EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 16.7.2025

COM(2025) 570 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

En dynamisk EU-budget för framtidens prioriteringar - Flerårig budgetram 2028-2034

{SWD(2025) 570 final} - {SWD(2025) 571 final}

1.INLEDNING 

Den fleråriga budgetramen 2028–2034 är mycket mer än bara en finansieringsplan. Den är en strategisk viljeyttring om unionens kollektiva politiska ambition att skapa resultat utifrån sina prioriteringar och att agera med kraft och enighet i omvärlden under nästa årtionde. EU-budgeten är EU:s motor och har gång på gång visat sig ha en omvälvande effekt som drivkraft för investeringar och tillväxt och som ett kraftfullt uttryck för europeisk solidaritet. Bara de senaste fem åren har EU-budgeten bidragit till att rädda liv och försörjning under pandemin, låtit unionen övervinna energi- och försörjningskriser och legat till grund för det orubbliga stödet till Ukraina.

Det är dags att bygga ett mer oberoende EU, eftersom EU inte enbart kan lita på andra för sin långsiktiga säkerhet och sitt välstånd. Rysslands anfallskrig vid EU:s gränser, den mer allmänna geopolitiska instabiliteten och störningarna av de globala handelsförbindelserna har lett till ett dramatiskt uppvaknande för EU. Detta har tvingat oss att omvärdera våra strategiska prioriteringar och snabbt gripa in för att minska beroendena och ta itu med sårbarheterna i form av olika typer av hot mot vår säkerhet och vårt levnadssätt. Det har krävts ett förnyat fokus på konkurrenskraft, säkerhet, försvar, migration, livsmedelstrygghet, strategiskt oberoende och våra förberedelser inför utvidgningen av EU. Vårt engagemang för de principer och värden som förenar EU och gör unionen till en ledstjärna för stabilitet och framsteg i en turbulent värld har fördjupats.

Att ta vår gemensamma framtid i egna händer innebär att förse EU med en budget som är ambitiös till storlek och utformning. För att skapa möjligheter för dagens och morgondagens generationer i EU och hjälpa behövande. För att värna våra strategiska intressen och värden. För att bygga vidare på den inre marknadens potential och ta vara på ny teknik som drivkraft för tillväxt och innovation. För att nå våra klimatmål och stödja företagen, särskilt småföretagen, och allmänheten i omställningen till en utsläppsfri ekonomi. För att skydda vår miljö, bevara våra naturresurser, främja cirkularitet och stärka EU:s konkurrenskraft och resiliens, inbegripet vattenresiliens. För att garantera vår kollektiva säkerhet, återställa EU:s konkurrensfördelar, stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen och hantera befolkningsutvecklingens konsekvenser. För att stärka EU:s yttre gränser, hantera migrationen och säkerställa att Schengenområdet fungerar väl. För att ta vara på den historiska möjlighet att ytterligare stärka EU som en utvidgning medför. Och för att bygga upp strategiska globala partnerskap som gör EU till en stark och pålitlig aktör i världen, fast besluten att följa den regelbaserade världshandelns principer.

EU måste nu ställa om – och EU-budgeten är inget undantag. I en tid av ökad geopolitisk och ekonomisk osäkerhet finns det enorma förväntningar på EU att finna svar på en rad generationsutmaningar. Kraven är större än någonsin och EU-budgetens storlek måste stå i proportion till EU:s ökande ansvar. Men resurserna är begränsade. De nationella budgetarna står under press och räcker inte för att hantera gränsöverskridande utmaningar. Den gemensamma upplåningen inom NextGenerationEU måste betalas av framöver. Detta innebär att vi måste ta vara på varenda euro i EU:s budget för att investera i områden där EU-mervärdet är störst och för att locka privata och offentliga investeringar.

Unionen behöver en mer ambitiös budget som är enklare, flexiblare och mer strategisk. Framför allt måste EU-budgeten ge resultat. Detta är det viktigaste budskapet från kommissionens breda offentliga samråd om nästa fleråriga budgetram 1 , i rekommendationerna från de särskilda europeiska medborgarpanelerna 2 och vid omfattande kontakter på europeisk, nationell, regional och lokal nivå. Det är nu dags att omsätta lärdomarna i praktiken och förse EU med en modern budget för en föränderlig omvärld.

Erfarenheten visar att flexibilitet är avgörande. Den fleråriga budgetramen ger den stabilitet och förutsägbarhet som gör EU-budgeten till en så stark drivkraft för långsiktiga investeringar. Men i en osäker och instabil omvärld måste EU-budgeten också ha en mycket starkare strukturell kapacitet att anpassa sig till det oväntade. Alltför ofta har budgethanteringen vid kriser och nya behov varit improviserad. Detta är inte en stabil grund för långsiktig politik. Därför föreslår kommissionen en smidigare budget som är bättre rustad för både det kända och det okända. Europaparlamentets och rådets roll i styrningen av budgeten säkerställer en hög nivå av politisk övervakning, öppenhet och demokratiskt ansvarsutkrävande under hela processen.

Kommissionen gör en unik satsning på att göra EU enklare – och det måste inbegripa EU:s budget. De offentliga samråden har visat att EU:s finansieringsprogram har blivit alltför splittrade med överlappningar, luckor och spretiga regler. Detta skapar förvirring och minskar tillgängligheten, flexibiliteten och genomslaget. Kommissionen föreslår att EU:s finansieringsprogram ska rationaliseras och harmoniseras, så att det blir mycket lättare att hitta finansieringsmöjligheter, möjliggöra synergieffekter och skapa en slimmad, öppen och enhetlig budget som alla i EU tjänar på.

EU:s nästa långtidsbudget är ett tillfälle att befästa EU:s engagemang för våra gemensamma mål och värden. Kommissionens förslag är utformade för att EU:s investeringar ska styras av våra politiska prioriteringar och ge bättre resultat än vad medlemsstaterna kunnat åstadkomma på egen hand. De är förankrade i respekten för rättsstatsprincipen och återspeglar ett djupt engagemang för att garantera att EU:s medel används väl och följer de högsta kraven på sund ekonomisk förvaltning.

Kommissionen föreslår en ambitiös budget på 1,98 biljoner euro för åren 2028–2034, vilket motsvarar 1,26 % av bruttonationalinkomsten (BNI) i EU. Unionen kan bara nå sina ambitioner om den har en budget som motsvarar dessa. Den här budgeten låter unionen bygga vidare på den dynamik som skapats genom NextGenerationEU och fullgöra de uppgifter och ansvarsområden som den har anförtrotts.

Att modernisera finansieringen av EU:s budget är en viktig del av det här paketet och möjliggör stabila nationella bidrag trots att budgetens omfattning ökar. En ambitiös budget som är inriktad på europeiska prioriteringar bör baseras på ett modernare, mer europeiskt inkomstsystem. Därför föreslår kommissionen ett förstärkt system för nya egna medel, som omfattar justeringar av förslaget från 2023 om nya egna medel och ytterligare möjliga egna medel. Inkomsterna från systemet ska möjliggöra en EU-budget som lever upp till ambitionsnivån, samtidigt som unionen kan återbetala lånen i NextGenerationEU.

Den fleråriga budgetramen 2028–2034 är ett unikt tillfälle att modernisera vår långtidsbudget i en föränderlig omvärld. EU:s budget och den gemensamma politik som den stöder är en hörnsten i vår union. De grundläggande principer och mål som har format EU:s budget sedan den inrättades förändras inte. Men de utmaningar som EU står inför är sådana att det inte är ett rimligt alternativ att stå stilla. Genom att göra EU-budgeten och programmen enklare, flexiblare och strategiskt anpassade till dagens och morgondagens prioriteringar ger vi unionen den moderna budget som den behöver för att skydda EU-medborgarna, hjälpa det europeiska näringslivet att blomstra och stärka EU:s sociala modell. Och att uppmuntra allmänhet, forskare och företag i och utanför EU att välja Europa.

Kort sagt: bygga ett oberoende EU som kan forma sin egen framtid.

2.EU:S BUDGET: EU:S PRIORITERINGAR I AKTION

Den nya EU-budgeten ska bli en politiskt baserad budget. Nästa omgång av EU:s finansieringsprogram måste utgöra en sammanhängande helhet som samverkar för att vidareutveckla det europeiska samarbetet på prioriterade områden som konkurrenskraft, säkerhet, fossilfrihet, hållbarhet och ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Programmen i den omlagda EU-budgeten är utformade för att komplettera varandra och göra det möjligt att kombinera resurser till stöd för europeiska prioriteringar, både i och utanför EU.

