EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 5.6.2025
JOIN(2025) 140 final
GEMENSAMT MEDDELANDE TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
En internationell digital strategi för Europeiska unionen
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 5.6.2025
JOIN(2025) 140 final
GEMENSAMT MEDDELANDE TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
En internationell digital strategi för Europeiska unionen
En internationell digital strategi för Europeiska unionen
Den digitala revolutionen och AI-revolutionen omformar ekonomier och samhällen i Europa och över hela världen. Ekonomiska aktörer och länder som kan behärska tekniken får inte bara en avgörande ekonomisk fördel när det gäller konkurrenskraft och effektivitet, utan kan också använda den för att stärka sitt nationella försvar och öka sin säkerhet, samt se till att den är anpassad till det egna samhällets grundläggande värden. Omvänt riskerar de som är sena med att utnyttja tekniken att hamna på efterkälken ekonomiskt och undergräva sin suveränitet.
I detta sammanhang är EU fast beslutet att stärka sin tekniska konkurrenskraft och innovationsförmåga och samtidigt samarbeta med partner och allierade för att stödja deras egen digitala omställning. Inget land eller region kan hantera den digitala revolutionen och AI-revolutionen på egen hand. EU står fast vid sitt engagemang i den regelbaserade världsordningen och i försvaret av sina grundläggande värderingar.
För EU:s konkurrenskraft, ekonomiska säkerhet och försvarskapacitet är det avgörande att EU samarbetar nära med EU:s partner och tekniska allierade för att förbättra de europeiska teknikföretagens förmåga att förnya sig och växa globalt. Samordnade EU-insatser krävs för att säkerställa att den globala digitala förvaltningen stöder EU:s intressen och grundläggande värderingar.
I denna strategi fastställs den grund på vilken EU kommer att ta itu med dessa mål på ett samordnat sätt.
1.Digitalt som en central del av EU:s yttre åtgärder
I det nuvarande geopolitiska skedet är EU fortfarande en tillförlitlig och förutsägbar partner, som har åtagit sig att stärka sina befintliga förbindelser med allierade globalt och skapa nya ömsesidigt fördelaktiga partnerskap med dem som är villiga att arbeta mot gemensamma mål. EU:s stöd till den regelbaserade världsordningen står fast och är förenligt med värdena demokrati, rättsstatsprincipen och grundläggande rättigheter.
EU:s växande nätverk av bilaterala och regionala partnerskap gör det möjligt för EU att bli starkare på världsarenan och bygga upp koalitioner i strävan mot gemensamma mål i viktiga internationella forum och organisationer. Från att forma normer i multilaterala forum till att fördjupa bilaterala partnerskap är EU:s mål att göra framsteg med konkreta och omedelbara prioriteringar samt skydda och främja EU:s strategiska intressen 1 .
Såsom betonas i Draghi-rapporten 2 förklaras den ökande produktivitetsklyftan mellan EU och USA sedan mitten av 1990-talet till stor del av USA:s överlägsna förmåga att förnya sig, expandera globalt och göra framsteg inom tekniksektorn. EU står också inför risken för att dess tekniska och ekonomiska beroende ökar och risken för kritiskt teknikläckage. Såsom anges i ProtectEU-strategin 3 suddas gränserna mellan offline- och onlinehot ut alltmer och EU måste samarbeta bättre med sina partner för att bekämpa teknikmissbruk.
Genom att stärka teknikens konkurrenskraft och innovationsförmåga, i enlighet med EU:s konkurrenskraftskompass 4 , kan EU bygga vidare på flera styrkor. EU har en stor och integrerad digital inre marknad och är världsledande när det gäller import och export av digitalt levererade tjänster 5 . Unionen har världsledande teknikföretag och ett ökande antal nystartade teknikföretag 6 . Den kan utnyttja forskning och innovation i världsklass och har kapacitet att tillhandahålla integrerade tekniska lösningar till partnerländer som vill upprätthålla sin digitala suveränitet och genomföra en människocentrerad digital omvandling.
Som en del av sitt politiska program för det digitala decenniet 2030 7 strävar EU efter att främja investeringar i infrastruktur, kompetens och forskning 8 för konnektivitet och skapa gynnsammare villkor för att EU:s omvälvande uppstartsföretag ska kunna växa fram och expandera. Eftersom teknik såsom AI, halvledarteknik, molnteknik och kvantdatorteknik i grunden förändrar det industriella landskapet såväl som försvars- och säkerhetslandskapet behöver Europa en industri som kan utforma, utveckla, tillverka och leverera denna teknik och dessa produkter snabbare och i stor skala.
En alltmer aktiv digital diplomati har byggt vidare på dessa starka inhemska grunder för att främja våra internationella prioriteringar och bygga upp partnerskap 9 . Investeringar och initiativ som lanserats inom ramen för Global Gateway, inbegripet i utvidgnings- och grannskapsländer, särskilt EU:s tillväxtplaner, visar den digitala sektorns strategiska betydelse ur geopolitisk, säkerhetsmässig och ekonomisk synvinkel.
Med utgångspunkt i EU:s styrkor, dess interna politik och åtgärder kommer den internationella digitala strategin för Europeiska unionen därför att inriktas på följande mål:
a)Stärka EU:s tekniska konkurrenskraft genom ekonomiskt samarbete och affärsmässigt samarbete. EU kommer att fortsätta att samarbeta med betrodda partner för att stärka sitt ledarskap inom framväxande teknik, bland annat genom forskning och innovation och genom att locka till sig utländska investeringar och talanger; använda sina internationella verktyg för att utveckla och främja EU:s tekniklösningar över hela världen, och utvidga sitt växande nätverk av digitala handelsavtal.
b)Främja en hög säkerhetsnivå för EU och dess partner. I linje med befintliga åtaganden 10 kommer EU att fortsätta att stärka sin cybersäkerhet och sitt cyberförsvar, särskilt när det gäller viktig kritisk infrastruktur; öka forskningssäkerheten och samtidigt förbättra forskningen på säkerhetsrelaterade områden; hantera hybridhot och utländsk informationsmanipulation och inblandning; förbättra IKT-försörjningskedjornas resiliens, säkerhet och stabilitet, även utanför EU:s gränser; ta itu med it-brottslighet genom gemensamma insatser 11 , bland annat genom bilateralt och multilateralt samarbete; främja betrodda leverantörer av digital teknik, inbegripet teknik med dubbla användningsområden såsom AI och kvantteknik.
c)Forma en global digital förvaltning och standarder med ett nätverk av partner. EU kommer att fortsätta att främja sin värdebaserade strategi för digital förvaltning och digitala standarder för att forma en global digital omvandling som är människocentrerad, tillförlitlig och respekterar mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Genom att agera beslutsamt kan EU vara en drivkraft för ansvarsfulla tekniska framsteg på den globala arenan.
2.Skala upp EU:s globala nätverk av partner
EU har utvecklat starka regionala och bilaterala digitala samarbeten med partner genom handels- och teknikråd på ministernivå 12 , liksom digitala partnerskap 13 och digitala dialoger 14 . Unionen upprätthåller cyberdialoger med ett brett spektrum av partner 15 , och digitala frågor är ett allt viktigare inslag i de skräddarsydda övergripande och strategiska partnerskapen 16 .
Det digitala samarbetet bygger också på partnerländernas associering till viktiga EU-program, särskilt Horisont Europa 17 och programmet för ett digitalt Europa 18 , för avancerad forskning och innovationssamarbete och införandet av digital teknik.
Att främja harmoniseringen av viktiga strategier för digital omvandling, investera i säker digital konnektivitet och främja innovation står också i centrum för EU:s samarbete med utvidgnings- och grannskapsländerna, via instrument som djupgående och omfattande frihandelsavtal eller stabiliserings- och associeringsavtal. Dessa handelsavtal och andra relaterade instrument, såsom tillväxtplanerna för västra Balkan 19 , Moldavienfaciliteten 20 och Ukrainafaciliteten 21 , utgör en strategisk grund för en gradvis integrering av kandidatländerna på den digitala inre marknaden 22 .
EU håller på att utveckla en ny pakt för Medelhavsområdet med partner i det södra grannskapet, som bygger på 2021 års agenda för Medelhavsområdet, för att fördjupa vårt politiska engagemang och stärka samarbetet på områden av ömsesidigt intresse, särskilt på det digitala området.
EU utvidgar kontinuerligt sitt nätverk av frihandelsavtal 23 och digitala handelsavtal 24 . I dessa avtal fastställs bland annat höga standardregler för digital handel som säkerställer onlinemiljön för konsumenter, ger företagen insyn, förutsebarhet och rättssäkerhet samt förhindrar eller undanröjer omotiverade hinder för digital handel, inbegripet för gränsöverskridande dataflöden. Dessutom samarbetar kommissionen med andra ledande tillsynsmyndigheter och verkställande myndigheter och bygger upp nya nätverk för digitala tjänster och AI.
Global Gateway-strategin erbjuder en möjlighet att främja partnerskap, politiska dialoger och investeringar med länder runtom i världen, bland annat genom den digitala alliansen mellan EU och Latinamerika/Karibien 25 , det administrativa arrangemanget med Smart Africa 26 , Team Europe-initiativet för Centralasien 27 och paket för den digitala ekonomin med partner i Afrika, Asien och Latinamerika 28 , bland annat med de minst utvecklade länderna. Partnerskapen för ren handel och rena investeringar 29 gör det möjligt för EU att ta itu med kopplingarna mellan digitala frågor, handel och ren teknik.
