transitional Period) infördes som stöd för inlämning och insamling av kvartalsrapporter samt för assimilering av data från varje rapport till en aggregerad databas för en effektiv analys för rapporteringsändamål, i enlighet med bestämmelserna i förordningen.
Under övergångsperioden har tullmyndigheterna dessutom till uppgift att informera tulldeklaranter om skyldigheten att rapportera information för att bidra både till insamlingen av information och till medvetenheten om behovet av att i tillämpliga fall begära status av godkända deklaranter (före första importen av CBAM-varor från och med den 1 januari 2026).
Den slutgiltiga perioden är tänkt att inledas den 1 januari 2026 för de centrala tjänster för CBAM-deklaration och hantering av CBAM-certifikat som listas här och ett år tidigare för de behöriga myndigheternas registrering av godkända deklaranter och behandling av CBAM-godkännanden:
– Importörer har endast rätt att importera dessa varor efter att de har beviljats ett godkännande (förutom vid det undantag som föreslås i ändringsförordningen) av behöriga myndigheter, eller om de skulle utse ett ombud som en godkänd CBAM-deklarant. Tullmyndigheterna bör inte tillåta import av CBAM-varor om det saknas en godkänd CBAM-deklarant. Vidare får tullmyndigheterna utföra kontroller av varorna, inbegripet när det gäller identifiering av den godkända CBAM-deklaranten, de importerade varornas åttasiffriga KN-nummer, kvantitet och ursprungsland samt deklarationsdatum och tullförfarande. Kommissionen bör inkludera riskerna i samband med CBAM vid utformningen av de gemensamma riskkriterier och standarder som avses i artikel 50 i förordning (EU) nr 952/2013.
– CBAM bör baseras på ett deklarationssystem där en godkänd CBAM-deklarant, som kan agera för egen räkning eller företräda en eller flera importörer, årligen lämnar in en deklaration om de inbäddade utsläppen i de varor som importeras till unionens tullområde och överlämnar ett antal CBAM-certifikat som motsvarar de deklarerade utsläppen.
En godkänd CBAM-deklarant bör tillåtas att begära en minskning av antalet CBAM-certifikat som ska överlämnas, motsvarande det koldioxidpris som redan faktiskt har betalats för dessa utsläpp i andra jurisdiktioner. I ändringsförordningen föreslås det att ett standardkoldioxidpris införs som skulle låta deklaranter begära ett avdrag när det inte kan visas att ett koldioxidpris faktiskt har betalats.
– De deklarerade inbäddade utsläppen bör verifieras av en person som ackrediterats av ett nationellt ackrediteringsorgan i EU där faktiska utsläpp deklareras.
– Det centrala CBAM-systemet bör göra det möjligt för verksamhetsutövare vid produktionsanläggningar i tredjeländer att registrera sig i CBAM-registret och göra sina verifierade inbäddade växthusgasutsläpp från produktion av varor tillgängliga för godkända CBAM-deklaranter. Kommissionen bör sköta CBAM-registret med data om godkända CBAM-deklaranter, operatörer och installationer i tredjeländer. I ändringsförordningen föreslås det att ackrediterade kontrollörer ska ges åtkomst till registret för att göra de utsläppsdata som operatörer delar med deklaranter via registret mer tillförlitliga.
– För att minska risken för koldioxidläckage bör kommissionen vidta åtgärder för att ta itu med metoder för kringgående
– En gemensam central plattform bör inrättas för försäljning och återköp av CBAM-certifikat. I syfte att övervaka transaktionerna på den gemensamma centrala plattformen bör kommissionen underlätta informationsutbyte och samarbete mellan behöriga myndigheter och mellan myndigheterna och kommissionen. Dessutom bör ett snabbt informationsflöde upprättas mellan den gemensamma centrala plattformen och CBAM-registret.
– Kommissionen bör utföra riskbaserade kontroller och granska innehållet i CBAM-deklarationerna i enlighet med detta. För efterlevnadsändamål kan medlemsstaterna även granska enskilda CBAM-deklarationer. Slutsatserna från granskningarna av enskilda CBAM-deklarationer bör delas med kommissionen och bör göras tillgängliga för andra behöriga myndigheter i CBAM-registret.
– Medlemsstaterna bör ansvara för att korrekt fastställa och uppbära intäkter från tillämpningen av denna förordning.
Under den slutgiltiga perioden ökar därför antalet uppgifter som tilldelas kommissionen dramatiskt, vilket ökar personalbehovet. De uppgifter som genomförs av detta team kommer att innefatta tillsyn av det godkännande av CBAM-deklaranter som görs av behöriga myndigheter i medlemsstaterna, hantering av den centrala databasen och det centrala registret, samordning av informationsutbytet med medlemsstaternas behöriga myndigheter, granskning av deklarationer och övervakning av den externa plattformen samt uppgifter som kräver juridisk kompetens om bl.a. rättstvister och återbetalningskrav och övervakning av ekonomiskt ansvar. Teamets struktur definieras närmare nedan.
Under den slutgiltiga perioden kommer kommissionen att ansvara för huvuddelen av de uppgifter som följer av CBAM-förordningen.
It-budget för CBAM
CBAM-budgeten som ska avsättas för perioden 2023–2027 har bedömts vara 101,74 miljoner euro. CBAM:s it-budget innefattar analys- och utvecklingstjänster, utrullningstjänster, drifttjänster, molntjänster och/eller lokal hårdvara och mjukvarulicenser för övergångssystemet och det slutgiltiga systemet för CBAM enligt beskrivningen nedan:
– Kapitalutgifterna har uppskattats baserat på den faktiska budgeten och den budget som godkänts av kommissionens it-bolagsstyrning i form av godkända visionsdokument för följande GD Skatter och tullars tidigare it-projekt, på grund av deras likheter när det gäller it-arkitekturmodell: CDS, CRMS2, SURV3, REX, CSRD2, EBTI och det transeuropeiska hanteringssystemet för tulldeklarationer som utvecklats och drivs av GD Skatter och tullar.
– Driftskostnaderna har bedömts utifrån GD Skatter och tullars aktuella årliga kostnader för infrastruktur och drift samt avsättningar för it-infrastruktur, it-support och stödtjänster för produktionssystemen som levererats för de projekt som listas ovan.
– Prissättningen bygger på den i de nuvarande ramavtalen.
Budgetposten för it-policy omfattar inte budgeten för den gemensamma upphandlingen mellan kommissionen och medlemsstaterna avseende plattformen för att köpa och sälja certifikat för verksamhetsledning.
CBAM-teamet skulle 2027 bestå av 90 kommissionsanställda (inklusive 15 som är it-personal).
I ändringsförordningen föreslås det att rationaliseringar av förvaltningskraven, inklusive rapporteringen, ska införas. Eftersom dessa krav infördes genom unionsrätten är det bäst om även deras rationalisering genomförs på EU-nivå för att säkerställa rättssäkerhet och konsekvent rapportering. Denna ändring motsvarar ytterligare it-kostnader på 18,95 miljoner euro för perioden 2025–2027. På så sätt säkerställs lika regler för de företag och myndigheter i EU som gynnas av den rationalisering av rapporteringskraven som dessa åtgärder ska leda till.
|
Uppgifter som tilldelas Europeiska kommissionen och delas med medlemsstaterna för genomförandet av CBAM |
Antalet anställda som krävs för genomförande av nämnda uppgift |
||||
|
Övergångsperiod (2023) |
Övergångsperiod (2024) |
Övergångsperiod (2025) |
Slutgiltig period (2026) |
Slutgiltig period (2027) |
|
|
Godkännande av CBAM-deklaranter |
0 |
0 |
1 |
2 |
2 |
|
Hantering och registrering av information om anläggningar utanför EU i den centrala databasen |
0 |
0 |
0 |
3 |
5 |
|
Hantering av centralt register inklusive konton (överlämnande av certifikat, inklusive 80-procentsregeln, annullering) |
0 |
0 |
0,5 |
3 |
5 |
|
Samordning och informationsutbyte mellan behöriga myndigheter och tullen |
0 |
1 |
1 |
1 |
1 |
|
Granskning och kontroll av oriktigheter
Riskbaserade kontroller och underhåll av en oberoende transaktionslogg och att informera medlemsstaterna om oriktigheter |
0 |
0 |
0 |
3 |
5 |
|
Tillsyn och granskning av deklarationer och utsläppsrapporter:
1.Tillsyn av det automatiserade steget med kontroll av deklarationerna
2.Granskning av deklarationer (beräkning av inbäddade utsläpp, skyldigheter enligt certifikat, avdrag på koldioxidpris som betalats utomlands och finansiell revision
+ Bedömning av CBAM-certifikat som inte lämnats in |
0 |
0 |
0 |
8 |
25 |
|
3. Granskning av utsläppsrapporter |
0 |
0 |
0 |
10 |
10 |
|
Fastställande av riskbaserade faktorer för granskning av deklarationerna |
0 |
1 |
1 |
1 |
1 |
|
Sanktioner |
0 |
0 |
0 |
2 |
2 |
|
Tillsyn, övervakning och hantering av den externa plattformen för köp och försäljning av CBAM-certifikat samt beräkning av pris på CBAM-certifikat |
0 |
0 |
0 |
2 |
2 |
|
Gransknings- och rapporteringsskyldigheter i slutet av övergångsperioden inklusive bedömning av rapporter för övergångsperioden |
0 |
7 |
13,5 |
0 |
0 |
|
Sammanställning av rapporter |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
|
Tvister och återbetalningskrav |
3 |
3 |
3 |
6 |
8 |
|
Övervakning av ekonomiskt ansvar |
|
|
|
|
|
|
Avtal och HR |
|
|
|
|
|
|
Utarbetande av sekundärlagstiftning (genomförandeakter och delegerade akter) |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
|
Utåtriktad verksamhet och utbildning |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
|
Metoder för beräkning av inbäddade utsläpp |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
|
Totalt antal anställda i CBAM-teamet (exklusive it) |
12 |
21 |
29 |
50 |
75 |
Fördelningen av det sammanlagda antalet anställda, inklusive it-personal, från 2023 till 2027 skulle vara följande:
|
År |
2023 |
2024 |
2025 |
2026 |
2027 |
|
Totalt antal resurser |
20 |
33 |
44 |
65 |
90 |
|
CBAM-teamet |
12 |
21 |
29 |
50 |
75 |
|
It-teamet för CBAM |
8 |
12 |
15 |
15 |
15 |
Den strategiska betydelsen, omfattningen och komplexiteten hos CBAM:s it-projekt kräver att ett särskilt it-team för CBAM upprättas för att hantera det övergripande genomförandet av projektet och den tillhörande verksamheten.
