Bryssel den 6.6.2025

COM(2025) 400 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om den gemensamma avsättningsfonden 2024

{SWD(2025) 100 final}


Innehållsförteckning

INTRODUCTION

Part 1: Key milestones in 2024

1.1. General overview

1.2. Compartment structure

1.3. Guarantee calls and payment claims

1.4. Effective provisioning rate

Part 2: Investment strategy, portfolio composition and performance

2.1. Composition and characteristics of the portfolio

2.2. Environmental, social and governance (ESG) footprint

2.3. CPF performance in 2024

CONCLUSIONS



INLEDNING

Denna rapport är den fjärde årsrapporten om den gemensamma avsättningsfonden (fonden) ( 1 ). Den omfattar perioden från den 1 januari 2024 till den 31 december 2024. I rapporten beskrivs den viktigaste utvecklingen i samband med fondens verksamhet 2024, de viktigaste finansiella parametrarna och riskparametrarna samt fondens årliga resultat. I rapporten presenteras också resultaten av de åtgärder som kommissionen vidtagit för att förbättra fondens långsiktiga resultat genom att införa en diversifierad investeringssfär.

Fonden, som inrättades genom artikel 212 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, innehåller alla avsättningar i EU:s budget eller som deltagande medlemsstater bidragit med för att täcka risken för förluster vid transaktioner som garanteras genom interna ( 2 ) och externa ( 3 ) garantier som genomförs av Europeiska unionen. Utöver budgetgarantier innehåller fonden avsättningar för merparten av det makroekonomiska stödet och lånen till tredjeländer ( 4 ). Avsättningarna i fonden utgör den kapitalreserv som medel tas från för att täcka garantianspråk för insatser som fått stöd och andra utflöden.

Fonden började sin verksamhet i januari 2021. I slutet av 2024 uppgick dess nettoandelsvärde till 23,18 miljarder euro, vilket gör den till den största investeringsportfölj som förvaltas direkt av kommissionen.

Fonden navigerade framgångsrikt i marknadsvolatiliteten 2024, med en balanserad exponering mot flera tillgångskategorier. Fondens diversifiering till aktier förbättrade dess övergripande resultat ytterligare. Portföljen uppnådde en absolut avkastning ( 5 ) på 3,57 %. I kombination med resultatet för 2023 (+5,21 %) har detta nästan helt kompenserat för de förluster som uppstod 2022 – ett år som präglades av den kraftigaste globala obligationsförsäljningen på över femtio år. Resultaten har återställt fondens förmåga att absorbera förluster under budgetgarantiprogrammens löptid. Framöver utgör det nuvarande höga ränteläget en försiktig grund för utvecklingen på medellång sikt, med förbehåll för den ökade osäkerhet som den geopolitiska utvecklingen medför och som kan påverka marknadsförhållandena avsevärt.

Denna rapport fokuserar på frågor som rör förvaltningen av fondens tillgångar. Utvecklingen av ansvarsförbindelser som härrör från budgetgarantier och EU-lån, mot vilka fondens tillgångar innehas som avsättningar, diskuteras i en separat rapport enligt artikel 256 i budgetförordningen.

Del 1: Viktiga milstolpar under 2024

1.1. Översikt

Liksom under tidigare år förvaltades fonden i enlighet med förfaranden inom ramen för dess etablerade styrningsstruktur ( 6 ) och utan operativa incidenter.

Den 31 december 2024 uppgick nettotillgångarnas värde ( 7 ) till 23,2 miljarder euro, vilket motsvarar en ökning med 4,5 miljarder euro jämfört med slutet av 2023 (en ökning med 24 % under året). Under 2024 tog fonden emot 3,6 miljarder euro i nettobidrag från EU-budgeten eller bidrag från deltagande medlemsstater och Eftaländer. Resten av ökningen av portföljvärdet (840 miljoner euro) beror på att de befintliga tillgångarnas marknadsvärde har ökat.

