EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 14.10.2025

COM(2025) 632 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Femte årsrapporten om granskningen av utländska direktinvesteringar i unionen

{SWD(2025) 296 final}

INLEDNING

Denna rapport utgör Europeiska kommissionens femte årsrapport om tillämpningen av EU:s förordning om granskning av utländska direktinvesteringar (förordningen).

Denna rapport täcker 2024 och bidrar till transparens i fråga om hur granskningen av utländska direktinvesteringar fungerat i EU och utvecklingen vad gäller de nationella granskningssystemen. Den bidrar till att EU fullgör sitt ansvar på ett område där transparens i fråga om enskilda transaktioner varken är möjlig eller lämplig med tanke på de säkerhetsintressen som står på spel.

Rapporten är baserad på de 27 medlemsstaternas rapporter och andra källor och innehåller följande fyra kapitel:

§Kapitel 1 om trender och siffror vad gäller utländska direktinvesteringar i EU.

§Kapitel 2 om lagstiftningens utveckling i medlemsstaterna.

§Kapitel 3 om medlemsstaternas granskning av utländska direktinvesteringar.

§Kapitel 4 om EU:s samarbetsstruktur för granskning av utländska direktinvesteringar.

Denna årsrapport är ett viktigt verktyg för att kontrollera strategisk handel och strategiska investeringar i syfte att garantera säkerheten i EU.

KAPITEL 1 – UTLÄNDSKA DIREKTINVESTERINGAR I EUROPEISKA UNIONEN

1.Övergripande utvecklingstrender

Stocken av utländska direktinvesteringar 1 ökade med 7,5 % mellan 2023 och 2024. Närmare bestämt ökade utländska fusioner och förvärv (M&A) och nyetableringar kumulativt på årsbasis med 10 % (från 20 329 till 22 302) respektive med 6,0 % (från 28 405 till 30 108) (diagram 1, pelarna). Denna ökning följer de trender som observerats sedan 2015, och stocken av utländska direktinvesteringar i EU-27 ökade kontinuerligt under denna tioårsperiod med i genomsnitt nästan 5 250 utländska direktinvesteringar varje år. Om denna trend bryts ner till typ av utländsk direktinvestering var EU-27 destinationen för i genomsnitt 2 230 utländska M&A-affärer och 3 011 utländska nyetableringsinvesteringar varje år mellan 2015 och 2024. Dessa positiva kumulativa trender bekräftar EU-medlemsstaternas öppenhet för utländska investeringar och belyser deras attraktionskraft för internationella investerare.

Diagram 1: Årliga stockar av utländska direktinvesteringar i och flöden av utländska direktinvesteringar till EU-27 under perioden 2015–2024 (antal affärer och projekt)

Källa: Gemensamma forskningscentrumets beräkningar på grundval av uppgifter från Bureau van Dijk, extraherade den 26 mars 2025 från Orbis M&A och Orbis Crossborder Investment. Data för 2015 motsvarar inflöden av utländska direktinvesteringar 2015 medan de data som representeras av pelarna för de följande åren motsvarar den kumulerade summan av årliga flöden.

Det totala inflödet av utländska direktinvesteringar (diagram 1, linjerna) hade en nedåtgående trend under de två senaste åren, med en nedgång på 23 % från 2022 till 2023 respektive 8,4 % från 2023 till 2024. Om man ser till antalet utländska direktinvesteringar, kunde dock olika trender för fusioner och förvärv respektive nyetableringsinvesteringar noteras. Närmare bestämt minskade flödet av utländska M&A-affärer, som hade återhämtat sig i betydande grad under 2021, med 3,6 % under 2022 och med 15 % under 2023, för att sedan återhämta sig med en ökning på 2,7 % under 2024. Flödet av nyetableringsinvesteringar ökade å andra sidan med 23 % under 2021 och med 13 % under 2022. Denna positiva trend följdes dock av två årliga nedgångar (29 % 2023 och 19 % 2024). Den nedåtgående årstrend för flöden av utländska direktinvesteringar som observerades under 2023 och delvis under 2024 (för nyetableringar) skulle kunna tillskrivas en ihållande och kontinuerlig osäkerhet 2 i fråga om EU:s ekonomi och investerares riskuppfattning.

2.De främsta ursprungsländerna för utländska investerare

En jämförelse av utländska M&A-affärer per ursprungsjurisdiktion (diagram 2, vänster) mellan 2023 och 2024 visar en sammanlagd ökning för alla toppjurisdiktioner utom Förenade kungariket, finansiella offshorecentrum och Kanada. Däremot återspeglade minskningen av det totala antalet nyetableringsinvesteringar under 2024 en minskning av antalet projekt från alla jurisdiktioner, med undantag för Kanada, där antalet förblev oförändrat (diagram 2, höger).

Diagram 2: Antal förvärv av andelar i eget kapital (vänster) och nyetableringsinvesteringar (höger) i EU per utländsk jurisdiktion (de tio största investerarna) under 2023 och 2024

USA var den största utländska investeraren i EU-27 under 2024 och stod för 30 % av alla förvärv (597 affärer) och 37 % av alla nyetableringsinvesteringar (626 projekt). Medan M&A-affärer med ursprung i USA ökade med 7 % under 2024 jämfört med 2023, minskade nyetableringsinvesteringarna för andra året i rad med 17 % under 2024.

Investerare från Förenade kungariket stod för 23 % (451 affärer) av alla förvärv 2024 och för 24 % (412 transaktioner) av alla nyetableringsprojekt i EU-27, vilket innebär en andraplats bland de utländska toppjurisdiktionerna. För detta land minskade både antalet M&A-affärer och nyetableringsprojekt under 2024 jämfört med 2023, med 8,9 % respektive 13 %. Finansiella offshorecentrum och Kanada visade en negativ trend för M&A-affärer mellan 2023 och 2024 och minskade med 8,9 % respektive 19 %. De jurisdiktioner som visade den största årliga ökningen av utländska M&A-affärer 2024 var Singapore (85 %), följt av Norge (34 %). Slutligen ökade antalet M&A-affärer med ursprung i Kina och Hongkong med 23 % på årsbasis under 2024, efter den årliga minskning på 20 % som observerades 2023.

När det gäller nyetableringsinvesteringar minskade antalet utländska direktinvesteringar från alla tio toppjurisdiktioner utom Kanada under 2024 jämfört med 2023, med årliga minskningar på mellan 46 % för Norge och 2,5 % för Kina och Hongkong.

3.Utländska förvärvs toppdestinationer i EU

Antalet utländska M&A-affärer i EU var ojämnt fördelat mellan destinationsmedlemsstaterna (diagram 3, vänster). De flesta länder var destination för fler affärer under 2024 jämfört med 2023, utom Frankrike, Spanien, Irland och Danmark, som noterade färre affärer. Däremot följde antalet utländska nyetableringsinvesteringar i EU (diagram 3, höger) en annan trend under 2024, och endast två länder (Sverige och Finland) noterade en ökning jämfört med 2023.