I.En drivkraft för välstånd, hållbarhet och säkerhet – skräddarsydda investeringar och reformer genom nationella och regionala partnerskapsplaner

De nya nationella och regionala partnerskapsplanerna för investeringar och reformer bygger på de anmärkningsvärda resultaten av EU:s gemensamma politik – och gör dem starkare med större genomslag. Partnerskapen ska öka synergieffekterna mellan dagens politik för europeiska prioriteringar och stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen. Och de bidrar till EU:s åtgärder för att undanröja hinder på den inre marknaden. Med ett ramanslag på 865 miljarder euro (inklusive 50 miljarder euro från den sociala klimatfonden) säkerställer planerna fortsatt stöd till EU:s gemensamma politik med ett moderniserat upplägg.

Ramanslaget för de nationella och regionala partnerskapsplanerna 2028–2034

Partnerskapsplanerna förankras i europeiska prioriteringar men är anpassade till medlemsstaternas och regionernas särskilda behov. Planerna svarar på de viktigaste prioriteringarna och utmaningarna som framkommit, bl.a. under den europeiska planeringsterminen. De kommer att ledas och utformas i partnerskap med de nationella och regionala myndigheterna. Det nya upplägget för genomförande tar hänsyn till medlemsstaternas mångfald och ger dem flexibilitet att utveckla nationella, sektoriella och eventuellt regionala och territoriella kapitel, precis som med dagens regler, beroende på varje medlemsstats konstitutionella strukturer och traditioner. De ger riktat stöd över hela linjen av EU:s insatser till akuta behov, t.ex. utmaningarna i de östra gränsregioner som drabbats hårdast av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Som allmän princip ska partnerskapen vara mindre tvingande när det gäller hur de gemensamma målen ska nås, men mer krävande när det gäller vad som ska uppnås, med full respekt för subsidiaritetsprincipen.

De nationella och regionala partnerskapsplanerna ska samla 14 befintliga fonder och säkerställa samstämmighet och gemensam programplanering mellan dem, samtidigt som deras särdrag respekteras. Detta effektiviserar komplexa programplaneringsprocesser, skyndar på långdragna valideringsförfaranden och skapa nya möjligheter till samverkansfördelar.

De nationella och regionala partnerskapsplanerna ska tillsammans med andra EU-program hjälpa unionen att stå fast vid åtagandet att fossila bränslen i EU ska ha fasats ut 2050. Investeringar och reformer som stöds av planen stimulerar innovation, ökar motståndskraften mot klimatförändringarnas effekter, förbättrar konnektiviteten och hjälper EU att bli mer energioberoende. De hjälper näringsliv och allmänhet i alla delar av EU att hantera de utmaningar och ta vara på de möjligheter som omställningen till en ren ekonomi innebär, så att ingen lämnas utanför.

Finansiering av migration och gränsförvaltning i budgeten 2028–2034

Resultatbaserat genomförande och en kombination av ömsesidigt förstärkande investeringar och reformer ger större effekt och mer valuta för pengarna. Utbetalningarna villkoras med att delmålen och målen för investeringar och reformer som är kopplade till överenskomna prioriteringar ska ha uppfyllts. Detta förväntas ge finansiering och resultat snabbare och effektivare. Detta sätter fokus där det ska vara: på EU-medlens resultat. Robusta arrangemang för revision och kontroll säkerställer att partnerskapsplanerna genomförs i enlighet med högsta möjliga krav på sund ekonomisk förvaltning.

Rättsstatsprincipen och stadgan om de grundläggande rättigheterna är inte förhandlingsbara. Förordningen om villkorlighet i samband med rättsstatsprincipen 3 fortsätter att gälla för hela EU-budgeten (se avsnitt 5). De nationella och regionala partnerskapsplanerna stärker kopplingen mellan rekommendationerna i rapporten om rättsstatsprincipen och det ekonomiska stödet. Om en medlemsstat mister anslag på grund av långvariga överträdelser av rättsstatsprincipen eller stadgan om de grundläggande rättigheterna, görs de tillgängliga för program med direkt eller indirekt förvaltning, särskilt program som bidrar till att stödja den europeiska demokratin, det civila samhället, unionens värden och korruptionsbekämpning.

En EU-facilitet ska stödja genomförandet i medlemsstaterna och regionerna. Faciliteten ska stödja åtgärder som kan genomföras effektivare på unionsnivå som komplement till projekt som genomförs av medlemsstaterna och regionerna. Detta inbegriper genomförande av unionens exklusiva befogenheter på områden som bevarande av marina biologiska resurser enligt den gemensamma fiskeripolitiken, stöd till havspolitiken, främjande av sociala åtgärder och investeringar i social infrastruktur och social ekonomi på EU-nivå genom bl.a. garantiinstrument samt främjande av interregionalt samarbete och samarbete mellan städer. Faciliteten bidrar till insatser vid naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människan och skapar synergier med andra politikområden som omfattas av partnerskapen, t.ex. jordbrukspolitiken. En icke-allokerad buffert ger möjlighet att reagera på oväntade händelser och katastrofer i medlemsstaterna, om annan flexibilitet inom de nationella och regionala anslagen inte räcker till.

EU fortsätter också att ge starkt stöd till den turkcypriotiska befolkningsgruppen genom ett särskilt instrument.

II.Stärka den europeiska konkurrenskraften: Europeiska konkurrenskraftsfonden och Horisont Europa

(*) Samarbetsinriktad forskning och innovation som är förenlig med verksamheten i konkurrenskraftsfonden

EU:s nästa långtidsbudget måste leda till en radikal förändring av EU-stödet till konkurrenskraft. Europa är vaggan för innovation, vetenskapliga framsteg och företagande, med ett näringsliv i världsklass. EU:s konkurrenskraft och försörjningstrygghet bromsas emellertid av hinder på den inre marknaden, splittrade kapitalmarknader, otillräcklig digitalisering, orättvis internationell konkurrens, dyr energi, brist på kompetens och arbetskraft, svag omsättning av forskning i kommersiella resultat och hinder för finansiering av projekt.

EU måste bli mycket bättre på att skapa förutsättningarna för att de bästa projekten och företagen ska frodas och expandera, vilket framhålls i Draghirapporten 4 , Lettarapporten 5 och konkurrenskraftskompassen 6 . Som nämns i given för en ren industri är det viktigt att kombinera fossilfrihet med ekonomisk tillväxt genom överkomliga energipriser, stöd till EU-tillverkade rena produkter (genom lagen om påskyndande av utfasningen av fossila bränslen i industrin), bra jobb och förstärkt finansiering, bl.a. genom banken för utfasning av fossila bränslen inom industrin. Att stärka Europas ekonomiska säkerhet måste också vara ett centralt mål – så att viktiga sektorer förblir resilienta och konkurrenskraftiga inför geopolitiska och tekniska förändringar. EU måste också prioritera investeringar i avancerad teknik som är avgörande för framtiden, som rymdteknik, artificiell intelligens och kvantteknik. För att förbli konkurrenskraftig, oberoende och trygg måste EU bygga upp säker digital infrastruktur i världsklass, t.ex. högkapacitetsnät och AI-gigafabriker.

Europeiska konkurrenskraftsfonden, med ramanslag på 409 miljarder euro inklusive Horisont Europa, utgör en rekordstor satsning i EU-budgeten på forskning, innovation, utveckling och driftsättning 7 .

Den nya europeiska konkurrenskraftsfonden ska samla investeringsmedel på EU-nivå för att påskynda utbyggnad, tillverkning och spridning av strategisk teknik i EU. Fonden ska bli ett viktigt verktyg för att stärka de europeiska företagens konkurrenskraft och stärka EU:s industribas, bland annat genom att stödja teknik, produkter och tjänster som är ”Made in Europe”. Den ska ersätta dagens lapptäcke av överlappande program och ska drivas med enhetliga regler, vilket är tänkt att avsevärt förenkla och påskynda EU-finansieringen, särskilt för småföretagen. Den låter EU investera där det betyder något – och investera med genomslagskraft. Fonden ska få förenklade, snabba urvals-, utvärderings- och tilldelningsprocesser och ha förenklade rapporteringskrav för stödmottagarna, vilket ger de projektansvariga snabbare finansiering.

I enlighet med rekommendationerna i Draghirapporten ska Europeiska konkurrenskraftsfonden fokusera på kollektiva nyttigheter för EU. Fonden ska stödja områden som är avgörande för EU:s konkurrenskraft: ren omställning och fossilfrihet, digitalt ledarskap, resiliens och säkerhet, försvarsindustri och rymd samt hälsa, bioteknik, jordbruk och bioekonomi. Fonden erbjuder även rådgivningstjänster för projektansvariga.

