EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 16.12.2025

COM(2025) 763 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

om genomförandet av den europeiska agendan för turism 2030

Innehållsförteckning

I.    Inledning    

II.    Prioriterat område 1: Stödjande politisk ram och styrning    

III.    Prioriterat område 2: Grön omställning    

IV.    Prioriterat område 3: Digital omställning    

V.    Prioriterat område 4: Motståndskraft och inkludering    

VI.    Prioriterat område 5: Kompetens och stöd till omställning    

VII.    Slutsatser    

Bilaga    

I.Inledning 

Den europeiska agendan för turism 2030 och dess fleråriga arbetsprogram (agendan) antogs av rådet i dess slutsatser av den 1 december 2022. Rådet uppmanade kommissionen att följa upp genomförandet av agendan och rapportera till rådet minst vart tredje år. Detta är den första rapporten om genomförandet av agendan som omfattar de framsteg som gjorts i genomförandet av åtgärderna i det fleråriga arbetsprogrammet.

Agendan är nära kopplad till omställningsvägen för turism , som skapades tillsammans med berörda parter inom turistnäringen, däribland nationella, regionala och lokala myndigheter, organisationer som förvaltar resmål, arbetsmarknadens parter, industrin och den akademiska världen, och som offentliggjordes den 4 februari 2022. Två årliga lägesrapporter om framstegen med de 27 prioriterade åtgärder som identifierats i omställningsvägen för turism för kommissionen, medlemsstaterna och berörda parter inom turismnäringen offentliggjordes i januari 2024 respektive maj 2025 . I kommissionens arbetsprogram 1 tillkännages en ny EU-strategi för hållbar turism för andra kvartalet 2026, där man efterlyser ökade insatser i hela EU för att främja en konkurrenskraftig, hållbar och motståndskraftig turismsektor.

Agendan omfattar följande fem prioriterade områden för det europeiska turismekosystemet: grön omställning, digital omställning, motståndskraft och inkludering, kompetens och stöd samt stödjande politisk ram och styrning, vilket är i linje med omställningsvägen för turism. Det är dock viktigt att notera att inte alla de 27 ämnena i omställningsvägen tas upp i agendan, då denna kombinerar åtgärder inom ramen för 16 ämnen. Flera åtgärder definieras inom varje prioritering, exempelvis diversifiering av turismtjänster efter säsonger och platser, minskat miljöavtryck och stöd till tillgången till turismtjänster. Ett annat viktigt mål i agendan är att tillgodose efterfrågan på kompetens i turismekosystemet genom att genomföra initiativet EU-pakten för kompetens , en gemensam insatsmodell för kompetensutveckling.

Under de tre år som gått sedan rådets slutsatser om agendan har det europeiska landskapet för turism utvecklats, såväl som efter covid-19-pandemin, då turismnäringen drabbades hårt. Faciliteten för återhämtning och resiliens har genom 126 investeringar i 19 medlemsstater spelat en central roll när det gäller att hjälpa turismnäringen att återhämta sig. Omkring 13 miljarder euro har investerats i turism, kultur och kreativa näringar för att öka innovationen, digitaliseringen och resmålens motståndskraft. På det hela taget har turismsektorn fortsatt att återhämta sig och växa i huvudparten av regionerna. Geopolitiska spänningar, klimathändelser och obalanserad turism på vissa resmål har dock påverkat utvecklingen och, i vissa fall, invånarnas välbefinnande. Bristen på arbetskraft har också bitit sig fast inom vissa branscher, särskilt inom besöksnäringen .

Nästan alla medlemsstater har gjort framsteg på alla de prioriterade områden som identifieras i det fleråriga arbetsprogrammet. En övergripande bedömning av de olika framstegen inom varje prioriterat område presenteras i särskilda avsnitt i denna rapport. Denna analys bygger på den djupgående studien Stock-taking of the co-implementation of the Transition pathway for Tourism and EU Agenda 2030 ’ 2 som genomfördes för kommissionens räkning mellan januari och oktober 2025. Bedömningen baseras på antalet åtgärder eller initiativ som medlemsstaterna antingen har genomfört eller planerar att genomföra senast 2030. Dessa åtgärder identifierades genom en kombination av offentligt tillgängliga källor samt kvalitativa insikter som samlats in genom undersökningar, fokusgrupper och intervjuer med en bred representation av berörda parter.

Tillsammans med medlemsstaterna har kommissionen och berörda parter inom turismnäringen också gjort framsteg med dessa åtgärder, vilket framgår av 2024 års lägesrapport om omställningsvägen för turism. Vissa åtgärder som identifierats i omställningsvägen och agendan, och med vilka det anses ha gjorts störst framsteg, kommer att betraktas som slutförda eller konsolideras med andra åtgärder. På vissa prioriterade områden har det dock enbart gjorts begränsade eller måttliga framsteg och dessa bör förbli prioriterade i syfte att utveckla en mer hållbar och konkurrenskraftig turismnäring i EU. Dessa identifierade åtgärder och de framsteg som gjorts inom ramen för dessa anges i bilagan till denna rapport.

II.Prioriterat område 1: Stödjande politisk ram och styrning 

Sammanlagt definieras fyra nyckelfrågor i agendan under rubriken ”Stödjande politisk ram och styrning”, dvs. rättvisa åtgärder för korttidsuthyrning, statistik och indikatorer för turism, utveckling eller uppdatering av övergripande strategier för turism, samverkande och databaserad förvaltning av resmål.

Nyckelfråga	Mål och syften	Åtgärder och ansvarsområden	Resultat/måldatum enligt Agenda 2030
Rättvisa åtgärder för korttidsuthyrning	En transparent marknad för korttidsuthyrning i EU, som främjar konkurrens och konsumentskydd, skapar möjligheter och bidrar till hållbar turism.	Medlemsstaterna och kommissionen ska stärka EU:s ram för korttidsuthyrning för att öka insynen, göra korttidsuthyrningen rättvisare och förbättra marknadstillträdet. Medlemsstaterna ska stötta regionala och lokala myndigheter.	En gemensam ram på EU-nivå för korttidsuthyrning.
Statistik och indikatorer för turism	Förbättra tillgången till och täckningen för statistik om turism för att ta hänsyn till turismens ekonomiska, sociala, kulturella och miljömässiga effekter. Förbättra tillgången till privata uppgifter och uppgifter på resmålsnivå för att ta fram officiell statistik om turism, med respekt för dataskyddsregler och legitima affärsintressen.	Aktörer inom det europeiska statistiksystemet ska se över de harmoniserade reglerna för datainsamling avseende statistik om turism. Turismnäringen, regionala och lokala myndigheter och organisationer som förvaltar resmål ska överväga att utveckla mekanismer för insamling och delning av data som också kan vara till nytta för aggregeringen av officiell statistik om turism. Kommissionen ska genomföra EU:s resultattavla för turism för att stödja uppföljningen av turismens miljömässiga, digitala och socioekonomiska aspekter.	Senast 2030, en reviderad EU-ram för statistik om turism som omfattar indikatorer för turismens ekonomiska, miljömässiga och sociala effekter. EU:s resultattavla för turism erbjuder offentliga indikatorer för den gröna och den digitala omställningen och socioekonomisk motståndskraft på nationell, regional och lokal nivå.
Utveckling eller uppdatering av övergripande strategier för turism	En strategi för turism på nationell, regional och lokal nivå för att överväga turismens ekonomiska, miljömässiga, kulturella och sociala hållbarhet.	Kommissionen och medlemsstaterna ska underlätta utbyte av kunskap och bästa praxis.	Utbyte av bästa praxis. Medlemsstaterna eller deras viktigaste turismregioner ska ha exempel på övergripande strategier för turism senast 2025.
Samverkande och databaserad förvaltning av resmål	Större räckvidd för organisationer som förvaltar turistmål till att omfatta samverkande och databaserat beslutsfattande där alla berörda parter involveras, även lokalbefolkningen.	Kommissionen ska dela ut priser för smart och hållbar förvaltning av resmål. Kommissionen och medlemsstaterna ska stödja resmålen i deras arbete med att utveckla lokala förvaltningsmodeller.	Utmärkelser för resmål. Studie gjord av kommissionen om förvaltningsmodeller för organisationer som förvaltar resmål i EU. Gemensamma metoder och gemensam verktygslåda för förvaltning av resmål senast 2023.

Jämfört med de övriga prioriterade områdena har det överlag endast gjorts begränsade framsteg med det prioriterade området ”Stödjande politisk ram och styrning” i EU, där tolv medlemsstater anses ha gjort ”måttliga framsteg” och femton medlemsstater anses ha gjort ”begränsade framsteg”. Kommissionen har gjort framsteg inom de fyra nyckelfrågorna, i synnerhet genom antagandet av dess förslag om uppgiftsinsamling och uppgiftsdelning avseende korttidsuthyrning, som antogs av medlagstiftarna den 24 april 2024 3 , genom att främja insamling av statistik om turism genom turismsatelliträkenskaperna och genom stöd till D3Hub. Över 130 utfästelser 4 har mottagits av berörda parter i frågor som rör stödjande politisk ram och styrning.

De jämförelsevis begränsade framstegen på detta område tyder på att många medlemsstater ännu inte har inrättat övergripande styrningsstrukturer eller politiska ramar på nationell, regional och lokal nivå som effektivt kan stödja omställningen till mer hållbara och motståndskraftiga turismsystem. Detta inbegriper brister i den långsiktiga strategiska planeringen, brister vad gäller statistik och indikatorer inom turism samt otillräcklig användning av samverkande och databaserad förvaltning av resmål.