It-teamet för CBAM består av 15 personer med specialiserade it-profiler för att definiera och hantera it-systemarkitekturen, projektorganisationen och planeringen för CBAM, verksamheten avseende utveckling, utrullning och organisation av tjänstemodellen, hantering av drift och support för handel, kommissionens avdelningar, klimat- och tullmyndigheter, parallellt med it-systemen för CBAM för övergångsperioden och den slutgiltiga perioden.
It-teamet för CBAM skulle bestå av 15 kommissionsanställda enligt strukturen i diagrammet nedan:
Föreslagen plan för utplacering av it-teamet för CBAM:
|
År |
2023 |
2024 |
2025 |
2026 |
2027 |
|
Antal resurser |
8 |
12 |
15 |
15 |
15 |
|
AD |
4 |
5 |
5 |
5 |
5 |
|
CA |
4 |
7 |
10 |
10 |
10 |
1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.
Skäl för åtgärder på EU-nivå (ex ante): Minskning av växthusgasutsläppen är i grunden en gränsöverskridande fråga som kräver effektiva åtgärder i största möjliga skala. EU är en överstatlig organisation som har goda förutsättningar att skapa en effektiv klimatpolitik i EU, så som man har gjort med EU:s utsläppshandelssystem.
Det finns redan ett harmoniserat koldioxidpris på EU-nivå. Detta består av det pris som följer av EU:s utsläppshandelssystem för de sektorer som omfattas av systemet. Det enda meningsfulla sättet att säkerställa likvärdighet mellan den koldioxidprissättning som tillämpas på EU:s inre marknad och den som tillämpas på import är att vidta åtgärder på unionsnivå.
Alla initiativ måste genomföras på ett sätt som ger importörerna, oavsett ursprungsland och ankomst- eller destinationshamn inom EU, enhetliga villkor och incitament för minskningar av växthusgasutsläpp som är likvärdiga med de som gäller för inhemska producenter. Det enda effektiva sättet att göra detta är att vidta åtgärder på EU-nivå.
Den föreslagna förenkling som införs genom ändringsförordningen genomförs bäst på EU-nivå för att säkerställa rättssäkerhet och konsekvens. På så sätt säkerställs lika regler för de företag och myndigheter i EU som gynnas av den rationalisering av rapporteringskraven som dessa åtgärder ska leda till.
Förväntat europeiskt mervärde (ex post): Parallellt med EU:s utsläppshandelssystem kan minskning av växthusgasutsläpp och skydd mot risken för koldioxidläckage på EU:s inre marknad bäst åstadkommas på EU-nivå. Dessutom tillgodoses behovet av minimala administrativa kostnader bäst genom enhetliga regler för hela den inre marknaden, vilket ytterligare understryker mervärdet av en intervention på EU-nivå.
Det offentliga samrådet har bekräftat mervärdet av att vidta åtgärder för CBAM på EU-nivå. De berörda parterna håller i synnerhet med om att det behövs en CBAM för EU på grund av befintliga skillnader i ambitionsnivå mellan EU och resten av världen och för att stödja de globala klimatinsatserna. Med tanke på EU:s ställning i den internationella handeln kommer dessutom miljöeffekten på de internationella klimatambitionerna, om CBAM införs, att vara mycket stark som ett möjligt exempel att följa.
Målet om utsläppsminskning och klimatneutralitet kräver därför – utan lika ambitiösa politikåtgärder på global nivå – åtgärder från Europeiska unionens sida.
1.5.3Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder
CBAM är en ny mekanism. Det rekommenderade alternativet i konsekvensbedömningen bygger på EU:s utsläppshandelssystem och syftar till att reproducera vissa av dess särdrag.
Om tillräckliga resurser inte görs tillgängliga för att verkställa CBAM korrekt finns det en allvarlig risk att företag undviker CBAM.
Ändringsförordningen bygger på erfarenhet från genomförandet av CBAM sedan mekanismen började gälla i sin övergångsfas den 1 oktober 2023.
1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument
I det interinstitutionella avtalet av den 16 december 2020, som undertecknades i samband med förhandlingarna, enades Europaparlamentet, rådet och kommissionen om att institutionerna kommer ”att arbeta för ett införande av tillräckliga nya egna medel i syfte att täcka ett belopp som motsvarar de förväntade utgifterna i samband med återbetalningen” av NextGenerationEU. Som en del av det mandat som mottagits uppmanades kommissionen att lägga fram ett förslag till en CBAM under första halvåret 2021.
Enligt medlagstiftarnas slutliga överenskommelse ska kommissionen ansvara för det mesta av genomförandet och verkställandet av CBAM. För att säkerställa en korrekt användning av förslaget behöver därför lämpliga finansieringsmedel göras tillgängliga inom nuvarande fleråriga budgetplan.
Ändringsförslaget är i linje med målet för agendan för bättre lagstiftning eftersom det kommer att stärka kommissionens förmåga att utföra allmän övervakning av CBAM samtidigt som det minskar administrationskostnaderna (särskilt för små importörer, men även för medlemsstaternas myndigheter) som annars skulle uppstå vid insamling av information med andra medel.
1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning
Genomförandekostnaderna för CBAM kommer att finansieras genom EU:s budget.
1.6.Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser
begränsad varaktighet
– verkan från och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ till och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ
– budgetkonsekvenser från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för åtagandebemyndiganden och från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för betalningsbemyndiganden.
obegränsad varaktighet
–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,
–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.
1.7Planerad(e) genomförandemetod(er) 19
Direkt förvaltning som sköts av kommissionen
– via dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;
– via genomförandeorgan
Delad förvaltning med medlemsstaterna
Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros
– tredjeländer eller organ som de har utsett
– internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)
– Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden
– organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen
– offentligrättsliga organ
– privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier
– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier
– organ eller personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den grundläggande akten
– organ som är etablerade i en medlemsstat och som omfattas av en medlemsstats privaträtt eller unionsrätten och som i enlighet med sektorsspecifika regler kan anförtros genomförandet av unionsmedel eller budgetgarantier, i den mån sådana organ kontrolleras av offentligrättsliga organ eller privaträttsliga organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter och har tillräckliga finansiella garantier i form av gemensamt och solidariskt ansvar från kontrollorganens sida eller likvärdiga finansiella garantier, som för varje åtgärd kan vara begränsad till det högsta beloppet för unionens stöd.
Anmärkningar
Ej tillämpligt
2.FÖRVALTNING
2.1Regler om uppföljning och rapportering
Kommissionen kommer att se till att det finns arrangemang för att övervaka och utvärdera hur CBAM fungerar och för att utvärdera den i förhållande till de viktigaste politiska målen.
Före slutet av övergångsperioden i slutet av 2025 och vartannat år därefter kommer kommissionen att offentliggöra omfattande bedömningar av hur CBAM, inklusive dess styrning, fungerar. Rapporten för 2025 kommer även att innehålla en granskning av tillämpningsområdet för CBAM för att undersöka möjligheten att utöka mekanismen till att omfatta utsläpp från andra sektorer som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem och där det finns risk för koldioxidläckage, produkter längre ner i värdekedjan samt indirekta utsläpp i alla sektorer. För detta ändamål är det nödvändigt att övervaka CBAM:s effekter på de utvalda sektorerna.
2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem
2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås
Ett i hög grad centraliserat upplägg möjliggör ett mycket enhetligt och effektivt genomförande av CBAM i hela EU, inklusive i medlemsstater med mer begränsad administrativ kapacitet avseende klimatfrågor. Huvuddelen av funktionerna för genomförande och verkställande har lagts på kommissionens avdelningar. Dessa kommer även att kräva fler kontrollfunktioner för att säkerställa ett korrekt genomförande och en korrekt hantering av CBAM. Kommissionen har även planerat fler åtgärder för att förebygga bedrägerier.
Detta förenklingspaket kommer att minska den administrativa bördan betydligt för importörer, särskilt små och medelstora företag samt nationella myndigheter, och detta är möjligt genom att kommissionens avdelningar påtar sig ett större ansvar och fler uppgifter, särskilt inom övervakning och verkställande.