Offentliga investeringar på EU-nivå har stor betydelse som katalysator för privata investeringar. Europeiska konkurrenskraftsfonden har en heltäckande verktygslåda för finansiering som ska bidra till att attrahera privata investeringar. Detta ska göra det möjligt för alla utvalda projekt att få tillgång till den lämpligaste stödformen, som kan vara bidrag, lån, upphandlingar eller finansieringsinstrument, inklusive investeringar i eget kapital. Det avgörande är att InvestEU:s beprövade kapacitet stimulerar offentliga och privata investeringar inom EU:s prioriterade sektorer, i nära samarbete med genomförandepartnerna, dvs. Europeiska investeringsbanken och andra nationella utvecklingsbanker. Fonden ska också stödja offentlig-privata partnerskap, däribland viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse.

 

Det världsberömda Horisont Europa-programmet för forskning och innovation fortsätter att investera i banbrytande grundforskning, samarbetsinriktad forskning och disruptiv innovation på strategiska områden. Det ska drivas som ett fristående program som är nära kopplat till Europeiska konkurrenskraftsfonden genom integrerade arbetsprogram för forskningssamverkan och ett gemensamt regelverk. Den nya omgången av Horisont Europa ska förenklas och stärkas, vilket möjliggör snabbare och mer strategiska EU-anslag tack vare tydligare regler och mer transparenta förfaranden för sökande och berörda parter. Den stöder sektorsövergripande grundforskning genom sin väletablerade kvalitetsdrivna strategi och förbereder morgondagens motorer för tillväxt och tekniskt ledarskap. Horisont Europa är bygger på fyra pelare: vetenskaplig spetskompetens, konkurrenskraft och samhälle, innovation samt Europeiska området för forskningsverksamhet. Det utökade Europeiska forskningsrådet ska främja grundforskning, medan Europeiska innovationsrådet ska förstärkas i stödet till uppstartsföretag. Euratoms forsknings- och utbildningsprogram finansierar forskning och utbildning på kärnenergiområdet och bidrar till fusionsprojektet Iter.

III.Bygga upp en europeisk försvarsunion

Den framtida EU-budgeten måste ge ny kraft åt uppbyggnaden av en verklig europeisk försvarsunion. På grund av att Rysslands anfallskrig mot Ukraina återförde kriget till europeisk mark stärkte EU sin kapacitet att finansiera försvarsberedskap inom EU:s nuvarande långtidsbudget. Detta inbegrep den nya förordningen om stöd för ammunitionstillverkning, instrumentet för gemensam försvarsupphandling och förstärkningen av den europeiska fredsfaciliteten.

I vitboken om europeisk beredskap 2030 fastställs vad EU kan göra för att stödja och samordna medlemsstaternas insatser för att stärka den försvarsindustriella basen och EU:s övergripande försvarsberedskap. Inom denna ram har medlemsstaterna ytterligare utrymme för att öka försvarsutgifterna, bl.a. genom ytterligare lån som finansieras genom gemensam upplåning (instrumentet Säkerhetsaktion för Europa 8 ). Men det räcker inte. Nästa budget måste leda till en ny era av strategiska investeringar i europeisk försvarskapacitet och försvarsberedskap, inbegripet genom gemensam utveckling av europeisk kritisk försvarskapacitet. Särskilt prioriteras att möta utmaningarna i de medlemsstater som är mest utsatta för konventionella militära hot genom gemensamma projekt som östgränsskölden.

Europeiska konkurrenskraftsfonden ska ge betydande stöd till investeringar i försvar, säkerhet och rymd. Kommissionen föreslår en betydande ökning av finansieringen jämfört med dagens budgetram. Det är också ett strukturellt språng framåt genom att stöd tillhandahålls under hela investeringsresan från forskning till utveckling, tillverkning och utbyggnad inom ett enda instrument, vilket också bidrar till att minska riskerna för gemensamma försvarsprojekt. Detta stärker samordningen genom stöd till tillämpningar med dubbla användningsområden och cybersäkerhet. EU fortsätter att uppgradera sina rymdsystem, särskilt Galileo, Egnos, Copernicus och IRIS2, och utvecklar samtidigt ny kapacitet för dubbla användningsområden, bl.a. en offentlig jordobservationstjänst och stallittjänster i låg omloppsbana för positionsbestämning, navigation och tidsbestämning.

Att baka in försvars- och rymdfinansieringen i Europeiska konkurrenskraftsfonden har ett antal fördelar. För det första innebär det enhetliga regler för stödmottagarna, vilket underlättar tillgången till finansiering. För det andra utnyttjas synergieffekterna mellan stödet till försvarsindustrin och rymdindustrin, eftersom det finns möjligheter till korsbefruktning, samtidigt som man säkerställer kontinuerligt och starkt stöd till EU:s investeringar i rymdinfrastruktur och centrala europeiska rymdresurser. För det tredje kan den fullständiga uppsättningen finansiella verktyg inom Europeiska konkurrenskraftsfonden sättas in för en mer skräddarsydd strategi.

Medlemsstaterna och regionerna kan även stödja investeringar och reformer i EU:s försvarskapacitet och säkerhetsprojekt med sina medel i de nationella och regionala partnerskapsplanerna, i överensstämmelse med EU:s prioriteringar och i synergi med finansiering på EU-nivå. Sådana åtgärder bidrar till den europeiska försvars-, säkerhets- och teknikindustrins konkurrenskraft och till att stödja EU:s beredskap, hotspårning och krishantering, bl.a. genom att stärka cybersäkerheten och säkerställa den kritiska infrastrukturens resiliens. Medlemsstaterna kan också finansiera de nationella delarna av de transeuropeiska transportnäten, de nationella näten för överföring och distribution av energi och viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse (även på försvarsområdet) enligt de nationella och regionala partnerskapsplanerna.  

Rysslands anfallskrig mot Ukraina belyste vikten av att investera i militär rörlighet så att medlemsstaternas styrkor kan reagera snabbt och i tillräcklig omfattning på kriser som uppstår vid EU:s yttre gränser och utanför EU. En förstärkning av Fonden för ett sammanlänkat Europa ökar därför inriktningen på militär rörlighet och maximerar synergierna med andra investeringar i transportnätet. Investeringarna ska stödja transport av trupp och utrustning via järnvägar, vägar, flygplatser, kusthamnar, inre vattenvägar och multimodala terminaler.

Europeiska fredsfaciliteten fortsätter att fungera som ett instrument utanför den reguljära EU-budgeten och bidrar till EU:s insatser för att bevara fred, förebygga konflikter och stärka den internationella säkerheten. Faciliteten finansierar åtgärder som beslutas av rådet på två områden: gemensamma kostnader för militära insatser samt bistånd 9 . Med tanke på den föränderliga geopolitiska miljön bör faciliteten kunna fortsätta att stödja partner globalt under den nästa budgetramens löptid, inbegripet Ukraina, och få ökade anslag till 30,5 miljarder euro.

 

IV.Stärka EU:s inre marknad

EU-budgeten har alltid bidragit till att bredda och fördjupa EU:s inre marknad. Det sker genom gemensamma politiska insatser som sammanhållningspolitiken och den gemensamma jordbrukspolitiken. Det sker också genom investeringar i den fysiska infrastruktur som förverkligar transeuropeiska nät och i den administrativa infrastruktur som skapar förutsättningarna för att den inre marknaden ska bli framgångsrik.

Den nya omgången av Fonden för ett sammanlänkat Europa finansierar färdigställandet av transeuropeiska nät och främjar EU:s omställning till ren energi och rena transporter. Rysslands anfallskrig mot Ukraina och behovet av att bryta beroendet av ryska fossila bränslen har visat hur viktigt det är med en verklig energiunion och välintegrerade infrastrukturnät i EU. Framstegen med viktig infrastruktur som gränsöverskridande järnvägsförbindelser och sammanlänkningar har dock varit för långsamma. Faciliteten ger ny fart till dessa viktiga investeringar i EU:s resiliens och säkerhet, bl.a. genom stöd till projekt i de minst sammanlänkade delarna av EU som öar och de yttersta randområdena. Den ska investera i gränsöverskridande sammanlänkningar och kraftnät, gränsöverskridande transportförbindelser, nät till havs, förnybar energi och infrastruktur för lagring och alternativa bränslen, vilket stöder EU:s klimatambitioner. Faciliteten finansierar civil-militära transportprojekt för att möjliggöra smidig militär rörlighet i hela EU, vilket är en förutsättning för en starkare och bättre förberedd europeisk försvarsunion.

Det nya programmet för den inre marknaden samlar åtgärder som stöds av EU:s budget för att riva gränsöverskridande hinder och främja samarbete mellan nationella förvaltningar. Programmet ska bidra till genomförandet av EU:s lagstiftning om den inre marknaden och av konkurrenspolitiken samt till standardisering, konsumentskydd och samarbete mellan statistikmyndigheter om statistik av hög kvalitet för att stödja utformningen, övervakningen och utvärderingen av all EU-politik. Dessutom ska programmet undanröja den kvarstående fragmenteringen av EU:s finansiering på detta område för att stödja samarbetet mellan nationella förvaltningar och minska den administrativa bördan på områdena tull, beskattning och bedrägeribekämpning, som alla är viktiga för att den inre marknaden ska fungera effektivt. Programmet ska också bidra till genomförandet av EU:s tullreformer när de väl har antagits, samt genomförandet av spar- och investeringsunionen.