Det finns en växande aptit över hela världen för digitala samarbeten med EU, och det nuvarande globala landskapet kräver nya, djupare och mer flexibla samarbetsformer för att främja ömsesidigt fördelaktiga partnerskap som erkänner de framsteg som gjorts av många av EU:s partner på den digitala arenan, från digitalisering av statliga tjänster till underlättande av elektroniska betalningar, från stöd till medborgarnas rättigheter till utveckling av lokal resiliens. EU kommer att fortsätta att söka samarbeten – inte bara med dem som länge varit likasinnade partner, utan med alla länder som EU delar delar gemensamma mål med.
Inför behovet av att påskynda den digitala omställningen i ett mer utmanande geopolitiskt sammanhang kommer EU därför att skala upp sitt globala nätverk av partner i fyra riktningar:
1)Fördjupa sina befintliga digitala partnerskap och dialoger för att främja samarbete på viktiga områden, såsom forskning och innovation, industriellt och politiskt samarbete om framväxande teknik, transparens och resiliens i globala leveranskedjor, säkerhet och hållbarhet för digital infrastruktur, AI-utbyggnad och innovation, med fokus på ömsesidiga ekonomiska fördelar och ökad ekonomisk säkerhet. EU kommer att föreslå en mer betydande integrering av ytterligare prioriteringar i dessa partnerskap, såsom cybersäkerhet, forskningssäkerhet, skydd av känslig teknik och aspekter som rör teknik med dubbla användningsområden. Unionen kommer att fortsätta att engagera sig i ett ökat regleringssamarbete. Fördjupningen av de digitala partnerskapen och dialogerna kommer också att innebära att företagen från EU och partnerländerna får en stärkt roll, att samarbetet mellan företag och mellan företag och myndigheter stimuleras och att investeringsmöjligheterna sätts i fokus.
2)Utvidga det befintliga samarbetsnätverket, genom att inrätta nya digitala partnerskap och dialoger och utvidga nätverket av digitala handelsavtal. Prioriterade partner kommer att fastställas på grundval av EU:s prioriteringar och det befintliga bilaterala och regionala samarbetet på EU- och medlemsstatsnivå. Inom ramen för Global Gateway kommer EU att arbeta för att öka de europeiska investeringarna i partnerländer, sammanlänka EU med centrum för digital tillväxt och bidra till EU:s ekonomiska säkerhet.
3)Sammanlänka dessa partnerskap så att de kan fungera som ett nätverk. I takt med att nätverket av partnerskap utvidgas, ökar också möjligheterna att arbeta tillsammans för gemensamma intressen. På samma sätt blir det allt viktigare att samarbeta när vi står inför gemensamma utmaningar. Samarbetet kan ske genom regelbundna tekniska utbyten om gemensamma utmaningar (t.ex. framväxande teknik, säker och betrodd konnektivitet, standardiserings- eller regleringssamarbete), utarbetande av gemensamma projekt (t.ex. forsknings- och innovationssamarbeten, pilotprojekt för interoperabilitet, gemensamma projekt i tredjeländer) och anordnande av ett nätverk med företrädare på hög nivå från EU:s partner, EU och EU:s medlemsstater.
4)Stärka säkerhets- och försvarspartnerskapen 30 när det gäller digitala frågor, med tanke på den ökande betydelsen av avancerad digital infrastruktur och teknik. Att utnyttja investeringar i avancerad teknisk kapacitet med dubbla användningsområden och främja EU:s säkerhets- och försvarsteknikindustri som en central partner och drivkraft för innovation inom AI, kvantteknik och annan ny teknik är en av prioriteringarna på detta område.
EU ser utvecklingen av AI som fundamental för mänsklighetens framtid, och något som inte kan inte reduceras till en tävlan om överlägsenhet bland avancerade AI-makter. Därför kommer EU att fortsätta att främja sin öppna och samarbetsinriktade modell för att utveckla tillförlitlig AI, som bygger på deltagande av forskare och den privata sektorn i så kallade AI-fabriker. I detta avseende kommer samarbete med likasinnade partner och allierade som delar EU:s respekt för rättsstatsprincipen och grundläggande och demokratiska värden att vara avgörande.
Exempel på kommande åtgärder:
·Förberedelse av potentiella nya digitala partnerskap och dialoger, i en Team Europe-strategi, som säkerställer ett nära samarbete med medlemsstaterna, industrin, berörda parter och partnerländer, även inom ramen för EU:s samarbete med grannskapsländerna.
·Inrättande av ett nätverk för digitalt partnerskap som involverar EU:s partner, EU och dess medlemsstater.
·Ett nära samarbete för att främja synergier mellan digitala partnerskap och de teknikrelaterade frågorna i EU:s säkerhets- och försvarspartnerskap.
·Utvidgning av nätverket för digitala handelsavtal och fortsatta förhandlingar om frihandelsavtal, inbegripet om digital handel.
3.EU:s erbjudande för teknikföretag
För att samarbeta med en bredare uppsättning betrodda partner kommer EU att utveckla ett integrerat erbjudande för teknikföretag. Det heltäckande erbjudandet kommer att stödja införandet av säker och betrodd konnektivitet, digital offentlig infrastruktur, AI och programvarulösningar med mera. Målet kommer att vara att skräddarsy och kombinera tekniska komponenter i en modulär strategi – att balansera partnerländernas och EU:s intressen för att skapa ett paket med ömsesidiga fördelar. Detta kommer att kompletteras med kapacitetsuppbyggnad och åtgärder för att överbrygga den globala talangklyftan genom att samordna utbildningsinsatserna om digitala färdigheter med internationella partner. EU kommer att aktivt främja digitala lösningar som möjliggör mer energi- och resurseffektivitet inom tillverkning, tjänster och andra tillämpningar.
Erbjudandet för teknikföretag kommer att förvaltas gemensamt av EU och dess medlemsstater i en så kallad Tech Team Europe-strategi, i nära samarbete med EU-företag 31 , EU:s institutioner för utvecklingsfinansiering och exportkreditinstitut, med D4D-hubben 32 och paraplyinitiativet EU4Digital 33 som starka hjälpresurser. Erbjudandet kommer att bygga på befintliga externa finansieringsverktyg och investeringar från den privata sektorn. Det kommer att vara viktigt att samordna investeringarna genom de olika programmen, mellan den offentliga och den privata sektorn, och att fortsätta att förbättra företagsklimatet. Detta kommer att göras i nära samarbete med EU:s delegationer och nationella ambassader, till exempel via de informella digitala naven som EU har etablerat i ett antal partnerländer 34 för att främja samarbetet i Team Europe. I länder med vilka strategiska partnerskap har ingåtts eller håller på att förhandlas fram kommer erbjudandet att integreras i det befintliga eller förhandlade ramavtalet för partnerskap.
4.Prioriterade områden för samarbete med partnerländer
Samarbetet med partnerländerna kommer att omfatta följande områden:
Säker och betrodd digital infrastruktur
Säkerheten och resiliensen hos digitala nät och infrastrukturer är avgörande för att möjliggöra utveckling inom kritiska sektorer som energi, transport, finans och hälsa. Även om EU redan har visat ledarskap på detta område kommer arbetet att fortsätta, med hjälp av instrument som 5G-verktygslådan 35 , för att hjälpa partnerländer som är lika angelägna om behovet av att bygga upp sin digitala ekonomi på säkra grunder. I linje med det senaste meddelandet för att stärka säkerheten och resiliensen hos undervattenskablar 36 skulle denna strategi kunna utvidgas till undervattenskablar och annan kritisk digital infrastruktur. Detta skulle kunna bli ämnet för en årlig konferens för att fördjupa de tekniska kontakterna och förståelsen för möjligheter och säkerhetskrav för framtida vägar, partnerskap och finansiering, och bidra till Global Gateway-processen.
EU kommer att främja utbyggnaden av säker digital konnektivitet och hållbar infrastruktur över hela världen – i synnerhet säkra och betrodda 5G-nät, undervattens- och markbundna kablar, satellitkonnektivitet, internetinfrastruktur, superdatorer och datacentraler. EU kommer också att arbeta för att stödja sina partners resiliens genom diversifiering och integrering av nätverk, bland annat genom satellitanslutningar och andra former av icke markbundna nät. EU kommer att sträva efter att utveckla ett nätverk av säkra 37 undervattens- och markkommunikationskablar som förbinder EU med partnerländer samt suverän och resilient rymdkonnektivitet. Detta bör stödja EU:s roll som ett internationellt nav som kan hysa data- och datorkapacitet i ett resilient och tillförlitligt utrymme, utnyttja dataekonomins möjligheter och locka till sig investeringar i hållbara datacentraler, databehandling och AI-kapacitet. I samarbete med partnerländer kommer EU aktivt att försöka stödja digitala lösningar som möjliggör tillverkning, tjänster och andra tillämpningar som är mer energi- och resurseffektiva, minskar koldioxidavtrycket samt underlättar klimatanpassning och klimatresiliens.
