EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 4.12.2025

COM(2025) 744 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om EU:s handlingsplan mot narkotikahandel

1.Inledning

1 Den olagliga narkotikahandeln utgör ett betydande och ihållande hot mot Europas säkerhet. Över hälften av de mest hotfulla kriminella nätverken i EU bedriver narkotikahandel. De utnyttjar EU:s ställning som betydande konsumentmarknad, transportnav och produktionsområde för olaglig narkotika. Den organiserade brottsligheten utnyttjar globala handelsvägar och digital teknik, och bygger upp avancerade kriminella infrastrukturer som destabiliserar samhället i EU genom våld, korruption och infiltration i den lagliga ekonomin.

Kokain och syntetiska droger, samt deras prekursorer, utgör särskilt dynamiska delar av narkotikahandeln och kännetecknas av förändrade rutter och förändrade metoder. Trots framgångsrika brottsbekämpande åtgärder fortsätter syntetisk narkotika som MDMA, amfetamin och metamfetamin att produceras i stor skala inom EU. De kriminella nätverken anpassar sig snabbt och använder avancerade smugglingsmetoder, krypterad kommunikation, darknetplattformar och kryptovalutor för att undgå upptäckt.

2 De lukrativa vinsterna från narkotikahandeln tvättas och återinvesteras, vilket fördjupar de kriminella nätverkens inflytande inom lagliga sektorer. Detta är ofta synonymt med ökat våld, särskilt i hamnstäder och på städernas marknader. I takt med att narkotikavägarna och införselställena diversifieras kan man räkna med att även våldet förflyttas. Dessa nätverk rekryterar i allt högre grad ungdomar och utsatta personer, och utnyttjar deras sociala och ekonomiska svårigheter för att komma undan brottsbekämpande myndigheter. Unga rekryteras via sociala medier och utnyttjas i roller som langare, kurirer och operativt stöd i narkotikahandeln, till exempel för att hämta upp narkotika från fraktcontainrar.

3 4 För att ta itu med dessa framväxande utmaningar lägger kommissionen fram EU:s nya handlingsplan mot narkotikahandel. Handlingsplanen ska stärka EU:s bredare narkotikastrategi som bygger på en balanserad, evidensbaserad politik som prioriterar mänskliga rättigheter. Den syftar främst till att öka säkerheten, men innehåller också åtgärder för att höja beredskapen, minska narkotikarelaterade skador och stärka internationella samarbeten och partnerskap. Handlingsplanen bygger på utvärderingen av handlingsplanen för 2021–2025 och de positiva erfarenheterna av genomförandet av EU:s färdplan för att bekämpa narkotikahandel och organiserad brottslighet. Den är inriktad på specifika prioriterade åtgärder för omedelbara insatser och insatser på medellång sikt, och innehåller 19 riktade åtgärder för att störa narkotikahandeln.

5 Handlingsplanen bygger på den europeiska strategin för inre säkerhet (ProtectEU) som ett av dess viktigaste mål och främjar synergier genom plattformar som Europeiska sektorsövergripande plattformen mot brottshot (Empact) och den europeiska hamnalliansens offentlig-privata partnerskap, som är avgörande för samordnade säkerhetsåtgärder vid strategiska transitpunkter.

Dessutom är det globala samarbetet centralt för handlingsplanen för att stärka samarbetet med Förenta staterna och samarbeta med partner i Latinamerika, Karibien, Västafrika, Mellanöstern, Kina och Indien. Kandidatländer och potentiella kandidatländer, inbegripet västra Balkan, fortsätter att vara viktiga allierade. I detta sammanhang kommer samarbetet också att hjälpa till att gradvis integrera EU:s kandidatländer i RIF-myndigheternas arbete (Europol, Cepol, EUDA), samt i Empact, vilket kommer att stärka den gemensamma kampen mot narkotikahandeln. Dessa partnerskap är avgörande för att upplösa narkotikanätverken och säkra handelsvägarna.

EU åtar sig också att stärka samarbetet inom den europeiska koalitionen mot narkotika, som lanserades av den europeiska politiska gemenskapen i oktober 2025 och som förenar insatserna mot det genomgripande hotet från narkotikahandeln.

2.Prioriterade åtgärder

När de kriminella nätverken utvecklas och narkotikahandeln diversifieras är samordnade åtgärder avgörande. Ett effektivt genomförande är beroende av ett starkt EU-samarbete, ett nära samarbete med internationella partner och ett varaktigt politiskt engagemang.

Denna handlingsplan är inriktad på att öka insatserna inom sex prioriterade områden, som alla innehåller särskilda åtgärder för att ta itu med utmaningar som är förknippade med narkotikahandel. Nedan anges deras koppling till pelarna i EU:s narkotikastrategi.

1.Anpassa sig efter förändrade rutter och tillvägagångssätt (pelare 3: Öka säkerheten) 2.Förebygga brottslighet och minska det narkotikarelaterade våldet (pelare 4: Hantera skador) 3.Fördjupa samarbetet mellan brottsbekämpande myndigheter, rättsväsendet och tullen (pelare 3: Öka säkerheten) 4.Hantera problemet med syntetisk narkotika och narkotikaprekursorer (pelare 3: Öka säkerheten och pelare 4: Hantera skador) 5.Främja forskning, utveckling och innovation (pelare 1: Öka beredskapen) 6.Stärka internationella samarbeten och partnerskap (pelare 5: Bygga upp starka partnerskap)

2.1. Anpassa sig efter förändrade rutter och tillvägagångssätt

Kriminella nätverk smugglar framför allt in olaglig narkotika i EU sjövägen, med hjälp av ett brett nätverk av både kommersiella sjöfartslinjer och icke-kommersiella fartyg. Vid ankomsten går narkotikatransporterna vanligtvis genom EU:s interna logistik via vägar och järnvägar. Lufttransporter används för mindre försändelser av högt värde, såsom syntetiska droger eller prekursorkemikalier. Nätverken anpassar sig snabbt till de skärpta säkerhetsåtgärderna, och är snabba med att lägga om smugglingsrutterna till mindre övervakade hamnar och rutter för att undgå upptäckt. Dessa omläggningar är möjliga på grund av den organiserade brottslighetens infiltration i samhället, korruption bland arbetstagare, (hot om) våld och efterföljande utnyttjande av logistiska sårbarheter – den organiserade brottsligheten skyr inga medel för att skydda sina olagliga vinster.

Åtgärd 1: Bättre utnyttja underrättelser om resande för att upptäcka, kartlägga och störa narkotikahandeln

Huvudsakliga aktörer: medlemsstaterna, Europol, kommissionen

Organiserade kriminella grupper utnyttjar kommersiell och privat luftfart samt land- och sjötransporter för att smuggla narkotika över de yttre gränserna och längs rutter inom Schengenområdet. Det är mycket viktigt att de brottsbekämpande organen, inbegripet tullmyndigheterna, har de verktyg som krävs för att upptäcka och hindra olagliga flöden. Verktyg för reseunderrättelser, inbegripet flyguppgifter, passageraruppgifter (PNR), automatisk avläsning av registreringsskyltar (ANPR) och förhandsinformation om gods (ACI), som tullen samlar in om alla kommersiella transportmedel är viktiga verktyg för att upptäcka, kartlägga och störa narkotikahandeln.

Åtgärder mot narkotikasmuggling via allmänflyget: Kriminella nätverk fortsätter att utveckla och diversifiera sina smugglingsmetoder. Det har blivit alltmer populärt att använda mindre flygplan för icke-reguljära flygningar för att smuggla narkotika över gränserna. Dessa flygplan, som ofta inte omfattas av samma intensiva granskning som den kommersiella luftfarten, erbjuder smugglarna ett diskret, flexibelt sätt att utan större risk transportera värdefull narkotika mellan Europa, Nordafrika, Latinamerika och västra Balkan.