V.Ett starkt EU i en osäker värld: instrumentet Europa i världen

Det globala politiska och ekonomiska landskapet blir alltmer instabilt och oförutsägbart. Det finns gamla och nya konflikter, orättvis konkurrens och en allmänt mer bestämd ekonomisk och geopolitisk hållning från vissa internationella aktörers sida. Andra faktorer som klimatförändringar, migrationstryck och säkerhetshot fortsätter att utgöra allvarliga utmaningar för EU och dess partner i hela världen.

Mot denna bakgrund måste EU omforma och stärka sin finansiering av yttre åtgärder i nästa budgetram. EU:s yttre åtgärder måste anpassas bättre till våra partnerländer och tillgodose akuta behov på fältet. De yttre åtgärderna bör bidra till EU:s strategiska intressen på den globala arenan genom att styra medel till centrala politiska prioriteringar och flexibelt anpassas till föränderliga omständigheter. Ett förstärkt instrument för Europa i världen med 200 miljarder euro ligger till grund för dessa åtgärder. Av detta belopp bör preliminärt 25 miljarder euro avsättas för humanitärt bistånd.

Den nya omgången av Europa i världen ska optimera, konsolidera och effektivisera EU:s finansiering av yttre åtgärder i nästa långtidsbudget. Varje makroregion får ett preliminärt anslag för att skapa förutsägbarhet för unionens partner, vilket kombineras med flexibilitet att omfördela medel mellan ramanslag och ta en total icke-allokerad reserv i anspråk för att tillgodose nya behov och prioriteringar. Europa i världen innehåller också en global del för åtgärder som definitionsmässigt är globala, t.ex. finansiering av initiativ genom internationella organisationer som FN och frågor som terrorismbekämpning, global hälsa, cybersäkerhet, utländsk informationsmanipulering och inblandning samt internationell klimat- och världshavsförvaltning.

Alla politiska verktyg för yttre åtgärder finns tillgängliga för att styra EU:s stöd till varje makroregion. Europa i världen omfattar fleråriga samarbetsprogram med partner samt åtgärder som inte kan planeras, t.ex. humanitärt bistånd 11 och kris-, freds- och utrikespolitiska behov. Dessutom kommer det att tillhandahålla politiskt villkorat stöd, inbegripet reformer och investeringar. Europa i världen låter EU använda rätt kombination av politiska verktyg som är utformade för att på effektivast möjliga sätt svara på föränderliga utrikespolitiska mål och EU-partnernas särskilda behov.

EU erbjuder heltäckande och ömsesidigt fördelaktiga partnerskapspaket för en effektivare och mer målinriktad finansiering av yttre åtgärder. Partnerskapspaketen skräddarsys för partner eller regioner, och omfattar en lämplig uppsättning politiska verktyg för att maximera EU:s inverkan på fältet, tillgodose EU:s strategiska intressen och förbättra synligheten för och förståelsen av EU:s yttre åtgärder. En ny europeisk ekonomisk utrikespolitik ska föras, som stärker anpassningen till EU:s interna prioriteringar som ekonomisk säkerhet, handel och konkurrenskraft, energitrygghet och fossilfrihet, livsmedelstrygghet, migrationshantering, transportförbindelser, klimat- och miljöskydd, produktion av förnybar energi, konnektivitet som erbjuds av betrodda leverantörer samt tillgång till kritiska råvaror.

Utvidgningen är en politisk och geostrategisk nödvändighet. Tjugo år efter den största utvidgningen i EU:s historia fortsätter utvidgning att vara en viktig investering i långsiktig säkerhet, fred, stabilitet och hållbart välstånd i Europa. Rysslands anfallskrig mot Ukraina har visat vikten av europeisk integration och behovet av ett större och starkare EU som kan ta itu med globala utmaningar. EU är fast beslutet att samarbeta med kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna inför anslutningen, med full respekt för den meritbaserade processen och med fast övertygelse om att deras framtid ligger i Europeiska unionen. Europa i världen tillhandahåller viktigt finansiellt och politiskt stöd för att hjälpa kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna att göra framsteg i den här riktningen.

EU stöder Ukraina så länge det behövs. Hela vägen från stöd i anslutningsprocessen till långsiktig återuppbyggnad kommer EU att stå vid Ukrainas sida. Stödet inbegriper lån som finansieras genom gemensam EU-upplåning som garanteras genom marginalen i EU-budgeten. Stödet till Ukraina genomförs inom Europa i världens geografiska pelare och finansieras utöver budgettaken från en särskild reserv på grund av behovens omfattning och oförutsägbarhet.

Europa i världen kompletteras med andra typer av yttre EU-åtgärder, som av juridiska skäl måste finansieras genom separata program. EU:s nästa långtidsbudget ökar stödet till utomeuropeiska länder och territorier 12 och fortsätter att finansiera åtgärder inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. 

VI.Investera i utbildning, demokrati och europeiska värden

Att stödja utbildning, kultur, medier och demokratiska värden är en investering i vår gemensamma framtid. EU:s budget har legat i framkant med stöd på det här området genom sina program. Den bidrar till gränsöverskridande samarbete för kompetensutveckling och till främjande av en känsla av EU-medborgarskap och ömsesidig förståelse, genom att värna EU:s värden och stödja demokratisk och samhällelig resiliens, kulturellt utbyte, finansiell allmänbildning och tillförlitlig information.

Programmet Erasmus+, där dagens Erasmus+ slås samman med Europeiska solidaritetskåren, ska stärkas, vilket återspeglar dess ställning som ett av de mest ikoniska EU-programmen. Erasmus+ fortsätter att stödja utbildning av hög kvalitet och främja ungdomars rörlighet i utbildningssyfte för att utveckla kompetens och vinna gemensamma erfarenheter. Genom att investera i ungdomar, volontärverksamhet och idrott bidrar Erasmus+ till att bygga starkare, mer sammanlänkade samhällen, uppmuntrar medborgerligt och demokratiskt engagemang och bidrar till social sammanhållning på alla nivåer. De nationella och regionala partnerskapsplanerna ska också ge ett starkt stöd till reformer och investeringar som stöder kompetensutveckling och tillhörande social infrastruktur, i enlighet med de landsspecifika rekommendationerna.

Det nya programmet AgoraEU stöder grunderna för en stark demokrati, inbegripet kultur, medier och civilsamhälle. EU:s kulturella, kreativa och audiovisuella sektor och mediesektor är viktiga för EU:s ekonomi och samhälle. Den audiovisuella sektorn tampas också med stark konkurrens utifrån och utmaningar som beror på plattformarnas ökade roll. När det gäller nyhetsmedier håller minskad mediemångfald och desinformation på att bli ett hot mot det europeiska projektet och mot folkstyret. EU står också inför utmaningar i form av demokratisk delaktighet, jämlikhet, kulturell mångfald och hot mot den konstnärliga friheten. För att motverka dessa tendenser spelar ett väl utformat och förstärkt ekonomiskt EU-stöd en viktig roll. Kulturell och språklig mångfald, vårt kulturarv och våra gemensamma värden jämlikhet och demokrati definierar den europeiska identiteten och fortsätter att värnas i nästa långtidsbudget. Att sammanföra stöd till kultur, medier och civilsamhälle inom AgoraEU säkerställer enklare tillgång för stödmottagarna genom gemensamma regler och finansieringsformer.

Programmet för rättsliga frågor bidrar till utvecklingen av ett effektivt, inkluderande och resilient europeiskt område med rättvisa. Det ska också stödja digitaliseringen av rättsväsendet på EU-nivå.

VII.Skydda människor och bygga upp beredskap och resiliens 

I Niinistö-rapporten 15 betonades de många hot som unionen står inför, och man utfärdade konkreta rekommendationer om hur man kan förebygga och hantera större kriser som påverkar EU eller vissa av dess medlemsstater. Den framtida långtidsbudgeten kommer att omfatta alla aspekter av krishantering: förebyggande, beredskap, insatser samt återupprättande och uppgradering av EU:s verktygslåda för beredskap, med betydande ekonomiskt stöd från EU-budgeten.