Figur 1: Utveckling av fondens nettoandelsvärde (i miljarder euro)

 

Mer information om årsredovisningen finns i det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport.



1.2. Uppdelad struktur

Fondens tillgångar förvaltas i enlighet med en gemensam investeringspolicy: de är uppdelade i olika delar som är kopplade till enskilda budgetgarantier och program för ekonomiskt stöd eller till de enskilda medlemsstaternas delar för InvestEU.

Fondens avsättningar är öronmärkta per budgetgaranti/program för ekonomiskt stöd (eller för de medlemsstater som bidrar med avsättningarna till sin InvestEU-del), i linje med deras respektive rättsliga ramar ( 8 ). De belopp som hänförs till varje budgetgaranti bokförs i separata delar för att kunna spåra avsättningsnivåerna i förhållande till de nivåer som anges i den rättsliga grund som inrättar garantin. Om avsättningarna understiger vissa nivåer kan påfyllningar finansieras genom respektive programs anslag.

År 2024 tillkom en ny medlemsstatsdel inom ramen för InvestEU ( 9 ) samt en garantidel kopplad till Ukrainafaciliteten ( 10 ).

Den 31 december 2024 bestod fonden av 18 delar, varav 15 var fullt operativa och innehöll medel. Resterande delar aktiveras i samband med att de första inflödena tas emot.



Tabell 1: Fondens delar per den 31 december 2024

Del

Marknadsvärde i euro per den 31 december 2024

Delar som öppnades 2021

Efsi

8 880 303 795,93

GFEA ( 11 )

3 225 691 235,78

EFHU ( 12 )

761 545 053,25.

InvestEU ( 13 )

5 530 142 834,06

Delar som öppnades 2022

EFHU+

2 942 175 754,77

Makroekonomiskt stöd efter 2020

128 662 217,57

Exceptionellt makroekonomiskt stöd till Ukraina ( 14 )

240 575 443,20

Euratomlån efter 2020

-

Lån med ny inriktning till Ukraina inom ramen för EIB:s externa utlåningsmandat

-

InvestEU-garanti Rumänien

187 974 119.28

InvestEU-garanti Tjeckien

44 099 186,75

InvestEU-garanti Finland

30 657 774,29

InvestEU-garanti Grekland

252 204 112,19

Blandfinansieringsinsatser inom InvestEU

667 045 123,03

Delar som öppnades 2023

InvestEU-garanti Bulgarien

79 674 706,38

InvestEU-garanti Malta

7 939 418,22

Delar som öppnades 2024

Ukrainagarantin

201 878 310,31

InvestEU-garanti Spanien

-

TOTALT

23 180 569 085,02

Figur 2: Fondens delar per den 31 december 2024

1.3. Garantianspråk och betalningskrav

Likviditetshanteringen av garantianspråk och betalningskrav förenklas av en likviditetsbuffert, i enlighet med fondens riktlinjer för förvaltning av tillgångar ( 15 ). Likviditetsbufferten utgörs av begränsade reserver i likvida medel som förvaltas av kommissionens centrala finansförvaltning för att täcka de likviditetsutflöden som förväntas uppstå under en tremånadersperiod på grundval av meddelanden från genomförandepartner.

2024 uppgick bufferten till 106 miljoner euro. Under året tog den emot inflöden på 385 miljoner euro ( 16 ) samtidigt som ett nettobelopp på nästan 350 miljoner euro betalades ut under 2024 ( 17 ). De delar som hade övertrasserats återställdes med tillgångar från fonden (som uppgick till 61 miljoner euro). Till följd av detta uppgick likviditetsbuffertsaldot i slutet av 2024 till 202 miljoner euro.

Anspråken under 2024 på fondens avsättningar genom respektive budgetgarantier ( 18 ), liksom andra krav på medel från fondens olika delar, sammanfattas enligt nedan ( 19 ).