Åtgärden som gäller åtgärder för korttidsuthyrning skulle kunna betraktas som pågående, eftersom ovannämnda förordning (EU) 2024/1028 har antagits och kommer att tillämpas från och med den 20 maj 2026 5 . Den forskning som bedrivits visar att sexton medlemsstater har infört åtgärder när det gäller lagstiftningen om korttidsuthyrning, med varierande grad av efterlevnad och öppenhet. Nio medlemsstater registrerar korttidsuthyrning av fastigheter i en nationell databas, fem medlemsstater påför skatter eller höjer skatter på uthyrning och fyra städer begränsar tillfälligt nya tillstånd i tätbefolkade områden. Korttidsuthyrning och obalanserad turism på vissa resmål återspeglas i de pågående insatserna för att hantera en större kris när det gäller bostäder till överkomlig kostnad på EU-nivå. Ytterligare ett initiativ för korttidsuthyrning planeras för närvarande till andra kvartalet 2026. Kommissionen har inlett en dialog om bostäder till överkomlig kostnad , som omfattar ett offentligt samråd och den rådgivande bostadsnämnden, som kommer att utgöra underlag för den EU-plan för bostäder till överkomlig kostnad som ska offentliggöras i slutet av 2025.

När det gäller statistik och indikatorer för turism anses statistik och mätningar som avser turism vara en prioritet i femton medlemsstater, och medlemsstaterna har på det hela taget gjort framsteg när det gäller att förbättra statistiken för turism genom förbättrade metoder för datainsamling. Tretton medlemsstater har infört särskilda åtgärder och tolv har offentliggjort god praxis som kan delas. Totalt har sju nationella aktörer gjort utfästelser inom denna fråga. Trots dessa framsteg står det fortfarande klart att tillgången till och täckningen för statistik om turism för att ta hänsyn till turismens ekonomiska, sociala, kulturella och miljömässiga effekter måste förbättras. Den planerade översynen av EU:s ram för statistik om turism kommer att vara avgörande för att förbättra datainsamlingen.

Under utarbetandet av omställningsvägen och agendan betonade berörda parter vikten av väl utformade och datastödda strategier på alla lämpliga nivåer (nationella, regionala och lokala). Även om detta lyder under medlemsstaternas eller regionernas befogenhet, beroende på de nationella styrningsstrukturerna, spelar ett effektivt utbyte av god praxis en viktig roll. När det gäller utveckling eller uppdatering av övergripande strategier för turism visar forskningen att alla medlemsstater har en nationell turismstrategi och att mer än hälften följer agendan. Medlemsstaterna, regionerna och kommunerna har också utnyttjat de möjligheter som ges i form av EU-finansiering, inbegripet från sammanhållningspolitiken 6 , för att hantera identifierade socioekonomiska och territoriella utmaningar i samband med turism, stärka sektorns motståndskraft och hållbarhet och bidra till genomförandet av nationella, regionala, lokala och gränsöverskridande strategier för turism i linje med omställningsvägen för turism. I EU-agendan för städer för EU:s tematiska partnerskap om hållbar turism , som lanserades 2022, samlas tjugonio ledamöter från alla förvaltningsnivåer och typer av berörda parter, däribland städer, för att diskutera och utforma lösningar för stadsturism ur ett flerparts- och flernivåperspektiv. Handlingsplanen för agendan omfattar en mängd olika ämnen såsom resmålens motståndskraft och klimatanpassning på resmålen, utveckling av digitala färdigheter för sektorn, diversifiering av utbudet inom turism, resmålens tillgänglighet och skydd av den lokala detaljhandeln. Nationella, regionala och lokala strategier för turism bör fortsätta att beakta åtgärderna i agendan och offentliggöras av medlemsstaterna, även på EU Tourism Platform . Nationella och regionala strategier kommer att fortsätta att spela en viktig roll i EU:s politik och strategier för turism.

När det gäller samverkande och databaserad förvaltning av resmål uppmanas kommissionen och medlemsstaterna i agendan att stödja resmål i deras arbete med att utveckla lokala förvaltningsmodeller. Kommissionen fortsätter att anordna årliga tävlingar om den europeiska huvudstaden för smart turism (för större resmål) och European Green Pioneer (för mindre resmål), och bjuder dem att visa upp resultat inom smart och hållbar förvaltning av resmål. Dessa resultat bygger på samverkande och databaserade inslag och nätverksbyggande med andra resmål, vilket därigenom fungerar som inspiration och katalysator för innovation. Medlemsstaterna uppvisar varierande framsteg på detta område, men det finns fortfarande brister när det gäller standardisering och hållbarhet.

Med tanke på den blygsamma och varierande graden av framsteg som gjorts på detta område överlag skulle vissa förbättringar kunna göras för att förbättra datainsamlingen och göra indikatorerna mer robusta. En strukturerad dialog mellan nationella, regionala och lokala myndigheter skulle kunna främja bättre kommunikation och samarbeten. Stöd till organisationer som förvaltar resmål, så att de kan utvecklas till övergripande förvaltare av hållbar turism, skulle kunna övervägas.

III.Prioriterat område 2: Grön omställning 

Sammanlagt definieras tre nyckelfrågor i agendan under rubriken ”Grön omställning” – förbättrad cirkularitet för turismtjänster, stöd för den gröna omställningen för turistföretag, däribland små och medelstora företag, forsknings- och innovationsprojekt och pilotprojekt för cirkulär och hållbar turism.

Nyckelfråga	Mål och syften	Åtgärder och ansvarsområden	Resultat/måldatum enligt Agenda 2030
Förbättrad cirkularitet för turismtjänster	Minska turismtjänsternas miljöavtryck (livsmedelssvinn/allmänt avfall, vatten-/energieffektivitet och föroreningar).	Kommissionen och medlemsstaterna ska ge stöd till turismtjänster så att deras miljöavtryck kan minska i linje med EU:s mål och så att kapaciteten för avfallshantering och vattenförvaltning samt sanitet kan förbättras.	Turismorganisationer och organisationer för besöksnäringen ska ha minskat avfallet i enlighet med avfallsdirektivet 2008/98/EG.
Stöd för den gröna omställningen för turistföretag, däribland små och medelstora företag	Uppmuntran till turismföretag att använda miljövänligare metoder genom ökad efterfrågan på gröna tjänster från offentliga aktörer och främjande av system som stöder bedömning, spårning och minskning av miljöavtrycket. Tillhandahållande av stöd till små och medelstora företag så att de kan använda miljövänliga metoder och säkerställande av att detta inte blir ett handelshinder.	Kommissionen och medlemsstaterna ska i tillämpliga fall använda relevanta kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling vid upphandling av turismtjänster (evenemang, besöksnäring, resor). Kommissionen, medlemsstaterna och offentliga myndigheter på andra relevanta nivåer ska ge stöd till små och medelstora företag så att de kan använda miljövänliga metoder och system, såsom Emas, EU:s miljömärke, andra EN ISO 14024 typ I-miljömärken eller likvärdiga frivilliga märkningar som verifierats av tredje part.	Ökad användning av relevanta kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling vid inköp av turismekosystemtjänster. Ökat antal Emas-registrerade turismorganisationer. Ökat antal EU-miljömärkta turismtjänster eller logi som tilldelats andra EN ISO 14024 typ I-miljömärken eller likvärdiga frivilliga märkningar.
Forsknings- och innovationsprojekt och pilotprojekt för cirkulär och hållbar turism	Stöd till offentlig-privat samarbete om forsknings- och innovationsprojekt och pilotprojekt som utvecklar modeller och överförbara metoder för hållbar turism.	Kommissionen och medlemsstaterna ska stödja utvecklingen av modeller och överförbara metoder för hållbar turism. Organisationer som förvaltar resmål och offentliga myndigheter på relevant nivå ska stödja inrättandet av storskaliga pilotprojekt för hållbar turism i hela EU, även på öar och i de yttersta randområdena.	Validerade och överförbara cirkulära och hållbara modeller för turism. Bästa praxis från resmålspilotprojekt med cirkulära modeller som innefattar ett helhetsgrepp.

Framstegen på detta prioriterade område är i allmänhet måttliga till betydande, där nio EU-medlemsstater anses ha gjort ”betydande framsteg”, medan sexton medlemsstater gjorde ”måttliga framsteg”, och endast två medlemsstater uppvisade ”begränsade framsteg”.

Inom ramen för den gröna omställningen har det mest anmärkningsvärda framsteget under de senaste åren varit antagandet av en mängd lagstiftningsinitiativ som föreslagits av kommissionen inom ramen för den europeiska gröna given, till exempel förordningen om restaurering av natur , förordningen om nettonollindustrin , direktivet om byggnaders energiprestanda , förordningen om förpackningar och förpackningsavfall och direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet . I enlighet med klimatlagen rekommenderade kommissionen i februari 2024 ett ytterligare mellanliggande mål om en minskning av utsläppen med 90 % senast 2040.

Berörda parter har gjort mer än 110 utfästelser om de tre frågorna rörande grön omställning i agendan, vilket visar att många aktörer inom turismnäringen är engagerade i hållbarhetsinitiativ.

