EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 1.4.2025

COM(2025) 144 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

om interimsutvärderingen av Europeiska solidaritetskåren 2021–2027 och den slutliga utvärderingen av Europeiska solidaritetskåren 2018–2020

{SWD(2025) 75 final}

Innehåll

1.    Inledning och sammanfattning av de viktigaste iakttagelserna    

2.    UTVÄRDERINGSRAPPORTENS SYFTE    

3.    GENOMFÖRANDE    

Programmet för Europeiska solidaritetskåren 2018–2020

Programmet för Europeiska solidaritetskåren 2021–2027

4.    DE VIKTIGASTE UTVÄRDERINGSRESULTATEN    

4.1Relevans, konsekvens, ändamålsenlighet och effektivitet – i vilken mån har Europeiska solidaritetskåren varit framgångsrik?

4.2Mervärde på EU-nivå – vad har Europeiska solidaritetskåren bidragit med hittills och för vem?

5.    REKOMMENDATIONER    

6.    SLUTSATSER    

1.Inledning och sammanfattning av de viktigaste iakttagelserna

Europeiska solidaritetskåren är ett EU-program som ger unga möjligheten att vara med och skapa ett mer inkluderande samhälle, hjälpa utsatta människor och hitta lösningar på samhällsproblem.

Europeiska solidaritetskåren lanserades i december 2016 och har varit ett eget EU-finansierat program sedan oktober 2018 1 . Sedan 2022 har programmet också finansierat volontärprojekt till stöd för humanitära biståndsinsatser överallt i världen.

Enligt de aktuella utvärderingarna tillgodoser Europeiska solidaritetskåren kritiska behov i det europeiska samhället, särskilt genom att verka för deltagande i det demokratiska livet och främja inkludering och mångfald. Programmet stärker gemenskapskänslan, återupplivar lokala initiativ och främjar ett större globalt perspektiv. Det förbättrar deltagarnas personliga, yrkesmässiga och studierelaterade färdigheter och deras sociala och medborgerliga medvetenhet. Programmet inkluderar unga som tampas med många olika slags utmaningar, och det skapar alleuropeiska nätverk som leder till långfristiga partnerskap och relationer. De enskilda deltagarna är mycket nöjda med programmet, och deltagande organisationer kan berika sina yrkesmässiga färdigheter och lära sig arbeta på ett ändamålsenligare sätt.

De viktigaste iakttagelserna i utvärderingen är i korthet följande:

·Europeiska solidaritetskåren svarar mot de föränderliga behoven i det europeiska samhället genom att den främjar social sammanhållning, individuell utveckling och inkludering.

·Programmet gynnar enskilda personer, organisationer och samhällen. Deltagarna utvecklas personligen och yrkesmässigt, vilket leder till ett aktivare samhällsengagemang. Organisationerna drar nytta av bättre projektförvaltning och inkluderingsförfaranden, medan den sociala sammanhållningen och den interkulturella förståelsen stärks i samhällena.

·Programmet är väl anpassat till kommissionens prioriteringar om demokratiskt deltagande, inkludering, mångfald och miljömässig hållbarhet.

·Trots att programmet är påfallande effektivt är finansieringen begränsad på grund av inflationen och stödet till deltagare med begränsade möjligheter. Detta framhäver behovet av att bättre anpassa budgeten till programmets ambitioner.

2. UTVÄRDERINGSRAPPORTENS SYFTE

I enlighet med artikel 21.2 i förordning (EU) 2021/888 (förordningen) gjorde Europeiska kommissionen en interimsutvärdering av det pågående programmet för Europeiska solidaritetskåren och en slutlig utvärdering av programmet för Europeiska solidaritetskåren 2018–2020. Denna utvärdering gjordes med stöd av en extern studie, samråd och iakttagelser från rapporter som medlemsstaterna och tredjeländer som är associerade till programmet har lämnat in (dessa rapporter beskriver hur programmet genomförts och vilket genomslag det haft). I utvärderingarna bedömdes programmets ändamålsenlighet, effektivitet, relevans, konsekvens och mervärde på EU-nivå.