2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna
CBAM kommer att baseras på ett deklarationssystem, vilket innebär en risk för utebliven eller felaktig deklaration.
För att ta itu med risken för utebliven deklaration krävs ett godkännande före import av varor som omfattas av förordningen. Nationella tullmyndigheter kommer att ansvara för efterlevnaden av denna regel genom att förbjuda dessa varors övergång till fri omsättning så länge deklaranten inte är godkänd enligt denna förordning.
För att ta itu med risken för felaktig deklaration kommer ett system för granskning av riskbedömningskriterier och slumpmässiga revisioner att införas i kombination med sanktioner som är tillräckligt stora för att ha en avskräckande effekt. Granskning av CBAM-deklarationer kommer att utföras av de nationella myndigheterna och importdeklarationer av tullmyndigheterna.
2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)
Kommissionens avdelningar kommer att kontrollera att CBAM används korrekt, i synnerhet överlämnande av CBAM-certifikat och en korrekt användning av tröskelvärdet. Ett starkt ledningssystem kommer att användas för att säkerställa kostnadseffektiva kontroller och ta itu med riskerna med kringgående.
2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter
Unionens ekonomiska intressen bör skyddas genom proportionella åtgärder under hela utgiftscykeln, inbegripet förebyggande, upptäckt och utredning av oriktigheter, krav på återbetalning av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt, i tillämpliga fall, administrativa och ekonomiska sanktioner.
Effektiva bedrägeribekämpningsåtgärder kräver aktivt samarbete, inklusive kunskapsutbyte och informationsutbyte, mellan tullmyndigheter och behöriga myndigheter, både på nationell nivå och på EU-nivå. De kan även kräva samarbete med tredjeländer. Särskild uppmärksamhet bör ägnas opålitliga ekonomiska aktörer (t.ex. skalbolag och skenföretag) och gränsöverskridande handel inom EU.
Snabba bedrägeribekämpningsåtgärder bör införas som respons på nya eller nyligen upptäckta bedrägeririsker. Ansvariga myndigheter bör rapportera och dela kunskap om mönster för bedrägerier.
När en godkänd CBAM-deklarant eller en importör inte uppfyller skyldigheterna i CBAM-förordningen ska sanktioner tillämpas. Avgiftsbeloppet kommer att baseras på sanktioner i EU:s utsläppshandelssystem.
Vid upprepade överträdelser får den nationella behöriga myndigheten besluta att stänga av deklarantens konto.
Kommissionens avdelningar har tillsammans med nationella behöriga myndigheter och nationella tullmyndigheter inrättat ett riskhanteringsnätverk för CBAM som kommer att arbeta på en gemensam strategi för att undvika kringgående.
3.FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER
3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten
·Befintliga budgetposter
Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd
|
Rubrik i den fleråriga budgetramen |
Budgetpost |
Typ av utgifter |
Bidrag |
|||
|
Nummer |
Diff./Icke-diff 20 . |
från Efta-länder 21 |
från kandidatländer och potentiella kandidater 22 |
från andra tredjeländer |
övriga inkomster avsatta för särskilda ändamål |
|
|
7 |
20 01 02 01 |
Diff./Icke-diff. |
NEJ |
NEJ |
NEJ |
NEJ |
|
3 |
09 20 04 01 (CBAM) |
Diff./Icke-diff. |
NEJ |
NEJ |
NEJ |
NEJ |
·Nya budgetposter som föreslås
Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd
|
Rubrik i den fleråriga budgetramen |
Budgetpost |
Typ av utgifter |
Bidrag |
|||
|
Nummer |
Diff./Icke-diff. |
från Efta-länder |
från kandidatländer och potentiella kandidater |
från andra tredjeländer |
övriga inkomster avsatta för särskilda ändamål |
|
|
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Diff./Icke-diff. |
JA/NEJ |
JA/NEJ |
JA/NEJ |
JA/NEJ |
3.2Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen
3.2.1Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen
– Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk
– Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande
3.2.1.1.Anslag i den antagna budgeten
Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)
|
Rubrik i den fleråriga budgetramen |
3 |
Naturresurser och miljö (it) |
|
GD: Skatter och tullar |
År |
År |
År |
År |
TOTALT Budgetram 2021–2027 |
|||||||||||||||||
|
2024 |
2025 |
2026 |
2027 |
|||||||||||||||||||
|
Driftsanslag |
||||||||||||||||||||||
|
Budgetpost |
Åtaganden |
(1a) |
28 090 |
34 750 |
33 700 |
30 150 |
126 690 |
|||||||||||||||
|
Betalningar |
(2a) |
17 530 |
21 157 |
32 090 |
33 067 |
103 844 |
||||||||||||||||
|
Budgetpost |
Åtaganden |
(1b) |
|
|
|
|
0,000 |
|||||||||||||||
|
Betalningar |
(2b) |
|
|
|
|
0,000 |
||||||||||||||||
|
Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program 23 |
||||||||||||||||||||||
|
Budgetpost |
|
(3) |
|
|
|
|
0,000 |
|||||||||||||||
|
TOTALA anslag för GD Skatter och tullar |
Åtaganden |
=1a+1b+3 |
28 090 |
34 750 |
33 700 |
30 150 |
126 690 |
|||||||||||||||
|
Betalningar |
=2a+2b+3 |
17 530 |
21 157 |
32 090 |
33 067 |
103 844 |
||||||||||||||||
|
|
År |
År |
År |
År |
TOTALT Budgetram 2021–2027 |
|||||||||||||||||
|
2024 |
2025 |
2026 |
2027 |
|||||||||||||||||||
|
TOTALA driftsanslag |
Åtaganden |
(4) |
28 090 |
34 750 |
33 700 |
30 150 |
126 690 |
|||||||||||||||
|
Betalningar |
(5) |
17 530 |
21 157 |
32 090 |
33 067 |
103 844 |
||||||||||||||||
|
TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program |
(6) |
0,000 |
0,000 |
0,000 |
0,000 |
0,000 |
||||||||||||||||
|
TOTALA anslag för RUBRIK 3 |
Åtaganden |
=4+6 |
28 090 |
34 750 |
33 700 |
30 150 |
126 690 |
|||||||||||||||
|
i den fleråriga budgetramen |
Betalningar |
=5+6 |
17 530 |
21 157 |
32 090 |
33 067 |
103 844 |
|||||||||||||||
|
År |
År |
År |
År |
TOTALT Budgetram 2021–2027 |
||||||||||||||||||
|
2024 |
2025 |
2026 |
2027 |
|||||||||||||||||||
|
• TOTALA driftsanslag (alla driftsposter) |
Åtaganden |
(4) |
28 090 |
34 750 |
33 700 |
30 150 |
126 690 |
|||||||||||||||
|
Betalningar |
(5) |
17 530 |
21 157 |
32 090 |
33 067 |
103 844 |
||||||||||||||||
|
• TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program (alla driftsrelaterade rubriker) |
(6) |
0,000 |
0,000 |
0,000 |
0,000 |
0,000 |
||||||||||||||||
|
TOTALA anslag under rubrikerna 1–6 |
Åtaganden |
=4+6 |
28 090 |
34 750 |
33 700 |
30 150 |
126 690 |
|||||||||||||||
|
i den fleråriga budgetramen (referensbelopp) |
Betalningar |
=5+6 |
17 530 |
21 157 |
32 090 |
33 067 |
103 844 |
|||||||||||||||
|
|
7 |
”Administrativa utgifter” 24 |
||||||
|
GD: Skatter och tullar |
År |
År |
År |
År |
TOTALT Budgetram 2021–2027 |
|||
|
2024 |
2025 |
2026 |
2027 |
|||||
|
Personalresurser |
8 572 |
6 271 |
8 740 |
11 700 |
35 283 |
|||
|
Övriga administrativa utgifter (tjänsteresor) |
0 600 |
0 300 |
0 306 |
0 312 |
1 518 |
|||
|
TOTALT för GD Skatter och tullar |
Anslag |
9 172 |
6 571 |
9 046 |
12 012 |
36 801 |
||
|
TOTALA anslag för RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen |
(summa åtaganden = summa betalningar) |
9 172 |
6 571 |
9 046 |
12 012 |
36 801 |
||
Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)
|
|
År |
År |
År |
År |
TOTALT Budgetram 2021–2027 |
||||||||||||||||
|
2024 |
2025 |
2026 |
2027 |
||||||||||||||||||
|
TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–7 |
Åtaganden |
37 262 |
41 321 |
42 746 |
42 162 |
163 491 |
|||||||||||||||
|
i den fleråriga budgetramen |
Betalningar |
26 702 |
27 728 |
41 136 |
45 079 |
140 645 |
|||||||||||||||
|
|
År |
År |
År |
År |
TOTALT Budgetram 2021–2027 |
||||||||||||||||
|
2024 |
2025 |
2026 |
2027 |
||||||||||||||||||
|
TOTALA driftsanslag |
Åtaganden |
(4) |
28 090 |
34 750 |
33 700 |
30 150 |
126 690 |
||||||||||||||
|
Betalningar |
(5) |