Till skillnad från det första prioriterade området har medlemsstaterna uppvisat måttliga framsteg inom frågorna rörande grön omställning genom ett relativt sett större antal initiativ och politiska åtgärder. Detta tyder på ett större engagemang och större investeringar från medlemsstaternas sida på detta område.

När det gäller förbättrad cirkularitet för turismtjänster är i synnerhet vattenresiliens en fråga som har blivit allt viktigare på EU:s dagordning. De utmaningar som följer av klimatförändringar, extrema väderförhållanden och naturkatastrofer påverkar alla människor i EU och alla ekonomiska sektorer, inklusive turismen. Vattenbrist drabbar 30 % av alla människor i EU och 20 % av marken varje år. 70 % av människorna i EU har uttryckt oro över vattenföroreningar och vattenbrist, och ändå känner sig nästan hälften av dem inte välinformerade om de vattenrelaterade problemen i sitt land. Flera medlemsstater anser att cirkulariteten i turismnäringen är en utmaning (när det gäller avfall/vatten/föroreningar och även livsmedelstjänster), och ännu fler medlemsstater anser att det måste vara en prioritet att förbättra avfallshanteringen och vattenförvaltningen inom turismtjänsterna samt minska föroreningarna från dessa tjänster. Sammanlagt tretton medlemsstater har vidtagit åtgärder för att minska livsmedelstjänsternas miljöavtryck, och tio har vidtagit åtgärder för att förbättra avfallshanteringen och vattenförvaltningen inom turismtjänsterna. Regionerna antar också i allt högre grad innovativa projekt för att öka cirkulariteten inom turismnäringen genom att fokusera på avfallshantering, resurseffektivitet och modeller för en cirkulär ekonomi. Det kommer att krävas ytterligare stöd till turismtjänsterna så att deras miljöavtryck kan minska i linje med EU:s mål och så att kapaciteten för avfallshantering, vattenförvaltning och sanitet kan förbättras.

När det gäller stöd för den gröna omställningen för turistföretag, däribland små och medelstora företag, har turismföretagens användning av Emas och EU:s miljömärke ökat stadigt under de senaste åren. Medlemsstaterna främjar grönare turism genom att uppmuntra miljömärkning och stödja små och medelstora företag i miljöbedömningen och minskningen av miljöavtrycket. Både kommissionen och medlemsstaterna skulle dock kunna göra mer för att främja användningen av dessa ordningar på nationell, regional och lokal nivå. Det förväntas vidare att ikraftträdandet av direktivet om mer konsumentmakt i den gröna omställningen i september 2026 och medlagstiftarnas slutliga antagande av direktivet om miljöpåståenden ytterligare kommer att öka användningen av tillförlitliga märken och hållbarhetsordningar och konsumenternas medvetenhet om dessa, bland annat EU:s miljömärke, Emas och produkters miljöavtryck. Många medlemsstater anser att det är en utmaning att hjälpa små och medelstora företag att använda miljövänliga metoder och kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling vid upphandling av turismtjänster (resor, besöksnäring, catering), även om båda betraktas som en prioritering. Ungefär hälften av medlemsstaterna har dock vidtagit åtgärder för att stödja små och medelstora företag. Det står därför klart att den gröna omställningen för turismföretag, särskilt små och medelstora företag, bör fortsätta att prioriteras.

Målet för forsknings- och innovationsprojekt och pilotprojekt för cirkulär och hållbar turism är tydligt – både kommissionen och medlemsstaterna bör stödja utvecklingen av modeller och överförbara metoder för hållbar turism genom särskilda projekt. På regional och lokal nivå bör organisationer som förvaltar resmål också fortsätta att stödja sådana projekt, även på öar och i de yttersta randområdena. Inom ramprogrammet Horisont Europa 2021–2027 genomfördes flera relevanta ansökningsomgångar som skulle kunna stödja utvecklingen av hållbar turism: systembaserade cirkulära lösningar för hållbar turism, ett hållbart kulturarv och hållbara kulturella och kreativa branscher, inbegripet de nya projekten inom ramen för det nya europeiska Bauhaus och Food 2030 7 för omvandling av livsmedelssystem i städer. Baserat på CORDIS-databasen hade FoI-finansering inom ramen för H2020/Horisont Europa fram till september 2025 beviljats till mer än 300 projekt med kopplingar till turism, hållbarhet, klimat och cirkularitet. Dessa projekt är direkt inriktade på turism i stadsområden/stadsnära områden, till exempel SmartCulTour inom ramen för Horisont 2020 som fokuserar på smart kulturturism, VERNE inom ramen för Horisont Europa som en gemensam kontaktpunkt för cirkulär turism och energi, pilotprojekten inom ramen för Horisont Europa-uppdraget för klimatneutrala och smarta städer och de 100 städer som deltar i uppdraget som integrerade turismrelevanta inslag i sina klimatplaner och smarta planer i sina klimatstadskontrakt, och Horisont Europa-partnerskapet för omställning till en hållbar framtid i stadsmiljöer som också tog upp cirkulära städer och turismaspekter inom ramen för dess pelare för den cirkulära ekonomin.

Omkring hälften av medlemsstaterna anser att utvecklingen av överförbara metoder eller inrättandet av pilotprojekt för cirkulär och hållbar turism är en prioritering, medan lika många har fastställt särskilda åtgärder. Initiativet cirkulära städer och regioner bör användas som ett medel för kunskapsöverföring och uppskalning. Genomförandet av validerade och överförbara cirkulära och hållbara modeller för turism och bästa praxis för hållbar turism kommer att fortsätta att vara viktigt för turismekosystemet. Det kommer i synnerhet att vara helt avgörande att vägleda turistföretag och resmål vad gäller EU:s lagstiftningskrav för att uppnå klimatmålen och bygga upp deras kompetens och kapacitet i insatserna för den gröna omställningen.

Med tanke på att EU på det hela taget har gjort viktiga framsteg när det gäller att främja den gröna omställningen inom turismen bör antagandet av modeller för en cirkulär ekonomi och resurseffektiva metoder påskyndas för att skapa konkreta fördelar för lokalsamhällena och öka den sociala hållbarheten. Detta åtgärder kommer, genom att stärka lokala aktörer och mellanhänder, stärka partnerskap för hållbara inköp, fördjupa utbyte och spridning av kunskap och genom att pilottesta kluster för cirkulär ekonomi, att bidra till att minska turismens miljöavtryck, främja innovation och stärka konkurrenskraften, samtidigt som den sociala hållbarheten och fördelarna för lokalsamhällena stärks. Mot bakgrund av resultaten i Europeiska miljöbyråns rapport Europe’s environment 2025 blir åtgärder på detta område ännu viktigare för turismen, med tanke på att miljöförstöring utgör ett direkt hot mot EU:s konkurrenskraft.

IV.Prioriterat område 3: Digital omställning 

Sammanlagt definieras tre nyckelfrågor inom det prioriterade området ”Digital omställning” – digitalisering av små och medelstora turistföretag, offentlig datadelning för att uppmuntra innovativa turismtjänster, forsknings- och innovationsprojekt och pilotprojekt för digitala verktyg och tjänster inom turism.

Nyckelfråga	Mål och syften	Åtgärder och ansvarsområden	Resultat/måldatum enligt Agenda 2030
Digitalisering av små och medelstora turistföretag	Effektiv användning av digitala verktyg för små och medelstora företag och mikroföretag inom turism för resursförvaltning, interna arbetsprocesser, tillhandahållande av tjänster, marknadsföring, kommunikation med kunder och leveranskedjor samt utveckling av nya tjänster.	Kommissionen, medlemsstaterna, andra relevanta offentliga myndigheter och organisationer som förvaltar resmål ska öka kunskaperna bland små och medelstora turistföretag om digitaliseringens fördelar och stödja små och medelstora företag och nystartade företag inom turism genom digitaliseringsprogram. Kommissionen ska samla in och utbyta bästa praxis om digitala verktyg och metoder för turism.	Små och medelstora turistföretag ska ha uppnått en grundläggande digital intensitet senast 2030 i linje med målen i den digitala kompassen. En sökbar samling om överförbara digitala verktyg och metoder för turism ska offentliggöras av kommissionen senast 2023. Enterprise Europe Networks rådgivningstjänster ska stödja små och medelstora turistföretag.
Offentlig datadelning för att uppmuntra innovativa turismtjänster	Uppmuntran av och deltagande i utbyte av data som berör turism, i syfte att stödja innovativa tjänster.	Nationella, regionala och lokala myndigheter och organisationer som förvaltar resmål ska offentliggöra öppna dataset som är relevanta för turismtjänster – uppgifter om kollektivtrafik, museisamlingar, besökare osv.	Exempel på öppna offentliga dataset i viktiga turistregioner senast 2025, som kan användas för att utveckla turismtjänster.
Forsknings- och innovationsprojekt och pilotprojekt för digitala verktyg och tjänster inom turism	Stöd till offentlig-privat samarbete om forsknings- och innovationsprojekt och pilotprojekt som utvecklar innovativ och hållbar användning av digitala verktyg och metoder inom turism.	Kommissionen, medlemsstaterna och andra relevanta offentliga myndigheter ska stödja datastyrd utveckling av hållbar förvaltning av resmål. Kommissionen och medlemsstaterna ska stödja innovativa turismtjänster med hjälp av avancerad teknik (virtuell/förstärkt verklighet, AI) och digitalt och digitaliserat kulturarv.	Bästa praxis för att övervaka turismintensiteten och lokalbefolkningens välbefinnande senast 2025. Exempel på innovativa tjänster och partnerskap för att tillhandahålla turismupplevelser genom virtuell, utvidgad och förstärkt verklighet, stordata och AI senast 2025.

