EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 4.6.2025
COM(2025) 201 final
Rekommendation till
RÅDETS REKOMMENDATION
om Belgiens ekonomiska politik, socialpolitik, sysselsättningspolitik, strukturpolitik och budgetpolitik
{SWD(2025) 201 final}
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 4.6.2025
COM(2025) 201 final
Rekommendation till
RÅDETS REKOMMENDATION
om Belgiens ekonomiska politik, socialpolitik, sysselsättningspolitik, strukturpolitik och budgetpolitik
{SWD(2025) 201 final}
Rekommendation till
RÅDETS REKOMMENDATION
om Belgiens ekonomiska politik, socialpolitik, sysselsättningspolitik, strukturpolitik och budgetpolitik
EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1263 av den 29 april 2024 om en effektiv samordning av den ekonomiska politiken och om multilateral budgetövervakning samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 1 , särskilt artikel 3.3,
med beaktande av Europeiska kommissionens rekommendation,
med beaktande av Europaparlamentets resolutioner,
med beaktande av Europeiska rådets slutsatser,
med beaktande av sysselsättningskommitténs yttrande,
med beaktande av ekonomiska och finansiella kommitténs yttrande,
med beaktande av yttrandet från kommittén för socialt skydd,
med beaktande av yttrandet från kommittén för ekonomisk politik, och
av följande skäl:
Allmänna överväganden
(1)I förordning (EU) 2024/1263, som trädde i kraft den 30 april 2024, anges målen för ramverket för ekonomisk styrning, som syftar till att främja sunda och hållbara offentliga finanser, hållbar och inkluderande tillväxt och resiliens genom reformer och investeringar och förhindra alltför stora offentliga underskott. Enligt förordningen ska rådet och kommissionen genomföra multilateral övervakning inom ramen för den europeiska planeringsterminen i enlighet med de mål och krav som anges i EUF-fördraget. Den europeiska planeringsterminen omfattar i synnerhet utformning av landsspecifika rekommendationer samt övervakning av genomförandet av dessa. Förordningen främjar också nationellt ägarskap för finanspolitiken och betonar dess medelfristiga inriktning, i kombination med en effektivare och mer enhetlig efterlevnadskontroll. Varje medlemsstat måste till rådet och kommissionen lämna in en nationell medelfristig finans- och strukturpolitisk plan som innehåller dess åtaganden vad gäller offentliga finanser, reformer och investeringar och som omfattar en period på fyra eller fem år, beroende på längden på den nationella valperioden. Nettoutgiftsbanan 2 i dessa planer måste överensstämma med kraven i förordningen, däribland kraven på att den offentliga skulden senast vid anpassningsperiodens slut förs in, eller hålls kvar, på en sannolikt nedåtgående bana, eller att den bibehålls på en sund nivå under 60 % av bruttonationalprodukten (BNP) och att underskottet i de offentliga finanserna minskas eller hålls kvar under fördragets referensvärde på 3 % av BNP på medellång sikt. Om en medlemsstat åtar sig att genomföra ett antal relevanta reformer och investeringar i enlighet med kriterierna i förordningen får anpassningsperioden förlängas med upp till tre år.
(2)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 3 , genom vilken faciliteten för återhämtning och resiliens (faciliteten) inrättades, trädde i kraft den 19 februari 2021. Faciliteten ger ekonomiskt stöd till medlemsstaterna för genomförandet av reformer och investeringar och utgör en finanspolitisk impuls som finansieras av unionen. I enlighet med prioriteringarna för den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken bidrar faciliteten till den ekonomiska och sociala återhämtningen och driver på hållbara reformer och investeringar, i synnerhet för att främja den gröna och den digitala omställningen och göra medlemsstaternas ekonomier mer resilienta. Den bidrar också till att stärka de offentliga finanserna och stimulera tillväxt och sysselsättning på medellång och lång sikt, förbättra den territoriella sammanhållningen inom unionen och stödja det fortsatta genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter.
(3)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/435 4 (REPowerEU-förordningen), som antogs den 27 februari 2023, syftar till att fasa ut unionens beroende av import av ryska fossila bränslen. Detta bidrar till energitrygghet och diversifiering av unionens energiförsörjning, samtidigt som användningen av förnybar energi, energilagringskapaciteten och energieffektiviteten ökar. Belgien har lagt till ett nytt REPowerEU-kapitel i sin nationella återhämtnings- och resiliensplan för att på så sätt finansiera viktiga reformer och investeringar som ska bidra till att målen för REPowerEU uppnås.
(4)Den 30 april 2021 lämnade Belgien in sin nationella återhämtnings- och resiliensplan till kommissionen i enlighet med artikel 18.1 i förordning (EU) 2021/241. Kommissionen har med stöd av artikel 19 i den förordningen bedömt återhämtnings- och resiliensplanens relevans, ändamålsenlighet, effektivitet och enhetlighet i enlighet med bedömningsriktlinjerna i bilaga V. Den 13 juli 2021 antog rådet sitt genomförandebeslut om godkännande av bedömningen av Belgiens återhämtnings- och resiliensplan 5 , som ändrades enligt artikel 18.2 den 8 december 2023 för att uppdatera det högsta ekonomiska bidraget för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd samt för att inkludera REPowerEU-kapitlet 6 . Delutbetalningarna ska verkställas på villkor att kommissionen antar ett beslut i enlighet med artikel 24.5 om att Belgien på ett tillfredsställande sätt har uppnått de relevanta delmål och mål som angetts i rådets genomförandebeslut. För att delmål och mål ska anses ha uppnåtts på ett tillfredsställande sätt måste delmål och mål för samma reform eller investering som tidigare uppnåtts förbli uppnådda.
