EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 4.6.2025
COM(2025) 218 final
Rekommendation till
RÅDETS REKOMMENDATION
om Maltas ekonomiska politik, socialpolitik, sysselsättningspolitik, strukturpolitik och budgetpolitik
{SWD(2025) 218 final}
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 4.6.2025
COM(2025) 218 final
Rekommendation till
RÅDETS REKOMMENDATION
om Maltas ekonomiska politik, socialpolitik, sysselsättningspolitik, strukturpolitik och budgetpolitik
{SWD(2025) 218 final}
Rekommendation till
RÅDETS REKOMMENDATION
om Maltas ekonomiska politik, socialpolitik, sysselsättningspolitik, strukturpolitik och budgetpolitik
EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1263 av den 29 april 2024 om en effektiv samordning av den ekonomiska politiken och om multilateral budgetövervakning samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 1 , särskilt artikel 3.3,
med beaktande av Europeiska kommissionens rekommendation,
med beaktande av Europaparlamentets resolutioner,
med beaktande av Europeiska rådets slutsatser,
med beaktande av sysselsättningskommitténs yttrande,
med beaktande av ekonomiska och finansiella kommitténs yttrande,
med beaktande av yttrandet från kommittén för socialt skydd,
med beaktande av yttrandet från kommittén för ekonomisk politik, och
av följande skäl:
Allmänna överväganden
(1)I förordning (EU) 2024/1263, som trädde i kraft den 30 april 2024, anges målen för ramverket för ekonomisk styrning, som syftar till att främja sunda och hållbara offentliga finanser, hållbar och inkluderande tillväxt och resiliens genom reformer och investeringar och förhindra alltför stora offentliga underskott. I förordningen föreskrivs att rådet och kommissionen ska genomföra multilateral övervakning inom ramen för den europeiska planeringsterminen i enlighet med de mål och krav som anges i EUF-fördraget. Den europeiska planeringsterminen omfattar i synnerhet utformning av landsspecifika rekommendationer samt övervakning av genomförandet av dessa. Förordningen främjar också nationellt ägarskap för finanspolitiken och betonar dess medelfristiga inriktning, i kombination med en effektivare och mer enhetlig efterlevnadskontroll. Varje medlemsstat måste till rådet och kommissionen lämna in en nationell medelfristig finans- och strukturpolitisk plan som innehåller dess åtaganden vad gäller offentliga finanser, reformer och investeringar och som omfattar en period på fyra eller fem år, beroende på längden på den nationella valperioden. Nettoutgiftsbanan 2 i dessa planer måste överensstämma med kraven i förordningen, däribland kraven på att den offentliga skulden senast vid anpassningsperiodens slut förs in, eller hålls kvar, på en sannolikt nedåtgående bana, eller att den bibehålls på en sund nivå under 60 % av bruttonationalprodukten (BNP) och att underskottet i de offentliga finanserna minskas eller hålls kvar under fördragets referensvärde på 3 % av BNP på medellång sikt. Om en medlemsstat åtar sig att genomföra ett antal relevanta reformer och investeringar i enlighet med kriterierna i förordningen får anpassningsperioden förlängas med upp till tre år.
(2)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 3 , genom vilken faciliteten för återhämtning och resiliens (faciliteten) inrättades, trädde i kraft den 19 februari 2021. Faciliteten ger ekonomiskt stöd till medlemsstaterna för genomförandet av reformer och investeringar och utgör en finanspolitisk impuls som finansieras av unionen. I enlighet med prioriteringarna för den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken bidrar faciliteten till den ekonomiska och sociala återhämtningen och driver på hållbara reformer och investeringar, i synnerhet för att främja den gröna och den digitala omställningen och göra medlemsstaternas ekonomier mer resilienta. Den bidrar också till att stärka de offentliga finanserna och stimulera tillväxt och sysselsättning på medellång och lång sikt, förbättra den territoriella sammanhållningen inom unionen och stödja det fortsatta genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter.
(3)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/435 4 (REPowerEU-förordningen), som antogs den 27 februari 2023, syftar till att fasa ut unionens beroende av import av ryska fossila bränslen. Detta bidrar till energitrygghet och diversifiering av unionens energiförsörjning, samtidigt som användningen av förnybar energi, energilagringskapaciteten och energieffektiviteten ökar. Malta har lagt till ett nytt REPowerEU-kapitel i sin nationella återhämtnings- och resiliensplan för att på så sätt finansiera viktiga reformer och investeringar som ska bidra till att målen för REPowerEU uppnås.