Framstegen på detta prioriterade område är också i allmänhet måttliga, med fem medlemsstater som gjorde ”betydande framsteg”, sjutton medlemsstater som gjorde ”måttliga framsteg” och fem medlemsstater som uppvisade ”begränsade framsteg”.

Kommissionen stöder utvecklingen av innovativa små och medelstora företag inom digital turism genom programmet för den inre marknaden, finansiering från Europeiska innovationsrådet, EU:s digitala innovationsknutpunkter och Enterprise Europe Network. Horisont Europa stöder också projekt för digital utveckling i turismnäringen för att främja digital innovation i hundratals små och medelstora företag. Berörda parter har gjort mer än 86 utfästelser om de tre frågorna rörande grön omställning i agendan, vilket visar att många aktörer inom turismnäringen är engagerade i digitaliseringsinitiativ.

Till skillnad från det första prioriterade området har medlemsstaterna även uppvisat måttliga framsteg inom frågorna rörande digital omställning genom ett relativt sett större antal initiativ och politiska åtgärder. Detta tyder på ett större engagemang och större investeringar från medlemsstaternas sida på detta område. Den digitala omställningen av det europeiska turismekosystemet fortsätter att vara en viktig möjliggörande faktor för mer hållbara och motståndskraftiga metoder inom turismen.

När det gäller digitalisering av små och medelstora turistföretag visade den analytiska rapporten från European Monitor of Industrial Ecosystems (EMI) (för 2024), i dess analys av nystartade företag inom digital teknik inom olika sektorer i EU, att användningen av all digital teknik förutom stordata hade ökat, från 13,6 % 2023 till 11,5 % 2024. Den största ökningen sker inom molnteknik och artificiell intelligens, där den senare ökade med nästan 15 %, och sakernas internet, som ökade med nästan 10 %. EMI:s undersökning av små och medelstora turistföretag visade att avancerad teknik redan används i innovativa företag och har ökat jämfört med för bara två år sedan: 37 % använde molnteknik, en ökning från 25 %, 11,5 % använde stordata och 23 % hade börjat använda artificiell intelligens, en ökning från 8 %. Mer än hälften av medlemsstaterna ansåg det vara prioriterat att stödja utvecklingen av innovativa, individanpassade turismtjänster och/eller datastyrd förvaltning av resmål, och närmare hälften har vidtagit särskilda åtgärder för att ta itu med dessa frågor. Eftersom kommissionen också har fullföljt sitt åtagande om en offentliggjord databas över sökbara digitala verktyg och metoder för turism kan det anses att betydande framsteg har gjorts i denna viktiga fråga. Kommissionen fortsätter också att tillhandahålla kaskadfinansiering till organisationer och kluster som direkt stöder små och medelstora företag inom ramen för programmet för den inre marknaden. Det är dock väldigt viktigt med fortsatt stöd till initiativ för digital omställning, särskilt för att säkerställa rättvis tillgång till digitala verktyg och för att främja innovation bland små och medelstora turistföretag.

När det gäller offentlig datadelning för att uppmuntra innovativa turismtjänster har kommissionen och medlemsstaternas offentliga myndigheter gjort betydande framsteg. För det första offentliggjorde kommissionen i juli 2023 ett meddelande om ett gemensamt europeiskt dataområde för turism , där man redogjorde för viktiga överväganden och införde ett testfall för datadelning samt föreslog styrningsalternativ såsom ett konsortium för europeisk digital infrastruktur. Fyra medlemsstater deltog frivilligt i detta testfall för datadelning, och diskussionerna har fortsatt om att inrätta ett konsortium för europeisk digital infrastruktur. Dessutom fortsätter organisationer som förvaltar resmål och regionala förvaltningar att utveckla plattformar och webbplatser för att visa upp tillförlitlig information om turismtjänster på sin ort och vägleda turistföretag om hur de kan synliggöra sina tjänster. Kommissionen inrättade också EU:s kompetenscentrum D3Hub , som finansieras av Cosmeprogrammet inom ramen för programmet för den inre marknaden och stöder organisationer som förvaltar resmål när det gäller datahantering och digitalisering. Data är en viktig drivkraft för innovation och konkurrenskraft, så dataåtkomst, datahantering och datadelning bör förbli prioriteringar inför framtiden: EU:s ledande roll skulle kunna undersökas ytterligare till stöd för smart turism bland organisationer som förvaltar resmål.

I likhet med stödet till målet för forsknings- och innovationsprojekt och pilotprojekt för cirkulär och hållbar turism bör stödet till projekt för digitala verktyg och tjänster inom turism också fortsätta.  Även om det finns hundratals pågående EU-finansierade FoI-projekt med anknytning till turism och digital teknik har de förväntade resultaten inte uppnåtts fullt ut fram till 2025. En verksamhet för optimering av de sociala verkningarna av turism inom ramen för samarbetsavtalet med OECD (2025–2027) kommer att fördjupa förståelsen för att hantera de ekonomiska och sociala kompromisserna vad gäller utveckling av turismen och bättre identifiera fördelarna med turism på resmålen.

Även om turistföretagens teknikanvändning snabbt går framåt kommer kommissionen att främja och stödja ett branschlett initiativ för att fastställa en uppsättning riktlinjer för hur man använder AI på ett kunnigt sätt inom turism i linje med strategin för AI-tillämpningar .

Den digitala omställningen skulle kunna påskyndas genom att man inrättar en gemensam ram för data om turism och integrering av en strategi i kombination med inrättandet av ett gemensamt datasystem till stöd för evidensbaserat beslutsfattande. Genom att undersöka användningen av artificiell intelligens, införa harmoniserade centrala nyckelprestationsindikatorer och system för realtidsdata för att stödja övervakningen av framsteg och tillhandahålla särskilda kapacitetsuppbyggnads- och utbildningsprogram skulle en robust datastyrd ram för turismplanering kunna övervägas.

V.Prioriterat område 4: Motståndskraft och inkludering

Totalt definieras tre nyckelfrågor under ”Motståndskraft och inkludering” – tillgång till turismtjänster, motståndskraftiga turismtjänster och resmål i EU, hållbar innovation inom turismtjänster.    

Nyckelfråga	Mål och syften	Åtgärder och ansvarsområden	Resultat/måldatum enligt Agenda 2030
Tillgång till turismtjänster	Förbättra den sociala och ekonomiska integrationen, med beaktande av äldre, personer med funktionsnedsättning och andra grupper med särskilda behov.	Kommissionen, medlemsstaterna, andra relevanta offentliga myndigheter och organisationer som förvaltar resmål ska öka medvetenheten om hur viktigt det är med tillgänglighet inom turismen, i syfte att förbättra tillgängligheten till turismtjänster och skapa gynnsamma förutsättningar för tillgängliga turismtjänster.	Ökat utbud av tillgängliga turismtjänster.
Motståndskraftiga turismtjänster och resmål i EU	Förbättra motståndskraften hos EU:s turismtjänster och resmål för att tillmötesgå olika målgrupper under alla säsonger och på olika platser.	Kommissionen, medlemsstaterna och andra relevanta offentliga myndigheter ska tillhandahålla olika former av stöd för att hjälpa resmål, företag och nystartade företag att diversifiera turismtjänsterna, särskilt över flera säsonger och på olika platser.	Mer motståndskraftiga tjänster och resmål, som bättre kan stå emot kriser.
Hållbar innovation inom turismtjänster	Främja EU som ett resmål som uppfyller turismens föränderliga krav och bevara lokalbefolkningens välbefinnande och deras miljö.	Kommissionen, medlemsstaterna och andra relevanta offentliga myndigheter ska tillhandahålla olika former av stöd för att hjälpa företag, nystartade företag och lokalsamhällen att förnya sig med hållbara och motståndskraftiga turismtjänster, med positiva nettoeffekter för invånarna och lokala förhållanden.	Innovativa turismtjänster för att tillgodose nya typer av efterfrågan inom turismen samtidigt som lokalbefolkningens långsiktiga hållbarhetsbehov och miljön respekteras.

Framstegen på detta prioriterade område är också i allmänhet måttliga, där fyra medlemsstater gjorde ”betydande framsteg”, arton medlemsstater gjorde ”måttliga framsteg” och fem medlemsstater uppvisade ”begränsade framsteg”.

Kommissionen gjorde betydande framsteg när den antog sitt förslag om att skapa ett EU-intyg om funktionsnedsättning och ett EU-parkeringstillstånd för personer med funktionsnedsättning, som även skulle gälla för turister. Kommissionens Access City-pris och priset för europeisk huvudstad för smart turism fortsätter också att främja tillgängligheten på platser att besöka och bo på. Flera EU-finansierade projekt hjälper organisationer som förvaltar resmål att bli mer motståndskraftiga och diversifierade. Berörda parter har gjort mer än 74 utfästelser om de tre frågorna rörande motståndskraft och inkludering i agendan, vilket visar på ett måttligt engagemang hos många aktörer inom turismnäringen när det gäller initiativ för motståndskraft. Precis som med de två föregående prioriterade områdena har antalet initiativ och politiska åtgärder på områdena motståndskraft och inkludering ökat relativt sett. Detta tyder på ett större engagemang och större investeringar från medlemsstaternas sida även på detta område.