Diagram 3: Antal förvärv av andelar i eget kapital (vänster) och nyetableringsinvesteringar (höger) 2023 och 2024 per destinationsmedlemsstat (de tio största destinationerna i EU-27)

Tyskland och Frankrike var de främsta destinationerna för utländska M&A-affärer under 2024 och stod för 21 % (412 affärer) respektive 13 % (264 affärer) av det totala antalet affärer. Utvecklingen under 2024 jämfört med föregående år var dock inte densamma, med en ökning av antalet affärer i Tyskland (17 %) och en minskning i Frankrike (1,1 %). Trots denna lilla minskning gick Frankrike förbi Spanien som destination för utländska direktinvesteringar och hamnade på andra plats 2024. Spanien hamnade på en tredje plats 2024 med en andel på 12 % (230 affärer). Utöver Frankrike och Spanien var det två andra medlemsstater, Irland (‑26 %) och Danmark (‑9,1 %), som noterade färre utländska M&A-affärer under 2024 jämfört med 2023. Polen noterade den kraftigaste ökningen av utländska M&A-affärer under 2024 (39 %), följt av Nederländerna (30 %).

De två största destinationerna för utländska nyetableringsinvesteringar under 2024 var Spanien och Tyskland, som stod för 24 % (412 transaktioner) respektive 12 % (212 transaktioner) av alla projekt. Frankrike kom tätt därefter (11 %, 191 transaktioner). En årsvis minskning av antalet projekt var särskilt märkbar för Irland (36 %) och Polen (35 %), medan två medlemsstater, Sverige (22 %) och Finland (140 %), noterade en årsvis ökning av antalet utländska nyetableringsprojekt.

4.Information om olika sektorer

I nästan alla de fem största sektorskategorierna 4 noterades en årsvis ökning av utländska M&A-affärer under 2024 jämfört med 2023, med undantag för affärer inom yrkesmässig, vetenskaplig och teknisk verksamhet (PST) (diagram 4, vänster). Omvänt ökade antalet utländska nyetableringsaffärer inom endast en av de fem största sektorskategorierna (logi) under 2024 (diagram 4, höger).

Diagram 4: Antal förvärv av andelar i eget kapital (vänster) och nyetableringsinvesteringar (höger) 2023 och 2024 per Nace rev. 2-sektor (de fem största kategorierna)

Källa: Gemensamma forskningscentrumets beräkningar på grundval av uppgifter från Bureau van Dijk, extraherade den 26 mars 2025 från Orbis M&A och Orbis Crossborder Investment. PST står för yrkesmässig, vetenskaplig och teknisk verksamhet (Nace rev. 2, sektion M), och innefattar FoU-anläggningar. IKT står för informations- och kommunikationsteknik (Nace rev. 2, sektion J). Tillv. motsvarar Nace rev. 2, sektion C. Finans. motsvarar Nace rev. 2, sektion K (finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet). Detaljh. motsvarar Nace rev. 2, sektion G (parti- och detaljhandel). Logi motsvarar Nace rev. 2, sektion I (hotell- och restaurangverksamhet).

Under 2024 var tillverkning fortfarande den huvudsakliga affärssektorn, med 27 % av de utländska M&A-affärerna (526 transaktioner). Informations- och kommunikationsteknik (IKT) behöll sin andraplats med 24 % (467 transaktioner). För båda sektorerna noterades ett ökat antal affärer, där tillverkning steg med 3,3 % och IKT med 5,4 % under 2024 jämfört med 2023. Yrkesmässig, vetenskaplig och teknisk verksamhet, där affärerna minskade med 14 % jämfört med 2023, låg på tredje plats med 10 %, följt av finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet (8,1 %) och parti- och detaljhandel (7,3 %).

När det gäller utländska nyetableringsinvesteringar stod parti- och detaljhandelsrelaterad verksamhet för nästan en tredjedel (31 %) av projekten 2024 (523 transaktioner). Yrkesmässig, vetenskaplig och teknisk verksamhet var den näst största sektorn 2024 med en andel på 15 %. Under 2024 blev tillverkning, med en andel på 13 %, den tredje största sektorn för nyetableringsinvesteringar, medan IKT hamnade på fjärde plats med en andel på 10 %. Nyetableringsinvesteringar inom IKT och parti- och detaljhandel drabbades av den största nedgången jämfört med föregående år – antalet projekt minskade med 27 % respektive 21 % under 2024. Logi var den enda sektorn i de fem främsta sektorerna som noterade en ökning av antalet projekt (1,2 %) under samma period.

5.Slutsatser

Under perioden mellan 2015 och 2024 ökade stocken av utländska direktinvesteringar stadigt i EU-27, med ett årligt genomsnitt på 5 250 utländska direktinvesteringar. De senaste åren har dock inflödet av utländska direktinvesteringar avtagit, med en årlig minskning under 2023 (23 %) och 2024 (8,4 %). Minskningen av inflödet 2024 kunde hänföras till en nedgång för utländska nyetableringsinvesteringar (19 %), medan M&A-affärer återhämtade sig från föregående år (2,7 %).

Under 2024 var USA och Förenade kungariket de största utländska investerarna. USA gick i bräschen med 30 % av den totala mängden M&A-affärer och 37 % av nyetableringsinvesteringarna, tätt följt av Förenade kungariket med 23 % av M&A-affärerna och 24 % av nyetableringsinvesteringarna. När det gäller destinationsmedlemsstater för utländska direktinvesteringar var Tyskland den främsta destinationen för M&A-affärer (21 %), medan Spanien fick flest nyetableringsinvesteringar (24 %). När det slutligen gäller sektorsfördelningen var tillverkning den främsta sektorn för M&A-affärer (27 %), medan parti- och detaljhandel mottog flest nyetableringsinvesteringar (31 %).

Den årliga nedgången i nyetableringsprojekt under 2024 berörde nästan alla ursprungsjurisdiktioner, destinationsmedlemsstater och sektorer. Den generellt sett måttliga årliga ökningen av M&A-investeringar under 2024 verkar vara mer ojämnt fördelad mellan ursprungsjurisdiktioner, destinationer och sektorer.

KAPITEL 2 – LAGSTIFTNINGENS UTVECKLING I MEDLEMSSTATERNA 2024

1.EU-förordningen om granskning av utländska direktinvesteringar och EU-medlemsstaternas system för granskning av utländska direktinvesteringar

Under hela 2024 fortsatte Europeiska kommissionen att uppmuntra alla medlemsstater att anta och genomföra nationella system för granskning av utländska direktinvesteringar, för att säkerställa att kommissionen och alla medlemsstater har de lämpliga verktygen för att identifiera och hantera de risker som utländska direktinvesteringar innebär för säkerhet och allmän ordning.