(4)Den 13 juli 2021 lämnade Malta in sin nationella återhämtnings- och resiliensplan till kommissionen i enlighet med artikel 18.1 i förordning (EU) 2021/241. Kommissionen har med stöd av artikel 19 i den förordningen bedömt återhämtnings- och resiliensplanens relevans, ändamålsenlighet, effektivitet och enhetlighet i enlighet med bedömningsriktlinjerna i bilaga V. Den 5 oktober 2021 antog rådet sitt genomförandebeslut om godkännande av bedömningen av Maltas återhämtnings- och resiliensplan 5 , som ändrades den 14 juli 2023 enligt artikel 18.2 för att uppdatera det högsta ekonomiska bidraget för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd samt för att inkludera REPowerEU-kapitlet 6 . Delutbetalningarna ska verkställas på villkor att kommissionen antar ett beslut i enlighet med artikel 24.5 om att Malta på ett tillfredsställande sätt har uppnått de relevanta delmål och mål som angetts i rådets genomförandebeslut. För att delmål och mål ska anses ha uppnåtts på ett tillfredsställande sätt måste delmål och mål för samma reform eller investering som tidigare uppnåtts förbli uppnådda.
(5)Den 21 januari 2025 antog rådet på kommissionens rekommendation en rekommendation om godkännande av Maltas nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan 7 . Planen lämnades in i enlighet med artikel 11 och artikel 36.1 a i förordning (EU) 2024/1263, omfattar perioden 2025–2028 och presenterar en finanspolitisk anpassning fördelad över fyra år.
(6)Den 26 november 2024 antog kommissionen ett yttrande om utkastet till budgetplan för 2025 för Malta. Samma datum antog kommissionen, på grundval av förordning (EU) nr 1176/2011, även 2025 års rapport om förvarningsmekanismen, enligt vilken Malta inte var en av de medlemsstater som behövde bli föremål för en fördjupad granskning. Kommissionen antog också en rekommendation till rådets rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet samt ett förslag till 2025 års gemensamma sysselsättningsrapport med en analys av genomförandet av riktlinjerna för sysselsättningspolitiken och principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Rådet antog rekommendationen om den ekonomiska politiken i euroområdet 8 den 13 maj 2025 och den gemensamma sysselsättningsrapporten den 10 mars 2025.
(7)Den 29 januari 2025 offentliggjorde kommissionen konkurrenskraftskompassen, en strategisk ram som syftar till att stärka EU:s globala konkurrenskraft under de kommande fem åren. I konkurrenskraftskompassen identifieras de tre förutsättningarna för hållbar ekonomisk tillväxt: i) innovation, ii) utfasning av fossila bränslen och konkurrenskraft, och iii) försörjningstrygghet. För att överbrygga innovationsgapet strävar EU efter att främja industriell innovation, stödja uppstartsföretags tillväxt genom initiativ som EU:s strategi för uppstartsföretag och expanderande företag och främja införandet av avancerad teknik som artificiell intelligens och kvantdatorteknik. I strävan efter en grönare ekonomi har kommissionen lagt fram en omfattande handlingsplan för överkomliga energipriser och en giv för en ren industri som säkerställer att övergången till ren energi förblir kostnadseffektiv och konkurrenskraftfrämjande, särskilt för energiintensiva sektorer, samt driver på tillväxten. För att minska alltför stora beroenden och öka försörjningstryggheten har unionen åtagit sig att stärka de globala handelspartnerskapen, diversifiera leveranskedjorna och säkra tillgången till kritiska råvaror och rena energikällor. Dessa prioriteringar stöds av övergripande möjliggörande faktorer, nämligen förenkling av lagstiftningen, fördjupning av den inre marknaden, finansiering av konkurrenskraft och en spar- och investeringsunion, främjande av kompetens och arbetstillfällen av hög kvalitet samt bättre samordning av EU:s politik. Konkurrenskraftskompassen är anpassad till den europeiska planeringsterminen, vilket säkerställer att medlemsstaternas ekonomiska politik är förenlig med kommissionens strategiska mål och skapar en enhetlig strategi för ekonomisk styrning som främjar hållbar tillväxt, innovation och resiliens i hela unionen.
