EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 9.9.2025

COM(2025) 464 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om framstegen mot att uppnå målen i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/792 av den 29 februari 2024 om inrättande av Ukrainafaciliteten

Ukrainafaciliteten (faciliteten), som inrättades genom förordning (EU) 2024/792, är ett centralt instrument i Europeiska unionens strategi för att hantera de omfattande och komplexa utmaningar som Ukraina står inför i kölvattnet av Rysslands fortsatta anfallskrig. Genom att samla EU:s budgetstöd till Ukraina i en enda stödmekanism syftar faciliteten till att tillhandahålla 50 miljarder euro i sammanhängande, förutsägbar och flexibel finansiering till Ukraina under 2024–2027. Faciliteten har som mål att stödja Ukrainas finansieringsbehov och återuppbyggnad, mobilisera investeringar och främja de reformer som krävs för att bli medlem i EU.

Faciliteten representerar ett grundläggande åtagande hos EU att stärka Ukrainas motståndskraft och försvar mot externa hot, främja dess återhämtning och underlätta dess väg mot en hållbar utveckling och EU-medlemskap. Faciliteten utgör också en strategisk investering i ett starkt och ekonomiskt livskraftigt Ukraina, vilket är avgörande för EU:s stabilitet och för att motverka Rysslands destabiliserande inflytande.

Faciliteten är ett instrument som omfattar tre huvudpelare.

·Pelare I: Ukrainaplanen går igenom Ukrainas vision för återhämtning, återuppbyggnad och modernisering, och de reformer som planeras som en del av landets EU-anslutningsprocess från 2024–2027. Enligt planen ska upp till 38,3 miljarder euro i lån och bidrag göras tillgängliga för Ukraina när landet har uppfyllt de villkor som EU och Ukraina har kommit överens om.

·Pelare II: Investeringsramen för Ukraina stöder offentliga investeringar, direkta transaktioner från den privata sektorn och förmedlad aktiehandel. Detta gör det möjligt för EU-baserade privata företag att spela en central roll för investeringar i återuppbyggnaden av Ukrainas infrastruktur, energisektor och viktiga industrier. Dessa investeringar kommer att hjälpa Ukraina att återuppbygga en modern och resilient ekonomi samtidigt som de genererar ekonomiska fördelar för EU-baserade företag.

·Pelare III: Den tredje pelaren fokuserar på att tillhandahålla tekniskt bistånd och stödåtgärder för att underlätta Ukrainas anpassning till EU:s lagar och förordningar. Detta inkluderar kapacitetsuppbyggande initiativ (inklusive civilsamhälle samt lokala och regionala myndigheter) och stöd till Ukraina för att genomföra de reformer som är nödvändiga för EU-medlemskap.

Ett år efter facilitetens inrättande utvärderar denna rapport i detalj de framsteg som gjorts inom var och en av de tre pelarna. Den beskriver de framsteg som gjorts mot att nå de mål som ingår i förordningen om Ukrainafaciliteten och ger exempel på viktiga prestationer. Den går även igenom det hanterings- och kontrollsystem som Ukraina upprättat, samt åtgärderna för att säkerställa skydd av EU:s ekonomiska intressen och den första dialogen om Ukrainafaciliteten som hölls med Europaparlamentet.

Faciliteten har trots att den fortfarande är i ett tidigt skede redan visat sin förmåga att leverera avgörande stöd till Ukraina, samtidigt som den främjar reformer och investeringar som kommer att bidra till Ukrainas återhämtning, återuppbyggnad och modernisering. Den är fortfarande det huvudsakliga verktyg genom vilket EU kan stödja landet på medellång sikt och bidra till den ekonomiska återuppbyggnaden och anpassningen till EU, två ömsesidigt stärkande faktorer. Genomförandet under 2024 bekräftar EU:s och Ukrainas åtagande att följa denna väg.

Under dess första år har faciliteten genererat 19,6 miljarder euro i stöd till Ukraina, varav 16,1 miljarder euro genom Ukrainaplanen. Faciliteten har också bidragit till en av de största utländska investeringarna i Ukraina sedan det blev självständigt, en investering som syftar till att modernisera och utöka Ukrainas telekominfrastruktur.

Genomförandet av investeringsramen för Ukraina fortskrider också anmärkningsvärt snabbt. Kommissionen tillkännagav 1,4 miljarder euro i bidrag i EU-garantier samt bidrag med samarbetande finansinstitut, med potential att frigöra 6 miljarder euro i investeringar inom återuppbyggnads- och moderniseringsområden som energi och kommunal infrastruktur. Ett flertal insatser har redan genomförts i Ukraina sedan dessa avtal slöts. Under Pelare III upprättades och genomfördes anslaget för tekniskt samarbete för Ukraina 2024 utan problem.

2 a Pelare I - Ukrainaplanen

Facilitetens första pelare går igenom Ukrainaplanens reform- och investeringsstrategi för landet 2024–2027. Planen beskriver regeringens vision för återuppbyggnad, modernisering och reformer inom sektorerna med störst potential för tillväxt som en del av landets anslutningsprocess till EU. Planen togs fram av Ukrainas regering efter samråd med parlamentet Verkhovna Rada och det ukrainska civilsamhället och överlämnades till kommissionen den 20 mars 2024. Efter att ha bedömts positivt av kommissionen 1 antog rådet ett genomförandebeslut den 14 maj 2024 2 .

Planen arbetar med förbättringar i offentlig förvaltning med tonvikt på god förvaltning, den gröna omställningen, efterlevnad av rättsstatsprincipen samt kampen mot korruption och bedrägeri. I planen anges reformer som omfattar 15 områden, däribland energi, jordbruk, transport, den gröna och den digitala omställningen, humankapital samt statsägda företag, företagsklimatet, de offentliga finanserna och decentralisering.

Bild 1: Ukrainaplanens kapitel

Rådets genomförandebeslut efter att ha godkänt kommissionens positiva bedömning av Ukrainaplanen fastställde en tidsplan med villkor (dvs. kvalitativa och kvantitativa indikatorer) som ska uppfyllas av Ukraina för varje kvartal fram till fjärde kvartalet 2027. Dessa villkor baseras på de framsteg som gjorts vad gäller de investeringar och reformer som Ukraina föreslog i planen.

Kommissionen bedömde att Ukrainaplanens reformer och investeringar har betydande potential att öka tillväxten, upprätthålla makroekonomisk stabilitet, förbättra den finanspolitiska situationen och stärka Ukrainas väg mot EU-medlemskap. När planen utvärderades i april 2024 uppskattades att Ukrainas BNP skulle öka med 6,2 % till 2027 och med 14,2 % till 2040 om alla föreslagna reformer och investeringar genomförs fullt ut. Genomförandet av planen skulle också kunna leda till en skuldminskning på cirka 10 procentenheter av BNP år 2033 jämfört med ett scenario utan faciliteten.