|
Exempel på kommande åtgärder på området säker konnektivitet: ·Konnektivitet i Arktis är en strategisk prioritet för EU. EU kommer att samarbeta med sina partner för att öka stödet till projekt som främjar nya undervattenskabelvägar i regionen genom att utnyttja Fonden för ett sammanlänkat Europa för att katalysera offentliga och privata investeringar. ·Ett centralt inslag i Global Gateway-investeringarna i den digitala sektorn är ett nätverk av strategiska kabelinfrastrukturprojekt för undervattenskommunikation för att tillhandahålla säkra och resilienta förbindelser mellan EU och partnerländerna. Investeringarna omfattar följande: 1)BELLA, den första transatlantiska optiska fiberkabeln mellan EU, Latinamerika och Karibien som förbinder latinamerikanska forskningsinstitut, ger snabb tillgång till jordobservationsdata från Copernicuskomponenten i EU:s rymdprogram. Kabeln kommer att förlängas ytterligare i hela Centralamerika och Karibien och kommer att stödja utbyggnaden av högpresterande datorsystem i regionen. 2)Undervattenskabeln MEDUSA, som stöds av Europeiska kommissionen och EIB Global, kommer att tillhandahålla höghastighetsförbindelser mellan Medelhavets norra och södra kuster och kommer att utvidgas till Västafrika. 3)Blue-Raman består av ett planerat 11 700 km säkert undervattenskabelsystem som förbinder Europa med Indien, med landningar i Mellanöstern och östra Afrika, längs den ekonomiska korridoren som förbinder Indien och Europa via Mellanöstern. Med sin starka konnektivitetsdimension som kopplar samman Europa och Indien via Gulfregionen kommer det att underlätta utbytet av uppgifter och öka samarbetet med partnerländer. ·I EU:s Svartahavsstrategi erkänns Svarta havet som centralt för förbindelserna mellan Europa och Sydkaukasien, Centralasien och regioner längre bort. För att öka konnektiviteten och handeln med det östliga partnerskapet kommer EU att stödja riktade investeringar i digital infrastruktur, med utvecklingen av digitala länkar till Svarta havet i syfte att skapa säker internetuppkoppling med hög kapacitet, när förhållandena så tillåter. ·Team Europe-initiativet för Centralasien kommer att medföra förbättrad säker konnektivitet, i första hand till områden i Centralasien som saknar förbindelser eller har otillräckliga förbindelser, via satellit från EU:s privata sektor. ·IRIS², den nya säkra satellitbaserade konnektivitetskomponenten i EU:s rymdprogram, kommer att ge global täckning när hela konstellationen har satts in. I ett tidigt skede kommer pilotprojekt att upprättas i Afrika söder om Sahara. ·Team Europe-initiativet EU-Asean Sustainable Connectivity inom ramen för Global Gateway omfattar en digital komponent som främjar utbyggnaden av Copernicus spegelplats i Filippinerna till fler Asean-länder i, däribland Indonesien och Thailand. |
Ny teknik
·Artificiell intelligens: Såsom anges i den övergripande handlingsplanen för en AI-kontinent 38 kommer EU att fortsätta att samarbeta bilateralt, regionalt och multilateralt med betrodda partner för att locka till sig investeringar i EU, stödja upprättandet av globala lika villkor för tillförlitlig AI och främja en god styrning av AI globalt. EU kommer också att agera beslutsamt för att etablera sig som en föregångare när det gäller att tillämpa AI på vetenskap för sin egen konkurrenskraft och locka framstående forskare att välja Europa 39 . EU kommer vidare att söka samarbete med betrodda partner, särskilt när det gäller innovationsrelaterade aspekter av AI, såsom införandet av AI-fabriker utanför EU och deras anslutning till nätverket av EU:s AI-fabriker. Ett sådant samarbete kommer också att omfatta att ge tillgång till AI-modeller och AI-algoritmer, särskilt när det gäller projekt som rör AI för kollektiva nyttigheter (t.ex. att ta itu med klimatförändringar och stödja ren omställning, förbättra hälso- och sjukvården eller jordbruket). Detta samarbete kommer också att dra nytta av EU:s offentliga och kommersiella satellitdata och satellittjänster för att förbättra AI-drivna lösningar för att hantera globala utmaningar, såsom miljöövervakning och katastrofinsatser. Med tanke på att vissa AI-tillämpningar har dubbla användningsområden kommer EU att fortsätta att arbeta med den roll som artificiell intelligens spelar i den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) och den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP), i samarbete med medlemsstaterna för att säkerställa att EU:s gemensamma politik på dessa områden kan dra nytta av de tekniska framstegen inom AI.
·5G/6G: EU är globalt ledande inom innovation när det gäller avancerad konnektivitet, såsom 5G och fasta nätverkslösningar. Målet att upprätta gemensamma standarder för nästa generations hållbara design (6G) kräver samarbete med likasinnade länder, först och främst inom forskning och innovation samt standardisering. Den största utmaningen är utvecklingen och valet av 6G-teknik, särskilt teknik för radioaccessnät, inklusive integrering av markbundna och icke markbundna nät. EU:s industri kan leda 6G-utvecklingen i enlighet med EU:s standarder, särskilt när det gäller cybersäkerhet, interoperabilitet och efterlevnad av juridiska åtkomststandarder, och kommer att gynnas av samarbete med länder som har kompletterande styrkor i värdekedjan avseende bland annat mikroelektronik, enheter, molnteknik eller AI.
·Halvledare: Geopolitisk osäkerhet och den växande komplexiteten i leveranskedjorna för halvledare kräver en skräddarsydd, landsspecifik strategi som säkerställer att EU ingår partnerskap med globala ledare inom halvledarekosystemet samtidigt som dess egna tekniska, ekonomiska och säkerhetsmässiga intressen skyddas. EU kommer att fortsätta att samarbeta med länder där samarbete på områden som forskning och utveckling före det konkurrensutsatta stadiet och resiliens i leveranskedjan är till ömsesidig nytta. I linje med strategin för ekonomisk säkerhet 40 kommer EU också att försvara sina ekonomiska säkerhetsintressen, bland annat genom bilateralt, regionalt och multilateralt engagemang, uppmuntra informationsutbyte för att förhindra avbrott i leveranskedjan, minska riskerna och locka till sig globala talanger för att ta itu med kompetensklyftan i det europeiska halvledarekosystemet.
·Kvantteknik: Att främja gemensamma standarder och tillämpningar inom kvantteknik kräver ett robust internationellt samarbete, särskilt inom forskning och innovation. EU kommer att stärka banden med länder som erbjuder kompletterande styrkor i värdekedjan för kvantteknik, inklusive kvantdatorteknik, kvantdetektion, kvantkommunikation, säker postkvantkryptering och relaterade områden på ömsesidig basis. EU fortsätter att övervaka kvantteknikens roll i det framtida säkerhetslandskapet och upprätthåller regelbunden kontakt med Nato och andra relevanta partner på området. EU kommer att samarbeta med partnerländerna om konkreta tillämpningar av kvantteknik inom sektorspolitik, till exempel för att utveckla nya material.
Exempel på kommande åtgärder på området ny teknik:
·EU kommer att genomföra gemensamma forsknings- och innovationsprojekt inom kvantteknik med Japan, Sydkorea och Kanada.
·Som en del av handels- och teknikrådet mellan EU och Indien arbetar EU och Indien med att utveckla ett särskilt program som kommer att underlätta utbyte av talanger och främja halvledarkompetens bland studenter och unga yrkesverksamma.
·Inom ramen för den digitala alliansen mellan EU och Latinamerika och Karibien kommer EU att upprätta ett stabilt partnerskap för att sammanföra resurser för högpresterande datorsystem i Latinamerika och Karibien och förbättra deras interoperabilitet och integrering med det europeiska ekosystemet för högpresterande datorsystem.
·EU kommer att följa upp åtagandena från ministermötet mellan EU och Afrikanska unionen (maj 2025) för att samarbeta i utvecklingen av regionala innovationsekosystem, upprätta AI-strategier och ramar för digital förvaltning.
·EU kommer att stödja införandet av AI-fabriker i betrodda partnerländer, stödja dem i utvecklingen av deras datorinfrastruktur och samtidigt på ett säkert sätt ansluta dem till EU och dess ekosystem av AI-fabriker.
·EU kommer att samarbeta med medlemsstaterna för att beskriva områden där artificiell intelligens kan stödja genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken.
·EU kommer att fortsätta att stödja försvarsinnovation genom EU:s system för försvarsinnovation och utforska sätt att förbättra samarbetet med Ukraina på detta område.
·EU kommer att i nära dialog med betrodda partner som Norge och Ukraina undersöka nya sätt att stödja synergier med knutpunkten för försvarsinnovation.
Cybersäkerhet
I dagens hypersammankopplade värld och föränderliga geopolitiska landskap stannar inte cyberhot från statliga och icke-statliga aktörer vid gränserna. En cyberattack eller cyberincident i ett land kan ödelägga affärsverksamhet och infrastruktur över hela världen, och EU:s medborgare och företag förlitar sig på digitala produkter och lösningar från tredjeländer. Att stärka cybersäkerheten och cyberförsvaret, inbegripet kapaciteten att upptäcka, förbereda sig för och reagera på cybersäkerhetshot och cyberincidenter, och förbättra informationsutbytet om cyberhot med internationella partner för att förbättra responstiden och resiliensen, är en direkt investering i EU:s egen säkerhet. Ingenstans är detta mer sant än i EU:s grannskap, där EU står fast vid sitt åtagande att stödja utvidgningsländerna i deras utveckling av cybersäkerhet och cyberförsvarskapacitet.
