EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 12.5.2025
COM(2025) 238 final
Rekommendation till
RÅDETS REKOMMENDATION
om godkännande av Bulgariens nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 12.5.2025
COM(2025) 238 final
Rekommendation till
RÅDETS REKOMMENDATION
om godkännande av Bulgariens nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan
Rekommendation till
RÅDETS REKOMMENDATION
om godkännande av Bulgariens nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan
EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 121,
med beaktande av förordning (EU) 2024/1263, särskilt artikel 17,
med beaktande av kommissionens rekommendation, och
av följande skäl:
ALLMÄNNA ÖVERVÄGANDEN
(1)EU:s reformerade ramverk för ekonomisk styrning trädde i kraft den 30 april 2024. De mest centrala delarna av EU:s reformerade ramverk för ekonomisk styrning utgörs av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1263 om en effektiv samordning av den ekonomiska politiken och om multilateral budgetövervakning 1 , tillsammans med ändrad förordning (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott 2 , och rådets ändrade direktiv 2011/85/EU om krav på medlemsstaternas budgetramverk 3 . Syftet med ramverket är att säkerställa en hållbar offentlig skuldsättning och en hållbar och inkluderande tillväxt genom reformer och investeringar. Ramverket främjar nationellt ägarskap och har en medelfristig inriktning, i kombination med ett effektivt och enhetligt säkerställande av regelefterlevnad.
(2)I centrum för det nya ramverket för ekonomisk styrning står de nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer som medlemsstaterna lämnar in till rådet och kommissionen. Planerna ska uppfylla två mål: dels i) säkerställa att den offentliga skulden senast vid anpassningsperiodens slut följer en sannolikt nedåtgående bana eller ligger kvar på en sund nivå och att det offentliga underskottet minskas till, och ligger kvar på, en nivå under referensvärdet på 3 % av BNP på medellång sikt, dels ii) säkerställa det faktiska genomförandet av reformer och investeringar för att hantera de främsta utmaningar som fastställts inom ramen för den europeiska planeringsterminen och svara mot EU:s gemensamma prioriteringar. Varje plan ska därför innehålla ett medelfristigt åtagande om en nettoutgiftsbana 4 som i praktiken fastställer en budgetrestriktion under planens löptid, dvs. fyra eller fem år (beroende på valperiodens normala längd i medlemsstaten). Planen ska dessutom redogöra för hur den berörda medlemsstaten kommer att säkerställa det faktiska genomförandet av reformer och investeringar för att hantera de främsta utmaningar som fastställts inom ramen för den europeiska planeringsterminen, särskilt i de landsspecifika rekommendationerna (inbegripet, i tillämpliga fall, utmaningar i samband med förfarandet vid makroekonomiska obalanser) och hur medlemsstaten kommer att svara mot unionens gemensamma prioriteringar. Perioden för finanspolitisk anpassning löper över fyra år och kan förlängas med upp till tre år om medlemsstaten åtar sig att genomföra ett antal relevanta reformer och investeringar som uppfyller kriterierna i förordning (EU) 2024/1263.
(3)När planen har lämnats in ska kommissionen bedöma om den uppfyller kraven i förordning (EU) 2024/1263.
(4)Rådet ska därefter, på kommissionens rekommendation, anta en rekommendation för att ange den berörda medlemsstatens nettoutgiftsbana och, i tillämpliga fall, godkänna de reform- och investeringsåtaganden som ligger till grund för en förlängning av perioden för finanspolitisk anpassning.
ÖVERVÄGANDEN RÖRANDE BULGARIENS NATIONELLA MEDELFRISTIGA FINANS- OCH STRUKTURPOLITISKA PLAN
(5)Den 27 februari 2025 lämnade Bulgarien in sin nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan till rådet och kommissionen. Detta skedde sedan två förlängningar av den tidsfrist som anges i artikel 36 i förordning (EU) 2024/1263 överenskommits med kommissionen med anledning av det skäl som Bulgarien uppgett, dvs. behovet att anpassa tidpunkten för inlämningen till den politiska cykeln, så att Bulgarien ges möjlighet att lägga fram en plan med förankring i ett fast politiskt åtagande.