Inom ramen för pelare I i faciliteten anslås upp till 38,3 miljarder euro i lån och bidrag (enligt figur 2 nedan) för att hjälpa Ukraina att minska det finanspolitiska underskottet och stödja genomförandet av reformer och investeringar.

Alla bidrag från faciliteten förutsätter att Ukraina fortsätter att upprätthålla och respektera gällande demokratiska mekanismer, däribland ett parlamentariskt flerpartisystem och rättsstatens principer, och att garantera respekt för mänskliga rättigheter, däribland minoriteters rättigheter.

Bild 2: Pelare I i Ukrainafaciliteten – Vägledande åtaganden per år i miljarder euro

Bidrag enligt pelare I i faciliteten

Ukrainaplanen beskriver 69 reformer och 10 investeringssteg, eller indikatorer, uppdelade i 146 kvalitativa och kvantitativa steg (fördelningen av reformer per år illustreras i figur 3). Med hänsyn till Ukrainas makroekonomiska situation och skuldhållbarhet tidigareläggs Ukrainaplanens finansiering under det första och det andra genomförandeåret. Denna tidigareläggning återspeglas också i det antal reformer som ska genomföras.

Figur 3: Betalningsprofil: Reformer och investeringar över tid

Den 20 mars 2024 betalade kommissionen ut de första 4,5 miljarderna euro i exceptionell bryggfinansiering för att ge Ukraina nödvändig likviditet. Ett andra bidrag på 1,5 miljarder euro i exceptionell bryggfinansiering utbetalades den 24 april. Detta följde på kommissionens bedömning att de politiska villkor som angavs i det samförståndsavtal som undertecknades av Ukraina och kommissionen den 13 mars hade uppfyllts. Kommissionen bedömde även att effektiva demokratiska mekanismer hade upprätthållits i enlighet med avtalet. Bryggfinansieringen omfattade fem politiska villkor som överenskommits i avtalet, och som även ingick i den Ukrainaplan som Ukraina lämnat in till kommissionen.

1.Inrätta en urvalskommission som ska genomföra en uttagning till Högsta rättsskipningsrådets tjänst för disciplinära inspektörer.

2.Anta en handlingsplan som hanterar de risker som identifierats i den nationella riskbedömningen.

3.Upprätta en nationell intäktsstrategi för 2024–2030.

4.Upprätta förfaranden för anslag av medel från statsbudgeten för inrättande av industriparker.

5.Genomföra automatisk dataöverföring mellan det statliga landregistret och det statliga registret över äganderätt för fastigheter.

Den 27 juni betalade kommissionen ut 1,9 miljarder euro i förfinansiering, vilket motsvarade 7 % av det lånestöd som Ukraina var berättigat till för genomförandet av planen. För att genomföra utbetalningen ratificerades ett ramavtal av Verkhovna Rada den 6 juni som undertecknades av Ukrainas president den 19 juni, och ett låneavtal undertecknades den 24 juni.

Efter att betalningsansökan inkommit från Ukraina den 9 juli och bedömts positivt av kommissionen den 18 juli, liksom av rådet den 6 augusti, betalades den första delen av Ukrainaplanen på nästan 4,2 miljarder euro ut den 13 augusti. Av det totala beloppet tillhandahölls 1,5 miljarder euro i form av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd och över 2,6 miljarder euro betalades ut i form av lån. Kommissionen bedömde att regeringen hade uppfyllt de nio reformindikatorerna eller stegen kopplade till den första planerade utbetalningen 3 .

Dessa nio steg genomfördes under andra kvartalet 2024:

Förvaltning av de offentliga finanserna 

1.Planen för digitalisering av den statliga tullförvaltningen antogs.

2.Budgeten för 2025–2027 godkändes.

3.Handlingsplanen för genomförandet av färdplanen för reform av offentlig förvaltning antogs.

Kampen mot korruption och penningtvätt

4.En ny chef för den nationella myndigheten för korruptionsbekämpning utsågs.

Förvaltning av offentliga tillgångar och företagsklimat

5.Lagstiftning som förbättrar standarder för företagsstyrning av statligt ägda företag, med hänsyn till internationella standarder, trädde i kraft.

6.Lagen om översyn av den rättsliga grunden för Ukrainas byrå för ekonomisk säkerhet trädde i kraft.

Energi- och jordbrukssektorn

7.Den integrerade nationella energi- och klimatplanen antogs.

8.Strategin för termisk renovering av byggnader fram till 2050 antogs.

9.Handlingsplanen och det strategiska dokumentet om åtgärder mot minor för perioden fram till 2033 antogs.

Efter kommissionens och rådets godkännande 4 av Ukrainas betalningsansökan den 10 oktober antogs rådets genomförandebeslut. Detta möjliggjorde utförandet av Ukrainaplanens andra utbetalning på nästan 4,1 miljarder euro den 18 december. Av detta belopp tillhandahölls 1,5 miljarder euro i form av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd och över 2,5 miljarder euro tillhandahölls i form av lån.

Ukraina fick kommissionens godkännande eftersom det uppfyllt de nödvändiga nio stegen tredje kvartalet 2024.

Kampen mot korruption och penningtvätt

1.Personalstyrkan vid den specialiserade åklagarmyndigheten för korruptionsbekämpning ökades.

2.Strafflagen och straffprocesslagen ändrades.

3.Handlingsplanen för genomförandet av strategin för återvinning av tillgångar för perioden 2023–2027 antogs.

Humankapital

4.Ukrainas demografiska strategi för perioden fram till 2040 antogs.

Företagsklimat och regionalpolitik

5.Handlingsplanen för avreglering och förbättring av företagsklimatet antogs.

6.Den statliga strategin för regional utveckling för perioden 2021–2027 ändrades.

Energisektor och miljö

7.Sekundärlagstiftningen till lagen om förordningen om integritet och öppenhet på grossistmarknaderna för energi (Remit) trädde i kraft.

8.Lagstiftningen om att förebygga, minska och begränsa industriföroreningar trädde i kraft.

9.Ett konceptdokument som definierar omfattningen av avsteg från reglerna om miljökonsekvensbedömning och strategisk miljöbedömning togs fram.

2.a.i Mottagare av stöd enligt Ukrainaplanen

Artikel 27 i förordningen om Ukrainafaciliteten föreskriver att Ukraina ska offentliggöra aktuella uppgifter om personer och enheter, inbegripet entreprenörer, som mottar belopp som kumulativt överstiger motsvarande 100 000 euro kumulativt under en fyraårsperiod för genomförandet av reformer och investeringar som anges i Ukrainaplanen.