För att möta detta framväxande hot kommer medlemsstaternas berörda myndigheter att ta emot flyginformation om icke-reguljära flygningar från Eurocontrol från och med 2026. Genom att kombinera rutinmässiga färdplans- och spårningsdata med riskindikatorer, som till exempel ändrade flygvägar i sista minuten, användning av avlägsna flygfält eller oklart ägande av luftfartyg, skulle medlemsstaterna i framtiden bättre kunna identifiera flygningar som behöver granskas närmare. Eftersom Eurocontrol inte får färdplaner för luftfartyg som flyger enligt visuellflygreglerna bör medlemsstaterna undersöka möjligheterna att systematiskt samla in, utbyta och analysera viktig flyginformation även för dessa flygningar. För att underlätta arbetet med att inrätta sådana system har Eurocontrol gått med på att ge vägledning om processer och datastrukturer. Europol skulle kunna erbjuda stöd vid utarbetandet av riskindikatorer och underlätta analys och utbyte av information mellan medlemsstaterna, i enlighet med sitt mandat.

6 Analys av PNR-uppgifter: Narkotikanätverken blir alltmer sofistikerade i sin användning av internationella resvägar och mellanhänder. Den nuvarande ramen för reseinformation, förhandsinformation om passagerare (API-uppgifter) och PNR-uppgifter, är en oumbärlig del i de brottsbekämpande myndigheternas insatser för att bekämpa grov organiserad brottslighet och narkotikahandel. För att kunna utnyttja PNR-uppgifterna fullt ut enligt EU:s PNR-direktiv bör medlemsstaternas enheter för passagerarinformation systematiskt identifiera, analysera och utbyta resemönster och riskprofiler som är relevanta för narkotikahandel, i nära samordning med och med stöd av Europol.

Dessutom undersöker kommissionen, tillsammans med medlemsstaterna och transportbranschen, alternativ för att stärka den nuvarande API- och PNR-ramen, som för närvarande är begränsad till kommersiella flygresor. Detta inbegriper ett eventuellt införande av åtgärder för andra transportsätt, såsom sjöfart, landtransporter och privata flygningar. Hänsyn kommer att tas till resultaten av de genomförbarhetsstudier om sjö- och landtransporter som offentliggjordes 2025 och den pågående studie om privata flygningar som kommer att slutföras 2026.

Effektiv användning av ANPR-system: När olaglig narkotika anländer till europeiskt territorium använder sig narkotikanätverken av vägtransporter över hela EU, och använder bilar, skåpbilar och lastbilar för att snabbt flytta runt olagliga ämnen, ofta utan att upptäckas. För att motverka detta kommer medlemsstaterna och EU att utvärdera och genomföra nödvändiga åtgärder för att säkerställa att brottsbekämpande myndigheter och tullmyndigheter använder ANPR-system för att effektivt söka i Schengens informationssystem. Detta skulle göra det lättare att upptäcka fordon som flaggats för att ha koppling till narkotikahandel och annan allvarlig gränsöverskridande brottslighet.

Dessutom bör relevanta lokaliseringsuppgifter för ANPR vid behov göras tillgängliga för uppföljningsutredningar. Detta skulle göra det lättare att spåra kriminella transportvägar och störa smugglingsnätverken mer effektivt, med fokus på viktiga transportnav såsom hamnar, färjeterminaler, bangårdar och huvudvägar där narkotika ofta transporteras. Slutligen bör EU främja harmoniserade tekniska standarder och systeminteroperabilitet för att säkerställa ett smidigt informationsutbyte mellan medlemsstaterna och EU-organ som Europol. Tillsammans skulle dessa åtgärder avsevärt öka EU:s förmåga att upptäcka och avveckla olaglig handel på sina vägar.

Förhandsinformation om gods som tullen samlar in genom importkontrollsystem 2 (ICS2) ger detaljerad information om alla varor som förs in i EU innan de anländer till de yttre gränserna. Tullmyndigheterna gör gemensamma riskanalyser i realtid och riktar in sig på riskfyllda sändningar. Systemet är redan i drift för luft- och sjötransporter, men ICS2 kommer att vara fullt utbyggt när väg- och järnvägstransporter integreras senast i mitten av 2026.

Åtgärd 2: Utöka MAOC-N:s verksamhet

Huvudsakliga aktörer: MAOC-N, kommissionen, Europol, medlemsstaterna

7 Centrumet för analys av maritim underrättelseverksamhet beträffande narkotika (MAOC-N) har länge fungerat som ett unikt och mycket effektivt multinationellt samordningscentrum för att bekämpa narkotikahandel till havs. Det består av samverkanspersoner från brottsbekämpande myndigheter, tullmyndigheter, militära myndigheter och sjöfartsmyndigheter i deltagande medlemsstater, Förenade kungariket och observatörspartner, däribland Förenta staterna. Dess huvudsakliga uppdrag är att stödja upptäckt, ingripande och störning av storskaliga narkotikaförsändelser, särskilt sådana som transporteras via farleder och i allt högre grad via allmänflyget. Dess styrka ligger i dess operativa samordning, dess kapacitet för underrättelseutbyte i realtid och dess förmåga att överbrygga nationella jurisdiktioner och utredningsinsatser. MAOC-N verkar huvudsakligen i Atlanten, särskilt längs de transatlantiska rutterna till Europa och utanför Västafrikas kust – ett område som i allt högre grad används som nav för omlastning av narkotika till Europa. Under 2024 åstadkom MAOC-N betydande operativa resultat och bistod internationella partner i flera uppmärksammade insatser till havs som resulterade i rekordstora narkotikabeslag på över 70 ton kokain.

Mot bakgrund av förändringarna i den internationella narkotikahandeln, särskilt den ökande användningen av sjöfart och allmänflyg, kommer kommissionen att intensifiera sitt samarbete med MAOC-N och medlemsstaterna. Syftet är att undersöka möjligheten att fördjupa MAOC-N:s nuvarande operativa verksamhet, och eventuellt utvidga den. Fokus ligger på att utöka verksamheten i Medelhavsområdet och på att uppmuntra medlemsstaterna att bredda sitt deltagande eller medlemskap.

Med fler medlemmar skulle MAOC-N få en större geografisk räckvidd och en ökad underrättelsekapacitet, särskilt i Medelhavsområdet, som håller på att bli en kritisk handelskorridor för en rad olagliga ämnen, däribland cannabisharts, kokain och syntetisk narkotika.

En viktig aspekt av denna strategi är att fördjupa samarbetet mellan MAOC-N, Europol och Frontex. MAOC-N fokuserar på operativ samordning till havs och i luften, medan Frontex stöder gränsförvaltningen och Europol stöder brottsutredningar i medlemsstaterna, bland annat genom att spåra tillgångar och koppla narkotikatillslag till större organiserade kriminella nätverk. För närvarande övervägs ett förslag om att inrätta en gemensam aktionsgrupp inom Europol för bekämpning av narkotika till havs (J-MCAT), bestående av MAOC-N, Frontex och medlemsstaterna. Denna grupp skulle göra det möjligt att i realtid samordna taktiska operationer och narkotikabeslag, vilket skulle underlätta utvecklingen av omfattande, långsiktiga utredningar av kriminella nätverk.

Åtgärd 3: Använda Frontex kapacitet för att hjälpa medlemsstaterna att upptäcka narkotikahandel vid EU:s yttre gränser och stärka samarbetet med Europol och andra relevanta organ

Huvudsakliga aktörer: Frontex, Emsa, Satcen, Europol, MAOC-N, medlemsstaterna

Genom att utnyttja sin och sina partners övervakningskapacitet, inbegripet flygresurser och högupplösta satellitbilder, kan Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) mer effektivt övervaka och upptäcka narkotikahandel vid EU:s yttre gränser. Frontex bör öka sitt fokus på att bekämpa detta hot och inkludera narkotikahandel i sina bedömningar av medlemsstaternas tillgång till teknisk utrustning, system, kapacitet, resurser, infrastruktur och utbildad personal för att säkerställa en effektiv gränskontroll.

