EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 4.6.2025
COM(2025) 225 final
Rekommendation till
RÅDETS REKOMMENDATION
om Slovakiens ekonomiska politik, socialpolitik, sysselsättningspolitik, strukturpolitik och budgetpolitik
{SWD(2025) 225 final}
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 4.6.2025
COM(2025) 225 final
Rekommendation till
RÅDETS REKOMMENDATION
om Slovakiens ekonomiska politik, socialpolitik, sysselsättningspolitik, strukturpolitik och budgetpolitik
{SWD(2025) 225 final}
Rekommendation till
RÅDETS REKOMMENDATION
om Slovakiens ekonomiska politik, socialpolitik, sysselsättningspolitik, strukturpolitik och budgetpolitik
THE COUNCIL OF THE EUROPEAN UNION,
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1263 av den 29 april 2024 om en effektiv samordning av den ekonomiska politiken och om multilateral budgetövervakning samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 1 , särskilt artikel 3.3,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 av den 16 november 2011 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser 2 , särskilt artikel 6.1,
med beaktande av Europeiska kommissionens rekommendation,
med beaktande av Europaparlamentets resolutioner,
med beaktande av Europeiska rådets slutsatser,
med beaktande av sysselsättningskommitténs yttrande,
med beaktande av ekonomiska och finansiella kommitténs yttrande,
med beaktande av yttrandet från kommittén för socialt skydd,
med beaktande av yttrandet från kommittén för ekonomisk politik, och
av följande skäl:
Allmänna överväganden
(1)I förordning (EU) 2024/1263, som trädde i kraft den 30 april 2024, anges målen för ramverket för ekonomisk styrning som syftar till att främja sunda och hållbara offentliga finanser, en hållbar och inkluderande tillväxt och resiliens genom reformer och investeringar och förhindra alltför stora underskott i de offentliga finanserna. Enligt förordningen ska rådet och kommissionen genomföra multilateral övervakning inom ramen för den europeiska planeringsterminen i enlighet med de mål och krav som fastställs i EUF-fördraget. Den europeiska planeringsterminen omfattar i synnerhet utarbetande av landsspecifika rekommendationer samt övervakning av genomförandet av dessa. Förordningen främjar också nationellt ägarskap för finanspolitiken och betonar dess medelfristiga inriktning, i kombination med en effektivare och mer enhetlig efterlevnadskontroll. Varje medlemsstat måste till rådet och kommissionen lämna in en nationell medelfristig finans- och strukturpolitisk plan som innehåller dess åtaganden vad gäller offentliga finanser, reformer och investeringar och som omfattar en period på fyra eller fem år, beroende på längden på den nationella valperioden. Nettoutgiftsbanan 3 i dessa planer måste överensstämma med kraven i förordningen, däribland kraven på att den offentliga skulden senast vid anpassningsperiodens slut förs in, eller hålls kvar, på en sannolikt nedåtgående bana eller bibehålls på en sund nivå under 60 % av bruttonationalprodukten (BNP) och att underskottet i de offentliga finanserna minskas eller hålls kvar under fördragets referensvärde på 3 % av BNP på medellång sikt. Om en medlemsstat åtar sig att genomföra ett antal relevanta reformer och investeringar i enlighet med kriterierna i förordningen får anpassningsperioden förlängas med upp till tre år.
(2)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 4 , genom vilken faciliteten för återhämtning och resiliens (faciliteten) inrättades, trädde i kraft den 19 februari 2021. Faciliteten ger ekonomiskt stöd till medlemsstaterna för genomförandet av reformer och investeringar och utgör en finanspolitisk impuls som finansieras av unionen. I enlighet med prioriteringarna för den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken bidrar faciliteten till den ekonomiska och sociala återhämtningen och driver på hållbara reformer och investeringar, i synnerhet för att främja den gröna och den digitala omställningen och göra medlemsstaternas ekonomier mer resilienta. Den bidrar också till att stärka de offentliga finanserna och stimulera tillväxt och sysselsättning på medellång och lång sikt, förbättra den territoriella sammanhållningen inom unionen och stödja det fortsatta genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter.
(3)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/435 5 (REPowerEU-förordningen), som antogs den 27 februari 2023, syftar till att fasa ut unionens beroende av import av ryska fossila bränslen. Detta bidrar till energitrygghet och diversifiering av unionens energiförsörjning, samtidigt som användningen av förnybar energi, energilagringskapaciteten och energieffektiviteten ökar. Slovakien har lagt till ett nytt REPowerEU-kapitel i sin nationella återhämtnings- och resiliensplan för att på så sätt finansiera viktiga reformer och investeringar som ska bidra till att målen för REPowerEU uppnås.
(4)Den 29 april 2021 lämnade Slovakien in sin nationella återhämtnings- och resiliensplan till kommissionen i enlighet med artikel 18.1 i förordning (EU) 2021/241. Kommissionen har med stöd av artikel 19 i den förordningen bedömt återhämtnings- och resiliensplanens relevans, ändamålsenlighet, effektivitet och enhetlighet i enlighet med bedömningsriktlinjerna i bilaga V. Den 13 juli 2021 antog rådet sitt genomförandebeslut om godkännande av bedömningen av Slovakiens återhämtnings- och resiliensplan 6 , som ändrades enligt artikel 18.2 den 14 juli 2023 för att uppdatera det högsta ekonomiska bidraget för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd samt för att inkludera REPowerEU-kapitlet 7 . Delutbetalningarna ska verkställas på villkor att kommissionen antar ett beslut i enlighet med artikel 24.5 om att Slovakien på ett tillfredsställande sätt har uppnått de relevanta delmål och mål som angetts i rådets genomförandebeslut. För att delmål och mål ska anses ha uppnåtts på ett tillfredsställande sätt måste delmål och mål för samma reform eller investering som tidigare uppnåtts förbli uppnådda.
(5)På kommissionens rekommendation antog rådet den 21 januari 2025 en rekommendation som stöder Slovakiens nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan 8 . Planen lämnades in i enlighet med artiklarna 11 och 36.1 a i förordning (EU) 2024/1263, och den omfattar perioden 2025–2028 och innehåller en finanspolitisk anpassning som är fördelad på fyra år.
(6)Den 26 november 2024 antog kommissionen ett yttrande om utkastet till budgetplan för 2025 för Slovakien. Samma datum antog kommissionen, på grundval av förordning (EU) nr 1176/2011, 2025 års rapport om förvarningsmekanismen, där Slovakien identifierades som en av de medlemsstater som skulle behöva bli föremål för en fördjupad granskning. Kommissionen antog också en rekommendation till rådets rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet samt ett förslag till 2025 års gemensamma sysselsättningsrapport med en analys av genomförandet av riktlinjerna för sysselsättningspolitiken och principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Rådet antog rekommendationen om den ekonomiska politiken i euroområdet 9 den 13 maj 2025 och den gemensamma sysselsättningsrapporten den 10 mars 2025.