Ukraina ska offentliggöra denna information i maskinläsbart format på en webbplats, ordnad efter totala medel som mottagits, med vederbörlig hänsyn till konfidentialitet och säkerhet, särskilt skyddet av personuppgifter. För juridiska personer ska denna information inkludera fullständigt officiellt namn samt registreringsnummer för mervärdesskatt eller skatteregistreringsnummer eller annan unik nationell identifieringsbeteckning.

För fysiska personer offentliggörs mottagarens för- och efternamn. För att säkerställa skyddet av EU:s ekonomiska intressen i linje med artikel 35 i förordningen om Ukrainafaciliteten krävs dessutom att Ukraina säkerställer insamling av och tillgång till tillräckliga uppgifter om personer och enheter som mottar finansiering, inbegripet uppgifter om verkligt huvudmannaskap. Detta är i enlighet med EU:s dataskyddsprinciper och tillämpliga dataskyddsregler. Detta krav inkluderar särskilt information om relevanta (under)leverantörer och deras verkliga huvudmän.

Ukraina har arbetat aktivt med öppenhet, införlivat krav på datainsamling i den nationella rättsliga ramen och involverat alla relevanta myndigheter för att säkerställa helomfattande datainsamling om slutmottagare. Ukraina arbetar med att sammanställa denna information i en konsoliderad databas. En lista över slutmottagare som erhåller mer än 100 000 euro har publicerats på ukrainska ekonomiministeriets webbplats 5 .

Ukraina är skyldigt att följa artikel 11 i förordningen om Ukrainafaciliteten angående personers och enheters stödberättigande och varors och materiels ursprung vid offentlig upphandling inom ramen för faciliteten. Dessa krav är integrerade i ramavtalet mellan EU och Ukraina om särskilda arrangemang för genomförandet av unionsfinansieringen inom ramen för Ukrainafaciliteten. I enlighet med dessa krav håller Ukraina på att inrätta ett system för övervakning och kontroll för investeringar inom pelare I för att säkerställa att kraven följs och för att registrera och rapportera all upphandling som utnyttjar undantagen enligt artikel 11 i förordningen om Ukrainafaciliteten. Under 2024 behövde kommissionen inte utvärdera några frågor gällande offentlig upphandling.

2.b    Pelare II: Investeringsramen för Ukraina

Investeringsramen för Ukraina är EU:s huvudsakliga verktyg för att främja Ukrainas återhämtning, återuppbyggnad och modernisering. Med hjälp av 9,3 miljarder euro, inklusive 7,8 miljarder euro i garantier och 1,5 miljarder euro i blandfinansiering, syftar den till att frigöra upp till 40 miljarder euro i investeringar, vilket gör EU centralt för den internationella målsättningen om att återuppbygga Ukraina.

EU-garantier spelar en avgörande roll för att minska riskerna i både offentliga och privata investeringar, vilket är avgörande för Ukrainas återhämtning. Genom att minska finansiella risker uppmuntrar dessa garantier till större engagemang från privata investerare, finansinstitut och utvecklingspartner, vilka alla är nödvändiga parter för att återuppbygga Ukrainas ekonomi och infrastruktur efter kriget.

På liknande sätt kombinerar EU:s blandfinansieringsmekanismer bidrag med annan finansiering såsom lån, eget kapital och garantier från finansinstitut, samt kommersiella lån och investeringar. Detta innovativa tillvägagångssätt utnyttjar offentliga medel för att frigöra ytterligare investeringar i den privata sektorn, vilket skapar långtgående utvecklingseffekter. Genom blandfinansiering maximerar EU varje euro som spenderas, vilket möjliggör större och mer effektiva projekt som direkt bidrar till Ukrainas återhämtning och långsiktiga motståndskraft.

Investeringsramen för Ukraina står i centrum för denna insats och är särskilt utformad för att främja återuppbyggandet av Ukrainas kritiska infrastruktur och få fart på dess ekonomi. Nyckelsektorer som energi, industri, skolor, sjukhus och kommunala tjänster är det primära fokuset, med målet att skapa ett mer motståndskraftigt, hållbart och modernt Ukraina. Dessutom tillgodoser investeringsramen även behoven hos småföretag, krigsdrabbade befolkningsgrupper och utsatta grupper så att de mest drabbade samhällena inte kommer efter.

Per den 31 december 2024, tre år efter att Rysslands anfallskrig mot Ukraina inleddes, gör en uppdaterad gemensam snabbedömning av skador och behov (RDNA4) gällande att den totala kostnaden för Ukrainas återuppbyggnad och återhämtning kommer att uppgå till 506 miljarder euro under det kommande decenniet. Denna bedömning understryker den enorma omfattningen av den utmaning som Ukraina står inför när det gäller att återuppbygga sin ekonomi, infrastruktur och sina institutioner.

I detta sammanhang är investeringsramen för Ukraina avgörande för att överbrygga det betydande finansieringsgapet för Ukrainas återuppbyggnad. Den tillhandahåller en strukturerad, samordnad mekanism för att kanalisera ekonomiska resurser till de mest brådskande prioriterade områden som identifierats i Ukrainaplanen. Investeringsramens riktade stöd ser till att Ukraina får de resurser som krävs för att möta de kritiska behoven, samtidigt som den banar väg för långsiktig återhämtning och tillväxt.

Investeringsramen främjar även privata investeringar i Ukrainas återuppbyggnad. Genom att erbjuda verktyg för att minska risker, täcka krigsrisken och mobilisera privat kapital skapar den nya finansieringsmöjligheter för både ukrainska och EU-baserade företag.

Pelare II är nära sammankopplad med Ukrainas reform- och anslutningsväg. De investeringar i Ukrainas ekonomi och infrastruktur som möjliggörs av investeringsramen påskyndar också dess integration i EU:s inre marknad, vilket integrerar Ukraina i den transeuropeiska infrastrukturen för energi och transport, EU:s värdekedjor samt införlivar EU:s standarder och affärspraxis. Genom att förankra Ukrainas ekonomi i EU:s utgör investeringsramen en strategisk motor för att stärka EU:s geopolitiska och ekonomiska ställning.

Investeringsramen fungerar också som en unik samordningsplattform för Ukrainas arkitektur för återhämtning. Den sammanför Ukrainas regering, EU:s medlemsstater och större finansinstitut såsom Europeiska investeringsbanken (EIB), Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD), Världsbanken, medlemsstaternas utvecklingsfinansinstitut etc. för att samordna och leverera en gemensam operativ insats för Ukrainas återhämtnings- och återuppbyggnadsbehov.

Investeringsramen för Ukraina har upprättats på rekordtid. Efter att förordningen om Ukrainafaciliteten trädde i kraft i mars 2024 sammanträdde investeringsramens första styrelse i april samma år och godkände den första uppsättningen investeringsprogram. I juni 2024 tillkännagav kommissionen vid konferensen för Ukrainas återhämtning i Berlin undertecknandet av de första investeringsprogrammen enligt investeringsramen på 1,4 miljarder euro i nya garanti- och bidragsavtal för att stödja Ukrainas återhämtning och återuppbyggnad.