För att insatserna ska få ett större genomslag bör Frontex fördjupa sitt samarbete med Europeiska sjösäkerhetsbyrån (Emsa) och Europeiska unionens satellitcentrum (Satcen) inom ramen för nuvarande Copernicus säkerhetstjänst och den potentiella EU-tjänsten för jordobservation för statlig användning. Frontex bör integrera data och analyser från dessa partner för att skaffa sig en heltäckande lägesbild. Frontex och kommissionen bör även utveckla befintliga synergier och utforska nya med programmet för säker konnektivitet och EU:s rymdprogram genom befintliga och kommande säkerhetstjänster och statliga tjänster inom säker kommunikation, driftsäker positionsbestämning, navigering och tidsbestämning samt jordobservationer. Dessutom kommer nya samarbetsavtal med Europol och MAOC-N att möjliggöra ett bättre informationsutbyte och en bättre strategisk samordning.

Frontex förmåga består bland annat av en växande uppsättning övervaknings- och kontrollverktyg som möjliggör en bättre övervakning av EU:s yttre gränser och områden före gränserna. Genom att kombinera övervakningsdata med information från medlemsstaterna bör Frontex bedriva riktad operativ verksamhet som en del av gränsförvaltningen för att stödja värdländerna och andra berörda parter i kampen mot narkotikahandeln. Synergier kommer att utnyttjas med befintliga framgångsrika samarbetsinitiativ med tredjeländer om gränsförvaltning, bland annat Punto Atenas nätverk med Latinamerika. Dessutom kan den förmåga som utvecklats inom ramen för Färdplan för försvarsberedskap – för att bevara freden, särskilt genom initiativet för ett europeiskt drönarförsvar, anpassas till dubbla användningsområden för att förstärka gränsskyddet och lättare upptäcka narkotikahandel.

8 Ett nytt samarbetsavtal håller för närvarande på att förhandlas fram mellan Frontex och Europol, och ett samarbetsavtal kommer att förhandlas fram mellan Frontex och MAOC-N. Dessa avtal syftar till att stärka den strategiska samordningen och möjliggöra ett bättre informationsutbyte och förbättra samarbetet i kampen mot narkotikahandeln.

Frontex bör öka sin användning av Eurosurs fusionstjänster för att samla in sjöfartsdata från Emsa, bland annat information från den gemensamma miljön för informationsutbyte (CISE), och Satcen. Den insamlade informationen bör omgående översändas till de nationella myndigheterna för effektiva operativa åtgärder och tillslag. I sin årliga planering måste Frontex uttryckligen beakta hot från narkotikahandeln och säkerställa en smidig utplacering av gemensamma insatser i samförstånd med värdmedlemsstaterna.

Åtgärd 4: Utveckla civil-militära partnerskap för att bekämpa narkotikahandeln till havs

Huvudsakliga aktörer: kommissionen, den höga representanten med stöd av utrikestjänsten, medlemsstaterna

Nyligen genomförda brottsutredningar visar att gränsöverskridande narkotikanätverk aktivt utnyttjar internationella vatten och komplexa sjöfartsvägar för att föra in stora mängder olagliga ämnen i EU. Dessa sjöfartsvägar går via regioner som är kritiska transitområden för kokain och annan narkotika som är avsedd för Europa, till exempel Västafrika och Atlantrutterna. Det är viktigt att förbättra EU:s avlyssnings- och övervakningsförmåga längs dessa smugglingskorridorer. När fartyg som är inblandade i olaglig narkotikahandel identifieras, bland annat genom att använda rymdtillgångar, kan EU-medlemsstater med lämplig militär förmåga spela en viktig roll för att stödja ingripanden, i linje med rättsliga mandat och operativa ramar. Detta inbegriper bland annat att vidarebefordra kritisk information till brottsbekämpande myndigheter och tullmyndigheter för åtgärder.

EU arbetar aktivt för att bekämpa narkotikahandeln genom olika initiativ inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken. En sådan insats är Eunavfor Atalanta i Indiska oceanen som omfattar ett uppdrag att bekämpa den olagliga narkotikahandeln. Eucap Somalias uppdrag är att stärka den maritima styrningen och förmågan i syfte att inrätta hållbara maritima brottsbekämpande institutioner och organ, bland annat kustbevakningarna. I Guineabukten ger Europeiska unionens säkerhets- och försvarsinitiativ säkerhets- och försvarsstöd till västafrikanska länder som Elfenbenskusten, Ghana, Togo och Benin. Initiativet syftar till att stärka dessa länders förmåga att bekämpa terroristgrupper och förbättra styrningen genom att placera ut militära och civila experter och mobila utbildningsgrupper på värdländernas begäran.

Om dessa västafrikanska länder söker bistånd för att stärka sina insatser för att bekämpa narkotikahandeln kommer kommissionen och den höga representanten inom sina respektive befogenheter att prioritera denna begäran och eventuellt föreslå stöd till EU:s medlemsstater. Dessutom kan medlemsstaterna använda verktyget för samordnad närvaro till havs i Guineabukten för att stärka kuststaternas säkerhetsförmåga och därigenom förbättra avlyssningen. Liknande initiativ kommer att övervägas på västra halvklotet.

Att maximera användningen av den gemensamma miljön för informationsutbyte är avgörande för att underlätta ett effektivt informationsutbyte mellan EU:s militära och civila intressenter. EU-finansierade projekt som Seacop i Guineabukten och Latinamerika och Crimario i regionen Indiska oceanen/Stilla havet och Latinamerika bidrar ytterligare genom att öka den maritima lägesbilden, samordningen mellan olika organ och det regionala informationsutbytet.

Den europeiska fredsfaciliteten kompletterar dessa insatser genom att tillhandahålla utrustning, utbildning och expertis för att förbättra partnernas sjöfartsskyddskapacitet. En förstärkning av dessa initiativ stöder EU:s övergripande strategi för att bekämpa narkotikahandeln till havs.

Dessa åtgärder syftar tillsammans till att öka insatserna mot narkotikahandeln till havs, samtidigt som EU upprätthåller sitt åtagande att främja fri sjöfart och säkra farleder i enlighet med internationell rätt, särskilt Förenta nationernas havsrättskonvention (Unclos) och Förenta nationernas konvention mot olaglig hantering av narkotika och psykotropa ämnen.

I allmänhet arbetar civila GSFP-uppdrag på fältet för att stärka värdländernas förmåga. I vissa fall får de i uppdrag att förstärka kopplingen mellan den inre och den yttre säkerheten genom bättre samordning och samarbete mellan civila GSFP- och RIF-aktörer i tredjeländer, i förekommande fall, och inom sina respektive uppdrag och befogenheter. Arbetet med att bekämpa narkotikahandeln till havs bör vara en viktig del i kopplingen mellan den inre och den yttre säkerheten.

Åtgärd 5: Identifiera effektiva åtgärder för att komma till rätta med missbruket av snabbgående fartyg

Huvudsakliga aktörer: medlemsstaterna, Europol, kommissionen

Under de senaste åren har användningen av snabbgående fartyg – kraftfulla höghastighetsfartyg som undviker brottsbekämpande myndigheter – blivit en populär metod för att transportera olaglig narkotika längs sjöfartsvägar, särskilt till Spanien, Portugal och Frankrike. Med anledning av att organiserade kriminella grupper allt oftare utnyttjar snabbgående fartyg finns det ett behov av en övergripande och samordnad europeisk strategi.