Utvärderingen bekräftar programmets fortsatta relevans genom att det erbjuder möjligheter till volontärarbete i linje med kommissionens politiska prioriteringar för perioden 2019–2024, bland annat demokratiskt deltagande, mångfald, inkludering och hållbarhet. I utvärderingen fastställdes också aspekter som kan förbättras, däribland i) hur man identifierar personer med begränsade möjligheter för att lättare kunna inkludera dem i programmet, ii) hur man anpassar programfinansieringen till programmets mål, iii) it- och övervakningsverktygen och iv) en tydligare kommunikation om syftet med programområdet humanitärt bistånd. I denna rapport presenteras utvärderingens viktigaste iakttagelser och förslag till rekommendationer. Det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar innehåller mer ingående information om iakttagelserna, samråden och metoden.

I enlighet med förordningen överlämnar kommissionen interimsutvärderingen och den slutliga utvärderingen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

3.GENOMFÖRANDE

Programmet för Europeiska solidaritetskåren 2018–2020

Programmet för Europeiska solidaritetskåren 2018–2020 hade en budget på 375,6 miljoner euro för volontärarbete, solidaritetsprojekt, praktik och jobb för unga. Före utgången av 2020 hade programmet skapat möjligheter för fler än 35 000 unga. Programmet tog sig an horisontella prioriteringar som inkludering och klimatförändringar samt gav stöd till projekt som engagerade unga.

Europeiska solidaritetskårens resultat 2018–2020

Beskrivning	2018		2019		2020
	Plan	Utfall	Plan	Utfall	Plan	Utfall
Totalt antal deltagare	17 000	4 412	34 700	16 709	40 300	22 346
Volontärprojekt, deltagare	8 400	2 694	24 600	11 735	28 900	14 009
Solidaritetsprojekt, deltagare	5 400	1 057	6 200	4 447	7 300	7 196
Praktik och jobbprojekt, deltagare	3 200	139	3 900	208	4 100	503
Volontärgrupper inom högprioriterade områden, deltagare	—	522	—	319	—	638
Deltagare med begränsade möjligheter (%)	25 %	35 %	25 %	42 %	25 %	42 %

Programmet för Europeiska solidaritetskåren 2021–2027

I den fleråriga budgetramen 2021–2027 fokuserar Europeiska solidaritetskåren ännu mer på volontärarbete, bland annat inom humanitärt bistånd i länder utanför EU. Programmets budget är 1 009 miljoner euro, men genomförandet fördröjdes mellan 2021 och 2022 till följd av att förordningen antogs först i maj 2021 och på grund av covid-19-pandemins efterverkningar. Därför justerades prestationsmålen i resultatförklaringen för programmet 2 år 2023 från 270 000 till 185 000 deltagare. Programmet bygger vidare på de resultat som uppnåddes under det föregående programmets första år och på initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete.

Den nuvarande fleråriga budgetramens första år var utmanande och komplext. Både förordningen om programmet och själva arbetsprogrammet antogs sent, covid-19-pandemin påverkade genomförandet och dessutom tillkom oväntade och exceptionella utmaningar år 2022 på grund av Rysslands anfallskrig mot Ukraina och den tilltagande inflationen. Programmet införde snabbt och flexibelt åtgärder som tillät projekten att frivilligt omorientera delar av verksamheten för att ge kortfristigt stöd till Ukraina och landets befolkning. Inflationen tacklades också genom att enhetsavgifterna justerades.

Europeiska solidaritetskårens resultat 2021–2023

Beskrivning	2021		2022		2023
	Plan	Utfall	Plan	Utfall	Plan	Utfall
Totalt antal deltagare	25 000	18 112	27 223	25 147	25 606	20 403
Solidaritetsprojekt, deltagare	9 000	5 164	9 700	7 418	9 100	3 813
Volontärprojekt, deltagare	15 000	11 648	16 200	16 016	15 200	14 404
Volontärgrupper inom högprioriterade områden, deltagare	1 000	1 300	1 000	1 384	1 000	1 837
Volontärarbete inom humanitärt bistånd, deltagare	0	0	323	329	306	349
Deltagare med begränsade möjligheter (%)	34 %	35 %	30 %	35 %	30 %	40 %
Organisationer med kvalitetsmärkning för volontärarbete inom solidaritetsverksamhet	2 000	2 178	2 100	504	390	258
Organisationer med kvalitetsmärkning för volontärarbete inom humanitärt bistånd	—	100	100	40	40	30

4.DE VIKTIGASTE UTVÄRDERINGSRESULTATEN

I linje med kommissionens riktlinjer för bättre lagstiftning 3 bygger utvärderingen på underlaget från en extern studie. Utvärderingen omfattar perioden 2018–2020 för det föregående programmet och 2021–2023 för det pågående programmet. Bedömningen är överlag positiv för alla utvärderingskriterier och stöder ett fortsatt genomförande av programmet för Europeiska solidaritetskåren.