När det gäller tillgång till turismtjänster har betydande framsteg gjorts under de senaste åren, men den måste förbli en prioritering med tanke på den exponentiella ökningen av antalet resenärer över 65 år under de kommande årtiondena. Europaparlamentet har genomfört en studie om den roll för turismen som en ekonomi där människor lever längre och friskare liv spelar. Inom ramen för strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030 antogs det föreslagna EU-intyget om funktionsnedsättning av medlagstiftarna i oktober 2024. Dessa regler gör det lättare för personer med funktionsnedsättning att resa i hela EU och gör så att deras funktionsnedsättningsstatus erkänns. Närmare två tredjedelar av medlemsstaterna genomför särskilda åtgärder för att främja tillhandahållandet av tillgängliga turismtjänster och öka medvetenheten på detta område. Alla berörda parter kommer under de kommande årtiondena att fortsätta att arbeta för att förbättra tillgängligheten för personer med nedsatt rörlighet och personer med funktionsnedsättning samt att underlätta för äldre resenärer.

Målet att säkerställa motståndskraftiga turismtjänster och resmål i EU är att utveckla mer motståndskraftiga tjänster som bättre kan stå emot chocker. Det EU-finansierade projektet ” Crisis Management and Governance in Tourism ” syftar till att stärka motståndskraften hos EU:s turismekosystem genom att förbättra dess styrning och mekanismer för att stå emot, hantera och mildra framtida kriser. Medlemsstaterna främjar motståndskraft genom olika strategier som exempelvis hållbar infrastruktur, digital innovation och inkluderande upplevelser. Resmålens motståndskraft omfattar även en diversifiering av turismtjänsterna över säsonger, verksamheter och platser, vilket är en nödvändighet för att undvika obalanserad turism. Exempelvis valdes sju projekt ut för att testa innovativa stadslösningar på turismrelaterade utmaningar som en del av den andra ansökningsomgången för innovativa åtgärder inom ramen för Europeiska stadsinitiativet, med stöd av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Sådana lösningar omfattar stöd till ett innovativt, hållbart och motståndskraftigt utbud inom stadsturism, som utvecklats genom datastyrda lösningar, samråd med lokalbefolkningarna och på grundval av hållbarhetskriterier i Coimbra, Köpenhamn, Elliniko-Argyroupoli, Kraków, Prato, Ravenna och Valencia. Ett storskaligt projekt som finansieras genom programmet för den inre marknaden syftar till att hjälpa små och medelstora företag att bygga upp hållbar tillväxt och motståndskraft. Även om flera sektorsövergripande strategier och projekt har bidragit till resmålens motståndskraft under rapporteringsperioden har frågan om obalanserad turism under de senaste åren hamnat i förgrunden för den europeiska agendan för turism, eftersom vissa resmål är överbelagda och står inför allt större utmaningar när det gäller att sprida ut turistströmmarna.

I Palmaförklaringen från 2023 betonas den vikt som alla medlemsstater fäster vid turismens sociala hållbarhet, inbegripet både tillgången till turism för alla och turismens nettofördelar för både besökarnas och lokalbefolkningens långsiktiga välbefinnande.

Hållbar innovation inom turismtjänster är avgörande för att möta nya typer av efterfrågan och respektera resmålens och deras invånares behov av ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet. För att främja EU som ett resmål som uppfyller turismens föränderliga krav krävs att ”varumärket Europa” blir starkare, och att detta skulle kunna vidareutvecklas under de kommande åren. Det EU-finansierade projektet ” Sustainable EU Tourism – Shaping the tourism of tomorrow ” hjälper resmål, särskilt organisationer som förvaltar resmål, att bli mer hållbara och motståndskraftiga, med fokus på lokalsamhällen och miljön. Resultaten omfattar reproducerbar bästa praxis och konkreta lösningar på olika utmaningar – bland annat framväxten av obalanserad turism – på resmålsnivå. Det kommer dock att ytterligare stöd till innovation för att hjälpa företag, nystartade företag och lokalsamhällen att utveckla hållbara och motståndskraftiga turismtjänster som på ett positivt sätt påverkar invånarna och lokala förhållanden.

Resmålens beredskap skulle kunna förbättras genom robusta krisberedskapsmekanismer med tonvikt på system för tidig varning, tillgång till tillförlitlig katastrofinformation på olika språk och med beaktande av behoven hos utsatta personer, inbegripet personer med funktionsnedsättning.

VI.Prioriterat område 5: Kompetens och stöd till omställning 

Totalt definieras tre nyckelfrågor under rubriken ”Kompetens och stöd till omställning” – öka kunskaperna om behoven och möjligheterna för den gröna och den digitala omställningen inom turismen, en kompetenspakt inom turism och en integrerad stödplattform för berörda parter inom turismnäringen.

Nyckelfråga	Mål och syften	Åtgärder och ansvarsområden	Resultat/måldatum enligt Agenda 2030
Öka kunskaperna om behoven och möjligheterna för den gröna och den digitala omställningen inom turismen	Öka kunskaperna om förändringar i efterfrågan när det gäller turism, de möjligheter som den gröna och den digitala omställningen erbjuder för aktörer inom turism samt färdigheter och strategier som bidrar till att öka motståndskraften.	Kommissionen, medlemsstaterna och andra relevanta offentliga myndigheter och organisationer som förvaltar resmål ska anordna informationssatsningar för berörda parter inom turismnäringen och stödja nätverksbyggande och utbyte av bästa praxis mellan prisbelönta städer i EU om smart turism, kultur och kulturarv, hållbarhet, innovation och tillgänglighet.	Omställningsvägen för turism ska ges spridning under 2022. Ökade kunskaper om den digitala och den gröna omställningen samt om motståndskraft, utbyte av bästa praxis och främjande av evenemang.
En kompetenspakt inom turism	Efterfrågan på kompetens i turismekosystemet ska tillgodoses genom att deltagandet i kompetenspakten inom turism genomförs och utökas i syfte att aktivt uppmuntra kompetensutveckling och tillhandahålla utbildningsmöjligheter för arbetstagare, arbetslösa och små och medelstora företag.	Kommissionen, medlemsstaterna och andra relevanta offentliga myndigheter ska underlätta och stödja inrättandet av nationella, regionala och lokala kompetenspartnerskap där så är möjligt och i enlighet med den befintliga ramen. Kommissionen ska underlätta för turistföretag, utbildningsanordnare, fackföreningar och andra organisationer att engagera sig för gemensamt överenskomna utbildningsmål för arbetstagarna, i enlighet med subsidiaritetsprincipen. Medlemsstaterna ska stödja kompetenspartnerskap för inrättande av snabbkurser, lärlingssystem och blandmodeller för arbetslösa och arbetssökande.	Regionala och lokala kompetenspartnerskap ska inrättas i betydande turistregioner senast 2024. Senast 2030 ska en betydande del av arbetskraften inom turismnäringen ha deltagit i utbildning i linje med målen för kompetenspakten inom turism.
Integrerad stödplattform för berörda parter inom turismnäringen	Hjälpa berörda parter inom turismnäringen att hitta relevant och aktuell information, finansiering och stöd samt kontakter med kollegor och experter.	Kommissionen ska inrätta en plattform till stöd för berörda parter för att underlätta informationsutbyte, tillgång till resurser och samarbete mellan olika turistnäringar och aktörer. Medlemsstaterna och andra relevanta offentliga myndigheter och organisationer som förvaltar resmål ska informera berörda parter och dela relevant information om sina resultat, evenemang och resurser för europeiska målgrupper via plattformen och andra informationskanaler.	En plattform till stöd för berörda parter ska lanseras senast 2023 med regelbundet informationsutbyte, gemensamt utvecklat innehåll och gemensamma verksamheter.

Framstegen på detta prioriterade område är också måttliga, där tjugo medlemsstater uppvisade ”måttliga framsteg” och sju medlemsstater uppvisade ”begränsade framsteg”.

Framstegen med frågorna under motståndskraft och inkludering varierar, där kommissionens initiativ inom ramen för kompetenspakten och storskaliga kompetenspartnerskap för turism ligger i täten och genom utvecklingen av EU Tourism Platform. Flera projekt som finansieras genom Erasmus+ och andra program (t.ex. programmet för ett digitalt Europa och programmet för den inre marknaden) stöder initiativ för omskolning och fortbildning genom nationella och regionala kompetenspartnerskap i medlemsstaterna. Mycket mer måste dock göras för att öka kunskaperna om utmaningarna och möjligheterna med den digitala och den gröna omställningen samt ytterligare främja EU Tourism Platform. Berörda parter har gjort mer än 64 utfästelser om de tre frågorna rörande kompetens och stöd till omställning i agendan, vilket visar på ett måttligt engagemang bland aktörer inom turismnäringen när det gäller initiativ för kompetens.

Även om betydande insatser har gjorts för att öka kunskaperna om behoven och möjligheterna för den gröna och den digitala omställningen inom turismen – i form av evenemang för berörda parter två gånger om året, EU:s turismdagar, det årliga europeiska forumet för turism samt den regelbundna expertgruppen ”Together for EU Tourism” (T4T) och andra webbinarier för berörda parter – är det fortfarande en utmaning att nå berörda parter på lokal nivå för att informera dem om EU:s politiska prioriteringar inom turismen. Vidare främjar kommissionen de årliga priser för europeisk huvudstad för smart turism och Green Pioneer-priset , som bidrar till att öka medvetenheten om åtgärdsområdena inom agendan och omställningsvägen, samt det årliga Access City-priset , de europeiska kulturhuvudstäderna , EU:s kulturarvspris och priset Europas miljöhuvudstad och European Green Leaf-utmärkelsen . Kommissionen samfinansierar också kommunikations- och co-brandingkampanjer tillsammans med den europeiska resekommissionen för att öka synligheten för och efterfrågan på hållbar turism i EU.