Förfarande före inlämnande av planen
(6)Före inlämnandet av planen begärde Bulgarien teknisk information 5 , vilken kommissionen lämnade den 24 januari 2025 och offentliggjorde den 27 februari 2025 6 . Den tekniska informationen visar vilken nivå det strukturella primärsaldot måste ligga på 2028 för att på medellång sikt säkerställa att det offentliga underskottet understiger 3 % av BNP och den offentliga skulden understiger 60 % av BNP även i ett läge där inga ytterligare budgetåtgärder vidtas efter den fyraåriga anpassningsperioden. Medellång sikt definieras här som en tioårsperiod efter anpassningsperiodens slut. Teknisk information har utarbetats och översänts till medlemsstaterna utifrån två scenarier: dels ett scenario med överensstämmelse med skyddsmekanismen för underskottsresiliens, i enlighet med artikel 9.3 i förordning (EU) 2024/1263, dels ett scenario utan denna skyddsmekanism. Den tekniska informationen för Bulgarien visar att det strukturella primärsaldot, för att följa gällande finanspolitiska regler under en anpassningsperiod på fyra år och på grundval av kommissionens antaganden, bör uppgå till minst –2,1 % av BNP vid anpassningsperiodens slut (2028) i scenariot utan skyddsmekanismen för underskottsresiliens, såsom framgår av följande tabell. För kännedom bör påpekas att om även skyddsmekanismen för underskottsresiliens beaktades, skulle det strukturella primärsaldot uppgå till minst –0,9 % av BNP vid anpassningsperiodens slut (2028). För Bulgarien är skyddsmekanismen för underskottsresiliens dock inte obligatorisk.
Tabell 1: Kommissionens tekniska information till Bulgarien
|
Anpassningsperiodens slutår |
2028 |
|
Minimivärde för det strukturella primärsaldot (% av BNP), scenario utan skyddsmekanismen för underskottsresiliens |
–2,1 |
|
Endast för kännedom: Minimivärde för det strukturella primärsaldot (% av BNP), scenario med skyddsmekanismen för underskottsresiliens |
–0,9 |
Källa: Kommissionens beräkningar.
(7)Bulgarien och kommissionen förde i enlighet med artikel 12 i förordning (EU) 2024/1263 en teknisk dialog i september–oktober 2024 och i januari–februari 2025 7 . Dialogen handlade främst om den nettoutgiftsbana som Bulgarien förutser och dess underliggande antaganden (särskilt den potentiella tillväxten och inflationen), samt om de reformer och investeringar som planeras för att hantera de främsta utmaningar som fastställts inom ramen för den europeiska planeringsterminen, och om unionens gemensamma prioriteringar om en rättvis grön och digital omställning, social och ekonomisk resiliens, energitrygghet och uppbyggnad av försvarsförmågor.
(8)I februari 2025 genomförde Bulgarien, enligt uppgifter i Bulgariens plan och i enlighet med artiklarna 11.3 och 36.1 c i förordning (EU) 2024/1263, en samrådsprocess med civilsamhället, arbetsmarknadens parter, regionala myndigheter och andra relevanta intressenter. Enligt uppgifter i Bulgariens plan genomfördes samråd om planen med en bred uppsättning intressenter, från arbetsmarknadens parter till företrädare för civilsamhället, den akademiska världen, näringslivsorganisationer och icke-statliga organisationer.
(9)Planen antogs av Bulgariens ministerråd den 26 februari 2025 och skickades därefter till Republiken Bulgariens nationalförsamling.
Andra relaterade förfaranden
(10)Den 21 oktober 2024 riktade rådet ett antal landsspecifika rekommendationer till Bulgarien inom ramen för den europeiska planeringsterminen 8 .