Genom unionens civilskyddsmekanism och stöd till beredskap och insatser vid hälsokriser kommer man att utnyttja synergierna mellan EU:s civilskyddsåtgärder och beredskap och insatser vid hälsokriser. För en flerårig budgetram som bygger på principen om inbyggd beredskap föreslår kommissionen att finansieringen på detta område ska ökas femfaldigt, till 10,7 miljarder euro. Unionens civilskyddsmekanism kommer att säkerställa att insatskapaciteten, inklusive lager, utvecklas och upprätthålls på EU-nivå inom alla relevanta sektorer och regioner, som ett komplement till de nationella insatserna. Unionens civilskyddsmekanism ska förstärkas avsevärt för att, tillsammans med beredskap och insatser vid hälsokriser, säkerställa bättre sektorsövergripande samordning och hantera kapacitetsbrister i nödsituationer som orsakas av till exempel klimatförändringar, det nya säkerhetslandskapet (inklusive för kritisk infrastruktur) och det föränderliga globala hälsolandskapet.

Målet om inbyggd beredskap integreras i den nya budgetramen. Utöver den centrala EU-kapacitet som tillhandahålls genom unionens civilskyddsmekanism kommer nationella och regionala partnerskapsplaner att stödja investeringar och reformer för att stärka krisförebyggande, klimatresiliens och beredskap på nationell och regional nivå. EU-faciliteten ska användas för att finansiera insatser vid katastrofer och oförutsedda händelser, som ett komplement till nationella anslag eller för att finansiera åtgärder direkt på EU-nivå. Den europeiska konkurrenskraftsfonden kommer att stärka EU:s beredskap och strategiska oberoende inom viktiga sektorer och för viktig teknik och infrastruktur. Den ska stödja uppbyggnaden av industriell kapacitet och spetsteknik (t.ex. krisstödtjänster genom Copernicus, Galileo och IRIS², hälsoinnovation och tillverkning) och bidra till att stärka EU:s resiliens, bland annat genom investeringar i skydd av kritisk infrastruktur. Europa i världen kommer att erbjuda en omfattande verktygslåda för åtgärder i tredjeländer.

Säkerhet är den grundval som alla våra friheter bygger på. Medlemsstaternas förmåga att garantera invånarnas säkerhet är beroende av en enhetlig, europeisk strategi för att skydda vår inre säkerhet. EU:s nya långtidsbudget kommer att hjälpa EU att infria sitt bestående löfte om fred och stabilitet. I ProtectEU-strategin redogörs för EU:s åtagande om ett tryggare och säkrare Europa för alla sina invånare.

Den framtida långtidsbudgeten underbygger åtagandet om ett tryggare och säkrare Europa. Den gör detta genom att stödja resiliens i kritisk infrastruktur, underlätta samarbete mellan medlemsstaternas nödtjänster när de hanterar hot mot EU:s inre säkerhet, uppgradera system för informationsutbyte och samarbete samt främja gemensamma insatser mot allvarliga brott, inklusive terrorism och organiserad brottslighet. EU:s nya långtidsbudget kommer också att möjliggöra ett närmare samarbete med tredjeländer till stöd för unionens inre säkerhet, genom Europa i världen.

Unionen fortsätter att stödja kärnsäkerhet. Detta omfattar internationellt samarbete om kärnsäkerhet samt avveckling av kärnkraft i Litauen och av EU:s egna kärntekniska anläggningar. EU:s bidrag till avvecklingen av kärntekniska anläggningar i Bulgarien och Slovakien förväntas slutföras senast 2027. Medel från EU-budgeten kommer att användas för att stödja arbetstagarnas och allmänhetens hälsa, kärnsäkerhet och insatser mot miljöförstöring.

VIII.En modern och effektiv offentlig förvaltning för Europa

Personalnedskärningar på 5 % mellan 2013 och 2017, följt av en längre period med en stabil bemanningsnivå, har lett till stora besparingar i administrativa utgifter – men också till betydande kapacitetsbrister och risker för verksamhetskontinuiteten inom kommissionen. Det snabbt föränderliga ekonomiska och globala landskapet har gett upphov till nya politiska behov och kommissionen har fått i uppdrag att utföra nya initiativ och uppgifter som kräver mer resurser. För att utföra dessa nya uppgifter måste kommissionen ha tillräckligt med personal, med rätt kompetens. Det innebär också att kommissionen måste kunna locka till sig de bästa talangerna och förbättra den geografiska balansen bland sin personal.

Vid halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen 2021–2027 16 bedömde kommissionen alla EU-institutioners behov som beror på nya uppgifter samt behovet av expertis på cybersäkerhetsområdet. Sedan förslaget i samband med halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen lades fram har ytterligare lagstiftningsinitiativ antagits, utan motsvarande förstärkning. Andra EU-institutioner har också ställts inför nya utmaningar, inte minst när det gäller säkerhet, AI och nya regleringsskyldigheter, där deras kapacitet är på bristningsgränsen. Luckan är stor även på cybersäkerhetsområdet, med tanke på det ökade antalet attacker och hur allvarliga de är.

Det föreslås därför att rubriken administrativa utgifter ska omfatta en ökning av personalstyrkan med 2 500 tjänster under de första tre åren av den nya perioden, vilket ska täcka de fastställda behoven och den potentiella utvecklingen fram till 2027, i linje med lagstiftningsförslagen. Genom en sådan gradvis ökning under de första åren av nästa period kommer kommissionen att ha de resurser som krävs för att säkerställa ett korrekt genomförande och avslutande av de nuvarande programmen samt påskynda starten av den nya generationen program och förbereda unionen för framtida utvidgningar. På sikt väntas den föreslagna förenklingen och minskningen av antalet program leda till effektivitetsvinster, som kommer att göra det lättare att utföra nya uppgifter som kan krävas under nästa långtidsbudget. Detta, i kombination med den omfattande översynen av kommissionens organisation och verksamhet, bör leda till en situation där institutionen kan ta itu med framtida utmaningar direkt, med bästa möjliga personalstruktur och flexibilitet.

När det gäller icke lönerelaterade utgifter är en årlig ökning på 2 % under nästa budgetram fortfarande genomförbar, förutsatt att startpunkten tar hänsyn till de verkliga behoven. Flera institutioner planerar stora byggnadsarbeten de kommande åren. Tillräckliga investeringar i it, inklusive cybersäkerhet, krävs, vilket i slutändan kommer att bidra till att rationalisera framtida kostnader. Slutligen måste Europeiska utrikestjänsten kunna säkerställa delegationernas säkerhet. Nästa långtidsbudget måste ta hänsyn till osäkerheten i prisutvecklingen som särskilt påverkar fasta kostnader och andra rättsliga skyldigheter (se avsnitt 3).

3.EN FLEXIBLARE EU-BUDGET

Flexibilitet är utmärkande för nästa långtidsbudget. Flexibilitet är avgörande för att säkerställa att EU-budgeten är framtidssäkrad, anpassbar och relevant under hela sin löptid. Nästa långtidsbudget måste bättre förena förutsägbarhet för investeringar med flexibilitet att anpassa utgifterna och hantera oväntade behov och kriser. Förutsägbarhet kommer alltid att säkerställas för investeringar såsom stora energi- och transportinvesteringar samt forsknings- och innovationsinvesteringar som kräver långsiktig planering för våra bidragsmottagare, projektansvariga och förvaltande myndigheter. Samtidigt kommer en minskning av antalet rubriker och program att göra det lättare att omfördela medel som inte är öronmärkta redan från början inom och mellan program. Det ska också bli lättare att överföra medel mellan delar och politikområden i EU-budgetens program. Dessutom ska de särskilda verktygen och instrumenten för flexibilitet förstärkas.

Nästa budgetram har en enklare struktur med färre program, en högre andel belopp som inte ingår i programplaneringen samt mekanismer och inbyggda reserver som möjliggör bättre, snabbare och mindre störande justeringar efter nya behov. Omfördelningar inom och mellan program ska underlättas genom att man gör budgeten mer flexibel i grunden, samtidigt som man skapar stabila villkor för långsiktiga investeringar. Katastrofinsatser kommer att effektiviseras genom att de nuvarande verktygen integreras i budgetramens tak och i program, i form av reserver och buffertar, samt med förenklade förfaranden för omfördelning av medel. Särskilda instrument utöver taken kommer att rationaliseras, med stöd från flexibilitetsmekanismen till nya eller oväntade behov i avsaknad av annan flexibilitet. Flexibilitetsmekanismen ska, utöver ett fast årligt belopp, omfatta belopp som motsvarar tillbakadraganden som gjorts under det föregående året samt nettoböter som tagits upp i budgeten för det föregående året 17 .

Under de senaste åren har också större kriser, svårigheter och hot blivit allt vanligare, allvarligare och mer omfattande. Den nuvarande budgetstrukturens bristande flexibilitet begränsade unionens förmåga att hantera sådana kriser. Detta underströk vikten av att säkerställa att unionen är strukturellt utrustad med flexibla och lämpliga verktyg för att hantera dem.