Vissa medlemsstater har redan vidtagit lagstiftningsåtgärder för att skärpa sina nationella regler för sådana höghastighetsfartyg. Kriminella organisationer anpassar sig till dessa strängare bestämmelser genom att flytta sin verksamhet till andra EU-länder som inte har sådana stränga kontroller. 

För att bidra till att bekämpa detta fenomen kommer kommissionen att underlätta utbytet av bästa praxis och lärdomar mellan medlemsstaterna genom en särskild expertworkshop under 2026. Då kommer man bland annat att diskutera effektiviteten i de nationella lagar som reglerar användningen, registreringen och kontrollen av höghastighetsfartyg i EU samt införandet av ny teknik och innovativa metoder för att upptäcka, spåra och ingripa mot misstänkta fartyg i realtid. Resultaten kommer att sammanställas i en praktisk vägledning om registrering, spårbarhet och kontroll av sådana höghastighetsfartyg.

Samtidigt kommer kommissionen att inleda strukturerade dialoger med tillverkare av utombordsmotorer. Eftersom smugglarna ofta använder motorer som klarar extremt höga hastigheter bör branschpartnerskapen främja en ansvarsfull distribution av och spårbarhet för kraftfull utrustning. Dessutom kan man förbättra tillsynen och tillslagen genom att integrera smart teknik baserad på globala satellitnavigeringssystem och motorövervakningssystem. Denna förmåga skulle kunna ge de brottsbekämpande myndigheterna nya sätt att på ett säkert sätt avaktivera eller begränsa den operativa räckvidden för snabbgående fartyg som används i brottslig verksamhet.

Åtgärd 6: Bygga upp ett offentlig-privat samarbete för att störa narkotikahandeln via post- och pakettjänster

Huvudsakliga aktörer: medlemsstaterna, Europol, kommissionen

E-handelns och den internationella varutransportens snabba expansion har gett de kriminella nätverken nya möjligheter att i hemlighet transportera olaglig narkotika genom post- och paketleveranstjänster. Dessa tjänster utnyttjas i stor utsträckning för att distribuera narkotika över gränserna, ofta i små mängder som är svårare att upptäcka, men som sammantaget bidrar till storskaliga smugglingsoperationer. Det behövs en samhällsövergripande strategi för att ta itu med detta växande hot, varvid brottsbekämpande myndigheter och offentliga institutioner, men även den privata sektorn, måste mobiliseras.

Kommissionen kommer att inrätta ett särskilt EU-forum som sammanför företrädare för post- och paketleveranssektorn, nationella tillsynsmyndigheter, tullmyndigheter och brottsbekämpande organ. Syftet med denna plattform är att främja en strukturerad dialog, öka förståelsen för operativa utmaningar och stärka det offentlig-privata samarbetet. Målet är att upptäcka och störa narkotikahandeln och flödet av förbjudna varor i leveranskedjorna, samtidigt som de rättsliga ramarna följs, till exempel EU:s tullkodex.

Post- och paketföretagens gränsöverskridande verksamhet understryker behovet av ett strukturerat samarbete på EU-nivå. För att bättre förebygga narkotikahandel och transporter av förbjudna varor inom och utanför EU kommer kommissionen att överväga att upprätta EU-omfattande samförståndsavtal. Dessa avtal skulle formalisera samarbetet, fastställa tydliga ansvarsområden och förbättra informationsutbytet och de gemensamma insatserna. Sådana samförståndsavtal skulle stödja befintliga och kommande skyldigheter att utbyta information enligt EU:s tullagstiftning, och komplettera snarare än påverka dem.

2.2. Förebygga brottslighet och minska det narkotikarelaterade våldet

Ett växande problem i hela EU är att organiserade kriminella nätverk som bedriver narkotikahandel rekryterar unga. Kriminella grupper söker aktivt efter och försöker utnyttja utsatta minderåriga, ofta i ekonomiskt eller socialt utsatta områden, eftersom de ses som lågrisktillgångar och förbrukningsvaror. Den digitala dimensionen påskyndar denna trend ytterligare genom att onlineplattformar och sociala medier används för att groma, manipulera och rekrytera minderåriga genom att locka med snabba pengar eller en känsla av tillhörighet.

Åtgärd 7: Upprätta en verktygslåda för att förhindra att minderåriga rekryteras till nätverk för narkotikahandel

Huvudsakliga aktörer: det europeiska nätverket för förebyggande av brottslighet (EUCPN), Europeiska unionens narkotikamyndighet (EUDA), medlemsstaterna, kommissionen

Det europeiska nätverket för förebyggande av brottslighet kommer att utveckla en omfattande verktygslåda under 2026, medan EUDA kommer att underlätta arbetet i Europeiska praktikgemenskapen för att förhindra att minderåriga rekryteras till nätverk för narkotikahandel. Detta initiativ kommer att kombinera praktiska förebyggande åtgärder och interventionsåtgärder med en EU-omfattande plattform för samarbete och kunskapsutbyte. Verktygslådan kommer att ge nationella myndigheter, utbildare, samhällsarbetare och aktörer i det civila samhället evidensbaserade verktyg för tidig upptäckt, intervention och resiliensbyggande för att förhindra att minderåriga i riskgrupper rekryteras av kriminella grupper. Samtidigt kommer praktikgemenskapen att sammanföra beslutsfattare, yrkesverksamma, forskare och brottsbekämpande myndigheter för att utbyta relevant bästa praxis, anpassa strategier och främja innovativa och effektiva insatser.

Med tanke på den digitala dimensionens roll kommer ett riktat kunskapspaket för onlineplattformar att utarbetas i samarbete med teknikleverantörer och barnskyddsexperter som en del av EU:s internetforum, för att i realtid kunna upptäcka och rapportera rekryteringsförsök.

2.3. Fördjupa samarbetet mellan brottsbekämpande myndigheter, rättsväsendet och tullen

Ett effektivt och samordnat samarbete mellan brottsbekämpande myndigheter, rättsväsendet och tullen är avgörande för EU:s insatser mot narkotikanätverken. Kriminella organisationer utnyttjar luckor i informationsutbytet och samordningen mellan nationella myndigheter och EU-myndigheter och utnyttjar skillnaderna i lagstiftning för att minimera riskerna för verkställighet och lagföring. Samtidigt utnyttjar dessa nätverk digitala kanaler och fortsätter ofta sin verksamhet även inifrån fängelset, vilket innebär stora utmaningar för myndigheterna.

Åtgärd 8: Förbättra samarbetet och informationsutbytet mellan tullen, brottsbekämpande myndigheter och rättsliga myndigheter

Huvudsakliga aktörer: medlemsstaterna, kommissionen, Europol, Eurojust, Europeiska åklagarmyndigheten, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, EU:s myndighet för bekämpning av penningtvätt och Frontex

Ett effektivt och samordnat samarbete mellan brottsbekämpande myndigheter, rättsliga myndigheter och tullmyndigheter kräver ett effektivt informationsutbyte mellan de olika berörda myndigheterna. De berörda myndigheterna utnyttjar dock inte i tillräcklig utsträckning de möjligheter som för närvarande finns för ett sådant informationsutbyte. Dessa brister försvagar EU:s kollektiva förmåga att upptäcka och störa alltmer komplexa handelsvägar för narkotika, vilket gör att smugglare kan utnyttja kryphål i systemet.

Att stärka och fullt ut utnyttja befintliga mekanismer är avgörande för att säkerställa ett smidigt och snabbt informationsutbyte mellan brottsbekämpande myndigheter och tullmyndigheter på nationell nivå och EU-nivå, i enlighet med rättsliga ramar. Det handlar bland annat om att stärka analysförmågan för att lättare upptäcka misstänkta mönster, metoder för att dölja brott och sårbarheter i leveranskedjan genom att använda data som samlats in från olika system, till exempel EU:s importkontrollsystem 2 för inkommande flöden. Detta kommer i sin tur att effektivisera systemen för förhandsinformation om gods och riskhantering, där EU:s medlemsstater gemensamt bedömer riskerna med sändningar som förs in i EU via sjö-, luft- och landvägar.