Tabell 2: Detaljerad översikt över utflöden från fonden 2024

Del

Miljoner EUR

Typ av utflöde

EFHU

6,14

garantianspråk

EFHU+

0,09

garantianspråk

GFEA (Totalt: 49,93 miljoner euro)

48,85

garantianspråk

1,08

kostnader för juridisk hjälp

Efsi

152,16

garantianspråk

InvestEU EU

96,78

garantianspråk

InvestEU Rumänien

10,30

garantianspråk

InvestEU Malta

0,53

garantianspråk

InvestEU Bulgarien

4,11

garantianspråk

InvestEU Finland

2,74

garantianspråk

InvestEU blandfinansiering

27,07

garantianspråk

Summa utflöden

349,85

Figur 3: 2024 års utflöden ur fonden (i miljoner euro)


1.4. Effektiv avsättningsnivå

Enligt artikel 216 i budgetförordningen ska avsättning för budgetgarantier och ekonomiskt stöd till tredjeländer inom fonden grundas på den effektiva avsättningsnivån enligt definitionen i den artikeln. Den effektiva avsättningsnivån tar hänsyn till att den samlade förvaltningen av fonden – i motsats till förvaltningen av separata garantifonder – skulle kunna leda till potentiell diversifiering om anspråken på de olika delarna inte jämförs sett till tidpunkt eller intensitet.

Den effektiva avsättningsnivån är förhållandet mellan

·det belopp i likvida medel som fonden ska inneha, med beaktande av diversifieringseffekterna mellan delarna,

·summan av de belopp i likvida medel som krävs om varje del förvaltas separat.

Enligt lag bör den effektiva avsättningsnivån fastställas till mellan 95 % och 100 %, där en siffra under 100 % pekar på en diversifieringseffekt. Efter beräkningar som baseras på den fastställda metoden ( 20 ) och med tanke på de rådande makroekonomiska och geopolitiska osäkerheterna (vissa av fondens delar är i hög grad beroende av hur situationen i Ukraina utvecklas) föreslog kommissionen att den effektiva avsättningsnivån för 2024 skulle ligga kvar på 100 % eftersom någon diversifiering mellan anspråken på de olika delarnas avsättningar inte har observerats. Detta förfaringssätt bekräftades i den antagna årliga budgeten för 2025.

Del 2: Investeringsstrategi, portföljsammansättning och resultat

De allmänna principer och överväganden som ligger till grund för fondens investeringsstrategi fastställs i riktlinjerna för förvaltning av tillgångar i den gemensamma avsättningsfonden och beskrivs närmare i fondens första årsrapport för 2021 ( 21 ). Baserat på den konservativa strategi som fastställs i dess riktlinjer för förvaltning av tillgångar och på en låg risktolerans förvaltas fonden på ett sätt som åtminstone bör säkerställa kapitalbevarande över investeringshorisonten (nio år) ( 22 ). Med tanke på denna försiktiga investeringspolicy är de tillgångar som fonden kan investera i begränsade till höglikvida värdepapper med hög kreditvärdighet med fast avkastning. Merparten av fonden har hittills begränsats till investeringar i värdepapper med fast avkastning (obligationer) som är noterade i euro och US-dollar (säkrade mot valutarisken) ( 23 ). Riktlinjerna för förvaltning av tillgångar ändrades 2022 för att tillåta vissa begränsade investeringar i börshandlade fonder att erbjuda fonden ytterligare diversifieringsmöjligheter.

2.1. Portföljens sammansättning och egenskaper

Enligt riktlinjerna för förvaltning av tillgångar har fonden en likvid diversifierad portfölj som främst investerar i skuldinstrument med hög kreditvärdighet, som obligationer som emitterats av regeringar, överstatliga organisationer, statliga organ och företag.