(7)Den 29 januari 2025 offentliggjorde kommissionen konkurrenskraftskompassen, en strategisk ram som syftar till att stärka EU:s globala konkurrenskraft under de kommande fem åren. I konkurrenskraftskompassen identifieras de tre förutsättningarna för hållbar ekonomisk tillväxt: i) innovation, ii) utfasning av fossila bränslen och konkurrenskraft, och iii) försörjningstrygghet. För att överbrygga innovationsgapet strävar EU efter att främja industriell innovation, stödja uppstartsföretags tillväxt genom initiativ som EU:s strategi för uppstartsföretag och expanderande företag och främja införandet av avancerad teknik som artificiell intelligens och kvantdatorteknik. I strävan efter en grönare ekonomi har kommissionen lagt fram en omfattande handlingsplan för överkomliga energipriser och en giv för en ren industri som säkerställer att övergången till ren energi förblir kostnadseffektiv, konkurrenskraftfrämjande, särskilt för energiintensiva sektorer, och är en drivkraft för tillväxt. För att minska alltför stora beroenden och öka försörjningstryggheten har unionen åtagit sig att stärka de globala handelspartnerskapen, diversifiera leveranskedjorna och säkra tillgången till kritiska råvaror och rena energikällor. Dessa prioriteringar stöds av övergripande möjliggörande faktorer, nämligen förenkling av lagstiftningen, fördjupning av den inre marknaden, finansiering av konkurrenskraft och en spar- och investeringsunion, främjande av kompetens och arbetstillfällen av hög kvalitet samt bättre samordning av EU:s politik. Konkurrenskraftskompassen är anpassad till den europeiska planeringsterminen, vilket säkerställer att medlemsstaternas ekonomiska politik är förenlig med kommissionens strategiska mål och skapar en enhetlig strategi för ekonomisk styrning som främjar hållbar tillväxt, innovation och resiliens i hela unionen.
(8)Under 2025 fortsätter den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken att utvecklas i takt med genomförandet av faciliteten. Ett fullständigt genomförande av återhämtnings- och resiliensplanerna är fortsatt viktigt för att de politiska prioriteringarna inom ramen för den europeiska planeringsterminen ska ge resultat, eftersom planerna bidrar till en effektiv hantering av alla eller en betydande del av de utmaningar som konstaterats i de relevanta landsspecifika rekommendationer som utfärdats på senare år. Dessa landsspecifika rekommendationer är fortfarande lika relevanta för bedömningen av ändrade återhämtnings- och resiliensplaner i enlighet med artikel 21 i förordning (EU) 2021/241.
(9)De landsspecifika rekommendationerna för 2025 omfattar alla viktiga utmaningar avseende ekonomisk politik som inte i tillräcklig utsträckning hanteras genom åtgärder i återhämtnings- och resiliensplanerna, med beaktande av de relevanta utmaningar som identifierades i de landsspecifika rekommendationerna för 2019–2024.
(10)Den 4 juni 2025 offentliggjorde kommissionen 2025 års landsrapport för Slovakien. Rapporten innehöll en bedömning av Slovakiens framsteg med de relevanta landsspecifika rekommendationerna och en utvärdering av Slovakiens genomförande av återhämtnings- och resiliensplanen. På grundval av denna analys identifierades i landsrapporten de mest akuta utmaningar som Slovakien står inför. I landsrapporten bedömdes också Slovakiens framsteg avseende genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter och uppnåendet av unionens överordnade mål för sysselsättning, kompetens och fattigdomsbekämpning samt framstegen med att uppnå Förenta nationernas mål för hållbar utveckling.
(11)Kommissionen har genomfört en fördjupad granskning enligt artikel 5 i förordning (EU) nr 1176/2011 för Slovakien. De viktigaste resultaten av kommissionens bedömning av makroekonomiska sårbarheter för Slovakien enligt den förordningen offentliggjordes den 13 maj 2025 10 . Den 4 juni 2025 drog kommissionen slutsatsen att Slovakien har makroekonomiska obalanser. Trots vissa förbättringar kvarstår särskilt sårbarheter när det gäller kostnadskonkurrenskraft, bytesbalans och bostadsmarknaden, samtidigt som förbättringar avseende hushållens skuldsättning verkar vara starkare och politiska åtgärder har varit begränsade. Inflationen och ökningen av enhetsarbetskostnaderna minskade avsevärt, men skillnaderna, även när det gäller kärninflationen, kvarstår gentemot resten av euroområdet och EU. Efter den markanta förbättringen 2023 på grund av lägre energipriser försämrades bytesbalansunderskottet något under 2024 på grund av trög export och ökad import till följd av en uppåtgående inhemsk efterfrågan. Underskottet i bytesbalansen förväntas öka ytterligare i år. Samtidigt minskar inte det höga underskottet i de offentliga finanserna. Dessutom ökade bostadspriserna igen under 2024, medan nedgången i bostadsbyggandet förvärrar ett redan snävt bostadsutbud. Efter flera år av kraftigt ökade skulder för hushållen innebar högre räntor att efterfrågan på hypotekslån saktade ned under de senaste två åren, och hushållens skuldkvot har de senaste åren minskat. Eftersom de finansiella villkoren underlättades under 2024 och i början av 2025 har hushållens upplåning dock återhämtat sig på senare tid och backats upp ytterligare av en ökad real disponibel inkomst på en snäv arbetsmarknad. Denominatoreffekterna blir allt mindre betydande, vilket innebär att hushållens skuldkvoter kan stabiliseras eller sjunka mindre på kort sikt än tidigare, samtidigt som de fortfarande ligger under EU-genomsnittet i en situation med en sund banksektor. De politiska framstegen har varit begränsade. För att minska inflationen har energistödåtgärderna för hushållen förlängts. Ändå blev denna oriktade åtgärd en av drivkrafterna bakom det stora offentliga underskottet och underskottet i bytesbalansen. Antagandet av åtgärder för att förbättra arbetsproduktiviteten och företagsklimatet är fortfarande begränsat. En ändring av bygglagen, som syftade till att effektivisera konstruktionsförfarandena, trädde i kraft i april.