Kommissionen uppmuntrade också till en större likhet mellan de nationella systemen och den nationella praxisen för granskning av utländska direktinvesteringar. Den bistod medlemsstaterna med teknisk och politisk vägledning, möten och informationsutbyte, särskilt om bästa praxis. Det finns dock fortfarande märkbara skillnader mellan de nationella granskningssystemen, särskilt i fråga om i) vad som utgör en formell granskning av en utländsk direktinvestering (som utlöser en underrättelse om en utländsk direktinvestering till samarbetsstrukturen), ii) tidsfrister för det nationella granskningsförfarandet, iii) vilka sektorer som täcks av de nationella granskningssystemen, och iv) vilka krav som gäller för underrättelser från transaktionsparterna till de nationella myndigheterna. Att ta itu med dessa skillnader var en av orsakerna till kommissionens lagstiftningsförslag i januari 2024 om en översyn av samarbetsstrukturen, vilket i nuläget slutbehandlas av rådet och Europaparlamentet.

2.Översikt över medlemsstaternas system för granskning av utländska direktinvesteringar och lagstiftningens utveckling

Rysslands anfallskrig mot Ukraina och den osäkra geopolitiska utvecklingen har satt ytterligare fokus på behovet av att säkra kritiska (avancerade) tekniker och infrastrukturer. Följaktligen har vissa medlemsstater utan granskningssystem tagit ytterligare steg för att anta nationella granskningssystem och vissa medlemsstater har vidtagit åtgärder för att uppdatera och utvidga befintliga system som svar på förändrade omständigheter.

Under 2024 vidtog tre medlemsstater åtgärder för att anta granskningssystem, två medlemsstater började tillämpa sina nyligen antagna system för granskning av utländska direktinvesteringar och tio medlemsstater ändrade sin befintliga granskningslagstiftning.

Vid utgången av 2024 hade 24 EU-medlemsstater infört lagstiftning om granskning av utländska direktinvesteringar.

Kartan nedan ger en överblick över lagstiftningsläget i EU-medlemsstaterna 2024.

I tabellen nedan ges en överblick över läget och utvecklingen vad gäller lagstiftning i alla EU-medlemsstater per den 31 december 2024 5 .

Ett redan infört nationellt system för granskning av utländska direktinvesteringar (inga ändringar i lagstiftningen)	Belgien, Estland, Finland, Italien, Lettland, Luxemburg, Malta, Portugal, Slovenien, Spanien, Tyskland och Österrike
Ändringar av ett befintligt system	Danmark, Frankrike, Litauen, Nederländerna, Polen, Rumänien, Slovakien, Sverige, Tjeckien och Ungern
Ikraftträdande av ett nytt nationellt system för granskning av utländska direktinvesteringar	Bulgarien och Irland
En pågående samråds- eller lagstiftningsprocess som väntas resultera i antagandet av ett nytt system	Cypern, Grekland och Kroatien

Ikraftträdande av nya system för granskning av utländska direktinvesteringar

I Bulgarien antogs den 22 februari 2024 det nationella granskningssystem som föreslagits i parlamentet 2023, och det utfärdades som lag den 8 mars 2024 och kommer att börja tillämpas vid någon tidpunkt när de nödvändiga genomförandebestämmelserna har antagits 6 . I Irland började den lag om granskning av transaktioner från tredjeländer som antogs i oktober 2023 tillämpas den 6 januari 2025.

Pågående samråds- eller lagstiftningsprocesser som väntas resultera i antagandet av ett nytt system

Per den 31 december 2024 hade Cypern inte inrättat något nationellt system för granskning av utländska direktinvesteringar. Ett lagförslag lades fram för representanthuset i mars 2024. Efter flera ändringar lämnades lagförslaget på nytt in till Republiken Cyperns rättskontor för rättslig prövning i början av 2025. Lagtexten kommer vid någon tidpunkt att läggas fram igen för antagande av representanthuset.

I Kroatien bildades en arbetsgrupp i oktober 2023 för att utarbeta ett lagstiftningsförslag om inrättande av ett system för granskning av utländska direktinvesteringar. Per den 31 december 2024 pågick utarbetandet fortfarande.

I Grekland slutförde utrikesministeriet ett förslag till lagstiftning om inrättande av ett nationellt granskningssystem.

Uppdateringar av befintliga system för granskning av utländska direktinvesteringar

I Tjeckien inleddes förberedelser för att ändra både det allmänna systemet för granskning av utländska direktinvesteringar (lag nr 34/2021) och det sektoriella granskningssystemet enligt energilagen (lag nr 458/2000). Ändringarna av det allmänna systemet för granskning av utländska direktinvesteringar syftar till att koppla samman granskning av investeringar och undersökningar av utländska subventioner och att införa nya regler för kommunikation med vissa utländska investerare.

Danmark ändrade sitt system för granskning av utländska direktinvesteringar genom lag nr 674 av den 11 juni 2024, som införde möjligheten till förhandsgranskning av särskilda finansiella avtal som rör anbudsförfaranden för havsbaserad vindkraft eller andra större offentliga energiprojekt. De nya bestämmelserna trädde i kraft den 1 juli 2024.

I Frankrike trädde den reviderade förteckningen över FoU-verksamhet inom kritisk teknik som omfattas av systemet för granskning av investeringar i kraft 2024, efter antagandet av en förvaltningsakt den 28 december 2023. Den reviderade förteckningen innehåller nu fotonik och en ny beskrivning av ren energi.

I Ungern har två uppsättningar ändringar av lagstiftningen om granskning av utländska direktinvesteringar gjort det möjligt att i nationell lagstiftning införliva vissa bestämmelser i direktiv (EU) 2022/2555 om cybersäkerhet och direktiv (EU) 2022/2557 om kritiska entiteters motståndskraft.

Litauen uppdaterade två relevanta förteckningar för granskning av utländska direktinvesteringar: i) förteckningen över utrustning och tillgångar av betydelse för den nationella säkerheten i juli och oktober 2024, och ii) förteckningen över ekonomiska verksamheter av strategisk betydelse för den nationella säkerheten den 13 november 2024. Räckvidden av delsektorer utvidgades till kryptovalutor och tillgångsanknutna token.

Nederländerna antog en genomförandeförordning om havsbaserad vindkraft den 1 januari 2024. Förordningen möjliggör granskning av deltagare i anbudsförfaranden för havsbaserade vindkraftparker och överföring av kontroll innan en vindkraftpark tas i drift.

I Polen ändrades genom ministerrådets förordning av den 18 december 2024 förteckningen över skyddade enheter (företag som antingen innehar tillgångar i kritisk infrastruktur eller är verksamma inom strategiska sektorer) och motsvarande myndigheter som övervakar dem.

