EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 2.7.2025

COM(2025) 378 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Förverkligande av given för en ren industri I

1. Inledning

Inom ramen för given för en ren industri 1 presenterade kommissionen konkreta åtgärder för att snabba på utfasningen av fossila bränslen och öka den europeiska industrins konkurrenskraft. Åtgärderna svarar mot behovet av en välintegrerad strategi för all EU-politik som stöder detta dubbla mål. De visar också EU:s åtagande att bemöta utmaningarna vår industri står inför, till exempel klyftan i energipriser mellan EU och dess huvudkonkurrenter, trög efterfrågan och illojal global konkurrens, och samtidigt se till att såväl stora och små företag som investerare kan känna sig säkra på att Europa verkligen håller fast vid målet att bli en klimatneutral ekonomi till 2050, samtidigt som man beaktar rättviseaspekter, teknikneutralitet och kostnadseffektivitet, säkerställer en rättvis omställning och ökar den miljömässiga hållbarheten. Investeringar i utfasning av fossila bränslen kommer att stimulera den europeiska ekonomins konkurrenskraft, stärka dess ekonomiska och energimässiga resiliens och säkerhet och skapa stabila, framtidssäkra jobb.

Inom ramen för den globala kapplöpningen mot nettonoll kommer given för en ren industri också att vara en möjlighet för EU att bli ledande inom utvecklingen av framtidens marknader för ren teknik. Internationella energiorganet förutspår att den globala marknaden för de sex främsta masstillverkade teknikerna för ren energi 2 kommer att växa med över två biljoner US-dollar fram till 2035 – nära det genomsnittliga värdet av världens råoljemarknad under de senaste åren 3 . Samtidigt förväntas handeln med ren teknik nå 575 miljarder US-dollar 2035. Som Europeiska investeringsbankens senaste investeringsrapport 4 visar betalar sig Europas starka position inom ren teknik, både när det gäller innovation och handel. Den europeiska exporten av koldioxidsnål teknik har till exempel ökat med 65 procent sedan 2017, jämfört med 79 procent för Kina och endast 22 procent för Förenta staterna. EU måste se till att bevara och ytterligare stärka sin ledande konkurrensposition.

För att bevara sin starka position behöver industrin förutsägbarhet när det gäller Europas färdplan, ett regelverk som minimerar onödig byråkrati och ett snabbt och effektivt genomförande av alla åtgärder som föreslås. Utfasning av fossila bränslen och återindustrialisering är två sidor av samma mynt, och varje trovärdig väg mot utfasning av fossila bränslen kräver en stark och motståndskraftig europeisk industriell bas. Denna bakgrund till meddelandet visar att EU levererar redan nu, parallellt med klimatmålet för 2040 enligt förslaget om ändring av den europeiska klimatlagen. Bara några månader efter att given för en ren industri presenterades inleder vi nu en första uppsättning åtgärder med aktivt stöd till industrin med denna avgörande omställning. Målet är att stärka Europas industriella bas, främja globala lika villkor och skapa förutsättningar för innovation.

Framsteg har gjorts när det gäller alla de sex främsta drivkrafterna för näringslivet som identifieras i given för en ren industri. Åtgärderna är väl avvägda mellan att stödja de ambitiösa målen för given för en ren industri och upprätthålla lika villkor inom den inre marknaden, så att medlemsstaterna kan erbjuda riktat ekonomiskt stöd till utfasningen av fossila bränslen och för att bygga upp leveranskedjor som gör EU självförsörjande inom teknik för ren industri utan att skapa otillbörlig snedvridning av konkurrensen. De ger också medlemsstaterna möjlighet att använda skatteincitament som katalysator för privata investeringar i projekt för utfasning av fossila bränslen, med slutmålet att underlätta en snabb omställning till ett rent europeiskt energisystem med energi till överkomliga priser.

Kommissionen har parallellt fortsatt samarbeta med berörda parter. Sedan given för en ren industri antogs har de strategiska dialogerna om fordonsindustrins och den europeiska stålsektorns framtid lett till särskilda handlingsplaner 5 med konkreta, sektorsspecifika åtgärder för att bevara Europas konkurrenskraft. Kommissionen har även upprättat en dialog om cirkularitet inom given för en ren industri som förberedelse inför rättsakten om den cirkulära ekonomin. Fler åtgärder kommer att presenteras utifrån dialogerna med läkemedels- och kemikalieindustrin, med inriktning på frågor som särskilt berör de sektorerna.