4.1Relevans, konsekvens, ändamålsenlighet och effektivitet – i vilken mån har Europeiska solidaritetskåren varit framgångsrik?

Relevans

Europeiska solidaritetskåren är mycket relevant för det europeiska samhällets föränderliga behov. Programmet främjar många olika volontärarbetsmöjligheter som överensstämmer med kommissionens politiska prioriteringar för perioden 2019–2024, bland annat demokratiskt deltagande, inkludering, mångfald och hållbarhet.

Programmet visar också ett fast engagemang för att anpassa sina prioriteringar till akuta samhällsbehov, vilket framgår av den snabba reaktionen på covid-19-pandemin och andra kriser. Det finns dock utrymme för att bättre säkerställa en balanserad geografisk spridning av deltagare och involvera fler unga med begränsade möjligheter.

Deltagarnas åsikter om relevansen av Europeiska solidaritetskårens övergripande prioriteringar

Källa: Enkät för enskilda deltagare. Fråga 102 ”Europeiska solidaritetskåren har flera prioriteringar. I vilken utsträckning anser du att de möter samhällets behov och förväntningar?”

Relevans Allmänna iakttagelser ·Europeiska solidaritetskårens mål och prioriteringar är relevanta för att främja social sammanhållning och personlig utveckling bland unga. ·Programmet är mycket relevant för att tillgodose lokala samhällsbehov eftersom de olika formaten och ämnesområdena gör det möjligt att skräddarsy projekt. Iakttagelser om programmet 2021–2027 ·Europeiska solidaritetskåren har bevisat att programmet kan anpassas till framväxande samhällsbehov, t.ex. effekterna av mer frekventa och allvarliga klimatrelaterade risker och andra katastrofer. ·Den höga tillfredsställelsen bland enskilda deltagare betonar programmets relevans. ·Det tillgodoser kritiska behov i det europeiska samhället, särskilt genom att främja deltagande i det demokratiska livet samt inkludering och mångfald. ·Programmet skulle kunna göra mer för att tillgodose behov som deltagare har på grund av olika bakgrunder eller särskilda situationer (såsom funktionsnedsättningar) genom att bättre identifiera unga med begränsade möjligheter och ge dem riktat stöd.

Konsekvens

Europeiska solidaritetskåren har visat en stark intern och extern konsekvens (eller förenlighet) med EU:s strategiska prioriteringar, särskilt när det gäller att engagera unga och integrera andra politiska EU-initiativ med programmet.

Programmet kompletterar EU-program som Erasmus+, men de faktiska synergierna är något begränsade, vilket antyder att mer strukturerade insatser behövs. En möjlig integrering av Europeiska solidaritetskåren i Erasmus+ kan innebära både möjligheter och utmaningar. En integrering skulle kunna medföra effektivare administration och flexiblare resurser, men det finns också farhågor att integrering kan försvaga Europeiska solidaritetskårens unika fokus på volontärarbete och solidaritet och därmed potentiellt programmets grundläggande värden och genomslag.

Externt är Europeiska solidaritetskåren väl anpassad till andra politiska EU-initiativ, särskilt initiativ som syftar till att öka ungas deltagande och demokratiska engagemang. Fördelarna med denna anpassning kan stärkas ytterligare om man inrättar ett strukturerat samarbete redan från början av nästa program. Med tanke på programmets yrkesrelaterade fördelar för utsatta unga skulle det dessutom kunna kopplas starkare till EU:s sysselsättningsinitiativ för unga.