Dessa avtal, som undertecknats med flera genomförandepartner, såsom EBRD, EIB, Internationella finansieringsbolaget (IFC), Kreditanstalt für Wiederaufbau (KfW) och Bank Gospodarstwa Krajowego (BGK), består av 1 miljard euro i EU-lånegarantier och 400 miljoner euro i bidrag. De gynnar privata företag, inklusive små och medelstora företag, kommuner samt ukrainska statligt ägda företag. Insatserna stöder prioriterade sektorer som energi, transport, kommunal infrastruktur, tillgång till finansiering samt krigsdrabbade företag och har som målsättning att frigöra investeringar på 6 miljarder euro.

Tack vare garantierna inom investeringsramen för Ukraina, som var avgörande för att minska investeringsriskerna, har många av åtgärderna redan genomförts i Ukraina under 2024.

·En av de största utländska investeringarna i Ukraina sedan självständigheten. Förvärvet av två telekomoperatörer (Lifecell och Datagroup Volia) av en fransk investerare ger upphov till en ledande integrerad operatör med en robust investeringsplan för telekommunikationsinfrastruktur och förbättring av den digitala konnektiviteten. Denna transaktion medfinansierades av Internationella finansieringsbolaget med hjälp av garantier från investeringsramen för Ukraina.

·En banbrytande nyetableringsinvestering (direktinvestering i utlandet) i förnybar energi, medfinansiering av byggandet av en ny vindkraftspark i Volynregionen med en kapacitet på 147 MW som medfinansieras av EBRD och IFC med garantier från EU.

·Ett nödlån till staden Kiev, som frigjordes genom investeringsramens garanti, vilket möjliggjorde likviditetsstöd i nödfall till den kommunala fjärrvärmen för att säkerställa oavbruten värmeförsörjning under vintern 2024/2025 genom att ett lån från EBRD kunde garanteras.

·Ett nytt EBRD-lån till Nova Poshta som frigjorts genom investeringsramens garanti för att finansiera utbyggnaden och moderniseringen av dess nätverk av paketterminaler och filialer tillsammans med åtgärder med stark social inverkan, byggandet av över 600 skyddsrum och genomförandet av program för att skapa arbetstillfällen för krigsveteraner och utsatta kvinnor.

I kölvattnet av detta lanserades i september 2024 inom investeringsramen en ny ansökningsomgång för offentlig investering, direkta transaktioner från den privata sektorn och förmedlad aktiehandel med ett vägledande anslag på 2,75 miljarder euro. Ansökningsomgången kommer att vara öppen i minst ett år med mellanliggande tidsgränser.

Åtgärder inom ramen för pelare II har genomförts i enlighet med de principer för anskaffning och upphandling som anges i artikel 11 i förordning (EU) 2024/792. Garantiavtal och blandfinansieringsinsatser undertecknades i juni 2024 och infördes som brådskande åtgärder för att hantera de omedelbara behoven av återuppbyggnad och återställning, särskilt inom energisektorn.

2.c    Pelare III

Pelare III: fokuserar på att tillhandahålla tekniskt bistånd och stödåtgärder för att underlätta Ukrainas anpassning till EU:s lagar och förordningar. Den finansierar tekniskt samarbete som genomförs under flera år såsom kapacitetsuppbyggnad i samarbete med arbetsmarknadens parter, organisationer i det civila samhället samt lokala och regionala myndigheter, samt bistånd till Ukraina för att genomföra de reformer som krävs för EU-anslutning och för att säkerställa ett effektivt utnyttjande av ekonomiskt bistånd.

Pelare III finansierar även räntesubventioner för kostnaderna för lån som beviljats enligt pelare I i faciliteten och enligt tidigare makroekonomiskt stöd. Dessutom finansierar den arbetet Ukrainafacilitetens revisionskommitté och stöder andra initiativ som syftar till att bemöta rysk aggression mot Ukraina, inklusive tillämpningen av internationell rätt i samband med brott som begåtts av Ryssland på Ukrainas territorium.

2024 antogs det första årliga arbetsprogrammet inom ramen för facilitetens tredje pelare, vilket mobiliserade mer än 488 miljoner euro.

2.c.i Genomförande av anslaget för tekniskt samarbete

Åtgärden Anslag för tekniskt samarbete med Ukraina 2024 (det tekniska anslaget) med en budget på cirka 248 miljoner euro är utformad för att underlätta Ukrainas gradvisa anpassning till EU:s regelverk inför ett framtida EU-medlemskap och för att stödja genomförandet av Ukrainaplanen. Samtidigt stärker den Ukrainas motståndskraft och förmåga att hantera de förödande effekterna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

Det tekniska anslaget 2024 är ett flexibelt och anpassningsbart verktyg som levererar skräddarsytt stöd som motsvarar Ukrainas föränderliga behov. Det främjar även strategisk kommunikation, offentlig diplomati och engagemang med civilsamhället och kulturella aktörer, vilket är avgörande för att stärka positiv synlighet för EU i Ukraina.

I november 2024 ökades budgeten för det tekniska anslaget med 105 miljoner euro, tack vare 103 miljoner euro i vinst från immobiliserade ryska tillgångar och ett ytterligare bidrag på 2 miljoner euro från Danmark. Denna ändring stärkte avsevärt facilitetens kapacitet att stödja prioriteringar såsom återställandet av kritisk energiinfrastruktur.

Genomförandet av det tekniska anslaget 2024 är i full gång med över 136 miljoner euro, motsvarande mer än 50 % av den totala budgeten, redan avtalat för 2024. Dessa medel är inriktade på viktiga prioriteringar: energiresiliens, decentralisering och stöd för Ukrainas anslutningsprocess till EU.

·Inom energisektorn bidrar EU till Ukrainas energiresiliens genom stöd till Energistödsfonden för Ukraina, som förvaltas av energigemenskapens sekretariat. Denna fond underlättar leverans av nödutrustning och viktiga förnödenheter för att stabilisera Ukrainas energisystem.

·När det gäller decentraliseringsreformen går nästa fas av Team Europes flaggskeppsinitiativ ”U-LEAD with Europe”, som medfinansieras av Tyskland och Danmark, framåt. Målet är att stödja transparent och ansvarsfull samhällsstyrning på lokal och regional nivå och direkt bidra till Ukrainas återuppbyggnad.

·För att ytterligare stödja ansträngningarna för anslutning till EU stärker det nyligen lanserade Team Europe-initiativet ”Ukraina2EU”, EU:s stödprogram för integration av Ukraina (medfinansierat av Danmark och Litauen) kapaciteten hos viktiga ukrainska institutioner. Detta inkluderar stöd till det ukrainska parlamentet, översättningen av EU:s regelverk, strategisk kommunikation samt samordning av den övergripande anslutningsprocessen.