Arbetet med att stärka motståndskraften och konkurrenskraften hos våra industrier går utöver given för en ren industri. Strategin för den inre marknaden, strategin för den europeiska spar- och investeringsunionen, strategin för vattenresiliens, meddelandet om kompetensunionen åtföljt av en handlingsplan för grundläggande färdigheter och en strategisk plan för utbildning inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik samt EU:s strategi för uppstartsföretag och expanderande företag är bara några exempel som stöder givens mål. Dessa stärks ytterligare genom fyra omnibuspaket med förenklingsåtgärder som syftar till att minska regelbördan.

Under de kommande veckorna och månaderna kommer kommission med kraft att föra utvecklingen framåt med de återstående åtgärder som beskrivs i given för en ren industri.

2. Första genomförandepaketet för given för en ren industri

Den nya ramen för statligt stöd inom given för en ren industri, som antogs av kommissionen den 25 juni, är en avgörande komponent för givens ambitioner och mål. De över 85 miljarder euro som beviljades i stöd fram till juni 2025 under ”omställningsavsnitten” i den tillfälliga kris- och omställningsramen visar att förenklade regler om statligt stöd både kan öka medlemsstaternas vilja att använda statligt stöd för grön omställning och den omfattning i vilken stödet utnyttjas. De flesta av medlemsstaterna hade dessutom redan börjat genomföra åtgärderna för att påskynda omställningen till en ren industri enligt den tillfälliga kris- och omställningsramen, vilket sätter fokus på både hur mycket praktisk erfarenhet som samlats och behovet av en stabil, långsiktig ram som ersätter den tillfälliga och fortsätter ge stöd för utfasningen av fossila bränslen inom industrin.

Den nya ramen för statligt stöd ger tydligare och mer flexibla kriterier för att bedöma statliga stödåtgärder. Det innebär att medlemsstaternas förfarande för att bevilja stöd kan förenklas och påskyndas genom en längre planeringshorisont och genom att ge företag större förutsägbarhet och säkerhet när det gäller investeringar i projekt. I linje med målen för given för en ren industri omfattar den nya ramen alla industriföretag, med fokus på energiintensiva industrier och sektorn för ren teknik. Ramen inför stödåtgärder för att påskynda införandet av förnybar energi, investeringar i utfasning av fossila bränslen inom industrin och i tillverkningskapacitet för ren teknik. Medlemsstaterna kommer att kunna bidra till att finansiera den växande tillverkningen av ren teknik i Europa, med användning av både återvunnet och primärt råmaterial, och bidra till att stärka de europeiska leveranskedjornas motståndskraft. Den nya ramen för statligt stöd kommer också att göra det möjligt för medlemsstaterna att i utbyte mot investeringar i utfasning av fossila bränslen sänka elkostnaderna för energiintensiva branscher, där det finns risk att företag omlokaliserar till länder utanför unionen där miljöregler saknas eller är mindre ambitiösa. Ramen skapar bättre förutsättningar för privat finansiering genom att minska risken med investeringar i projekt som är i linje med målen för given för en ren industri.

De nya reglerna bidrar även till att skapa pionjärmarknader för rena produkter och gör det lättare att kombinera finansiering från Innovationsfonden och nationell finansiering genom att förenkla för medlemsstater som vill ge statligt stöd till projekt med en suveränitetsstämpel inom ramen för fonden. Den nya ramen för statligt stöd kompletterar reglerna om statligt stöd, som förblir tillgängligt fullt ut och även täcker andra åtgärder som kommer att bidra till given för en ren industri. Medlemsstaterna kan anmäla åtgärder som stöder tillverkare av ren teknik, bland annat batterier, för att nå upp till en effektiv storlek enligt tillämpliga regler om statligt stöd. Under normala marknadsförhållanden ska tillverkare av ren teknik kunna täcka sina driftskostnader utan ytterligare offentligt stöd. Kommissionen är redo att bistå medlemsstaterna med att hitta lämpliga metoder för att inom ramen för reglerna om statligt stöd utforma offentligt stöd som hanterar marknadsmisslyckanden, är nödvändigt och proportionellt och inte på ett otillbörligt sätt snedvrider konkurrens och handel på den inre marknaden, eller med att utforma offentligt stöd som är fritt från statligt stöd.