Konsekvens Iakttagelser om programmet 2018–2020 ·Programmet kompletterade EU:s politik och fungerade som en gemensam inkörsport till solidaritetsverksamhet. ·Generellt kompletterade programmet andra EU-program, särskilt Erasmus+. ·Yrkesdelen av programmet framträdde inte som ett alternativ till andra typer av verksamhet, vilket begränsade möjligheterna för yrkesdelen att komplettera resten av programmet. ·Programmets särdrag jämfört med andra program var möjligheterna att delta i verksamhet inom landet och projekt i grupp. Iakttagelser om programmet 2021–2027 ·Inga specifika inkonsekvenser upptäcktes mellan de typer av åtgärder som förvaltades direkt av kommissionen och indirekt av de nationella programkontoren. ·Rationaliseringen av volontärarbetet inom ramen för Europeiska solidaritetskåren har förbättrat programmets konsekvens. ·Trots att det kan verka kostnadseffektivt att integrera programmet med Erasmus+ kan en sådan integrering höja tröskeln för deltagande och försvaga programmets distinkta fokus, målsatta räckvidd och genomslag. ·Programmet kompletterar i hög grad handlingsplanen för ungdomar i EU:s yttre åtgärder för 2022–2027 och kommissionens mer omfattande strategiska prioriteringar för 2019–2024. ·Generellt kompletterar programmet andra EU-program, särskilt Erasmus+ och Horisont Europa, men ytterligare synergier kan utvecklas.

Ändamålsenlighet

Europeiska solidaritetskåren stärker den sociala sammanhållningen och den interkulturella förståelsen och bemöter lokala utmaningar, särskilt i områden där volontärarbetet minskar. Programmet främjar samhällsengagemang, ledarskapsutveckling och samverkande organisatoriska nätverk framgångsrikt. Internationella volontärers deltagande har varit avgörande i avlägset belägna eller socioekonomiskt mindre gynnade områden, men programmet har stött på vissa organisatoriska problem med anpassningen till de särskilda behoven i dessa områden. Några av de viktigaste samhällseffekterna är följande:

oProgrammet har bemött lokala utmaningar genom att bidra med volontärer där sådana saknas och genom att förbättra livskvaliteten särskilt på landsbygden och i socioekonomiskt mindre gynnade områden. Internationella volontärers deltagande har varit avgörande i dessa områden, främjat samhällsandan och tillgodosett särskilda lokala behov.

oProgrammet har förbättrat samhällsutvecklingen genom att stärka den sociala sammanhållningen och den interkulturella förståelsen inom samhällen, trots vissa problem i avlägset belägna områden.

Programmet har konsekvent uppnått målet för andelen deltagare med begränsade möjligheter 4 (34 % år 2021 och 30 % varje år sedan 2022). Den metod som för närvarande används för att identifiera sådana deltagare försvårar dock bedömningen av programmets resultat på det området.

Intresset för programområdet humanitärt bistånd har ökat avsevärt jämfört med initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete. Över 42 000 intresseanmälningar hade tagits emot i maj 2023, vilket tyder på en framgångsrik lansering med hög synlighet. Totalt gjordes nästan 104 000 intresseanmälningar före utgången av 2023, vilket vida överskred det ursprungliga målet på 1 955 utplaceringar för hela programperioden 2021–2027. Detta tyder på att programområdets nuvarande budget är otillräcklig för att möta denna höga efterfrågan.

Ändamålsenlighet Allmänna iakttagelser ·Organisationerna konstaterar att de har blivit bättre på projektplanering, genomförande och rapportering och att Europeiska solidaritetskårens kvalitetsmärkning påverkar insamlingen av pengar och genomförandet av projekt i framtiden. ·Programmet stärker gemenskapskänslan, återupplivar lokala initiativ och främjar ett större globalt perspektiv. ·Deltagandet bidrar till starka resultat på individnivå, bland annat bättre personliga, yrkesmässiga och studierelaterade färdigheter samt social och medborgerlig medvetenhet. Iakttagelser om programmet 2018–2020 ·Trots utmaningar i samband med lagstiftningsprocessen och pandemin ökade Europeiska solidaritetskåren successivt antalet deltagare i mobilitetsverksamheten även om målen inte uppnåddes. Iakttagelser om programmet 2021–2027 ·Programmet skapar en gynnsam cirkel för alla målgrupper – enskilda personer, organisationer och samhällen. ·Arbetet med volontärer som har begränsade möjligheter är utmanande för organisationerna, och detta understryker behovet av fortlöpande kapacitetsuppbyggnad och stöd från programmet.

Effektivitet

Programmet har varit kostnadseffektivare än under den föregående perioden. Det förekommer dock märkbara skillnader i kostnadseffektiviteten mellan olika åtgärder inom programmet, vilket tyder på att riktade finansiella strategier kan förbättra effektiviteten inom vissa områden. 