(11)Den 25 februari 2025 inkom Bulgarien med en begäran om konvergensbedömning enligt artikel 140.1 i EUF-fördraget med sikte på ett eventuellt inträde i euroområdet den 1 januari 2026. I kommissionens bedömning, offentliggjord den 4 juni 2025, beaktas även kriteriet för offentliga finanser.
(12)Den 2 maj 2025 begärde Bulgarien att den nationella undantagsklausulen skulle aktiveras för att skapa utrymme för högre försvarsutgifter, i enlighet med artikel 26.1 i förordning (EU) 2024/1263 och med anledning av kommissionens meddelande (C(2025) 2000 final) av den 19 mars 2025.
SAMMANFATTNING AV PLANEN OCH KOMMISSIONENS BEDÖMNING AV DEN
(13)Kommissionen gjorde på grundval av artikel 16 i förordning (EU) 2024/1263 följande bedömning av planen:
Bakgrund: makroekonomiska och offentligfinansiella förhållanden och utsikter
(14)Den ekonomiska aktiviteten i Bulgarien ökade med 2,8 % under 2024 till följd av privat konsumtion. Enligt kommissionens höstprognos 2024 förväntas BNP i fasta priser öka med 2,9 % 2025, då exporten och de offentliga investeringarna ökar. Under 2026 förväntas BNP i fasta priser öka med 3 %, då investeringarna tar ytterligare fart och andra efterfrågekomponenter bibehåller stabila tillväxttakter. Under prognosperioden (2025–2026) förväntas den potentiella BNP-tillväxten i Bulgarien visserligen följa en nedåtgående bana men ändå förbli relativt stark till följd av kraftfulla investeringar, som delvis neutraliseras av negativa demografiska trender. Arbetslösheten uppgick till 4,2 % 2024 och beräknas av kommissionen uppgå till 4 % 2025 och 3,8 % 2026. Inflationen (BNP-deflatorn) beräknas minska från 6,5 % 2024 till 2,3 % 2025 och uppgå till 2,8 % 2026.
(15)När det gäller den offentligfinansiella utvecklingen uppgick Bulgariens offentliga underskott 2024 till 3 % av BNP. Enligt kommissionens höstprognos 2024 kommer det att uppgå till 2,8 % av BNP 2025 och, vid oförändrad politik, ligga kvar på den nivån 2026. I kommissionens höstprognos 2024 beaktades inte Bulgariens budgetförslag för 2025, som nationalförsamlingen antog den 21 mars 2025. Den offentliga skulden uppgick i slutet av 2024 till 24,1 % av BNP. Enligt kommissionens höstprognos 2024 förväntas skuldkvoten minska till 23,1 % av BNP i slutet av 2025 och öka igen till 24,5 % i slutet av 2026. Kommissionens prognos för de offentliga finanserna beaktar bara politiska åtaganden i de medelfristiga planerna om de underbyggs av konkreta politiska åtgärder som är trovärdigt aviserade och tillräckligt detaljerade.
Nettoutgiftsbana och huvudsakliga makroekonomiska antaganden i planen
(16)Bulgariens nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan omfattar perioden 2025–2028 och visar en finanspolitisk anpassning över fyra år.
(17)Planen innehåller all information som krävs enligt artikel 13 i förordning (EU) 2024/1263.
(18)I planen åtar sig landet att följa den nettoutgiftsbana som anges i tabell 2, vilket motsvarar en genomsnittlig nettoutgiftsökning på 4,9 % under åren 2025–2028. Den tekniska informationen (som grundas på antagandet om en linjär anpassningsbana) överensstämmer med en genomsnittlig nettoutgiftsökning på 5,1 % under anpassningsperioden 2025–2028. Nettoutgiftsbanan i planen uppges leda till ett strukturellt primärsaldo på –1,8 % av BNP i slutet av anpassningsperioden (2028). Detta är högre än den miniminivå för det strukturella primärsaldot på –2,1 % av BNP 2028 som kommissionen angav i den tekniska informationen den 24 januari 2025 9 .