Kommissionen kommer som det anges i given för en ren industri att som en del av den pågående översynen av den allmänna gruppundantagsförordningen också att bedöma om och hur statsstödsreglerna bör uppdateras för att ge industrin bättre incitament till investeringar i kompetenshöjning, omskolning, arbetstillfällen av hög kvalitet och rekrytering av arbetstagare för en rättvis omställning. Kommissionen kommer i synnerhet att undersöka reglerna som gäller sociala företag och rekrytering av arbetstagare med sämre förutsättningar. I det sammanhanget kommer kommissionen att ta fram särskild vägledning för att bistå medlemsstaterna med utformningen av statliga stödåtgärder för socialt stöd och sociala investeringar. Sådant stöd betraktas i många fall inte som stöd eller omfattas av gruppundantag enligt den allmänna gruppundantagsförordningen.

Parallellt med den nya ramen för statligt stöd uppmuntrar kommissionens rekommendation om skatteincitament, som antas i dag, till investeringar i ren teknik och i utfasning av fossila bränslen inom industrin genom åtgärder som påskyndad avskrivning och skattekrediter. Det är ett effektivt sätt att minska de ekonomiska hindren för företag att investera i hållbarhet och stimulera pionjärmarknaderna för koldioxidsnåla produkter. Genom att förespråka generösa påskyndade avskrivningar upp till direktavskrivning i kombination med flexibla, återbetalningsbara skattekrediter kan kommissionen erbjuda företag trygghet och snabbare stöd.

Vårt energisystem är avgörande för att skapa de förutsättningar som krävs för att göra ekonomin fossilfri. Alla koldioxidfria och koldioxidsnåla energilösningar, inbegripet kärnkraft, energieffektivitet, lagring, teknik för avskiljning, lagring och användning av koldioxid, kolupptag, geotermisk energi och vattenkraft samt all nuvarande och framtida energiproduktion med nettonollteknik krävs för att göra energisystemet fossilfritt till 2040. Dessutom krävs en förstärkning av elnätet och lagringskapaciteten. För att kunna erbjuda medlemsstaterna och nationella behöriga myndigheter en grund för att påskynda omställningen till ett mer flexibelt energisystem med överkomliga energipriser, väl utbyggda nät och tillräcklig lagringskapacitet antar kommissionen ett paket med vägledningsdokument. Dokumenten behandlar i) utbyggnad av innovativ teknik och former av förnybar energi, ii) fastställande av särskilda infrastrukturområden för nät och lagring och iii) nättariffer. Genom stödet till utbyggnad av mer ren energi och nätverksprojekt kommer vägledningspaketet även att gynna EU:s egen tillverkning av de olika former av ren teknik där Europa är globalt ledande.

Vägledningen om utbyggnad av innovativ teknik och former av förnybar energi ger stöd för ett ökat utnyttjande av förnybara energikällor som kan minska kostnaderna för vår energiförsörjning. Europas beroende av importerade fossila bränslen bidrar starkt till instabila och höga försörjningskostnader. Genom att bygga ut de förnybara energikällorna och använda outnyttjad potential (till exempel agrivoltaik, flytande förnybara energikällor och havsenergi) kan EU begränsa dessa kostnader. Redan mellan 2021 och 2023 sparade EU:s elkonsumenter 100 miljarder euro tack vare generering av el från nyinstallerad solcells- och vindkraft. 6

Vägledningen om utbyggnad av elnät och lagringsområden är avsedd att stärka och påskynda utbyggnaden av våra nät samt påskynda utbyggnaden av lagringslösningar. Utbyggnaden är nödvändig med tanke på den förväntade ökningen av decentraliserad förnybar produktion, den ökade efterfrågan på el och de befintliga begränsningarna av elnätet. Bland annat kommer laddningsinfrastruktur för elfordon att behöva anslutas, med fördelar både för lagring och för hela energisystemet, och dessutom kommer 40 procent av de befintliga elnäten att behöver moderniseras. Vidare kommer kapaciteten för förnybar el att öka snabbt. Enbart 2024 tillkom omkring 78 GW. Med tanke på att den årliga ökningen av kapacitet för förnybar el kan nå i genomsnitt omkring 100 GW fram till 2030 måste förfarandena förenklas för att bevilja tillstånd för projekt för förnybar energi och nätverk som integrerar förnybar energi.