(5)Den [datum] antog rådet på kommissionens rekommendation en rekommendation om godkännande av Belgiens nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan 7 . Planen lämnades in i enlighet med artiklarna 11 och 36.1 a i förordning (EU) 2024/1263, omfattar perioden 2025–2029 och innehåller en finanspolitisk anpassning som är fördelad över sju år.
(6)Den 26 november 2024 antog kommissionen, på grundval av förordning (EU) nr 1176/2011, 2025 års rapport om förvarningsmekanismen, enligt vilken Belgien inte var en av de medlemsstater som skulle bli föremål för en fördjupad granskning. Kommissionen antog också en rekommendation till rådets rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet samt ett förslag till 2025 års gemensamma sysselsättningsrapport med en analys av genomförandet av riktlinjerna för sysselsättningspolitiken och principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Rådet antog rekommendationen om den ekonomiska politiken i euroområdet 8 den 13 maj 2025 och den gemensamma sysselsättningsrapporten den 10 mars 2025.
(7)Den 29 januari 2025 offentliggjorde kommissionen konkurrenskraftskompassen, en strategisk ram som syftar till att stärka EU:s globala konkurrenskraft under de kommande fem åren. I konkurrenskraftskompassen identifieras de tre förutsättningarna för hållbar ekonomisk tillväxt: i) innovation, ii) utfasning av fossila bränslen och konkurrenskraft, och iii) försörjningstrygghet. För att överbrygga innovationsgapet strävar EU efter att främja industriell innovation, stödja uppstartsföretags tillväxt genom initiativ som EU:s strategi för uppstartsföretag och expanderande företag och främja införandet av avancerad teknik som artificiell intelligens och kvantdatorteknik. I strävan efter en grönare ekonomi har kommissionen lagt fram en omfattande handlingsplan för överkomliga energipriser och en giv för en ren industri som säkerställer att övergången till ren energi förblir kostnadseffektiv, konkurrenskraftfrämjande, särskilt för energiintensiva sektorer, och är en drivkraft för tillväxt. För att minska alltför stora beroenden och öka försörjningstryggheten har unionen åtagit sig att stärka de globala handelspartnerskapen, diversifiera leveranskedjorna och säkra tillgången till kritiska råvaror och rena energikällor. Dessa prioriteringar stöds av övergripande möjliggörande faktorer, nämligen förenkling av lagstiftningen, fördjupning av den inre marknaden, finansiering av konkurrenskraft och en spar- och investeringsunion, främjande av kompetens och arbetstillfällen av hög kvalitet samt bättre samordning av EU:s politik. Konkurrenskraftskompassen är anpassad till den europeiska planeringsterminen, vilket säkerställer att medlemsstaternas ekonomiska politik är förenlig med kommissionens strategiska mål och skapar en enhetlig strategi för ekonomisk styrning som främjar hållbar tillväxt, innovation och resiliens i hela unionen.
(8)Under 2025 fortsätter den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken att utvecklas i takt med genomförandet av faciliteten. Ett fullständigt genomförande av återhämtnings- och resiliensplanerna är fortsatt viktigt för att de politiska prioriteringarna inom ramen för den europeiska planeringsterminen ska ge resultat, eftersom planerna bidrar till en effektiv hantering av alla eller en betydande del av de utmaningar som konstaterats i de relevanta landsspecifika rekommendationer som utfärdats på senare år. Dessa landsspecifika rekommendationer är fortfarande lika relevanta för bedömningen av ändrade återhämtnings- och resiliensplaner i enlighet med artikel 21 i förordning (EU) 2021/241.
(9)De landsspecifika rekommendationerna för 2025 omfattar de viktiga utmaningar för den ekonomiska politiken som inte i tillräcklig utsträckning hanteras genom åtgärder i återhämtnings- och resiliensplanerna, med beaktande av de relevanta utmaningar som identifierats i de landsspecifika rekommendationerna för 2019–2024.
(10)Den 4 juni 2025 offentliggjorde kommissionen 2025 års landsrapport för Belgien. Rapporten innehöll en bedömning av Belgiens framsteg med de relevanta landsspecifika rekommendationerna och en utvärdering av Belgiens genomförande av återhämtnings- och resiliensplanen. På grundval av denna analys identifierades i landsrapporten de mest akuta utmaningar som Belgien står inför. I landsrapporten bedömdes också Belgiens framsteg avseende genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter och uppnåendet av unionens överordnade mål för sysselsättning, kompetens och fattigdomsbekämpning samt framstegen med att uppnå Förenta nationernas mål för hållbar utveckling.