Tabell 2: Nettoutgiftsbana och huvudsakliga antaganden i Bulgariens plan
|
2025 |
2026 |
2027 |
2028 |
Genomsnitt under planens giltighetstid 2025–2028 |
|
|
Nettoutgiftsökning
|
6,2 |
4,9 |
4,4 |
4,0 |
4,9 |
|
Nettoutgiftsökning
|
6,2 |
11,4 |
16,3 |
21,0 |
e.t. |
|
Potentiell BNP-tillväxt (%) |
2,8 |
2,6 |
2,5 |
2,4 |
2,6 |
|
Inflation (tillväxt i BNP-deflatorn) (%) |
3,9 |
2,6 |
2,3 |
2,1 |
3,5 |
Källa: Bulgariens medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan och kommissionens beräkningar.
Konsekvenser av planens nettoutgiftsåtaganden för den offentliga skulden
(19)Om den nettoutgiftsbana om vilken ett åtagande görs i planen och de underliggande antagandena materialiseras, kommer den offentliga skulden enligt planen att gradvis öka under anpassningsperioden från 24,2 % av BNP 2024 till 30,8 % i slutet av anpassningsperioden, såsom framgår av följande tabell. På medellång sikt, dvs. under en tioårsperiod efter anpassningsperiodens slut, skulle detta kunna innebära en gradvis ökning av den offentliga skulden till 45,3 % 2038.
Tabell 3: Utveckling för offentlig skuld och offentligt saldo i Bulgariens plan
|
2024 |
2025 |
2026 |
2027 |
2028 |
2038 |
|
|
Offentlig skuld (% av BNP) |
24,2 |
25,8 |
27,4 |
29,1 |
30,8 |
45,3 |
|
Offentligt saldo (% av BNP) |
–3,0 |
–3,0 |
–2,9 |
–2,9 |
–2,9 |
–2,9 |
(1)Källa: Bulgariens medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan
Enligt planen skulle den offentliga skulden alltså ligga kvar långt under fördragets referensvärde på 60 % av BNP på medellång sikt. Baserat på de politiska åtaganden och makroekonomiska antaganden som görs i planen uppfyller den nettoutgiftsbana som läggs fram i planen därför det krav på skulden som anges i artikel 16.2 i förordning (EU) 2024/1263.
Konsekvenser av planens nettoutgiftsåtaganden för det offentliga saldot
(20)Baserat på nettoutgiftsbanan och antagandena i planen skulle det offentliga underskottet minska något till 2,9 % av BNP under anpassningsperioden. Enligt planen skulle det offentliga saldot i slutet av anpassningsperioden (2028) alltså inte överstiga referensvärdet på 3 % av BNP. Under tio år efter anpassningsperioden (dvs. fram till 2038) skulle det offentliga underskottet dessutom inte överstiga 3 % av BNP. Baserat på de politiska åtaganden och makroekonomiska antaganden som görs i planen uppfyller den nettoutgiftsbana som läggs fram i planen därför det krav på underskottet som anges i artikel 16.2 i förordning (EU) 2024/1263.
Makroekonomiska antaganden i planen
(21)Planen är baserad på ett antal antaganden som avviker från de antaganden som kommissionen översände till Bulgarien den 24 januari 2025. I synnerhet används i planen andra antaganden för sex variabler, nämligen utgångspunkten för det strukturella primärsaldot 2024, potentiell BNP-tillväxt, tillväxt i BNP-deflatorn, utgångspunkten för skuldkvoten 2024, nominella implicita räntor och stock-/flödesjusteringar. En bedömning av dessa skillnader i antaganden anges nedan. I bedömningen beaktas utfallsdata för 2024 som publicerats efter inlämningen av planen, varför rekommendationens basår ändras till 2024.
De skillnader i antaganden som har den mest betydande effekten på den genomsnittliga nettoutgiftsökningen anges nedan tillsammans med en bedömning av varje enskild skillnad.