Vid årets slut var fondens portfölj väl diversifierad över de olika tillgångskategorierna inom sfären för fast avkastning, bl.a. genom viss begränsad exponering mot börshandlade aktiefonder, likvida medel och värdepapper i andra valutor än euro (US-dollar). Figur 4 visar en ökande andel tillgångar i stats- och SSA-obligationer (stater, överstatliga organisationer och organ) samt i aktier över åren, samtidigt som andelen säkerställda obligationer och företagsobligationer minskat under de senaste fyra åren. Denna utveckling speglar införandet av aktier som en godkänd tillgångskategori och förändrade uppfattningar om de olika tillgångskategoriernas relativa attraktionskraft i takt med att marknadsförutsättningarna förändras.

Fondens portfölj hade en hög kreditkvalitet, med en genomsnittlig kreditvärdering på A, vilket står för en minimal sannolikhet för fallissemang ( 24 ). Mer än 40 % av portföljen investerades i värdepapper med kreditvärderingen AAA ( 25 ), medan resten fördelades över hela kreditvärderingsskalan.

Investeringar i US-dollar utgjorde 7 % av portföljens marknadsvärde ( 26 ) och valutarisken säkrades genom terminskontrakt.

Aktier stod för 7 % av portföljens marknadsvärde i slutet av 2024 ( 27 ). Detta bidrog till den totala positiva portföljavkastningen genom att svara för 0,6 % av den årliga avkastningen.

Från och med december 2024 utgjordes omkring 11 % av portföljen av kortfristiga likvida tillgångar ( 28 ), vilket ger en källa till likviditet som står redo att användas i händelse av stora utflöden som överstiger storleken på den likviditetsbuffert som beskrivs ovan ( 29 ).

Figur 4: Fondens portföljallokering i slutet av året (2024)

2.2. Avtryck avseende miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG-avtryck)

Portföljens ESG-avtryck ( 30 ) 2024 ökade ytterligare med en andel ESG-märkta obligationer på 16 % ( 31 ), jämfört med 14,6 % 2023. Den aktiva strategin för ESG-investeringar gynnar ESG-märkta obligationer, förutsatt att de är anpassade till riskhanteringskriterierna och den övergripande investeringsstrategin.

2.3. Fondens resultat 2024

Under 2024 fortsatte inflationsdynamiken och centralbankernas åtgärder att styra marknadsutvecklingen (se ruta). Trots denna volatilitet gav den gradvisa sänkningen av räntorna, i kombination med en stabil ekonomisk tillväxt och resilienta arbetsmarknader, ett övergripande stöd till finansmarknaderna och hade en positiv inverkan på värderingen av fondens obligations- och aktieinnehav. Mot denna bakgrund uppnådde fonden en årlig avkastning på +3,57 %, vilket överstiger dess portföljriktmärke ( 32 ) (+3,31 %).

Marknadsutvecklingen under 2024

Uppgifterna om inflation och respektive åtgärder från centralbankernas sida var de viktigaste drivkrafterna på marknaden 2024. Efter den stabila nedgången i inflationen under 2023 började marknaderna det nya året med att prissätta en fortsatt inflationsminskning. Denna trend med avtagande inflation drevs av en kombination av faktorer, bland annat förbättrade leveranskedjor, sjunkande energipriser och en avmattning på bostadsmarknaden.

Som en följd förväntades räntorna inledningsvis sjunka stadigt under 2024, där ECB:s styrränta spåddes sjunka från 4 % i början av året till 2,25 % före årets slut. Dessa marknadsförväntningar hade redan pressat ner avkastningen på obligationerna, och den tyska tioåriga statsobligationen (Bund) låg i början av januari på sin lägsta nivå för året, 2,02 %. Allteftersom året gick visade sig inflationen vara segare än väntat, och takten i minskningen mot ECB:s mål på 2 % var långsammare än man först hade förutsett. Detta ledde långsamt till högre avkastning och tyska Bund nådde en topp på 2,69 % i slutet av maj. När ECB inledde sin räntesänkningscykel med en första sänkning på 0,25 % i juni började räntorna gradvis sjunka, och den tyska tioåriga statsobligationen (Bund) avslutade året på 2,36 %. Vid den tidpunkten hade ECB sänkt sin styrränta totalt med en procentenhet, till 3 %. Den totala inflationen minskade långsamt mot ECB:s mål, från 2,8 % i januari till 2,4 % i december, efter att tillfälligt ha sjunkit så lågt som till 1,8 % i september.