EU har också de verktyg som krävs för att vara en global ledare inom cybersäkerhet. Genom cyberresiliensförordningen 41 fastställer EU en ny standard för produkter med inbyggd säkerhet. När länder över hela världen försöker säkra sina leveranskedjor kan EU med sin expertis inom produktsäkerhet erbjuda en kraftfull grund för internationella partnerskap. På ett liknande sätt uppstår marknadsmöjligheter på områden där EU har ett starkt europeiskt industriellt ledarskap, såsom kryptering och mycket säkra digitala produkter, när EU:s globala partner investerar i att säkra sin kritiska infrastruktur.
Med sin starka inverkan på företag och sjukhus är utpressningsprogram fortfarande ett globalt problem, som inget enskilt land kan bekämpa på egen hand. I linje med ProtectEU-strategin kommer EU att verka för ett starkare internationellt samarbete för att ta bort den infrastruktur som utpressare är beroende av, bryta deras finansiella livlinor, säkerställa effektivare sanktioner mot förövare och dem som underlättar brotten, samt ställa it-brottslingarna inför rätta.
Som en del av dessa insatser kommer EU också att främja ökad cyberresiliens i sektorer som i allt högre grad är beroende av digital teknik, såsom transport och smart rörlighet, där säker infrastruktur, data och tjänster är avgörande för att säkerställa operativ kontinuitet och allmänhetens förtroende.
Den senaste tidens insatser har säkerställt att de kandidatländer som är associerade till programmet för ett digitalt Europa kan få tillgång till den cybersäkerhetsreserv på EU-nivå som inrättades genom cybersolidaritetsakten 42 . Dessutom kommer Europeiska unionens cybersäkerhetsbyrå, Enisa, att fortsätta it-säkerhetssamarbetet med berörda tredjeländer, inbegripet kapacitetsuppbyggnad i kandidatländer och grannländer.
Exempel på kommande åtgärder på området cybersäkerhet:
·EU kommer att samarbeta med relevanta partner för att undersöka möjligheterna till avtal om ömsesidigt erkännande med avseende på cyberresiliensförordningen och partnernas respektive ramar för att underlätta efterlevnaden av kraven på cybersäkerhet för produkter.
·EU kommer att fortsätta samarbetet med partnerländerna för att stärka den globala cyberresiliensen och bidra till en fri, öppen, säker och trygg cyberrymd. Fast förankrad i Global Gateway-strategin kommer stöd till cybersäkerhet och cyberkapacitetsuppbyggnad att inriktas på att säkra kritisk infrastruktur och stärka cyberekosystemen, bland annat genom utveckling och genomförande av relevanta regelverk och politiska ramar samt cyberhygien och cyberkompetens.
·I FN och inom regionala säkerhetsorgan kommer EU att fortsätta att främja staters ansvarsfulla agerande i cyberrymden, baserat på den ram som stöds av FN:s generalförsamling. Detta inbegriper upprätthållande av internationell rätt, upprätthållande av internationellt accepterade normer för statliga handlingar i fredstid, utveckling av förtroendeskapande åtgärder och stöd till stater i uppbyggnaden av kapaciteten att genomföra dessa ramar.
·EU kommer att stärka sitt ansvarsåläggande av cyberattacker till fientliga aktörer, inbegripet statsbaserade aktörer, och fortsätta att utveckla de tillhörande sanktionsmekanismerna.
Verktygslåda för att hantera utländsk informationsmanipulation och inblandning
Tillsammans med sina partner kommer EU också att bättre skydda medborgarna från utländska kampanjer av informationsmanipulation och inblandning eller andra samhällsrisker som härrör från onlineplattformar. För att göra detta är det viktigt att säkerställa algoritmisk insyn i hur innehåll rekommenderas och modereras för att öka ansvarsskyldigheten och allmänhetens förtroende.
Detta är också relevant för kandidatländer, potentiella kandidatländer och grannländer, med tanke på deras specifika sårbarhet för desinformation och utländsk inblandning, och kommer i sin tur att göra det möjligt att stärka vår ömsesidiga resiliens, inbegripet demokratisk resiliens.
Exempel på kommande åtgärder på området utländsk informationsmanipulation och inblandning:
·Efter att ha utökat sitt arbete med att ansvarsålägga definierade aktörer för cyberattacker kommer EU att utöka ansvarsåläggandet av incidenter avseende utländsk informationsmanipulation och inblandning.
Digitala identiteter och digital offentlig infrastruktur
EU:s erfarenhet av att utveckla digitala identitetsplånböcker med öppen källkod och säker och dataskyddskompatibel digital offentlig infrastruktur har ett stort värde utanför EU:s gränser. Internationella samarbeten och arrangemang för ömsesidigt erkännande med viktiga partner kan förenkla gränsöverskridande verksamhet för företag och underlätta medborgarnas rörlighet. EU kommer särskilt att fortsätta samarbetet med tredjeländer (t.ex. Ukraina, Moldavien, västra Balkan, Japan, Indien och Egypten) för att uppnå en smidig gränsöverskridande användning av betrodda tjänster. Unionen kommer också att främja den europeiska interoperabilitetsramen 43 för att hjälpa partnerländerna att främja administrativ modernisering och gränsöverskridande digital integration, inbegripet anpassning till EU:s standarder och praxis. EU kommer att fortsätta att främja användningen av gemensamma specifikationer och öppna standarder för att säkerställa interoperabilitet, öppenhet och återanvändning 44 .
Exempel på kommande åtgärder på området digital offentlig infrastruktur:
·EU kommer att stödja utvecklingen av betrodda tjänster och lösningar för digital identitet (baserat på specifikationerna för den europeiska digitala identitetsplånboken), och sätta dem i centrum för en interoperabel och skalbar uppsättning digitala byggstenar och lösningar, inbegripet sådana med öppen källkod, för att stödja den digitala omvandlingen av offentliga förvaltningar och företag i partnerländerna. EU kommer också att fortsätta sitt arbete med Ukraina, Moldavien och västra Balkan för att förbereda deras gradvisa integrering i den europeiska digitala identitetsplånboken.
·EU kommer att samarbeta med länder som Indien, Egypten, Uruguay och Brasilien på området e-underskrifter och den digitala offentliga infrastrukturens interoperabilitet, i syfte att skapa fördelar för företag och medborgare både i EU och i partnerländerna.
·EU kommer att stödja en strategi för interoperabilitet som standard som bygger på den europeiska interoperabilitetsramen för att underlätta ett smidigt utbyte av uppgifter över gränserna.
·EU kommer att fortsätta att samarbeta med viktiga internationella partner (Japan, Indien, Singapore, Australien, Nya Zeeland, Malaysia) för att främja EU-modellen för e-fakturering, baserat på den europeiska standarden för e-fakturering och interoperabla tekniska specifikationer.
Onlineplattformar
EU:s förordning om digitala tjänster 45 skyddar demokrati, yttrandefrihet, integritet samt barns säkerhet och trygghet på nätet, och tillhandahåller en säker ram för försäljning av lagliga varor. Förordningen om digitala marknader 46 och EU:s konkurrenspolitik främjar de digitala marknadernas öppenhet, lika villkor och rättvis konkurrens mellan digitala aktörer. Dessa rättsakter kompletterar det skydd som dataskyddsförordningen 47 och konsumentskyddslagstiftningen ger i den digitala miljön.
Skyddet av och egenmakten för minderåriga online är en global prioritering. Enligt förordningen om digitala tjänster måste alla onlineplattformar säkerställa en hög nivå av integritet, säkerhet och trygghet för minderåriga i sina tjänster. Dessutom måste de största onlineplattformarna årligen bedöma och minska de systemrisker som deras tjänster medför – inbegripet när det gäller respekten för barnets rättigheter och skyddet av minderåriga mer generellt. Förordningen om digitala tjänster stöds och kompletteras av strategin för ett bättre internet för barn (BIK+). I synnerhet samfinansierar EU nätverket av telefonjourer i medlemsstaterna för att ta itu med spridningen av material med sexuella övergrepp mot barn på nätet. Globalt samarbete säkerställs via Inhope-nätverket med 55 jourlinjer över hela världen.
Ett starkt och konsekvent konsumentskydd på marknader online är en annan prioritering som EU delar med många av sina internationella partner och en fråga som upptar en central plats i förordningen om digitala tjänster tillsammans med ramar för konsumentskydd och produktsäkerhet Enligt förordningen om digitala tjänster måste alla marknadsplatser online uppfylla stränga standarder för säkerhet, öppenhet och ansvarsskyldighet för att säkerställa att olagliga och osäkra produkter inte kan säljas till konsumenter i EU genom deras tjänster. Meddelandet om e-handel 48 från 2025 kompletterar förordningen genom att fastställa nya åtgärder för att ta itu med utmaningar relaterade till den kraftiga ökningen av osäkra, förfalskade och på andra sätt olagliga produkter som säljs via onlineplattformar. EU kommer att prioritera samarbete med partnerländer och i multilaterala forum för att hitta gemensamma lösningar på gemensamma konsumentsäkerhetsrisker som härrör från onlinemarknadsplatser.
Exempel på kommande åtgärder på området onlineplattformar:
·EU kommer att fortsätta att främja sin regleringsstrategi och sina underliggande principer bilateralt och multilateralt och dela med sig av sin erfarenhet av att genomföra dem.