Finansieringen har visat sig vara mycket begränsad med tanke på programmets ambitioner och mål. Trots en högre årlig budget jämfört med 2018–2020 (22 %) har inflationen påverkat programmets förmåga att uppnå målen. Därför måste budgetanslagen anpassas till de ungas faktiska behov och ambitionen att främja solidaritet. Läget försvåras av den stora efterfrågan på programmet. Med en inflationsjusterad kostnad på 4 054 euro per deltagare har det pågående programmet varit ungefär dubbelt så kostnadseffektivt som programmet under perioden 2018–2020.

Dessutom använder vissa länder inte hela den planerade budgeten, vilket påverkar programmets allmänna prestation. Länder där efterfrågan är högre kan däremot inte använda mer än 100 % av de tilldelade anslagen.

Mätningen och övervakningen har förbättrats avsevärt. Trots detta kvarstår utmaningar, särskilt i samband med de nya it-verktygen som inte till alla delar har uppfyllt användarnas behov. Dessutom behöver den praktiska tillämpningen av prestationsindikatorerna finjusteras för att de verkligen ska visa programmets genomslag. Det är också väsentligt att övervaka att deltagandet är geografiskt sett balanserat och att fördelarna sprids till alla deltagande länder.

Effektivitet Iakttagelser om programmet 2018–2020 ·Finansieringen ansågs vara lämplig med tanke på att utnyttjandegraden var 79,4 %. Det låga utnyttjandet är inte ett tecken på överfinansiering, utan på bristande flexibilitet i budgetanslagen och snedvridningar till följd av covid-19-krisen. ·De flesta berörda parter ansåg att den administrativa bördan var rimlig. ·Programförvaltningen ansågs vara måttligt effektiv och it-verktygen fick viss kritik. Iakttagelser om programmet 2021–2027 ·Även om många deltagare och organisationer upplevde att de kunde hantera den administrativa bördan kan förfarandena förenklas ytterligare. ·Programförvaltningen och genomförandet har generellt sett fungerat effektivt. Programmet förvaltades på ett flexibelt sätt som begränsade effekten av externa chocker som covid-19-pandemin och Rysslands invasion av Ukraina. ·Överlag var finansieringen för låg sett till programmets behov och mål, och faktorer som inflationstrycket försvårade situationen ytterligare. ·It-verktygens användarvänlighet och funktioner kräver fortsatt uppmärksamhet trots att verktygen ständigt förbättras.

4.2Mervärde på EU-nivå – vad har Europeiska solidaritetskåren bidragit med hittills och för vem?

För mer än hälften av organisationerna och deltagarna är Europeiska solidaritetskåren den enda tillgängliga möjligheten för volontärarbete och solidaritetsverksamhet (se diagrammet nedan).

Källa: Offentligt samråd

Deltagande organisationer och enskilda personer utvidgar sitt fokus bortom lokala frågor och blir medvetna om hur de bidrar med sina insatser i ett bredare europeiskt sammanhang. Dessutom är det tydligt att den positiva inställningen till EU sprider sig till de berörda samhällena och samhällsgrupperna.

Stärka demokratin och ett aktivt medborgarskap

Programmet spelar en viktig roll för att motverka negativa attityder till EU och antidemokratiska åsikter tack vare det starka internationella nätverket som omfattar såväl nationella myndigheter och samhällsorganisationer som samhällen och enskilda personer.

Kopplingen mellan volontärverksamhet och ett bredare samhällsengagemang, politiskt engagemang och medborgarengagemang är välkänd. Programmet stimulerar ett mer omfattande samhällsdeltagande eftersom unga som deltar i solidaritetsverksamhet tenderar att utveckla ett starkt intresse för samhälle och politik.

Stärka ungas egenmakt

Programmet bidrar till mål som en starkare demokrati, aktivt medborgarskap, solidaritet och personlig och yrkesmässig utveckling och därigenom till ungas egenmakt i form av många fördelar som Europeiska solidaritetskåren erbjuder över nationsgränserna. Programmet stärker den europeiska identiteten och främjar stödet för europeiska värderingar som demokrati och mänskliga rättigheter. 

Programmet skapar omfattande alleuropeiska nätverk och främjar på det sättet långfristiga partnerskap som underlättar kunskapsutbyte och samarbetsinitiativ i och utanför Europa.