Det storskaliga partnerskapet för turism inom ramen för EU-pakten för kompetens lanserades i januari 2022 och har vuxit till nästan hundra medlemmar, med stöd av flera projekt som finansieras genom Erasmus+. Det överordnade målet att omskola eller fortbilda mer än 10 % av arbetskraften inom den europeiska turismnäringen årligen uppnåddes delvis 2024 8 . Hittills har tio nationella/regionala kompetenspartnerskap inrättats för att tillgodose kompetensbehoven på nationell och regional nivå. Målet är att upprätta sådana partnerskap i viktiga turistregioner under de kommande åren. Det har därför gjorts framsteg på detta område, men för att åtgärda den kritiska personalbristen inom framför allt besöksnäringen krävs ytterligare insatser på EU-nivå för att identifiera kompetensbrister och tillhandahålla tillgängliga och överkomliga utbildningskurser för nya yrkesprofiler inom turismen.

Slutligen har  EU Tourism Platform , en integrerad stödplattform för berörda parter inom turismnäringen, varit i full gång i mer än ett år och har nått över 650 registrerade användare. Plattformen marknadsförs på bred front och har visat sig vara en användbar resurs för berörda parter när det gäller att hitta information om finansiering och öppna ansökningsomgångar, utbyta bästa praxis och utfästelser om åtgärder inom ramen för omställningsvägen, främja evenemang och webbinarier samt fungera som ett diskussionsforum för registrerade användare om olika ämnen. Även om ytterligare förbättringar bör göras för att göra plattformen mer användarvänlig, och främja dess användning av en större mångfald av berörda parter, kan det anses att den särskilda åtgärden för att utveckla en sådan plattform för berörda parter inom turismnäringen har slutförts.

Även om det finns många betydande initiativ på EU-nivå och medlemsstatsnivå för omskolning av och fortbildning för arbetskraften inom turismnäringen, särskilt sådana som rör kompetensportabilitet och att locka talanger från utlandet inom ramen för kompetensunionen , bör ytterligare insatser göras för att nå ut till den befintliga arbetskraften och arbetssökande inom turismnäringen genom öppna, tillgängliga och ekonomiskt överkomliga utbildningskurser för att förbättra digital, grön och annan viktig kompetens för turismnäringen. Ytterligare stöd till utvecklingen av operativa nationella och regionala kompetenspartnerskap inom ramen för kompetensunionen skulle kunna tillhandahållas.

Jämförelse av genomföranderesor och övergripande bedömning

Den matris för analys av framsteg som presenteras nedan är strukturerad för att ge en omfattande översikt över hur medlemsstaterna gör framsteg mot de mål som beskrivs i agendan, i enlighet med studien.

Matrisen är organiserad med en förteckning över agendans prioriterade områden längs den horisontella axeln och EU:s medlemsstater längs den andra. Denna layout ger en tydlig jämförelse sida vid sida av varje lands framsteg inom alla prioriterade områden, vilket gör det lättare att identifiera styrkor, svagheter och trender.

9 Figur 1 – Resultat enligt matrisen för analys av framsteg 10

I studien delas medlemsstaternas framsteg med åtgärderna i agendan in i tre kategorier: ledande länder, länder som gör framsteg och länder på uppgång. Vid en bedömning av de viktigaste resultaten, tillsammans med de identifierade utmaningarna och bristerna, framträder såväl likheter som skillnader inom var och en av de tre grupperna av länder.

På vissa områden har länder som tillhör samma grupp uppvisat jämförbara framsteg eller stött på liknande hinder, vilket tyder på att det finns gemensamma strukturella förutsättningar eller politiska strategier. Betydande skillnader uppstår dock också inom grupperna, som ofta formas av olika nationella och regionala sammanhang, inbegripet variationer i den politiska dynamiken och den administrativa kapaciteten.

Ledande länder betonar till exempel diversifiering av turismen, strategisk positionering och varumärkesprofilering, stark anpassning av nationella strategier till EU:s prioriteringar och användning av innovativa strategier för investeringar. De medlemsstater som uppvisar minst framsteg med åtgärder i agendan har betydande brister när det gäller att hantera dessa åtgärder, och i vissa fall saknas fullföljande och operationalisering av nationella strategier för turism och de uppvisar en oförenlighet med användningen av EU-medel som finns tillgängliga för turism.

Även om det finns gemensamma mål och det görs framsteg i riktning mot ett mer hållbart, digitalt och motståndskraftigt europeiskt turismekosystem finns det fortfarande flera brister i genomförandet 11 där det skulle kunna göras ytterligare insatser, till exempel följande:

Område	Analys
Arbetskraftens utveckling (27 medlemsstater 12 )	Kontinuerlig omskolning och fortbildning krävs för att uppfylla de föränderliga kraven i turismnäringen, särskilt när det gäller den digitala och den gröna omställningen
Dataanvändning (16 medlemsstater)	Data om turism samlas i allt högre grad in, men den strategiska användningen av den för planering och resultatövervakning är fortfarande begränsad i många medlemsstater.
Samordning (14 medlemsstater)	Bristen på strukturerat samarbete och strukturerad samordning mellan nationella, regionala och lokala aktörer hindrar en enhetlig utformning och ett enhetligt genomförande av strategier för och reformer av turismen i och inom EU-27.
Stöd till små och medelstora företag (11 medlemsstater)	Små och medelstora företag behöver mer riktat stöd, bland annat förbättrad tillgång till finansiering, skräddarsydd utbildning och rådgivningstjänster, för att effektivt kunna delta i en hållbar och digital omställning
Den gröna och den digitala omställningen (10 medlemsstater)	Insatserna för att samtidigt främja digitalisering och hållbarhet inom turismen är ofta fragmenterade eller underutvecklade, vilket begränsar innovationen och anpassningsförmågan i hela näringen.
Tillgång till finansiering (6 medlemsstater)	Aktörer inom turism stöter ofta på hinder när det gäller att få tillgång till finansiering på nationell nivå och EU-nivå på grund av bristande kunskaper, komplicerad administration eller otillräcklig inriktning på den lokala nivån och de aktörer som ska gynnas.
Reglering på kort sikt (5 medlemsstater)	I vissa medlemsstater har regelverken inte hållit jämna steg med den snabba expansionen, vilket har skapat inkonsekvenser och utmaningar, särskilt på bostadsmarknaderna
Strategisk planering (5 medlemsstater)	Det behövs framåtblickande strategier för turism med väldefinierade delmål och tydliga tidsplaner för genomförandet.

Ytterligare genomförandeproblem har uppstått när det gäller obalanserad turism, krisberedskap och klimatanpassning. Obalanserad turism är fortsatt en utmaning i och med att besöksströmmarna är koncentrerade till populära resmål och att det vidtagits begränsade åtgärder för att uppmuntra diversifiering. Krisberedskapen i medlemsstaterna, regionerna och kommunerna bör också stärkas. Klimatanpassningen är också fortfarande underutvecklad, och politiken och infrastrukturen för turism är ännu inte helt anpassad till målen för klimatresiliens.

Dessa resultat visar att det kommer att krävas ytterligare insatser under de kommande åren för att se till att alla berörda parter gör framsteg på vissa prioriterade områden (se bilagan).

VII.Slutsatser 

På grundval av resultaten av studien och 2023 och 2024 års lägesrapporter om omställningsvägen kan slutsatsen dras att merparten av medlemsstaterna har gjort framsteg inom de prioriterade områdena grön omställning, digital omställning och motståndskraft i agendan. Alla medlemsstater är överens om att den gröna och den digitala omställningen är en prioritering och att stöd till små och medelstora företag och mikroföretag är avgörande. Initiativ för återhämtning har varit lovvärda och har lett till rekordtillväxt i många regioner fram till 2025. Motståndskraften måste dock stärkas på områden som stöd till kompetens och till arbetskraften, klimatanpassning, obalanserad turism och krisberedskap. Det behövs större samordning av politik som rör kompetensutveckling och stödmekanismer.

Skillnaderna i framsteg på de prioriterade områdena belyser behovet av en mer balanserad och samordnad strategi på lokal, regional och nationell nivå samt på EU-nivå. Det är väldigt viktigt att stärka styrningen och de politiska ramarna, inte bara för att anpassa insatserna mellan och inom medlemsstaterna utan även för att säkerställa att turismen på ett meningsfullt sätt bidrar till EU:s övergripande mål avseende hållbarhet och digital omställning.

EU:s kommande strategi för hållbar turism bör bygga på dessa resultat för att bidra till att samordna insatserna på olika nivåer (lokalt, regionalt, nationellt och internationellt) och inom olika sektorer och säkerställa mer balanserade framsteg i hela EU.