Åtgärder inom ramen för pelare III har genomförts i enlighet med de principer för anskaffning och upphandling som anges i artikel 11 i förordning (EU) 2024/792, med prioritet för berättigade länder. Undantag har tillämpats i enlighet med rättsliga bestämmelser, särskilt i syfte att hantera akuta behov av kritisk energiutrustning, kompatibilitetskrav för Ukrainas befintliga system och krissituationer på fältet.

2.c.ii Bidrag till mekanismer för ansvarsskyldighet samt finansiering av revisionskommittén

Rysslands anfallskrig mot Ukraina har lett till omfattande död, lidande och förödelse över hela landet. Den 14 november 2022 antog Förenta Nationernas generalförsamling en resolution där man erkände behovet av att inrätta en internationell mekanism för ersättning för skada eller förlust till följd av Rysslands folkrättsstridiga handlingar mot Ukraina. EU har lett internationella insatser för att hålla Ryssland ansvarigt och anslöt sig till registret över skadorna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina i maj 2023. I juli 2024 blev EU fullvärdig medlem. För närvarande är 43 stater samt EU med i registret.

År 2024 bidrog EU med cirka 846 000 euro till det utvidgade delavtalet om registret över skadorna som Rysslands anfallskrig mot Ukraina, och säkerställde därmed EU:s efterlevnad av sina ekonomiska skyldigheter som medlem i delavtalet.

Registret hanterar berättigade anspråk för skada, förlust eller personskada som orsakats alla berörda fysiska och juridiska personer samt staten Ukraina, och fungerar som en säker digital plattform för insamling och behandling av bevis. Det är tänkt att bli en del av en framtida skadeståndskommission som ska bedöma skadestånd och fastställa ersättning. Detta initiativ är ett viktigt steg för att säkerställa att Ryssland fullt ut tar ansvar för sina handlingar.

Totalt 44 skadeanmälningsblanketter planeras för att täcka olika typer av skador inklusive egendomsförstörelse, personskada och tvångsförflyttning. I slutet av 2024 hade registret mottagit över 13 000 skadeståndsanspråk och registrerat 832 beslut angående förstörelse av bostadsfastigheter, med ett genomsnittligt anspråksbelopp på 54 000 euro. Arbetet med att utöka skadeanmälningsprocessen fortsätter.

Ukrainafacilitetens revisionskommitté inrättades i juni 2024 genom ett genomförandebeslut från kommissionen, vilket också fastställde dess mandatperiod (fram till den 30 juni 2028) och definierade dess uppdrag, sammansättning, utnämning av ledamöter och ordförande, dess sekretariat och uppgifter. Omkring 11 miljoner euro tillhandahölls inom ramen för Ukrainafaciliteten för att främja denna åtgärd.

Revisionskommitténs huvuduppgift är att övervaka den öppna och effektiva användningen av upp till 50 miljarder euro i ekonomiskt bistånd från EU till Ukraina mellan 2024 och 2027. Dess uppdrag består särskilt i att bedöma om Ukrainas offentliga sektors förvaltnings- och kontrollsystem säkerställer att EU-medel används i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning, i fråga om till exempel effektivitet, sparsamhet, produktivitet och öppenhet, samtidigt som bedrägerier, korruption, intressekonflikter och andra oriktigheter förhindras.

Revisionskommittén har sitt säte i Bryssel med ett särskilt sekretariat i Kiev. Efter en inbjudan att anmäla intresse utsågs tre oberoende ledamöter till revisionskommittén 2024, alla EU-medborgare med betydande erfarenhet av revision och bedrägeribekämpning.

2.c.iiii Lånekostnad och kvarstående kostnader

I juni 2024 togs ett finansieringsbeslut för att täcka de årliga kvarstående kostnaderna kopplade till lånen inom ramen för EU:s exceptionella makroekonomiska stöd som tillhandahölls 2022 (MFA1 och MFA2) och för att bidra till de avsättningar som betalats in i den gemensamma avsättningsfonden för sådana lån, till en summa av över 227 miljoner euro.

EU:s exceptionella makroekonomiska stöd på 6 miljarder euro som utbetalades i augusti 2022 (MFA1) och mellan oktober och december 2022 (MFA2) tillhandahöll snabbt och brådskande stöd till den ukrainska budgeten. EU kan bära räntekostnaden genom att bevilja en räntesubvention för sådana lån.

I februari 2024 lämnade Ukraina in en formell begäran om att erhålla räntesubvention för de avgifter som förföll under 2024. Kraven som låg till grund för utbetalningen av delbetalningarna inom ramen för EU:s exceptionella makroekonomiska stöd ansågs uppfyllda under 2022.

3.a    Framsteg när det gäller målen för Ukrainafaciliteten

I förordningen om Ukrainafaciliteten fastställs tre strategiska mål inriktade på små och medelstora företag, den gröna omställningen och kommuner – tre dimensioner som är avgörande för Ukrainas återhämtning, återuppbyggnad och långsiktiga modernisering.

3.a.i Stöd till små och medelstora företag (artikel 28.6)

Små och medelstora företag utgör ryggraden i Ukrainas ekonomi och spelar en avgörande roll för att främja ekonomisk resiliens, innovation och skapande av jobb. I beaktande av detta kräver förordningen om Ukrainafaciliteten att minst 15 % av EU:s garantier ger stöd åt mikro-, små- och medelstora företag, inklusive nystartade företag.

Under 2024 gjorde EU betydande framsteg mot detta mål. Två avtal skrevs under som säkrar upp till 290 miljoner euro i EU-garantier, med särskilt fokus på utlåning till mikro- och medelstora företag. Dessutom mobiliserades 20 miljoner euro genom blandfinansieringsbidrag. Dessa initiativ är utformade för att frigöra finansiering för småföretag och stödja krigsdrabbade företag så att de kan fortsätta att verka och bidra till ekonomin.

Med utgångspunkt i detta kommer EU att lansera en skräddarsydd ansökningsomgång för förslag under 2025 för att ge ytterligare riktat stöd till små och medelstora företag som kanaliseras via banker och finansiella intermediärer. I denna insats prioriteras tillgång till finansiering för småföretag, och Ukrainas privata sektor stärks under denna kritiska fas av återuppbyggnaden.

3.a.ii Att främja den gröna omställningen (artikel 28.9)

Faciliteten är samstämmig med målen i den europeiska gröna given och stöder Ukrainas övergång till en klimatneutral, klimatresilient och miljömässigt hållbar ekonomi. Pelare I i faciliteten förväntas följa principerna om att ”inte orsaka betydande skada”, i den utsträckning det är möjligt i samband med krig eller återhämtning och återuppbyggnad efter krig. Minst 20 % av investeringarna som görs inom Ukrainaplanen och investeringsramen för Ukraina förväntas bidra till begränsning av och anpassning till klimatförändringar, miljöskydd inklusive bevarande av biologisk mångfald samt den gröna omställningen i stort.