(8)Under 2025 fortsätter den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken att utvecklas i takt med genomförandet av faciliteten. Ett fullständigt genomförande av återhämtnings- och resiliensplanerna är fortsatt viktigt för att de politiska prioriteringarna inom ramen för den europeiska planeringsterminen ska ge resultat, eftersom planerna bidrar till en effektiv hantering av alla eller en betydande del av de utmaningar som konstaterats i de relevanta landsspecifika rekommendationer som utfärdats på senare år. Dessa landsspecifika rekommendationer förblir dessutom lika relevanta för bedömningen av återhämtnings- och resiliensplaner som ändrats i enlighet med artikel 21 i förordning (EU) 2021/241.
(9)De landsspecifika rekommendationerna för 2025 omfattar de viktiga politiska utmaningar som inte i tillräcklig utsträckning hanteras genom åtgärder i återhämtnings- och resiliensplanerna, med beaktande av de relevanta utmaningar som identifierats i de landsspecifika rekommendationerna för 2019–2024.
(10)Den 4 juni 2025 offentliggjorde kommissionen 2025 års landsrapport för Malta. Rapporten innehöll en bedömning av Maltas framsteg med de relevanta landsspecifika rekommendationerna och en utvärdering av Maltas genomförande av återhämtnings- och resiliensplanen. På grundval av denna analys identifierades i landsrapporten de mest akuta utmaningar som Malta står inför. I landsrapporten bedömdes också Maltas framsteg avseende genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter och uppnåendet av unionens överordnade mål för sysselsättning, kompetens och fattigdomsbekämpning samt framstegen med att uppnå Förenta nationernas mål för hållbar utveckling.
Bedömning av den årliga lägesrapporten
(11)Den 21 januari 2025 rekommenderade rådet följande maximala ökningstakter för nettoutgifter för Malta: 6,0 % år 2025, 5,8 % år 2026, 5,8 % år 2027 och 6,1 % år 2028. Detta motsvarar en maximal kumulativ ökningstakt med 2023 som basår på 13,8 % år 2025, 20,4 % år 2026, 27,4 % år 2027 och 35,1 % år 2028. Under 2025–2028 sammanfaller dessa maximala ökningstakter för nettoutgifter med korrigeringsbanan i enlighet med artikel 3.4 i förordning (EG) nr 1467/97, såsom rådet rekommenderade den 21 januari 2025, i syfte att få situationen med ett alltför stort underskott att upphöra 9 . Den 30 april 2025 lämnade Malta in sin årliga lägesrapport 10 om de åtgärder som vidtagits till följd av rådets rekommendation av den 21 januari 2025 i syfte att få situationen med ett alltför stort underskott att upphöra och genomförandet av reformer och investeringar för att ta itu med de största utmaningarna i den europeiska planeringsterminens landsspecifika rekommendationer. Den årliga lägesrapporten återspeglar också Maltas halvårsvisa rapporter om de framsteg som har gjorts för att uppnå målen i återhämtnings- och resiliensplanen i enlighet med artikel 27 i förordning (EU) 2021/241.
(12)Rysslands anfallskrig mot Ukraina och dess återverkningar utgör en existentiell utmaning för Europeiska unionen. Kommissionen har rekommenderat en samordnad aktivering av den nationella undantagsklausulen i stabilitets- och tillväxtpakten för att stödja EU:s ansträngningar för en snabb och betydande ökning av försvarsutgifterna, och detta förslag välkomnades av Europeiska rådet den 6 mars 2025.
(13)Enligt uppgifter som validerats av Eurostat 11 minskade Maltas offentliga underskott från 4,7 % av BNP år 2023 till 3,7 % år 2024, medan den offentliga bruttoskulden sjönk från 47,9 % av BNP i slutet av 2023 till 47,4 % i slutet av 2024. Enligt kommissionens beräkningar motsvarar denna utveckling en nettoutgiftsökning på 13,9 % 2024. I den årliga lägesrapporten för 2025 uppskattar Malta att nettoutgiftsökningen 2024 uppgår till 14,3 %. Enligt kommissionens beräkningar var den finanspolitiska inriktningen 12 , som omfattar både nationellt finansierade och EU-finansierade utgifter, expansiv med 1,2 % av BNP 2024.