17 530 |
21 157 |
3 090 |
33 067 |
103 844 |
|||||||||||||||
|
TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program |
(6) |
0,000 |
0,000 |
0,000 |
0,000 |
0,000 |
|||||||||||||||
|
TOTALA anslag för RUBRIK 3 |
Åtaganden |
=4+6 |
28 090 |
34 750 |
33 700 |
30 150 |
126 690 |
||||||||||||||
|
i den fleråriga budgetramen |
Betalningar |
=5+6 |
17 530 |
21 157 |
32 090 |
33 067 |
103 844 |
||||||||||||||
|
År |
År |
År |
År |
TOTALT Budgetram 2021–2027 |
|||||||||||||||||
|
2024 |
2025 |
2026 |
2027 |
||||||||||||||||||
|
• TOTALA driftsanslag (alla driftsposter) |
Åtaganden |
(4) |
28 090 |
34 750 |
33 700 |
30 150 |
126 690 |
||||||||||||||
|
Betalningar |
(5) |
17 530 |
21 157 |
32 090 |
33 067 |
103 844 |
|||||||||||||||
|
• TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program (alla driftsrelaterade rubriker) |
(6) |
0,000 |
0,000 |
0,000 |
0,000 |
0,000 |
|||||||||||||||
|
TOTALA anslag under rubrikerna 1–6 |
Åtaganden |
=4+6 |
28 090 |
34 750 |
33 700 |
30 150 |
126 690 |
||||||||||||||
|
i den fleråriga budgetramen (referensbelopp) |
Betalningar |
=5+6 |
17 530 |
21 157 |
32 090 |
33 067 |
103 844 |
||||||||||||||
|
|
7 |
”Administrativa utgifter” 25 |
Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)
|
GD: Skatter och tullar |
År |
År |
År |
År |
TOTALT Budgetram 2021–2027 |
|||
|
2024 |
2025 |
2026 |
2027 |
|||||
|
Personalresurser |
8 572 |
6 271 |
8 740 |
11 700 |
35 283 |
|||
|
Övriga administrativa utgifter |
0 600 |
0 300 |
0 306 |
0 312 |
1 518 |
|||
|
TOTALT för GD Skatter och tullar |
Anslag |
9 172 |
6 571 |
9 046 |
12 012 |
36 801 |
||
|
TOTALA anslag för RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen |
(summa åtaganden = summa betalningar) |
9 172 |
6 571 |
9 046 |
12 012 |
36 801 |
||
Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)
|
|
År |
År |
År |
År |
TOTALT Budgetram 2021–2027 |
|
|
2024 |
2025 |
2026 |
2027 |
|||
|
TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–7 |
Åtaganden |
37 262 |
41 321 |
42 746 |
42 162 |
163 491 |
|
i den fleråriga budgetramen |
Betalningar |
26 702 |
27 728 |
41 136 |
45 079 |
140 645 |
3.2.2Beräknad output som finansierats med driftsanslag (ska inte fyllas i för decentraliserade byråer och organ)
Åtagandebemyndiganden i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)
|
Ange mål och output |
År 2024 |
År 2025 |
År 2026 |
År 2027 |
För in så många år som behövs för att redovisa hur länge resursanvändningen påverkas (jfr avsnitt 1.6) |
TOTALT |
|||||||||||||
|
OUTPUT |
|||||||||||||||||||
|
Typ 26 |
Genomsnittliga kostnader |
Antal |
Kostn. |
Antal |
Kostn. |
Antal |
Kostn. |
Antal |
Kostn. |
Antal |
Kostn. |
Antal |
Kostn. |
Antal |
Kostn. |
Totalt antal |
Total kostnad |
||
|
SPECIFIKT MÅL nr 1 27 … |
|||||||||||||||||||
|
- Output |
|||||||||||||||||||
|
- Output |
|||||||||||||||||||
|
- Output |
|||||||||||||||||||
|
Delsumma för specifikt mål nr 1 |
|||||||||||||||||||
|
SPECIFIKT MÅL nr 2… |
|||||||||||||||||||
|
- Output |
|||||||||||||||||||
|
Delsumma för specifikt mål nr 2 |
|||||||||||||||||||
|
TOTALT |
|||||||||||||||||||
3.2.3Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen
– Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk
– Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:
3.2.3.1. Anslag i den antagna budgeten
|
ANTAGNA ANSLAG |
År |
År |
År |
År |
TOTALT 2021–2027 |
|
2024 |
2025 |
2026 |
2027 |
||
|
RUBRIK 7 |
|||||
|
Personalresurser |
8 572 |
6 271 |
8 740 |
11 700 |
35 283 |
|
Övriga administrativa utgifter |
0 600 |
0 300 |
0 306 |
0 312 |
1 518 |
|
Delsumma för RUBRIK 7 |
9 576 |
6 571 |
9 046 |
12 012 |
36 801 |
|
Utanför RUBRIK 7 |
|||||
|
Personalresurser |
0,000 |
0,000 |
0,000 |
0,000 |
0,000 |
|
Andra utgifter av administrativ natur |
0,000 |
0,000 |
0,000 |
0,000 |
0,000 |
|
Delsumma utanför RUBRIK 7 |
0,000 |
0,000 |
0,000 |
0,000 |
0,000 |
|
|
|||||
|
TOTALT |
9 576 |
6 571 |
9 046 |
12 012 |
36 801 |
Personalbehov och andra utgifter av administrativ natur ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, samt vid behov kompletterat med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.
3.2.4Beräknat personalbehov
– Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk
– Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:
3.2.4.1.Finansierat med den antagna budgeten
Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter 28
|
ANTAGNA ANSLAG |
År |
År |
År |
År |
|
|
2024 |
2025 |
2026 |
2027 |
||
|
Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda) |
|||||
|
20 01 02 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna) |
21 |
21 |
25 |
30 |
|
|
20 01 02 03 (EU:s delegationer) |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
|
01 01 01 01 (indirekta forskningsåtgärder) |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
|
01 01 01 11 (direkta forskningsåtgärder) |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
|
Andra budgetposter (ange vilka) |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
|
• Extern personal (heltidsekvivalenter) |
|||||
|
20 02 01 (kontraktsanställda och nationella experter finansierade genom ramanslaget) |
12 |
23 |
40 |
60 |
|
|
20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter och unga experter som tjänstgör vid EU:s delegationer) |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
|
Post för admin. stöd [XX.01.YY.YY] |
- vid huvudkontoret |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
- vid EU:s delegationer |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
|
01 01 01 02 (kontraktsanställda och nationella experter – indirekta forskningsåtgärder) |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
|
01 01 01 12 (kontraktsanställda och nationella experter – direkta forskningsåtgärder) |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
|
Andra budgetposter (ange vilka) – rubrik 7 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
|
Andra budgetposter (ange vilka) – utanför rubrik 7 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
|
TOTALT |
33 |
44 |
65 |
90 |
|
De ytterligare resurser som nämns ovan har redan fördelats under antagandet av den ursprungliga CBAM-förordningen. Inga ändringar görs avseende tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen och extern personal, förutom en korrigering av antalet tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen för 2026 (ändrat från 15 till 25 – skrivfel i den föregående finansieringsöversikten).
Personal som behövs för att genomföra förslaget (heltidsekvivalenter):
|
Täcks av befintlig personal vid kommissionens avdelningar |
Särskild ytterligare personal* |
|||
|
Finansieras genom rubrik 7 eller forskning |
Finansieras genom BA-post |
Finansieras genom avgifter |
||
|
Tjänster i tjänsteförteckningen |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
|
Extern personal (kontraktsanställda, nationella experter, vikarier) |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Beskrivning av arbetsuppgifter:
|
Tjänstemän och tillfälligt anställda |
CBAM-förordningen kräver att kommissionen följer upp med flera delegerade akter och genomförandeakter efter att CBAM-förordningen har antagits. Kommissionspersonal kommer också att behövas för att se över och bedöma hur CBAM-systemet fungerar och för att genomföra it-systemet. |
|
Extern personal |
Många uppgifter kan utföras av externa aktörer. |
3.2.5.Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar
Obligatoriskt bästa tillgängliga skattning av de it-relaterade investeringar som förslaget/initiativet medför ska anges i tabellen nedan.
När så krävs för genomförandet av förslaget/initiativet ska i undantagsfall anslag under rubrik 7 anges på därför avsedd rad.