En ny extraordinär och tillfällig mekanism kommer att inrättas så att man kan hantera konsekvenserna av allvarliga kriser, svårigheter och hot som påverkar unionen eller dess medlemsstater. Detta extraordinära krisverktyg kommer att ge medlemsstaterna tillgång till lån som stöds av EU-upplåning enbart för perioden för den kommande långtidsbudgeten om en allvarlig kris skulle inträffa. Utnyttjandet av detta extraordinära och riktade krishanteringsverktyg ska beslutas av rådet, efter godkännande av Europaparlamentet, och med hänsyn till de särskilda omständigheterna och behoven i samband med krisen. Rådet kommer att bemyndiga kommissionen att på kapitalmarknaderna låna belopp för lån till medlemsstaterna, efter behov och beroende på omständigheterna. Nästa långtidsbudget måste snabbt och effektivt kunna hantera eventuella stora kriser. Genomförandet av detta krishanteringsverktyg kommer att säkerställa institutionell balans genom vederbörligt och lämpligt deltagande av Europaparlamentet.

En ny politisk styrmekanism ska ge en stark interinstitutionell styrning avseende fördelningen av flexibla resurser. Flexibilitet kommer att stödjas av en robust styrning och en öppen process, med Europaparlamentet och rådet som vägledare för investeringsprioriteringar för EU-program. Med större flexibilitet i budgeten måste EU-institutionerna identifiera viktiga prioriteringar som ska finansieras, som sedan kommer att ligga till grund för det årliga budgetförfarandet. Styrmekanismen ska se till att EU-budgeten ligger mer i linje med unionens prioriteringar och kan hantera nya situationer på ett mer flexibelt sätt. Den kommer att stödjas av en samlad strategirapport som bygger på befintliga sektorsspecifika processer och rapporter såsom den europeiska planeringsterminen, det nya samordningsverktyget för konkurrenskraft, rapporten om tillståndet i energiunionen, de nationella energi- och klimatplanerna, översynen av genomförandet av miljöpolitiken och rapporten om den inre marknaden och konkurrenskraften. Rapporten kommer att vara indelad i viktiga politikområden och identifiera prioriteringar på EU-nivå som ska diskuteras och godkännas av Europaparlamentet, rådet och kommissionen.

Budgetens kapacitet bör inte vara sårbar för oväntade inflationschocker. Under de senaste åren har den höga inflationen haft stora konsekvenser för EU-budgetens köpkraft 18 . Detta har lett till en minskad budget för regionala myndigheter, jordbrukare och forskare. För nästa långtidsbudget föreslår kommissionen att taken fortsättningsvis ska baseras på en fast deflator på 2 % när inflationen i EU är mellan 1 % och 3 %. När den faktiska inflationen är under 1 % eller över 3 % ska justeringar göras på grundval av den faktiska inflationen, för att säkerställa att EU-budgeten inte påverkas i orimlig utsträckning.

Samtidigt som flexibilitet möjliggör anpassningar till förändrade omständigheter är det nödvändigt med förutsägbarhet för bidragsmottagare och för medlemsstaternas finansiella planering. Flera inslag i kommissionens förslag kommer att förbättra förutsägbarheten i nästa långtidsbudget, till att börja med genom en minskning och rationalisering av instrument utöver taken. Återbetalningen av NextGenerationEU kommer att vara mer förutsägbar än under den nuvarande perioden, eftersom det inte kommer att göras några nya nettoemissioner av obligationer. Den återstående volatiliteten till följd av refinansieringstransaktioner ska till fullo täckas av ett fast årligt anslag för återbetalning av NextGenerationEU, som omfattar både ränta och kapitalbelopp.

4.EN ENKLARE OCH MER VERKNINGSFULL EU-BUDGET

EU-budgeten är först och främst utformad med slutmottagarna i åtanke. Förenklade och harmoniserade regler och förfaranden för tillgång till EU-finansiering minskar bördorna för mottagare av EU-medel, särskilt småföretag. Med förenklade regler och revisioner kommer projektansvariga att kunna fokusera på resultat.

Tillgång till EU-medel för bidragsmottagare blir enklare. En enda portal kommer att användas för att konsolidera information om finansieringsmöjligheter och fungera som en gemensam ingång för projektansvariga i EU så att de lättare kan få information, vilket bygger på erfarenheterna från finansierings- och anbudsportalen och STEP-portalen. Tjänster för rådgivning och verksamhetsstöd kommer att förenklas. Detta ska göra det snabbare att hitta relevant information om finansieringsmöjligheter.

Nästa budgetram har en enklare struktur med färre program, vilket minskar den administrativa bördan. Detta minskar överlappningar, maximerar synergier och stordriftsfördelar och gör budgeten mer begriplig för allmänheten och berörda parter. Den administrativa bördan minskas också genom upprättandet av stabila regelverk inom ramen för delad, direkt och indirekt förvaltning. Med de nationella och regionala partnerskapsplanerna kommer vi att minska antalet programplaneringsdokument betydligt, jämfört med de nuvarande många planerna och arbetsprogrammen för olika fonder, vilket minskar bördan för nationella och regionala förvaltningar.

För att göra EU:s nya långtidsbudget mer verkningsfull kommer den i stor utsträckning att vara beroende av resultatbaserad finansiering. Fokus kommer att ligga på det viktigaste: att säkerställa att investeringarna ger önskat resultat. Resultatbaserad finansiering, där finansiering kan betalas ut för slutförande av mellanliggande steg, ska säkerställa att EU-finansieringen når realekonomin snabbare. En bredare användning av förenklade kostnadsalternativ och finansiering som inte är kopplad till kostnader kommer att minska rapporteringsskyldigheterna för bidragsmottagare avsevärt genom att fokusera på kontroller av projektresultat snarare än på kostnaderna.

En ökad användning av finansieringsinstrument och budgetgarantier ska öka hävstångseffekterna och ge EU-budgeten en större roll när det gäller att minska riskerna för privata investeringar och att frigöra finansiering från institutionella investerare. Investeringar från privata partner och den privata sektorn blir allt viktigare för en rad olika politikområden och program. Budgetgarantier, finansieringsinstrument och blandfinansiering (som kombinerar återbetalningspliktigt stöd med en bidragsdel) kommer att bli en integrerad del av finansieringsverktygslådan, med stöd till t.ex. lån (inklusive riskkapitallån) och kapitalinvesteringar.

Den ökade användningen av finansieringsinstrument och budgetgarantier ska åtföljas av förenklad styrning. En harmoniserad uppsättning tekniska regler för både interna och externa program kommer att främja samstämmighet i hela budgeten och minska den administrativa bördan för genomförandepartner. En enda budgetgaranti för intern politik, som fastställs inom den europeiska konkurrenskraftsfonden men som är tillgänglig för andra program, kommer att fastställas. Den ska åtföljas av en separat garanti för extern politik, som fastställs inom Europa i världen. En öppen struktur – som möjliggör samarbete med olika internationella finansinstitut såsom Europeiska investeringsbanken, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, nationella utvecklingsbanker och institutioner för utvecklingsfinansiering – fortsätter att vara ett viktigt inslag i EU:s långtidsbudget.

EU:s nästa långtidsbudget ska göras ännu mer verkningsfull genom användning av policystyrda lån till medlemsstaterna och, inom ramen för Europa i världen, till tredjeländer, med förbättrat utnyttjande av EU:s finansiella struktur. Detta kommer att öka EU-budgetens genomslagskraft, genom att ytterligare ekonomiska resurser tillhandahålls för att stödja EU-målen genom inlåning för utlåning samtidigt som man tar itu med landsspecifika utmaningar. Sådant ytterligare stöd kommer att finnas tillgängligt för medlemsstaterna när de utformar sin ursprungliga plan, så att de kan få tillgång till finansiering som är anpassad till deras behov och ambitioner.

Större samstämmighet mellan investeringsprioriteringar på EU-nivå och nationell nivå ska maximera finansieringens effekt och ändamålsenlighet. De framtida nationella och regionala partnerskapsplanerna ska hjälpa EU, medlemsstaterna och regionerna att anpassa sina investerings- och reformprioriteringar. Dessa partnerskap kommer att kombinera medfinansiering från EU och medlemsstaterna för att finansiera initiativ som tjänar EU:s prioriteringar samtidigt som de tillgodoser lokala behov.

En förstärkt prestationsram ska stödja genomförandet av EU:s politiska prioriteringar och öka insynen. Den ska säkerställa att övergripande prioriteringar tillämpas på ett konsekvent sätt i hela EU-budgeten, inklusive för klimat och biologisk mångfald, principen om att inte orsaka betydande skada, socialpolitik och jämställdhet.

Ett övergripande utgiftsmål för klimatet och miljön på minst 35 % av det totala budgetbeloppet kommer att bidra till att styra stödet mot målen i den europeiska gröna given. Prestationsramen utgör också en enda och proportionell uppsättning regler för genomförandet av principen om att inte orsaka betydande skada inom alla EU-program.