(14)Enligt den årliga lägesrapporten förväntas i det makroekonomiska scenario som ligger till grund för Maltas budgetprognoser en real tillväxt i BNP på 4,0 % 2025 medan inflationen mätt enligt det harmoniserade konsumentprisindexet (HIKP) beräknas uppgå till 2,3 % 2025. I kommissionens vårprognos 2025 beräknas BNP i fasta priser öka med 4,1 % år 2025 och 4,0 % år 2026 och HIKP-inflationen uppgå till 2,2 % år 2025 och 2,1 % år 2026.
(15)Enligt den årliga lägesrapporten förväntas det offentliga underskottet minska till 3,3 % av BNP år 2025 medan den offentliga skuldkvoten beräknas minska till 48,4 % till slutet av 2025. Denna utveckling motsvarar en nettoutgiftsökning på –0,1 % år 2025. I kommissionens vårprognos 2025 förutses ett offentligt underskott på 3,2 % av BNP 2025. Minskningen av underskottet 2025 återspeglar främst en minskning av andra kapitalutgifter på grund av att kostnaderna för det nationella flygbolaget inte längre är aktuella. Enligt kommissionens beräkningar motsvarar denna utveckling en nettoutgiftsökning på 0,8 % 2025. Dessa högre prognoser för ökningen av nettoutgifterna än i den årliga lägesrapporten beror på skiljaktiga prognoser för den nationella medfinansieringen av EU-program och andra kapitalutgifter. Enligt kommissionens beräkningar var den finanspolitiska inriktningen, som omfattar både nationellt finansierade och EU-finansierade utgifter, kontraktiv med 1,9 % av BNP år 2025. Den offentliga skuldkvoten väntas öka till 47,6 % till slutet av 2025.
(16)Offentliga utgifter på 0,2 % av BNP förväntas bli finansierade av icke återbetalningspliktigt stöd (bidrag) från faciliteten för återhämtning och resiliens under 2025, jämfört med 0,3 % av BNP 2024, enligt kommissionens vårprognos 2025. Utgifter som finansieras genom icke återbetalningspliktigt stöd från faciliteten för återhämtning och resiliens möjliggör högkvalitativa investeringar och produktivitetshöjande reformer utan att ha någon direkt inverkan på Maltas offentliga saldo och skuldsättning.
(17)De offentliga försvarsutgifterna i Malta uppgick till 0,5 % av BNP år 2021, 0,5 % av BNP år 2022 och 0,4 % av BNP år 2023 13 . Enligt kommissionens vårprognos 2025 beräknas försvarsutgifterna uppgå till 0,4 % av BNP både 2024 och 2025. Detta motsvarar en minskning med 0,1 procentenheter av BNP jämfört med 2021.
(18)Enligt kommissionens vårprognos 2025 beräknas nettoutgifterna i Malta öka med 0,8 % år 2025 och kumulativt med 14,9 % år 2024 och 2025. Enligt kommissionens vårprognos 2025 beräknas Maltas nettoutgiftsökning 2025 underskrida den rekommenderade maximala ökningstakt som fastställts genom korrigeringsbanan. Vid en gemensam bedömning av 2024 och 2025 beräknas den kumulativa ökningstakten för nettoutgifterna överskrida den rekommenderade maximala ökningstakten, vilket motsvarar en avvikelse 14 på 0,2 % av BNP. Den beräknade kumulativa avvikelsen överstiger inte tröskelvärdet på 0,6 % av BNP för den kumulativa avvikelsen, efter vilket det skulle finnas starka misstankar om att effektiva åtgärder inte vidtas. Förfarandet vid alltför stora underskott i Malta är därför vilande. Samtidigt uppmanas Malta att vara redo att vidta ytterligare åtgärder för att följa korrigeringsbanan. En mer fullständig bedömning kommer att göras när utfallsdata finns tillgängliga.