Bedömning av den årliga lägesrapporten
(11)Den [datum] rekommenderade rådet följande högsta ökningstakter för nettoutgifter för Belgien: 3,6 % 2025, 2,5 % 2026, 2,5 % 2027, 2,1 % 2028 och 2,1 % 2029, som motsvarar de högsta kumulativa ökningstakter som beräknas med hänvisning till 2024 på 3,6 % 2025, 6,1 % 2026, 8,8 % 2027, 11,1 % 2028 och 13,4 % 2029. Under 2025–2029 sammanfaller dessa högsta ökningstakter för nettoutgifter med korrigeringsbanan i enlighet med artikel 3.4 i förordning (EG) nr 1467/97, som rekommenderades av rådet den [datum] i syfte att få situationen med ett alltför stort underskott att upphöra 9 och har ersatt rådets rekommendation av den 21 januari 2025 i syfte att få situationen med ett alltför stort underskott att upphöra 10 . Den 30 april 2025 lämnade Belgien in sin årliga lägesrapport 11 om åtgärder som vidtagits som svar på rådets rekommendation av den 21 januari 2025 i syfte att få situationen med ett alltför stort underskott att upphöra, genomföra den uppsättning reformer och investeringar som ligger till grund för förlängningen av anpassningsperioden och genomföra reformer och investeringar som svarar mot de huvudsakliga utmaningar som identifierats i de landsspecifika rekommendationerna i den europeiska planeringsterminen. Den årliga lägesrapporten avspeglar också Belgiens halvårsvisa rapporter om de framsteg som gjorts för att uppnå målen i återhämtnings- och resiliensplanen i enlighet med artikel 27 i förordning (EU) 2021/241.
(12)Rysslands anfallskrig mot Ukraina och dess återverkningar utgör en existentiell utmaning för EU. Kommissionen har rekommenderat en samordnad aktivering av den nationella undantagsklausulen i stabilitets- och tillväxtpakten för att stödja EU:s ansträngningar för en snabb och betydande ökning av försvarsutgifterna, och detta förslag välkomnades av Europeiska rådet den 6 mars 2025. Till följd av Belgiens begäran av den 30 april 2025 antog rådet den [datum], på kommissionens rekommendation, en rekommendation som gjorde det möjligt för Belgien att avvika från och överskrida de rekommenderade högsta ökningstakterna för nettoutgifter 12 .
(13)Enligt uppgifter som validerats av Eurostat 13 ökade Belgiens underskott i de offentliga finanserna från 4,1 % av BNP 2023 till 4,5 % 2024, medan den offentliga skuldkvoten ökade från 103,2 % av BNP i slutet av 2023 till 104,7 % i slutet av 2024. Enligt kommissionens beräkningar motsvarar denna utveckling en nettoutgiftsökning på 4,2 % 2024. I den årliga lägesrapporten uppskattar Belgien nettoutgiftsökningen 2024 till 3,9 %. Enligt kommissionens beräkningar var den finanspolitiska inriktningen 14 , som omfattar både nationellt finansierade utgifter och EU-finansierade utgifter, expansiv, med 0,4 % av BNP 2024.
(14)Enligt den årliga lägesrapporten förväntas i det makroekonomiska scenario som ligger till grund för Belgiens budgetprognoser en real tillväxt i BNP på 1,2 % 2025, medan inflationen mätt enligt det harmoniserade konsumentprisindexet (HIKP) beräknas till 2,8 % 2025. Enligt kommissionens vårprognos 2025 väntas BNP i fasta priser öka med 0,8 % år 2025 och med 0,9 % år 2026, och HIKP-inflationen väntas ligga på 2,8 % år 2025 och 1,8 % år 2026.
(15)Enligt den årliga lägesrapporten förväntas underskottet i de offentliga finanserna att öka till 5,5 % av BNP år 2025, medan den offentliga skuldkvoten i förhållande till BNP beräknas öka till 107,2 % i slutet av 2025. Denna utveckling motsvarar en nettoutgiftsökning på 6,0 % 2025. I kommissionens vårprognos 2025 beräknas ett offentligt underskott på 5,4 % av BNP 2025. Ökningen av underskottet 2025 avspeglar främst högre utgifter för åldranderelaterade kostnader, försvar och räntebetalningar. Enligt kommissionens beräkningar motsvarar denna utveckling en nettoutgiftsökning på 5,0 % 2025. Att dessa prognoser för ökningen av nettoutgifterna är lägre än i den årliga lägesrapporten beror på en lägre beräknad utgiftsökning i fasta bruttoinvesteringar och insatsförbrukning samt en mindre effekt av diskretionära åtgärder på inkomstsidan i kommissionens prognos. Enligt kommissionens beräkningar beräknas den finanspolitiska inriktningen, som innefattar både nationellt finansierade och EU-finansierade utgifter, bli expansiv med 0,4 % av BNP 2025. Den offentliga skuldkvoten i förhållande till BNP beräknas öka till 107,1 % i slutet av 2025. Ökningen av skuldkvoten 2025 avspeglar främst det fortsatt höga underskottet i de offentliga finanserna.
(16)Den offentliga förvaltningens utgifter som uppgår till 0,1 % av BNP förväntas bli finansierade av icke återbetalningspliktigt stöd (bidrag) från faciliteten för återhämtning och resiliens 2025, jämfört med 0,1 % av BNP 2024, enligt kommissionens vårprognos 2025. Utgifter som finansieras genom icke återbetalningspliktigt stöd från faciliteten för återhämtning och resiliens möjliggör kvalitativa investeringar och produktivitetshöjande reformer utan att ha någon direkt inverkan på Belgiens offentliga saldo och skuldsättning.