I Rumänien förtydligade antagandet av undantagsförordning nr 152/2024 begreppet ”investerare i Europeiska unionen” och införde nya bestämmelser om lagstadgade tidsfrister. Vidare blev sekretariatet för kommissionen för utländska direktinvesteringar direkt underordnat ordföranden för kommissionen för utländska direktinvesteringar, i stället för ordföranden för konkurrensmyndigheten.

Sverige utvidgade förteckningen över ”samhällsviktiga verksamheter” som omfattas av lagen (2023:560) om granskning av utländska direktinvesteringar till att omfatta ytterligare verksamheter den 1 oktober 2024. Den viktigaste ändringen är att ett antal skyddsvärda verksamheter har lagts till när det gäller nödvändiga samhällsfunktioner på informations- och kommunikationsområdet.

I Slovakien medförde antagandet av lag nr 367/2024 om kritisk infrastruktur och om ändringar och tillägg till vissa rättsakter en begränsad ändring av tillgången till information vid granskning av utländska direktinvesteringar.

Ytterligare information om lagstiftningens utveckling när det gäller medlemsstaternas nationella granskningssystem finns i det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar. En uppdaterad förteckning över nationella granskningssystem finns på Europeiska kommissionens webbplats 7 .

KAPITEL 3 – MEDLEMSSTATERNAS GRANSKNING AV UTLÄNDSKA DIREKTINVESTERINGAR

Genom förordningen om granskning av utländska direktinvesteringar inrättas en ram för EU-medlemsstaternas granskning av utländska direktinvesteringar på sitt territorium med hänsyn till säkerhet och allmän ordning och för vidtagande av åtgärder för att hantera särskilda risker. Det är den medlemsstat där investeringen görs som ensam ansvarar för beslutet om huruvida en viss utländsk direktinvestering ska granskas. Genom förordningen inrättas också en struktur för samarbete mellan kommissionen och medlemsstaternas granskningsmyndigheter vid bedömningen av riskerna med enskilda utländska direktinvesteringstransaktioner. Denna struktur möjliggör ett informationsutbyte genom vilket både kommissionen och andra medlemsstater kan flagga de potentiella risker för säkerhet eller allmän ordning i andra medlemsstater eller för program eller projekt på EU-nivå som följer av en utländsk direktinvestering. Detta gör det möjligt att bedöma och reducera dessa risker. Samarbetsstrukturen hjälper visserligen den medlemsstat där investeringen äger rum att bedöma och reducera riskerna för säkerhet eller allmän ordning, men det är den medlemsstaten som beslutar om vilka investeringar som ska granskas, godkännas, villkoras eller blockeras.

Detta kapitel innehåller aggregerad information om den nationella granskningsverksamheten under 2024 på grundval av medlemsstaternas årsrapporter till kommissionen i enlighet med artikel 5 i förordningen. Sammantaget hanterade medlemsstater med nationella granskningssystem totalt 3 136 ansökningar om tillstånd och ärenden som inletts av myndigheterna själva (ärenden på eget initiativ) 8 , vilket utgör en ökning från 1 808 under 2023 och 1 444 under 2022. Av dessa granskades 41 % formellt, och omkring 59 % ansågs inte kunna godkännas eller inte kräva en formell granskning (diagram 5) 9 .

Diagram 5 – Medlemsstaternas granskning av utländska direktinvesteringar

Källa: Rapporter från medlemsstaterna.

Av de utländska direktinvesteringar som granskades formellt 2024, och för vilka medlemsstaterna har rapporterat ett beslut, godkändes en överväldigande majoritet (86 %) utan några villkor (diagram 6). Detta innebär att investeringen godkändes utan att investeraren behövde vidta några ytterligare åtgärder. Jämfört med föregående år godkände medlemsstaterna en något högre procentandel formellt granskade utländska direktinvesteringar utan några villkor (denna siffra var 85 % under 2023).

Samtidigt gällde 9 % av besluten ett godkännande med villkor eller riskreducerande åtgärder, vilket är något lägre än 10 % 2023. I dessa ärenden har de nationella myndigheterna för granskning av utländska direktinvesteringar krävt vissa åtgärder, garantier och åtaganden från investerarnas sida innan de godkänt en utländsk direktinvestering.

De nationella myndigheterna blockerade slutligen investeringar i omkring 1 % av alla ärenden med ett beslut (samma andel som under tidigare år). Till sist drogs 4 % av ansökningarna tillbaka av parterna innan ett formellt beslut fattades.

Diagram 6 – Underrättade beslut i ärenden som rör utländska direktinvesteringar

Källa: Medlemsstaternas rapporter till kommissionen.

Slutsatser om medlemsstaternas granskning

§Andelen formellt granskade utländska direktinvesteringar uppgick till 41 % av alla ansökningar om godkännande som investerare/transaktionsparter lämnat in till de nationella myndigheterna för granskning av utländska direktinvesteringar eller ärenden som granskats av de nationella myndigheterna på eget initiativ. Denna utveckling påverkas starkt av Sverige, som rapporterade ett mycket stort antal ärenden rörande utländska direktinvesteringar för rapportåret.

§De flesta utländska direktinvesteringar som granskades godkändes utan några villkor (86 %), vilket är något högre än för 2023 (85 %). Detta visar att granskningen av utländska direktinvesteringar i EU-medlemsstaterna inte har lett till ett mer restriktivt investeringsklimat, utan har gett medlemsstaterna och kommissionen större medvetenhet om utländska direktinvesteringar som kan innebära risker för säkerhet eller allmän ordning.

§När det gäller godkännanden med villkor är andelen ärenden där riskreducerande åtgärder infördes (9 %) något lägre än 2023 (10 %).

§Andelen utländska direktinvesteringar som blockerades av medlemsstaterna låg kvar på omkring 1 %, vilket motsvarar genomsnittet under de senaste åren.

§Dessa siffror visar sammantaget en stabil trend, vilket bekräftar att EU har fortsatt att vara öppet för utländska investeringar och att medlemsstaterna bara blockerar de utländska direktinvesteringar som utgör mycket allvarliga hot mot säkerhet eller allmän ordning.

KAPITEL 4 – EU:s SAMARBETSSTRUKTUR FÖR GRANSKNING AV UTLÄNDSKA DIREKTINVESTERINGAR

1.Underrättelser enligt förordningen om granskning av utländska direktinvesteringar

1.1 Översikt över verksamheten år 2024

Under 2024 lämnade 21 medlemsstater in sammanlagt 477 underrättelser enligt artikel 6 i förordningen om granskning av utländska direktinvesteringar, vilket kan jämföras med 488 underrättelser från 18 medlemsstater 2023 10 . Fyra medlemsstater (Spanien, Österrike, Italien och Frankrike) stod för 76 % av underrättelserna och sju medlemsstater (Spanien, Österrike, Italien, Frankrike, Tyskland, Nederländerna och Litauen) stod för 84 % av underrättelserna 11 . Det fanns stora skillnader mellan de underrättade transaktionerna i fråga om exempelvis sektoriell omfattning, transaktionens värde och de yttersta investerarnas ursprung.