Underlätta övergången från utbildning till arbete

Europeiska solidaritetskåren överträffar det förväntade genomslaget genom att hjälpa unga som har svårt att få arbete trots att de har utbildning. Programmet är intressant för personer som befinner sig i början av arbetslivet och vill knyta ihop akademiska studier med yrkesutövning, eftersom det stärker deras färdigheter och ger dem värdefull erfarenhet. Även om det inte är ett direkt mål tar Europeiska solidaritetskåren itu med klyftan mellan utbildning och sysselsättning bland unga.

Mervärde på EU-nivå Allmänna iakttagelser ·Europeiska solidaritetskåren utvecklar känslan av en europeisk identitet och stödet för europeiska värderingar bland deltagarna. Iakttagelser om programmet 2018–2020 ·Programmet främjade ett aktivt medborgarskap och deltagarnas personliga utveckling på en skala som sannolikt inte kan uppnås med nationella insatser. ·Övergången från Europeiska volontärtjänsten till Europeiska solidaritetskåren gav ett mervärde på EU-nivå genom att det skapade en gemensam inkörsport till solidaritetsverksamhet. ·Europeiska solidaritetskåren hade bättre möjligheter än Europeiska volontärtjänsten att möta ungas behov i och med det utvidgade tillämpningsområdet, den ökade flexibiliteten och de stärkta inkluderingsmålen. ·Programmet förbättrade det internationella nätverkandet och samarbetet, vilket var svårt att uppnå med nationella volontärinitiativ. Iakttagelser om programmet 2021–2027 ·Europeiska solidaritetskåren är ett slagkraftigt initiativ för ungas egenmakt och en unik kombination av möjligheter att engagera sig. ·Programmet inkluderar unga som tampas med många olika slags utmaningar. ·Deltagande organisationer kan berika sina yrkesmässiga färdigheter och lära sig arbeta ändamålsenligare. ·Programmets kvalitetsnormer, inklusive Europeiska solidaritetskårens kvalitetsmärkning, skiljer det från andra system där kvalitetssäkringen eventuellt inte är lika konsekvent eller omfattande. ·Programmet är unikt eftersom det skapar alleuropeiska nätverk som leder till långfristiga partnerskap och relationer.

5.REKOMMENDATIONER

Inkludering av personer med begränsade möjligheter

Den nuvarande metoden för att övervaka deltagandet av personer med begränsade möjligheter bygger antingen på organisationernas och de nationella programkontorens rapportering inom ramen för volontäråtgärderna eller på solidaritetsprojektens egen rapportering, vilket leder till inkonsekvens.

Rekommendationer 

·Ytterligare klargöra hur definitionen av unga med begränsade möjligheter bör tolkas.

·Öka kännedomen om vägledningen för genomförandet – strategin för inkludering och mångfald inom Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren 5 .

·Genomföra strategier för att bättre identifiera personer med begränsade möjligheter innan de deltar i projekt.

·Ordna fler tillfällen för kapacitetsuppbyggnad i organisationer, med exempelfall och övningar, för att bättre identifiera och integrera deltagare med begränsade möjligheter.

·Engagera de nationella programkontorens inkluderings- och mångfaldsombud i organiseringen av dessa övningar för att se till att de överensstämmer med målen i strategin för inkludering och mångfald.

Åtgärda skillnader i den geografiska fördelningen av resultat och genomslag

Programmets geografiska spridning behöver övervakas bättre för att korrekt bedöma hur fördelarna sprids och för att genomföra programmets solidaritetsmål.

Rekommendationer

·Fortsätta förbättra övervakningsmekanismerna för att följa var volontärverksamheten äger rum.

·Om det förekommer geografisk obalans, uppmuntra organisationer från underrepresenterade regioner att delta.

Förbättra viseringsarrangemangen för tredjelandsmedborgare

Volontärer och organisationer har påtalat fortsatta problem med viseringsarrangemangen för tredjelandsmedborgare.

Rekommendationer

·Stärka samarbetet med relevanta nationella organ för att förenkla viseringsprocessen för deltagare från länder utanför EU.

·Bedriva ett nära samarbete med medlemsstaterna vid genomförandet av direktiv (EU) 2016/801 6 om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för forskning, studier, praktik, volontärarbete, deltagande i elevutbytesprogram eller utbildningsprojekt och för au pairarbete, i linje med rådets rekommendation (2022/C157/01) 7 om unga volontärers rörlighet i Europeiska unionen.

Anpassa finansieringen till målen

Finansieringen av Europeiska solidaritetskåren liknar finansieringen av ett pilotprogram och är för låg för att programmets mål ska kunna uppnås.