(17)De offentliga försvarsutgifterna i Belgien uppgick till 0,9 % av BNP 2021, 1,0 % av BNP 2022 och 0,9 % av BNP 2023 15 . Enligt kommissionens vårprognos 2025 beräknas försvarsutgifterna uppgå till 1,3 % av BNP 2024 och 1,7 % av BNP 2025. Detta motsvarar en ökning med 0,8 procentenheter av BNP jämfört med 2021. Den period då den nationella undantagsklausulen är aktiverad (2025–2028) ger Belgien möjlighet att omprioritera de offentliga utgifterna eller öka offentliga inkomsterna så att varaktigt högre försvarsutgifter inte äventyrar hållbarheten i de offentliga finanserna på medellång sikt.
(18)Enligt kommissionens vårprognos 2025 beräknas nettoutgifterna i Belgien öka med 5,0 % 2025. Baserat på kommissionens vårprognos 2025 beräknas Belgiens nettoutgiftsökning 2025 ligga över den högsta ökningstakt som ska fastställas genom den korrigeringsbana som kommissionen rekommenderar, vilket motsvarar en avvikelse 16 på 0,7 % av BNP. Den beräknade avvikelsen ligger dock inom flexibiliteten för den nationella undantagsklausulen baserat på aktuella prognoser för försvarsutgifter.
(19)Den årliga lägesrapporten innehåller inga budgetprognoser för efter 2025. Baserat på de politiska åtgärder som är kända vid stoppdatumet för prognosen beräknas i kommissionens vårprognos 2025 ett underskott i de offentliga finanserna på 5,5 % av BNP 2026. Ökningen av underskottet 2026 avspeglar främst högre ränteutgifter. Denna utveckling motsvarar en nettoutgiftsökning på 3,0 % 2026. På grundval av kommissionens beräkningar förväntas den finanspolitiska inriktningen, som innefattar både nationellt finansierade och EU-finansierade utgifter, vara kontraktiv med 0,3 % av BNP 2026. Den offentliga skuldkvoten beräknas av kommissionen öka till 109,8 % till slutet av 2026. Ökningen av skuldkvoten 2026 avspeglar främst det fortsatt stora underskottet i de offentliga finanserna.
(20)I rekommendationen om godkännande av Belgiens medelfristiga plan anges de reformer och investeringar som ligger till grund för förlängningen av anpassningsperioden, tillsammans med en tidsplan för genomförandet. De omfattar befintliga och intensifierade åtgärder från återhämtnings- och resiliensplanen, såsom pensionsreformen och översynen av de offentliga utgifterna, samt ytterligare reformer och investeringar såsom arbetsmarknadsreformer, skattereformer, budgetsamordning och företagsklimat och affärsreglering. Alla reformer och investeringar som ligger till grund för en förlängning ska ha genomförts efter den 30 april 2025.
(21)De långsiktiga finanspolitiska hållbarhetsriskerna är stora i Belgien 17 . Utöver den ogynnsamma ursprungliga budgetsituationen beräknas pensionsutgifterna öka med 3,5 procentenheter av BNP under perioden 2022–2070, jämfört med EU-genomsnittet på 0,4 procentenheter av BNP, enligt kommissionens rapport om åldrande från 2024 18 . Belgiens återhämtnings- och resiliensplan innehåller en pensionsreform som ska bidra till att ta itu med denna utmaning, vid sidan av andra mål, såsom att förbättra systemets sociala hållbarhet, uppmuntra människor att fortsatt vara aktiva på arbetsmarknaden efter att ha uppfyllt villkoren för förtida pensionering samt säkerställa en högre grad av konvergens mellan och inom pensionssystemen. Som en del av sin medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan och för att stödja en förlängning av den finanspolitiska anpassningsperioden åtog sig Belgien att genomföra en reform för att hantera denna utmaning.
(22)Skatten på arbete (personliga inkomstskatter och sociala avgifter) är en av de högsta i EU på alla inkomstnivåer, vilket skapar negativa ekonomiska incitament för arbete. För andraförsörjare leder särskilda skattefunktioner såsom ”partnerkvoten” 19 till kortare arbetstid eller arbetslöshet. Den stora skattebördan på arbete uppvägs av många lönesubventioner, vilket skapar ekonomisk ineffektivitet och gör skattesystemet komplicerat. Intäkterna från konsumtionsskatter ligger dessutom under EU-genomsnittet på grund av den omfattande användningen av momsbefrielser och reducerade skattesatser. Utformningen av kapitalbeskattningen snedvrider investeringsbeteendet genom att skapa skatteinducerad överinvestering i vissa typer av tillgångar. Att flytta skattebördan från arbete till andra skattebaser och minska användningen av skatteutgifter skulle kunna bidra till att öka skattesystemets effektivitet och minska de negativa incitamenten för arbete. Som en del av sin medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan och för att stödja en förlängning av den finanspolitiska anpassningsperioden åtog sig Belgien att genomföra vissa åtgärder som kommer att leda till vissa framsteg när det gäller att hantera denna beskattningsutmaning.
(23)De sociala förmånerna är utformade på ett sätt som avskräcker människor från att börja arbeta eller arbeta fler timmar. Många sociala förmåner är statusberoende och inte behovsprövade, vilket gör förmånssystemet mindre effektivt. Arbetslöshetsförmånerna har obegränsad varaktighet och är inte behovsprövade för långtidsarbetslösa, vilket förvärrar arbetslöshetsfällan. En reform av utformningen av det sociala förmånssystemet och en ökning av dess transparens skulle kunna öka incitamenten att arbeta. Som en del av sin medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan och för att stödja en förlängning av den finanspolitiska anpassningsperioden åtog sig Belgien att genomföra en reform för att hantera utmaningen med sociala förmåner.