Det tredje vägledningsdokumentet behandlar om nättariffer och förespråkar en utformning av dessa som syftar till att hålla nere de totala systemkostnaderna. Det ska ske genom att dels öka flexibiliteten och lokaliseringsrelaterade incitament, dels göra användningen och förvaltningen av näten mer effektiv. Om det ska gå att hantera toppbelastningsperioderna kostnadseffektivt krävs en förskjutning mot att främja beteendeförändringar. Nättariffer kan spela en viktig roll genom att uppmuntra alla systemanvändare att optimera sina användningsmönster. En samordnad strategi ger betydande fördelar, bland annat genom att minska kostnaderna för nätförvaltning och överbelastning, förbättra nätets kapacitet att absorbera produktion av förnybar el och begränsa behovet av nätförstärkningar till vad som är nödvändigt. På så sätt minskar de totala nätkostnaderna som konsumenterna betalar via sina elräkningar och kommer till direkt nytta för användarna som bidrar till integrering av energisystem.

Andra utmaningar som väntar för industrin är exponering för illojal internationell konkurrens och regelbördan. Sedan EU:s utsläppshandelssystem infördes har risken för koldioxidläckage hanterats effektivt genom att bevilja gratis utsläppsrätter för sektorer som utsätts för denna risk. Gratis utsläppsrätter inom EU:s utsläppshandelssystem för installationer som producerar CBAM-varor kommer att fasas ut mellan 2026 och 2034, parallellt med den gradvisa utfasningen av CBAM-mekanismens ekonomiska skyldigheter för importerade varor. CBAM hanterar risken för koldioxidläckage vid tillverkning av CBAM-varor för EU, men risken för koldioxidläckage vid produktionen av CBAM-varor för exportmarknader kan öka med utfasningen av gratis utsläppsrätter, så länge tredjeländer inte inför motsvarande koldioxidprissättning. Olika CBAM-sektorer har efterfrågat brådskande åtgärder för att hantera koldioxidläckage.

Kommissionen kommer därför som meddelats i handlingsplanen för stål och metaller att överväga andra möjligheter att hantera den risken. En eventuell lösning bör vara helt i linje med CBAM-mekanismens miljömål och samtidigt respektera relevanta WTO-regler. Den bör dessutom införas snabbt för att skapa rättssäkerhet och inte leda till en orimligt administrativ börda. Kommissionen har därför för avsikt att ta fram ett särskilt förslag med användning av intäkterna som genereras av CBAM – som kommer att öka – för att stödja produktion som riskerar att drabbas av koldioxidläckage. Detta skulle ge berörda producenter en proportionell kompensation för utfasningen av gratis utsläppsrätter som ingår i den långsiktiga utfasningen av fossila bränslen. Tillämpningsområdet kommer att behöva fastställas baserat på objektiva kriterier. Lösningen skulle användas under en period som fastställs inledningsvis, med en översyn 2027. Förslaget skulle läggas fram i slutet av 2025, tillsammans med förslaget om att utöka CBAM till varor i senare led och införa åtgärder mot kringgående, och det kommer inte att påverka kommissionens befintliga förslag vad gäller nya egna medel för EU-budgeten. Syftet med lösningen är att säkerställa likabehandling för CBAM-varor, oavsett om de tillverkas och säljs i EU, exporteras från EU till tredjeländer eller importeras till EU, med målet att bevara förenlighet med WTO-reglerna. Kommissionen kommer dessutom att tillhandahålla ytterligare analys av risken för koldioxidläckage vid tillverkning av CBAM-varor för export för att på ett lämpligt sätt utforma åtgärden, rådgöra med CBAM-sektorerna om dessa planer innan förslaget läggs fram och även beakta särskilda nationella förhållanden. En högnivådialog kommer att inrättas för det ändamålet.