Enligt Ukrainaplanen förväntas minst 80 % av investeringarna i transportinfrastruktur och minst 60 % i energiinfrastruktur främja gröna mål. De flesta investeringar som är relaterade till den gröna omställningen under pelare I planeras att genomföras senast fjärde kvartalet 2027. Utvärderingen av huruvida målet för den gröna omställningen har uppnåtts kommer att göras i samband med den slutliga utbetalningsansökan som ska lämnas in i slutet av 2027.

Dessutom förväntas de första åtgärderna under pelare II, som avtal skrevs om i mitten av 2024, också bidra avsevärt. Det är insatser inom investeringsramen för Ukraina som är inriktade på återuppbyggnad och uppgradering av samhällsviktiga tjänster såsom vatten- och elinfrastruktur.

3.a.iii Kommuner (artikel 16.4)

Ett belopp motsvarande minst 20 % av det icke återbetalningspliktiga stödet enligt pelare I måste anslås till lokala eller regionala myndigheter. Detta kommer att utvärderas på grundval av rapporter från finansdepartementet som styrker att minst detta belopp har anslagits i den nationella budgeten för sådana behov, i linje med en metod som ska utarbetas av Ukraina och godkännas av kommissionen. Den första kontrollen av detta krav kommer att ske som en del av den nionde betalningsansökan enligt Ukrainaplanen, som förväntas inkomma efter andra kvartalet 2026, och då kommer man att kontrollera om ett belopp på minst 5 % har anslagits. Vid den slutliga betalningsansökan för Ukrainaplanen, som ska vara klar senast i slutet av fjärde kvartalet 2027, kommer måluppfyllelsen som helhet att bedömas.

3.b Bidrag till Ukrainas anslutningsprocess

Faciliteten kopplar ekonomiskt stöd till Ukraina till en ambitiös agenda för tillväxtreform som syftar till att underlätta strukturomvandling samtidigt som den stöder Ukrainas väg mot medlemskap i EU. Ukrainaplanen utgör kärnan i facilitetens främjande av Ukrainas ekonomiska återhämtning, återuppbyggnad och modernisering samtidigt som den främjar anpassningen till EU:s regelverk.

För att säkerställa meningsfulla framsteg har specifika moment identifierats i planen, av vilka många är nära kopplade till EU:s regelverk inom viktiga prioriterade områden. Dessa moment omfattar en rad viktiga åtgärder för att föra Ukraina närmare EU:s regelverk på kort sikt, inklusive antagandet av lagstiftning som främjar tillämpningen av regelverket, genomförandet av EU:s rekommendationer och antagandet av EU-standarder inom olika sektorer. Även om genomförandet av Ukrainaplanen stöder Ukrainas anpassning till EU:s regelverk förblir genomförandet av reformer inom ramen för faciliteten separat från och påverkar inte bedömningen av anpassningen till EU:s regelverk inom ramen för den pågående anslutningsprocessen.

Totalt sett har fyra steg (cirka 22 % av stegen) som också bidrar till anpassningen till EU:s regelverk slutförts i samband med de två delbetalningar som utvärderades 2024 (se tabell 1 nedan). De berörda sektorerna inkluderar decentralisering, energi och miljö.

Tabell 1: Steg i Ukrainaplanen med hänvisning till EU:s regelverk som slutfördes under 2024

Löpnummer	Reform	Stegets namn	Delbetalning
9.5	Reform 3: Utveckling och genomförande av regionalpolitik	Antagande av resolutioner om ändring av den statliga strategin för regional utveckling för perioden 2021–2027	Tredje kvartalet 2024
10.8	Reform 3: Reform av elmarknaden	Ikraftträdande av sekundärlagstiftningen till lagen om förordningen om integritet och öppenhet på grossistmarknaderna för energi (Remit)	Tredje kvartalet 2024
15.1	Reform 1: Förebygga, minska och begränsa industriföroreningar	Ikraftträdande av lagstiftningen om att förebygga, minska och begränsa industriföroreningar med partiell tillämpning av bestämmelserna	Tredje kvartalet 2024
15.10	Reform 5: Miljökonsekvensbedömning (MKB) och strategisk miljöbedömning (SMB)	Utarbetande av ett konceptdokument som definierar omfattningen av avsteg från reglerna om miljökonsekvensbedömning (MKB) och strategisk miljöbedömning (SMB)	Tredje kvartalet 2024

3.c Bidrag till Ukrainas finanspolitiska stabilitet genom budgetstöd

Rysslands fullskaliga invasion har haft en negativ inverkan på den ukrainska ekonomin, som krympte med nästan 30 % 2022. Både inflationen och arbetslösheten ökade avsevärt. Det offentliga underskottet uppgick till närmare 20 % av BNP 2023 på grund av höga försvarsutgifter. På grund av förlorat tillträde till de internationella finansmarknaderna tvingas Ukraina förlita sig på utländskt bistånd. Internationella valutafonden har uppskattat det sammanlagda offentliga underskottet fram till 2027 till 143 miljarder euro.

För att avhjälpa detta tillhandahåller Ukrainaplanen direkt budgetstöd i form av icke återbetalningspliktigt stöd och mycket förmånliga lån. Det totala ekonomiska stödet under pelare I uppgår till 38,3 miljarder euro. Medlen betalas ut det första och andra året av Ukrainaplanens genomförande.

Det direkta budgetstödet hjälper Ukraina att se till att staten fortfarande fungerar och tillhandahålla viktiga offentliga tjänster, vilket är av avgörande betydelse i en tid av växande men otillräckliga inhemska intäkter. Detta stöd säkerställer utbetalning av löner till offentliganställda, pensioner och fortsatta välfärdstjänster som utbildning och hälso- och sjukvård, samtidigt som det bidrar till att upprätthålla makrofinansiell stabilitet genom att minska behovet av inhemsk upplåning.

Ukrainaplanen innehåller åtgärder för att stärka den finanspolitiska förvaltningen, såsom återinförande av en årlig budgetöversyn och effektivisering av offentliga utgifter. Den fokuserar också på att öka mobiliseringen av inhemska intäkter och förvaltningen av statsskulden för att främja långsiktig finansiell hållbarhet. Dessutom hjälper räntesubventionen på lån från EU:s exceptionella makroekonomiska stöd under 2022 Ukraina att bibehålla stabilitet genom att befria landet från upplupna räntebetalningar för det året.

3.d Stöd för att stärka jämställdheten

Genomförandet av faciliteten styrs av principen om jämställdhet och kvinnors egenmakt, såsom anges i förordningen. Denna princip är dock för ny för att det ska gå att uppvisa konkreta exempel på resultat vad gäller den.