(24)De offentliga utgifternas sammansättning och effektivitet kan förbättras för att skapa utrymme för mer offentliga investeringar, vilket också skulle gynnas av förbättrade projektförberedelser. Trots att vissa åtgärder har vidtagits på alla förvaltningsnivåer inom ramen för återhämtnings- och resiliensplanen är de totala offentliga utgifterna som andel av BNP i Belgien fortfarande bland de största i euroområdet. Detta tyder på att det finns utrymme för mer utgiftsbaserade finanspolitiska anpassningar, till exempel genom antagande av obligatoriska besparingsmål. Utgiftsöversyner och politiska utvärderingar kan hjälpa Belgien att prioritera och förbättra de offentliga utgifternas effektivitet. Som en del av sin medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan och för att stödja en förlängning av den finanspolitiska anpassningsperioden åtog sig Belgien att genomföra vissa åtgärder som kommer att leda till vissa framsteg när det gäller att hantera utmaningen avseende offentliga utgifter.
(25)Verklig budgetsamordning är viktig i ett federalt land som Belgien där en stor del av befogenheterna över utgifterna har förts över till regionala och lokala myndigheter. Det finns fortfarande ingen formell överenskommelse om fleråriga budgetmål på alla förvaltningsnivåer, trots det samarbetsavtal som undertecknades 2013, och detta försvårar budgetsamordningen. Som en del av sin medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan och för att stödja en förlängning av den finanspolitiska anpassningsperioden åtog sig Belgien att genomföra en reform för att hantera utmaningen avseende budgetsamordning.
Viktiga politiska utmaningar
(26)De offentliga utgifterna för långvarig vård och omsorg uppgick till 2,3 % av BNP 2022 (EU-genomsnittet var 1,7 %), vilket gjorde Belgien till ett av de länder som hade de största utgifterna för långvarig vård och omsorg i EU, enligt kommissionens rapport om åldrande från 2024 20 . År 2070 beräknas utgifterna för långvarig vård och omsorg öka med 1,7 procentenheter av BNP, jämfört med EU:s genomsnittliga ökning på 0,8 procentenheter, vilket ökar riskerna för den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna i Belgien. Tillgängliga uppgifter tyder på att andelen personer som är oberoende eller endast något beroende av vård och omsorg och som bor på vårdinrättningar var hög i Brysselregionen och Vallonien. Andelen äldre som flyttas till särskilt boende i onödan eller åtminstone i förtid är dessutom fortfarande hög, även om den har minskat under det senaste årtiondet. De federala myndigheterna har inlett reformer för att göra användningen av de olika vårdmiljöerna mer kostnadseffektiv, särskilt för att undvika och fördröja onödig eller för tidig användning av särskilt boende. Dessa åtgärder skulle behöva genomföras genom verkningsfulla insatser, i synnerhet för att göra vissa alternativ för långvarig vård och omsorg, såsom institutionell vård, kostnadseffektiva samtidigt som man håller tillgången till vård och tjänster överkomlig.
(27)I enlighet med artikel 19.3 b i förordning (EU) 2021/241 och kriterium 2.2 i bilaga V till den förordningen omfattar återhämtnings- och resiliensplanen ett stort antal ömsesidigt förstärkande reformer och investeringar som ska vara genomförda senast 2026. Dessa förväntas bidra till att effektivt ta itu med alla eller en betydande del av de utmaningar som konstaterats i relevanta landsspecifika rekommendationer. Inom denna snäva tidsram är det viktigt att slutföra ett effektivt genomförande av återhämtnings- och resiliensplanen, inbegripet REPowerEU-kapitlet, för att stärka Belgiens konkurrenskraft på lång sikt genom den gröna och den digitala omställningen, samtidigt som social rättvisa säkerställs. Att lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter, det civila samhället och andra berörda parter deltar på ett systematiskt sätt är fortsatt avgörande för att säkerställa ett brett ägarskap för ett framgångsrikt genomförande av återhämtnings- och resiliensplanen.
(28)Genomförandet av sammanhållningspolitiska program, som omfattar stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Fonden för en rättvis omställning (FRO) och Europeiska socialfonden+ (ESF+), har påskyndats i Belgien. Det är viktigt att fortsätta ansträngningarna för att säkerställa att dessa program genomförs snabbt, samtidigt som deras inverkan på fältet maximeras. Belgien vidtar redan åtgärder inom ramen för sina sammanhållningspolitiska program för att öka konkurrenskraften och tillväxten. Samtidigt står Belgien fortfarande inför utmaningar, t.ex. i fråga om konkurrenskraft och regionala skillnader, bland annat när det gäller risken för fattigdom och social utestängning, som i vissa regioner förvärras av situationen på bostadsmarknaden, tillgången till sysselsättning och aktiveringsåtgärder, kompetensutveckling och god utbildning för alla. I enlighet med artikel 18 i förordning (EU) 2021/1060 ska Belgien – som en del av halvtidsöversynen av sammanhållningsfonderna – se över varje program med beaktande av bland annat de utmaningar som identifierats i de landsspecifika rekommendationerna för 2024. Genom kommissionens förslag som antogs den 1 april 2025 21 förlängs tidsfristen för att lämna in en bedömning – för varje program – av resultatet av halvtidsöversynen till efter den 31 mars 2025. Det tillhandahåller också flexibilitet för att bidra till att påskynda programgenomförandet och incitament för medlemsstaterna att tilldela sammanhållningspolitiska resurser till fem strategiska områden som prioriteras av EU, nämligen konkurrenskraft inom strategisk teknik, försvar, bostäder, vattenresiliens och energiomställning.