Förenkling är en central del av given för en ren industri. Det har gjorts framsteg inom ett antal lagstiftningsområden med att minska regelbördan och göra det möjligt för industrin att ta sig an omställningen till en hållbar ekonomi på ett mer effektivt och pragmatiskt sätt. Syftet med förslaget om förenkling av koldioxidjustering vid gränserna (CBAM), som antogs som en del av omnibus I-paketet i februari 2025, är att minska byråkratin och säkerställa ett smidigt genomförande av CBAM när mekanismen blir fullt operativ i januari 2026. Förslaget inför bland annat ett årligt viktbaserat tröskelvärde på 50 ton som utesluter omkring 90 procent av importörerna från CBAM-skyldigheter, samtidigt som 99 procent av utsläppen omfattas av tillämpningsområdet för CBAM. Tidigare denna månad enades medlagstiftarna om den ändrade förordningen, som följer de viktigaste parametrarna i kommissionens förslag.

3. Pågående arbete inom andra områden av given för en ren industri

Utöver den första uppsättningen konkreta åtgärder enligt given för en ren industri har betydande framsteg gjorts inom flera områden som har kopplingar till given. Genomförandet av handlingsplanen för överkomliga energipriser har framskridit sedan den antogs i februari 2025. Den 16 juni presenterade Europeiska kommissionen och det polska ordförandeskapet för Europeiska unionens råd arbetsgruppen för energiunionen. Arbetsgruppen kommer att ta sig an tekniska och rättsliga hinder för fullbordandet av en verklig energiunion. Det här ska ske genom ökad användning och utveckling av väl sammanlänkade infrastrukturer, hantering av nationella tillståndshinder, snabbare utbyggnad av lagringskapacitet och användning av flexibla tjänster, bättre samordning av åtgärder på regional, nationell och EU-nivå och stöd till viktiga åtgärder för genomförandet av handlingsplanen för överkomliga energipriser, till exempel när det gäller tillstånd, beskattning och systemflexibilitet.

Finansiering är nyckeln. Kommissionen och Europeiska investeringsbanken har samarbetat nära om att utveckla nya finansiella produkter som berättigar till stöd inom ramen för InvestEU-programmet och är utformade för att minska riskerna med investeringar från den privata sektorn. Den 19 juni lanserade Europeiska investeringsbanken (EIB) nya stödordningar för att erbjuda motgarantier för energiköpsavtal mellan utvecklare av ren energi och industrin, med en kapacitet på 500 miljoner euro. Syftet med initiativet är att göra det lättare för industrin att få tillgång till stabilare energipriser och stimulera investeringar i nya projekt. EIB lanserade ytterligare en ny motgarantiordning för att minska riskerna i samband med tillverkning av nya nätkomponenter (enligt samma modell som redan används för vindkraftssektorn) med 1,5 miljarder euro som är en förutsättning för de ökande nätverksbehoven i hela Europa. Även TechEU-investeringsprogrammet startades för att dels överbrygga finansieringsklyftan och stödja disruptiv innovation, dels stärka EU:s industriella kapacitet och expanderande företag. EIB utökar även finansieringsmöjligheterna inom vindkraftspaketet från 5 miljarder euro till 6,5 miljarder euro och inför en ny garantiprodukt för framväxande ren teknik med ett låneanslag från EIB på 250 miljoner euro med stöd från InvestEU.

Kommissionen är också på gång med ett pilotprojekt för den kommande banken för utfasning av fossila bränslen i industrin i slutet av 2025. Pilotprojektet med en budget på en miljard euro kommer att vara en auktion som syftar till utfasning av fossila bränslen för industriprocessvärme genom elektrifiering och direkt förnybar värme (till exempel solvärme eller geotermisk värme). Det kommer att gynna företag inom olika industrisektorer, inbegripet medelstora företag. Det fungerar som pilotprojekt för banken för utfasning av fossila bränslen i industrin genom att stödja projekt med minskade koldioxidutsläpp som mått. I april visade ett samråd med viktiga berörda parter ett robust stöd för initiativet från industrin. Kommissionen har sedan dess offentliggjort utkast till auktionsvillkor och villkor för rådgivning.

Kommissionen har även antagit de första två förteckningarna över strategiska projekt som ska få stöd enligt förordningen om kritiska råvaror, som omfattar projekt både inom EU och i tredjeländer. De utvalda projekten omfattar ett brett spektrum av strategiska material och värdekedjefaser och kommer att bidra till försörjningssäkerhet för EU med strategiska råvaror. För att projekten ska genomföras snabbt kommer de att få stöd för att underlätta offentliga och privata investeringar och kommer att kunna utnyttja en påskyndad tillståndsgivning i EU.