> 10 underrättelser

6-10 underrättelser

0-5 underrättelser

Inget granskningssystem i kraft per 31/12/2024

Källa: Rapporter från medlemsstaterna.

Kartan ovan visar antalet utländska direktinvesteringar som medlemsstaterna underrättat andra medlemsstater och kommissionen om inom ramen för EU:s samarbetsstruktur för granskning av utländska direktinvesteringar. Under 2024 lämnade 7 av de 21 medlemsstater som hade ett nationellt granskningssystem in mer än 10 underrättelser, 6 medlemsstater lämnade in 6–10 underrättelser och 8 medlemsstater lämnade in färre än 5 underrättelser.

Jämfört med föregående år minskade antalet underrättelser under 2024 med 2 %, från 488 till 477 underrättelser. Bortsett från denna måttliga nedgång har antalet underrättelser ökat kontinuerligt under de senaste åren. Det gjordes 414 underrättelser under 2021, 421 under 2022 och 488 under 2023, och antalet medlemsstater som lämnat underrättelse om utländska direktinvesteringar ökade från 13 år 2021 till 21 år 2024.

1.2Huvudsakliga sektorer 12 för utländska direktinvesteringar som underrättats till samarbetsstrukturen

De fem sektorerna med flest antal transaktioner under 2024 var tillverkning 13 (25 % av alla transaktioner), IKT 14 (22 %), parti- och detaljhandel 15 (14 %), finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet 16 (10 %) och yrkesmässig, vetenskaplig och teknisk verksamhet 17 (9 %). Detta är mycket likt förra året, då samma fem sektorer noterade de högsta siffrorna och i samma ordning. Underrättelser avseende tillverkning fick ännu större betydelse jämfört med 2023, då deras andel uppgick till 23 %. Slutligen stod underrättelser avseende energi- och transportsektorerna för 6 % respektive 5 % av det totala antalet underrättelser under 2024, och övriga sektorer 18 stod för 9 %.

Diagram 7 – Sektorsvis fördelning av alla underrättelser 2024

Källa: Medlemsstaternas underrättelser.

1.3Det totala värdet av utländska direktinvesteringar som underrättats till samarbetsstrukturen

Sett till transaktionernas värde hade 58 % av de underrättade utländska direktinvesteringarna ett värde 19 på under 500 miljoner euro, en ökning på 5 procentenheter från 53 % under 2023. 30 % av transaktionerna inbegrep ett värde på minst 500 miljoner euro (29 % under 2023).

Diagram 8 – Värde per underrättad utländsk direktinvesteringstransaktion 2024 20

Källa: Medlemsstaternas underrättelser.

1.4Förfaranden och tidsåtgång för avslutande av ärenden som gäller utländska direktinvesteringar

I linje med förordningen om granskning av utländska direktinvesteringar finns det två faser i den bedömning som kommissionen gör av de utländska direktinvesteringstransaktioner som medlemsstaterna lämnat underrättelse om. Alla underrättade transaktioner genomgår en preliminär bedömning (fas 1), och endast ett begränsat antal går vidare till fas 2.

Fas 2 innebär en mer ingående bedömning av ärenden som kan påverka säkerhet eller allmän ordning i mer än en medlemsstat eller ge upphov till risker för projekt eller program som är av EU-intresse. Ärenden i fas 2 kan avslutas genom att kommissionen avger ett yttrande i enlighet med förordningen om granskning av utländska direktinvesteringar. Sådana yttranden förblir dock konfidentiella i enlighet med artikel 10 i förordningen. Yttrandet kan innebära att kommissionen i) meddelar att den utländska direktinvesteringen sannolikt kommer att inverka negativt på säkerhet eller allmän ordning i mer än en medlemsstat eller ett projekt eller program av unionsintresse, ii) rekommenderar lämpliga åtgärder för övervägande, eller iii) meddelar relevanta uppgifter om den granskade utländska direktinvesteringen som underlag för den underrättande medlemsstatens bedömning och slutliga beslut.

Under 2024 avslutade kommissionen 92 % av de 477 ärendena i fas 1, dvs. inom 15 kalenderdagar efter underrättelsen från den granskande medlemsstaten (samma andel som 2023). De återstående 8 % av transaktionerna gick vidare till fas 2 och ytterligare uppgifter begärdes från den underrättande medlemsstaten 21 . Under 2024 stod fem medlemsstater för över 66 % av fas 2-ärendena, vilket innebär en ökning jämfört med 2023, då de fem toppmedlemsstater som lämnat underrättelser om ärenden som ledde till fas 2 för kommissionen svarade för 60 % av fas 2-ärendena. Precis som under 2023 avgav kommissionen ett yttrande för mindre än 2 % av de underrättade transaktionerna.

Diagram 9 – Ärenden som avslutats i fas 1 respektive fas 2

Källa: Medlemsstaternas underrättelser.

När kommissionen inleder fas 2 begär den ytterligare uppgifter från den underrättande medlemsstaten, vilka varierar beroende på transaktionen och detaljerna i de uppgifter som lämnats in tillsammans med underrättelsen 22 . Dessa uppgifter inbegriper ofta frågor om investerarens avsikter och affärsplan när det gäller målobjektet eller målobjektets kunder i känsliga sektorer. Dessa uppgifter begärs för att bättre bedöma målföretagets kritiska betydelse och bedöma det potentiella hot som den utländska investeraren utgör.

Under 2024 deltog medlemsstaterna i samarbetsstrukturen bland annat genom att ställa frågor i omkring 10 % av ärendena och lämna synpunkter på utländska direktinvesteringstransaktioner som skedde i en annan medlemsstat. Andelen ärenden som medlemsstaterna lämnade synpunkter på uppgick till omkring 3 %, vilket är betydligt lägre än 2023 års andel på 6 % 23 . Antalet medlemsstater som lämnade synpunkter till andra medlemsstater förblev oförändrat på omkring en tredjedel 24 .

1.5Huvudsakliga sektorer för utländska direktinvesteringar som omfattas av kommissionens detaljerade bedömning av risker för säkerhet eller allmän ordning

Den huvudsakliga sektorn för fas 2-ärenden var tillverkning, som stod för 50 % av alla transaktioner och låg långt över andelen på 39 % 2023 (diagram 10). Den näst största sektorn var IKT, som stod för nästan en femtedel av alla fas 2-ärenden (24 % 2023). Fas 2-ärenden rörande finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet kom på tredje plats med en andel på 8 %, oförändrat jämfört med förra året.

Diagram 10 – Huvudsakliga sektorer för fas 2-ärenden 2024

Källa: Medlemsstaternas underrättelser.