(29)Den europeiska plattformen för strategisk teknik (STEP) gör det möjligt att investera i en viktig strategisk EU-prioritering genom att stärka EU:s konkurrenskraft. Den europeiska plattformen för strategisk teknik kanaliseras genom elva EU-fonder. Medlemsstaterna kan också bidra till InvestEU-programmet för att stödja investeringar inom prioriterade områden. Belgien skulle kunna utnyttja dessa initiativ för att stödja utvecklingen eller tillverkningen av kritisk teknik, inbegripet ren och resurseffektiv teknik.
(30)Utöver de ekonomiska och sociala utmaningar som tas upp i återhämtnings- och resiliensplanen och i andra EU-fonder står Belgien inför flera ytterligare utmaningar med anknytning till innovation, företagsklimat, den rättsliga och administrativa bördan och komplexiteten, begränsningar inom tjänstesektorn, utfasningen av fossila bränslen inom industrin och transportsektorn, utbyggnaden av förnybara energikällor, subventioner för fossila bränslen, alltför stora kvävedepositioner, bristen på arbetskraft och kompetensglapp, integreringen av mindre gynnade grupper på arbetsmarknaden, utbildningssystemet och undervisningsyrket.
(31)Även om Belgien är ett av EU:s ledande länder när det gäller innovation och har en hög FoU-intensitet är den belgiska FoU-verksamheten koncentrerad till ett fåtal industrier och stora företag. De stora skattelättnaderna når inte ut till de företag som har störst tillväxtpotential. Ett starkare resultat inom innovation och fortsatt produktivitetstillväxt skulle kräva ökad kunskapsspridning bland olika sektorer i ekonomin. Det verkar finnas utrymme för att förbättra ändamålsenligheten och effektiviteten hos det offentliga stödet till forskning och innovation, i synnerhet när det gäller att undvika utträngningseffekter och fördela resurser till företag med stor tillväxt bättre. Den låga graden av rörlighet på arbetsmarknaden i Belgien, som kan bero på faktorer såsom hög lön för lång anställningstid och liten insyn i lönesättningen, begränsar också spridningen av innovation till resten av ekonomin.
(32)Enligt konkurrenskraftskompassen måste alla EU-institutioner och nationella och lokala myndigheter göra en kraftansträngning för att skapa enklare regler och påskynda de administrativa förfarandena. Kommissionen har satt upp ambitiösa mål för att minska den administrativa bördan, med minst 25 % och minst 35 % för små och medelstora företag, och skapat nya verktyg för att uppnå dessa mål, bland annat ett systematiskt stresstest av EU-lagstiftningen och en förstärkt dialog med berörda parter. För att uppnå denna ambitionsnivå måste Belgien också vidta åtgärder. Av företagen anser 71 % att de administrativa förfarandenas komplexitet är ett problem för deras företag när de bedriver verksamhet i Belgien 22 . Belgiens företagsklimat försämras av en hög regelbörda och en hög grad av komplexitet. Den administrativa bördan för företagen är tung, särskilt när det gäller skatter och arbetsrätt. De små och medelstora företagens kostnader för att följa arbets- och skattesystemens regler är jämförelsevis höga i Belgien, särskilt för företag som behöver hantera flera regionala system. Dessutom är näringslivets dynamik i Belgien en av de lägsta i EU 23 . Trots en ökning på senare tid ligger nyföretagandet fortfarande på en relativt låg nivå, särskilt för företag med anställda. Andelen snabbväxande företag i Belgien ligger betydligt under EU-genomsnittet. Höga handelsrestriktioner inom tjänstesektorn kan försvaga näringslivets dynamik. Åtgärder för att häva restriktionerna för reglerade yrken skulle också vara välbehövliga. Enligt produktmarknadsregleringen för 2023–2024 har Belgien fler begränsningar för de flesta yrken, nämligen arkitekter, revisorer och fastighetsmäklare. Inträdeskraven är fortfarande särskilt höga för dessa yrken och för jurister.
(33)Dessutom prissätts el för industriell användning betydligt högre i Belgien än gas. Eftersom tillverkningssektorn genererar 30 % av Belgiens växthusgasutsläpp behövs ytterligare incitament för att fasa ut fossila bränslen från industriprocesserna och ställa om till renare energi. Att främja metoder för en cirkulär ekonomi och hållbara leveranskedjor skulle också kunna bidra till att minska industrins efterfrågan på energi. Utsläppen av växthusgaser från luftfarts- och sjöfartssektorerna, inklusive bränsleförbrukningen i samband med internationell transportverksamhet, ligger långt över EU-genomsnittet 24 . Järnvägstransport är inte ett tillräckligt attraktivt alternativ, varken för person- och godstransporter, och antalet personbilar har stadigt ökat, vilket har lett till höga trängselkostnader. Differentierade vägavgifter för alla typer av fordon, ytterligare investeringar i kollektivtrafik och främjande av bildelning och aktiv rörlighet skulle göra transportsektorn mer hållbar.