En bättre samordning kommer inte bara att förbättra de operativa insatserna i realtid utan också stödja den långsiktiga underrättelsebild som behövs för att ta itu med nätverk för människohandel på ett strategiskt sätt. Viktiga aktörer, däribland EU:s tullmyndigheter, Europol, Eurojust, Europeiska åklagarmyndigheten, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, EU:s myndighet för bekämpning av penningtvätt och Frontex, bör bidra med uppgifter till den gemensamma analysen.

Aktivitet 9: Införa innovativ detektionsteknik för att bekämpa narkotikahandeln

Huvudsakliga aktörer: kommissionen, medlemsstaterna

För att möta narkotikahandelns sofistikerade metoder är det viktigt att stödja införandet av avancerad detektionsteknik som kan användas för att hantera nya trender inom den gränsöverskridande brottsligheten och som tillgodoser de praktiska behoven hos myndigheter i frontlinjen. I takt med att smugglarna ständigt förfinar sina metoder för att dölja brott och utnyttjar teknikklyftor är det viktigt att utrusta tullen, gränskontrollerna och de brottsbekämpande myndigheterna med avancerade verktyg för att säkerställa att EU fortsätter att ligga steget före när det gäller att ta itu med dessa hot.

Kommissionen och medlemsstaterna kommer att prioritera finansiering för att införa avancerad detektions- och övervakningsteknik i högriskområden och transportnav för maximal effekt. Fokus kommer att ligga på avancerade skanningssystem med AI-driven analyskapacitet och på att integrera innovativ detektionsutrustning från den offentliga och privata sektorn i AI-drivna riskprofileringsverktyg som används av nationella myndigheter som övervakar varor och transportmedel.

9 Finansiering bör också stödja användningen av verktyg som högupplösta satellitbilder, pseudosatelliter på hög höjd, geospatiala informationssystem och luftburna eller delvis nedsänkbara drönare för att upptäcka och kartlägga olaglig narkotikaframställning och narkotikahandel. Denna teknik skulle förbättra övervakningen av smugglingskorridorer, narkotikalaboratorier, narkotikaodlingar och gränsöverskridande hotspots, med strategiska bidrag från Europol, EUDA, Satcen och andra berörda EU-byråer. Den europeiska färdplanen för omvandling av försvaret skapar också en ram som underlättar dubbla användningsområden, bland annat när det gäller att bekämpa narkotikahandeln.

Åtgärd 10: Förbättra förmågan att ta itu med narkotikahandeln online

Huvudsakliga aktörer: Europol, Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol), EUDA, kommissionen

Narkotikahandeln blir allt mer digital. De brottsbekämpande myndigheterna måste utrustas med de verktyg och färdigheter som krävs för att upptäcka, utreda och störa dessa förändrade kriminella metoder. Med anledning av detta kommer EU att prioritera att förstärka de brottsbekämpande myndigheternas förmåga att övervaka och ingripa online.

Europol bör ge medlemsstaterna utökat operativt stöd, bland annat för att systematiskt övervaka narkotikamarknaderna, analysera och flagga misstänkt verksamhet, som även återspeglar analys- och övervakningsbidrag från EUDA. Samtidigt bör Cepol tillhandahålla avancerade, specialiserade utbildningsprogram för att bygga upp en nationell expertis att identifiera och bekämpa narkotikarelaterad verksamhet på digitala plattformar.

Att se till att både medlemsstaterna och kommissionen fullgör kraven på tillbörlig aktsamhet för förmedlingstjänster online enligt förordningen om digitala tjänster kommer att vara avgörande för att ta itu med narkotikahandelns onlineaspekter. Dessutom bör samarbetet med den privata sektorn stärkas genom EU:s internetforum. EU bör arbeta för att ta fram ett samarbetsprotokoll med teknikföretag som deltar i EU:s internetforum och fastställa kontaktpunkter och åtaganden om att inkludera narkotikahandel i deras uppdrag och processer för innehållsmoderering.

Denna mångfasetterade strategi, som kombinerar ökad operativ kapacitet, effektiv tillsyn och effektivt samarbete med den privata sektorn, samt utbildning av hög kvalitet, kommer att ge brottsbekämpande myndigheter i hela EU möjlighet att mer effektivt bekämpa narkotikahandel via onlinekanaler, avveckla digitala kriminella marknadsplatser och hålla jämna steg med narkotikahandelns snabba utveckling.

Åtgärd 11: Störa narkotikahandeln från och i fängelser

Huvudsakliga aktörer: Europris, EUDA, medlemsstaterna

10 Fängelserna bör isolera brottslingar från kriminella nätverk. Trots det fortsätter många ledande narkotikahandlare att styra narkotikarelaterade operationer från fängelset. Genom att missbruka kommunikationskanaler, utnyttja besökare och samordna med medbrottslingar på utsidan utmanas rättsväsendets integritet och den allmänna säkerheten. Organiserade kriminella grupper skrämmer, mutar eller hotar ibland fängelsepersonal, vilket äventyrar deras säkerhet och även undergräver den institutionella integriteten och rehabiliteringsinsatserna. För att komma till rätta med dessa problem kommer den europeiska organisationen för fängelser och kriminalvårdsmyndigheter (Europris) att leda ett initiativ för att kartlägga aktuella utmaningar och identifiera bästa praxis i EU för att störa den brottsliga verksamheten inom fängelsesystemen.

Detta initiativ kommer att ge en omfattande översikt över befintliga rättsliga, operativa och tekniska strategier som medlemsstaterna använder för att förebygga och utreda fortsatt narkotikahandel och andra former av organiserad brottslighet från fängelser. Den kommer också att undersöka effektiviteten i åtgärder som säker kommunikationskontroll, underrättelseutbyte mellan fängelsemyndigheter och brottsbekämpande myndigheter, personalutbildning och riskklassificeringssystem för brottslingar.

Som ett komplement till EU:s bredare insatser för att bekämpa organiserad brottslighet kommer Europris att göra det lättare att utarbeta och sprida praktisk vägledning, som hjälper medlemsstaterna att anta de effektivaste verktygen. För att uppmuntra ömsesidigt lärande och stärka den institutionella kapaciteten kommer Europris att anordna särskilda aktiviteter om tematiska frågor, till exempel störning av mobiltelefoner, hantering av högriskbrottslingar och samarbete mellan olika organ.

Åtgärden syftar till att förhindra att fängelser fungerar som ledningscentraler för narkotikahandel för att på så sätt störa kriminella nätverk och stärka rättsstatsprincipen inom och utanför fängelsets väggar.

Åtgärd 12: Utvärdera EU:s rättsliga ram för narkotikahandel

Huvudsakliga aktörer: kommissionen, parlamentet och rådet

Med tanke på att narkotikahandeln i EU ständigt förändras är det viktigt att EU:s rättsliga ram förblir effektiv. Kommissionen håller på att utvärdera rambeslut 2004/757/RIF som innehåller minimibestämmelser för brottsrekvisit och påföljder för olaglig narkotikahandel, och väntas lägga fram ett resultat under 2026. Vid denna utvärdering kommer kommissionen att ta ställning till om EU-lagstiftningen är effektiv för att hantera dagens kriminella landskap, där narkotikahandeln inte bara omfattar gränsöverskridande smuggling utan ofta systemiskt våld, korruption, utnyttjande och infiltration av rättssystem och institutioner. 

11 I den pågående elfte utvärderingsomgången ligger fokus på att bekämpa den gränsöverskridande, olagliga narkotikahandeln inom EU. Baserat på resultaten av den pågående utvärderingen och resultaten av rådets ömsesidiga utvärdering av narkotikahandel kan kommissionen överväga en översyn av den befintliga rättsliga ramen.