·EU kommer att anordna regionala evenemang med internationella organisationer, lagstiftare i tredjeländer, tillsynsmyndigheter och det civila samhället för att främja yttrandefrihet och säkerhet online.
5.Global digital förvaltning
För att främja sina mål på det digitala området kommer EU att fortsätta att tillämpa en multilateral strategi med flera parter och säkerställa ett meningsfullt deltagande av relevanta intressenter, inbegripet det civila samhället, den akademiska världen och den privata sektorn, på grundval av de starka befintliga banden med partnerländerna.
Genom EU:s digitala partnerskap och dialoger möjliggörs samordning före diskussioner i multilaterala och regionala forum, varigenom starka koalitioner skapas för att uppnå gemensamma mål i viktiga internationella forum och organisationer, såsom FN, G7, G20, OECD och Europarådet, samt globala institutioner för internetförvaltning. Framför allt kommer EU, tillsammans med G7-partnerna, att fortsätta att främja utvecklingen och användningen av standarder för ekonomisk säkerhet – även när det är relevant för digital teknik – med beaktande av olika kriterier såsom öppenhet, en diversifierad försörjning, säkerhet, hållbarhet, tillförlitlighet och pålitlighet.
FN:s globala digitala pakt antogs enhälligt som den första övergripande ramen för global digital förvaltning. I direktivet fastställs mål, principer, åtaganden och åtgärder för att utveckla en öppen, fri och säker digital framtid för alla. EU kommer att fortsätta att aktivt delta i genomförandet av den globala digitala pakten för att försvara dess resultat, och samtidigt säkerställa att insatserna inte dupliceras och maximera synergierna med den befintliga globala digitala arkitekturen, inbegripet ramen för internetförvaltning.
Utöver dessa processer kommer EU att fokusera på standardisering som ett viktigt verktyg för att främja sina mål. EU har styrkor att luta sig mot, däribland en stark forsknings- och innovationsbas, världsledande teknikföretag och många innovativa små och medelstora företag och nystartade företag som måste uppmuntras att ingå i internationella standarder. Genom att utnyttja EU:s standardiseringssystem för att öka sitt inflytande i fastställandet av internationella standarder för viktig digital teknik är EU:s målsättning att stärka industrins konkurrenskraft, främja digital och teknisk suveränitet och skydda och främja dess grundläggande värden och intressen samtidigt som man eftersträvar internationellt samarbete i standardiseringsarbetet. EU erkänner ITU:s viktiga roll i samband med global standardisering.
EU kommer också att fortsätta att försvara en regelbaserad, rättvis tilldelning av radiofrekvenser inom den globala ramen för Internationella teleunionen (ITU), där man erkänner att radiospektrumet är en knapp naturresurs som ligger till grund för alla trådlösa digitala tillämpningar.
Multilateralt samarbete är också avgörande för att ta itu med de digitala aspekterna av andra sektorer, inbegripet energisektorn på grund av den snabbt ökande energiefterfrågan orsakad av AI. EU deltar i internationella energiinitiativ, såsom Clean Energy Ministerial, som utvecklar samarbetsstrategier för att möta dessa utmaningar.
I takt med den digitala teknikens fortsatt snabba utveckling måste den globala internetförvaltningen anpassas till nya geopolitiska utmaningar, såsom fragmenteringsrisker, ökat missbruk av digitala verktyg för exempelvis nedstängning av internet och censur samt ökade digitala klyftor. Övergången till Web 4.0 – som drivs av kärnteknik som artificiell intelligens, utvidgad och virtuell verklighet, blockkedje- och kvantdatorteknik – medför dessutom nya förvaltningskomplexiteter som kräver uppdaterade, effektiva och inkluderande flerpartsramar. EU kommer att fortsätta att utforma en inkluderande flerpartsstrategi för internetförvaltning och har åtagit sig att kontinuerligt förbättra sin effektivitet och motsätta sig initiativ för statskontrollerade internetarkitekturer som skulle kunna splittra och undergräva den öppenhet och säkerhet som har kännetecknat internet sedan Tunisagendan 49 .
EU kommer att fortsätta att proaktivt försvara den allmänna tillgängligheten och integriteten hos internet som ett globalt, driftskompatibelt nätverk av nätverk, vilket återspeglar vikten av flerpartsmodellen för internetförvaltning, till exempel i de kommande omgångarna av forumet för förvaltning av internet och förhandlingarna om den 20-åriga översynen av världstoppmötet om informationssamhället (WSIS+20). EU erkänner ICANN:s centrala roll i förvaltningen av fundamenten för internets arkitektur.
Exempel på kommande åtgärder på området global digital förvaltning:
·EU kommer att arbeta för att säkerställa ordentlig uppföljning och översyn av genomförandet av åtagandena i den globala digitala pakten.
·EU kommer att arbeta som Team Europe för att säkerställa ett lämpligt resultat av förhandlingarna om översynen av världstoppmötet om informationssamhället (WSIS+20).
·EU kommer att stödja en internationell utvidgning och breddning av den öppna internetstacken, med hänvisning till den grundläggande strukturen för protokoll som möjliggör kommunikation och informationsutbyte på internet, för att tillgodose partnerländernas behov, inbegripet att öka förtroendet och säkerheten.
6.Ett konkurrenskraftigt och tryggt Europa, öppet för företag, anslutet till världen
I en instabil värld är EU en konsekvent, förutsägbar och pålitlig partner. När det gäller komplexa tekniska värdekedjor kan inget land och ingen region på egen hand göra framsteg när det gäller den digitala revolutionen och AI-revolutionen. EU:s interna och externa insatser för digital politik är nära sammanflätade och förstärker varandra ömsesidigt. Det är därför som EU inte bara främjar sin egen digitala sektor, från AI-fabriker till försvarsteknik, utan också ingår betydande partnerskap som medför synliga fördelar för EU:s medborgare och företag samt för EU:s partner.
Som förkämpe för multilaterala lösningar på globala utmaningar är EU orubblig i sitt stöd till FN, G7, G20, OECD och andra organ som gör det möjligt för oss att tillsammans ta itu med vår tids avgörande utmaningar.
EU är redo att med gemensamma krafter hitta nya, djupare och flexibla former av samarbete som främjar ömsesidigt fördelaktiga partnerskap, för att stärka Europas konkurrenskraft och säkerhet. EU kommer att fortsätta att engagera sig konstruktivt på grundval av respekten för den internationella regelbaserade ordningen.
Se Europeiska rådets slutsatser av den 17 april 2024 (på engelska): Europeiska rådet betonar också behovet av att stärka EU:s ledarskap i globala digitala frågor och uppmanar kommissionen och den höga representanten att utarbeta ett gemensamt meddelande i frågan (s. 10).
The future of European competitiveness, rapport av Mario Draghi, september 2024 (ej översatt till svenska).
Meddelande om ProtectEU: Europeisk strategi för inre säkerhet , COM(2025) 148.
Meddelande om en konkurrenskraftskompass för EU, (COM(2025) 30 final).
Se WTO .
COM(2025) 217, 28.5.2025 – EU startup and scale-up Strategy (ej översatt till svenska).
Se det fullständiga policyprogrammet för det digitala decenniet .
Så som beskrivs i meddelandet om kompetensunionen, COM(2025) 90 final.
Enligt rådets (utrikes frågor) slutsatser om digital diplomati i juni 2023.
Strategin Protect EU ((COM)2025 148), Gemensam vitbok om europeisk försvarsberedskap 2030 (ej översatt till svenska), EU:s strategi för en beredskapsunion (JOIN(2025) 130), den strategiska kompassen (7371/22).
Till exempel Europol .
Med USA och Indien.
Med Japan, Sydkorea, Singapore och Kanada.
Med Brasilien, Mexiko, Argentina, Australien och västra Balkan.
Indien, Japan, Sydkorea, Brasilien, USA, Ukraina och Förenade kungariket.
Med partner som Tunisien, Egypten och Jordanien.
Nitton länder är för närvarande associerade till Horisont Europa, förtecknade här . Dessutom förväntas Schweiz, Sydkorea och Egypten bli associerade 2025, medan associeringsförhandlingarna med Japan fortskrider.
Länder som är associerade till programmet för ett digitalt Europa förtecknas här .
Meddelande om ny tillväxtplan för västra Balkan, COM(2023) 691.
Se mer information om Moldavienfaciliteten .
Efter införlivandet av EU:s relevanta regelverk är till exempel Ukraina och Moldavien på väg att beviljas ömsesidig inremarknadsbehandling för roaming.
Frihandelsavtal med omfattande kapitel om digital handel har ingåtts med Förenade kungariket, Nya Zeeland och Chile och pågår med Indien, Indonesien, Thailand, Filippinerna och Malaysia.
Undertecknandet av avtalet om digital handel mellan EU och Singapore ägde rum den 7 maj 2025. Förhandlingarna om avtalet om digital handel med Sydkorea avslutades i mars 2025. Regler om gränsöverskridande dataflöden med Japan, som kompletterar frihandelsavtalet mellan EU och Japan, trädde i kraft i juli 2024.
https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_22_6963 .
Sedan 2022 har EU lanserat paket för den digitala ekonomin i Nigeria, Colombia, Demokratiska republiken Kongo, Kenya och Filippinerna.
https://commission.europa.eu/topics/eu-competitiveness/clean-industrial-deal_sv .
EU har säkrat sådana partnerskap med Förenade kungariket, Norge, Moldavien, Sydkorea, Japan, Albanien och Nordmakedonien.