Bedömning av den årliga lägesrapporten
(12)Den 21 januari 2025 rekommenderade rådet följande maximala ökningstakt för nettoutgifter för Slovakien: 3,8 % år 2025, 0,9 % år 2026, 1,6 % år 2027 och 1,5 % år 2028, vilket motsvarar den högsta ackumulerade ökningstakten beräknad med hänvisning till 2023 på 10,3 % år 2025, 11,2 % år 2026, 13,0 % år 2027 och 14,8 % år 2028. För perioden 2025–2027 sammanfaller denna maximala ökningstakt för nettoutgifter med den korrigeringsbana som föreskrivs i artikel 3.4 i förordning 1467/97, som rådet rekommenderade den 21 januari 2025 i syfte att få situationen med ett alltför stort underskott att upphöra 11 . Den 30 april 2025 lämnade Slovakien in sin årliga lägesrapport 12 om de åtgärder som vidtagits till följd av rådets rekommendation av den 21 januari 2025 i syfte att få situationen med ett alltför stort underskott att upphöra och genomföra reformer och investeringar för att ta itu med de främsta utmaningar som identifierats i de landsspecifika rekommendationerna i den europeiska planeringsterminen. Den årliga lägesrapporten återspeglar också Slovakiens halvårsvisa rapporter om de framsteg som gjorts för att uppnå målen i återhämtnings- och resiliensplanen i enlighet med artikel 27 i förordning (EU) 2021/241.
(13)Rysslands anfallskrig mot Ukraina och dess återverkningar utgör en existentiell utmaning för EU. Kommissionen har rekommenderat aktivering av stabilitets- och tillväxtpaktens nationella undantagsklausul på ett samordnat sätt för att stödja EU:s insatser för en snabb och kraftig ökning av försvarsutgifterna, och detta förslag välkomnades av Europeiska rådet den 6 mars 2025. Till följd av Slovakiens begäran den 30 april 2025 antog rådet den [datum], på kommissionens rekommendation, en rekommendation som gjorde det möjligt för Slovakien att avvika från och överskrida den rekommenderade maximala ökningstakten för nettoutgifter 13 .
(14)På grundval av data som validerats av Eurostat 14 ökade Slovakiens underskott i de offentliga finanserna från ett underskott på 5,2 % av BNP år 2023 till ett underskott på 5,3 % år 2024, samtidigt som den offentliga skulden steg från 55,6 % av BNP i slutet av 2023 till 59,3 % i slutet av 2024. Enligt kommissionens beräkningar motsvarar denna utveckling en ökningstakt för nettoutgifter på 5,4 % år 2024. I den årliga lägesrapporten uppskattar Slovakien nettoutgiftsökningen 2024 till 3,0 %. Kommissionen uppskattar att nettoutgiftsökningen var högre än i den årliga lägesrapporten. Skillnaden mellan kommissionens beräkningar och de nationella myndigheternas beräkningar beror på lägre utgifter som finansierades genom EU 2023 och som användes i de antaganden som låg till grund för den årliga lägesrapporten. Enligt kommissionens beräkningar var finanspolitikens inriktning 15 , som omfattar både nationellt finansierade utgifter och EU-finansierade utgifter, kontraktiv med 2,2 % av BNP 2024.
(15)Enligt den årliga lägesrapporten förväntas enligt det makroekonomiska scenario som ligger till grund för Slovakiens budgetprognoser en real BNP-tillväxt på 1,9 % både 2025 och 2026, medan inflationen mätt med det harmoniserade konsumentprisindexet (HIKP) beräknas till 3,9 % 2025 och 3,7 % 2026. I kommissionens vårprognos 2025 beräknas BNP i fasta priser öka med 1,5 % år 2025 och 1,4 % år 2026, och inflationen mätt med HIKP-inflationen beräknas ligga på 4,0 % år 2025 och 2,9 % år 2026.
(16)Enligt den årliga lägesrapporten förväntas underskottet i de offentliga finanserna minska till 4,9 % av BNP 2025, medan den offentliga skuldkvoten beräknas öka till 61,1 % innan slutet av 2025. Denna utveckling motsvarar en nettoutgiftsökning på 3,6 % år 2025. Enligt kommissionens vårprognos 2025 kommer det offentliga underskottet att ligga på 4,9 % av BNP 2025. Minskningen av underskottet 2025 återspeglar främst de intäktsökande konsolideringsåtgärder som den slovakiska regeringen har antagit för 2025. Enligt kommissionens beräkningar motsvarar denna utveckling en nettoutgiftsökning på 3,8 % år 2025. Enligt kommissionens beräkningar kommer finanspolitikens inriktning, som omfattar både nationellt finansierade utgifter och EU-finansierade utgifter, att vara i stort sett neutral med 0,2 % av BNP 2025. Den offentliga skuldkvoten väntas öka till 60,9 % i slutet av 2025. Ökningen av skuldkvoten 2025 återspeglar främst det stora primära underskottet.
(17)De offentliga utgifterna på 1,4 % av BNP förväntas bli finansierade av icke återbetalningspliktigt stöd (bidrag) från faciliteten för återhämtning och resiliens under 2025, jämfört med 0,7 % av BNP 2024, enligt kommissionens vårprognos 2025. Utgifter som finansieras genom icke återbetalningspliktigt stöd från faciliteten för återhämtning och resiliens möjliggör kvalitativa investeringar och produktivitetshöjande reformer utan att ha någon direkt inverkan på Slovakiens offentliga saldo och skuldsättning.
(18)De offentliga försvarsutgifterna i Slovakien uppgick till 1,4 % av BNP 2021, 1,0 % av BNP 2022 och 1,2 % av BNP 2023 16 . Enligt kommissionens vårprognos 2025 beräknas försvarsutgifterna uppgå till 1,3 % av BNP 2024 och 2,3 % av BNP 2025. Detta motsvarar en ökning med 0,9 procentenheter av BNP jämfört med 2021. Perioden då den nationella undantagsklausulen aktiveras (2025–2028) gör det möjligt för Slovakien att omprioritera de offentliga utgifterna eller öka de offentliga inkomsterna så att långsiktigt högre försvarsutgifter inte äventyrar hållbarheten i de offentliga finanserna på medellång sikt.
(19)Enligt kommissionens vårprognos 2025 förväntas nettoutgifterna i Slovakien öka med 3,8 % år 2025 och kumulativt med 9,3 % åren 2024 och 2025. Enligt kommissionens vårprognos 2025 beräknas Slovakiens ökningstakt för nettoutgifter 2025 ligga under den rekommenderade maximala ökningstakt som fastställts genom korrigeringsbanan, både årligen och för 2024 och 2025 tillsammans. Förfarandet vid alltför stora underskott i Slovakien lämnas därför vilande.