Anslagen under rubrikerna 1–6 ska redovisas som ”It-utgifter inom operativa program som inte omfattas av kommissionens administrativa självständighet och institutionella befogenheter”. Dessa utgifter avser den driftsbudget som tas i anspråk för att återanvända/köpa in/utveckla it-plattformar och it-verktyg med direkt koppling till initiativets genomförande med tillhörande investeringar (t.ex. licenser, undersökningar och datalagring). Uppgifterna i den här tabellen bör vara förenliga med uppgifterna i avsnitt 4, ”Digitala inslag”.
|
TOTALT Anslag för digital teknik och it |
År |
År |
År |
År |
TOTALT Budgetram 2021–2027 |
|
2024 |
2025 |
2026 |
2027 |
||
|
RUBRIK 7 |
|||||
|
It-utgifter (centralt) |
0,000 |
0,000 |
0,000 |
0,000 |
0,000 |
|
Delsumma för RUBRIK 7 |
0,000 |
0,000 |
0,000 |
0,000 |
0,000 |
|
Utanför RUBRIK 7 |
|||||
|
It-utgifter inom operativa program som inte omfattas av kommissionens administrativa självständighet och institutionella befogenheter |
0,000 |
0,000 |
0,000 |
0,000 |
0,000 |
|
Delsumma utanför RUBRIK 7 |
0,000 |
0,000 |
0,000 |
0,000 |
0,000 |
|
|
|||||
|
TOTALT |
0,000 |
0,000 |
0,000 |
0,000 |
0,000 |
3.2.6Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen
Förslaget/initiativet
– kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen
– kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen
– kräver en översyn av den fleråriga budgetramen
Ytterligare it-utgifter krävs för att täcka den it-utveckling som behövs för att genomföra förändringar förknippade med genomförandet av CBAM-förenklingsförfarandena och ta fram de it-verktyg som stöder upptäckt av oriktigheter och begränsar bedrägeririsken: 6,350 miljoner 2025, 6,850 miljoner 2026 och 5,750 miljoner 2027 – i åtagandebemyndiganden. Dessutom krävs 2 miljoner årligen för att täcka studier, inklusive för att regelbundet bedöma effektiviteten hos CBAM samt utåtriktad verksamhet, inklusive extern kommunikation och utbildningstillfällen med berörda parter. Dessa kostnader täcktes inte i den föregående finansieringsöversikten. Förslaget kräver överföring av upp till 25 miljoner från rubrik 4 (11.0301 – CCEI) till rubrik 3 (09.200401 – CBAM).
3.2.7.Bidrag från tredje part
Förslaget/initiativet
– innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter
– innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:
Anslag i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)
|
År 2024 |
År 2025 |
År 2026 |
År 2027 |
Totalt |
|
|
Ange vilket organ som deltar i samfinansieringen |
|||||
|
TOTALA anslag som tillförs genom samfinansiering |
3.3 Beräknad inverkan på inkomsterna
– Förslaget/initiativet påverkar inte inkomsterna.
– Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:
– Påverkan på egna medel
– Påverkan på andra inkomster
– Ange om inkomsterna är avsatta för särskilda utgiftsposter
Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)
|
Inkomstposter i den årliga budgeten: |
Belopp som förts in för det innevarande budgetåret |
Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna [1] |
||||
|
År 2026 |
År 2027 |
År 2028 |
År 2029 |
År 2030 |
||
|
Artiklarna 09, 20, 04 och 01 |
|
1 495 |
1 643 |
1 792 |
1 940 |
2 089 |
[1] Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.
För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka utgiftsposter i budgeten som berörs.
CBAM – 09 20 04 01
Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).
Uppskattningar av andel av intäkterna som berörs baserades på kommissionens interna beräkningar med användning av tullimportdata och standardvärden. Dessa tillämpades på intäktsuppskattningar från kommissionens konsekvensbedömning från 2021 som uppgick till ungefär 2,1 miljarder för 2030. Eftersom mindre än en procent av utsläppen skulle uteslutas enligt det nya tröskelvärdet, uppskattas den uteblivna intäkten för år 2030 på grund av utsläpp som utesluts till ungefär 21 000 000 euro.
4.Digitala inslag
Inga ändringar görs eftersom de digitala koncepten och den digitala arkitekturen har godkänts genom projektplanen för det slutgiltiga systemet för CBAM när det gäller digitala krav, data som används, digital lösning, återanvändbarhetsbedömning och åtgärder för att stödja digitalt genomförande.
Den enda ändringen gäller övervakning av kringgående, inom riskhantering, som analyserades och bedömdes och inkluderades i projektplanen som platshållare men inte inkluderades i projektplanens uppskattningar. Det centrala målet för riskhanteringskomponenten är stöd för upptäckt av oriktigheter och begränsning av bedrägeririsken
Förenklingsändringarna leder inte heller till någon ändring av den digitala lösningens arkitektur, däremot krävs ytterligare budget för att genomföra ändringen av funktioner och tjänster som redan byggs upp genom CBAM.
4.1.Krav med digital relevans
|
Enligt diagrammet ovan får CBAM-registret importinformation för CBAM-varorna från tullsystemen i EU antingen från medlemsstaten eller via GD Skatter och tullar, tillsammans med importörernas tullanmälan och tullklassificeringen av de importerade varorna. CBAM-systemet gör i sin tur CBAM-deklaranternas CBAM-godkännanden tillgängliga för de nationella tullimportsystemen för att verkställa CBAM-förordningen vid importklarering av CBAM-varorna. CBAM-informationssystemet utbyter även riskhanteringsinformation med tullsystemen i EU. Gränssnittet med tullsystemen i EU är en viktig källa för användningen av CBAM eftersom hela tanken med CBAM är att undvika dubbel insamling av information genom att begära att CBAM-deklaranter kompletterar sina importer med en rapport om utsläpp som uppkommer under produktionen i tredjeländer. ”Data lämnas en gång” är en av grundprinciperna för CBAM. CBAM kommer även att interagera med de nationella behöriga myndigheternas nya CBAM-mekanism (it-system eller andra medel) för att främja integrationen av de nationella tillsynsprocesserna för CBAM i alla medlemsstater och de nationella processerna för insamling av information om sanktioner och återbetalningskrav. Ett annat viktigt nytt externt system för CBAM är den gemensamma centrala plattformen, det informationssystem som CBAM-deklaranter kommer att använda för att köpa CBAM-certifikat från medlemsstaterna. Priset på certifikaten kommer att fastställas enligt priset på utsläppsrätter i utsläppshandelssystemet. CBAM-deklaranterna kommer att behöva hålla sina CBAM-konton på en 80-procentig balans kvartalsvis för att säkerställa att de kan överlämna det antal certifikat som krävs för att kompensera för deras deklarerade utsläpp och de utsläppspriser som redan betalats i tredjeländer. Kommissionen kommer att återköpa övertaliga utsläppscertifikat från CBAM-deklaranter i medlemsstaternas namn. Kommissionen och medlemsstaterna måste gemensamt inrätta och förvalta denna plattform, vilken ligger utanför tillämpningsområdet för CBAM-registret. Gränssnittet med den gemensamma centrala plattformen är avgörande för att CBAM-deklaranterna ska kunna tillhandahålla de certifikat som krävs i sina CBAM-konton. Kontona och certifikaten kommer att vara mycket känslig information. Utsläppshandelssystemet kommer enbart att fastställa försäljningspriset för certifikaten. De primära användarna av CBAM-registret är CBAM-deklaranterna. GD Skatter och tullar förväntar sig att dessa kan uppgå till 200 000 år 2026 (efter antagandet av förenklingen kommer antalet deklaranter att minska men antalet kommer att öka ytterligare genom att CBAM utökas till nedströmsvaror). De kommer att använda CBAM-registret för att årligen deklarera utsläppen från produktionen av importerade varor (maj varje år), för att övervaka kvartalsbalansen på sina CBAM-konton med avseende på certifikat i förhållande till deklarerade importer och för att interagera med de nationella tullmyndigheterna under granskningen av CBAM-deklarationerna. CBAM-deklaranterna kommer först att granskas av de nationella behöriga myndigheterna via CBAM-registret och sedan beviljas ett godkännande för att importera CBAM-varor och få ett CBAM-konto. CBAM-deklaranterna kommer sedan att kunna deklarera sina utsläpp årligen i CBAM-registret och överlämna de certifikat som krävs. Operatörerna av de anläggningar som producerar CBAM-varorna i tredjeländerna kommer att registrera sig i CBAM-registret innan de för in uppgifterna för sina produkters utsläpp. CBAM-deklaranterna kommer att kunna hänvisa till operatörernas poster för att motivera sina rapporterade utsläpp. Detta är en viktig åtgärd för att minska efterlevnadsbördan för CBAM-deklaranterna och förbättra kvaliteten på CBAM-data. Det finns inget underlag som stöder en uppskattning i detta skede, men GD Skatter och tullar uppskattar antalet operatörer till 50 000 år 2026. De nationella behöriga myndigheterna för CBAM kommer att använda CBAM-registret för att bevilja CBAM-deklaranterna åtkomst, för att hantera CBAM-godkännanden, för att övervaka CBAM-konton och -deklarationer och för att interagera med CBAM-deklaranter för att säkerställa deras efterlevnad av CBAM-förordningen. De är den enda kontaktpunkten för CBAM-deklaranterna. Andra myndigheter kommer att beviljas åtkomst till CBAM-registret för att bidra till riskhanteringen och till tillsynen inom sina respektive ansvarsområden. CBAM-registret kommer att samordna och stödja samarbetet mellan myndigheter för att främja efterlevnad. De nationella tullmyndigheterna kommer att validera CBAM-godkännandet vid kontroll av importdeklarationerna genom att använda replikerings- och valideringstjänsterna i CBAM-registret via EU CSW-CERTEX. Kommissionen kommer att tilldela CBAM-deklaranterna CBAM-konton, hålla dessa uppdaterade i CBAM-registret och kombinera information om importer från de nationella tullmyndigheterna, utsläpp från de årliga deklarationerna, antalet certifikat, inköp rapporterade via den gemensamma centrala plattformen, årliga överlämnande bekräftat av CBAM-deklaranten och återköp av oanvända certifikat. Kommissionen kommer att använda CBAM-registret för att övervaka importerade varor och därmed förknippade risker, för riskhantering och särskilt för risken för kringgående. CBAM-registret kommer även att erbjuda ett säkert forum för utbyte av känslig information mellan alla myndigheter som ansvarar för efterlevnaden av CBAM-förordningen. Åtkomst för alla aktörer till CBAM-registret via särskilda portaler som stöds av distribuerad åtkomsthantering för berörda parter: ·De nationella behöriga myndigheterna kommer att hantera CBAM-deklaranternas åtkomst till deklarantportalen för CBAM, antingen med nationella användaruppgifter som redan beviljats av de nationella tullmyndigheterna eller med ett EU Login. ·Kommissionen kommer att hantera åtkomsten för operatörer av anläggningar i tredjeländer till motsvarande portal med EU Login-autentiseringsuppgifter. Det återstår att klargöra huruvida kommissionen kommer att anlita externa betrodda parter och delegera till dem att bevilja åtkomst till CBAM-registret. ·De nationella behöriga myndigheterna och andra myndigheter kommer var för sig att hantera åtkomsten till sina användare.