(19)Rådet rekommenderade också Malta att avveckla krisstödsåtgärderna på energiområdet före vintersäsongen 2024/2025. Enligt kommissionens vårprognos 2025 kommer nettobudgetkostnaden 15 för krisstödsåtgärderna på energiområdet att uppgå till 1,1 % av BNP år 2024 och 1,0 % år 2025. Sänkningarna av indirekta skatter på energiförbrukning och subventionerna av energiproduktion för att kompensera för prisökningen på importerad el fortsätter att vara i kraft. Krisstödsåtgärderna på energiområdet avvecklades inte före vintersäsongen 2024/2025. Detta ligger inte i linje med rådets rekommendation.
(20)Den årliga lägesrapporten innehåller inga budgetprognoser för tiden efter 2025. Baserat på de politiska åtgärder som var kända vid prognosens stoppdatum förutses i kommissionens vårprognos 2025 ett offentligt underskott på 2,8 % av BNP 2026. Minskningen av saldot i de offentliga finanserna 2026 återspeglar främst en ytterligare minskning av subventionerna. Denna utveckling motsvarar en nettoutgiftsökning på 5,3 % år 2026. Enligt kommissionens beräkningar var den finanspolitiska inriktningen, som omfattar både nationellt finansierade och EU-finansierade utgifter, kontraktiv med 0,8 % av BNP år 2026. Den offentliga skuldkvoten beräknas enligt kommissionen minska till 47,3 % fram till slutet av 2026.
Viktiga politiska utmaningar
(21)Åtgärder mot aggressiv skatteplanering är fortfarande en förutsättning för att skattesystemen ska bli effektivare och rättvisare. Med tanke på att strategier för aggressiv skatteplanering kan sprida sig mellan medlemsstaterna är det av största vikt med samordnade åtgärder för att komplettera EU-lagstiftningen genom nationell politik i alla medlemsstater. Malta har vidtagit åtgärder för att ta itu med aggressiv skatteplanering genom att genomföra tidigare överenskomna internationella och europeiska initiativ och genom att genomföra reformer i återhämtnings- och resiliensplanen, såsom införandet av lagstiftning om internprissättning, som blev tillämplig i januari 2024. Till dess att Malta tillämpar källskatt – eller motsvarande defensiva åtgärder – på räntor, utdelningar och royaltybetalningar som görs av Maltabaserade företag till jurisdiktioner med låg eller ingen skatt (dvs. jurisdiktioner med en lagstadgad bolagsskattesats under 9 %, den lägsta lagstadgade bolagsskattesatsen i unionen), för att säkerställa att företag inte kan flytta sin vinst obeskattad till tredjeländer, är det fortfarande hög risk för dubbel icke-beskattning av dessa vinster. Dessutom riskerar behandlingen av bolag som är skattemässigt hemmahörande i Malta men som inte har sin hemvist där att fortsätta leda till dubbel icke-beskattning för både bolag och enskilda personer.
(22)I enlighet med artikel 19.3 b i förordning (EU) 2021/241 och kriterium 2.2 i bilaga V till den förordningen omfattar återhämtnings- och resiliensplanen ett stort antal ömsesidigt förstärkande reformer och investeringar som ska vara genomförda senast 2026. Dessa förväntas bidra till att effektivt ta itu med alla eller en betydande del av de utmaningar som konstaterats i relevanta landsspecifika rekommendationer. Inom denna snäva tidsram är det viktigt att slutföra ett effektivt genomförande av återhämtnings- och resiliensplanen, inbegripet REPowerEU-kapitlet, för att stärka Maltas konkurrenskraft på lång sikt genom den gröna och den digitala omställningen, samtidigt som social rättvisa säkerställs. Att lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter, det civila samhället och andra berörda parter deltar på ett systematiskt sätt är fortsatt avgörande för att säkerställa ett brett ägarskap för ett framgångsrikt genomförande av återhämtnings- och resiliensplanen.