Ukrainaplanen erinrar om principerna inkludering, jämställdhet och social sammanhållning som viktiga övergripande områden att ha i åtanke. Den belyser också frågor kopplade till humankapital och företagsklimatet. För att uppfylla stegen i planen antog Ukraina 2024 den nya strategin för demografisk utveckling fram till 2040. Den nya lagen om att förbättra företagsstyrning i statsägda företag och den nationella strategin för åtgärder mot minor fram till 2033 innehåller också åtgärder som främjar jämställdhet.

Investeringsramen för Ukraina genomförs via partnerskap med finansinstitut i enlighet med internationella och åtaganden och EU:s åtaganden för jämställdhet. Stöd för jämställdheten är också en del av investeringsramens strategiska inriktningar.

Inom ramen för pelare III kanaliseras projektbaserat bistånd genom en enda åtgärd som kallas anslag för tekniskt samarbete. Inom ramen för detta tekniska samarbete genomförs projekt som integrerar mål för att stärka jämställdheten och kvinnors egenmakt i enlighet med principen om jämställdhetsintegrering.

3.e Översikt

Trots att den befinner sig i ett tidigt skede av genomförandet har faciliteten redan uppnått betydande resultat på många områden.

·Ökad kapacitet att bekämpa korruption: Som en del av reformerna inom Ukrainaplanen har Ukraina ökat personalen vid den specialiserade åklagarmyndigheten för korruptionsbekämpning (SAPO), samt ändrat strafflagen och straffprocesslagen för att öka effektiviteten i kampen mot korruption. Framför allt blev den rättsliga ramen för strafflindring på grund av medverkan i brottsutredning avsevärt förbättrad.

·Förbättring av standarder för bolagsstyrning: Ukraina har inom ramen för Ukrainaplanen antagit en lag för att förbättra standarderna för bolagsstyrning i statligt ägda företag så att de i större utsträckning följer internationell standard. Den nya lagen fastställer exklusiv befogenhet för de statligt ägda företagens tillsynsråd att utse och avskeda verkställande direktörer samt att godkänna strategiska investerings- och finansieringsplaner för de statligt ägda företagen. Detta kräver att de flesta styrelseledamöter är oberoende, och därmed införs ett förfarande för årlig utvärdering av styrelser.

·Ekonomisk säkerhet och bekämpning av skatteundandragande: Ukraina har antagit den lagstiftning som krävs för att reformera Ukrainas byrå för ekonomisk säkerhet. Den nya lagen blir en språngbräda för att omvandla byrån till en tillsynsmyndighet som kommer att vara mer effektiv i kampen mot skattefusk och ekonomisk brottslighet. Den inför öppna och meritbaserade rekryteringsförfaranden, inklusive för en ny chef som kommer att väljas av en kommitté med sex medlemmar, varav hälften kommer att vara internationella experter. Lagen kommer också att hjälpa till att säkerställa personalens integritet och tillräckliga yrkeskompetenser.

·Energi och klimat: Ukraina har antagit sin första klimatramlag, som omfattar målet att uppnå klimatneutralitet senast 2050, och en nationell energi- och klimatplan som ska samordna och planera energi- och klimatpolitiken senast 2030, med specifika målsättningar inklusive en betydande minskning av utsläpp av växthusgaser och en ökad andel förnybar energi.

·Förbättrat regelverk: Ukraina har antagit en handlingsplan för att minska bördan för företag genom att se över och ta bort överlappande regleringar, avreglera ekonomisk verksamhet och digitalisera administrativa förfaranden.

·Budgetstöd: De regelbundna utbetalningarna som kopplades till det fullständiga genomförandet av reformer enligt planen var avgörande för Ukraina eftersom de bidrog till att upprätthålla viktiga statliga funktioner, inklusive att betala löner och tillhandahålla offentliga tjänster som utbildning och hälso- och sjukvård samtidigt som inkomsterna minskade drastiskt. Det främjade även makrofinansiell stabilitet genom att begränsa behovet av inhemsk upplåning och lade grunden för långsiktig finanspolitisk hållbarhet genom förbättrad förvaltning av de offentliga finanserna.

·Investeringar: Investeringsramen för Ukraina bidrog till förvärvet av två telekomoperatörer (Lifecell och Datagroup Volia) av franska och ukrainska investerare, en av de största utländska investeringarna i Ukraina sedan landets självständighet. Genom förvärvet, som stöddes av Internationella finansieringsbolaget och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling etablerades en ledande integrerad operatör i Ukraina med en robust investeringsplan för telekommunikationsinfrastruktur och förbättring av den digitala konnektiviteten. Investeringen syftar till att modernisera och utöka Ukrainas telekominfrastruktur och förbättra nätverkens motståndskraft och konnektivitet i hela landet, inklusive i befriade territorier. Som en följd av detta kommer mobilanslutningen för över tio miljoner människor i Ukraina att återställas, moderniseras och förbättras, och fyra miljoner hem kommer att utrustas med snabbare internet.

Ukrainas system för intern kontroll inom den offentliga sektorn omfattar effektiv övervakning och finansiell tillsyn och uppfyller EU:s standarder för transparens och ansvarsskyldighet. Styrningsstrukturen innefattar den nationella samordnaren vid ekonomiministeriet som övervakar genomförandet, medan finansministeriet och statens revisionsmyndighet kontrollerar efterlevnaden genom revisioner. Revisionsmyndigheten stöder parlamentarisk tillsyn.

En första revision för kommissionen genomfördes i december 2024. Trots resursbegränsningar möjliggörs adekvat administrativ kapacitet av Ukrainas erfarenhet av att hantera internationellt ekonomiskt bistånd. Ukrainaplanen omfattar även reformer för att förbättra förvaltningen av de offentliga finanserna, förhindra bedrägerier och minska risken för dubbel finansiering. Dessa insatser stöds av ramavtalet mellan EU och Ukraina, som går igenom mekanismer för finansiell tillsyn, förebyggande av bedrägerier och rättsliga skyddsåtgärder för att skydda EU:s ekonomiska intressen.

4.a Skydd av EU:s ekonomiska intressen

Under genomförandet av faciliteten vidtar kommissionen och Ukraina lämpliga åtgärder för att skydda EU:s ekonomiska intressen. Kommissionens kontrollramverk består av två nivåer för att i) säkerställa lagligheten och korrektheten i de kvartalsvisa utbetalningarna till Ukraina inom ramen för facilitetens första pelare och ii) skydda EU:s ekonomiska intressen. För att säkerställa laglighet och korrekthet genomför kommissionen omfattande preliminära kontroller innan en positiv bedömning av en betalningsansökan inlämnad av Ukraina görs. Kommissionens positiva bedömning bygger på följande:

·En bedömning av förutsättningen i artikel 5.1 i förordningen om Ukrainafaciliteten att Ukraina fortsätter upprätthålla och respektera gällande demokratiska mekanismer och respekt för mänskliga rättigheter, med beaktande av relevanta rekommendationer från internationella organ, såsom Europarådet och dess Venedigkommission.