Fortsatt utveckling av pionjärmarknader är en viktig prioritering för given för en ren industri. Den 6 april antog kommissionen arbetsplanen för 2025–2030 för förordningen för ekodesign för hållbara produkter och förordningen för energimärkning. Planen tillhandahåller en förteckning över produkter som bör prioriteras, till exempel stål och aluminium, för att införa krav på ekodesign och energimärkning under de kommande fem åren. Detta bör främja spridningen av hållbara, reparerbara, cirkulära och energieffektiva produkter i Europa. När lämpliga harmoniserade krav för produkthållbarhet på EU-nivå har utformats kommer dessa att stärka den inre marknaden, förhindra handelsbarriärer, främja lika villkor och bättre information till konsumenter och samtidigt minska den administrativa bördan.

Inom den strategiska dialogen om fordonsindustrins framtid första kvartalet 2025 som meddelades i handlingsplanen för den europeiska fordonsindustrin den 5 mars 2025 föreslog kommissionen flexibilitet för fordonssektorn för att efterleva målen för 2025 för försäljning till fordonsparker genom en riktad ändring av förordning (EU) 2019/631, som har antagits av medlagstiftarna. Detta ger tillverkarna ytterligare flexibilitet när det gäller skyldigheterna till efterlevnad genom att det blir tillåtet med en treårsperiod för efterlevnad för 2025, 2026 och 2027 i stället för en årlig period. Genom den riktade ändringen införs en sådan ytterligare flexibilitet för tillverkarna samtidigt som ambitionsnivån med avseende på utsläppsminskningsmålet bibehålls. Syftet är att stödja investeringarna i ren omställning och samtidigt bevara klimatambitionen. Den 5 mars uppdaterade kommissionen också förteckningen över avfallsslag för att hålla kvar batterier och deras kritiska råmaterial i ekonomin längre.

Faciliteten för infrastruktur för alternativa bränslen inom ramen för Fonden för ett sammanlänkat Europa gjorde 570 miljoner euro tillgängliga för utbyggnad av laddningsinfrastruktur 2025–2026, med fokus på tunga nyttofordon. Det andra brytdatumet den 11 juni 2025 hade 25 projektförslag inkommit med totala investeringskostnader på 665 miljoner euro. Totalt begärdes omkring 287 miljoner euro för projekt för finansiering av laddningsstruktur för elfordon, varav 245 miljoner euro är avsedda särskilt för laddningsstruktur för tunga nyttofordon.

När det gäller den externa dimensionen inledde kommissionen förhandlingar med Sydafrika om det första partnerskapet för ren handel och rena investeringar under toppmötet mellan EU och Sydafrika den 13 mars 2025. Partnerskapet har utarbetats i samarbete med viktiga strategiska partner för en effektiv hantering av strategiska beroenden och för att stärka EU:s roll i viktiga globala värdekedjor. Kommissionen och Sydafrika har åtagit sig att fortsätta verka för att stödja utvecklingen av strategiska renare värdekedjor för råvaror. Det inbegriper ett fokus på lokal anrikning, förnybar och koldioxidsnål energi (inbegripet säker och hållbar koldioxidsnål vätgas) och ren teknik genom att förbättra villkoren för ömsesidigt gynnsamma investeringar. Under toppmötet meddelade kommissionen dessutom ett investeringspaket inom EU:s investeringsstrategi Global Gateway på 4,7 miljarder euro, varav 4,4 miljarder euro kommer att investeras i projekt som stöder en ren och rättvis omställning i Sydafrika. Kommissionen har för avsikt att visa tydliga framsteg med partnerskapet för ren handel och rena investeringar med Sydafrika före G20-toppmötet i Johannesburg som hålls den 22–23 november 2025.

Kommissionen har även skärpt skyddsåtgärden för stål för att skydda EU:s stålindustri från kraftigt ökande import och uppfylla målen för EU:s handlingsplan för stål och metaller. De flesta justeringar som trädde i kraft den 1 april 2025, ändringar som gällde att slå ner på takten för liberalisering och undanröja överföringar av oanvända volymer, trädde i kraft den 1 juli 2025. Eftersom skyddsåtgärden kommer att upphöra enligt lag den 30 juni 2026 kommer kommissionen att i september 2025 föreslå en långsiktig åtgärd för stål som kommer att ge ett högeffektivt skydd av EU:s stålsektor efter juni 2026. Detta är särskilt viktigt med tanke på USA:s höjda tullar på aluminium i stål, som förvärrar dessa företags svåra situation.