(23)Takten i genomförandet av de sammanhållningspolitiska programmen, som omfattar stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Fonden för en rättvis omställning (FRO) Europeiska socialfonden+ (ESF+) och Sammanhållningsfonden, har ökat i Malta. Det är viktigt att insatserna för ett snabbt genomförande av dessa program fortsätter samtidigt som deras faktiska effekter maximeras. Malta vidtar redan åtgärder inom ramen för sina sammanhållningspolitiska program för att stärka konkurrenskraften och tillväxten. Samtidigt står Malta fortfarande inför utmaningar, bland annat när det gäller kompetensbrist och kompetensglapp, påskyndad energiomställning, tryggad vattenförsörjning och hållbar vattenförvaltning. I enlighet med artikel 18 i förordning (EU) 2021/1060 ska Malta, som en del av halvtidsöversynen av sammanhållningsfonderna, se över varje program med beaktande av bland annat de utmaningar som identifierades i de landsspecifika rekommendationerna för 2024. Genom det förslag från kommissionen som antogs den 1 april 2025 16 förlängs tidsfristen för att lämna in en bedömning – för varje program – av resultatet av halvtidsöversynen till efter den 31 mars 2025. Det erbjuder också flexibilitet för att bidra till att påskynda programgenomförandet och incitament för medlemsstaterna att anslå sammanhållningspolitiska resurser till fem strategiska prioriterade områden för unionen, närmare bestämt konkurrenskraft inom strategisk teknik, försvar, bostäder, vattenresiliens och energiomställning.
(24)Den europeiska plattformen för strategisk teknik (STEP) skapar möjligheter till investeringar inom ett viktigt strategiskt prioriterat område för EU genom att stärka EU:s konkurrenskraft. Finansieringen för STEP kanaliseras via elva befintliga EU-fonder. Medlemsstaterna kan också bidra till InvestEU-programmet för att stödja investeringar inom prioriterade områden. Malta skulle kunna utnyttja dessa initiativ för att stödja utvecklingen eller tillverkningen av kritisk teknik, inbegripet ren och resurseffektiv teknik.
(25)Utöver de ekonomiska och sociala utmaningar som hanteras med hjälp av återhämtnings- och resiliensplanen och andra EU-fonder står Malta inför flera andra utmaningar som rör aggressiv skatteplanering, utbildning och färdigheter, energi och utfasningen av fossila bränslen, vägtransport och forskning och innovation.
(26)Det är avgörande att Malta förbättrar sina innovationsresultat för att kunna upprätthålla sin produktivitetstillväxt och övergå till en mer motståndskraftig, kunskapsdriven ekonomi. Maltas totala FoU-utgifter i procent av BNP är de näst lägsta i EU (0,61 % av BNP 2023 jämfört med EU-genomsnittet på 2,22 %) och har minskat under det senaste årtiondet. Detta gäller både offentliga och privata FoU-utgifter. De offentliga investeringarna i FoU i procent av BNP är lägre än för tio år sedan och ligger långt under EU-genomsnittet (0,27 % av BNP 2023 jämfört med EU-genomsnittet på 0,72 %). Situationen liknar den för privata FoU-investeringar (0,34 % av BNP jämfört med EU-genomsnittet på 1,47 %). Bristen på investeringar påverkar spetskompetensen i det offentliga forskningssystemet och innovationsresultaten. Malta skulle gynnas av att främja både offentliga och privata FoU-investeringar, särskilt genom att införa riktade skatteincitament.
(27)Malta står fortfarande inför utmaningar när det gäller att uppnå grön ekonomisk tillväxt, vilket kräver att man balanserar den ekonomiska utvecklingen med miljömässig hållbarhet. Landets gröna omställning hämmas av de fossila bränslenas dominerande roll i energisystemet. Malta registrerar betydande subventioner till fossila bränslen utan en planerad utfasning före 2030. I synnerhet kan subventioner till fossila bränslen som varken tar itu med energifattigdomen på ett målinriktat sätt eller verkliga energitrygghetsproblem, hindrar elektrifiering av transporter och inte är avgörande för industrins konkurrenskraft betraktas som en utfasningsprioritering. I Malta är subventionerna till fossila bränslen – såsom det pågående stödet till Enemalta, subventioner till oljeproducenter och sänkta punktskatter på bensin och diesel – ekonomiskt ineffektiva och minskar intresset för användningen av förnybara energikällor och utfasningen av fossila bränslen från näringsverksamhet. Dessutom utgör de en budgetbörda för Maltas offentliga finanser. Därtill var Maltas andel energi från förnybara energikällor av den slutliga energianvändningen (brutto) endast 15 % 2023, ett av de lägsta utnyttjandena av förnybar energi i EU. Nästan all installerad kapacitet för förnybar energi är landbaserad solenergi, men Malta har stor potential att utöka sin förnybara energimix genom storskaliga havsbaserade vindkrafts- och solenergiprojekt. Maltas förmåga att använda förnybara energikällor och förbättra sin energiförsörjningstrygghet är också beroende av goda framsteg när det gäller att bygga den andra elsammanlänkningen med Italien och fortsätta att stärka och modernisera sitt inhemska elnät, bland annat genom att göra det mer flexibelt. Även om vissa stödåtgärder har vidtagits för att främja energieffektivitet samt investeringar i renoveringen av offentliga och privata byggnader inom ramen för den maltesiska återhämtnings- och resiliensplanen ökade den slutliga energianvändningen i bostadshus med 13,5 % mellan 2018 och 2022. Malta skulle kunna dra nytta av ytterligare åtgärder för att främja effektivitetsvinster inom byggbranschen, vilket också skulle bidra till att uppnå utsläppsminskningsmålet enligt förordningen om ansvarsfördelning.