·En analys av uppfyllandet av de kvalitativa och kvantitativa stegen i varje betalningsansökan baserat på verifieringsdokument som tillhandahålls av Ukraina i enlighet med ramavtalet mellan kommissionen och Ukraina.

Efter utbetalningarna kommer kommissionen även att genomföra riskbaserade revisioner av genomförandet av stegen i Ukrainaplanen för att ytterligare bekräfta sanningsenligheten i den information som Ukraina tillhandahållit. Innan kommissionens positiva bedömning av Ukrainaplanen avgavs bedömde den också att de arrangemang som Ukraina föreslagit på ett effektivt sätt kan förväntas säkerställa en tillräcklig skyddsnivå för EU:s ekonomiska intressen.

4.b Ukrainas interna kontrollsystem för den offentliga sektorn

Ukrainas system för intern kontroll inom den offentliga sektorn omfattar effektiv finansiell tillsyn i enlighet med EU:s standarder för transparens och ansvarsskyldighet. Den nationella samordnaren vid ekonomiministeriet övervakar genomförandet, medan finansministeriet, med stöd av statens revisionsmyndighet, utför revisioner och finansiella kontroller.

I december 2024 identifierade en inledande systemrevision för kommissionen områden för förbättring, med rekommendationer utfärdade i början av 2025. Dessa kommer att genomföras under tillsyn av Ukrainafacilitetens revisionskommitté. Trots resursbegränsningar säkerställs adekvat administrativ kapacitet av Ukrainas erfarenhet av att hantera internationellt ekonomiskt bistånd.

Ukrainaplanen föreskriver reformer inom förvaltningen av de offentliga finanserna och öppenhet i investeringar för att stärka revisionssystemen och förhindra bedrägerier. Ett ramavtal med EU kompletterat av finansierings- och låneavtal fastställer rättsligt bindande åtgärder för förvaltning av medlen, bedrägeriförebyggande åtgärder och finansiella skyddsåtgärder, vilket säkerställer ansvarsskyldighet vid användningen av EU-stöd.

Europaparlamentets dialog om Ukrainafaciliteten

Enligt artikel 37 i förordningen om Ukrainafaciliteten ska kommissionen föra en dialog med Europaparlamentet minst var fjärde månad för att gå igenom läget inom facilitetens tre pelare.

Den första dialogen ägde rum med budget- och utrikesutskotten i december 2024 och behandlade viktiga frågor som upprätthållande av stödet efter 2027, mobilisering av investeringar från den privata sektorn samt säkerställande av finansiella skyddsåtgärder. Kommissionen åtar sig att hålla en löpande dialog för att informera parlamentet om framsteg, utmaningar och genomförandeåtgärder.

Under sitt första genomförandeår har faciliteten redan börjat uppnå sina mål. Efter att ha mobiliserat 19,6 miljarder euro under 2024, varav 16,1 miljarder euro gick direkt in i den ukrainska statsbudgeten, har den spelat en avgörande roll som en av de viktigaste stabiliserande faktorerna för Ukraina och ett av de huvudsakliga verktyg som EU har till förfogande för att stödja dess återhämtning, återuppbyggnad och modernisering.

Stödet till statsbudgeten inom ramen för pelare I i faciliteten, Ukrainaplanen, har varit avgörande för att upprätthålla Ukrainas makrofinansiella stabilitet. Alla reformsteg som angavs i Ukrainaplanen för 2024 har genomförts, vilket lägger grunden för Ukrainas långsiktiga återhämtning, påskyndar stegen mot utvidgning och bidrar till att Ukrainas institutioner lever upp till med EU:s standarder. Detta har främjat viktiga reformer, alltifrån kampen mot korruption till företagsklimatet, den gröna omställningen och miljöskyddet.

Det kommer nu att vara viktigt att hålla takten i genomförandet av reformerna och investeringarna i Ukrainaplanen. Om de genomförs förväntas de avsevärt bidra till att öka tillväxten, upprätthålla makroekonomisk stabilitet, förbättra den finanspolitiska situationen och stärka Ukrainas väg mot EU-anslutning.

Pelare II i faciliteten, investeringsramen för Ukraina, spelar en nyckelroll i att mobilisera de nödvändiga investeringarna för återuppbyggnaden, inklusive inom ramen för grön återuppbyggnad. Dess genomförande fortskrider i rekordfart, med program på 1,4 miljarder euro som redan aviserats för undertecknande och utlysningar som inletts under det första genomförandeåret. Insatserna har redan börjat ge resultat, särskilt vad gäller att stödja akuta behov inom områden som energi, uppvärmning och nyinvestering i nya förnybara energikällor. Investeringsramen tjänar också EU:s strategiska intressen genom att skapa ekonomiska möjligheter för EU-baserade företag att investera, skapa handelsmöjligheter och främja tillväxt över hela kontinenten.

Inom ramen för pelare III bidrar faciliteten med avgörande tekniskt bistånd till Ukraina för att stödja landets gradvisa anpassning till EU:s regelverk inför ett framtida medlemskap såväl som genomförandet av Ukrainaplanen. Dessutom stärkte projektbaserat bistånd landets motståndskraft och förmåga att hantera effekterna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina genom bland annat brådskande reparationer av energiinfrastruktur. Pelare III subventionerade även räntekostnaderna till Ukraina under 2024 i samband med lån från tidigare instrument, vilket skapade finanspolitiskt utrymme i statsbudgeten.

Genomförandet av faciliteten sker inom en kraftfull övervaknings- och kontrollram, utformad för att säkerställa att EU:s ekonomiska intressen förblir vederbörligen skyddade. Förutom att stärka Ukrainas system för intern kontroll inom den offentliga sektorn omfattar detta även arbetet i revisionskommittén, som bistår kommissionen genom att bedöma Ukrainas offentliga sektors förvaltnings- och kontrollsystem och ge rekommendationer.

År 2024 har faciliteten förstärkt EU:s stöd till Ukraina och demonstrerat dess engagemang för att stödja Ukraina och dess folk så länge som krävs. Den utgjorde en central del av det ekonomiska stöd som tillhandahölls, samtidigt som den främjade landets reformansträngningar. År 2025 kommer den att fortsätta att göra detta genom att gå in i den fullständiga genomförandefasen och fortsätta att säkerställa stöd för Ukrainas återhämtning, återuppbyggnad och modernisering.

(1)

COM(2024) 172 final.

(2)

Rådets genomförandebeslut (EU) 2024/1447.

(3)

COM(2024) 321 final.

(4)

COM(2024) 544 final.

(5)

  https://me.gov.ua/view/d9c13c33-a438-406f-8daf-3145852df99a .