(34)Med en andel förnybar energi i den slutliga energianvändningen på endast 14,7 % 2023 är utbyggnaden av förnybar energi på en av de lägsta nivåerna i EU. Belgien kommer att behöva göra betydande ansträngningar för att nå sitt mål för förnybar energi på 21,7 % fram till 2030, vilket fortfarande ligger under Belgiens förväntade bidrag till EU:s mål för 2030. Trots att överbelastningen av näten inom solenergiproduktionen har blivit ett allvarligt problem har inga nya landbaserade nätinvesteringar tillkännagivits. Dessutom hindrar Belgiens regelverk fortfarande utvecklingen av flexibla resurser såsom efterfrågeflexibilitet och lagring. Investeringar i nätinfrastruktur och påskyndande av tillståndsförfaranden skulle främja utbyggnaden av förnybara energikällor. Dessutom skulle energidelning, egenförbrukning och efterfrågeflexibilitet kunna främjas. Trots en relativt stor andel kärnenergi i energimixen är elpriserna för hushållen höga jämfört med gas och eldningsolja i Belgien, vilket hindrar övergången till el och omställningen till grönare uppvärmningssystem. Att flytta över punktskatterna från el till eldningsolja och gas skulle göra elen mer överkomlig än fossila bränslen.
(35)Belgien har betydande subventioner för fossila bränslen, som landet inte planerar att fasa ut före 2030. I en rapport från de belgiska myndigheterna 25 som nyligen offentliggjordes uppskattades de federala direkta subventionerna för fossila bränslen uppgå till 12 miljarder EUR (2,4 % av BNP) 2021. I synnerhet kan subventioner för fossila bränslen, som varken tar itu med energifattigdomen på ett målinriktat sätt eller de faktiska energitrygghetsproblemen, hindrar elektrifieringen och inte är avgörande för industrins konkurrenskraft, betraktas som en utfasningsprioritering. Belgiens subventioner för fossila bränslen, såsom sänkta punktskatter på eldningsolja och diesel för yrkesmässiga ändamål, bränslekort för företag och sänkt mervärdesskatt på gas, är ekonomiskt ineffektiva, upprätthåller beroendet av fossila bränslen och bidrar inte till Belgiens klimatåtaganden. Subventioner för fossila bränslen hindrar också energirenovering av byggnader och Belgien riskerar att misslyckas med att uppnå sina renoverings- och energieffektivitetsmål för 2030. Att öka den nuvarande investeringsnivån för energirenoveringar och komplettera investeringar med politiska reformer för att förflytta incitamenten till energirenovering och koldioxidsnåla uppvärmningslösningar skulle bidra till att påskynda energiomställningen.
(36)Vattenkvaliteten och naturförstöringen är stora orsaker till oro eftersom de flesta vattenförekomster i Belgien påverkas av diffusa föroreningskällor. Den minskade biologiska mångfalden äventyrar de ekonomiska sektorer som är starkt beroende av ekosystemtjänster. Naturbaserade lösningar är avgörande för att bygga upp klimatresiliensen och skydda ekonomin från effekterna av extrema väderhändelser. Intensivt jordbruk, särskilt boskapsuppfödning, släpper ut stora mängder luft-, mark- och vattenföroreningar. Elproduktionen, metallsektorn och kemikalieproduktionen orsakar också föroreningar. Även om den flamländska regeringen har antagit ett reviderat sjunde åtgärdsprogram för nitrater krävs ytterligare åtgärder för att minska förekomsten av näringsämnen och kemikalier i ytvatten och bidra till att göra jordbruket mer hållbart.
(37)Vakansgraden i Belgien är för närvarande en av de högsta i EU (4,1 % jämfört med EU-genomsnittet på 2,3 % 2024) och arbetsgivarna har svårt att anställa arbetstagare med rätt kompetens. Bristen på arbetskraft och på kvalificerad personal är ett hinder för affärs- och investeringsverksamheten och även för den gröna omställningen. De regionala skillnaderna när det gäller andelen av befolkningen som har en sysselsättning är dock betydande och det finns utrymme för att förbättra arbetskraftens interregionala rörlighet. Ett pågående problem är att integrera mindre gynnade grupper, däribland personer med lägre utbildningsnivå, äldre arbetstagare, personer med migrantbakgrund och personer med funktionsnedsättning. Detta tyder på att det finns utrymme för att göra politiken för aktivering på arbetsmarknaden mer effektiv, i synnerhet genom att förbättra effektiviteten för de offentliga arbetsförmedlingarna och genom bättre rikta in åtgärder för att hjälpa mindre gynnade grupper att integreras på arbetsmarknaden. Kompetensglappet förklaras också av den låga andelen vuxna som deltar i kompetensutveckling och omskolning.