2.4. Hantera problemet med syntetisk narkotika och narkotikaprekursorer

Den ökande förekomsten av syntetisk narkotika i EU understryker de utmaningar som finns i fråga om beredskapen att ta itu med nya, mycket kraftfulla psykoaktiva substanser som utgör allvarliga hälsorisker. Dessa substanser utvecklas snabbt och produceras ofta i dolda laboratorier med hjälp av designade prekursorer som undgår befintliga kontroller. Skillnaderna i detektionskapacitet och lagstiftning mellan medlemsstaterna, tillsammans med de olika strategierna för att avveckla olagliga laboratorier, skapar ytterligare utmaningar för en effektiv och samordnad EU-insats.

Åtgärd 13: Täppa till kryphål i lagstiftningen om designade prekursorer

Huvudsakliga aktörer: kommissionen, medlemsstaterna, parlamentet och rådet

Produktionen av syntetisk narkotika i EU har blivit alltmer sofistikerad, och kriminella nätverk utnyttjar kryphål i lagstiftningen genom att använda designade prekursorer. Dessa ämnen uppvisar kemiska likheter med förtecknade prekursorer men har ingen legitim användning utöver forskning och innovation. Genom att använda designade prekursorer som inte omfattas av befintliga kontrollåtgärder kan narkotikahandlare upprätthålla storskalig produktion och undgå upptäckt och lagföring.

12 För att täppa till kryphålen i lagstiftningen uppmanar kommissionen medlagstiftarna att prioritera antagandet av en reviderad rättslig ram för narkotikaprekursorer. Denna ram syftar till att övervinna begränsningarna i det nuvarande systemet och bättre hantera de kriminella nätverkens föränderliga taktik. Den kommer att införa särskilda regler för designade prekursorer, samtidigt som man skyddar den lagliga handeln och stöder legitim forskning och innovation om dessa ämnen. Ett informationsregister kommer att förse myndigheter och ekonomiska aktörer med information om ämnen som kan fungera som prekursorer, även om de inte finns upptagna i förteckningarna i bilagorna till den nya förordningen om narkotikaprekursorer. Detta kommer att öka de nationella myndigheternas förmåga att agera och hjälpa industrin att identifiera misstänkta transaktioner.

Samtidigt kommer kommissionen att stärka det strukturerade samarbetet med den kemiska industrin, och bekräftar dess viktiga roll när det gäller att upptäcka och förhindra att lagliga substanser används för olaglig narkotikaframställning.

Åtgärd 14: Förbättra identifieringen av ämnen för en effektiv bekämpning av narkotika och narkotikaprekursorer

Huvudsakliga aktörer: EUDA, medlemsstater

En korrekt och snabb identifiering av olagliga ämnen är avgörande för att effektivt bekämpa narkotika vid gränserna och på den inre marknaden. I takt med att de kriminella nätverken fortsätter att diversifiera den kemiska sammansättningen av narkotika, särskilt syntetisk narkotika, står tullen och de brottsbekämpande myndigheterna inför allt större utmaningar när det gäller upptäckt och klassificering, inbegripet identifiering av designade prekursorer.

För att komma till rätta med detta kommer EUDA att i samarbete med sitt nya europeiska nätverk av laboratorier upprätta en heltäckande, EU-omfattande ämnesdatabas för referensmaterial. Denna databas kommer att innehålla verifierade kemiska signaturer, spektraldata och analysprofiler för både kontrollerade och nya psykoaktiva substanser samt narkotikaprekursorer och potentiella prekursorer.

När databasen har tagits i drift kommer den att göra det möjligt för brottsbekämpande myndigheter och tullmyndigheter i medlemsstaterna att snabbare och mer exakt identifiera narkotika och prekursorer på plats med hjälp av elektronisk detektionsutrustning, inbegripet handhållen och laboratoriebaserad teknik. Genom att i realtid ge tillgång till harmoniserade referensdata kommer ämnesbiblioteket att påskynda identifieringen, öka den forensiska precisionen och stärka bevisvärdet i rättsliga förfaranden. När personal vid brottsbekämpande myndigheter och tullmyndigheter i större utsträckning använder handhållen detektionsutrustning över hela EU kommer det att ytterligare förstärka effekterna av detta initiativ.

Åtgärd 15: Tillhandahålla en gemensam handbok för avveckling av anläggningar för olaglig framställning av syntetisk narkotika

Huvudsakliga aktörer: Europol, EUDA, Cepol, medlemsstaterna

Att avveckla hemliga laboratorier för syntetisk narkotika innebär betydande utmaningar på grund av de kemiska ämnenas komplexitet och volatilitet, samt riskerna för folkhälsan, brottsbekämpande personal och miljön. Dessa laboratorier använder ofta improviserad utrustning och lagrar farliga prekursorkemikalier eller giftiga biprodukter som kräver specialiserad hantering.

13 För att säkerställa en konsekvent, säker och effektiv EU-insats kommer Europol, i samarbete med EUDA, att utarbeta harmoniserade riktlinjer för att avveckla olagliga laboratorier för syntetisk narkotika, transportera ämnen och på ett säkert sätt bortskaffa relaterade kemikalier, i enlighet med rådets slutsatser om 2025 års pakt om hantering av syntetisk narkotika och nya psykoaktiva substanser. Dessa riktlinjer kommer att fastställa standardprotokoll som är tillämpliga i alla medlemsstater, oberoende av lokal infrastruktur eller resursskillnader. Dessutom uppmanas medlemsstaterna att utnyttja Europols expertis och säkerställa att personal inom brottsbekämpning får lämplig utbildning, bland annat genom Cepol.

2.5. Främja forskning, utveckling och innovation

I Europols hotbildsbedömning avseende grov och organiserad brottslighet betonas att organiserade kriminella grupper som bedriver narkotikahandel är mycket anpassningsbara. Nätverken inför snabbt nya produktionsmetoder, nya sätt att dölja brott och ny teknik för att utöka sin verksamhet och undgå upptäckt. De brottsbekämpande myndigheterna och tullmyndigheterna står inför allt större utmaningar för att hålla jämna steg med denna tekniska flexibilitet. Klyftan mellan brottslingarnas innovativa grepp och säkerhetsåtgärderna leder till sårbarheter som narkotikahandlarna kan utnyttja.

Åtgärd 16: Anpassa innovationen efter operativa behov för att bekämpa narkotikahandeln

Huvudsakliga aktörer: kommissionen med stöd av gemenskapen för europeisk forskning och innovation för säkerhet och EU:s innovationsknutpunkt för inre säkerhet, EUDA, medlemsstaterna

Eftersom narkotikanätverken i allt högre grad utnyttjar ny teknik och krypterad kommunikation finns det ett stort behov av att utveckla säkerhetslösningar som är lika snabbrörliga som de är. För att Europa ska fortsätta att gå i bräschen för denna kamp är det avgörande att överbrygga klyftan mellan de brottsbekämpande myndigheternas behov och säkerhetsindustrins innovation.

För att uppnå detta kommer kommissionen, med stöd av gemenskapen för europeisk forskning och innovation för säkerhet och EU:s innovationsknutpunkt för inre säkerhet, att inleda en samordnad insats för att identifiera de mest akuta tekniska och operativa behoven i kampen mot organiserad brottslighet, inbegripet narkotikahandel. Denna insats kommer att samla in synpunkter från yrkesutövare, brottsbekämpande organ, tullmyndigheter, forensiska experter och underrättelseanalytiker i hela EU.

EUDA genomför teknisk framsynsanalys med stöd av Europol, Frontex och gemensamma forskningscentrumet (JRC) inom ramen för EU:s innovationsknutpunkt för inre säkerhet. Syftet med denna analys är att utvärdera hur ny och framväxande teknik påverkar narkotikasektorn, för att förbättra säkerheten och de brottsbekämpande insatserna.