Det centrala CBAM-registret visar de automatiserade processer som kommissionen kommer att använda för att fullgöra sina skyldigheter enligt CBAM-förordningen, så som sammanfattas ovan. Referensdatahanteringen kommer att vara en ledande process som säkerställer konsekvens och integritet för alla automatiserade processer som betjänar samverkan och samarbete mellan alla berörda parter. Utöver den ”enkla” förteckningen över varor, nationella behöriga myndigheter och utsläppspriset kommer de att förteckna de specifika parametrar som används för att rapportera utsläpp enligt specifika metoder samt det fastställda standardvärdet för utsläppen. Standardvärdet är centralt för rimlighetsvalideringen av deklarerade utsläpp. |
4.2.Data
|
CBAM kommer att behandla följande datatillgångar: ·CBAM-deklaranter. (fas 2) ·Operatörer i tredjeländer och deras anläggningar. (fas 2) ·CBAM-referensdata. (fas 2) ·Åtkomsthantering för CBAM. (fas 2) ·CBAM-funktioner för deklaranter/importörer. (fas 2) ·Kommissionens myndighetsfunktioner för CBAM. (fas 2) ·Operatörer av anläggningar i tredjeländer för fas 2 och funktioner för ackrediterade kontrollörer (bekräftas senare för fas 3). ·CBAM-deklarationer, granskning och livscykel. (fas 3) ·Importerade CBAM-varor. (fas 3) ·CBAM-utsläpp och -beräkningar. (fas 3) ·CBAM-huvudboksdata (registerdata). (fas 3) ·CBAM-certifikathantering. (fas 3) ·CBAM-data för övervakning av bristande efterlevnad, utredning av kringgående och riskhantering. (fas 3) ·CBAM-data för rapportering, resultattavlor, anmälningar och dokumenthantering. (fas 3) ·CBAM-data för säkert forum. (fas 3) ·Nationella behöriga myndigheters funktioner. (fas 3) ·CBAM-funktionen för övervakning av bristande efterlevnad, utredning av kringgående och riskhantering. (fas 3) Ytterligare uppgifter för varje datatillgång finns i tabellen nedan |
||
|
Beskrivning av slutgiltiga primära tillgångar för CBAM |
Relevant verksamhetskomponent/processbeskrivning |
|
|
CBAM-certifikathantering |
Livscykelhanteringen av CBAM-certifikat ger information om certifikat och antal behandlade certifikat och deras värde, hanterar certifikatets livscykel och ger information för övervakning av risk och bristande efterlevnad. |
|
|
CBAM-deklaranter |
Data för godkännande, replikering och validering av deklaranter. Data för konton och kontohantering. Godkännandehantering i CBAM med ansvar för livscykelhantering av CBAM-godkännande som beviljas av nationella behöriga myndigheter till importörer eller indirekta ombud. Förmedlar den information som krävs för CBAM-deklarantkontot till CBAM-tjänsterna för replikering och validering av CBAM-godkännande (ARVS), som bevarar informationen om godkända CBAM-deklaranter som ska tillhandahållas till nationella behöriga myndigheter och nationella behöriga tullmyndigheter som ansvarar för bedömning av importörsgodkännanden. |
|
|
CBAM-deklarationer, granskning och livscykel |
Livscykelhantering av deklaration och deklarationsrapportering. Livscykelhantering och rapportering avseende CBAM-deklaration (skapande av deklarationen, importerade varor, utsläpp, granskning, slutförande eller avslag) |
|
|
CBAM-utsläpp och -beräkningar |
Beräkning av CBAM-deklaranters utsläpp från importerade varor baserat på data erhållna från deklaranten, referensdata, registerdata (deklarantens egna värden), operatörer och tredjeländer (verifieringsrapport) osv. |
|
|
Importerade CBAM-varor |
Portalerna för nationella behöriga myndigheter och för kommissionen har gränssnitt för övervakning av införandet av SURV3-data (inklusive identifiering av problem) och gör det möjligt för användarna att mata in data manuellt, genom batchuppladdning av filer, för importerade varor samt för varor som är föremål för aktiv förädling. Dessa data behandlas, lagras i portalerna och vidarebefordras sedan till registrets back-end för konsolidering. |
|
|
CBAM-huvudboksdata (registerdata)
Anmärkning: Exakt vilka data som ska lagras i huvudboken har ännu inte fastställts slutgiltigt. Huvudtanken är att huvudboken är en oförändrad journal och att lämpliga säkerhetsåtgärder har behandlats. Denna tillgång kommer att bedömas på nytt under P3. |
Behandlings- och transaktionsdata för registrets huvudbok. CBAM-registrets huvudbok hanterar, svarar för och registrerar deklarantdata (inklusive kontonummer) och transaktioner mellan relaterade CBAM-komponenter genom en behandlingsprocess med endast tillägg av data och oföränderlig datalagring (inklusive för deklarationers livscykelhantering, godkännande- och kontohantering, certifikathantering, övervakning av risk och bristande efterlevnad, replikering och validering av CBAM-godkännanden osv.). |
|
|
CBAM-data för övervakning av bristande efterlevnad, utredning av kringgående och riskhantering |
CBAM-informationssystem som används för att spåra, övervaka och belysa potentiella eller bekräftade fall av oriktigheter och bristande efterlevnad i CBAM-systemet. Identifiera, övervaka, utreda och rapportera om kringgående och andra olagliga metoder vid bristande efterlevnad av CBAM-förordningen. Riskbedömning (inklusive resultat av deklarationsbedömningar) och hanteringskomponent för att identifiera och bedöma risker (t.ex. riskanalys, verifieringsrapporter och riskbedömningsresultat) i samband med granskningsprocessen för deklarationer och potentiella oriktigheter och kringgående avseende CBAM-registrets back-end (ytterligare utredning). Integrerar information och funktionalitet mellan utredningar, riskhantering och ett säkert forum för respektive verksamhet. |
|
|
CBAM-referensdata |
Primär källa till alla CBAM-referensdata; säkerställer konsekvens och integritet av data i alla CBAM-komponenter (direkt eller indirekt). |
|
|
CBAM-data för rapportering, resultattavlor, anmälningar och dokumenthantering |
Viktigt verktyg för att spåra och övervaka CBAM-systemet och för insamling och analys av nyckelprestationsindikatorer och relevanta verksamhetsmått. Används för att förmedla verksamhetsinformation till relevanta användare av CBAM-systemet. Detta innefattar förmågan att svara på anmälningar vid behov. Används för förvaring, hämtning och hantering av dokument som påverkar många delar av CBAM-systemet. |
|
|
CBAM-data för säkert forum |
Plattform för tillfällig kommunikation samt för utbyten av känslig information mellan alla myndigheter som ansvarar för genomförandet av CBAM-förordningen (nationella behöriga myndigheter, nationella behöriga tullmyndigheter, kommissionen, övriga myndigheter, så som Eppo och Olaf m.fl.). All annan strukturerad och/eller ostrukturerad information (eller data) som hämtas från och/eller extraheras från CBAM-systemet och lagras och/eller behandlas i förvarings- och mediaplatser utanför CBAM-systemet. |
|
|
Åtkomsthantering för CBAM |
Användarnas (t.ex. deklaranter, medlemsstaternas tullmyndigheter och EU-myndigheter) åtkomstuppgifter samt inloggningsdata och åtkomsthanteringsdata för CBAM-systemet. |
|
|
Operatörer i tredjeländer och deras anläggningar |
Tillåter operatörer av anläggningar i tredjeländer som producerar varor på vilka CBAM ska tillämpas att registrera/avregistrera (t.ex. när verksamheten upphör) sig som CBAM-operatörer och tillhandahålla relevant information om produktionsprocesser eller produktionsmetoder, kvalificeringsparametrar, utsläppsdata, verifieringsrapporter osv. Den relevanta verifieringsrapporten kan göras tillgänglig för CBAM-deklaranter (denna information innefattar konfidentiella data om produktion och kvalificeringsparametrar som kanske inte är tillgänglig för deklaranter utan endast för kommissionen och nationella behöriga myndigheter). |
|
|
CBAM-funktioner för deklaranter/importörer |
Primära verksamhetsfunktioner som utförs av deklaranten/handlaren och bygger på processer som utförs/inleds via deklarantportalen för CBAM.