I Förenta staterna visade sig den totala inflationen vara ännu segare än i Europa. Den första inflationssiffran för året låg på 3,1 % i januari, innan den sjönk till 2,4 % i september för att sedan vända uppåt till 2,9 % vid årets slut. Federal Reserve Bank sänkte också sin centrala styrränta med totalt en procentenhet, till ett målintervall på 4,25–4,50 %. Men denna sänkning påbörjades först i september, senare än vad marknaden förväntade sig i början av året.

När det gäller ekonomisk tillväxt har Förenta staterna överträffat EU. I Europa kompenserades svagare tillväxt i Tyskland av Spaniens goda resultat, med en genomsnittlig tillväxt i EU på nära 1 %. Arbetsmarknaden var fortsatt mycket stark i både EU och Förenta staterna, och arbetslösheten i båda regionerna låg kvar på rekordlåga nivåer, vilket stärkte konsumenternas förtroende och konsumtion.

Räntesänkningar i kombination med sjunkande inflation och god ekonomisk tillväxt innebar att marknaden återhämtade sig i de flesta tillgångsklasser. Aktieindex steg till rekordhöga nivåer. STOXX Europe 600-indexet ökade med 6 %, medan Förenta staternas S&P 500-index ökade med 23,3 %.



SLUTSATSER

Under 2024 levererade fonden en avkastning på +3,57 %, vilket överträffade dess referensvärde på +3,31 %. I kombination med den positiva avkastningen på +5,21 % under 2023 har detta återställt marknadsvärdet för avsättningar för de flesta av budgetgarantierna. När vi blickar framåt ger det nuvarande positiva ränteläget en grund för en hållbar avkastning på medellång sikt. Ökade geopolitiska risker kan dock ge upphov till ökad marknadsvolatilitet under 2025 i fondens huvudsakliga tillgångskategorier (fast avkastning, aktier).

Fonden breddade sin strategi 2023 genom att integrera alleuropeiska aktieindex vid sidan av investeringar med fast avkastning. Under 2024 fortsatte denna aktiespridning att ha en positiv inverkan på resultatet (aktier bidrog med +0,6 % till fondens totala resultat), vilket förbättrade avkastningen samtidigt som en balanserad riskprofil upprätthölls.

Sammantaget, även med beaktande av de potentiella utmaningar som väntar – särskilt till följd av geopolitiska osäkerheter – är fonden strategiskt positionerad för att hantera volatilitet och uppnå långsiktig stabilitet och tillväxt i enlighet med sina investeringsmål.

(1) () Enligt artikel 214 i budgetförordningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, EUT L 193, 30.7.2018, s. 1. Kommissionen måste årligen rapportera till Europaparlamentet och rådet om den gemensamma avsättningsfonden. I riktlinjerna för förvaltning av fondens tillgångar (kommissionens beslut av den 25 mars 2020 om riktlinjer för förvaltning av tillgångar i den gemensamma avsättningsfonden, C(2020) 1896 final, EUT C 131, 22.4.2020, s. 3) ges ytterligare vägledning om innehållet i denna rapport.
(2) () Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) och InvestEU.
(3) () EIB:s externa utlåningsmandat, Europeiska fonden för hållbar utveckling (EFHU) och Europeiska fonden för hållbar utveckling plus (EFHU+).
(4) () Förutom lån enligt instrumentet för makroekonomiskt stöd+ som beviljades Ukraina 2023.
(5) () Absolut avkastning avser avkastningen på en investering eller portfölj under en viss tidsperiod, utan någon hänvisning till ett referensvärde eller marknadsindex. Det representerar portföljens tidsviktade procentuella tillväxt, mätt så att kassainflöden och kassautflöden inte påverkar resultatet.
(6) ()    Styrningsstrukturen presenterades i årsrapporten om fonden för 2021, EUR-Lex – 52022DC0213 – SV – EUR-Lex (europa.eu) .
(7) () Fondens nettoandelsvärde bestäms av värdet av alla tillgångar, minus skulderna, på respektive beräkningsdatum för nettoandelsvärdet.
(8) () I enlighet med t.ex. artikel 212.2 och 212.4 samt artikel 213.1 och 213.4 i budgetförordningen.
(9) () För Spanien.
(10) ()    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/792 av den 29 februari 2024 om inrättande av Ukrainafaciliteten (EUT L, 2024/792, 29.2.2024).
(11) () Garantifonden för åtgärder avseende tredje land (GFEA) som innehåller avsättningar för EIB:s externa utlåningsmandat, befintliga program (makroekonomiskt stöd) och Euratomprogram.
(12)