Inklusive genom Global Gateway Business Advisory Group .
Hubben Digital for Development (D4D) är en plattform vars syfte att stärka det digitala samarbetet och samordningen mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater och partner i Afrika, Asien och Stillahavsområdet, Latinamerika och Karibien samt EU:s grannländer.
Paraplyinitiativet EU4Digital samlar EU-finansierade program som syftar till att utvidga fördelarna med den digitala inre marknaden till länderna i det östliga partnerskapet och till västra Balkan.
Kenya, Tanzania, Nigeria, Colombia, Brasilien.
Cybersäkerhet för 5G-nätverk – EU:s verktygslåda för riskreducerande åtgärder .
Gemensamt meddelande om EU:s handlingsplan för kabelsäkerhet , JOIN(2025) 9 final.
I linje med kommissionens Rekommendation om säkerhet och motståndskraft hos undervattenskabelinfrastrukturer , C (2024) 1181, och Gemensamt meddelande för att stärka säkerheten och motståndskraften hos undervattenskablar , JOIN(2025) 9.
Handlingsplan för AI-kontinenten , COM(2025) 165.
Meddelande om en strategi för ekonomisk säkerhet i Europa, COM(2023) 20 final.
Förordning (EU) 2024/2847.
Förordning (EU) 2021/694.
Del av meddelandet Europeiska interoperabilitetsramen – genomförandestrategi , COM(2017) 134.
Ett relevant exempel är applikationsprofilen Data Catalogue Vocabulary , som har blivit en faktisk standard och som underlättar harmoniserade metadatabeskrivningar och sömlös datadelning över gränserna.
Förordning (EU) 2022/2065 och om ändring av direktiv 2000/31/EG (förordningen om digitala tjänster) (EUT L 277, 27.10.2022).
Förordning (EU) 2020/1828.
Förordning (EU) 2016/679.
En omfattande EU-verktygslåda för säker och hållbar e-handel, COM(2025) 37.
Tunisagendan för informationssamhället , 18 november 2005.
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 5.6.2025
JOIN(2025) 140 final
BILAGA
till
Gemensamt meddelande till Europaparlamentet och rådet
En internationell digital strategi för Europeiska unionen
Bilaga
Pågående och planerade åtgärder
|
Mål |
beskrivning |
Partnerland/partnerregion/multilateralt |
Preliminär tidsplan |
|
1.Säker konnektivitet |
|||
|
Stöd till konnektivitet i Arktis |
Konnektivitet i Arktis är av strategisk betydelse för EU, och kommer att bidra till att minska datafördröjningen samt underlätta tillförlitliga dataflöden mellan EU, Grönland, Kanada, USA och Japan, tillhandahålla en alternativ kabelväg och förbättra kabelsäkerheten och resiliensen mellan EU och dess partner. EU kommer att samarbeta med sina partner för att öka stödet till projekt som främjar nya undervattenskabelvägar i regionen genom att utnyttja Fonden för ett sammanlänkat Europa för att katalysera offentliga och privata investeringar. |
Japan, USA, Kanada, Grönland |
2025–2030 |
|
Främja säker konnektivitet i utvidgningsländerna |
Främja anpassningen till EU:s verktygslåda för 5G-cybersäkerhet och stödja antagandet av en rättslig ram som skulle möjliggöra och leda till att högriskleverantörer åläggs undantag och/eller begränsningar. |
Utvidgningsländer |
Kontinuerlig |
|
Främja säker anslutning i partnerländer i Global Gateway |
Främja säker och tillförlitlig konnektivitet, inbegripet via 5G och undervattenskablar samt rymdkonnektivitet, i linje med EU:s verktygslåda för 5G-cybersäkerhet och EU:s handlingsplan för kabelsäkerhet 2025, genom diplomatisk uppsökande verksamhet, tekniskt bistånd och ekonomiskt stöd inom ramen för Global Gateway. |
Globalt |
Kontinuerlig |
|
Nationella och regionala riktlinjer för genomförande av 5G och utveckling av verktygslådan för konnektivitet i Latinamerika och Karibien. |
Dessa riktlinjer kommer att behandla säkerhetsproblem, infrastrukturutmaningar och prioriterade användningsfall i olika nationella sammanhang i Latinamerika och Karibien. Ett annat viktigt fokus kommer att vara utvecklingen av verktygslådan för konnektivitet i Latinamerika och Karibien, som ska tillhandahålla praktiska verktyg, bästa praxis och vägledning för att hantera gränsöverskridande konnektivitet, säker och resilient infrastruktur och betydande konnektivitetsutmaningar. Detta inbegriper gemensamt utarbetande av genomförbara rekommendationer, tillhandahållande av tekniskt stöd och främjande av biregional samordning för 5G-utbyggnad. |
Länder i Latinamerika och Karibien |
Pågående inom ramen för den digitala alliansen mellan EU och Latinamerika och Karibien – fram till fjärde kvartalet 2027 |
|
Årlig konferens om säker konnektivitet |
Eventuellt upprätta en årlig konferens om säker konnektivitet i Bryssel för att fördjupa de tekniska kontakterna och förståelsen för möjligheter och säkerhetskrav för framtida vägar, partnerskap och finansiering, som ska bidra till Global Gateway-processen. |
Globalt |
Årligen |
|
2.Ny teknik |
|||
|
Artificiell intelligens |
|||
|
Samarbete om AI-säkerhet |
EU:s AI-byrå har undertecknat en administrativ överenskommelse om samarbete avseende AI-säkerhet med Singapore, och bilaterala utbyten har inletts med andra AI-säkerhetsinstitut – Japan, Sydkorea, Förenade kungariket och Australien. Samarbetsarrangemang med partnerländer ska tas vidare på områden som främjad innovation och spridning av AI och samarbete om AI för kollektiva nyttigheter (Japan), AI-säkerhet (Indien och Kanada) och förvaltnings- och regleringsaspekter (Australien). EU:s AI-byrå kommer att fortsätta att fördjupa samarbetet om AI-säkerhet i nätverket med AI-säkerhetsinstitut, särskilt när det gäller säkerheten för AI-modeller för allmänna ändamål, genom informationsutbyte och bästa praxis, gemensam provning och utvärdering, utveckling av verktyg och riktmärken samt forskning om AI-säkerhet. |
Japan, Sydkorea, Indien, Australien, Kanada, USA, Förenade kungariket, Ukraina, Moldavien Västra Balkan, Afrika, Latinamerika och Karibien |
Kontinuerlig |
|
Globalt partnerskap för AI och OECD |
EU är en grundande medlem av det globala partnerskapet för AI och fortsätter att delta i detta initiativ efter dess bildande av ett integrerat partnerskap med OECD:s arbetsgrupp för förvaltning av artificiell intelligens. AI-byrån innehar en av vice ordförandeposterna i denna arbetsgrupp. Dessutom deltar AI-byrån i alla OECD:s AI-relaterade arbetsgrupper och bidrar aktivt till detta arbete. |
Multilateralt |
Kontinuerlig |
|
G7 och G20 |
EU kommer att fortsätta att delta aktivt i AI-diskussionerna i G7 och G20. Detta inbegriper Hiroshimaprocessen för AI och dess rapporteringsram samt gruppen Hiroshimas vänner, en frivillig ram av länder som instämmer med Hiroshimaprocessens andemening för att uppnå säker och tillförlitlig AI. Dessutom kommer EU att fortsätta att undersöka möjligheten till G7-riktlinjer för AI inom vetenskapen. En av prioriteringarna för det sydafrikanska ordförandeskapet i G20 är artificiell intelligens och innovation för hållbar utveckling, vilket är en prioritering i länderna i Afrika, Asien samt Latinamerika och Karibien. |
Multilateralt |
Kontinuerlig |
|
Ministermöte om ren energi |
Sydkorea, värd för det sextonde ministermötet om ren energi 2025, gjorde ”AI och energi” till ett av sina huvudteman. Kommissionen kommer att samarbeta aktivt med ministerprogrammet och undersöka det internationella samarbetet när det gäller digitalisering och AI inom energisektorn. |
Multilateralt |
Kontinuerlig |
|
Forskningssamarbete inom Horisont Europa |
Associeringen av ett antal partnerländer utanför EU till Horisont Europa kommer att stödja forskningssamarbete inom AI och AI-baserad tillämpad forskning. |
Länder som är associerade till Horisont Europa |
Kontinuerlig |
|
AI för kollektiva nyttigheter |
Som en del av initiativet AI för kollektiva nyttigheter stöder EU införandet av AI-lösningar för kollektiva nyttigheter, inklusive generativ AI, tekniköverföring och kapacitetsuppbyggnad, med partnerländer i Afrika, Latinamerika och Karibien (som bygger vidare på alliansen mellan EU och Latinamerika och Karibien). EU stöder också det vetenskapliga samarbetet och utvecklingen av AI-baserade lokala digitala tvillingar som ligger till grund för återuppbyggnaden av städer i Ukraina. |
Afrika, Latinamerika och Karibien, Asien och Stillahavsområdet Ukraina |
Kontinuerlig |
|
AI-knutpunkt för hållbar utveckling och AI-samarbete med Smart Africa |
AI-knutpunkten för hållbar utveckling utformas gemensamt av Ministry of Enterprises and Made in Italy (MIMIT) och UNDP, i syfte att stärka lokala AI-ekosystem i partnerskap med afrikanska länder. Smart Africa har lanserat Afrikas AI-råd och EU strukturerar sitt samarbete med Smart Africa inom ramen för Global Gateway-strategin, som bygger på det administrativa arrangemanget mellan Europeiska kommissionen och Smart Africa och följer en Team Europe-strategi. |