Med tanke på tillverkningssektorns betydelse ger diagram 11 en översikt över de faktorer 25 som använts för att bedöma hur kritiska transaktionerna inom tillverkningssektorn var för säkerhet eller allmän ordning. Den vanligaste faktorn var huruvida transaktionen inbegrep en utländsk investering i kritisk teknik, och dessa ärenden svarade för 49 % av det totala antalet 2024 (51 % under 2023. Den näst största faktorn som stod för en andel på 26 % (34 % 2023) gällde utländska direktinvesteringar i kritisk infrastruktur, följt av försörjning med kritiska insatsvaror med 20 % (13 % 2023). Slutligen stod åtkomst till känslig information (däribland personuppgifter) för 5 % av det totala antalet, en ökning på 3 procentenheter jämfört med 2023 (2 %).

Diagram 11 – Faktorer som ledde till fas 2-ärenden inom tillverkning

Källa: Medlemsstaternas underrättelser.

En närmare titt på de underrättelser rörande kritisk teknik som omfattas av fas 2 (diagram 12) visar att försvarsrelaterad verksamhet stod för 37 % av dessa ärenden, en ökning på 11 procentenheter jämfört med 2023 (26 %), följt av halvledare med 21 % och rymden med 16 %. Jämfört med 2023 har dessa två sista tekniker bytt plats i rangordningen, då halvledare stod för 17 % och rymden för 22 %. Annan kritisk teknik, inbegripet artificiell intelligens och robotteknik, stod för 26 % av det totala antalet.

Diagram 12 – Typer av kritisk teknik i fas 2-ärenden

Källa: Medlemsstaternas underrättelser.

1.6De yttersta investerarnas ursprung för utländska direktinvesteringar som underrättats till samarbetsstrukturen

Av de 477 ärenden som underrättades 2024 var de sex huvudsakliga ursprungsjurisdiktionerna USA, Förenade kungariket, Kina (inklusive Hongkong), Japan, Kanada och Förenade Arabemiraten. Jämfört med 2023 ökade den andel utländska direktinvesteringar från amerikanska investerare som underrättats till samarbetsstrukturen betydligt med 7 procentenheter, från 33 % av alla transaktioner under 2023 till 40 % under 2024. Andelen brittiska investerare minskade däremot något, från 12 % 2023 till 11 % 2024. En annan viktig utveckling var ökningen av transaktioner från Kina, vars andel ökade med 50 % från 6 % 2023 till 9 % 2024. Utländska direktinvesteringar från Japan kom på fjärde plats under 2024, med en andel på 4 % av det totala antalet transaktioner (oförändrat jämfört med 2023). Slutligen hade utländska direktinvesteringar från investerare i Kanada och Förenade Arabemiraten en andel på 3 % vardera (en minskning från 5 % respektive 6 % 2023).

Av de underrättade ärendena hade 30 % 26 inte sitt ursprung i någon av de sex huvudsakliga jurisdiktionerna, jämfört med 33 % 2023. Detta visar på en något större koncentration av investeringar från de huvudsakliga ursprungsländerna. Under 2023 stod de sex största investerarna för 66 % av de underrättade ärendena, jämfört med 70 % under 2024.

Diagram 13 – Ursprungsländer för yttersta investerare i ärenden 2024

Källa: Medlemsstaternas underrättelser.

1.7Underrättelser omfattande flera jurisdiktioner till samarbetsstrukturen och deras huvudsakliga sektorer

Av alla underrättade ärenden under 2024 gällde 19 % av underrättelserna transaktioner som var föremål för granskning i två eller flera medlemsstater (jämfört med 29 % i den första årsrapporten, 28 % i den andra årsrapporten, 20 % i den tredje årsrapporten och 36 % i den fjärde årsrapporten) 27 . De huvudsakliga sektorerna för dessa underrättelser var i) tillverkning med en andel på 26 % (23 % 2023), ii) IKT med en andel på 20 % (21 % 2023), iii) parti- och detaljhandel med en andel på 14 % (19 % 2023), iv) yrkesmässig, vetenskaplig och teknisk verksamhet med en andel på 7 % (13 % 2023), och v) energi med en andel på 6 % (5 % 2023) (tabell 1). Byggverksamhet och hälso- och sjukvård stod för vardera 6 % av transaktionerna omfattande flera jurisdiktioner. Slutligen stod övriga sektorer, inklusive transport och vatten, för 7 % av det totala antalet ärenden omfattande flera jurisdiktioner.

Tabell 1 – Huvudsakliga sektorer för utländska direktinvesteringar omfattande flera jurisdiktioner

Tillverkning	26 %
IKT	20 %
Parti- och detaljhandel	14 %
Finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet	10 %
Yrk., vet.+ tekn. verks. verksamhet	7 %
Byggverksamhet	6 %
Energi	6 %
Hälso- och sjukvård	6 %
Övriga	7 %

Källa: Medlemsstaternas underrättelser.

1.8Icke-underrättade ärenden

Förordningen om granskning av utländska direktinvesteringar gör det möjligt för medlemsstaterna och kommissionen att utbyta information om utländska direktinvesteringar som inte underrättats till EU:s samarbetsstruktur och, i de fall andra medlemsstater eller kommissionen identifierar risker för säkerhet eller allmän ordning, att lämna synpunkter eller avge yttranden. Under 2024 använde sig kommissionen i begränsad utsträckning av detta förfarande för att få information om transaktioner som inte var föremål för granskning.

Slutsatser om EU:s samarbetsstruktur för granskning av utländska direktinvesteringar

§Först och främst fortsätter granskningen av utländska direktinvesteringar att vara ett oumbärligt verktyg för att bidra till EU:s kollektiva säkerhet mot investeringar från tredjeländer som kan utgöra risker för säkerhet eller allmän ordning.

§För det andra fortsätter EU:s samarbetsstruktur för granskning av utländska direktinvesteringar att vara mycket relevant. Detta återspeglas i antalet underrättelser, som låg kvar på ungefär samma nivå som 2023 (477 underrättelser 2024 jämfört med 488 under 2023). Samtidigt kom 84 % av alla underrättelser från sju medlemsstater: Spanien, Österrike, Italien, Frankrike, Tyskland, Nederländerna och Litauen. Av de 24 medlemsstater som nu har granskningssystem i drift lämnade 21 underrättelser om transaktioner (en ökning från 13 under 2021). Denna uppåtgående trend visar på en ökande förtrogenhet i fråga om samarbetsstrukturen. Dessutom kunde medlemsstaterna föra diskussioner på teknisk nivå vid expertgruppsmöten om granskning av utländska direktinvesteringar och vid den årliga Screeners Academy, som den rumänska myndigheten för granskning av utländska direktinvesteringar stod värd för 2024.