JRC har genom initiativet Border Security Lab inrättat ett värdefullt nätverk av laboratorier för att stödja gräns- och tullkontrollerna. Nätverket kan även hjälpa till att identifiera behoven för att bättre upptäcka olaglig narkotikahandel.

Den behovsbedömning som följer kommer att främja en dialog med säkerhets- och teknikindustrin för att anpassa forskning och utveckling efter de praktiska utmaningar som finns. Den kommer också att fungera som underlag för kommissionens centrum för säkerhet och innovation, som JRC lanserar under 2026. Detta centrum kommer att sammanföra forskare för att påskynda övergången från forskning till innovation och genomförande, samtidigt som kostnaderna för utveckling, testning och validering blir lägre.

2.6. Stärka internationella samarbeten och partnerskap

Kriminella nätverk verkar ofta globalt och söker möjligheter över hela världen. De ägnar sig åt penningtvätt och infiltrerar lagliga företag i olika länder. I vissa fall är deras ledning strategiskt baserad utomlands för att försvåra utredning och undvika att åka fast.

Åtgärd 17: Fördjupa och utöka den strategiska dialogen och samarbetsmekanismerna med tredjeländer

Huvudsakliga aktörer: kommissionen i samarbete med utrikestjänsten, rådet

Narkotikahandeln kommer att stå i centrum för EU:s strategiska dialog med tredjeländer, eftersom EU strävar efter att främja en integrerad, balanserad och evidensbaserad strategi i narkotikapolitiken som är anpassad till internationell rätt och människorättsnormer. Denna strategi kommer att stödja EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati 2020–2027 14 och rådets slutsatser om en människorättsbaserad strategi i narkotikapolitiken 15 , för att stärka den kollektiva kapaciteten att möta globala utmaningar i samband med olaglig framställning av och handel med narkotika och organiserad brottslighet.

EU kommer att upprätthålla och utöka sina narkotikarelaterade dialoger med partner på västra Balkan, i Latinamerika, Karibien och Centralasien samt bilateralt med Förenta staterna, Kina och Colombia. Dessa dialoger kommer att vara inriktade på att identifiera gemensamma hot från narkotikahandeln och fastställa gemensamma prioriteringar och omvandla dem till konkreta operativa åtgärder och gemensamma insatser. De tematiska prioriteringarna kommer att formas av varje regions eller lands specifika utmaningar. Det kan till exempel handla om att de är viktiga korridorer för den olagliga handeln med narkotika och narkotikaprekursorer, om frågor som rör narkotikaproduktion och om gränsöverskridande organiserad brottslighet. När omständigheterna tillåter kommer EU att undersöka mer avancerade och heltäckande politiska ramar, till exempel alliansen mellan EU och Latinamerika och Karibien för medborgarnas säkerhet. EU kommer att involvera berörda EU-delegationer i dessa förberedelser så mycket som möjligt.

Dessutom kommer EU att undersöka möjligheterna till nya dialoger med andra prioriterade länder och regioner som i hög grad påverkas av narkotikahandelns negativa effekter. Genom dessa förstärkta partnerskap strävar EU efter att fördjupa det strategiska och operativa samarbetet, förbättra informationsutbytet och den ömsesidiga kapacitetsuppbyggnaden samt stärka den internationella samordningen för effektiva och samordnade insatser.

Åtgärd 18: Stärka hamnarnas motståndskraft i tredjeländer för att störa narkotikahandeln

Huvudsakliga aktörer: kommissionen i samarbete med utrikestjänsten, Europol, medlemsstaterna

I och med att narkotikanätverken är verksamma över hela världen har stora hamnar i tredjeländer blivit kritiska transitpunkter för olagliga narkotikatransporter till EU. Dessa logistiknav är ofta måltavlor för och utnyttjas av organiserad brottslighet på grund av sårbarheter i infrastruktur, tillsyn och styrning. Att stärka sådana hamnars motståndskraft är avgörande för att störa smugglingsvägarna vid källan och skydda EU:s inre säkerhet och de globala leveranskedjornas integritet.

Som ett led i ProtectEU-strategin för inre säkerhet och den kommande hamnstrategin för EU kommer kommissionen i samarbete med utrikestjänsten att undersöka möjligheterna att etablera partnerskap med flera aktörer för att öka hamnarnas och handelsvägarnas motståndskraft, särskilt längs de transatlantiska rutterna. Den kommer också att inleda riktade gemensamma bedömningar av utvalda högriskhamnar i tredjeländer. Dessa hamnar kommer att väljas ut på grundval av en övergripande hot- och riskanalys som inbegriper strategiska underrättelser, geopolitiska faktorer och narkotikahandelns omfattning. Processen kommer att inbegripa nära samordning med Europol, EU:s delegationer och relevanta internationella partner för att säkerställa riktade och effektiva åtgärder mot narkotikahandel. Urvalet och bedömningarna kommer också att kräva samarbete med medlemsstaternas samverkanspersoner i dessa länder, för att tillvarata deras kunskaper och operativa erfarenheter för att förbättra hotbedömningarna och de gemensamma insatsernas övergripande effektivitet.

Dessa gemensamma bedömningar kommer att omfatta ett nära samarbete med tullmyndigheter, brottsbekämpande myndigheter och hamnmyndigheter i värdländerna. Syftet är att identifiera metoder för olaglig handel, förbättra kontrollförfarandena och utbyta sakkunskap om hur man känner igen misstänkt last och vilka metoder smugglare använder för att dölja brott. Initiativet är också inriktat på att bygga upp en långsiktig säkerhetskapacitet i partnerhamnar, hjälpa dem att genomföra internationella standarder, modernisera inspektionstekniken och öka motståndskraften mot kriminell infiltration. Genom att stärka säkerhetsstrukturen för viktiga logistikportar utomlands kommer denna åtgärd att fungera som en framåtriktad försvarsmekanism, störa narkotikaflödena innan de når Europa och bidra till säkrare globala handelsvägar.

Åtgärd 19: Stärka det internationella samarbetet genom gemensamma utredningar och fusionscentrum

Huvudsakliga aktörer: kommissionen, Europol, Eurojust och medlemsstaterna

Med tanke på att den moderna narkotikahandeln är gränsöverskridande måste EU stärka den internationella brottsbekämpningen och det rättsliga samarbetet, med full respekt för internationell rätt, för att stärka den egna säkerheten och sina partners säkerhet. EU kommer att bistå medlemsstaternas myndigheter med att inrätta och förstärka särskilda utredningsenheter i viktiga tredjeländer, samt gemensamma utredningsgrupper med operativt stöd från Europol och Eurojust. Dessa grupper kommer att göra det möjligt att utbyta uppgifter i realtid, samordna utredningar mellan jurisdiktioner och bygga upp stark bevisning mot kriminella organisationer, vilket bidrar till åtal både inom EU och i partnerländer. Samtidigt kommer kapacitetsuppbyggnaden att vara en viktig del i arbetet med att stärka viktiga partners förmåga att bedriva underrättelsebaserade utredningar.

EU kommer också att stödja inrättandet av gemensamma fusionscentrum i strategiska tredjeländer och inom EU. Dessa centrum kommer att fungera som regionala samordningscentrum som sammanför EU-experter, lokala brottsbekämpande myndigheter och regionala säkerhetsaktörer för att förbättra underrättelseutbytet, analysera brottstrender och smugglingsvägar och snabbt samordna verkställighetsåtgärder.

Dessutom kommer EU att stärka samarbetet med Förenta staterna i en gemensam insats för att stoppa narkotikahandeln och upplösa de kriminella nätverk som ligger bakom den. Fokus kommer att ligga på att stärka operativa partnerskap och förbättra informationsutbytet, inbegripet verksamhet som rör penningtvätt.