(20)Enligt den årliga lägesrapporten beräknas underskottet i de offentliga finanserna minska till 4,5 % av BNP 2026, medan den offentliga skuldkvoten beräknas öka till 63,3 % fram till slutet av 2026. Baserat på de politiska åtgärder som är kända vid stoppdatumet för prognosen förväntas enligt kommissionens vårprognos 2025 ett offentligt underskott på 5,1 % av BNP 2026. Ökningen av underskottet under 2026 återspeglar främst en försämring av de makroekonomiska utsikterna i kombination med fortsatta diskretionära åtgärder som ökar utgifterna, särskilt en permanent trettonde pensionsutbetalning, eller en ökning av hälso- och sjukvårdsutgifterna. Denna utveckling motsvarar en nettoutgiftsökning på 3,9 % år 2026. Enligt kommissionens beräkningar kommer finanspolitikens inriktning, som omfattar både nationellt finansierade utgifter och EU-finansierade utgifter, att vara i stort sett neutral 2026. En konsolidering av de offentliga finanserna skulle också kunna bidra till att förbättra utlandsställningen. Kommissionen väntar sig en ökning av den offentliga skuldkvoten till 63,0 % i slutet av 2026. Ökningen av skuldkvoten 2026 återspeglar främst det stora primära underskottet.
Viktiga politiska utmaningar
(21)År 2024 översteg Slovakiens skattekil (skatten på arbetsinkomster) EU-genomsnittet för låginkomsttagare, med en skattesats på 38,2 % för enskilda personer som tjänar 50 % av genomsnittslönen jämfört med EU-genomsnittet på 31,8 %. Kilen låg dock närmare EU-genomsnittet för högre inkomstnivåer, vilket tyder på en relativt sett större skattebörda för låginkomsttagare. Intäkterna från fastighetsskatter 2023 var låga, 0,4 % av BNP jämfört med EU-genomsnittet på 1,9 %, främst på grund av Slovakiens områdesbaserade fastighetsbeskattningssystem där t.ex. läge och marknadsvärde inte beaktas i beräkningen av skatten. Detta leder till stagnerande skatteintäkter, i en situation med stigande bostadspriserna under de senaste åren och problem som rör rättvisa och skälighet. Dessutom ligger intäkterna från Slovakiens miljöbeskattning, särskilt inom t.ex. transport, föroreningar och naturresurser, konsekvent under EU-genomsnittet. Den effektiva koldioxidskatten i Slovakien är 64,1 EUR per ton koldioxid, betydligt lägre än EU-genomsnittet på 84,8 EUR, vilket tyder på svagare ekonomiska incitament för att minska utsläppen. Slovakien vidtar åtgärder för att öka effektiviteten i sitt skatteuppbördssystem genom att investera i it-infrastruktur och genomföra en övergripande strategi för digital omställning. Även om momsgapet har minskat avsevärt under de senaste åren är bristerna i efterlevnaden av momsreglerna fortfarande betydligt större än EU-genomsnittet. För att ta itu med de stora underskotten i de offentliga finanserna har Slovakien infört åtgärder som syftar till att öka de offentliga inkomsterna, vilket inverkar negativt på priskonkurrensen och leder till ojämn resursfördelning. Särskilt den nyligen införda skatten på finansiella transaktioner hämmar företagsklimatet, bidrar till högre priser och uppmuntrar till användning av kontantbetalningar, vilket ger upphov till farhågor för potentiellt skatteundandragande. Dessutom har regeringen utvidgat åtgärder som syftar till att mildra de sociala effekterna av höga energipriser. Dessa åtgärder är dock inte inriktade på utsatta personer, och de snedvrider prissignalerna från energimarknaderna. Dessutom förhindrar det otillräckliga genomförandet av befintliga utgiftsöversyner i budgetprocessen uppnåendet av potentiella besparingar som skulle kunna förbättra de offentliga finanserna. En utvecklad digitalisering av skatteförvaltningen, särskilt när det gäller elektronisk fakturering och förifyllda skattedeklarationer, skulle kunna bidra till att minska luckorna i skattesystemet, förenkla efterlevnaden och sänka därmed förbundna kostnader.
(22)Slovakien står fortfarande inför en betydande bostadsbrist, med ett antal bostäder per tusen invånare som är bland OECD-ländernas lägsta. Bostadsbyggandet ligger under EU-genomsnittet och har minskat sedan slutet av 2023. En liknande nedåtgående trend har observerats i antalet utfärdade bygglov i slutet av 2023. Detta är resultatet av Slovakiens ineffektiva tillståndsförfaranden, orsakade av omfattande administrativ fragmentering och otillräckliga resurser på kommunal nivå. Genom att stödja bostadsutbudet begränsas även riskerna relaterade till hushållens skulder. Dessutom är hyresmarknaden underutvecklad, eftersom den rättsliga ramen inte bidrar till att främja hyresrätter framför bostadsägande. Bostadsägande är fortfarande det alternativ som föredras av de flesta hushåll i Slovakien, eftersom hyrorna är höga och tillgången till hyresbostäder är låg. Samtidigt utgör det mycket begränsade utbudet av subventionerat boende – endast 1,6 % av bostadsbeståndet – ett hinder för de mest utsatta människornas tillgång till bostäder. Stigande huspriser och ett minskat bostadsbyggande är ytterligare begränsningar för tillgången till bostäder till överkomliga priser.
(23)I enlighet med artikel 19.3 b i förordning (EU) 2021/241 och kriterium 2.2 i bilaga V till den förordningen omfattar återhämtnings- och resiliensplanen ett stort antal ömsesidigt förstärkande reformer och investeringar som ska vara genomförda senast 2026. Dessa förväntas bidra till att effektivt ta itu med alla eller en betydande del av de utmaningar som konstaterats i relevanta landsspecifika rekommendationer. Inom denna snäva tidsram är det viktigt att slutföra det effektiva genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanen för att stärka Slovakiens långsiktiga konkurrenskraft genom den gröna och den digitala omställningen, samtidigt som social rättvisa säkerställs. För att kunna visa resultat avseende åtagandena i återhämtnings- och resiliensplanen innan augusti 2026 är det viktigt att Slovakien påskyndar genomförandet av reformer och investeringar genom att ta itu med relevanta utmaningar. Slovakiens förmåga att effektivt genomföra investeringsprojekt och absorbera EU-finansiering påverkas i synnerhet av ett oförutsägbart regelverk, administrativa bördor och en fragmenterad styrningsstruktur, liksom av ineffektiva offentliga upphandlingsprocesser och otillräckliga förberedelser av investeringsprojekt, vilket avsevärt hindrar Slovakiens potential för innovation och ekonomisk diversifiering. Att lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter, det civila samhället och andra berörda parter deltar på ett systematiskt sätt är fortsatt avgörande för att säkerställa ett brett ägarskap för ett framgångsrikt genomförande av återhämtnings- och resiliensplanen.