(38)Trots att det har lagts stora offentliga utgifter på utbildning har läranderesultaten försämrats och andelen högpresterande elever har minskat kraftigt 26 . Socioekonomisk bakgrund och migrantbakgrund är fortfarande viktiga prediktorer för elevernas resultat. Även om alla delar av samhället genomför storskaliga reformer för att ta itu med dessa utmaningar skulle en ytterligare översyn av strategin för att gå om ett läsår, större flexibilitet för eleverna att flytta mellan allmänna och yrkesinriktade spår och ett förstärkt individanpassat lärande kunna bidra till att ta itu med ojämlikheter och försämrade elevresultat. Att förbättra alla elevers grundläggande färdigheter är avgörande för att förbättra deras utsikter på arbetsmarknaden, inklusive mindre gynnade grupper. Bristen på arbetskraft kan åtgärdas genom att stärka relevansen på arbetsmarknaden för yrkesutbildningar inom tekniska yrken och genom att öka antalet studerande och utexaminerade inom IKT (informations- och kommunikationsteknik) och naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik inom yrkesutbildning och högre utbildning. Lärarbristen fortsätter också att vara kritisk i hela landet och påverkar på ett oproportionerligt sätt skolor med en större andel elever som har sämre förutsättningar 27 . Fler åtgärder behövs för att främja undervisningsyrket, särskilt genom att säkerställa sysselsättningsstabilitet och tillhandahålla attraktiva och olika karriärvägar.
(39)Mot bakgrund av de nära inbördes kopplingarna mellan ekonomierna i euroområdet och deras gemensamma bidrag till Ekonomiska och monetära unionens funktion, rekommenderade rådet 2025 att medlemsstaterna i euroområdet vidtar åtgärder, inbegripet genom sina återhämtnings- och resiliensplaner, för att genomföra 2025 års rekommendation om euroområdets ekonomiska politik. När det gäller Belgien bidrar rekommendationerna 2, 3, 4 och 5 till att genomföra den första rekommendationen för euroområdet om konkurrenskraft, medan rekommendationerna 4 och 5 bidrar till att genomföra den andra rekommendationen för euroområdet om resiliens och rekommendation 1 bidrar till att genomföra den tredje rekommendationen för euroområdet om makroekonomisk och finansiell stabilitet som anges i 2025 års rekommendation.
HÄRIGENOM REKOMMENDERAS Belgien att 2025 och 2026 vidta följande åtgärder:
1.Öka de totala försvarsutgifterna och försvarsberedskapen i linje med Europeiska rådets slutsatser av den 6 mars 2025. Följa den högsta ökningstakten för nettoutgifter som rådet rekommenderade den [datum] i syfte att få situationen med ett alltför stort underskott att upphöra, samtidigt som man använder möjligheten till högre försvarsutgifter enligt den nationella undantagsklausulen. Genomföra den uppsättning reformer och investeringar som ligger till grund för den förlängda anpassningsperioden enligt rådets rekommendation den [datum] 2025. Göra systemet för långvarig vård och omsorg mer kostnadseffektivt.
2.Säkerställa ett effektivt genomförande av återhämtnings- och resiliensplanen, inbegripet REPowerEU-kapitlet, mot bakgrund av de tillämpliga tidsfristerna för ett slutförande i god tid av reformer och investeringar enligt förordning (EU) 2021/241. Påskynda genomförandet av de sammanhållningspolitiska programmen (Eruf, FRO, ESF+), där så är lämpligt på grundval av de möjligheter som halvtidsöversynen ger. Optimera användningen av EU-instrument, däribland tillämpningsområdet för InvestEU och den europeiska plattformen för strategisk teknik, för att förbättra konkurrenskraften.
3.Förenkla lagstiftningen, förbättra regleringsverktygen, minska den administrativa bördan och undanröja hinder för handel och konkurrens, särskilt inom tjänstesektorn och inom reglerade yrken, för att förbättra företagsklimatet och affärsdynamiken. Öka spridningen av innovation genom att rikta in offentligt FoU-stöd på företag med störst tillväxtpotential och genom att främja arbetstagarnas rörlighet på arbetsmarknaden.
4.Minska det övergripande beroendet av fossila bränslen, bland annat genom att öka energieffektiviteten och minska användningen av fossila bränslen i byggnader, och genom att ytterligare uppmuntra industrin att fasa ut fossila bränslen. Tillhandahålla incitament och undanröja hinder för att öka användningen av och tillgången till kollektivtrafik, utsläppssnåla transporter och aktiv rörlighet. Påskynda utbyggnaden av förnybar energi och uppgradera nätinfrastrukturen genom att ytterligare förenkla tillståndsförfarandena, genom att anta rättsliga ramar för att främja investeringar i anläggningar för förnybar energi och genom att underlätta energidelning. Vidta särskilda åtgärder för att fasa ut subventioner för fossila bränslen, särskilt inom transport- och uppvärmningssektorn, bland annat genom att flytta punktskatterna från el till fossila bränslen. Vidta ytterligare åtgärder för ett hållbart jordbruk genom att förbättra vattenkvaliteten och minska förlusten av näringsämnen.
5.Ta itu med bristen på arbetskraft och kompetensglappet, särskilt för den gröna omställningen. Stärka effektiviteten och inriktningen på aktiva arbetsmarknadsåtgärder för att ytterligare integrera grupper som har sämre förutsättningar på arbetsmarknaden, särskilt personer med låg utbildningsnivå, äldre arbetstagare, personer med migrantbakgrund och personer med funktionsnedsättning. Förbättra resultaten och rättvisan inom utbildningssystemen och öka deras relevans på arbetsmarknaden, särskilt inom IKT och naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik. Fortsätta med reformerna för att stärka undervisningsyrket genom att utforma mer flexibla och attraktiva karriärvägar och utbildning för lärare.
Utfärdad i Bryssel den
På rådets vägnar
Ordförande