·I planen antas ett strukturellt primärsaldo på –2,5 % av BNP 2024, vilket är 0,4 procentenheter lägre än det strukturella primärsaldo som antas i förhandsvägledningen. Detta bidrar till en lägre genomsnittlig nettoutgiftsökning under planens anpassningsperiod än enligt kommissionens antaganden. Det mer negativa antagandet om det strukturella primärsaldot, vilket innebär ett högre förväntat totalt budgetunderskott på 3 % av BNP 2024, återspeglar de senast tillgängliga uppgifterna om budgetgenomförandet. Detta resultat för det nominella underskottet 2024 har sedan dess bekräftats. Detta antagande anses därför vara vederbörligen motiverat.
·Att den nominella implicita räntan ökade 2024 beaktas i planen, i vilken det också antas att räntan kommer att ligga kvar på en nivå över dem som angavs i förhandsvägledningen. Detta bidrar till en lägre genomsnittlig nettoutgiftsökning under planens anpassningsperiod än enligt kommissionens antaganden. Beräkningen av räntesatserna görs på grundval av faktiska räntebetalningar och offentliga skuldnivåer och väger in räntan på de nya obligationer som emitterats 2024 och i januari 2025. Detta antagande anses därför vara vederbörligen motiverat.
·I planen antas en potentiell BNP-tillväxt som är lägre än den som anges i 2024 års förhandsvägledning men högre än den i kommissions antaganden för perioden 2025–2033, med följden att den genomsnittliga potentiella BNP-tillväxten beräknas uppgå till 2 % under perioden 2025–2038, jämfört med 1,9 % i förhandsvägledningen. Detta bidrar till en något (ungefär 0,1) högre genomsnittlig nettoutgiftsökning under planens anpassningsperiod än enligt kommissionens antaganden. Bulgarien anger i sin plan att skillnaden till stor del förklaras av en kombination av ett högre deltagande på arbetsmarknaden och en högre investeringstillväxt, särskilt inom den offentliga sektorn. De preliminära sysselsättningstalen för 2024 är högre än vad som prognosticerades i kommissionens höstprognos 2024, vilket antyder att avvikelsen när det gäller arbetskraftens bidrag till den potentiella tillväxten är befogad. Det ligger i sakens natur att antagandet om offentliga investeringar i planen är avhängigt av den politik som förs, men det förefaller överensstämma med den politiska inriktningen, som även bekräftas av 2025 års antagna budget. På grundval av dessa två faktorer bedöms avvikelsen vara befogad.
·I planen antas en tillväxt i BNP-deflatorn på 6,4 % 2024, dvs. 1,6 procentenheter över vad som anges i förhandsvägledningen, och som ligger kvar på en nivå över kommissionens antaganden 2025 och därefter sjunker till en nivå under den som anges i förhandsvägledningen för 2026. Detta bidrar till en något (ungefär 0,1) högre genomsnittlig nettoutgiftsökning under planens anpassningsperiod än enligt kommissionens antaganden. Den högre BNP-deflatorn 2024 motiveras av de senaste uppgifterna från nationalräkenskaperna som visar en starkare ökning av BNP-deflatorn 2024 än i kommissionens antaganden. År 2025 kan avvikelsen från förhandsvägledningen förklaras av en överföringseffekt från den högre BNP-deflatorn under andra halvan av år 2024. Vad gäller år 2025 har återställandet av momssatserna för bröd, mjöl och restaurangtjänster, elprishöjningarna för hushållen och andra prisökningar i januari 2025 inte fullt ut beaktats i vare sig kommissionens antaganden eller den bulgariska planen. Om hänsyn tas till dessa förändringar skulle resultatet bli en högre genomsnittlig nettoutgiftsökning under anpassningsperioden. När det gäller 2026 kan det faktum att planens BNP-deflator är lägre än den som anges i förhandsvägledningen återföras på ett antagande om måttligare löneökningar. Planens prognos om lägre löneökningar 2026 speglar det antagande om ett högre arbetskraftsdeltagande som motiveras av att det arbetskraftsdeltagande som registrerades 2024 var högre än det som angavs i förhandsvägledningen. Antagandena om högre BNP-deflatorer 2024 och 2025 och en lägre BNP-deflator 2026 anses därför vara vederbörligen motiverat.