De viktigaste problemen som behöver beaktas ytterligare

På grundval av resultatet av studien tas följande i beaktande för att öka insatserna för åtgärderna i såväl agendan som omställningsvägen för turism:

1.Ekonomi, resurseffektivitet och social hållbarhet i turismekosystemet

Modeller för cirkulär ekonomi kräver stöd till lokala aktörer och mellanhänder. Partnerskapen för hållbara inköp skulle kunna stärkas, och man bör fortsätta att utbyta kunskaper om EU:s hållbara initiativ såsom handlingsplanen för den cirkulära ekonomin för turism och om EU-miljömärkningsprogrammet och Emas. Skapandet av lokala kluster som sammanför små och medelstora turistföretag, myndigheter och samhällsaktörer för att gemensamt utforma och genomföra lösningar för avfallsminskning, resurseffektivitet och fördelning av nytta i samhället är avgörande för att säkerställa att initiativen är inkluderande och inriktade på lokalsamhället.

2.Data om turism och integrering av strategier

EU:s turismpolitik kräver en robust datainfrastruktur och en enhetlig ram samt ett gemensamt datasystem som ska ligga till grund för evidensbaserat beslutsfattande. Harmoniserade nyckelprestationsindikatorer och system för realtidsdata behövs för att utveckla och förbättra övervakningen och jämförbarheten mellan medlemsstaterna. För att fullt ut öka användningen av harmoniserade data om turism kan användningen av artificiell intelligens hjälpa turistaktörer när det gäller planering, tjänster och leverans. Harmoniserade nyckelprestationsindikatorer och system för realtidsdata skulle kunna vara användbara för att stödja en transparent övervakning av framstegen. Slutligen skulle en EU-ram också kunna inrättas för smarta resmål, som bygger på gemensamma prestandakriterier för certifiering av organisationer som förvaltar resmål och mekanismer för övervakning två gånger om året. En sådan ram skulle kunna stödjas av ett stödsystem för utveckling av en strategisk ram och ett styrningssystem för turism.

3.Krisberedskap och krishantering

Externa chocker såsom extrema väderhändelser, geopolitisk instabilitet, hälsokriser och ekonomisk volatilitet belyser behovet av strukturerade och proaktiva krishanteringsmekanismer i hela näringen och på alla förvaltningsnivåer. De nuvarande ramarna stöder ännu inte i tillräcklig utsträckning samordnade åtgärder eller den långsiktiga motståndskraften inom näringen. En ram för smarta resmål skulle kunna omfatta resmål där man har identifierat risker vad gäller anpassningen till projektet Crisis Management and Governance in Tourism och med krishantering, inbegripet risk- och kriskommunikation som är anpassad till alla resenärer samt till personer med funktionsnedsättning. Anpassning till och begränsning av klimatförändringarna skulle kunna fortsätta att vara en prioritering i turismpolitiken med en strategi för krisberedskap och krishantering.

4.Strukturellt och ekonomiskt stöd till små och medelstora företag

Små och medelstora företag står fortsatt inför utmaningar när det gäller att få tillgång till privata investeringar och EU-finansiering, navigera i komplexa finansieringsförfaranden och investera i den gröna och den digitala omställningen och motståndskraft inom näringen. Förenklingen av det ekonomiska och strukturella stödet till små och medelstora företag skulle kunna anpassas till den operativa verkligheten i turismnäringen genom tydligare vägledning, synligare finansieringskanaler och mer användarvänliga förfaranden. I kommunikationen om möjligheter skulle man kunna betona praktiska fördelar såsom kostnadsbesparingar och konkurrenskraft för att skapa engagemang och öka deltagandet. Små och medelstora företag inom turismnäringen kan också dra nytta av den europeiska spar- och investeringsunionen, som syftar till att skapa bättre finansiella möjligheter för EU:s medborgare och företag genom att kanalisera besparingar till produktiva europeiska investeringar.

5.Mellanhändernas roll och främjande av flerpartssamarbete

Alla aktörer inom turismnäringen, inklusive branschorganisationer, handelskammare, organisationer som förvaltar resmål, nätverk och icke-statliga organisationer, är avgörande för att sammanlänka strategier på EU-nivå med regionalt och lokalt beslutsfattande och genomförande. Ett ökat engagemang bland berörda parter inbegriper att aktörerna gör insatser för att öka medvetenheten om den gröna och den digitala omställningen, kompetensutveckling, motståndskraft och inkludering, och därför skulle dessa mellanhänders inverkan kunna stärkas ytterligare för att tolka och sprida vägledning på EU-nivå, särskilt genom samarbete i regelbundna forum, expertgrupper och kommunikationsplattformar såsom EU Tourism Platform.

6.Synlighet, samordning och användning av EU:s kompetensinitiativ för aktörer inom turismnäringen

EU-pakten för kompetens samordnar redan regelbundna uppdateringar och sprider sektorsspecifik kompetensinventering, kartlägger nya behov såsom sådana som rör den digitala omställningen, den gröna omställningen, krishantering och tillgänglighet och omvandlar dem till praktisk vägledning för utbildningsanordnare, arbetsgivare och arbetstagare. Till stöd för dessa åtgärder skulle riktade resurser, verktygslådor och kapacitetsuppbyggnad kunna tillhandahållas för organisationer som förvaltar resmål, nätverk och regionala och lokala myndigheter så att de kan fungera som kompetensförmedlare och hjälpa dem att vägleda sina samhällen när det gäller att identifiera, få tillgång till och prioritera relevanta möjligheter till kompetensutveckling. Mekanismer håller på att inrättas för att fånga upp, erkänna och sprida lokala och informella kompetensutvecklingsinitiativ, med hjälp av EU Tourism Platform som ett centralt nav för utbyte av bästa praxis, fallstudier och återkoppling, som skulle kunna främjas ytterligare.

Prioriterade åtgärder som inte fullt ut återspeglades i agendan eller omställningsvägen för turism skulle kunna betraktas som en del av den nya EU-strategin för hållbar turism, såsom större tonvikt på att ta itu med obalanserad turism, krishantering, internationellt samarbete, datadelning, konnektivitet, inbegripet hållbar mobilitet i städer och multimodalitet som viktiga möjliggörande faktorer samt investeringar/finansiering. Inom ramen för kompetensunionen skulle större tonvikt kunna läggas på att utveckla en kvalificerad arbetskraft inom näringen.