(28)Att ta itu med trafikstockningar och de höga utsläppen från vägtransporter är avgörande för att förbättra konkurrenskraften och livskvaliteten samt stödja utsatta befolkningsgrupper i Malta. Antalet reguljära kollektivtrafiktjänster på väg har ökat sedan den avgiftsfria kollektivtrafiken på väg utökades i oktober 2022 till att omfatta alla maltesiska invånare, men sedan dess har ett betydande antal godkända personbilar också tillkommit på Maltas vägar. Transportsektorn är den största källa till växthusgasutsläpp i Malta som omfattas av förordningen om ansvarsfördelning. Mellan 2005 och 2022 ökade utsläppen av växthusgaser från vägtransport med 32 %. Det finns därför ett behov av åtgärder för att ta itu med trafikstockningarna genom att erbjuda vägbundna kollektivtrafiktjänster av hög kvalitet för att minska användningen av privata personbilar och åtgärder som motverkar användningen av privata personbilar. Att öka kvaliteten och effektiviteten hos kollektivtrafiken på väg, till exempel genom att införa särskilda bussfält, och ökade investeringar i infrastruktur för aktiv rörlighet, inklusive förbättrade gångbanor, skulle stödja en mer omfattande övergång till mer hållbara transportsätt och säkerställa människors säkerhet och en bättre livskvalitet, även för personer med nedsatt rörlighet.
(29)Bristen på kvalificerad arbetskraft och kompetensglappet hindrar framtida tillväxt, konkurrenskraft och den gröna och den digitala omställningen. Vakansgraden är en av de högsta i EU, med bland annat en akut personalbrist inom informations- och kommunikationsteknik (IKT), konstnärliga yrken, underhållning och rekreation, byggbranschen och delar av tjänstesektorn samt en brist på hälso- och sjukvårdspersonal och lärare. Dessutom anser 64 % av företagen att den lokala arbetskraften inte är tillräckligt förberedd för omställningen till koldioxidneutralitet. Även om vuxenutbildningen har förbättrats och är i linje med EU-genomsnittet ligger den fortfarande långt under det nationella målet på 57,6 % för 2030, varvid högutbildade vuxna studerar i mycket högre grad än vuxna med lägre utbildningsnivåer. Inskrivningen inom yrkesutbildningen ligger fortfarande långt under EU-genomsnittet, och på gymnasienivå var endast omkring en av tre studenter inskrivna inom områdena naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (STEM-ämnena) 2023, vilket är lägre än EU-genomsnittet. Andelen högskolestudenter som studerar STEM-ämnen är en av de lägsta i EU på 13,9 %, med endast 5,1 % inom IKT och en siffra som är ännu lägre för kvinnor. Det faktum att de grundläggande färdigheterna fortsätter att vara otillräckliga pekar på systemiska brister i utbildningssystemet. På grund av bristen på tillräckligt kvalificerad undervisningspersonal och ineffektiva undervisningsmetoder och läroplaner är systemet inte tillräckligt anpassat för alla barn, inklusive elever med funktionsnedsättning. Var tredje 15-åring saknar grundläggande färdigheter inom matematik, läsförmåga och naturvetenskap, och ungefär hälften av eleverna i åttonde klass (12- till 13-åringar) saknar grundläggande digitala färdigheter. Trots att förbättringar har gjorts under de senaste åren hoppar omkring en av tio elever/studenter fortfarande av sin utbildning i förtid, vilket ökar den redan stora andelen lågutbildade vuxna. Att stärka utbildningens kvalitet och relevans för arbetsmarknaden, särskilt genom att stärka elevernas grundläggande färdigheter och grundutbildningen och fortbildningen för lärare samt genom att främja inskrivningen inom yrkesutbildning och vuxenutbildning för lågutbildade personer, är avgörande för att förbättra de låga utbildningsresultaten och minska den allvarliga kompetensbristen och det allvarliga kompetensglappet, även när det gäller STEM-ämnena och den gröna omställningen.