De resterande skillnaderna i antaganden om skulden och stock-/flödesjusteringarna liksom de senaste publikationerna av relevanta makrofinansiella indikatorer har i jämförelse med kommissionens antaganden ingen betydande inverkan på den genomsnittliga nettoutgiftsökningen.
Sammantaget leder skillnaderna i antaganden till en lägre genomsnittlig nettoutgiftsökning i planen än den som kan utläsas av den tekniska informationen.
Kommissionen kommer att beakta denna bedömning av antagandena i planen i sina framtida bedömningar av om nettoutgiftsbanan följs.
Finanspolitisk strategi i planen
(22)Enligt den vägledande finanspolitiska strategin i planen kommer åtagandena om nettoutgifter främst att infrias genom diskretionära åtgärder som ökar inkomsterna. På inkomstsidan hör åtgärder som syftar till att förbättra regelefterlevnaden och motverka skattebedrägeri och skatteundandragande till huvudkomponenterna i arbetet med att uppnå de finanspolitiska målen. Ytterligare åtgärder på inkomstsidan, bland annat en höjning av tröskeln för den maximala försäkringsbara inkomsten liksom en planerad förlängning av den tjänstgöringstid som ger rätt till pension, förväntas resultera i ökningar av de sociala avgifterna. I planen hänvisas det slutligen till planerade höjningar av punktskatter på tobak och tobaksprodukter. På utgiftssidan förekommer inga betydande konsolideringsåtgärder, samtidigt som ytterligare ökningar planeras i enlighet med den senaste tidens trender.
(23)Specificeringen av de politiska åtgärder som ska antas måste bekräftas eller justeras och kvantifieras i de årliga budgetarna. Vissa åtgärder specificerades i 2025 års budget, antagen av nationalförsamlingen den 21 mars 2025, medan andra förväntas bekräftas i de kommande budgetarna. I de åtgärder som planeras för 2025 ingår på inkomstsidan en ökning av den maximala försäkringsbara inkomsten, en höjning av punktskatterna på tobak och tobaksprodukter, punktskatter liksom ett upphävande av reducerade momssatser på olika kategorier av varor och tjänster. På utgiftssidan planeras löneökningar inom försvaret och för personal i budgetorganisationer. Utgiftsökningar planeras i form av ökade pensionsutgifter, som bland annat kan kopplas till det ökade antalet nyligen beviljade pensioner och pensionstillägg. Samtidigt är genomförandet av den vägledande finanspolitiska strategin förbundet med risker till följd av en allmän avsaknad av detaljer vad gäller den vägledande strategins utformning, den låga förutsebarheten när det gäller inkomster som härrör från åtgärder för att bekämpa skatteundandragande och skatteflykt, liksom ett beroende av ad hoc-mässiga finansieringskällor, till exempel utdelningar från statsägda företag.
Reform- och investeringsavsikter i planen som bidrar till att hantera de främsta utmaningar som fastställts inom ramen för den europeiska planeringsterminen och som svarar mot unionens gemensamma prioriteringar
(24)I planen beskrivs avsikter att genomföra reformer och investeringar för att hantera de främsta utmaningar som fastställts inom ramen för den europeiska planeringsterminen, särskilt i de landsspecifika rekommendationerna, och för att svara mot EU:s gemensamma prioriteringar. Planen omfattar över 120 reformer och investeringar som svarar mot EU:s gemensamma prioriteringar, varav över 60 får ekonomiskt stöd från faciliteten för återhämtning och resiliens och 40 från sammanhållningspolitiska fonderna (den fleråriga budgetramen) 10 . Reformerna och investeringarna i planen bygger även på ett befintligt offentligt strategidokument: National Development Programme Bulgaria 2030 (”Nationellt utvecklingsprogram Bulgarien 2030”).