Rekommendationer

·Överväga att i framtiden anpassa den totala budgeten bättre till programmets mål, utan att det påverkar förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram.

·Överväga att planera för årliga budgetökningar snarare än för en jämn budget, i syfte att öka programmets motståndskraft mot ekonomiska chocker.

·Införa en årlig bedömning av enhetskostnadernas lämplighet så att programmet kan tillgodose organisationernas och deltagarnas behov utan att projektens kvalitet äventyras.

·Tillsammans med deltagande länder undersöka möjligheten att se över kriterierna för tilldelning av finansiering när man fastställer hur programmet ska se ut i framtiden.

·Integrera programmet bättre med andra politiska initiativ. Volontärerna kan till exempel ha större nytta av initiativ som syftar till att stödja yrkesövergångar och möta behoven bland unga som varken arbetar eller studerar och andra utsatta unga.

·Maximera och vidareutveckla synergier med andra program för att åstadkomma så mycket som möjligt med den befintliga finansieringen och ta sig an gemensamma mål.

Stärka it-verktygen

It-verktyg som är svåranvända eller tidvis ligger nere gör det svårare att effektivt genomföra programmet och medför risker i form av bland annat dataförlust och fördröjd rapportering.

Rekommendationer 

·Genomföra omfattande testning med många olika slutanvändare för att upptäcka problem med användbarhet och tillgänglighet, och se till att it-verktygen uppfyller alla berörda parters behov. 

·Ytterligare förenkla it-verktyg och formulär som organisationer använder när de ansöker om finansiering.

·Se till att det finns beredskapsåtgärder för att upprätthålla dataintegritet och datakontinuitet när rapporteringsverktygen inte är tillgängliga.  

Anpassa programområdet humanitärt bistånd

Det finns utrymme för att bättre och tydligare informera de berörda parterna om syftet med programområdet humanitärt bistånd i syfte att bättre hantera deras förväntningar. Programområdets åldersgräns på 35 år, som är högre än åldersgränsen på 30 år för de andra typerna av volontär- och solidaritetsverksamhet, minskar dessutom programmets konsekvens och förvirrar berörda parter.

Rekommendationer

·Tydligt informera de deltagande organisationerna att programområdets syfte är individuell mobilitet och individuellt lärande för volontärer som inte bör förväntas ha yrkesfärdigheter eller yrkeserfarenhet.

·Överväga att anpassa åldersgränsen för programområdet humanitärt bistånd till resten av programmet eftersom efterfrågan i åldersgruppen 30–35 år inte är hög (endast 3 % av alla som registrerat sig för programområdet).

6.SLUTSATSER

Utvärderingen bekräftar att Europeiska solidaritetskåren spelar en viktig roll och att den i vissa länder är det enda alternativet för den som vill delta i volontärarbete och solidaritetsverksamhet. Även om utvärderingen visar att det finns flera aspekter som kan förbättras, är den övergripande utvärderingen av de fem kriterierna (relevans, effektivitet, ändamålsenlighet, konsekvens och mervärde på EU-nivå) positiv och utgör grunden för ett vidareutvecklat genomförande av programmet under den fleråriga budgetramen 2021–2027 och diskussionerna om det kommande programmet under den fleråriga budgetramen 2028–2034.

(1)

 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1475 av den 2 oktober 2018 om fastställande av den rättsliga ramen för den europeiska solidaritetskåren.

(2)

 Se https://commission.europa.eu/strategy-and-policy/eu-budget/performance-and-reporting/programme-performance-statements/european-solidarity-corps-performance_en#mff-2014-2020--european-solidarity-corps (EU, 2024). 

(3)

  https://ec.europa.eu/info/law/law-making-process/planning-and-proposing-law/better-regulation-why-and-how/better-regulation-guidelines-and-toolbox_sv .

(4)

Se den fullständiga definitionen av unga med begränsade möjligheter i artikel 2.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/888 av den 20 maj 2021 om inrättande av programmet för Europeiska solidaritetskåren.

(5)

      https://erasmus-plus.ec.europa.eu/document/implementation-guidelines-erasmus-and-european-solidarity-corps-inclusion-and-diversity-strategy .

(6)

     EUT L 132, 21.5.2016,  https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=OJ%3AJOL_2016_132_R_0002 .

(7)

     EUT C 157, 11.4.2022, s. 1, https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32022H0411(01) .