(24)Slovakien har påskyndat genomförandet av det sammanhållningspolitiska programmet, som omfattar stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Fonden för en rättvis omställning (FRO), Europeiska socialfonden+ (ESF+) och Sammanhållningsfonden. Det är viktigt att fortsätta med arbetet för att se till att detta program genomförs snabbt och att dess inverkan på fältet blir största möjliga. Slovakien vidtar redan åtgärder inom ramen för sitt sammanhållningspolitiska program för att öka konkurrenskraften och tillväxten. Samtidigt står Slovakien fortfarande inför utmaningar, bland annat när det gäller att öka konkurrenskraften i samband med den industriella omställningen, innovationskapaciteten avseende bland annat utveckling och tillverkning av kritik teknik, vattenresiliensen och antalet bostäder, tillgången till förskoleverksamhet och barnomsorg samt deltagandet på arbetsmarknaden för mindre gynnade grupper. I enlighet med artikel 18 i förordning (EU) 2021/1060 ska Slovakien – som en del av halvtidsöversynen av de sammanhållningspolitiska fonderna – se över sitt program med beaktande av bland annat de utmaningar som identifierats i de landsspecifika rekommendationerna för 2024. I och med kommissionens förslag som antogs den 1 april 2025 17 förlängs tidsfristen för att lämna in en bedömning – för varje program – av resultatet av halvtidsöversynen till efter den 31 mars 2025. Förslaget ger också flexibilitet för att bidra till att påskynda genomförandet av programmet samt incitament för medlemsstaterna att anslå sammanhållningspolitiska resurser till fem strategiska prioriterade områden i unionen, nämligen konkurrenskraft inom strategisk teknik, försvar, bostäder, vattenresiliens och energiomställning.
(25)Den europeiska plattformen för strategisk teknik (STEP) ger möjlighet att investera i en av EU:s viktiga strategiska prioriteringar genom att stärka EU:s konkurrenskraft. STEP kanaliseras genom elva befintliga EU-fonder. Medlemsstaterna kan också bidra till InvestEU-programmet för att stödja investeringar inom prioriterade områden. Slovakien skulle kunna använda dessa initiativ för att stödja utveckling eller tillverkning av kritisk teknik, inbegripet ren och resurseffektiv teknik.
(26)Utöver de ekonomiska och sociala utmaningar som åtgärdas genom återhämtning- och resiliensplanen och andra EU-fonder står Slovakien inför flera ytterligare utmaningar relaterade till utfasningen av fossila bränslen och omvandlingen av industrin, utvecklingen av utsläppsfri mobilitet, företagsklimatet och den offentliga förvaltningen, digitalisering, forskning och innovation, rättssystemet, arbetsmarknaden, utbildning samt hälso- och sjukvård.
(27)Enligt konkurrenskraftskompassen måste alla EU-institutioner och nationella och lokala myndigheter göra en kraftansträngning för att skapa enklare regler och påskynda de administrativa förfarandena. Kommissionen har satt upp ambitiösa mål för att minska den administrativa bördan – med minst 25 % och för små och medelstora företag med minst 35 % – och har skapat nya verktyg för att uppnå dessa mål, bland annat ett systematiskt stresstest av hela den befintliga EU-lagstiftningen och en förstärkt dialog med berörda parter. För att matcha denna ambition måste Slovakien också vidta åtgärder. Av företagen anser 78 % att de administrativa förfarandenas komplexitet är ett problem när de gör affärer i Slovakien 18 . Långa och komplexa administrativa förfaranden, ett oförutsägbart regelverk, en föränderlig lagstiftning och otillräcklig investeringsplanering gör Slovakiens företagsklimat till ett av de minst gynnsamma i EU. I Slovakien tenderar lagstiftningen att ändras snabbt, och påskyndade lagstiftningsförfaranden har blivit vanliga när nya lagar antas. Mellan oktober 2023 och februari 2025 antogs 37 % av alla lagar utan standardkonsekvensbedömningar och samråd med berörda parter. Den nuvarande ramen för bättre lagstiftning i Slovakien saknar tydliga och öppna regler och genomförs inte effektivt. Trots införandet av åtgärder för att förbättra företagsklimatet, bland annat i Slovakiens återhämtnings- och resiliensplan, har de övergripande förbättringarna varit marginella.
(28)Slovakiens konkurrenskraft hämmas av en fragmenterad offentlig förvaltning, begränsad insyn i offentlig upphandling och svag investeringsplanering. På lokal nivå lider förvaltningen av stora skillnader i kommunstorlek, underfinansierade ytterligare ansvarsområden och brist på strategisk planering. Investeringsplaneringen är fortfarande knuten till EU:s finansieringscykler och saknar en långsiktig vision, vilket skapar osäkerhet för företag och lokala myndigheter. I synnerhet små kommuner behöver mer utbildning och kapacitet för att hantera investeringar och få tillgång till EU-medel. Trots nyligen genomförda reformer när det gäller bedömning, urval och budgetering av offentliga investeringar är övervakningen och efterhandsbedömningen av projekt fortfarande svag. När Slovakien nu utvecklar en nationell investeringsstrategi fram till 2050 är det viktigt att strategin säkrar ett brett politiskt stöd och antas i god tid. En reformering av den lokala förvaltningsstrukturen och säkerställande av tillräcklig finansiering för de olika ansvarsområdena skulle avsevärt kunna öka Slovakiens strukturella kapacitet att planera och genomföra investeringar. Dessutom måste Slovakien förbättra tillhandahållandet av offentliga tjänster av hög kvalitet på lokal nivå och stärka de lokala och regionala myndigheternas ekonomiska oberoende och förvaltningsförmåga.
(29)Även om de nyligen genomförda reformerna syftar till att förenkla förfarandena för offentlig upphandling finns det fortfarande farhågor om otillräcklig insyn och konkurrens, eftersom andelen offentliga kontrakt som tilldelats i förfaranden med en enda anbudsgivare uppgick till 33 % år 2023. Insyn och konkurrens i offentliga upphandlingsprocesser är nödvändigt för att främja god förvaltning och förbättra de offentliga utgifternas effektivitet. Trots antagandet av lagen om offentliga upphandlingsförfaranden, som syftar till att stärka reglerna för miljöanpassad offentlig upphandling och förbättra användningen av kvalitetskriterier och livscykelkostnader, tilldelas majoriteten av kontrakten i Slovakien fortfarande på grundval av det lägsta priset.