Bilaga

Lägesrapport om åtgärderna i den europeiska agendan för turism 2030

Nyckelfråga	Mål och syften	Framstegsnivå	Framtida åtgärder som behövs
Rättvisa åtgärder för korttidsuthyrning	En transparent marknad för korttidsuthyrning i EU, som främjar konkurrens och konsumentskydd, skapar möjligheter och bidrar till hållbar turism.	Delvis genomförd genom antagandet av förordning (EU) 2024/1028. Genomförande pågår i medlemsstaterna.	Övervakning av genomförandet och fullständig tillämpning av förordningen.
Statistik och indikatorer för turism	Förbättra tillgången till och täckningen för statistik om turism för att ta hänsyn till turismens ekonomiska, sociala, kulturella och miljömässiga effekter. Förbättra tillgången till privata uppgifter och uppgifter på resmålsnivå för att ta fram officiell statistik om turism, med respekt för dataskyddsregler och legitima affärsintressen.	Måttliga framsteg där fler medlemsstater tillhandahåller indikatorer genom turismsatelliträkenskaper och kommissionen vidareutvecklar EU:s resultattavla för turism	Den utvärdering av EU-ramen för statistik om turism som omfattar indikatorer för turismens ekonomiska, miljömässiga och sociala påverkan senast 2030 förväntas göras under 2027.
Utveckling eller uppdatering av övergripande strategier för turism	En strategi för turism på nationell, regional och lokal nivå för att överväga turismens ekonomiska, miljömässiga, kulturella och sociala hållbarhet.	Betydande framsteg eftersom alla medlemsstater har nationella strategier för turism med varierande ambitionsnivå.	De nationella strategierna för turism bör användas som inspirationskälla och i största möjliga utsträckning anpassas till den nya EU-strategin för hållbar turism och skulle kunna offentliggöras på medlemsstaternas webbplatser.
Samverkande och databaserad förvaltning av resmål	Större räckvidd för organisationer som förvaltar turistmål till att omfatta samverkande och databaserat beslutsfattande där alla berörda parter involveras, även lokalbefolkningen.	Konsekventa framsteg med det årliga Smart Tourism Awards, men mer behöver göras för att utvidga verksamhetsområdet för organisationer som förvaltar resmål till databaserat beslutsfattande.	Pågående studie som genomförs av kommissionen om viktiga utmaningar och möjligheter för organisationer som förvaltar resmål. Utvärdering av rollen för organisationer som förvaltar resmål som eventuellt kan utvecklas från traditionella marknadsföringsroller till övergripande förvaltare av hållbar turism.
Förbättrad cirkularitet för turismtjänster	Minska turismtjänsternas miljöavtryck (livsmedelssvinn/allmänt avfall, vatten-/energieffektivitet och föroreningar).	Måttliga framsteg där nästan hälften av medlemsstaterna genomför åtgärder för att minska livsmedelstjänsternas miljöavtryck. Genomförandet av relaterad EU-lagstiftning om den gröna given pågår.	Insatserna för att förbättra cirkulariteten för turismtjänsterna kommer att fortsätta att övervakas.
Stöd för den gröna omställningen för turistföretag, däribland små och medelstora företag	Uppmuntran till turismföretag att använda miljövänligare metoder genom ökad efterfrågan på gröna tjänster från offentliga aktörer och främjande av system som stöder bedömning, spårning och minskning av miljöavtrycket. Tillhandahållande av stöd till små och medelstora företag så att de kan använda miljövänliga metoder och säkerställande av att detta inte blir ett handelshinder.	Måttliga framsteg där nästan hälften av medlemsstaterna stöder den gröna omställningen för små och medelstora företag. Det krävs framsteg när det gäller produkters miljöavtryck och främjande av EU:s miljömärke och Emas.	Det föreslås att denna fråga kombineras med frågan ovan om förbättrad cirkularitet för turismtjänster i form av fortsatt stöd till små och medelstora företag när det gäller hållbara turismtjänster.
Forsknings- och innovationsprojekt och pilotprojekt för cirkulär och hållbar turism	Stöd till offentlig-privat samarbete om forsknings- och innovationsprojekt och pilotprojekt som utvecklar modeller och överförbara metoder för hållbar turism.	Måttliga framsteg med projekt för cirkulär och hållbar turism, särskilt genom Horisont Europa.	FoI-projekt och pilotprojekt om cirkulär och hållbar turism kommer att fortsätta att stödjas.
Digitalisering av små och medelstora turistföretag	Effektiv användning av digitala verktyg för små och medelstora företag och mikroföretag inom turism för resursförvaltning, interna arbetsprocesser, tillhandahållande av tjänster, marknadsföring, kommunikation med kunder och leveranskedjor samt utveckling av nya tjänster.	Betydande framsteg när det gäller små och medelstora turistföretags användning av digitala verktyg, med en rapporterad ökad användning av avancerad teknik.	Även om nästan alla små och medelstora turistföretag har uppnått en grundläggande digital intensitet i linje med målen för den digitala kompassen, och användningen av avancerad teknik ökar snabbt, finns det ett fortsatt behov av stöd till digitalisering av och övervakning för turismekosystemet.
Offentlig datadelning för att uppmuntra innovativa turismtjänster	Uppmuntran av och deltagande i utbyte av data som berör turism, i syfte att stödja innovativa tjänster.	Måttliga framsteg när det gäller delning av offentliga data och utvecklingen av ett gemensamt europeiskt dataområde för turism.	Eftersom de flesta medlemsstater ansåg det vara en prioritering att stödja utvecklingen av innovativa, individanpassade turismtjänster och/eller datastyrd förvaltning av resmål, och utvecklingen av ett gemensamt europeiskt dataområde för turism pågår, kommer detta ämne att vara en fortsatt prioritering.
Forsknings- och innovationsprojekt och pilotprojekt för digitala verktyg och tjänster inom turism	Stöd till offentlig-privat samarbete om forsknings- och innovationsprojekt och pilotprojekt som utvecklar innovativ och hållbar användning av digitala verktyg och metoder inom turism.	Betydande framsteg med projekt som stöder digital innovation i små och medelstora företag, särskilt inom ramen för Horisont Europa, programmet för den inre marknaden och pilotprojekt som finansieras av Europaparlamentet.	Det finns ett fortsatt behov av stöd till FoI-projekt som stöder utvecklingen av digitala verktyg och tjänster inom turism
Tillgång till turismtjänster	Förbättra den sociala och ekonomiska integrationen, med beaktande av äldre, personer med funktionsnedsättning och andra grupper med särskilda behov.	Betydande framsteg med EU-intyget om funktionsnedsättning och Smart Tourism Awards med ett tillgänglighetskriterium.	Tillgången till turismtjänster bör fortsätta att öka och återspegla hur de bäst kan integreras i det övergripande turismpolitiska arbetet, särskilt mot bakgrund av den allt äldre gruppen resenärer.
Motståndskraftiga turismtjänster och resmål i EU	Förbättra motståndskraften hos EU:s turismtjänster och resmål för att tillmötesgå olika målgrupper under alla säsonger och på olika platser.	Måttliga framsteg genom EU-finansierade studier om motståndskraft och obalanserad turism, men begränsade framsteg när det gäller att ta itu med säsongsbundenhet, diversifiering och säkerställande av invånarnas välbefinnande.	Stöd för att ta itu med obalanserad turism på resmål.
Hållbar innovation inom turismtjänster	Främja EU som ett resmål som uppfyller turismens föränderliga krav och bevara lokalbefolkningens välbefinnande och deras miljö.	Måttliga framsteg mot att möta nya typer av efterfrågan och respektera resmålens och deras invånares behov av ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet.	Ett förstärkt ”varumärket Europa” kommer att bidra till att ytterligare främja EU som resmål. Denna fråga ska konsolideras med den ovannämnda om motståndskraftiga turismtjänster och resmål i EU.
Öka kunskaperna om behoven och möjligheterna för den gröna och den digitala omställningen inom turismen	Öka kunskaperna om förändringar i efterfrågan när det gäller turism, de möjligheter som den gröna och den digitala omställningen erbjuder för aktörer inom turism samt färdigheter och strategier som bidrar till att öka motståndskraften.	Konsekventa framsteg av alla berörda parter när det gäller att anordna insatser för berörda parter inom turismnäringen för att öka kunskaperna. Kommissionen stöder nätverksbyggande och utbyte av bästa praxis mellan prisbelönta städer i EU om smart turism, kultur och kulturarv, hållbarhet, innovation och tillgänglighet.	Att öka kunskaperna om EU:s turismpolitik och den nya EU-strategin för hållbar turism kommer fortsatt att prioriteras, liksom utbyte av bästa praxis och främjande av evenemang, bland annat för att lyfta fram turismens fördelar för lokalsamhällena.
En kompetenspakt inom turism	Efterfrågan på kompetens i turismekosystemet ska tillgodoses genom att deltagandet i kompetenspakten inom turism genomförs och utökas i syfte att aktivt uppmuntra kompetensutveckling och tillhandahålla utbildningsmöjligheter för arbetstagare, arbetslösa och små och medelstora företag.	Betydande framsteg med att öka medvetenheten om kompetenspakten och det storskaliga partnerskapet för turism med en konsekvent ökning av antalet medlemmar och lanseringen av kompetensunionen.	Antalet regionala och lokala kompetenspartnerskap ökar, men en större andel av arbetskraften inom turismnäringen skulle gynnas av utbildning. Åtgärder skulle kunna stödjas av en EU-akademi för kompetens inom turism.
Integrerad stödplattform för berörda parter inom turismnäringen	Hjälpa berörda parter inom turismnäringen att hitta relevant och aktuell information, finansiering och stöd samt kontakter med kollegor och experter.	Betydande framsteg med att inrätta en EU-omfattande plattform till stöd för berörda parter inom turismnäringen för att underlätta informationsutbyte, tillgång till resurser och samarbete mellan olika turistnäringar och aktörer.	Åtgärden är slutförd, men plattformen kommer att förbättras kontinuerligt för att främja regelbundet informationsutbyte, gemensamt utvecklat innehåll och samhällsverksamhet.

(1)

  Kommissionens arbetsprogram 2026 med bilagor – Europeiska kommissionen .

(2)

  https://transport.ec.europa.eu/tourism/statistics-reports-and-studies/tourism-studies-and-reports_sv (studien).

(3)

Europaparlamentets och rådets  förordning (EU) 2024/1028 av den 11 april 2024 om uppgiftsinsamling och uppgiftsdelning avseende korttidsuthyrning av boende och om ändring av förordning (EU) 2018/1724.

(4)

Utfästelser samlas in på frivillig basis från alla typer av berörda parter inom turismnäringen om åtgärder inom ramen för omställningsvägen för turism, och även om de kan betraktas som indikatorer på framsteg återspeglar de inte fullt ut den nuvarande situationen.

(5)

De berörda medlemsstaterna ska senast detta datum vidta de nödvändiga genomförandeåtgärderna.

(6)

 4,1 miljarder euro i direktstöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden (5,4 miljarder euro inklusive nationella bidrag) fördelat på 160 program.

(7)

Food 2030 – Forskning och innovation – Europeiska kommissionen.

(8)

Utbildning och omskolning/fortbildning av i genomsnitt 10 % av arbetskraften inom turismnäringen varje år från 2023 till 2030 för att ta itu med kompetensbristerna i turismekosystemet, både för den nuvarande arbetskraften och för nyanställda. Detta åtagande motsvarar totalt 7 500 000 arbetstagare inom turismnäringen (60 %) som deltar i omskolning eller fortbildning varje år fram till 2030.

(9)

Medlemsstater som ”gör framsteg” uppvisar en positiv anpassning till målen i den europeiska agendan för turism 2030 genom en rad dokumenterade åtgärder, initiativ och projekt. Medlemsstater ”på uppgång” uppvisar lovande framsteg på vissa områden, om än i mindre utsträckning än andra. ”Ledande” medlemsstater har också ytterligare utvecklingsmöjligheter, vilket understryker den nuvarande potentialen för alla medlemsstater att göra ytterligare framsteg mot den gröna och den digitala omställningen och att bygga upp motståndskraft.

(10)

Den poängsättningsmetod som användes i  studien bedömer varje åtgärd enligt antalet identifierade projekt och initiativ i varje medlemsstat, och dessa poäng summerades för att fastställa de övergripande framstegen inom varje prioriterat område, som klassificerades som ”betydande”, ”måttliga” eller ”begränsade”. Medlemsstaterna klassificerades därefter som ”ledande”, ”gör framsteg” eller ”på uppgång” beroende på deras sammanlagda resultat inom alla fem prioriterade områden.

(11)

Antal medlemsstater för vilka denna brist identifierades i studien.

(12)

Antal länder där denna brist har konstaterats.