(30)Mot bakgrund av de nära inbördes kopplingarna mellan ekonomierna i euroområdet och deras gemensamma bidrag till Ekonomiska och monetära unionens funktion, rekommenderade rådet 2025 att medlemsstaterna i euroområdet vidtar åtgärder, inbegripet genom sina återhämtnings- och resiliensplaner, för att genomföra 2025 års rekommendation om euroområdets ekonomiska politik. När det gäller Malta bidrar rekommendationerna 2, 3, 4 och 5 till att genomföra den första rekommendationen om konkurrenskraft för euroområdet, medan rekommendationerna 4 och 5 bidrar till att genomföra den andra rekommendationen om resiliens för euroområdet, och rekommendation 1 bidrar till att genomföra den tredje rekommendationen om makroekonomisk och finansiell stabilitet för euroområdet som anges i rekommendationen för 2025.
HÄRIGENOM REKOMMENDERAS Malta att 2025 och 2026 vidta följande åtgärder:
1.Öka de övergripande försvarsutgifterna och den övergripande försvarsberedskapen i enlighet med Europeiska rådets slutsatser av den 6 mars 2025. Iaktta de maximala ökningstakter för nettoutgifter som rådet rekommenderade den 21 januari 2025, i syfte att få situationen med ett alltför stort underskott att upphöra. Avveckla krisstödsåtgärderna på energiområdet. Ta itu med de återstående riskerna för aggressiv skatteplanering, införa en källskatt på utgående betalningar eller motsvarande defensiva åtgärder och ändra reglerna för företag som inte har sin skattehemvist i Malta.
2.Säkerställa ett effektivt genomförande av återhämtnings- och resiliensplanen, inbegripet REPowerEU-kapitlet, mot bakgrund av de tillämpliga tidsfristerna för ett slutförande i god tid av reformer och investeringar enligt förordning (EU) 2021/241. Påskynda genomförandet av de sammanhållningspolitiska programmen (Eruf, FRO, ESF+, Sammanhållningsfonden), där så är lämpligt på grundval av de möjligheter som anges i halvtidsöversynen. Optimera användningen av EU-instrument, däribland tillämpningsområdet för InvestEU och den europeiska plattformen för strategisk teknik, för att förbättra konkurrenskraften.
3.Främja investeringar i forskning och innovation, bland annat genom att öka de offentliga FoU-investeringarna och stimulera privata FoU-investeringar, till exempel genom FoU-skatteincitament.
4.Påskynda utbyggnaden av förnybar energi genom att främja storskaliga projekt och småskaliga investeringar i direkt energiproduktion och energiförbrukning. Minska energiefterfrågan genom förbättrad energieffektivitet i byggnader. Minska utsläppen från vägtransporter och ta itu med trafikstockningar genom att främja effektiv kollektivtrafik av hög kvalitet, öka investeringarna i infrastruktur för aktiv rörlighet och inte uppmuntra användning av bilar. Fasa ut subventioner till fossila bränslen, inbegripet krisstödåtgärder på energiområdet.
5.Stärka utbildningens kvalitet och relevans på arbetsmarknaden för att ta itu med de låga utbildningsresultaten samt den allvarliga kompetensbristen och det allvarliga kompetensglappet, även inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (STEM-ämnena) och den gröna omställningen, särskilt genom att främja elevernas grundläggande färdigheter, grundutbildningen och fortbildningen för lärare samt främja inskrivningen inom yrkesutbildning och vuxenutbildning för lågutbildade. Göra utbildningen mer inkluderande.
Utfärdad i Bryssel den
På rådets vägnar
Ordförande