När det gäller den gemensamma prioriteringen om en rättvis grön och digital omställning, inbegripet de klimatmål som anges i förordning (EU) 2021/1119, omfattar planen flera åtgärder på sådana politikområden som har att göra med främjande av transportkonnektivitet, energiförsörjning, främjande av digitalisering, stärkande av utbildning, kompetens och sysselsättning, vattenförsörjning och rening av avloppsvatten, samt klimat, miljö och jordbruk. Syftet med de reformer och investeringar som omfattas av planen är bland annat att följa de landsspecifika rekommendationer som utfärdades 2022 och 2023 om energieffektivitet, dem som utfärdades 2023 och 2024 om energieffektivitet och social inkludering och socialt skydd, dem som utfärdades 2019, 2020, 2022, 2023 och 2024 om förnybar energi, infrastruktur och nätverk, dem som utfärdades 2019 om forskning och innovation och regional utveckling och lokala offentliga tjänster, dem som utfärdades 2019, 2020, 2023 och 2024 om transport och regional utveckling, och dem som utfärdades 2019, 2020, 2023 och 2024 om kompetens, yrkesutbildning och vuxenutbildning.
(25)När det gäller den gemensamma prioriteringen om social och ekonomisk resiliens, inbegripet den europeiska pelaren för sociala rättigheter, innehåller planen flera reformer och investeringar på flera olika politikområden som rör allt från hållbara offentliga finanser till ekonomi och företagsklimat, stärkande av rättsväsendet, förvaltning och finansiell integritet, främjande av transportkonnektivitet, energi, hälsofrämjande och främjande av social inkludering, utbildning och sysselsättning. Syftet med de reformer och investeringar som omfattas av planen är bland annat att följa de landsspecifika rekommendationer som utfärdades 2019 och 2020 om hälso- och sjukvård, dem som utfärdades 2019 och 2020 om arbetsmarknadspolitik, dem som utfärdades 2020 och 2024 om utbildning, icke-diskriminering och lika möjligheter, den som utfärdades 2020 om tillgång till finansiering och finansiering för tillväxt, dem som utfärdades 2020, 2022 och 2023 om budgetram och finanspolitisk styrning, dem som utfärdades 2019, 2020, 2023 och 2024 om fattigdom och social inkludering, dem som utfärdades 2019 och 2020 om företagsklimat, dem som utfärdades 2019, 2020, 2022, 2023 och 2024 om förnybar energi, infrastruktur och nätverk, dem som utfärdades 2019, 2020, 2023 och 2024 om transport och regional utveckling, den som utfärdades 2019 om skatteförvaltning, skatteundandragande och skatteflykt.
(26)När det gäller den gemensamma prioriteringen om energitrygghet innehåller planen reformer och investeringar för att säkerställa energioberoende och för att fasa ut fossila bränslen i energisektorn. I planen ingår reformer som syftar till att främja antagandet av marknadsprinciper i energisektorn, bland annat genom liberalisering av elmarknaden, samt reformer och investeringar som syftar till att differentiera utbudet och förbättra förbindelserna med grannländer, och till att främja produktion och lagring av förnybar energi. Syftet med de reformer och investeringar som omfattas av planen är bland annat att följa de landsspecifika rekommendationer som utfärdades 2019, 2020, 2022, 2023 och 2024 om förnybar energi, infrastruktur och nätverk, dem som utfärdades 2022 och 2023 om energieffektivitet, dem som utfärdades 2023 och 2024 om energieffektivitet och social inkludering och socialt skydd. I planen ingår varken åtgärder för att följa den landsspecifika rekommendationen från 2019 om uppgradering av bolagsstyrningen i statsägda företag eller åtgärder för att följa de landsspecifika rekommendationerna från 2019 och 2020 om effektiv tillsyn och tillämpning av regelverket för bekämpning av penningtvätt. Dessa rekommendationer beaktas emellertid genom åtgärder i återhämtnings- och resiliensplanen och enligt åtaganden efter landets inträde i ERM II. I planen ingår inte heller åtgärder som syftar till att följa den landsspecifika rekommendationen från 2019 om tillämpning av tillsyn på koncernnivå i finanssektorn utanför banksektorn och om att ta itu med strukturella svagheter i bilförsäkringssektorn.