(30)Det finns farhågor kring Slovakiens domstolsväsen. I synnerhet saknas fortfarande tillräckliga garantier kring förfarandet för att avskeda ledamöter i domstolsrådet. Flera förändringar, såsom avvecklingen av specialiserade antikorruptionsorgan (den särskilda åklagarmyndigheten och den nationella myndigheten för brottsbekämpning), har i kombination med effekterna av vissa ändringar av strafflagen gett upphov till allvarliga farhågor när det gäller såväl robustheten i Slovakiens ram för korruptionsbekämpning som den nivå av specialisering och institutionell kapacitet som byggts upp över tid. Detta har medfört allvarliga störningar i polisens och åklagarmyndighetens insatser för att utreda och lagföra komplex korruption och korruption på hög nivå, med konsekvenser för den effektiva uppföljningen av pågående och framtida fall. Denna utveckling riskerar att hämma Slovakiens företagsklimat och regelverk och därmed dess konkurrenskraft.
(31)Slovakiens digitala infrastruktur utgör ett hinder för landets konkurrenskraft, och endast 69,12 % av hushållen omfattades av nät med mycket hög kapacitet 2023 jämfört med EU-genomsnittet på 78,81 %. Det uppskattade investeringsgapet på över 500 miljoner EUR för gigabitkonnektivitet måste åtgärdas för att ge företagen och allmänheten snabbare, mer tillförlitlig och mer utbredd digital konnektivitet. För att underlätta utbyggnaden av ny digital infrastruktur är det viktigt att effektivisera regelverket, skapa ett gynnsamt företagsklimat för investerare och minska tiden och kostnaderna i samband med utbyggnaden av digital infrastruktur.
(32)Det långsamma införandet av digital teknik i Slovakien utgör ytterligare en utmaning för konkurrenskraften och tillväxten, och endast 62 % av de små och medelstora företagen uppnår en grundläggande digital intensitet jämfört med EU-genomsnittet på 72,9 %. Det begränsade samarbetet mellan näringslivet och forskningssektorn utgör ytterligare ett betydande hinder för ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft. Möjligheterna för små och medelstora företag att investera i FoU är begränsade, eftersom det nuvarande systemet med skatteincitament för FoU är snedvridet till förmån för större företag. Att förbättra incitamentsystemen för FoU och inrikta FoU-politiken mer på små och medelstora företag skulle kunna främja Slovakiens tillväxtpotential.
(33)Slovakiens ekonomi, inklusive den stora och arbetsintensiva industrisektorn, står inför utmaningar när det gäller att modernisera sig, uppfylla klimatmålen och förbli konkurrenskraftig. Den inhemska tillverkningskapaciteten är fortfarande särskilt begränsad inom sektorn för nettonollteknik. Genom att övergå till en mer diversifierad och innovationsdriven ekonomi, inklusive grön teknik och automatiserade processer, skulle Slovakien kunna öka sin långsiktiga ekonomiska hållbarhet och motståndskraft mot externa chocker. Därför måste investeringarna tydligt prioriteras. Den befintliga rättsliga ram som underlättar omvandlingen av den slovakiska industrin skulle kunna kompletteras med en mekanism där man regelbundet ser över och uppmuntrar prioriterade åtgärder för industrisektorn och ytterligare stöder dess omställning, särskilt till nettonollteknik och innovativ teknik. Eftersom den slovakiska ekonomiska modellen främst bygger på montering i senare led av importerade mellanprodukter begränsas det inhemska mervärdet och spridningen av sakkunskap till lokala företag. Det krävs ytterligare insatser för att stärka integrationen av tillverkningsindustrin och de framväxande industrisektorerna i EU-omfattande leveranskedjor.
(34)Slovakien är fortfarande starkt beroende av Ryssland för fossila bränslen. År 2024 kom omkring 70 % av naturgasen och mer än 80 % av den råolja som förbrukades från Ryssland. Slovakiens satsningar på att frigöra sig från det ryska beroendet går långsamt framåt.
(35)De höga energikostnaderna för företag är fortfarande en av de största flaskhalsarna i Slovakiens konkurrenskraft, medan de reglerade energipriserna för hushållen fortfarande utgör hinder för incitamenten att investera i energieffektivitet. År 2024 bidrog förnybara energikällor till endast 24 % av den slutliga energianvändningen (brutto), långt under EU-genomsnittet på 47 %. Även om Slovakien nyligen har antagit reformer som stöder utbyggnaden av investeringar i linje med REPowerEU-målen krävs ytterligare insatser för att påskynda utbyggnaden av förnybara energikällor, inklusive vindkraft, solenergi, geotermisk gas och förnybara gaser. Samtidigt bör anslutningen av förnybara energikällor till nätet göras effektivare och mindre besvärlig, bland annat genom investeringar som underlättar anslutning till nätet och bidrar till nätflexibiliteten. Att fasa ut fossila bränslen i sektorn för uppvärmning av bostäder är fortfarande avgörande för att minska ekonomins beroende av fossila bränslen och uppnå landets klimatmål. Tekniken för geotermisk energi och värmepumpar är särskilt underutnyttjad i de stora fjärrvärmenäten. Det krävs ytterligare insatser för att förbättra energieffektiviteten, t.ex. inom byggnads-, transport- och industrisektorerna, eftersom utmaningarna när det gäller att snabbt genomföra och utöka investeringarna kvarstår både inom den offentliga och den privata sektorn.
(36)Den mycket låga spridningen av utsläppsfri mobilitet i Slovakien begränsar den inhemska konkurrenskraften för landets stora bilindustri. Detta exemplifieras av en av de lägsta procentandelarna för nya registreringar av utsläppsfria fordon i EU (endast 2,9 % av nya bilregistreringar), men även av den eftersläpande utbyggnaden av laddnings- och tankningsinfrastruktur för utsläppsfria fordon. Även om Slovakien har antagit vissa reformer inom ramen för sin återhämtnings- och resiliensplan (t.ex. handlingsplanen för elektromobilitet), har incitament för att stödja spridningen av utsläppsfria fordon och tillhörande infrastruktur ännu inte förverkligats. Införandet av de incitament som beskrivs i handlingsplanen för elektromobilitet är avgörande för att den privata sektorn ska kunna göra betydande ytterligare investeringar. Moderniseringen av Slovakiens transportinfrastruktur för järnvägar framskrider också långsamt, vilket begränsar dess attraktionskraft för såväl passagerartrafik som kommersiell trafik. Slovakien saknar dessutom en centraliserad strategi för långsiktig finansiering av strategiska renoveringar av den nationella transportinfrastrukturen, till exempel genom en särskild centraliserad fond för transportinfrastruktur, för att påskynda den nationella finansieringen på medellång och lång sikt. Styrningen av den nationella järnvägsinfrastrukturen stimulerar inte heller snabba uppgraderingar av det befintliga nätet.