Att öka cirkulariteten är en viktig väg för att fasa ut fossila bränslen i metallindustrin och öka dess konkurrenskraft. Mängden skrot som används för återvinning i EU minskar dock till följd av minskad efterfrågan från EU-industrin och högre priser på skrot som betalas i tredjeländer. Som ett första steg för att vända den trenden har kommissionen gjort relevanta uppgifter från tullövervakningsdatabasen offentligt tillgängliga, på motsvarande sätt som nyligen gjordes för kemikaliesektorn. Den insatsen är en del av en bredare övervakningsmekanism för import och export av aluminium, koppar och stål som kommer att förbättra tillgången till marknadsinformation. Det främjar i sin tur spridningen av praxis och gör det lättare att vid behov anta handelsåtgärder för att säkerställa tillräcklig tillgång på skrot i EU, inledningsvis genom åtgärder för aluminium. Kommissionen kommer även att arbeta på att öka efterfrågan på återvunna produkter.

Både i given för en ren industri och i handlingsplanen för fordonsindustrin anges det att kommissionen skulle föreslå villkor för utländska investeringar, närmare bestämt inom fordonssektorn. Det inbegriper komponenter, där batterileveranskedjan är en omedelbar prioritet. Kommissionen kommer att föreslå särskilda villkor för resiliens- och hållbarhetskriterier i rättsakten om påskyndad utfasning av fossila bränslen i industrin och eventuella andra initiativ.

Kommissionen kommer i nära samråd med berörda parter i näringslivet och medlemsstaterna att föreslå åtgärder för att se till att utländska investeringar i EU bättre bidrar till EU-industrins långsiktiga konkurrenskraft, dess teknikförsprång och ekonomiska resiliens samt skapandet av bra jobb i EU För att ta ett exempel: för projekt som inbegriper utländska investeringar, särskilt när offentlig finansiering ingår, kan medlemsstaterna kollektivt överväga villkor som ägande av utrustningen, insatsvaror från EU, rekrytering av EU-baserad personal, behovet av samriskföretag eller överföringar av immateriella rättigheter, med början i vissa strategiska sektorer som bilindustri och tillverkning av utrustning för förnybar energi.

Särskilt när det gäller fordonssektorn planerar kommissionen att diskutera med medlemsstaterna och relevanta berörda parter om hur mervärdet av inkommande investeringar ska maximers och hur det går att förhindra en kapplöpning mot botten och en fragmentering av den inre marknaden. Sådana villkor kommer att ge grunden för samarbete med viktiga internationella partner med betydande investeringar i EU, i synnerhet i leveranskedjorna för förnybar energi och för fordon.

Inom kort kommer kommissionen att föreslå ett paket för kemikalieindustrin, inklusive en handlingsplan för EU:s kemikalieindustri och ett omnibuspaket för kemikalier. Handlingsplanen kommer att införa konkreta åtgärder för att förstärka den europeiska kemikaliesektorns konkurrenskraft, inbegripet för små och medelstora företag, och stärka dess produktionsbas genom åtgärder inom viktiga områden, till exempel kritisk produktion, energipriser och stöd för innovation och utfasning av fossila bränslen.

Såsom meddelats i given för en ren industri har kommissionen inrättat ett centrum för stöd av viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse för att påskynda utformningen av nya sådana projekt. Kommissionen erbjuder för närvarande stöd till flera medlemsstater med att påskynda utformningen av de nya viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse som godkändes av det gemensamma europeiska forumet för sådana projekt i november 2024 och mars 2025. Arbetet med de nya viktiga projekten av gemensamt europeiskt intresse om cirkulära avancerade material för ren teknik och om innovativ kärnteknik kommer i särskilt hög grad att påskynda målen för given för en ren industri.