§För det tredje fortsätter EU:s samarbetsstruktur, mot bakgrund av unionens starka engagemang för ett öppet investeringsklimat, att fungera som ett begränsat och målinriktat verktyg i exceptionella fall där en utländsk direktinvestering sannolikt kan inverka negativt på säkerhet eller allmän ordning i unionen. Av de 477 ärenden som underrättades 2024 avslutades de allra flesta (92 %) i fas 1 (dvs. inom 15 kalenderdagar efter underrättelser från de granskande medlemsstaterna), och endast 8 % av ärendena genomgick en detaljerad säkerhetsriskbedömning av kommissionen. Jämfört med 2023 var denna andel oförändrad. Precis som under 2023 avgav kommissionen under 2024 yttranden i mindre än 2 % av ärendena.

§För det fjärde har tillverkningens ledande roll i fas 2-ärenden till och med ökat från 39 % 2023 till 50 % 2024. En närmare titt på faktorerna bakom behovet av ingående säkerhetsriskbedömningar i fas 2 visar att målobjektets relevans för ”kritisk teknik” var den faktor som utlöste ytterligare bedömning i 49 % av ärendena (51 % 2023). Underrättelserna avseende kritisk teknik som omfattas av fas 2 visar att försvarsrelaterad verksamhet fått större betydelse och står för 37 % av det totala antalet jämfört med 26 % 2023. Jämfört med 2023 fick halvledare större betydelse än rymdsektorn och hamnade på andra plats med 21 %, följt av rymden med 16 %.

§Slutligen fortsätter de flesta investerare att komma från samma två toppursprungsjurisdiktioner: USA och Förenade kungariket stod för 51 % av alla investeringar som underrättats till EU:s samarbetsstruktur. Andelen amerikanska investerare ökade dock betydligt, från 33 % 2023 till 40 % 2024. Däremot minskade andelen brittiska investerare något, från 12 % 2023 till 11 % 2024. En annan anmärkningsvärd utveckling rör investerare från Kina (tillsammans med Hongkong), vars andel ökade med 50 % från 6 % 2023 till 9 % 2024. Samtidigt stod investerare från Kanada och Förenade Arabemiraten för en lägre andel av de totala transaktionerna och noterade vardera 3 %, en minskning från 5 % respektive 6 % 2023.

2.Den senaste utvecklingen i fråga om granskning av utländska direktinvesteringar och framtidsutsikter: ett förslag till översyn av förordningen om granskning av utländska direktinvesteringar

Som en del av EU:s strategi för ekonomisk säkerhet 28 lade Europeiska kommissionen den 24 januari 2024 fram ett lagstiftningsförslag om översyn av förordningen om granskning av utländska direktinvesteringar 29 . Förslaget bygger på erfarenheterna från över 1 200 ärenden rörande utländska direktinvesteringar, en OECD-studie, en djupgående utvärdering av kommissionen och en särskild rapport från Europeiska revisionsrätten.

Förslaget syftar till att åtgärda de största bristerna i den nuvarande ramen, inbegripet avsaknaden av granskningssystem i alla medlemsstater, fragmenteringen av lagstiftningen och avsaknaden av en standardiserad strategi för de transaktioner som alla medlemsstater måste granska. Dess mål är att

§säkerställa att alla medlemsstater inför granskningssystem,

§införa en gemensam minimiräckvidd och en minimiharmonisering av nationella system,

§se till att EU-baserade investerare som ytterst kontrolleras av enheter utanför EU omfattas av granskning,

§stärka samarbetet och förbättra ansvarsskyldigheten mellan medlemsstaterna och kommissionen.

3.Översyn av utgående investeringar – antagande av kommissionens rekommendation (EU) 2025/63

Den 15 januari 2025 antog kommissionen en rekommendation om översyn av från EU utgående investeringar. Initiativet syftar till att stärka EU:s ekonomiska säkerhet, vägleda framtida politiska beslut och bygga vidare på EU:s öppna investeringsklimat.

Rekommendationen gäller tre strategiskt betydelsefulla teknikområden som anses uppvisa en hög nivå av potentiell risk (halvledare, artificiell intelligens och kvantteknik) och uppmanar medlemsstaterna att bedöma de risker för ekonomisk säkerhet som potentiellt kan uppstå på grund av utgående investeringstransaktioner från EU. Närmare bestämt rekommenderas medlemsstaterna att göra följande:

§Granska tidigare och pågående utgående investeringar från företag som är etablerade på deras respektive territorier inom de tre teknikområdena.

§Samla in information och tillsammans med kommissionen bedöma potentiella risker och säkerhetsproblem i samband med utgående investeringar och överväga lämpliga politiska åtgärder i slutet av den föreslagna översynsperioden på 15 månader. Dessa risker kan uppstå till följd av läckage av teknik eller kunskap i samband med en utgående investering som gör att tekniken kan användas för militära ändamål eller underrättelseändamål mot EU eller dess medlemsstater eller för att undergräva internationell fred och säkerhet.

§Samråda och arbeta med berörda parter, däribland näringslivet, den akademiska världen och det civila samhället, för att få en fullständig bild av investeringsklimatet och potentiella säkerhetsrisker.

Rekommendationen bygger på diskussioner med medlemsstaterna i kommissionens expertgrupp för utgående investeringar, som inrättades i juli 2023, och på det offentliga samråd som genomfördes efter den vitbok om utgående investeringar som offentliggjordes i januari 2024.

Uppföljning och nästa steg

Medlemsstaterna skulle utse en gemensam kontaktpunkt senast den 15 mars 2025. När denna rapport utarbetades hade 25 medlemsstater meddelat kommissionen sina myndigheter för översyn av utgående investeringar.

Medlemsstaterna ombes också att lägga fram i) en lägesrapport senast den 15 juli 2025 och ii) en omfattande rapport om genomförandet av denna rekommendation och eventuella identifierade risker senast den 30 juni 2026.

(1)

Utländska direktinvesteringstransaktioner kan delas upp i nyetableringar och fusioner och förvärv. Internationella nyetableringsinvesteringar innebär i regel att ett nytt företag eller nya anläggningar etableras i ett annat land, medan internationella fusioner och förvärv innebär att äganderätten till befintliga tillgångar inom en näringsverksamhet överförs till en utländsk ägare. Fusioner och förvärv räknas in om de innebär ett förvärv av andelar i eget kapital som överstiger 10 % av kapitalet i ett företag i EU-27.

(2)

Rysslands anfallskrig mot Ukraina påbörjade sitt fjärde år i februari 2025. Ytterligare geopolitiska spänningar, såsom en breddad och fördjupad konflikt i Mellanöstern eller hotet om ökande globala handelsspänningar, utgjorde också riskkällor under 2024.