(37)Slovakien är långt ifrån att nå 2035 års mål för deponering av kommunalt avfall. Hanteringen av resursavfall behöver bli bättre för att begränsa deponeringen, och användningen av cirkulärt material måste öka. De slovakiska ytvattenförekomsternas kvalitet försämras på grund av otillräckliga vattenförvaltningsåtgärder. Dessa vattenförekomster har utsatts för påfrestningar på grund av ett ökat antal extrema väderhändelser, alltför stora mängder föroreningar och frekventa förändringar av vattenförekomsternas form och flöde. Vattenförekomsternas status skulle dock kunna förbättras och vattenresiliensen mot torka och översvämningar skulle kunna stärkas genom en bättre, hållbar vattenförvaltning. Dessutom är det viktigt att prioritera naturbaserade lösningar och återställande av vattendrag framför byggandet av nya vattendammar och annan ”grå infrastruktur” samt omsätta dessa åtgärder i relevant nationell politik. Slovakiens koldioxidupptag ligger under den ambitionsnivå som krävs för att uppnå landets mål för 2030 avseende markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. För att öka kapaciteten för koldioxidupptag och de slovakiska skogarnas motståndskraft måste den biologiska mångfalden skyddas bättre, särskilt genom att man slutför zonindelningen av nationalparker, planteringen av flerarts- och flergenerationsskogar och bevarandet av naturresurser.
(38)Slovakien har en relativt låg arbetslöshet, men långtids- och ungdomsarbetslösheten är fortfarande hög, liksom arbetslösheten bland mindre gynnade grupper som romer och personer med lägre kvalifikationer. Samtidigt som skillnaden i sysselsättning mellan kvinnor och män i Slovakien är relativt låg jämfört med EU-genomsnittet är kvinnorna i stor utsträckning underrepresenterade på arbetsmarknaden. Insatser för att öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden skulle kunna bidra till att åtgärda den ökande bristen på arbetskraft. Det görs fortfarande få investeringar i strategier för att hjälpa utsatta grupper av människor att hitta jobb eller stanna kvar i arbetet för att fortsättningsvis deltaga på arbetsmarknaden. Deltagandet på arbetsmarknaden, särskilt bland kvinnor, hämmas också av en otillräcklig tillgång till och användning av högkvalitativ förskoleverksamhet och barnomsorg till överkomliga priser, särskilt för barn under tre år. Möjligheterna till flexibla arbetsformer är också begränsade, och till exempel stöd för deltidsarbete skulle kunna öka småbarnsföräldrars deltagande på arbetsmarknaden.
(39)Slovakien har ett betydande kompetensglapp, bland annat på grund av bristen på arbetstagare med grön och digital kompetens. Detta kräver betydande och riktade kompetensutvecklings- och omskolningsinsatser. Landet har ett lågt antal IKT-specialister och en låg andel studenter på program inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik. Samtidigt står det slovakiska utbildningssystemet inför flera utmaningar, däribland lärarbrist och behov av lärarutbildningsprogram, långvarig underfinansiering samt låg grundläggande kompetens bland studenter och vuxna. Sedan 2020 har risken för fattigdom och social utestängning ökat. Barnfattigdomen i Slovakien översteg EU-genomsnittet 2023, och trots att läget förbättrades 2024 är barnfattigdomen fortfarande hög och betydande regionala skillnader kvarstår, särskilt i landets östra region. Även om de åtgärder som stöds av återhämtnings- och resiliensplanen, Europeiska socialfonden+ och Europeiska regionala utvecklingsfonden syftar till att minska segregeringen av romer inom utbildningen och säkerställa lika och inkluderande tillgång till utbildning av god kvalitet på alla nivåer, släpar kapaciteten efter när det gäller genomförandet på lokal nivå, särskilt avseende infrastrukturprojekt.
(40)Det slovakiska hälso- och sjukvårdssystemets motståndskraft är pressad på grund av både personalbrist och en åldrande personal. Personalnivån ligger under EU-genomsnittet, och nästan en fjärdedel av sjuksköterskorna närmar sig pensionsåldern. Begränsade insatser för att få upp antalet medicinstuderande, förbättra arbetsvillkoren och modernisera infrastrukturen sätter ytterligare press på systemets kapacitet. Situationen förvärras av strukturell ineffektivitet på sjukhus och ihållande underfinansiering, särskilt inom den förebyggande vården, som endast fick 2,0 % av de totala hälso- och sjukvårdsutgifterna 2022. Ekonomiska svårigheter har lett till betydande skulder och långa betalningsförseningar på stora statliga sjukhus, vilket undergräver insatserna för att förbättra effektiviteten. Återhämtnings- och resiliensplanen har bidragit till vissa förbättringar av tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster och bättre samordning på olika vårdnivåer. Det krävs dock ytterligare insatser för att stärka primärvården och säkerställa en tillräcklig tillgång på kritiska medicinska produkter och kritisk infrastruktur. Den långvariga vården och omsorgen fortsätter dessutom att vara underfinansierad och är fortfarande relativt begränsad, särskilt för utsatta grupper. På grund av den åldrande befolkningen står hälso- och sjukvårdssystemen och systemen för långvarig vård och omsorg inför utmaningar avseende hållbarheten i de offentliga finanserna på medellång och lång sikt.
(41)Mot bakgrund av de nära inbördes kopplingarna mellan ekonomierna i euroområdet och deras gemensamma bidrag till Ekonomiska och monetära unionens funktion, rekommenderade rådet 2025 att medlemsstaterna i euroområdet vidtar åtgärder, inbegripet genom sina återhämtnings- och resiliensplaner, för att genomföra 2025 års rekommendation om euroområdets ekonomiska politik. För Slovakien bidrar rekommendationerna 2, 3, 4, 5 och 6 till att genomföra den första rekommendationen för euroområdet om konkurrenskraft, medan rekommendationerna 1, 5 och 6 bidrar till att genomföra den andra rekommendationen för euroområdet om motståndskraft, och rekommendationerna 1, 3 och 6 hjälper till att genomföra den tredje rekommendationen för euroområdet om makroekonomisk och finansiell stabilitet som anges i 2025 års rekommendation.