Denna prestationsram kommer att innebära en betydande förenkling, genom att man minskar den administrativa bördan i samband med övervakning och rapportering. Ett enda system för utgifts- och prestationsövervakning kommer att gälla för alla relevanta program, vilket möjliggör en heltäckande översikt över fördelningen av EU-medel och de resultat som uppnås. Ramen ersätter över 5 000 indikatorer med en förenklad uppsättning av omkring 900 output- och resultatindikatorer, konsoliderar 32 programspecifika rapporter till en enda årlig förvaltnings- och resultatrapport och slår samman över 30 webbportaler med information om budgeten till en enda användarvänlig kontaktpunkt (en gemensam ingång) för att göra det lättare för bidragsmottagare och förbättra allmänhetens tillgång till budgetinformation. I linje med Europeiska revisionsrättens rekommendationer kommer det att säkerställas att EU-budgetens ändamålsenlighet och effektivitet kan bedömas konsekvent 19 .  

5.RÄTTSSTATSPRINCIPEN, GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETER OCH SKYDD AV UNIONENS EKONOMISKA INTRESSEN

Att rättsstatsprincipen respekteras är en förutsättning för alla fonder. Det är mycket viktigt att EU:s utgifter omfattas av kraftfulla skyddsåtgärder för rättsstatsprincipen för att garantera skyddet av EU:s ekonomiska intressen. Samtidigt har erfarenheterna av de nuvarande finansieringsinstrumenten visat att EU:s ekonomiska stöd till investeringar och reformer för att främja rättsstatsprincipen kan ge ett verkligt mervärde. De nationella och regionala partnerskapsplanerna ska säkerställa en stark koppling mellan rekommendationerna i rapporten om rättsstatsprincipen och ekonomiskt stöd till riktade reformer och åtgärder som stärker institutionernas och det civila samhällets kapacitet att upprätthålla rättsstatsprincipen. Kombinationen av ekonomiskt stöd till reformer av rättsstatsprincipen och en strikt tillämpning av skyddsåtgärder och grundvillkor ska säkerställa att EU:s budget skyddas och används för att få till stånd en union som bygger på demokrati, rättsstatsprincipen och grundläggande rättigheter.

De nationella och regionala partnerskapen kommer att kräva att medlemsstaterna respekterar rättsstatsprincipen och stadgan om de grundläggande rättigheterna. Med utgångspunkt i delar av förordningen om gemensamma bestämmelser och faciliteten för återhämtning och resiliens kommer detta att möjliggöra pengaflöden när viktiga villkor för efterlevnad av rättsstatsprincipen och stadgan om de grundläggande rättigheterna är uppfyllda. I nästa budgetram bör det, precis som i dag inom NextGenerationEU, finnas en möjlighet att blockera utbetalningar i händelse av systembrister som är kopplade till rättsstatsprincipen, till exempel genom att hålla inne finansiering kopplad till utbildningsanstalter vid problem med den grundläggande rättigheten akademisk frihet.

EU-budgeten kommer också att stödja reformer som stärker rättsstatsprincipen i medlemsstaterna, i linje med rekommendationerna i den årliga rapporten om rättsstatsprincipen. Detta ska uppmuntra alla medlemsstater att stärka sin kapacitet att upprätthålla rättsstatsprincipen genom att bevara och vidareutveckla öppna, rättighetsbaserade, demokratiska, jämlika och inkluderande samhällen, främja och upprätthålla rättsstatsprincipen genom en förstärkning av rättsväsendet, regler för korruptionsbekämpning, mediemångfalden och ändamålsenliga kontroller och motvikter samt stärka den offentliga förvaltningens effektivitet och den institutionella kapaciteten.

Budgetförordningen säkerställer skyddet av unionens ekonomiska intressen och kräver att medlemsstaterna säkerställer efterlevnad av stadgan om de grundläggande rättigheterna och respekterar de unionsvärden i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen som är relevanta för genomförandet av budgeten.  Villkorlighetsförordningen, som inte är tidsbegränsad, ska också fortsätta att skydda EU-budgeten mot överträdelser av rättsstatens principer. Den är vår sista försvarslinje och ska tillämpas på alla EU-program.

Insynen när det gäller mottagare av medel från EU-budgeten ska förbättras. Från och med 2028 kommer information om mottagare av EU-medel att offentliggöras i en centraliserad databas på kommissionens webbplats. För att skydda EU-budgeten, särskilt mot missbruk som syftar till att främja radikala och extremistiska åsikter i medlemsstaterna, är kommissionen öppen för att utforska nya processer eller åtgärder för riskbaserade grundliga granskningar av mottagare av EU-medel för att upptäcka säkerhetsrisker och oförenlighet med EU:s värden. I linje med budgetförordningen, som ändrades under 2024, är en fällande dom för uppmaning till diskriminering, hat eller våld en ny grund för uteslutning från EU-finansiering, och detta kommer att tillämpas strikt. Systemet för tidig upptäckt och uteslutning, som skyddar EU-budgeten mot bedrägerier och oriktigheter, ska utvidgas till att omfatta fonder som genomförs genom delad förvaltning.

EU-budgeten måste bygga på en solid revisions- och kontrollstrategi, inklusive nära samarbete mellan kommissionen och Europeiska revisionsrätten, för att säkerställa att EU-medel används i enlighet med tillämpliga regler. När det gäller nationella och regionala partnerskap kommer kommissionen att förlita sig på kontroller som utförs av medlemsstaterna och komplettera dem med egna kontroller, som ska inriktas på de system som medlemsstaterna infört för att säkerställa ett starkt skydd av EU:s ekonomiska intressen. Kommissionen kommer också att kombinera förhands- och efterhandskontroller av utbetalningarnas laglighet och korrekthet, dvs. av att mål och delmål har uppfyllts på ett tillfredsställande sätt, genom att först analysera de planer som medlemsstaterna lämnat in, och därefter utföra kontroller av inlämnade betalningsansökningar och slutligen utföra efterhandsrevisioner.

Den pågående översynen av bedrägeribekämpningsstrukturen ska säkerställa att alla inblandade aktörer – inklusive Olaf, Europeiska åklagarmyndigheten och Europol – samarbetar närmare för att bekämpa oriktigheter, bedrägerier och korruption som påverkar EU-budgeten. Denna omfattande översyn, som omfattar alla relevanta aktörer inom EU:s bedrägeribekämpningsstruktur, kommer att skapa fler synergier och effektivitetsvinster genom att undvika dubbelarbete i varje steg i bedrägeribekämpningscykeln: förebyggande, upptäckt, utredning, korrigerande åtgärder och indrivning av de berörda beloppen, inklusive för EU-budgeten.

6.EN AMBITIÖS EU-BUDGET SOM FINANSIERAS MED MODERNA INKOMSTER

EU-budgetens finansiella kapacitet måste stå i proportion till unionens ambitioner. Omfattningen av de interna utmaningar som unionen står inför, tillsammans med ökad geopolitisk osäkerhet och ökad konkurrens, innebär att EU måste ha en budget som är tillräckligt stor för att göra verklig skillnad inom de prioriterade områden som beskrivs i detta meddelande. Och den måste göra detta mot bakgrund av skyldigheten att återbetala lånekostnaderna för NextGenerationEU från och med 2028.

Kommissionen föreslår en långtidsbudget om 1,98 biljoner euro, vilket motsvarar 1,26 % av EU:s BNI. Utgifterna och inkomsterna i EU:s budget är två sidor av samma mynt. Den unika kombinationen av akuta utmaningar och begränsade medel är en unik möjlighet att modernisera budgetens utgifts- och inkomstsida, något som vi är i trängande behov av.

För att stödja en ambitiösare flerårig budgetram som på ett ändamålsenligt sätt är anpassad till unionens strategiska prioriteringar och för att täcka återbetalningen av NextGenerationEU krävs nya egna medel. Unionen är i behov av en kollektiv ekonomisk satsning som inte kan täckas enbart med nationella bidrag. Införandet av nya egna medel kommer att minska bördan för medlemsstaterna och säkerställa en hållbar finansiering av EU:s gemensamma politik, samtidigt som de nationella bidragen hålls stabila överlag. EU-budgeten handlar om att skapa ett europeiskt mervärde för alla, vilket också kräver gemensam finansiering av gemensamma prioriteringar.

Som en del av förslaget till den nya långtidsbudgeten föreslår kommissionen därför ett nytt beslut om egna medel. Genom detta förslag moderniseras och diversifieras EU-budgetens inkomstkällor. Samtidigt föreslår kommissionen att taken för egna medel för betalningar fastställs till 1,75 % av bruttonationalinkomsten i EU-27 för att tillgodose större finansieringsbehov och behovet av en tillräcklig marginal för att säkerställa att unionen under alla omständigheter kan fullgöra sina ekonomiska åtaganden.