() Europeiska fonden för hållbar utveckling.

(13) ()    EU-del.
(14) () Enligt beslut (EU) 2022/12018 och beslut (EU) 2022/1628 om exceptionellt makroekonomiskt stöd till Ukraina.
(15) () Kommissionens beslut av den 25 mars 2020 om riktlinjer för förvaltning av tillgångar i den gemensamma avsättningsfonden (C(2020) 1896 final, EUT C 131, 22.4.2020, s. 3).
(16) ()    Av 385 miljoner euro utgörs 344 miljoner euro av inlösen av fondavdelar, och 41 miljoner euro är återkrav.
(17) () Jämfört med 351 miljoner euro 2023.
(18) () Enskilda garantianspråk tas upp i en separat rapport som utarbetas i enlighet med artikel 41.5 i budgetförordningen.
(19) () Det bör nämnas att betalningar kan komma att göras under 2025 eller senare, vilket kan kräva att räkenskaperna för 2024 justeras i efterhand.
(20) () Kommissionens delegerade beslut (EU, Euratom) C(2020)7684 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 med närmare villkor för beräkningen av den effektiva avsättningsnivån för den gemensamma avsättningsfonden (EUT L 42, 5.2.2021, s. 12).
(21) () EUR-Lex – 52022DC0213 – SV – EUR-Lex (europa.eu).
(22) () Artikel 2.1 i riktlinjerna för förvaltning av tillgångar.
(23) () Den gemensamma avsättningsfondens tillgångar får investeras i säkrade höglikvida obligationer denominerade i US-dollar som emitteras av statliga och överstatliga enheter enbart för diversifiering och exponering mot en annan räntekurskurva.
(24) () 0,04 % sannolikhet för fallissemang under en ettårsperiod.
(25) () Jämfört med mer än 36 % under 2023.
(26) () Jämfört med 6,6 % under 2023.
(27) ()    Jämfört med 5,5 % under 2023.
(28) () Jämfört med 15,2 % under 2023.
(29) () Utöver den likviditetsbuffert som beskrivs i avsnitt 1.5.
(30) ()    ESG-avtryck – ett snabb mått som visar portföljens övergripande inverkan på miljöfrågor, sociala frågor och styrningsfrågor.
(31) () Vid bedömningen av om obligationer ska klassificeras som ESG-märkta vad avser allokeringen av fonden stöder sig kommissionen på den offentliggjorda bedömningen av ”användningen av intäkterna” av den aktuella tillgången som utförs av de analys- och dataleverantörer som kommissionen använder för sin tillgångsförvaltningsfunktion.
(32) ()    Enligt riktlinjerna för förvaltning av tillgångar i den gemensamma avsättningsfonden (beslut COM(2020) 1896) bör tillgångarna förvaltas av den ekonomiska förvaltaren på grundval av en investeringsstrategi som uttrycks i form av en strategisk tillgångsfördelning som återspeglar investeringsmålen och risktoleransen. Investeringsstrategin bör återspeglas i ett strategiskt referensvärde (nedan kallat referensvärdet). Referensvärdet bör fastställas i linje med god branschpraxis.