Afrika |
Kontinuerlig |
|
GovTech4all |
Utveckling och lotsning av AI-lösningar inom den offentliga sektorn för att förbättra beslutsfattandet, tillhandahållandet av tjänster och interna administrativa uppgifter. Målet är att stödja och komplettera målen i lagen om ett interoperabelt Europa samt bredare politiska mål för innovation inom den offentliga sektorn och tillväxt inom uppstartsföretag i Europa. |
EU-länder, EU-kandidatländer och potentiella kandidatländer |
fjärde kvartalet 2025/2026 |
|
5G/6G |
|||
|
Ansökningsomgång år 2026 med fokus på forskning och innovation om 6G |
Forsknings- och innovationssamarbete om 6G AI-driven RAN. Ett projekt från det gemensamma företaget för smarta nät och tjänster som återspeglar ett projekt från Japan och Sydkorea. |
Japan och Sydkorea |
Projektet pågår 2027–2030 |
|
Ansökningsomgång för forskning och innovation om 6G |
Forsknings- och innovationssamarbete om 6G inriktat på fysiska skikt, avancerade antenner och AI RAN. |
Taiwan |
Potentiellt anpassad ansökningsomgång 2026 eller samarbete mellan befintliga projekt |
|
5G-testbädd |
För att stödja utvecklingen av 5G-användningsfall samarbetar EU med Costa Rica om en 5G-testbädd, där Nokia och Ericsson förväntas tillhandahålla utrustningen. |
Costa Rica |
Kontinuerlig |
|
Halvledare |
|||
|
Gemensamma forsknings- och innovationsprojekt på området halvledare |
Forsknings- och innovationsprojekt om halvledare som finansieras gemensamt av Europeiska kommissionen, Japan och Sydkorea. Projekten med Sydkorea syftar till att främja heterogen integrering av chip och neuromorfisk databehandlingsteknik. Med Japan planeras samtal 2026 om ersättning av per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS), heterogen integrering och chiplets samt enheter och processer som är minre än två nanometer. |
Japan, Sydkorea |
Kontinuerlig |
|
Mekanism för tidig varning om leveranskedjan och offentliga subventioner |
Gemensam mekanism för tidig varning mellan Europeiska kommissionen, USA och Japan som syftar till att identifiera störningar i leveranskedjan, och öppenhetsmekanismer för offentliga subventioner till halvledarsektorn. |
USA, Japan |
Kontinuerlig |
|
Attrahera talang och kvalificerad arbetskraft |
Som en del av handels- och teknikrådet mellan EU och Indien åtog sig EU och Indien att utveckla ett särskilt program som kommer att underlätta utbyte av talanger och främja halvledarkompetens bland studenter och unga yrkesverksamma. |
Indien |
Kontinuerlig |
|
G7-kontaktgrupp om halvledare |
G7-kontaktgruppen om halvledare är avsedd att underlätta informationsutbyte och utbyte av bästa praxis bland G7-medlemmar i frågor som påverkar halvledarindustrin, inbegripet prioriteringar för industriell forskning och utveckling före det konkurrensutsatta stadiet, hållbar tillverkning, effekterna av icke-marknadsmässig politik och praxis samt krissamordningskanaler. |
Multilateralt |
Kontinuerlig |
|
World Semiconductor Council – möte mellan regeringar och myndigheter om halvledare (Government/Authorities Meeting on Semiconductors, GAMS) |
Mötet mellan regeringar och myndigheter om halvledare (GAMS) är unikt till sin form och för samman regeringar och branschorganisationer som tillsammans står för 95 % av världens halvledarproduktion (EU, USA, Sydkorea, Japan, Taiwan och Kina) för att diskutera gemensamma utmaningar som industrin står inför. Europeiska kommissionen företräder EU. |
Multilateralt |
Kontinuerlig |
|
Kvantdatorteknik och högpresterande datorsystem |
|||
|
Samarbete inom kvantdatorteknik mellan EU och Japan |
Gemensamma forsknings- och innovationsprojekt med inriktning på hybridalgoritmer för kombination av kvantdatorteknik och högpresterande datorsystem samt optimering av tillämpningar inom områden av ömsesidigt intresse, såsom biomedicinsk vetenskap och miljövetenskap. Anpassat till det gemensamma företaget EuroHPC:s mål att stödja det digitala partnerskapet mellan EU och Japan. |
Japan |
Kontinuerlig (2026–2029) |
|
Forskningsinitiativ mellan EU och Kanada inom kvantdatorteknik |
Upprätta samarbetsprojekt inom kvantdatorteknik, kvantdetektion och kvantkommunikation och dra nytta av Kanadas nationella kvantteknikstrategi och befintliga forskningsnav. |
Kanada |
Kontinuerlig (2023–2026) |
|
Kvanttekniksamtal mellan EU och Sydkorea |
Samordna ansökningsomgångar för gemensamma projekt inom kvantdatorteknik, kvantdetektion och kvantkommunikation, förbättra samarbetet inom forskning och innovation och anpassning till Sydkoreas strategiska prioriteringar för kvantteknikutveckling. |
Sydkorea |
2027–2030 |
|
G7-arbetsgrupp för kvantteknik |
Under Kanadas G7-ordförandeskap inrätta en arbetsgrupp för att förbättra informationsutbytet om kvantutvecklingen och främja gemensamma standarder. |
Multilateralt |
Pågående |
|
Superdatornätverk mellan EU och Latinamerika och Karibien |
Upprätta ett robust partnerskap för att sammanföra resurser för högpresterande datorsystem i Latinamerika och Karibien och förbättra deras interoperabilitet och integrering med det europeiska ekosystemet för högpresterande datorsystem. |
Latinamerika och Karibien |
Möjlig start vid toppmötet mellan Celac och EU 2025 |
|
3.Cybersäkerhet |
|||
|
Föra cyberdialoger framåt med partnerländer |
EU har cyberdialoger med USA, Ukraina, Förenade kungariket, Japan, Indien, Sydkorea och Brasilien. Cybersäkerhet diskuteras också i de digitala partnerskapen med Japan, Sydkorea, Singapore och Kanada samt i de digitala dialogerna med Brasilien, Mexiko, Argentina, Australien och västra Balkan. |
USA, Ukraina, Förenade kungariket, Japan, Indien, Sydkorea, Brasilien, Singapore, Kanada, Mexiko, Argentina, Australien, Moldavien, västra Balkan |
Kontinuerlig |
|
Avtal om ömsesidigt erkännande avseende produktcybersäkerhet |
I cyberresiliensförordningen fastställs krav på cybersäkerhet för produkter med digitala element på den inre marknaden. EU kommer att samarbeta med relevanta partner för att undersöka möjligheterna till avtal om ömsesidigt erkännande med avseende på cyberresiliensförordningen och partnernas respektive ramar för att underlätta efterlevnaden av kraven på cybersäkerhet för produkter. |
Bilaterala diskussioner |
Vid tidpunkten för tillämpning av cyberresiliensförordningen (slutet av 2027) |
|
Utvidgning av EU:s cyberreserv till Ukraina och Republiken Moldavien |
Ändringar av associeringsavtalen om Ukrainas och Republiken Moldaviens deltagande i programmet för ett digitalt Europa kommer att bana väg för att utvidga EU:s cyberreserv till båda länderna. |
Utvidgningsländer |
Kontinuerlig |
|
Engagemang i G7-arbetsgruppen för cybersäkerhet |
Kommissionen företräder EU i G7-gruppens arbetsgrupp för cybersäkerhet. Bland annat kommer kommissionen att fortsätta samarbetet om cybersäkerhet inom hälso- och sjukvården, i linje med den europeiska handlingsplanen för cybersäkerhet för sjukhus och vårdgivare (COM(2025) 10 final). |
Multilateralt |
Kontinuerlig |
|
Framsteg med FN:s ram för staters ansvarsfulla agerande i cyberrymden |
I FN och inom regionala säkerhetsorgan kommer EU att fortsätta att främja staters ansvarsfulla agerande i cyberrymden, baserat på den ram som stöds av FN:s generalförsamling. Detta inbegriper upprätthållande av internationell rätt, upprätthållande av internationellt accepterade normer för statliga handlingar i fredstid, utveckling av förtroendeskapande åtgärder och stöd till stater i uppbyggnaden av kapaciteten att genomföra dessa ramar. |
Multilateralt |
Kontinuerlig |
|
Engagemang i initiativet för att motverka utpressningsprogram |
Kommissionen företräder EU i det internationella initiativet för att motverka utpressningsprogram. EU kommer att fortsätta sitt aktiva deltagande i initiativet. Dessutom syftar den europeiska handlingsplanen för cybersäkerhet för sjukhus och vårdgivare till att främja samarbetet inom initiativet. |
Multilateralt |
Kontinuerlig |
|
Uppbyggnad av cyberkapacitet |
EU genomför externa projekt för uppbyggnad av cyberkapacitet med partnerländer över hela världen. EU kommer att fortsätta med dessa initiativ genom att prioritera åtgärder för att ta itu med it-brottslighet och bygga upp cyberresiliens, inbegripet stöd för att bygga upp strategiska ramar, utveckla kapacitet för incidenthantering och öka sakkunskapen genom utbildning. |
Globalt |
Kontinuerlig |
|
LAC4 |