Den 13 juni 2025 antog kommissionen också det vägledande programmet om kärnenergi. Det ger en aktuell översikt över behoven av investeringar i kärnenergi i EU och bästa praxis för finansieringsmodeller för effektiva investeringsplaner. Att genomföra medlemsstaternas kärnkraftsplaner kommer att kräva betydande investeringar fram till 2050 på runt 241 miljarder euro, både för att förlänga befintliga reaktorers livstid och för att bygga nya storskaliga reaktorer. Det krävs ytterligare investeringar i små modulära reaktorer (SMR), avancerade modulära reaktorer (AMR) och mikroreaktorer, samt, på längre sikt, i fusionsenergi.

Viktiga steg har också tagits för att främja färdigheter och arbetstillfällen av hög kvalitet i EU som en del av given för en ren industri. Den 5 mars 2025 antogs ett meddelande om kompetensunionen som inför viktiga initiativ, till exempel högnivåstyrelsen för europeisk kompetens och ett kompetensobservatorium, samtidigt som befintliga initiativ för kompetenshöjning och omskolning förstärks. Vidare har kommissionen inlett samråd med arbetsmarknadens parter för att förbereda färdplanen för sysselsättning av hög kvalitet, med fokus på stöd till omstruktureringsprocesser och rättvisa omställningar. Kommissionen har också föreslagit riktade ändringar av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter och Europeiska socialfonden+ som en del av halvtidsöversynen av sammanhållningspolitiken, i syfte att snabba på och främja stöd till arbetstagare som riskerar att bli av med jobbet på grund av omstrukturering kopplad till utfasningen av fossila bränslen.

Den halvtidsöversyn av sammanhållningspolitiken som kommissionen föreslog i april kommer att erbjuda medlemsstater och regioner möjlighet att genom sina program stödja Europas konkurrenskraft och överbrygga innovationsklyftan. Förslaget förhandlas fortfarande inom medbeslutandeprocessen, men kommissionen ser fram emot ett ambitiöst resultat. I det sammanhanget skulle stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden vara möjligt för större företag när de bidrar till ett viktigt projekt av gemensamt europeiskt intresse eller när de bedriver verksamhet inom kritiska områden, till exempel försvar, strategisk teknik och utfasning av fossila bränslen. Dessutom kommer fonden att stödja energiomställningen genom att främja energisammanlänkningar (land- och undervattenskablar som ansluter elsystemen i grannländer) och utbyggnad av laddningsinfrastruktur. Investeringar i energieffektiva bostäder till rimlig kostnad, hållbar vattenförvaltning och innovation som bidrar till målen för den europeiska plattformen för strategisk teknik kommer också att stödja basen för ren industri i alla regioner. Som ett ekonomiskt incitament till att investera i strategiska prioriteringar har kommissionen föreslagit att medlemsstater och regioner ska kunna få 30 procent i förfinansiering 2026 och högre medfinansieringsgrader för projekt som utvecklas inom de strategiska prioriteringarna.

3. Slutsats

Ett framgångsrikt genomförande av given för en ren industri är beroende av medlemsstaternas engagemang och deras befogenhet att inleda effektiva åtgärder.

Kommissionen står fast vid sitt åtagande att förverkliga given för en ren industri och göra utfasningen av fossila bränslen till en drivkraft för Europas konkurrenskraft och välstånd, bland annat genom att föreslå etappmålet för 2040 på vägen till klimatneutralitet senast 2050. Kommissionen kommer att förverkliga resten av åtgärderna inom given för en ren industri genom en serie paket, varav de första planeras för andra halvåret 2025. Varje paket kommer att vara anpassat för särskilda aspekter av målen för given för en ren industri, med syftet att förstärka de kollektiva insatserna för att stärka Europas industriella konkurrenskraft och främja framstegen mot målen för att göra EU koldioxidfritt.

(1)

COM(2025) 85 final.

(2)

Solceller, vindturbiner, elbilar, batterier, elektrolysanläggningar och värmepumpar.

(3)

Internationella energiorganet: Energy Technology Perspectives 2024, oktober 2024.

(4)

Europeiska investeringsbanken, Investment Report 2024/2025: Innovation, integration and simplification in Europe, 2025.

(5)

COM(2025) 96 final och COM(2025) 125 final.

(6)

IEA (2023), Renewable Energy Market Update – juni 2023, IEA, Paris https://www.iea.org/reports/renewable-energy-market-update-june-2023, Licens: CC BY 4.0.