Inom ramen för det interinstitutionella avtalet ville man utforma och styra förhandlingarna om nya egna medel efter 2020. Dessa förhandlingar har avstannat. För att ge förhandlingarna ny kraft har kommissionen sett över hela inkomstsidan i EU-budgeten. Man har bland annat infört nya kategorier av egna medel och föreslagit riktade justeringar av befintliga egna medel. Finansieringen av EU-budgeten kan också stärkas genom att andra inkomstkällor införs. Det föreslagna paketet är i linje med EU:s politiska prioriteringar och grundar sig på befintlig lagstiftning eller själva beslutet om egna medel, och det kan genomföras med en rimlig administrativ börda.

Nya egna medel för att finansiera EU:s prioriteringar

Egna medel som baseras på utsläppshandelssystemet är nära kopplade till unionens klimatmål och har stor inkomstpotential. Sådana potentiella egna medel har unika fördelar eftersom de är omedelbart tillgängliga och tillräckligt omfattande. Medan 30 % av inkomsterna ska gå till EU-budgeten kommer merparten av inkomsterna från utauktioneringen av utsläppsrätter att fortsätta att gå till nationella budgetar.

Egna medel från mekanismen för koldioxidjustering vid gränsen kan betraktas som den externa dimensionen av utsläppshandelssystemet, och dessa egna medel förblir därför en integrerad del av paketet. Mekanismen för koldioxidjustering vid gränsen säkerställer att koldioxidpriset på import till EU motsvarar koldioxidpriset för produktion av samma varor i EU.

Nya egna medel som baseras på beloppet för elavfall som inte samlas in kommer att leda till positiva miljöresultat och samtidigt stödja unionens strategiska oberoende vad gäller kritiska råvaror. Elavfall, dvs. avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning, är ett av de snabbast växande avfallsflödena. Eftersom e-avfall innehåller viktiga råvaror är återvinning och återanvändning viktigt för att minska beroendet av utländska leverantörer. Trots stora framsteg när det gäller återvinning ligger insamlingsnivån fortfarande betydligt under unionens mål. Att införa ett nationellt bidrag baserat på det icke insamlade avfall som rapporteras av medlemsstaterna kommer att uppmuntra till minskat avfall och separat insamling.

Inom de föreslagna omsättningsbaserade egna medlen för Europa (Corporate Resource for Europe) ska företagen att bidra till finansieringen av EU-budgeten. Det finns flera EU-finansieringsprogram som hjälper företag att modernisera, förnya sig och expandera. EU:s nya långtidsbudget kommer att öka konkurrenskraften och den ekonomiska tillväxten och förbättra företagsklimatet genom långsiktiga investeringar, särskilt genom Europeiska konkurrenskraftsfonden. De egna medlen kommer i princip inte att användas för små och medelstora företag.

Egna medel som baseras på punktskatter på tobak ska stödja EU:s hälsopolitiska mål och samtidigt generera inkomster för EU-budgeten. Olika skattesystem i unionen har negativa effekter för medlemsstaternas politik när det gäller att minska tobakskonsumtion genom beskattning. Förslaget till egna medel baserade på punktskatter på tobak kompletterar den kommande omarbetningen av direktivet om punktskatter på tobak, som syftar till att införa EU-minimipunktskatter och vissa kategorier av traditionella tobaksvaror för att säkerställa lika villkor på den inre marknaden.

Justeringar av befintliga egna medel

Riktade justeringar av befintliga egna medel föreslås för att bevara EU-budgetens intäktsbas. Traditionella egna medel, som huvudsakligen utgörs av tullar, uppbärs av medlemsstaterna för unionens räkning. Dessutom föreslås en höjning av uttagssatsen för egna medel som baseras på plastförpackningsavfall som inte materialåtervinns, vilken infördes i början av den nuvarande budgetramen, för att ta hänsyn till inflationsutvecklingen.

Övriga inkomster

EU-budgeten kan också finansieras med övriga inkomster. Övriga inkomster kompletterar egna medel. De går direkt till EU-budgeten, vilket minskar trycket på medlemsstaternas nationella bidrag. Ytterligare övriga inkomster kan genereras, till exempel genom att höja nivån på den befintliga Etias-avgiften för att anpassa den till andra jurisdiktioner. Kommissionen kommer också att fortsätta att arbeta för att införa nya avgifter kopplade till unionens politik.

7.SLUTSATS

Förhandlingarna om den fleråriga budgetramen 2028–2034 är ett tillfälle för unionen att visa enighet och att förse unionen med de medel som krävs för att uppnå de gemensamma målen. 

Kommissionen föreslår en ambitiös, flexibel och framåtblickande långtidsbudget för EU. Den bygger på den nuvarande ramens styrkor och grundläggande principer, samtidigt som den görs mer enkel, flexibel och verkningsfull. Gradvisa ändringar räcker inte för att lösa den komplexa budgetekvationen, då unionen förväntas uppnå ambitiösa resultat samtidigt som den fullgör sina ekonomiska åtaganden inom ramen för NextGenerationEU. Detta kräver djärvhet, för att säkerställa att varje euro används för att driva Europa framåt.

Robust styrning, öppenhet och stark politisk tillsyn är avgörande för varje del av dessa förslag. Kommissionen kommer att samarbeta nära med Europaparlamentet och rådet för att i god tid få till stånd en ambitiös och balanserad överenskommelse om nästa fleråriga budgetram och om sektorsprogrammen. I egenskap av budgetmyndighet kommer Europaparlamentet och rådet att styra långtidsbudgeten och säkerställa att den förblir helt anpassad till våra gemensamma prioriteringar under hela sin löptid.

Ett mer oberoende Europa måste vara redo att ta sitt öde i egna händer. Unionen kan inte enbart förlita sig på andra för att försvara sina intressen och värden. Vi måste därför använda alla tillgängliga verktyg för att genomföra vår gemensamma agenda och förverkliga våra ambitioner. EU-budgeten har det som krävs för att möjliggöra investeringar och reformer som är avgörande för unionens framtida välstånd, sammanhållning, säkerhet och hållbarhet.

Det är dags att arbeta tillsammans för att uppnå detta.

Bilaga. Den fleråriga budgetramen 2028–2034 – tabeller

(1)

  EU:s nästa långtidsbudget – genomföra EU-finansiering med EU:s medlemsländer och regioner

(2)

  EU:s medborgarpanel om den nya EU-budgeten

(3)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092 av den 16 december 2020 om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten.

(4)

Draghi, M. (2024) A competitiveness strategy for Europe .

(5)

Letta, E. (2024) Much more than a market More than a market .

(6)

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, En konkurrenskraftskompass för EU, COM(2025) 30 final.

(7)

Med stöd från innovationsfonden inräknat omfattar Europeiska konkurrenskraftsfonden och Horisont Europa tillsammans 450,8 miljarder euro.

(8)

Rådets förordning (EU) 2025/1106 av den 27 maj 2025 om inrättande av instrumentet säkerhetsaktion för Europa (Safe) genom förstärkning av europeisk försvarsindustri.

(9)

I enlighet med rådets beslut (Gusp) 2021/509.

(10)

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: Den inre marknaden: vår europeiska hemmamarknad i en osäker värld, COM(2025) 500 final.

(11)

Rådets förordning (EG) nr 1257/96 av den 20 juni 1996 om humanitärt bistånd.

(12)

Rådets beslut (EU) 2021/1764 av den 5 oktober 2021 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen, inbegripet förbindelserna mellan Europeiska unionen, å ena sidan, och Grönland och Konungariket Danmark, å andra sidan (Beslutet om ULT, inbegripet Grönland) (EUT L 355, 7.10.2021, s. 6, ELI:  http://data.europa.eu/eli/dec/2021/1764/oj ). 2021/1764

(13)

Gemensamt meddelande till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om EU:s strategi för en beredskapsunion (JOIN(2025) 130 final).

(14)

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om ProtectEU: Europeisk strategi för inre säkerhet (COM(2025) 148 final).

(15)

Niinistö, S. (2024) Safer together – Strengthening Europe’s civilian and military preparedness and readiness .

(16)

SWD(2023) 336 final.

(17)

Kommissionen kommer i god tid att föreslå en ändring av budgetförordningen för att förlänga behandlingen av negativa inkomster enligt artikel 48.2 till efter 2027.

(18)

Detta betonades av Europeiska revisionsrätten i dess årsrapporter om genomförandet av EU:s budget för budgetåret 2022 och om den verksamhet som finansieras genom nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden (EUF) för budgetåret 2022 .

(19)

Europeiska revisionsrätten, Review 03/2025 Opportunities for the post-2027 Multiannual Financial Framework.