EU kommer att aktivt stödja den europeiska politiska gemenskapens initiativ för en europeisk koalition mot narkotika och inleda konkreta operativa åtgärder, till exempel bättre samordning av brottsbekämpningen och gemensamma utredningar inriktade på större smugglingsvägar. EU erkänner vikten av olagliga finansiella flöden i narkotikahandeln och kommer att främja en ”följ pengarna-princip”. Man kommer även att vid behov använda sina verktyg för yttre åtgärder för att hjälpa tredjeländer att anpassa sig till internationella standarder för bekämpning av penningtvätt och underlätta samarbete för återvinning av tillgångar.

3.Slutsatser

Organiserade kriminella nätverk som bedriver narkotikahandel utgör ett växande hot mot EU:s inre säkerhet, sociala struktur och folkhälsa. Dessa globaliserade, tekniskt avancerade grupper har integrerat sig i leveranskedjorna och utökat sin räckvidd genom våld, korruption och infiltration av legitima institutioner och företagsstrukturer.

För att ta itu med denna akuta situation måste EU agera med förnyad beslutsamhet och en enad målmedvetenhet. Eftersom de kriminella nätverken ständigt förnyar sig måste även EU och dess medlemsstater göra det. EU:s kollektiva insatser bör vara strategiska, underrättelsestyrda och framtidssäkrade, och kombinera operativ styrka med förebyggande, digital motståndskraft och internationellt samarbete, allt i linje med internationell rätt, inbegripet internationell människorättslagstiftning.

En samhällsövergripande strategi är avgörande, vilket kräver samordning mellan EU:s institutioner, organ, byråer, medlemsstater och deras nationella, regionala och lokala myndigheter. Inom EU är det nödvändigt att öka samordningen och partnerskapen med civilsamhället och privata aktörer. Åtgärder för att öka allmänhetens medvetenhet och delaktighet kommer dessutom att ge samhället bättre förutsättningar att delta i och stödja insatser mot narkotikahandel. Detta skapar ett mer välinformerat och motståndskraftigt samhälle som är redo att möta de utmaningar som den organiserade brottsligheten medför.

I detta dokument beskrivs de nyckelåtgärder som behöver vidtas på EU-nivå under perioden 2026–2030 för att bekämpa narkotikahandeln och de kriminella nätverk som är inblandade i denna. Kommissionen bör övervaka genomförandet av dessa åtgärder med beaktande av de upplysningar som medlemsstaterna och utrikestjänsten tillhandahåller. Relevanta EU-byråer, särskilt EUDA och Europol, bör stödja dessa insatser genom att hjälpa till med att övervaka och rapportera om de framsteg som görs.

EU bekräftar sitt åtagande om att vidta enade, strategiska åtgärder och strävar efter att skydda sina samhällen, säkerställa en säkrare framtid för sina medborgare och öka den globala säkerheten för sina partner.

Bilaga: Förteckning över åtgärder:

I.Anpassa sig efter förändrade rutter och tillvägagångssätt

Åtgärd 1: Bättre utnyttja underrättelser om resande för att upptäcka, kartlägga och störa narkotikahandeln

Åtgärd 2: Utöka MAOC-N:s verksamhet

Åtgärd 3: Använda Frontex förmåga att hjälpa medlemsstaterna att upptäcka narkotikahandel vid EU:s yttre gränser och stärka samarbetet med Europol och andra relevanta organ

Åtgärd 4: Utveckla civil-militära partnerskap för att bekämpa narkotikahandeln till havs

Åtgärd 5: Identifiera effektiva åtgärder för att komma till rätta med missbruket av snabbgående fartyg

Åtgärd 6: Bygga upp ett offentlig-privat samarbete för att störa narkotikahandeln via post- och pakettjänster

II.Förebygga brottslighet och minska det narkotikarelaterade våldet

Åtgärd 7: Upprätta en verktygslåda för att förhindra att minderåriga rekryteras till nätverk för narkotikahandel 

III.Fördjupa samarbetet mellan brottsbekämpande myndigheter, rättsväsendet och tullen

Åtgärd 8: Förbättra samarbetet och informationsutbytet mellan tullen och andra brottsbekämpande myndigheter

Aktivitet 9: Införa innovativ detektionsteknik för att bekämpa narkotikahandeln

Åtgärd 10: Förbättra förmågan att ta itu med narkotikahandeln online

Åtgärd 11: Störa narkotikahandeln från och i fängelser

Åtgärd 12: Utvärdera EU:s rättsliga ram för narkotikahandel

IV.Hantera problemet med syntetisk narkotika och narkotikaprekursorer

Åtgärd 13: Täppa till kryphål i lagstiftningen om designade prekursorer

Åtgärd 14: Förbättra identifieringen av ämnen för en effektiv narkotikabekämpning

Åtgärd 15: Tillhandahålla en gemensam handbok för avveckling av anläggningar för olaglig framställning av syntetisk narkotika

V.Främja forskning, utveckling och innovation

Åtgärd 16: Anpassa innovationen efter operativa behov för att bekämpa narkotikahandeln

VI.Stärka internationella samarbeten och partnerskap

Åtgärd 17: Fördjupa och utöka den strategiska dialogen och samarbetsmekanismerna med tredjeländer

Åtgärd 18: Stärka hamnarnas motståndskraft i tredjeländer för att störa narkotikahandeln

Åtgärd 19: Stärka det internationella samarbetet genom gemensamma utredningar och fusionscentrum

(1)

Europol, Decoding the EU’s most threatening criminal networks (inte översatt till svenska), 2024.

(2)

Europol, EU-Socta 2025 – Europeiska unionens hotbildsbedömning avseende den grova och organiserade brottsligheten 2025.

(3)

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om övervakning och kontroll av narkotikaprekursorer och om upphävande av förordningarna (EG) nr 273/2004 och (EG) nr 111/2005, COM(2025) 747 final.

(4)

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om EU:s färdplan för att bekämpa narkotikahandel och organiserad brottslighet, COM(2023) 641 final.

(5)

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om ProtectEU: Europeisk strategi för inre säkerhet, COM(2025) 148 final.

(6)

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/681 av den 27 april 2016 om användning av passageraruppgiftssamlingar (PNR-uppgifter) för att förebygga, förhindra, upptäcka, utreda och lagföra terroristbrott och grov brottslighet, EUT L 119, 4.5.2016, s. 132.

(7)

Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Portugal, Spanien, Belgien och Tyskland (Belgien och Tyskland anslöt sig 2024). MAOC-N medfinansieras av Fonden för inre säkerhet.

(8)

Artikel 68 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1896 av den 13 november 2019 om den europeiska gräns- och kustbevakningen och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1052/2013 och (EU) 2016/1624, EUT L 295, 14.11.2019, s. 1.

(9)

COM(2025) 845 final.

(10)

Europeiska organisationen för fängelser och kriminalvårdsmyndigheter finansieras genom EU:s driftsbidrag, och dess årliga arbetsprogram och allmänna funktion stöds av Europeiska kommissionen.

(11)

Gemensam åtgärd 97/827/RIF av den 5 december 1997 om införande av en ordning för utvärdering i kampen mot den organiserade brottsligheten, EGT L 344, 15.12.1997, s. 7.

(12)

COM(2025) 747 final.

(13)

  Rådets slutsatser om pakten om hantering av hoten från ny syntetisk narkotika och nya psykoaktiva substanser i Europeiska unionen .

(14)

EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati 2020–2024 − Rådets slutsatser av den 18 november 2020, 12848/20, och rådets slutsatser av den 27 maj 2024 om anpassning av EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati 2020–2024 till den fleråriga budgetramen 2021–2027, 9508/24.

(15)

Rådets slutsatser från december 2022 om en människorättsbaserad strategi i narkotikapolitiken, 15818/22.