LAC4 är det regionala navet för utbildning i cybersäkerhet i Latinamerika och Karibien. LAC4 syftar till att tillhandahålla expertis inom it-säkerhet och it-brottslighet för att stödja digital omvandling och digitalt samarbete i Latinamerika och Karibien för att motverka cyberhot. |
Latinamerika och Karibien |
Kontinuerlig |
|
Praktikgemenskap om cybersäkerhet mellan EU och Latinamerika och Karibien |
Inom ramen för den digitala alliansen mellan EU och Latinamerika och Karibien kommer en gemenskap av experter och verksamma inom cybersäkerhet att inrättas för att uppmuntra utbyte av bästa praxis om cybersäkerhet mellan de båda regionerna. Framtida verksamhet kan omfatta institutionaliseringsmekanismer för att snabbt mobilisera cybersäkerhetsexperter i händelse av cyberattacker och nödsituationer samt kapacitetsuppbyggnad. |
Latinamerika och Karibien |
Kontinuerlig (fram till fjärde kvartalet 2027) |
|
4.Digitala identiteter och digital offentlig infrastruktur |
|||
|
Ömsesidigt erkännande av elektroniska signaturer och andra betrodda tjänster |
Framsteg mot ömsesidigt erkännande av elektroniska signaturer och andra betrodda tjänster med tredjeländer för att skapa en global tillitsram. Detta inbegriper att utveckla en uppsättning verktyg och tjänster som genomför tillitsankare för det globala erkännandet av betrodda tjänster och digitala identiteter, och att minska digitala hinder genom att återanvända och kopiera infrastrukturen för europeiska betrodda tjänster på sitt territorium. |
Ukraina, Moldavien, västra Balkan, Egypten, Indien, Brasilien, Japan, Uruguay, medlemmar i Centralamerikanska integrationssystemet (Sica) (Costa Rica, El Salvador, Guatemala, Honduras, Nicaragua och Panama) |
Kontinuerlig (2025–2027) |
|
Främja samarbete om digitala offentliga infrastrukturer på grundval av EU:s eID-plånbok. |
Främja samarbete om digitala offentliga infrastrukturer genom att stödja skapandet av en skalbar uppsättning digitala byggstenar och lösningar med öppen källkod runt EU:s plånböcker, samt uppvisa interoperabilitet mellan EU:s eID-plånbok och liknande initiativ i tredjeländer på grundval av praktiska användningsfall. |
Japan, Indien, Singapore Multilateralt |
Kontinuerlig (2025–2027) |
|
Förbereda integrering av digitala offentliga tjänster inom ramen för den gemensamma digitala ingången |
Samarbeta med EU:s anslutningsländer för att förbereda integrering och utveckling av interoperabla lösningar för administrativa förfaranden online och det tekniska systemet för engångsprincipen inom ramen för den gemensamma digitala ingången. Dessa tjänster underlättar företagens och medborgarnas möjligheter att göra affärer, arbeta och bo i EU-länderna. |
Västra Balkan, Moldavien, Ukraina |
Kontinuerlig (2025–2030) |
|
Standardisering av lösningar för digital identitet |
Arkitekturen och referensramen för de europeiska digitala identitetsplånböckerna syftar till att utgöra ett globalt exempel på betrodd och säker identifiering på en hög säkerhetsnivå. Samarbete mellan EU och likasinnade länder om utvecklingen av gemensamma identitetsstandarder på grundval av EU-modellen ska eftersträvas, även i internationella organisationer. |
Japan, Indien, Kanada Multilateralt |
Kontinuerlig (2025–2030) |
|
Globalt nätverk för digitala hälsointyg |
Det globala nätverket för digitala hälsointyg är ett initiativ som syftar till att skapa en standardiserad, interoperabel ram för digitala hälsouppgifter och hälsointyg. Detta nätverk, som skapades av Europeiska kommissionen för att bekämpa covid-19 och som senare tagits upp av WHO, är avsett att underlätta ett säkert och effektivt utbyte av hälsorelaterad information över gränserna (t.ex. covid-19-intyg, digitala internationella vaccinationsintyg eller profylaxhäften/gula häften, vaccinationskort samt internationella patientöversikter), främja global hälsosäkerhet och förbättra tillhandahållandet av hälso- och sjukvård. |
Globalt |
Kontinuerlig (2025–2028) |
|
5.Onlineplattformar och integritet för informationsekosystemet |
|||
|
Anpassningsstöd för digitala tjänster/digitala marknader till EU-anslutningsländer |
Stödja anpassningen till EU:s digitala tjänster och digitala myndigheter i EU:s anslutningsländer. |
Moldavien, Ukraina och västra Balkan |
Kontinuerlig (2025–2027) |
|
Marknadsplatser och e-handel |
Lyfta fram EU:s huvudfrågor (sluten marknad för digitala tjänster, olagliga varor på kinesiska marknadsplatser) och möjliga områden för närmare samarbete (datadelning om olagliga kinesiska säljare) i linje med den administrativa överenskommelsen mellan EU och Kina om samarbete om produktsäkerhet och en handlingsplan för produkter som säljs online. |
Kina |
Kontinuerlig (2025–2027) |
|
Globalt människorättsbaserat genomförande av lagar för onlineplattformar |
Främja universella principer som ligger till grund för digitala tjänster och digitala myndigheter i globala instrument (inklusive vägledning från OHCHR om FN-konventionen mot it-brottslighet). |
FN, OHCHR, Unesco, OECD |
Kontinuerlig (2025–2027) |
|
Regionalt människorättsbaserat genomförande av lagar för onlineplattformar |
Prioritera regionalt engagemang för ett människorättsbaserat genomförande av lagar för onlineplattformar, organiserat i samarbete med FN (om möjligt), för att sammanföra beslutsfattare, tillsynsmyndigheter och det civila samhället. |
Asean, LAC, länder som omfattas av Cefta |
Kontinuerlig (2025–2027) |
|
EU:s valobservatörsuppdrag (EOM) i sociala medier |
EU:s valobservatörsuppdrag införlivar observation av och beteende i sociala medier under valprocesserna i sin övergripande bedömning av valintegriteten. |
Globalt |
Kontinuerlig |
|
Framtida partnerskap för att stärka resiliensen mot utländsk informationsmanipulering och inblandning |
Öka resiliensen och den tekniska medvetenheten om attacker av utländsk informationsmanipulering och inblandning; exponera och öka kostnaderna för gärningsmännen. |
Globalt |
Kontinuerlig |
|
6.Internetförvaltning |
|||
|
Främja en inkluderande flerpartsförvaltningsmodell för det framtida Internet |
I förhandlingarna inför översynen av världstoppmötet om informationssamhället (WSIS+20) strävar EU efter att öka inkluderingen, särskilt från partnerländer och ungdomsgrupper. Detta inbegriper att upprätthålla ett öppet, människocentrerat internet baserat på mänskliga rättigheter, förbättra flerpartsförvaltningen och överbrygga de nya digitala klyftorna genom att upprätta en operativ koppling till målen för hållbar utveckling och den globala digitala pakten. EU kommer också att engagera ungdomar i utformningen av framtidens internetförvaltning genom att integrera deras perspektiv i den kommande årliga ungdomspolitiska dialogen om digitalisering, främja ett välgrundat deltagande, stärka det digitala medborgerliga ansvaret och utrusta unga ledare med verktyg för att upprätthålla ett öppet, säkert och inkluderande internet. |
Multilateralt |
Fjärde kvartalet 2025 |
|
Arbeta för ett öppet, fritt och hållbart internet |
EU kommer att stödja ansvarsskyldighet, omfattande övervakning och främjande av frihet på internet i hela världen, och samtidigt stärka öppenheten och hållbarheten i internetinfrastrukturen och ge det civila samhällets organisationer möjlighet att ställa sina egna regeringar till svars. Detta inbegriper att hantera nedstängningar av internet via diplomatiska kanaler och främja politik som upprätthåller ett öppet och sammanlänkat internet. |
Globalt |
Kontinuerlig |
|
Förbättra säkerheten, resiliensen och öppenheten på internet |
Genomföra en flerpartsstrategi för ett omfattande införande av internetstandarder i EU:s internetinfrastruktur. Mäta EU:s inflytande på webb 4.0: Utföra en omfattande kartläggning av potentiella EU-bidrag till förbättrade eller nya nätverksprotokoll och lösningar som krävs och som möjliggörs genom effekter av kärnteknik som AI, utökad verklighet (XR)/virtuell verklighet (VR), blockkedjor och kvantdatorteknik som för närvarande formar webb 4.0. |
Globalt |
2026–2030 |
|
Främja Open Internet Stack (öppna standarder och källkoder) |
EU kommer att stödja en internationell utvidgning och breddning av öppna standarder och källkoder, med hänvisning till den grundläggande strukturen för protokoll som möjliggör kommunikation och informationsutbyte på internet, för att tillgodose partnerländernas behov, bland annat genom att öka tilliten, minska kostnaderna, undvika inlåsningar till leverantörer, stödja anpassningsbarhet och integration samt upprätthålla värden som integritet, säkerhet och dataskydd. |
Globalt |
Kontinuerlig |