|
|
|
Kommissionens CBAM-funktioner |
Primära verksamhetsfunktioner som utförs av kommissionen och bygger på processer som utförs/inleds via CBAM:s deklarantportal. |
|
|
CBAM-funktionen för övervakning av bristande efterlevnad, utredning av kringgående och riskhantering. |
CBAM-informationssystem som används för att spåra, övervaka och belysa potentiella eller bekräftade fall av oriktigheter och bristande efterlevnad i CBAM-systemet. |
|
|
Nationella behöriga myndigheters funktioner |
Primära verksamhetsfunktioner som utförs av medlemsstaternas nationella behöriga myndigheter (eller nationella behöriga tullmyndigheter) och bygger på processer som utförs/inleds via CBAM-portalen för nationella behöriga myndigheter. |
|
|
Funktioner för operatörer av anläggningar i tredjeländer och ackrediterade kontrollörer |
Primära verksamhetsfunktioner som utförs av operatörer och anläggningar i tredjeländer och ackrediterade kontrollörer och bygger på processer som utförs/inleds via CBAM-portalen för operatörer och anläggningar i tredjeländer. |
|
4.3.Digitala lösningar
|
|
|
CBAM-registrets högnivåarkitektur kommer att utgöras av tre lager: ·Portallagret erbjuder olika portaler för var och en av CBAM-registrets olika användargrupper: CBAM-deklaranter, operatörer av anläggningar i tredjeländer, nationella behöriga myndigheter för CBAM, kommissionen, nationella behöriga tullförvaltningar, Olaf och övriga kommissionens avdelningar. ·Åtkomsthanteringslagret: För hantering av autentisering och godkännande av CBAM-registrets användare. De nationella behöriga myndigheterna kommer att tillhandahålla och hantera CBAM-deklaranternas åtkomst (förväntas vara över 200 000 enheter 2026) medan kommissionen kommer att göra samma sak för operatörer i tredjeländer (uppskattas vara 50 000 enheter 2026) och varje förvaltning i medlemsstaterna och EU ansvarar för sina egna användares åtkomst. ·Back-end: Stöder all data- och regelhantering som krävs för CBAM samt alla interaktioner med externa system. Observera: Stöder all data- och regelhantering som krävs för CBAM samt alla interaktioner med externa system. Observera: oCBAM kommer att använda många arbetsflöden, anmälningar och informationsutbyten mellan kommissionen, nationella behöriga myndigheter och CBAM-deklaranter, särskilt när det gäller inlämning och granskning av deklarationer (inklusive riskbedömning). oFörvaltningen av deklarantkonton, hanteringen av CBAM-certifikat (potentiella ekonomiska tillgångar), riskhanteringen och det säkra informationsutbytet ställer höga säkerhetskrav. |
4.4.Interoperabilitetsbedömning
|
CBAM har en gränsöverskridande design eftersom den stöder CBAM-livscykeln i hela EU, särskilt orkestreringen av riskbedömning och granskning av CBAM-deklarationer hos alla nationella behöriga myndigheter och kommissionen. Samarbetet mellan nationella tullsystem kommer att säkerställas genom utnyttjande av kommissionens it-tjänster och it-gränssnitt (så som SURV3, EU CSW-CERTEX) samt av nya komponenter som är särskilt designade för CBAM-ändamål. CBAM-registret är designat för att stödja interoperabilitet genom att betona användning av gränssnitt som är öppna, modulära, frikopplade och robusta. Det kommer att interagera med nationella CBAM-system, med den gemensamma centrala plattformen, GD Skatter och tullars och nationella tullförvaltningars tullsystem i EU och med övriga generaldirektorats system via öppna gränssnitt Den centrala CBAM-datakatalogen kommer att använda befintliga gränssnitt i tullsystemen i EU som hanteras av GD Skatter och tullar och kommer att definiera särskilda format för registerposter för tullimport och aktiv förädling som ska tillhandahållas av de nationella tullförvaltningarna. De nya gränssnitten med de nationella tullsystemen kommer att offentliggöras i början av 2024 för att de nationella tullförvaltningarna ska få tillräcklig ledtid för att förbereda sina system. S2S-gränssnittet mellan CBAM-registret och den gemensamma centrala plattformen kommer att bygga på ett strukturerat utbyte av meddelanden och kommer att vara tillgängligt i början av 2024 för att ge tillräcklig ledtid för både CBAM-registret och den gemensamma centrala plattformen att integrera sina respektive gränssnitt före mitten av 2025. S2S-gränssnittet mellan CBAM-registret och de nationella CBAM-systemen (som ska utvecklas av medlemsstaterna) kommer att bygga på strukturerade utbyten av meddelanden, och det gränssnittet ska också vara tillgängligt i början av 2024. S2S-gränssnittet med systemen hos andra EU-myndigheter kommer att specificeras och utvecklas bilateralt medan CBAM-registret utvecklas och byggs upp. Alla dessa gränssnitt kommer att baseras på strukturerade meddelanden och kommer så långt som möjligt att följa EU:s tull datamodell och bilaga B till unionens tullkodex. Det kommer att hänvisas till A2B- och B2B-specifikationerna i genomförandeakten för CBAM. Begränsningar för återanvändbarhet Återanvändbarhet är centralt för de arkitekturprinciper som antagits för CBAM:s centrala register. Det finns två sidor av återanvändbarhet: CBAM-registrets användning av externa tjänster och återanvändning av komponenter när CBAM-registret byggs. Återanvändbarhet av GD Skatter och tullars tjänster och komponenter CBAM-registret kommer att använda de EU-tulltjänster som erbjuds av GD Skatter och tullar rakt av för att ·hämta handlarens Eori-information, ·få de tullimportposter som finns tillgängliga från Surveillance 3, ·få CBAM-varorna från Taric-systemet, ·erbjuda tjänsten för replikering och validering av CBAM-godkännanden till de nationella tullsystemen via EU CSW-CERTEX, ·utbyta information säkert med CRMS2-systemet. Åtkomsthanteringen för CBAM-registrets portaler kommer att anförtros UUM&DS, vilket medför att de medlemsstater som vill kan återanvända CBAM-deklaranters tullanvändaruppgifter för att ge dem åtkomst till deklarantportalen och att kommissionen kan bevilja åtkomsträttigheter till operatörer av anläggningar i tredjeländer med deras EU Login-autentiseringsuppgifter. CBAM-registret kommer att återanvända flera tekniska komponenter från GD Skatter och tullar och företagens it-landskap utan att kompromissa med efterlevnaden av den flyttbarhetsprincip som tas upp i arkitekturöversikten i bilaga 2, nämligen följande: ·GD Skatter och tullars TSOAP-mellanvaruarkitektur som kommer att återanvändas i CBAM-registrets alla delar. ·COTS-produkterna Elk och Kafka för övervakning och revision. ·Källorna till tullens ramverk för applikationshantering (TATAFng) från GD Skatter och tullar. ·Dokumentationen och källkoden för beslutshanteringssystemet för tullen från GD Skatter och tullar för att bygga systemet för CBAM-godkännanden. ·Dokumentationen och källkoden för kundreferenssystemet från GD Skatter och tullar för att tillhandahålla CBAM-godkännandena till de nationella tullsystemen för deras kontroll vid importklarering. ·Dokumentationen och källkoden för tullriskhanteringssystem 2 (CRMS2) från GD Skatter och tullar för att tillhandahålla ett säkert forum för informationsutbyte. ·GD Skatter och tullars TEMPO-metod, inklusive PM². ·GD Skatter och tullars två datacenter för testning och integrering så länge GD Skatter och tullar ansvarar för driften av CBAM-registret, tillsammans med deras brandvägg, aktiv-aktiv-klustring, belastningsutjämning och aktiv-passiv-arkitektur för att säkerställa skalbarhet, hög tillgänglighet, katastrofåterhämtning och en del av säkerheten som CBAM-registret behöver. Det bör noteras att GD Skatter och tullar har följt GD Digitala tjänsters alla rekommendationer sedan 2014 vid utformningen av verksamhetstjänster, datatjänster och samhällstjänster för att ta fram SOA-applikationer. Återanvändbarhet från EU:s företagstjänster och -komponenter CBAM-registret kommer att använda EU Login för autentisering av CBAM-deklaranterna i medlemsstaterna som är UUM&DS-typ D, av operatörer av anläggningar i tredjeländer och av alla tjänstemän vid nationella behöriga myndigheter, vid kommissionen, vid de nationella tullförvaltningarna och vid övriga kommissionens avdelningar. CBAM-registret kommer att använda tullens eIDAS eID-nätverk för autentisering av CBAM-deklaranterna från medlemsstaternas UUM&DS-typ A, B och C. CBAM-registret kommer att använda UUM&DS för godkännande av alla användare. En migration från UUM&DS till EU-åtkomst kommer att övervägas när alla funktionaliteter hos UUM&DS erbjuds av EU-åtkomst, inklusive stöd för tullens eIDAS eID-nätverk. CBAM-registret kommer att göra den offentliga CBAM-informationen tillgänglig på webbplatsen Europa. GD Skatter och tullar är också ivriga att maximera återanvändningen av företagstjänster och -komponenter som skulle uppfylla en del av CBAM-kraven, minska riskerna med ett snabbt inrättande och kvalitetssäkra driften samtidigt som kapitalutgifterna och driftskostnaderna sänks. |