(27)Vad gäller den gemensamma prioriteringen om försvarsförmågor innehåller planen investeringar i modernisering och förvärv av nya militära resurser i enlighet med försvarsinvesteringsprogrammet, en plan som antagits av nationalförsamlingen och som omspänner tiden fram till 2032.
(28)Planen innehåller information om förenlighet och, i tillämpliga fall, komplementaritet med de sammanhållningspolitiska fonderna och med Bulgariens återhämtnings- och resiliensplan. I planen görs relevanta hänvisningar till åtgärder som ingår i återhämtnings- och resiliensplanen och den fleråriga budgetramen, samtidigt som några ytterligare, nationellt finansierade åtgärder presenteras.
(29)I planen ges en översikt över Bulgariens behov av offentliga investeringar när det gäller EU:s gemensamma prioriteringar. När det gäller EU:s gemensamma prioritering om en rättvis grön omställning, bland annat samstämmigheten med europeisk klimatlagstiftning, identifieras i planen investeringsbehov som är kopplade till följande fem prioriterade områden, som pekas ut i den integrerade nationella energi- och klimatplanen för 2021–2030, utarbetad i enlighet med förordning 2018/1999: 1) utfasning av fossila bränslen, 2) energieffektivitet, 3) energitrygghet, 4) inre energimarknad och 5) forskning, innovation och konkurrenskraft. I planen identifieras därutöver investeringsbehov som är kopplade till anpassning till klimatförändringar. Vad gäller investeringsbehov avseende social och ekonomisk resiliens, inbegripet den europeiska pelaren för sociala rättigheter, identifieras i planen investeringsbehov på följande områden: utbildning, kompetens, sysselsättning, tillgång till hälso- och sjukvård, sociala tjänster och långvarig vård och omsorg, jämställdhet och genomförande av den europeiska barngarantin. Vad gäller EU:s gemensamma prioritering av energitrygghet identifieras i planen behov att investera i diversifiering av naturgasförsörjningens källor och distributionsvägar, bland annat genom utbyggnad av infrastruktur; andra behov rör vattenkraftverk och flytande kraftverk, användning av biomassa för produktion av el och ellagringskapacitet. Vad gäller EU:s gemensamma prioritering att bygga upp försvarskapaciteten efter behov identifieras i planen behov att investera i moderniseringen av landets väpnade styrkor.
Slutsats av kommissionens bedömning
(30)Kommissionen anser sammantaget att Bulgariens plan uppfyller kraven i förordning (EU) 2024/1263.
ÖVERGRIPANDE SLUTSATS
(31)I enlighet med artikel 17 i förordning (EU) 2024/1263 bör rådet rekommendera Bulgarien att från och med 2025 följa den nettoutgiftsbana som anges i planen.
HÄRIGENOM REKOMMENDERAS Bulgarien att
säkerställa att nettoutgiftsökningen inte överstiger de maximala ökningstakter som fastställs i bilaga I till denna rekommendation.
BILAGA I
Maximala ökningstakter för nettoutgifter
(årlig och kumulativ ökningstakt, i nominella termer)
Bulgarien
|
År |
2025 |
2026 |
2027 |
2028 |
|
|
Ökningstakt (%) |
Årlig |
6,2 |
4,9 |
4,4 |
4,0 |
|
Kumulativ* |
6,2 |
11,4 |
16,3 |
21,0 |
|
* Kumulativa ökningstakter beräknas med 2024 som basår. Den kumulativa tillväxttakten används i den årliga övervakningen av efterlevnaden i efterhand på kontrollkontot.
Utfärdad i Bryssel den
På rådets vägnar
Ordförande
Ett avbrott gjordes i dialogen i syfte att anpassa tidpunkten för inlämningen av planen till den politiska cykeln och ge Bulgarien möjlighet att lägga fram en plan med förankring i ett fast politiskt åtagande.