(42)Mot bakgrund av kommissionens fördjupade granskning och slutsatser om förekomsten av obalanser återspeglas rekommendationerna enligt artikel 6 i förordning (EU) nr 1176/2011 i rekommendationerna 1, 2, 3 och 5 nedan. Den politik som avses i rekommendation 1 bidrar till att hantera sårbarheter kopplade till bostadsmarknaden och hushållens skuldsättning. Den politik som avses i rekommendationerna 1, 2 och 5 bidrar till att motverka sårbarheter kopplade till bytesbalansen. Den politik som avses i rekommendationerna 1, 3 och 5 bidrar till att motverka sårbarheter kopplade till konkurrenskraften. Rekommendationerna 1, 2, 3 och 5 bidrar både till att hantera obalanser och till att genomföra rekommendationen för euroområdets ekonomiska politik i enlighet med skäl 41.
HÄRIGENOM REKOMMENDERAS Slovakien att 2025 och 2026 vidta följande åtgärder:
1.Stärka de totala försvarsutgifterna och försvarsberedskapen i linje med Europeiska rådets slutsatser av den 6 mars 2025. Efterleva den maximala ökningstakt för nettoutgifter som rådet rekommenderade den 21 januari 2025, i syfte att få ett slut på situationen med ett alltför stort underskott, och samtidigt utnyttja möjligheterna enligt den nationella undantagsklausulen för högre försvarsutgifter. Göra skattemixen effektivare, bland annat genom att minska de negativa incitamenten på arbetsmarknaden och i högre grad utnyttja skatter som är mindre skadliga för tillväxten, såsom miljöskatter och återkommande fastighetsskatter. Effektivisera finanserna genom att till exempel genomföra utgiftsöversyner. Fortsätta att stärka efterlevnaden av skattereglerna, bland annat genom att ytterligare digitalisera skatteförvaltningen. Börja avveckla krisstödsåtgärderna på energiområdet och se till att de är inriktade på att skydda utsatta hushåll och företag och är finanspolitiskt överkomliga, samt bevara incitamenten för energibesparingar. Stödja bostadsutbudet och utvidga hyresmarknaden genom att påskynda bostadsbyggandet och främja subventionerat boende, med beaktande av regionala skillnader.
2.Mot bakgrund av de tillämpliga tidsfristerna för ett slutförande i god tid av reformer och investeringar enligt förordning (EU) 2021/241 påskynda genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanen, inbegripet REPowerEU-kapitlet. Påskynda genomförandet av det sammanhållningspolitiska programmet (Eruf, FRO, ESF+, Sammanhållningsfonden), där så är lämpligt på grundval av de möjligheter som anges i halvtidsöversynen. Använda EU-instrumenten på bästa sätt, inbegripet InvestEU:s tillämpningsområde och den europeiska plattformen för strategisk teknik, för att förbättra konkurrenskraften.
3.Säkerställa ett gynnsamt företagsklimat genom att skapa ett mer förutsägbart regelverk genom att förbättra ramen för bättre lagstiftning för att säkerställa att konsekvensbedömningar och samråd med berörda parter integreras i lagstiftningsprocessen. Ta itu med fragmenteringen av förvaltningsstrukturer, bland annat genom att förbereda en reform av lokalförvaltningen. Säkerställa offentliga tjänster av god kvalitet genom bättre samordning och beslutsfattande. Sörja för öppenhet och konkurrens i offentliga upphandlingsprocesser för att främja god förvaltning, förbättra de offentliga utgifternas effektivitet och öka användningen av kriterier för kvalitets och livscykelkostnader i offentliga upphandlingar. Stärka domstolsväsendet och effektivisera systemet för korruptionsbekämpning, bland annat genom att säkerställa adekvat, självständig och effektiv utredning och lagföring av korruptionsfall på hög nivå samt tillräcklig specialiserad kapacitet på polis- och åklagarnivå.
4.Stärka den digitala infrastrukturen genom att överbrygga investeringsgapet för gigabitkonnektivitet och rationalisera regleringen för utbyggnad av infrastruktur. Öka användningen av digital teknik, särskilt bland små och medelstora företag, genom att undanröja flaskhalsar i införandet. Förbättra forsknings- och innovationspolitiken genom att uppmuntra samarbete mellan näringslivet och forskningssektorn och genom att se över incitamentsystemen för FoU för att ge mer stöd till små och medelstora företag.
5.Prioritera investeringar i ren och effektiv produktion och i användningen av energi och resurser. Stärka den rättsliga ramen för att stödja grön teknik och gröna produkter och främja investeringar för att främja industriell konkurrenskraft och ekonomisk diversifiering. Påskynda diversifieringen avseende försörjningen av fossila bränslen för att fasa ut beroendet av ryska källor. Påskynda utbyggnaden av förnybara energikällor och samtidigt göra förfarandena för att ansluta förnybara energikällor till nätet mer effektiva och mindre betungande. Stödja ytterligare investeringar i nät, särskilt elnät, samt i utfasning av fossila bränslen inom uppvärmningssektorn. Stödja ytterligare utbyggnad av utsläppsfri mobilitet och modernisering av järnvägsnätet genom reformering av den nationella förvaltningen av järnvägsinfrastrukturen och inrättande av en särskild investeringsram. Stärka hanteringen av resursavfall, återanvändningen av kommunalt avfall och förpackningsavfall och skyddet av naturresurser samt öka vattenresiliensen genom att integrera naturbaserade lösningar och slutföra zonindelningen av naturskyddade områden.
6.Stärka underrepresenterade gruppers deltagande på arbetsmarknaden och införa mer flexibla arbetsformer för föräldrar. Öka tillgången till och användningen av förskoleverksamhet och barnomsorg av hög kvalitet till överkomliga priser för barn under tre år. Stärka undervisningen i grundläggande färdigheter, bland annat för barn från mindre gynnade förhållanden, särskilt marginaliserade romska befolkningsgrupper, och samtidigt säkerställa lika och inkluderande tillgång till utbildning av god kvalitet på alla nivåer. Öka de politiska insatserna för att tillhandahålla och förvärva färdigheter och kompetenser genom att erbjuda omskolnings- och kompetensutvecklingsmöjligheter för vuxna, investera i lärarutbildning och öka inskrivningen i program inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik. Förbättra primärvården, särskilt för utsatta personer, och utöka de förebyggande hälso- och sjukvårdsåtgärderna. Stärka hälso- och sjukvårdssystemets resiliens i fråga om kritiska medicinska produkter, infrastruktur samt hälso- och sjukvårdspersonal genom att behålla och locka till sig kvalificerad arbetskraft, och samtidigt säkerställa hållbarheten i de offentliga finanserna vad gäller hälso- och sjukvårdssystemet. Sörja för högkvalitativ långvarig vård och omsorg till överkomliga priser.
Utfärdad i Bryssel den
På rådets vägnar
Ordförande