4.5.Åtgärder till stöd för digitalt genomförande
|
CBAM-förordningen definierar inrättandet av CBAM-registret i två perioder som delas upp i tre på varandra följande faser: ·Periodperspektiv: Ett progressivt inrättande under en övergångsperiod från och med fjärde kvartalet 2023 till och med fjärde kvartalet 2025, följt av en slutgiltig period från och med första kvartalet 2026. oUnder övergångsperioden rapporterar CBAM-importörer utsläppen från sina importerade varor varje kvartal men behöver inte köpa eller överlämna certifikat. Detta är inkörningsperioden för CBAM-systemet. oUnder den slutgiltiga perioden, med början från och med den 1 januari 2026, måste CBAM-deklaranter vara godkända, deklarera sina utsläpp en gång per år, köpa certifikat för att hålla sina CBAM-konton på en balans på minst 80 procent mellan utsläpp och köpta certifikat samt överlämna certifikaten tillsammans med årliga deklarationer. ·Fas- och delperspektiv: oCBAM fas 1: ”CBAM-rapporterna” från importörerna av CBAM-varor (så kallad del 1), som ska användas under hela övergångsperioden från och med fjärde kvartalet 2023 (utanför tillämpningsområdet för projektplanen). oCBAM fas 2: ”CBAM-rapporterna” som tillhandahålls av importörerna av CBAM-varor (del 1), CBAM-deklarantgodkännande och registrering av operatörer av anläggningar i tredjeländer (så kallad del 2) från och med den 31 december 2024 i väntan på den slutgiltiga perioden. oCBAM fas 3: Del 2 byggs ut med CBAM-deklarationer och certifikat tillsammans med den fullständiga CBAM-kontohanteringen (så kallad del 3) från och med början av den slutgiltiga perioden men utan del 1-”CBAM-rapporter” från och med slutet av övergångsperioden den 31 december 2025. |
|
Inrättande av CBAM-registret i två faser/delar CBAM fas 1 (genomförande av CBAM del 1 och dess drift från och med fjärde kvartalet 2023 till och med slutet av 2025) täcks helt av projektplanen för övergångsperioden. De två figurerna nedan visar tillvägagångssättet för att leverera hela tillämpningsområdet för det slutgiltiga systemet i två faser, med användargrupper, de externa system som är aktiva och de huvudenheter som hanteras inom tillämpningsområdet för respektive faser. Se nästa avsnitt för definitionen av externa system och enheter. Tillämpningsområde för CBAM del 2: Efter del 1, ”CBAM-rapporterna” från importörerna av CBAM-varor, kommer del 2 ”CBAM-godkännande och anläggningar” (båda i grönt i diagrammen nedan) som tas i drift den 31 december 2024 i enlighet med CBAM-förordningen. Både del 1 och del 2 kommer att underhållas och utvecklas vidare under återstoden av övergångsperioden. ”CBAM-godkännande och anläggningar” kommer att integreras i det definitiva CBAM-systemet medan ”CBAM-rapporterna” kommer att fasas ut i slutet av övergångsperioden. Under del 1 och del 2 upprättas ett gränssnitt för CBAM-registret med de nationella tullimportsystemen, med de nationella tullsystemen för aktiv förädling och med GD Skatter och tullars stödjande tullsystem i EU för att främja efterlevnad med en minimal börda för handeln. Del 2 av CBAM bereder väg för det slutgiltiga systemet genom att leverera dess första komponent. Tidslinje för CBAM fas 2: Den börjar den 31 december 2024 och slutar den 31 december 2025, när den slutgiltiga perioden börjar. Användargrupperna utökas med operatörer av anläggningar i tredjeländer medan CBAM-deklaranter måste erhålla nödvändiga godkännanden för den slutgiltiga perioden. |
|
Tillämpningsområde för CBAM del 3: Delen ”CBAM-deklarationer, konton och riskhantering” (lila i diagrammet nedan) kommer att tas i drift i början av den slutgiltiga perioden som har planerats till den 1 januari 2026. Denna del utgör kärnan i det slutgiltiga CBAM-systemet. CBAM del 3 inkluderar även gränssnitten med de nationella importsystemen för CBAM-godkännanden via EU CSW-CERTEX, den gemensamma centrala plattformen för köp av CBAM-certifikat, utsläppshandelssystemet, Olaf och de nationella behöriga myndigheternas system. Vidare utökar den CBAM-registret med CBAM-certifikatfunktioner samt alla riskhanteringsfunktioner. Eftersom modulerna för CBAM-certifikat och riskhantering behandlar konfidentiell information och övervakar fall med kringgående och bristande efterlevnad hanterar CBAM del 3 känslig information och kräver högsäkerhetsprocesser. Denna del kommer att underhållas och utvecklas vidare under den slutgiltiga perioden. Tidslinje för CBAM fas 3: Den börjar den 1 januari 2026 och sammanfaller med den slutgiltiga perioden. Under denna fas kommer endast delarna 2 och 3 av CBAM att vara i drift parallellt och i nära samverkan, eftersom del 1 var specifik för övergångsperioden och fasas ut. Användargrupperna utökas med de nationella tullförvaltningarna. Tillämpningsområde för CBAM del 3: Delen ”CBAM-deklarationer, konton och riskhantering” (lila i diagrammet nedan) kommer att tas i drift i början av den slutgiltiga perioden som har planerats till den 1 januari 2026. Denna del utgör kärnan i det slutgiltiga CBAM-systemet. CBAM del 3 inkluderar även gränssnitten med de nationella importsystemen för CBAM-godkännanden via EU CSW-CERTEX, den gemensamma centrala plattformen för köp av CBAM-certifikat, utsläppshandelssystemet, Olaf och de nationella behöriga myndigheternas system. Vidare utökar den CBAM-registret med CBAM-certifikatfunktioner samt alla riskhanteringsfunktioner. Eftersom modulerna för CBAM-certifikat och riskhantering behandlar konfidentiell information och övervakar fall med kringgående och bristande efterlevnad hanterar CBAM del 3 känslig information och kräver högsäkerhetsprocesser. Denna del kommer att underhållas och utvecklas vidare under den slutgiltiga perioden. Tidslinje för CBAM fas 3: Den börjar den 1 januari 2026 och sammanfaller med den slutgiltiga perioden. Under denna fas kommer endast delarna 2 och 3 av CBAM att vara i drift parallellt och i nära samverkan, eftersom del 1 var specifik för övergångsperioden och fasas ut. Användargrupperna utökas med de nationella tullförvaltningarna. |
|
CBAM fas 3 – Högnivåarkitektur |
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 26.2.2025
COM(2025) 87 final
BILAGOR
till
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning
om ändring av förordning (EU) 2023/956 vad gäller förenkling och förstärkning av mekanismen för koldioxidjustering vid gränsen
{SWD(2025) 58 final}
BILAGA I
Bilaga IV ska ändras på följande sätt:
(1)I punkt 4 ska tredje meningen utgå.
(2)Punkt 4.1 ska ändras på följande sätt:
(a)Inledningsfrasen ska ersättas med följande:
När tillförlitliga uppgifter för exportlandet inte kan tillämpas på en typ av varor ska de standardiserade värdena baseras på den genomsnittliga utsläppsintensiteten för de tio exporterande länder med de högsta utsläppsintensiteterna för vilka tillförlitliga uppgifter kan tillämpas på den typen av varor.”
(b)Den femte meningen ska utgå.
(3)I punkt 7 ska andra stycket ersättas med följande:
”Om deklaranter för varor producerade i ett tredjeland, en grupp av tredjeländer eller en region inom ett tredjeland, på grundval av tillförlitliga uppgifter kan visa att alternativa regionspecifika anpassningar av standardiserade värden är lägre än de standardiserade värden som fastställts av kommissionen, får sådana regionspecifika anpassningar användas.”
BILAGA II
Följande bilaga ska införas som bilaga VII:
”BILAGA VII
Det tröskelvärde som avses i artikel 2.3a
1. Det tröskelvärde som avses i artikel 2.3a ska vara 50 ton nettovikt.
2. För att fastställa tröskelvärdet ska följande metod användas:
där
– är den viktbaserade gräns i ton som gör det möjligt att fånga upp en viss målandel av utsläppen
–Årliga utsläpp per importör: ,
– är den importerade volymen i ton per importör av KN-numret
– är antalet KN-nummer som importerats av importören inom de fyra berörda sektorerna (aluminium, cement, gödselmedel, järn och stål)
– är utsläppsintensiteten för KN-nummer 1
–: De totala utsläppen i CO2 från de fyra berörda CBAM-sektorerna, dvs. summan av motsvarande utsläpp för alla importörer: , där är antalet importörer
–: den totala volym i ton CBAM-varor som importerats av importören
– är en indikatorfunktion som är lika med när (dvs. när en importör importerar volymer som överstiger den viktbaserade gränsen ), 0 i annat fall
För att fånga upp osäkerheten när det gäller förändringar i handelsmönstren samtidigt som miljömålet i denna förordning bibehålls ska en marginal på 0,25 procentenheter läggas till de nivå på 99 % av de inbäddade utsläppen som anges i artikel 2.3a i denna förordning.
För enkelhetens skull ska tröskelvärdet avrundas till närmaste tiotal.
Senast i juli varje kalenderår ska kommissionen, på grundval av importuppgifter som omfattar en referensperiod av 12 månader som föregår den månad 2 då denna bedömning görs, bedöma om det värde som erhålls från metoden avviker med mer än 5 ton från det tröskelvärde som fastställs i punkt 1.”