(3)

De viktigaste finansiella offshorecentrumen räknat på antalet transaktioner under 2024 är (i alfabetisk ordning) Bermuda, Brittiska Jungfruöarna, Caymanöarna, Liechtenstein och Monaco. För en fullständig förteckning över finansiella offshorecentrum, se t.ex. det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som är en uppföljning av kommissionens meddelande Att välkomna utländska direktinvesteringar men samtidigt skydda grundläggande intressen – SWD(2019) 108 final – 13 mars 2019.

(4)

De kategorier som används hämtas från Nace rev. 2 Broad Structure, se: https://ec.europa.eu/eurostat/web/nace-rev2 .

(5)

För mer information, se åtföljande arbetsdokument från kommissionens avdelningar.

(6)

Per den 16 juni 2025 har de berörda genomförandebestämmelserna för granskningssystemet i Bulgarien ännu inte antagits.

(7)

Förteckning över de granskningssystem som medlemsstaterna har lämnat underrättelse om (av den 8 januari 2025):

https://circabc.europa.eu/rest/download/7e72cdb4-65d4-4eb1-910b-bed119c45d47 .

(8)

Medlemsstaterna har olika granskningsförfaranden som varierar i fråga om omfattning, processteg, förhands- eller efterhandskontroller av godkännande, tidsfrister för granskning osv., som alla återspeglas i ärenderapporteringen. Vissa medlemsstater slår till exempel fast att investeringar inte kan godkännas innan de utför ett formellt granskningsförfarande, medan andra först formellt granskar investeringar och därefter slår fast att de inte kan godkännas. De diagram och siffror som rapporteras i detta kapitel syftar därför till att visa det genomsnittliga beteendet när det gäller medlemsstaternas granskningsverksamhet för rapportåret och grundar sig på de data som rapporterats av medlemsstaterna.

(9)

Observera att rapporterade data i hög grad påverkas av att Sverige rapporterat ett mycket stort antal ärenden under sitt första fulla verksamhetsår för granskningssystemet för utländska direktinvesteringar, vilket med råge överstiger det årliga antalet ärenden som rapporterats av någon annan medlemsstat. Om Sverige uteslöts från beräkningen skulle andelen formellt granskade ärenden vara 67 % och andelen ärenden som inte krävde formell granskning vara 33 %.

(10)

Se https://ec.europa.eu/transparency/documents-register/detail?ref=COM(2024)464&lang=en .

(11)

År 2023 uppgick denna andel till 69 % respektive 85 %.

(12)

Enligt det allmänna tillvägagångssättet valdes den primära verksamhetssektorn som ledande indikator. Detta är också i linje med informationen i samtliga sektorsdiagram i det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna årsrapport.

(13)

Tillverkning omfattar verksamhet som bedrivs av företag som är involverade i omvandlingen av material till nya produkter (t.ex. tillverkning av elektrisk utrustning och elektriska motorer, industriella maskiner och industriutrustning, vapen och ammunition samt läkemedel).

(14)

IKT står för informations- och kommunikationsteknik. Detta omfattar verksamhet som bedrivs av företag som tillhandahåller nödvändig infrastruktur och nödvändiga verktyg för skapande, delning och spridning av kunskap (t.ex. datorprogrammering, utgivning av programvara, databehandling och värdtjänster och trådlös telekommunikation).

(15)

Parti- och detaljhandel omfattar verksamhet inom parti- och detaljhandelsförsäljning av läkemedel, kemiska produkter, elektronik- och telekomutrustning och delar till sådan, datorer, kringutrustning och programvara för datorer, metaller och metallmalm.

(16)

Finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet omfattar verksamhet som bedrivs av holdingbolag, fonder eller liknande aktörer i den finansiella sektorn och som syftar till att förvärva en specifik (kapital)andel eller kontroll i ett målföretag (t.ex. fondförvaltning, holdingbolagsverksamhet, finansiella tjänster och försäkringsverksamhet).

(17)

Yrkesmässig, vetenskaplig och teknisk verksamhet omfattar verksamhet som bedrivs av advokat- och redovisningsbyråer samt konsult- och ingenjörsverksamhet (t.ex. verksamhet som utförs av huvudkontor, marknadsundersökningar och opinionsundersökningar, rådgivning samt forskning och experimentell utveckling inom bioteknik).

(18)

Kategorin ”övriga” omfattar alla andra sektorer under 5 %, särskilt byggverksamhet, hälso- och sjukvård samt administrativ verksamhet.

(19)

Värdet, om tillgängligt, avser det totala värdet av den transaktion som den underrättade transaktionen var en del av.

(20)

”Ej tillgängl./ej offentliggjort” inbegriper att inget värde lämnats, att värdet ej är tillgängligt/offentliggjort eller inte är tillämpligt (t.ex. på grund av att transaktionen involverade en omstrukturering eller att ingen investering tillhandahölls).

(21)

I sådana fall är tidsfristen för att lämna synpunkter eller avge ett yttrande 20 kalenderdagar efter mottagandet av de begärda uppgifterna från den underrättande medlemsstaten.

(22)

Formuläret för underrättelse: Begäran om uppgifter från en investerare i samband med en underrättelse enligt artikel 6 i förordningen säkerställer en viss grad av enhetlighet och en miniminivå av uppgifter om den transaktion, den investerare och det målföretag som anges i underrättelsen enligt förordningen. Formuläret finns på https://policy.trade.ec.europa.eu/enforcement-and-protection/investment-screening_en.

(23)

Flera länder kan lämna synpunkter på samma transaktion.

(24)

I majoriteten av de ärenden där medlemsstaterna hade ställt frågor mildrade svaret de potentiella farhågorna, så att inga synpunkter lämnades.

(25)

Dessa faktorer beskrivs i artikel 4 i förordningen om granskning av utländska direktinvesteringar. För en transaktion kan det finnas flera faktorer som används för att bedöma huruvida en viss utländsk direktinvestering är kritisk för säkerhet och allmän ordning.

(26)

Länder/jurisdiktioner med en icke försumbar andel innefattar Jersey, Indien, Singapore och Schweiz med en andel på 2 % vardera. Utländska direktinvesteringar från Ryssland stod för 1 % av de totala investeringar som underrättats till samarbetsstrukturen 2024.

(27)

Med utländska direktinvesteringstransaktioner omfattande flera jurisdiktioner avses i detta sammanhang utländska direktinvesteringstransaktioner där målföretaget är en företagsgrupp som är verksam i mer än en medlemsstat (och eventuellt även i tredjeländer), t.ex. genom dotterföretag i mer än en medlemsstat. Sådana affärer kan underrättas av mer än en medlemsstat, om transaktionen omfattas av deras granskningssystem och medlemsstaterna inleder en formell granskning.

(28)

https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=celex:52023JC0020 .

(29)

https://circabc.europa.eu/ui/group/aac710a0-4eb3-493e-a12a-e988b442a72a/library/f5091d46-475f-45d0-9813-7d2a7537bc1f/details?download=true .